Revidering av TEN-T riktlinjerna. 29 april Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revidering av TEN-T riktlinjerna. 29 april 2008. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer"

Transkript

1 Revidering av TEN-T riktlinjerna 29 april 2008 Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 1 (32)

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande slutsatser Viktiga utgångspunkter i EU:s revidering av TEN-T Trafikslagsspecifika slutsatser värda att särskilt lyftas fram 4 2 Inledning Bakgrund Uppdraget 6 3 Transportutvecklingen Inhemska och gränsöverskridande transporter Nuvarande dominerande godsstråk förväntas bestå Transportutvecklingen inom Europa 9 4 Miljöfrågorna blir allt viktigare i transportpolitiken Inledning Energieffektivisering i transportsektorn 10 5 Viktiga utgångspunkter i arbetet med revideringen av TEN-T 13 6 Luftfartens perspektiv avseende betydelse för den gränsöverskridande trafiken Flygmarknaden Flygplatssystemet Passagerarflygets utveckling Fraktflygets utveckling Samordning av landtransporter Flygtrafiktjänsten 16 7 Sjöfartens infrastruktur i ett reviderat TEN-T Allmänt Hamnarnas betydelse i TEN-T bör öka Inkludera farlederna i TEN-T Fortsatt utveckling av sjömotorvägskonceptet (Motorways of the Sea) Isbrytning bör som helhet ingå i TEN-T 19 8 Revidering av TEN-kartan för järnväg i Sverige Allmänt Omklassificering av banor Nordiska Triangeln Botniska korridoren Northern Axis Bron över Fehmarn Belt 24 9 Vägnätets infrastruktur i ett reviderat TEN-T Allmänt Revideringen av TEN-T avseende vägnätet Remissammanställning 31 Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 2 (32)

3 1 Sammanfattande slutsatser En god infrastruktur är av stor betydelse för välfärd och tillväxt i EU. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) kan spela en viktig roll för att stimulera tillväxt och effektiva transporter. Inför den kommande revideringen av TEN-T riktlinjerna har Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket haft i uppdrag att åt regeringen utarbeta ett underlag inför revideringen av TEN-T riktlinjerna. Trafikverken har samarbetat kring arbetet med regeringsuppdraget. I genom förandet av uppdraget har samråd skett med regionerna i Sverige samt informella kontakter tagits med transportmyndigheter i grannländerna. 1.1 Viktiga utgångspunkter i EU:s revidering av TEN-T I arbetet med revideringen av TEN har trafikverken kommit fram till att följande punkter bör vara av betydelse i arbetet med revideringen. Fokus i TEN-T bör ligga på ökad tillgänglighet för gods- och persontransporter. Norra Europa och särskilt Östersjöregionen karaktäriseras bland annat av långa transportavstånd, relativt små godsvolymer, liten befolkning, vinterklimat och ett stort beroende av utrikeshandeln. Hänsyn måste tas till olika förutsättningar i olika delar av EU. TEN-T bör utgöra ett sammanhållet trafikslagsövergripande transportnät som bidrar till ökade förutsättningar för effektivare samverkan mellan trafikslagen där detta är effektivt. Bland annat kan kopplingar göras till EU-kommissionens policyinitiativ om gröna transportkorridorer. EU:s utvidgning leder till en ökad ekonomisk integration och en ökad utrikeshandel inom unionen. TEN-T kan bidra till att stimulera och driva på den utvecklingen genom att infrastrukturen länkas samman. Godstransporterna bedöms öka under perioden fram till Åtgärder måste vidtas för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. De möjligheter som finns att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart bör nyttjas. De möjligheter som finns att flytta internationell personbilstrafik till kollektivtrafik i form av långväga internationell busstrafik på väg samt järnväg bör nyttjas. Fokusera på trafikslagsövergripande projekt såsom exempelvis Nordiska Triangeln, Northern Axis, Motorways of the Sea etc., vilket medför en flexibilitet för sammodalitet. Trafikslagsövergripande projektansökningar bör ges prioritet i utvärderingarna. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 3 (32)

4 Sverige bör agera i nära samarbete med andra östersjöländer i frågan om revideringen av TEN-T riktlinjerna för att öka genomslagskraften. Flera av de utvecklingsområden och övergripande projekt som lyfts fram i denna redovisning har starka beröringspunkter med andra östersjöländer. 1.2 Trafikslagsspecifika slutsatser värda att särskilt lyftas fram Flygets infrastruktur Förbättrade kollektiva förbindelser till de fyra största flygplatserna och ökad intermodalitet mellan flyg och tåg är av stor vikt för att minska miljöbelastningen kring de fyra största flygplatserna. Fraktflyget får allt större vikt vid de största flygplatserna. Detta kräver väginfrastruktur som kan hantera kraftigt ökade godsströmmar till och från flygplatserna de kommande åren. En bättre samordning av luftrummet i Europa, framförallt genom införandet av Single European Sky, är nödvändigt för att på ett hållbart sätt hantera ökningen av den egna och den överflygande trafiken. Sjöfartens infrastruktur Hamnarnas roll i TEN-T bör betonas och hamnarna ingå i prioriterade projekt såsom Nordiska Triangeln och Northern Axis. Inkludera viktiga farleder i TEN-T. Isbrytning bör i sin helhet ingå i TEN-T. Sjömotorvägskonceptet (Motorways of the Sea) bör fortsätta att utvecklas. Vägnätet Nordiska Triangeln utvecklas vidare enligt planerade åtgärder. Fortsatt utveckling av samverkan mellan trafikslagen där vägnätet kan bistå som länk mellan hamn/flygplats till de större vägtrafikstråken. I och med att Nordiska Triangeln kommer att ha en väl utbyggd standard bör E22, Malmö Norrköping, E4 norr Stockholm till Haparanda samt E14 Sundsvall riksgränsen (Norge) ingå i prioriterade projekt. Införande av E20, delen Göteborg Arboga, i TEN-T. Fortsatt utveckling av ITS-lösning för vägtransportsystemet. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 4 (32)

5 Järnvägsnätet Klassificera om det nät som idag ingår i TEN- T från att vara ett höghastighetsnät till konventionellt nät. Nordiska Triangeln kvarstår som prioriterat projekt och utvecklas enligt planerade åtgärder. Northern Axis (Narvik Haparanda Torneå Vartius S:t Petersburg) föreslås ingå i prioriterade projekt. Nätet kompletteras med nya betydelsefulla sträckningar som Botniska korridoren, Europabanan och Götalandsbanan. Fortsatt utveckling av gemensam teknik så som ERTMS. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 5 (32)

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Utvecklingen av transportsektorn ställer ökade krav på flexibilitet, tillgänglighet och kvalitet inom gods- och passagerartransporter. Detta inbegriper ett ökat utnyttjande av multimodala transportlösningar där transportkedjan innefattar flera olika trafikslag och ett ökat antal omlastningspunkter. Transportinfrastrukturen inom EU:s medlemsländer har traditionellt sett främst varit nationellt inriktad med respektive huvudstad som nav för transportstråken. En bristande gemensam vision på europeisk nivå har dock lett till en spridning av insatserna och till svårigheter med samordning av den övergripande infrastrukturplaneringen. Utmaningen står i att möta en ökad handel inom den utvidgade Europeiska Unionen och mellan Unionen och tredje land med en infrastruktur som främjar tillväxt och effektiv logistik. Genom införandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) i början av 1990-talet har den europeiska dimensionen i infrastrukturplaneringen betonats och i de första TEN-T riktlinjerna prioriterades 14 viktiga infrastrukturprojekt. Vid ett par tillfällen har därefter TEN-T riktlinjerna reviderats, bland annat 1996 då kusthamnarna inkluderades i TEN-T. Vid den senaste revideringen 2004 antogs en ny lista med 30 prioriterade projekt och konceptet sjömotorvägar inkluderades i riktlinjerna. Under processens gång har samtidigt EU utvidgats till att nu omfatta 27 medlemsländer. 2.2 Uppdraget Myndigheterna ska i ett första steg utifrån kunskap om befintliga och prognostiserade transportströmmar utvärdera vilka delar av transportnätverken inom respektive trafikslag som har betydelse för den gränsöverskridande trafiken. Utvärderingen ska avse både gods- och persontrafiken. I ett andra steg ska myndigheterna lämna förslag till vilka delar av de svenska transportnätverken som ska ingå i riktlinjerna för TEN-T. Avgörande kriterier för detta ska vara vilken betydelse infrastrukturen har för EU:s inre marknad, för social och ekonomisk sammanhållning inom unionen samt för transporter till länder utanför unionen. Eventuella behov av förändringar av de utpekade transportnätverken i angränsande länder ska identifieras. En strävan att uppnå bättre samordning mellan transportslagen ska finnas i förslaget. I uppgiften ingår också att peka ut vilka delar av den infrastruktur som föreslås ingå i riktlinjerna som ska vara särskilt prioriterad. Förslag till ändringar av riktlinjerna som inte direkt är kopplade till utpekande av transportnätverk ska övervägas. I ett tredje steg ska en översiktlig beskrivning av behov och brister göras för de delar av transportnätverken som föreslås ingå i riktlinjerna för TEN-T. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 6 (32)

7 Myndigheterna ska samverka i arbetet och där så bedöms nödvändigt ha kontakter med myndigheter i angränsande länder. Även regionala synpunkter ska inhämtas. Trafikverken har samarbetat kring arbetet med regeringsuppdraget. Det har också inhämtats synpunkter från den regionala nivån. Ett brev (se bilaga 1) skickades ut i mitten av mars månad där vi bad de regionala företrädarna om att delge oss sina transnationella strategier. Svaren finns i Banverkets diarium. Vid utarbetandet av synpunkterna har trafikverken tagit del av regionernas strategier. Den gemensamma delen av rapporten har tagits fram tillsammans. Däremot har respektive trafikverk svarar för sin del av rapporten. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 7 (32)

8 3 Transportutvecklingen 3.1 Inhemska och gränsöverskridande transporter Utvecklingen av godsstråk och noder genomgår för närvarande två samtidiga men motsatta utvecklingsriktningar dels en centralisering, dels en decentralisering. Europeiska och regionala distributionscenter centraliseras till större hubbar där allt mer gods samlas för vidare distribution. Samtidigt har kapacitetsproblem, framför allt på kontinenten i Europa, inneburit att mindre hubbar uppstått med en viktig roll i godstransportsystemet. En annan tendens är att särskilda logistikföretag anlitas för transporterna i stället för att företag anlitar transportörerna direkt. Som en följd av detta utvecklas samarbetet mellan speditörer och transportörer allt mer; exempelvis integrerar företagen sina IT-funktioner. Denna optimering av försörjningskedjor leder ofta till att mer volymberoende transportsätt som sjöfart och järnväg gynnas eftersom samlastning kan ske. Den ökade globaliseringen av handeln och de ändrade logistiska lösningar som då krävs både vad gäller produktion och transportmönster samt lagerlokaliseringar kommer med stor sannolikhet att innebära en fortsatt ökning av transportarbetet och då inte minst till sjöss. SIKA beräknar att godstransportarbetet i Sverige år 2020 kommer att nå nästan 120 miljarder tonkilometer. Det betyder en ökning med ca 20 miljarder tonkilometer eller 21 procent jämfört med år De pågående strukturförändringarna inom industrin innebär att man kan vänta sig att transporterna av tunga råvaror minskar i betydelse medan det gods som har ett högt värde i förhållande till vikten kommer att öka relativt sett. De modellerade varugrupperna container och flygfrakt beräknas öka mer än genomsnittligt (med 100 procent respektive 23 procent). Man bör komma ihåg att varumängden i dessa grupper erhålls genom att en viss del överförs från övriga varugrupper. Även om den exakta siffran är svår att förutspå kan man konstatera att containertrafiken kommer att växa kraftigt i framtiden, vilket kan komma att ge goda förutsättningar för väl placerade hamnar att utvecklas till viktiga omlastningsnoder i transportsystemet. Containrar kan relativt enkelt flyttas mellan lastbil, tåg och fartyg. Därmed blir det enklare att kombinera olika transportslag till en sammanhängande transportkedja, vilket innebär en stor potential för sjöfarten att utvecklas genom att den ytterligare integreras i transportsystemen. I dagsläget uppskattas volymen transporterade containrar i Östersjöregionen till cirka 6 miljoner TEU. Enligt en prognos för år 2020 förväntas den siffran uppgå till 20 miljoner TEU. Till följd av den antagna branschutvecklingen och regionala koncentrationen beräknas godtransportflödena till, från och genom Sverige växa snabbare än de inhemska godstransportflödena. Den inhemska godsmängden beräknas öka med ca 14 procent och den i samband med utrikeshandeln transporterade godsmängden med 22 procent. Trenden att utrikeshandeln växer snabbare än BNP medför ytterligare en förskjutning från inhemska till internationella transporter vilket Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 8 (32)

9 kommer att gynna sjöfarten. Koncentrationen av produktion och konsumtion till olika ställen i Sverige beräknas leda till att det genomsnittliga transportavståndet för inhemska transporter (exkl. transporter under 25 km och inomkommunala transporter) ökar med ca fyra procent (från 178 km till 183 km) mellan 2001 och Nuvarande dominerande godsstråk förväntas bestå Generellt kan man säga att godstransportmönstren i Sverige är förhållandevis stabila. Trafikslagen kompletterar i stor utsträckning varandra. Det finns en uppdelning av den svenska transportmarknaden i vissa huvudsegment som vart och ett domineras av ett visst trafikslag och de transportvolymer som finns i dessa segment utgör betydande delar av de totala volymerna. De godstransporter som från början gått på järnväg eller fartyg gör det alltjämt i hög grad. Även om huvudriktningen på godsflödet i vikt och värde är nordsydlig respektive nordost-sydvästlig, framgår det att godstransporter för lågvärdigt respektive högvärdigt gods i realiteten sker i två skilda transportsystem. Utifrån dessa flöden kan större huvudstråk identifieras, som täcker in tre fjärdedelar av de långväga tunga svenska godstransporterna, såväl i vikt som värde. Vissa överflyttningar inom och mellan stråken förekommer, men de är av mindre omfattning. 3.3 Transportutvecklingen inom Europa Inom Europa har godstrafikvolymerna ökat med 2,8 procent per år och de har ökat i takt med den ekonomiska tillväxten som i genomsnitt var 2,3 procent per år eller totalt 18 procent under perioden I dag svarar godstransporterna på väg för 44 procent av de totala transportvolymerna och mellan 1995 och 2004 ökade vägtransporterna i Europa med 35 procent. Järnvägen har sedan 1970 till i dag minskat sin marknadsandel från 31 till 10 procent. Under perioden ökade däremot järnvägstransporterna med 6 procent. Det långsiktiga tappet av marknadsandelar fortsätter för järnvägen, men volymerna är konstanta på Europanivå. Närsjöfarten hade under perioden tillväxttal som nästan motsvarar vägtrafikens. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 9 (32)

10 4 Miljöfrågorna blir allt viktigare i transportpolitiken 4.1 Inledning Miljöfrågorna har fått allt större fokus i samhällsdebatten och det är rimligt att utgå ifrån att frågan om transportsektorns miljöpåverkan kommer att öka ytterligare. Det politiska trycket när det gäller miljöfrågorna kommer att kräva ett omfattande arbete med syfte att skapa en hållbar utveckling inom transportsektorn. Åtgärder i transport- och energisektorerna är avgörande för att nå miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft och God bebyggd miljö. Eftersom sektorerna karakteriseras av mycket starka drivkrafter krävs även kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen. Nedan redogörs för de styrmedelsrelaterade åtgärder som diskuteras. Vid sidan av detta pågår ett flertal initiativ på teknik- och bränslesidan med stora energieffektiviseringspotentialer. Dessa berörs dock ej nedan. 4.2 Energieffektivisering i transportsektorn Trafikverken, Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt genomfört ett regeringsuppdrag att vidareutveckla strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter. Rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen överlämnades i november 2007 till Miljömålsrådet. EET-strategin bygger främst på styrmedelsförslagen i Kontrollstation 2008 samt de mål- och sektorsvisa rapporterna som har tagits fram inom den fördjupade utvärderingen. Nya förslag har tillkommit under strategiarbetet och några har prioriterats bort. EET-strategin innehåller förslag på förändringar och är ingen utvärdering av existerande styrmedel inom respektive område. Tidsperspektivet är Förslagen har i varierande grad konsekvensanalyserats. Målet med de samlade styrmedelsförslagen är att minska: Energianvändningen generellt för att lättare nå miljömålen. Utsläppen av CO 2 -ekvivalenter med minst 17 Mton i jämförelse med prognosen för NO X -utsläppen med strax under 10 kton till 2015 i jämförelse med prognosen. SO 2 -utsläppen från sjöfarten med hälften och minska NO X -utsläppen Utsläppen av luftföroreningar så att målen för frisk luft uppnås Trafikbullret med ytterligare åtgärder till Strategin prioriterar en ökad energieffektivitet som leder till positiva effekter för de fem utpekade miljömålen utom möjligen buller. En ökad andel förnybar energi är också nödvändig. Bioenergi bör främst användas i energisektorn för värme- och Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 10 (32)

11 elproduktion, eftersom tillgången är begränsad. Det är mer kostnads- och energieffektivt än att förädla den till biodrivmedel. Framtida tekniker kan dock göra biodrivmedel effektivare, vilket motiverar fortsatt satsning. För att långsiktigt minska miljöbelastningen från trafiken är samhällsstrukturen och investeringarna i infrastruktur en viktig faktor. Teknikförbättringar och alternativa drivmedel kan endast till viss del lösa trafikens miljöbelastning. Det krävs även en inbromsning och på sikt minskning av trafiktillväxten genom medveten utveckling av samhällsstrukturen som påverkar resbehovet, transportsträckorna samt färdmedelsvalet. Även infrastruktur kan behöva kompletteras för att möta behoven och stimulera nyttjandet av energieffektiva transportslag. Effekten av samhällsplanering på trafikens utveckling kan ses som en multiplikator som förstärker eller dämpar effekten av andra trafikrelaterade styrmedel. Det är vidare nödvändigt att nya investeringar i infrastruktur inte får effekter som långsiktigt motverkar möjligheterna att nå miljömålen. De styrmedel som föreslås ser ut att räcka för att nå delmålen 2015 och 2020, men ytterligare styrmedel kommer att krävas för att stärka en långsiktigt hållbar utveckling. Konsekvenserna av de föreslagna styrmedlen på näringsliv och konsumenter är relativt små och det statsfinansiella utfallet är positivt för staten. Både målen och sektorerna i EET-strategin är i flera avseenden beroende av omvärlden. Det är därför nödvändigt att EET-strategin genomgående har ett internationellt perspektiv. Den internationella luft- och sjöfarten måste t.ex. i framtiden bättre omfattas av styrmedel som minskar dess växthuspåverkan. En övergripande slutsats från EET-strategin är att det inte räcker enbart med tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning för att nå miljömålen. Beteendeförändringar måste också inkluderas i ett åtgärdspaket. Det är ett viktigt strategiskt val för framtiden hur denna fråga ska hanteras. Vägtrafiken är en energiintensiv verksamhet med en stor effektiviseringspotential både på fordons- och systemnivå. Att inkludera persontransporter på väg i det europeiska handelssystemet för koldioxid diskuteras men konsekvenserna för både de idag handlande sektorerna och transportsektorn är fortfarande oklara. EETstrategin föreslår därför inte att vägtransporterna ska ingå i handelssystemet. Störst enskild effekt på koldioxidutsläppen har förslagen om en skattehöjning på drivmedel. Den sammanlagda effekten av styrmedlen är betydande, i storleksordningen flera Mton koldioxid per år. När det gäller godstransporter är de externa kostnaderna för tunga transporter inte internaliserade i priset på transporttjänster. Gods transporteras allt längre sträckor, vilket kan förklaras av att kostnader för transporter är lägre än de ekonomiska fördelarna med att specialisera produktionen. Godstransporterna på väg kan ses som en del av tillverkningsindustrin och skulle enklare kunna inkluderas i det europeiska handelssystemet för koldioxid än Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 11 (32)

12 persontransporterna på väg, men det är ett mera långsiktigt förslag som kräver samordning inom EU. Kilometerskatten skulle kunna minska CO 2 -utsläppen men 0,5 Mton och NO X med 3 kton per år till Den internationella sjöfarten och flyget står liksom vägsektorn för ökade utsläpp. Dess klimatpåverkan står idag utanför Kyotoprotokollet och de försurande utsläppen står utanför luftvårdskonventionerna. Sektorerna föreslås ingå i det europeiska handelssystemet för koldioxid, där ett konkret förslag redan finns på EU-nivå för att inkludera flyget från och med Beredskap krävs dock för alternativa styrmedel om det visar sig att etableringen av ett handelssystem drar ut på tiden eller inte materialiseras. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 12 (32)

13 5 Viktiga utgångspunkter i arbetet med revideringen av TEN-T Fokus i TEN-T bör ligga på ökad tillgänglighet för gods- och persontransporter. Norra Europa och särskilt Östersjöregionen karaktäriseras bland annat av långa transportavstånd, relativt små godsvolymer, liten befolkning, vinterklimat och ett stort beroende av utrikeshandeln. Hänsyn måste tas till olika förutsättningar i olika delar av EU. TEN-T bör utgöra ett sammanhållet trafikslagsövergripande transportnät som bidrar till ökade förutsättningar för effektivare samverkan mellan trafikslagen där detta är effektivt. Bland annat kan kopplingar göras till EU-kommissionens policyinitiativ om gröna transportkorridorer. EU:s utvidgning leder till en ökad ekonomisk integration och en ökad utrikeshandel inom unionen. TEN-T kan bidra till att stimulera och driva på den utvecklingen genom att infrastrukturen länkas samman. Godstransporterna bedöms öka under perioden fram till Åtgärder måste vidtas för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. De möjligheter som finns att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart bör nyttjas. De möjligheter som finns att flytta internationell personbilstrafik till kollektivtrafik i form av långväga internationell busstrafik på väg samt järnväg bör nyttjas. Fokusera på trafikslagsövergripande projekt såsom exempelvis Nordiska Triangeln, Northern Axis, Motorways of the Sea etc., vilket medför en flexibilitet för sammodalitet. Trafikslagsövergripande projektansökningar bör ges prioritet i utvärderingarna. Sverige bör agera i nära samarbete med andra östersjöländer i frågan om revideringen av TEN-T riktlinjerna för att öka genomslagskraften. Flera av de utvecklingsområden och övergripande projekt som lyfts fram i denna redovisning har starka beröringspunkter med andra östersjöländer. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 13 (32)

14 6 Luftfartens perspektiv avseende betydelse för den gränsöverskridande trafiken 6.1 Flygmarknaden Globalt transporteras cirka två miljarder passagerare med flyg varje år. Marknaden växer med ca 5 procent per år. De kommande åren kommer den globala tillväxten framförallt att drivas av utvecklingen i Asien och Mellanöstern samtidigt som mogna marknader som Nordamerika och Europa beräknas få en något lägre tillväxttakt. Även fraktmarknaden drivs till stor del av ökade volymer inom samt till och från Asien. Globalt beräknas fraktmarknaden växa något långsammare än passagerarmarknaden. Enligt OECD transporteras cirka två procent av all global export och import med flyg mätt i ton. Värdet på den transporterade flygfrakten beräknas dock uppgå till hela 30 procent av det globala fraktvärdet. 6.2 Flygplatssystemet Det svenska flygplatssystemet består av 41 flygplatser med reguljär- och chartertrafik. LFV driver 16 av dessa flygplatser. 23 flygplatser drivs och ägs av kommuner. Två flygplatser drivs i privat regi, Linköping City Airport och Stockholm-Skavsta. Flygtrafiken i svenskt luftrum koordineras av 38 enheter för lokal flygtrafiktjänst samt två kontrollcentraler. 6.3 Passagerarflygets utveckling Under 2007 var antalet passagerare vid svenska flygplatser 34 miljoner, fördelat på ca 20 miljoner utrikes och ca 14 miljoner inrikes. Det svenska flygplatssystemet är till stor del uppbyggt kring Stockholm-Arlanda Airport. Flygplatsen fungerar som nav, vilket skapar ett större passagerarunderlag till ca 130 europeiska och interkontinentala direktlinjer. Sedan 1990-talet är det utrikesresandet med flyg som växer vid svenska flygplatser medan inrikesflyget är en mogen marknad. Utbudet av lågkostnadsbolag från bl.a. Stockholm Skavsta Airport flygplats och Göteborg City Airport har bidragit till ökningen i utrikesresandet. Utvecklingen med ökat utrikesflyg och oförändrat eller till och med något minskande inrikesflyg väntas fortsätta de närmaste åren. 6.4 Fraktflygets utveckling Fraktflyget från svenska flygplatser utgör procent av det samlade svenska exportvärdet. Mätt i ton utgör flygfrakten dock mindre än en procent av den totala svenska exporten. En väl fungerande infrastruktur för att hantera flygfrakt är alltså av stor vikt för exporten av högvärdigt gods. Utifrån rådande prognoser beräknas den svenska flygfrakten, mätt i ton, öka med i storleksordningen 3 5 procent per år de närmaste åren. Sverige har ett gynnsamt geografiskt läge när det gäller att minska obalanserna i de globala fraktflödena. I dagsläget och flera år framöver Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 14 (32)

15 kommer efterfrågan på flygfrakt från Asien till Europa att vara större än i andra riktningen. Det betyder att flygfraktbolagen generellt får problem med låg beläggningsgrad och låga priser på flygningar tillbaka till Asien. Genom att göra en mellanlandning i Sverige och ta upp skandinaviskt exportgods till Asien kan beläggningsgraden öka och ekonomin för aktörerna i flygfraktens logistikkedja förbättras. Traditionellt har en stor andel av det flugna godset fraktats med lastbil från Sverige till flygfraktsnav i bl.a. Köpenhamn, Frankfurt, Bryssel och Amsterdam. De senaste åren har ett antal nya interkontinentala direktlinjer för flygfrakt etablerats på framförallt Stockholm-Arlanda Airport. Detta har ökat andelen flygfrakt som flygs direkt till och från Sverige. Det har även miljömässiga fördelar då den vägburna flygfrakten till kontinenten minskar. En förväntad ökning av den interkontinentala trafiken med passagerarplan medför också en ökning av fraktkapaciteten då en stor del av flygfrakten fraktas med passagerarplan. 6.5 Samordning av landtransporter Det är av stor vikt att förbättra marktransporterna till framför allt Sveriges fyra största flygplatser. Dessa, som är Stockholm-Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Stockholm Skavsta Airport samt Malmö Airport, är samtliga en del av den infrastruktur som ingår i den Nordiska Triangeln. När det gäller Stockholm-Arlanda Airport krävs att flygplatsen får ramvillkor för flygplatsens utsläpp som inte hämmar flygets möjligheter att utvecklas. Även om andelen kollektiva transporter är relativt hög i dagsläget krävs förbättringar av infrastrukturen och de kollektiva förbindelserna om andelen tåg- och bussresor från framförallt norra, västra och östra delarna av Stockholms län ska kunna öka. För flygfrakten krävs en väginfrastruktur som medger ett ökat antal fordon för distribution av flygfraktsgods till och från flygplatsen de kommande åren. På Stockholm Skavsta Airport är spårbunden trafik till Stockholm och Östergötland en viktig förutsättning för att begränsa vägtransporterna till och från flygplatsen. Göteborg Landvetter Airport saknar spårbunden anknytning i dagsläget. En järnvägsförbindelse skulle dels minska utsläppen från biltrafiken till och från flygplatsen, dels förbättra transportmöjligheterna till och från framförallt Göteborg och Borås men på sikt även ett större geografiskt område. Eftersom flygplatsen, tillsammans med Göteborg City Airport, är den enda internationella flygplatsen inom ett omfattande geografiskt område är det av stor vikt för en mängd människor och företag att den markbundna infrastrukturen till flygplatsen utvecklas, inte minst inåt landet. Det är även den enda flygplatsen med större fraktkapacitet inom ett stort geografiskt område. En fungerande infrastruktur, som möjliggör säkra och snabba vägtransporter i ofta komplexa fraktkedjor, är viktig för regionens konkurrenskraft. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 15 (32)

16 Vid Malmö Airport pågår en omfattande satsning på ökad flygfrakt. Flygfrakten vid flygplatsen har en central roll i Öresundsregionens godsflöde. Detta gör samtidigt samordningen med landtransporter central för att logistiken vid samt till och från flygplatsen ska fungera. Frakten som hanteras på flygplatsen ingår ofta i komplexa logistikkedjor. När det gäller passagerartrafiken är flygplatsen ett viktigt komplement till Copenhagen Airport. Luftfartsverket har medverkat i förstudien kring förutsättningarna för att få en järnvägsanslutning till Malmö Airport. För att få ett rimligt resandeunderlag på tågen måste trafiken på samma sätt som för Arlandabanan integreras med den övriga tågtrafiken. Detta kan endast ske med ett genomgående spår. En järnvägsanslutning till Malmö Airport är av strategisk betydelse för utvecklingen i Öresundsregionen. Tillgången till kvalificerad trafikförsörjning av flygplatsen bedöms vara en mycket viktig faktor som stärker regionens utvecklingsbetingelser. En integrerad järnvägslösning för Copenhagen Airport och Malmö Airport ger en förbättrad tillgänglighet till det befintliga tågtrafiksystemet med bl.a. Öresundståg och minskar beroendet av vägtransporter. 6.6 Flygtrafiktjänsten LFV och dess division ANS har en central roll när det gäller att utveckla flygtrafiktjänster i det nordeuropeiska luftrummet. LFV är drivande i ett samarbete tillsammans med Avinor (Norge), Finavia (Finland), Naviair (Danmark), EANS (Estland), Isavia (Island) och IAA (Irland) som bland annat syftar till att utveckla harmoniserade och kostnadseffektiva flygtrafiktjänster. Detta arbete bedrivs enligt de principer som anges i EU:s förordningar, direktiv m.m. om det gemensamma europeiska luftrummet, Single European Sky, SES som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum till I dagsläget nyttjas stora delar av det europeiska luftrummet ineffektivt. Detta beror bl.a. på bristande samordning/samarbete som anses ha sin grund i att nationella intressen ibland gått före vad som är operativt effektivast. Bristerna har bidragit till trängsel och förseningar i framförallt centrala och södra Europa. Ett effektivare nyttjande av luftrummet medför omfattande miljövinster då utsläppen från flygtrafiken med ett fullt genomfört Single European Sky skulle kunna minska med cirka tio procent enligt Eurocontrol. Dessutom skulle punktligheten och säkerheten runt framförallt de stora europeiska flygnaven förbättras betydligt vilket är viktigt för både passagerar- och godstransporter. LFV är en av de drivande aktörerna vid utvecklingen av flygtrafiktjänster i Europa, främst när det gäller att ta fram lösningar som medger att varje enskild flygning ska kunna utföras på ett operativt optimalt sätt. Det svenska luftrummet nyttjas av allt mer överflygande trafik, bl.a. på grund av det geografiskt fördelaktiga läget när det gäller trafik till och från stora delar av Asien. Det är av viktigt, både ur ett operativt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, att det svenska och nordeuropeiska luftrummet ges möjlighet att utvecklas på ett sådant sätt att all trafik, inklusive den överflygande trafiken, kan växa och utvecklas. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 16 (32)

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige?

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Niklas Lundin Vad är TEN? Trans European Network Finns för transporter (TEN-T) och energi (TEN- E) Blev en del av EU efter Maastrichtföredraget

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012

Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012 Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012 Bakgrund År 2007 lanserade EU-kommissionen begreppet Gröna korri dorer i sin logistikhandlingsplan. Kommissionen ville öka samarbetet över nationsgränser

Läs mer

Den skandinaviska arenan

Den skandinaviska arenan Den skandinaviska arenan I det 600 km långa stråket Oslo-Göteborg-Öresund bor idag ca 8 miljoner människor. Inom en radie av 300 km från Göteborg finns 50% av Skandinaviens industriella kapacitet. 1 SYFTE

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Infrastrukturen i Öresundsregionen

Infrastrukturen i Öresundsregionen 16 augusti 2007 Infrastrukturen i Öresundsregionen Sammanfattning Öresundsregionens utveckling och infrastruktur är av stort nationellt intresse för både Sverige och Danmark. Transportsystemet i region

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen

Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen Dokumenttyp Diarienummer Sida PM LS 2006-7856 1(6) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Anders Torbrand, 011-415 2154 2007-05-15 00.01 Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen Uppdraget Regeringen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Ett modernt transportsystem mellan Öresundsregionen och Hamburg

Ett modernt transportsystem mellan Öresundsregionen och Hamburg Ett modernt transportsystem mellan Öresundsregionen och Hamburg Oslo Stockholm Göteborg Malmö Köpenhamn London Amsterdam Hamburg Berlin Köln Paris STRING-KORRIDOREN SAMT KORRIDORERNA MOT OSLO OCH STOCKHOLM

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Avsnitt A: Övergripande systemanalys. 1 Nationella och regionala mål. Övergripande och Fördjupad Systemanalys 2008-08-22

Avsnitt A: Övergripande systemanalys. 1 Nationella och regionala mål. Övergripande och Fördjupad Systemanalys 2008-08-22 Avsnitt A: Övergripande systemanalys 1 Nationella och regionala mål Sveriges riksdag har beslutat att det övergripande transportpolitiska målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången

Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Mälarsjöfarten den dolda tillgången Regional tillväxt kräver moderna kommunikationer och logistiklösningar som möjliggör effektiva och hållbara transporter.

Läs mer

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1 Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer