Textkompetenser och interaktion i teknikfyllda klassrum

Transkript

1 Textkompetenser och interaktion i teknikfyllda klassrum Mot berikande och utvecklande ämnesdidaktik med interaktiva skrivtavlor i fokus oktober 2011 Sylvana Sofkova Hashemi Slutrapport Nordic SMART Sverige

2 Förord Nordic SMART School Project initierades i augusti 2010 som ett utvecklingsprojekt om IT- berikande undervisning mellan skolor i Uddevalla kommun och Högskolan Väst, med de nordiska länderna i samverkan. Initiativet kom från Roskilde kommun i Danmark om en utveckling av projektet IT - en skola för alla vid Absalon skola i Roskilde och forskare vid Roskilde Universitet och Högskolan Sjælland under läsåret Skolor och forskare i Sverige och Norge inbjöds till projektet under läsåret för en bredare och nordisk erfarenhetsutveckling. I Sverige deltog två skolor i Uddevalla kommun och forskare från Högskolan Väst; och i Norge en skola i Drammen kommun, Högskolan i Vestfold och Centrum för IT i undervisning. SMART Technologies i Kanada, producent av interaktiv skrivtavla av varumärket Smartboard, i samarbetsavtal med lokala leverantörerna Solutors (Danmark) och NetSMART (Sverige) samfinansierade projektet i form av hårdvara, dvs. SmartBoard och introduktionskurser. Det övergripande syftet med projektet var att studera hur elever lär genom att använda nya digitala verktyg som en interaktiv tavla i klassrummet och att utveckla, testa och implementera nya didaktiska metoder i ämnena svenska och matematik. Det fanns även ett intresse att studera inkludering och hur elevernas motivation påverkas av den digitala lärmiljön. Särskilt tack till lärarna vid Herrestadsskolan och Forshällaskolan i Uddevalla för deras insatser och engagemang i projektet och att de gett oss forskare möjlighet till observationer i deras klassrum och tid till diskussioner och utveckling i projektet. Samma tack till de deltagande eleverna, samt skolledning. Stort tack till projektets organisatörer i Roskilde kommun och Absalon skola i Roskilde, i Danmark och SMART Technologies i Kanada. Ett stort tack också till Högskolan Väst, Uddevalla kommun och NetSMART, som har gjort projektet möjligt i Sverige. Speciellt tack till alla lärare och forskare involverade i detta nordiska samarbete från Absalon skola och Roskilde kommun, Roskilde Universitet och Högskolan Sjælland i Danmark; Gulskogen skola och Drammen kommun, Högskolan i Vestfold och Centrum för IT i undervisning i Norge. Vid tangenterna, Sylvana Sofkova Hashemi, fil.dr., universitetslektor Institutionen för individ och samhälle Avdelningen för utbildningsvetenskap och språk Högskolan Väst Trollhättan Sverige 26 oktober 2011 I

3 Innehåll Förord...I Inledning...1 Textkompetenser och språkmedvetenhet i ämnet svenska...2 Digital teknik i läsning och skrivande...2 Texter, mottagare och digitala uttryckssätt...3 Utveckling av textkompetenser i andra ämnen...5 Organisation och didaktiska förhållningssätt i klassrummet...6 Datortäthet och organisation...6 Inledande arbete med interaktiv skrivtavla...6 Didaktisk utveckling med interaktiv skrivtavla...7 Vinster och hinder med interaktiv skrivtavla...8 Sammanfattning av resultat...9 Referenser II

4 Inledning De satsningar på teknologi som genomförs idag i skolor i Sverige för att utveckla lärande handlar både om att öka datortäthet och inkludera olika former av artefakter som interaktiva tavlor, läsplattor, lärplattformar, etc. Flera studier och rapporter visar att innovativa pedagogiska ansatser med aktivt och upplevelsebaserat lärande med informations- och kommunikationsteknik (IKT) ger möjligheter till mer varierad och individanpassad undervisning, samt ökar elevernas motivation att lära (se EACEA/Eurydice, 2011; Hylén, 2010; Condi et al, 2007; Passey et al, 2003). Samtidigt ger granskningarna TIMSS (2007) 1 och PISA (2009) 2 en bild av att även om de flesta elever har tillgång till datorer i skolan är tillämpningen begränsad i många ämnen, både vad gäller användning och undervisningsinnehåll. Framförallt har det visat sig att det är ovanligt att använda datorer i matematik, naturvetenskap och språkundervisning. 3 De ämnen där teknologin används mest i svenska skolor är svenska och samhällskunskap. Den vanligaste tillämpningen är enligt eleverna informationssökning och textproduktion (Skolverket, 2010c). Resultaten visar att införandet av ny teknik skapar i sig inte någon ny undervisning i klassrummet och att det saknas didaktiska principer för att stödja undervisning och ämnesinnehåll. Användning och integrering av IKT i utbildningsmiljöer påverkas av flera faktorer på olika plan, där lärarens attityd till och kompetens inom IKT, de mål och strategier som upprättas, samt tillgång på och fungerande teknik har visat sig vara avgörande (se Kozma, 1991; Riis, 2000; Cuban, 2001; Alexandersson et al, 2006). Liknande resultat gäller även introduktion av interaktiva skrivtavlor i undervisningen, där bl.a. en svensk studie visar tydligt på att lärarens attityd och kompetens starkt påverkar om och hur den interaktiva skrivtavlan används i undervisningen (se Sundberg et al, forthcoming) 4. Implementeringsprocessen menar flera studier är tidskrävande och komplex, genom att ett nytt verktyg introduceras i undervisningen, och förutsätter skolans stöd i lärarens kompetensutveckling och teknisk support (Sundberg et al, forthcoming; Digregorio & Sobel- Lojeski, 2010; Holmes, 2009; Higgins et al, 2005). Det särskilda med att använda interaktiv skrivtavla i undervisning kopplas främst till tavlans interaktiva och omedelbara möjligheter som främjar autentisk, dialogisk undervisning och kollaborativ inlärning. Eleverna motiveras av det aktiva och deltagande upplägget och lärarna uppskattar flexibilitet i verktyget som ger stöd i planeringen och möjlighet till egenutveckling av lektionsmaterial (Smith et al., 2005). Nackdelarna eller negativa effekter som rapporterats gäller kostnaderna för installation av tavlorna, 1 TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study): en internationell granskning som genomförts sedan 1995 under ledning av the International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) för utvärdering av skolresultat. 2 PISA (Programme for International Student Assessment): en internationell granskning under ledning av OECD i 65 länder över hela världen för att mäta prestation för elever i åldern 15 år i läsning, matematik och naturvetenskap. 3 Mer än 90 procent av eleverna i grund- och gymnasieskolor i Sverige uppger att de aldrig använder datorer under lektioner i matematik (Skolverket, 2010c). 4 Satsningar och forskning om användningen av interaktiv skrivtavla har i huvudsak genomförts i Storbritannien (t.ex. Higgins et al, 2005; Wall et al, 2005) och senare även i Australien, Sydafrika och Turkiet (Slay et al, 2007; Zevenbergen & Lerman, 2008; Somyürek et al, 2009). Även i Sverige finner vi rapporter om införandet och implementering av interaktiv skrivtavla i svenska skolor (Gustafsson, 2009; Christiansen et al, 2010; Sundberg et al, forthcoming).

5 klassrumspraktik där lärare återgår till att vända sig till hela klassen framför tavlan (Becta, 2003; Zevenbergen & Lerman, 2008). Denna rapport sammanfattar erfarenheter och resultat i den svenska delen i Nordic SMART School Project om integrering och användning av interaktiva skrivtavlor i årskurs 6 i två skolor i Uddevalla under läsåret Det övergripande syftet med projektet var att studera IKT- berikad undervisning och utveckla, testa och implementera nya didaktiska metoder i ämnena svenska och matematik. Målet var att studera och utveckla ämnesdidaktik vid införandet av interaktiv skrivtavla med fokus på inkluderande och differentierande undervisningsmetoder, kollaborativt lärande och kommunikation i klassrummet, varav följande forskningsfrågor har identifierats: Vilka lärande strategier, organisering av undervisning och didaktiska ansatser innebär integration av interaktiv skrivtavla i klassrummet? Vilken variation och möjligheter till inkludering och differentiering erbjuds? Vad karakteriserar kommunikationen och samarbetet i klassrummet? Den metodologiska grunden i den svenska delen av projektet bygger på en aktionsinriktad ansats med utgångspunkt i variationsteorin (se Ottersten Nylund & Sofkova Hashemi, 2010). Utvecklingsarbetet har härmed bedrivits i nära samarbete mellan forskare och lärarlagen på de två skolorna med återkommande workshops och möten, samt klassrumsobservationer. Rapporten redovisar de konkreta data som samlats in genom observationsstudier och intervjuer med lärare, utvecklingsarbete i en serie workshops, samt enkäter till elever. Rapporten inleds med att redovisa resultaten i ämnet svenska och sedan diskuteras allmändidaktiska resultat utifrån organisering av undervisning, inkluderande och differentierande ansatser, kommunikation och samarbete. Textkompetenser och språkmedvetenhet i ämnet svenska Digital teknik i läsning och skrivande I takt med att digital teknik utvecklas, förändras även vårt sätt att skriva, utforma och läsa texter (Holsanova, 2010; Lorenzen & Smidt, 2010). Eleverna möter en ny typ av skrift- och kommunikationskultur där ny teknik ersätter, förenklar och förändrar läsning och skrivande. Elektroniska tankekartor, talsyntesapplikationer, skrivarenor som blogg och wiki med kommenteringsverktyg, Google Docs och andra miljöer för kollektivt skrivande är några exempel på artefakter som är tillgängliga via dator och stödjer och utvecklar läs- och skrivpraktiker i skolan (se Davis & MacGrail, 2009; Sofkova Hashemi, 2008; kommande; Warschauer, 2008, 2010). Här blir textproduktionen mer på riktigt med en omedelbar och i princip obegränsad publik (se Penrod, 2007; Davis & MacGrail, 2009; Warschauer, 2008). Dessa autentiska textlandskap stödjer innehåll- och formutvecklande skrivpraktiker och eleverna finner sådana uppgifter motiverande, meningsfulla, deras texter blir längre och de utvecklar större förtroende i sitt skrivande (se Kovacic et al, 2007; Mak & Coniam, 2008). Det karakteristiska för läs- och skrivpraktiker i digitala miljöer är att de är mer användarcentrerade och kollaborativa genom sin öppenhet både i skapande och delande av information (exv. i bloggar, wikis). Likaså erbjuder de en textdesign som är mer öppen och flytande, där skribenten hela tiden kan lägga till, redigera och förändra information. Ytterligare en komponent är texternas multimodala karaktär där text, ljud och bild förenas i ett och samma format (Lankshear & Knobel, 2007). Texturvalet i skolan är i regel begränsat till en relativt snäv uppsättning av textslag, ofta med 2

6 tyngdpunkt på berättande texter (se Folkeryd, 2006; Brorsson, 2007). Digitala miljöer inbjuder till mer varierat och vidgat arbete med fler typer av texter. Elever i årskurs 6 i de deltagande klasserna uppfattades allmänt som svaga skribenter med liten motivation att skriva och svårigheter att uttrycka sig på ett nyanserat och utvecklat språk. Att utveckla elevernas textuella kompetenser och språklig medvetenhet utifrån ett mer vidgat perspektiv på text föll sig naturligt genom projektets mål om en IT- berikande undervisning. Att motivera och stödja elevernas skilda lärstilar och uttryckssätt med digital teknik, blev också ett av målen. Eleverna skulle möta texter av varierat innehåll och genre, introduceras till digitala skrivarenor med autentisk publicering och aktivt arbeta med multimodala texter. Stöd för arbetet hämtades även i mål och kunskapskrav i den nya läroplanen Lgr11 i Sverige. Här anges exempelvis i de allmänna kunskapsmålen att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket, 2010a:11). Det centrala innehållet i ämnet svenska i årskurs 4 6 beskrivs i läroplanen särskilt utifrån målen som att eleven ska få möjlighet att utveckla: lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier..., Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Vidare, lära sig att använda: Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. och möta Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag., samt vad gäller språkbruk, känna till Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. för att nämna några exempel (Skolverket, 2010b :91-92). Texter, mottagare och digitala uttryckssätt Arbetet i klasserna med att utveckla elevernas text- och språkkompetenser och möta texter i olika format med stöd av IT har ventilerats under de gemensamma workshops mellan lärare och forskaren. En skoltidning i digitalt format med elevpresentationer och arbete med texter som beskriver och rapporterar om nyheter från närområdet blev det initiala målet. Eleverna skulle producera texter i olika format och publicera till en autentisk mottagare: "föräldrar och andra kan läsa din text". En arena i det kollaborativa verktyget wiki 5 initierades för publicering av elevproduktioner för den planerade skoltidningen: smartuddevalla.wikispaces.com. Eleverna skapade en personlig presentation av sig själva i Notebook, som de sedan publicerade på skolornas gemensamma wiki- plats. Detta var även deras första möte med Notebook- programmet, där de visade tydligt prov på hur de lär det digitala i samspel med den uppgift de redovisar. Instruktionerna var relativt enkla, eleverna skulle presentera sig själva, sina intressen och hobbyn på en sida i Notebook. Nedan i Figur 1 visas exempel på hur lärarna utnyttjade interaktiv skrivtavla för introduktion av uppgiften. Tavlans möjligheter för att utnyttja handstil, illustration och grafik tillämpades tidigt av lärarna i projektet, här i form av tankekarta, foto, bild och färg: 5 En wiki är en webbplats som kan delas av flera användare, där sidorna snabbt och enkelt kan redigeras av medlemmarna själva via ett webbgränssnitt och publiceras omedelbart. Uppslagsverket Wikipedia är ett exempel på wiki. 3

7 Nordic SMART School Project Slutrapport, Sverige Oktober 2011 Figur 1: Introduktion av uppgiften för personlig presentation Eleverna arbetade enskilt och uttryckte sig både i ren text och andra modaliteter, samt laborerade med färg, utseende och design. Eleverna la till animeringar och ljudeffekter, infogade bilder på artister och sportsidoler som de hämtade från Internet och de la till egna foton. Lärarna ger endast en kort introduktion till eleverna i Notebook- programmet och noterar att eleverna lär själva och av sina kamrater. I Figur 2. nedan, presenteras fyra exempel på elevpresentationer som tydligt visar att eleverna tar till skilda strategier för att närma sig uppgiften: Figur 2: Fyra exempel på elevernas presentationer 4

8 Under hösten 2010 arbetade klasserna även med serier utifrån ett nordiskt perspektiv. Eleverna i grupp scannade en sida ur Kalle Anka- serien och skapade en Power- Point presentation där de läste in serien på svenska. Målet var att utbyta serierna med skolorna i Norge och Danmark och lära mer om de nordiska språken. Instruktionerna skapade lärarna i ett Notebook- fil med steg- för- steg anvisningar och skärmavbilder för vissa funktionaliteter, som hur man lägger till berättarröst till en PowerPoint- presentation, och länkar till andra sidor i dokumentet. Figur 3: Exempel på arbete med serier Vidare arbete med textkompetenser och språkmedvetenhet har inneburit både interaktiva språkövningar av diverse slag som anpassades till klassernas arbete (ordklasser, stavningsregler, etc.), som enklare presentationer och genomgångar av texter och skrivuppgifter till eleverna, samt det konkreta arbetet med textproduktion på datorer eller med papper och penna. Lärarna lär det digitala i samband med sin undervisning och utnyttjar tavlans potential i kombination med det material de har tillgång till. Figur 4 visar exempel på där lärare utnyttjar tavlans funktionalitet som skrivtavla och listar textdrag för bokrecension direkt på tavlan, samt hänvisar till fortsatt arbete. I den andra bilden visas hur läraren utnyttjar befintligt skolmaterial och scannar in en läroboksbeskrivning för en insändare. Läraren har på tavlan möjlighet att föra in anteckningar och kommentarer under lektionens gång och fångar samtidigt hela klassens uppmärksamhet vid tavlan. Figur 4: Exempel på lektioner Utveckling av textkompetenser i andra ämnen Textkompetenserna utvecklas också utanför ämnet svenska i dessa klasser. Under läsåret arbetade klasserna med diverse temaarbeten, alltifrån världens religioner som fördjupningar i andra länder. Här tillämpades arbetsformer som involverade insamling och bearbetning av fakta och information i form av tankekartor, informationssök och presentationer. Eleverna läste och letade efter fakta och bilder i läroböcker och på internet, främst på Wikipedia och med Googles sökverktyg. De skapade tankekartor och 5

9 Nordic SMART School Project Slutrapport, Sverige Oktober 2011 presenterade faktainnehåll i Notebook eller PowerPoint. Arbetet skedde i par eller enskilt och innebar utöver arbete med text och bilder även att eleverna skrev manus till deras presentation och spelade in när de återberättade eller läste in de fakta de hade samlat. Det färdiga arbetet presenterades i helklass på den interaktiva skrivtavlan. Figur 5 visar exempel på arbete med manus till presentationen. Figur 5: Arbete med manus till presentation Det fanns även uppgifter utöver de ordinarie arbeten som utnyttjade informationssökning. Det handlade exempelvis om korsord som den i Figur 6, där eleverna fick testa och utveckla sina litteraturkunskaper utifrån frågor som: Scherlock Holmes yrke, Alfons hemlige kompis, drängen i Lönneberga, osv. Här tillämpade eleverna skilda strategier och sökte på enstaka ord och exakta fraser, som Pojken Holgersson och kunde då få träffar som inte var så givande, som i detta fall att det första träff som kom upp var en bild på ett nyfött bebis med det efternamnet. Figur 6: Litteraturkorsord Organisation och didaktiska förhållningssätt i klassrummet Datortäthet och organisation Klassrumsmiljöerna och förutsättningarna för undervisning och organisation skilde sig markant mellan de två deltagande skolorna. Det gällde framförallt antalet elever per klass, datortäthet och den tekniska utrustningens kvalitet. Forshällaskolan hade en klass med 11 elever i årskurs 6 som deltog i projektet. Klassen var utrustad med både bärbara datorer och ett antal stationära datorer i angränsade grupprum. Med så få elever i klassen fungerade datorundervisningen tillfredsställande. De två parallella klasser på Herrestadskolan hade i genomsnitt 25 elever vardera och en uppsättning bärbara datorer som klasserna delade på, samt ett par stationära datorer både i klassrummet och i grupprummet intill. Datorerna här var av olika kvalitet och orsakade ofta problem under lektioner. Eleverna måste byta datorer på grund av funktionsstörningar av olika slag. Inledande arbete med interaktiv skrivtavla Interaktiv skrivtavla introducerades i årskurs 6 hösten 2010 i alla tre klasserna med introduktionskurser till lärarna i oktober. Den inledande fasen har präglats av teamutveckling lärarna sinsemellan i konstruktionen av uppgifter och lektionsmaterial på den interaktiva skrivtavlan och inslag där tavlans olika funktionaliteter testades (exv. blinkande text, rullgardin, ljudeffekter). Lärarna hade vid de gemensamma träffarna visat exempel på hur de arbetar själva med tavlan i deras klasser och gett varandra tips och råd. De har utvecklat lektionsmaterial tillsammans och jobbat med samma uppgifter i alla tre klasserna. I det initiala skedet utnyttjades tavlan som skrivtavla och filmduk. 6

10 Tidigare lektioner återanvändes och enkla element i planerade lektionsuppgifter förbereddes i förväg, till exempel nya ord på engelska: "Det jag har gjort är att jag förberett i Notebook innan, till exempel som nu när vi hade engelska för då har jag lagt in alla glosor, så står de bara på tavlan när jag trycker på knappen i stället för att jag ska stå skriva dem". (Initial intervju, lärare Herrestadsskolan) Befintliga lektioner samlades in från lektion.se och Libergförlagets lärresurs Espresso och anpassades till den planerade lektionen. I det här initiala skedet hade lärarna både förhoppningar om att lära sig verktyget, men också höga krav på sin kompetens. Särskilt i produktionen av eget lektionsmaterial tyckte många det var inte i sin ordning att hämta lektionsmaterial som producerats av andra lärare: Det jag tänker det jag gjort, jag har lånat utav andra då. Eleverna visade tecken på motivation och vilja att lära sig att arbeta med interaktiv skrivtavla. Den generella uppfattningen bland lärarna var att eleverna i allmänhet är bättre på att hantera tekniken och behöver inte mycket träning i att använda olika program. Före introduktionen av interaktiv skrivtavla i klasserna uppfattade eleverna lektioner i svenska att handla främst om läsning och skrivning och återkommande aktiviteter i form av tystläsning, skriva berättelser och arbete med skrivövningar av olika slag. Majoriteten av eleverna uttryckte då att de ville arbeta mer med datorer i svenska, utveckla sitt skrivande och läsa böcker mer och många var också nöjda som det var. Didaktisk utveckling med interaktiv skrivtavla Utvecklingsarbetet med interaktiv skrivtavla har under läsåret resulterat i användning av varierat art, som kan relateras till både ämnet som pedagogernas kompetens i hantering av tavlan och deras pedagogiska skicklighet. Alla lärare uttryckte i slutet av detta projekt att de använde tavlan varje dag i sina klasser och i olika ämnen för instruktioner och genomgångar, strömmande ljud och video, spel och tävlingar i matematik. Mycket av lektionsmaterial förbereder de i förväg. Bilden lärarna ger stämmer väl överens med elevernas uppfattningar som redogör för att den interaktiva skrivtavlan används främst för instruktioner och genomgångar, problemlösning i matematik och visning av film i olika ämnen. Under lektionsobservationerna användes interaktiv skrivtavla för att introducera eller på olika sätt gå igenom ett ämnesinnehåll och för instruktioner till efterföljande uppgifter, mer utarbetade och interaktiva lektioner med elever aktiva vid tavlan, det visades filmklipp och nyhetsreportage hämtades och det genomfördes test och utvärderingar av olika slag med hjälp av mentometerdosorna. Överlag kombinerar lärarna aktiviteter på tavlan med andra uppgifter i klassrummet, som innebär både arbete på datorer, med papper och penna och i läroböcker. I huvudsak handlar det om två scenarios i hur undervisningen, där interaktiv skrivtavla har en central roll, bedrivs i klasserna: 1. dialogisk, elevcentrerad och aktivitetsorienterad design 2. lärarledd och aktivitetsorienterad design I det mer dialogiska förhållningssättet är lektionsinnehåll och upplägg organiserat med den interaktiva skrivtavlan i fokus. Arbetet strävar efter en dialog i klassrummet och återkoppling till eleverna, vilket sysselsätter eleverna och fångar deras uppmärksamhet. Eleverna arbetar med tavlan mest i helklass och turas om på 7

11 pekskärmen på tavlan, löser problem och lär tavlans interaktiva funktioner på samma gång. Lektionerna är planerade med extra arbete och material (t.ex. ordfläta eller korsord, som i Figur 6) för dem som blir färdiga med de ordinarie lektionsuppgifterna. Eleverna bildar arbetspar i olika konstellationer mellan lektioner och uppgifter, ofta beroende på när de är klara med den ordinarie uppgiften. Observationerna visar tydligt att klassgenomgångar är i detta sammanhang mest utmanande vad gäller att fånga och uppehålla elevernas uppmärksamhet på lektionsinnehållet. Med interaktiva och kollaborativa inslag då eleverna själva aktivt deltar och använder tavlan är det mer naturligt att koncentrationsnivån stiger i klassen. Dessa sessioner resulterar i frågor och diskussioner i ämnet och även de tekniska aspekterna om hur man använder tavlans funktionaliteter tas upp. Ömsesidigt och kollaborativt lärande uppstår, där olika strategier för att lösa problem på tavlan tas till diskussion. Vissa aktiviteter, som att använda mentometrarna, engagerar och fångar mer elevernas uppmärksamhet. Elever med svårigheter att koncentrera sig hittade under de observerade lektionerna, mer lugn och ro i det parvisa arbetet i uppgifterna på datorerna. Framför interaktiv skrivtavla kunde de fortfarande störa andra genom att skrika ut svaren högt eller liknande. Det mer lärarledda förhållningssättet präglas av genomgångar, instruktioner och lektioner som riktar sig till hela klassen vid tavlan. Det är läraren som har huvudordet här och presenterar innehållet, ställer frågor till enskilda elever och ger instruktioner till kommande uppgifter. Eleverna tappar lätt koncentrationen och endast en del av dem är motiverade att ta till sig innehållet. Arbetet med enskilda uppgifter är ofta tematiserat i dessa klasser. Eleverna arbetar individuellt eller i par på datorer eller i läroböcker. Datorer och IKT i allmänhet engagerar även dessa elever och de upplever det motiverande att exempelvis söka efter fakta på Internet eller i läroböcker och skapa egna presentationer över innehållet i PowerPoint eller Notebook. Dock förlorar enskilda elever snabbt fokus även i det enskilda arbetet. Vinster och hinder med interaktiv skrivtavla Lärarna uttryckte i allmänhet positiva erfarenheter och beskriver introduktionen av interaktiv skrivtavla i deras klasser som Kul att få lära mig något nytt, gör undervisningen roligare. Samtidigt ger de en varierad bild av vad implementeringen har inneburit för deras kompetens, där en del känner att de har lärt sig mycket och är ganska säkra på sin utveckling och andra uttrycker önskemål om att lära sig ännu mer och ett behov av mer praktik och kontinuitet. Lärarna menar att med den interaktiva skrivtavlan är det enkelt att skapa en stimulerande och aktiv undervisning som motiverar eleverna, en aspekt som de upplever de tänker mer på vid planering av deras undervisning: "Hur kan jag göra det mer intressant eller mer aktivt för eleverna". Mest tilltalande är enkelheten och effektiviteten i tavlan och möjlighet att spara anteckningar och lektioner: Att kunna planera och förbereda, spara och fortsätta vid ett annat tillfälle. Lärarna beskriver sina elever som positiva till att arbeta i Notebook och med tavlan och att de flesta av dem gillar att närma sig tavlan, men inte alla vill göra det inför hela klassen. De kan inte se klart om det finns elever i klassen som gynnas mer än andra när den interaktiva tavlan träder i bild, men att det visuella är något elever med läs- och skrivsvårigheter kan dra nytta av i mycket större utsträckning. Lärarna upplever däremot att fler elever har blivit mer aktiva när tavlan används i matematik, eller också beroende på ämnet. När det gäller elevernas perspektiv, uttrycker de flesta att de lär sig mer när den interaktiva skrivtavlan används i klassrummet, mest för att det är roligare: man leker 8

12 fram lärandet, som en elev uttryckte det. De upplever att det är lättare att förklara och förstå bättre med hjälp av en interaktiv skrivtavla och att de lär sig mer av varandra och tar del av hur andra i klassen tänker. De menar att de har utvecklats och är mycket bättre på presentationer och i allmänhet mer aktiva. En elevs uppfattning var att det är mycket mindre slöseri med papper i klassrummet nu. Några få menar att det inte har skett någon större förändring sedan den interaktiva tavlan infördes: Det kan vara roligt men lektionerna är de samma. Tavlan används ofta och mycket i klasserna är elevernas allmänna uppfattning (varje dag, alltid, nästan varje lektion) och mestadels i matematik, följt av ämnena svenska och engelska, men också i natur- och samhällskunskap och geografi. Många menar att de använder tavlan tillräckligt ofta i klassrummet, medan andra hävdar motsatsen och argumenterar för att använda den mer. Sammanfattning av resultat Projektets resultat sammanfattas med att introduktionen av interaktiv skrivtavla har under det gångna läsåret inneburit en generell utveckling mot en mer medveten satsning på IT- berikande undervisning på de två skolorna. Lärarna har under denna korta period utvecklat en mer IT- orienterad praktik i klassrummen och initierat undervisning som är stimulerande och aktivare med elever som deltar, kommunicerar, samarbetar och lär av varandra. Arbetet i ämnet svenska med att utveckla elevernas textuella kompetenser och språkmedvetenhet har resulterat i att eleverna har fått möjlighet att möta och utveckla språket i olika sammanhang. De mötte en rikare och varierad textgenre i deras undervisning under läsåret, främst genom arbete med serier, tidningsrelaterade texter och arbete med den gemensamma wikin. De har även fått en mottagare utanför klassens ramar på sin wikiplats. Eleverna har under läsåret producerat och presenterat innehåll i olika format och uttrycksformer som text, bild, animeringar, ljudeffekter, berättarröst. De har arbetat med tankekartor och skrivit manus över fakta, skapat egna presentationer och bildspel, jobbat med korsord och ordflätor, etc. Lärarna har genom lektionsmaterial med interaktiva inslag och tillgång till aktuell information på internet gett eleverna möjlighet att möta texter i olika format och modaliteter. Det har varit motiverande och roligt för både elever och lärare att få ett nytt, interaktivt verktyg i klassrummet, som har börjat användas ofta i undervisningen och som många elever upplevde som ett verktyg som särskilt underlättar inlärning och uppmuntrar till aktivitet och dialog i klassrummet. Både lärare och elever har utvecklat digitala kompetenser på flera plan under projektets gång och i själva processen med att introducera den interaktiva tavlan i klassrumspraktik. Det innebar inte enbart att skaffa sig kunskaper om möjligheterna med en interaktiv tavla, utan detta arbete har även lett till diskussioner och testning av andra digitala artefakter hos främst lärarna, såsom elektroniska tankekartor, talsyntesapplikationer och kollaborativa skrivarenor som bloggar och wikis. Lärarna stimuleras av effektiviteten och enkelheten i att skapa och återanvända lektionsmaterial och generellt utrycker höga krav på sin kompetens. Klassrumsobservationerna visade under det gångna läsåret på didaktiska ansatser med utveckling mot mer interaktivt, dialogiskt och elevcentrerat klimat i klassrummet, men också lärarledda lektioner riktade till hela klassen framför tavlan. Resultat för inkluderande och differentierande praktiker i klassrummen var inte lika tydliga. Samtidigt som den didaktiska utvecklingen i projektet visar tecken på att tavlans möjligheter till interaktivitet stödjer ömsesidigt lärande och uppmuntrar till aktiv, autentisk och dialogisk undervisning, visar resultaten parallellt med tidigare studier (se 9

13 Inledning) att implementering av ny teknik i undervisning tar tid och framförallt kräver att pedagogerna utvecklar en användarkompetens som tillåter dem att utveckla nya former av undervisning. Referenser Alexandersson, M., Hurtig, M. & Söderlund, M. (2006) Mot vidgade vyer om elevers lärande i Sandviken via den nya informationstekniken. Luleå Tekniska Universitet 2006:17. BECTA (2003) What the research says about interactive whiteboards. Brorsson, B.N. (2007) Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Örebro. Christiansen, C., Lindberg, P., Nordling, A., Oliveras, T. & Pillola, G. (2010) Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare: Problem och möjligheter. Undervisning & Lärande nr.4 - tidskrift för god dokumentation av lärares arbete, Skolporten AB. Cuban, L. (2001). Oversold and underused: Computers in the classroom. Cambridge, MA: Harvard University Press. Davis, A. and McGrail, E. (2009) Proof-Revising With Podcasting: Keeping Readers in Mind as Students Listen To and Rethink Their Writing The Reading Teacher, 62(6), pp Digregorio, P. & Sobel-Lojeski, K. (2010) The effects of interactive whiteboards (IWBs) on student performance and learning: a litterature review. Journal of Educational Technology Systems, 38(3), EACEA/Eurydice (2011) Key Data on Learning and Innovation through ICT at school in Europe. Brussels: EACEA P9 Eurydice. Folkeryd, J. W. (2006) Writing with an attitude. Appraisal and student text in the school subject of Swedish. Uppsala: Universitetsbiblioteket. Gustafsson, P. (2009) Interaktiva skrivtavlor en möjlighet till ökad lust och lärande i matematik? NämnareN Nr 2. Higgins, S., Falzon, C., Hall, I., Moseley, D., Smith, F. Smith, H. & Wall, K. (2005) Embedding ICT in the Literacy and Numeracy Strategies. Newcastle: University of Newcastle. Holmes, K. (2009). Planning to teach with digital tools: Introducing the interactive whiteboard to pre-service secondary mathematics teachers. Australasian Journal of Educational Technology, vol. 25:3, pp Holsanova, J. (2010) Myter och sanningar om läsning: om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Språkrådet: Norstedts. Hylén, J. (2010). Digitalisering av skolan. Lund: Studentlitteratur Kovacic, A., Bubas, G. & Zlatovic, M. (2007) Evaluation of activities with a wiki system in teaching English as a second language. Proceedings of the International Conference "ICT for Language Learning" [CD-ROM], Florence, Italy. Kozma, R. B. (1991) Learning with media. Review of Educational Research, 61, Lankshear, C. & Knobel, M. (2007) Sampling the new in New Literacies. In Lankshear C. & Knobel. M. (eds). A New Literacies Perspective, s New York: Peter Lang. Lorentzen, R. T. & Smidt, J. red. (2010) Det nödvändiga skrivandet: om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Liber. Mak, B. & Coniam, D. (2008) Using wikis to enhance and develop writing skills among secondary school students in Honk Kong. System, 36(3), Ottersten Nylund, C. & Sofkova Hashemi, S. (2010) Nordic Smart School Project: Project Design, Sweden. University West, Sweden, October, Passey, D., Rogers, C., Machell, J., McHugh, G. & Allaway, D. (2003) The Motivational Effect of ICT on Pupils. London: Department for Education and Skills. Penrod, D. (2007) Using blogs to enhance literacy: The next powerful step in 21st-century learning. Lanham, MD: Rowman & Littlefield. Riis, Ulla (red.) (2000) IT i skolan mellan vision och praktik en forskningsöversikt. Skolverket: 00:560. Kalmar: Liber Distribution. Skolverket (2010a) Del ur Lgr11: kapitek 1 och 2. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket (2010b) Del ur Lgr11: Kursplan i svenska. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket (2010c) Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr 2007:3775. Slay, H., Siebörger, I. & Hodgkinson-Williams, C. (2007) Interactive whiteboards: Real beauty or just lipstick? Computers & Education, vol. 51 (2008), ss

14 Smith, H. J., Higgins, S., Wall, K. & Miller, J. (2005) Interactive whiteboards: boon or bandwagon? A critical review of the literature. Journal of Computer Assisted Learning 21, no. 2: Sofkova Hashemi, S. (2008) Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn. I Domeij, R. (red.) Tekniken bakom språket, Norstedts akademiska förlag. Sofkova Hashemi, S. (kommande) Berättelser i wiki. Autentiskt författarskap och responsarbete i digitalt textskapande i grundskolan. SMDIs åttonde konferens: Språket, kroppen och rummet. Multimodala och digitala perspektiv på lärande november 2010, Södertörns högskola. Somyürek, S., Atasoy, B. & Özdemir, S. (2009). Board ś IQ: What makes a board smart? Computers & Education, vol. 53, ss Sundberg, B., Spante, M. & Stenlund, J. (forthcoming) Disparity in practice: Diverse strategies among teachers implementation of Interactive Whiteboards into teaching practice in two Swedish primary schools. Learning, Media and Technology, Routledge. Wall, K., Higgins, S. & Smith, H. (2005) The visual helps me understand the complicated things : pupils views of teaching and learning with interactive white-boards. British Journal of Educational Technology, vol. 36: 5, ss Warschauer, Mark (2008) Laptops and Literacy: A Multi-Site Case Study. Pedagogies: An International Journal, 3. s Warschauer, M. (2010) Invited commentary: new tools for teaching writing. Language Learning & Technology. February 2010, Volume 14, Number 1, pp Zevenbergen, R. & Lerman, S. (2008) Learning Environments Using Interactive Whiteboards: New Learning Spaces or Reproduction Of Old Technologies? Mathematics Education Research Journal, vol. 20: 1, ss