Revidering av TEN-T riktlinjerna. 29 april Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revidering av TEN-T riktlinjerna. 29 april 2008. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer"

Transkript

1 Revidering av TEN-T riktlinjerna 29 april 2008 Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 1 (32)

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande slutsatser Viktiga utgångspunkter i EU:s revidering av TEN-T Trafikslagsspecifika slutsatser värda att särskilt lyftas fram 4 2 Inledning Bakgrund Uppdraget 6 3 Transportutvecklingen Inhemska och gränsöverskridande transporter Nuvarande dominerande godsstråk förväntas bestå Transportutvecklingen inom Europa 9 4 Miljöfrågorna blir allt viktigare i transportpolitiken Inledning Energieffektivisering i transportsektorn 10 5 Viktiga utgångspunkter i arbetet med revideringen av TEN-T 13 6 Luftfartens perspektiv avseende betydelse för den gränsöverskridande trafiken Flygmarknaden Flygplatssystemet Passagerarflygets utveckling Fraktflygets utveckling Samordning av landtransporter Flygtrafiktjänsten 16 7 Sjöfartens infrastruktur i ett reviderat TEN-T Allmänt Hamnarnas betydelse i TEN-T bör öka Inkludera farlederna i TEN-T Fortsatt utveckling av sjömotorvägskonceptet (Motorways of the Sea) Isbrytning bör som helhet ingå i TEN-T 19 8 Revidering av TEN-kartan för järnväg i Sverige Allmänt Omklassificering av banor Nordiska Triangeln Botniska korridoren Northern Axis Bron över Fehmarn Belt 24 9 Vägnätets infrastruktur i ett reviderat TEN-T Allmänt Revideringen av TEN-T avseende vägnätet Remissammanställning 31 Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 2 (32)

3 1 Sammanfattande slutsatser En god infrastruktur är av stor betydelse för välfärd och tillväxt i EU. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) kan spela en viktig roll för att stimulera tillväxt och effektiva transporter. Inför den kommande revideringen av TEN-T riktlinjerna har Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket haft i uppdrag att åt regeringen utarbeta ett underlag inför revideringen av TEN-T riktlinjerna. Trafikverken har samarbetat kring arbetet med regeringsuppdraget. I genom förandet av uppdraget har samråd skett med regionerna i Sverige samt informella kontakter tagits med transportmyndigheter i grannländerna. 1.1 Viktiga utgångspunkter i EU:s revidering av TEN-T I arbetet med revideringen av TEN har trafikverken kommit fram till att följande punkter bör vara av betydelse i arbetet med revideringen. Fokus i TEN-T bör ligga på ökad tillgänglighet för gods- och persontransporter. Norra Europa och särskilt Östersjöregionen karaktäriseras bland annat av långa transportavstånd, relativt små godsvolymer, liten befolkning, vinterklimat och ett stort beroende av utrikeshandeln. Hänsyn måste tas till olika förutsättningar i olika delar av EU. TEN-T bör utgöra ett sammanhållet trafikslagsövergripande transportnät som bidrar till ökade förutsättningar för effektivare samverkan mellan trafikslagen där detta är effektivt. Bland annat kan kopplingar göras till EU-kommissionens policyinitiativ om gröna transportkorridorer. EU:s utvidgning leder till en ökad ekonomisk integration och en ökad utrikeshandel inom unionen. TEN-T kan bidra till att stimulera och driva på den utvecklingen genom att infrastrukturen länkas samman. Godstransporterna bedöms öka under perioden fram till Åtgärder måste vidtas för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. De möjligheter som finns att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart bör nyttjas. De möjligheter som finns att flytta internationell personbilstrafik till kollektivtrafik i form av långväga internationell busstrafik på väg samt järnväg bör nyttjas. Fokusera på trafikslagsövergripande projekt såsom exempelvis Nordiska Triangeln, Northern Axis, Motorways of the Sea etc., vilket medför en flexibilitet för sammodalitet. Trafikslagsövergripande projektansökningar bör ges prioritet i utvärderingarna. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 3 (32)

4 Sverige bör agera i nära samarbete med andra östersjöländer i frågan om revideringen av TEN-T riktlinjerna för att öka genomslagskraften. Flera av de utvecklingsområden och övergripande projekt som lyfts fram i denna redovisning har starka beröringspunkter med andra östersjöländer. 1.2 Trafikslagsspecifika slutsatser värda att särskilt lyftas fram Flygets infrastruktur Förbättrade kollektiva förbindelser till de fyra största flygplatserna och ökad intermodalitet mellan flyg och tåg är av stor vikt för att minska miljöbelastningen kring de fyra största flygplatserna. Fraktflyget får allt större vikt vid de största flygplatserna. Detta kräver väginfrastruktur som kan hantera kraftigt ökade godsströmmar till och från flygplatserna de kommande åren. En bättre samordning av luftrummet i Europa, framförallt genom införandet av Single European Sky, är nödvändigt för att på ett hållbart sätt hantera ökningen av den egna och den överflygande trafiken. Sjöfartens infrastruktur Hamnarnas roll i TEN-T bör betonas och hamnarna ingå i prioriterade projekt såsom Nordiska Triangeln och Northern Axis. Inkludera viktiga farleder i TEN-T. Isbrytning bör i sin helhet ingå i TEN-T. Sjömotorvägskonceptet (Motorways of the Sea) bör fortsätta att utvecklas. Vägnätet Nordiska Triangeln utvecklas vidare enligt planerade åtgärder. Fortsatt utveckling av samverkan mellan trafikslagen där vägnätet kan bistå som länk mellan hamn/flygplats till de större vägtrafikstråken. I och med att Nordiska Triangeln kommer att ha en väl utbyggd standard bör E22, Malmö Norrköping, E4 norr Stockholm till Haparanda samt E14 Sundsvall riksgränsen (Norge) ingå i prioriterade projekt. Införande av E20, delen Göteborg Arboga, i TEN-T. Fortsatt utveckling av ITS-lösning för vägtransportsystemet. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 4 (32)

5 Järnvägsnätet Klassificera om det nät som idag ingår i TEN- T från att vara ett höghastighetsnät till konventionellt nät. Nordiska Triangeln kvarstår som prioriterat projekt och utvecklas enligt planerade åtgärder. Northern Axis (Narvik Haparanda Torneå Vartius S:t Petersburg) föreslås ingå i prioriterade projekt. Nätet kompletteras med nya betydelsefulla sträckningar som Botniska korridoren, Europabanan och Götalandsbanan. Fortsatt utveckling av gemensam teknik så som ERTMS. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 5 (32)

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Utvecklingen av transportsektorn ställer ökade krav på flexibilitet, tillgänglighet och kvalitet inom gods- och passagerartransporter. Detta inbegriper ett ökat utnyttjande av multimodala transportlösningar där transportkedjan innefattar flera olika trafikslag och ett ökat antal omlastningspunkter. Transportinfrastrukturen inom EU:s medlemsländer har traditionellt sett främst varit nationellt inriktad med respektive huvudstad som nav för transportstråken. En bristande gemensam vision på europeisk nivå har dock lett till en spridning av insatserna och till svårigheter med samordning av den övergripande infrastrukturplaneringen. Utmaningen står i att möta en ökad handel inom den utvidgade Europeiska Unionen och mellan Unionen och tredje land med en infrastruktur som främjar tillväxt och effektiv logistik. Genom införandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) i början av 1990-talet har den europeiska dimensionen i infrastrukturplaneringen betonats och i de första TEN-T riktlinjerna prioriterades 14 viktiga infrastrukturprojekt. Vid ett par tillfällen har därefter TEN-T riktlinjerna reviderats, bland annat 1996 då kusthamnarna inkluderades i TEN-T. Vid den senaste revideringen 2004 antogs en ny lista med 30 prioriterade projekt och konceptet sjömotorvägar inkluderades i riktlinjerna. Under processens gång har samtidigt EU utvidgats till att nu omfatta 27 medlemsländer. 2.2 Uppdraget Myndigheterna ska i ett första steg utifrån kunskap om befintliga och prognostiserade transportströmmar utvärdera vilka delar av transportnätverken inom respektive trafikslag som har betydelse för den gränsöverskridande trafiken. Utvärderingen ska avse både gods- och persontrafiken. I ett andra steg ska myndigheterna lämna förslag till vilka delar av de svenska transportnätverken som ska ingå i riktlinjerna för TEN-T. Avgörande kriterier för detta ska vara vilken betydelse infrastrukturen har för EU:s inre marknad, för social och ekonomisk sammanhållning inom unionen samt för transporter till länder utanför unionen. Eventuella behov av förändringar av de utpekade transportnätverken i angränsande länder ska identifieras. En strävan att uppnå bättre samordning mellan transportslagen ska finnas i förslaget. I uppgiften ingår också att peka ut vilka delar av den infrastruktur som föreslås ingå i riktlinjerna som ska vara särskilt prioriterad. Förslag till ändringar av riktlinjerna som inte direkt är kopplade till utpekande av transportnätverk ska övervägas. I ett tredje steg ska en översiktlig beskrivning av behov och brister göras för de delar av transportnätverken som föreslås ingå i riktlinjerna för TEN-T. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 6 (32)

7 Myndigheterna ska samverka i arbetet och där så bedöms nödvändigt ha kontakter med myndigheter i angränsande länder. Även regionala synpunkter ska inhämtas. Trafikverken har samarbetat kring arbetet med regeringsuppdraget. Det har också inhämtats synpunkter från den regionala nivån. Ett brev (se bilaga 1) skickades ut i mitten av mars månad där vi bad de regionala företrädarna om att delge oss sina transnationella strategier. Svaren finns i Banverkets diarium. Vid utarbetandet av synpunkterna har trafikverken tagit del av regionernas strategier. Den gemensamma delen av rapporten har tagits fram tillsammans. Däremot har respektive trafikverk svarar för sin del av rapporten. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 7 (32)

8 3 Transportutvecklingen 3.1 Inhemska och gränsöverskridande transporter Utvecklingen av godsstråk och noder genomgår för närvarande två samtidiga men motsatta utvecklingsriktningar dels en centralisering, dels en decentralisering. Europeiska och regionala distributionscenter centraliseras till större hubbar där allt mer gods samlas för vidare distribution. Samtidigt har kapacitetsproblem, framför allt på kontinenten i Europa, inneburit att mindre hubbar uppstått med en viktig roll i godstransportsystemet. En annan tendens är att särskilda logistikföretag anlitas för transporterna i stället för att företag anlitar transportörerna direkt. Som en följd av detta utvecklas samarbetet mellan speditörer och transportörer allt mer; exempelvis integrerar företagen sina IT-funktioner. Denna optimering av försörjningskedjor leder ofta till att mer volymberoende transportsätt som sjöfart och järnväg gynnas eftersom samlastning kan ske. Den ökade globaliseringen av handeln och de ändrade logistiska lösningar som då krävs både vad gäller produktion och transportmönster samt lagerlokaliseringar kommer med stor sannolikhet att innebära en fortsatt ökning av transportarbetet och då inte minst till sjöss. SIKA beräknar att godstransportarbetet i Sverige år 2020 kommer att nå nästan 120 miljarder tonkilometer. Det betyder en ökning med ca 20 miljarder tonkilometer eller 21 procent jämfört med år De pågående strukturförändringarna inom industrin innebär att man kan vänta sig att transporterna av tunga råvaror minskar i betydelse medan det gods som har ett högt värde i förhållande till vikten kommer att öka relativt sett. De modellerade varugrupperna container och flygfrakt beräknas öka mer än genomsnittligt (med 100 procent respektive 23 procent). Man bör komma ihåg att varumängden i dessa grupper erhålls genom att en viss del överförs från övriga varugrupper. Även om den exakta siffran är svår att förutspå kan man konstatera att containertrafiken kommer att växa kraftigt i framtiden, vilket kan komma att ge goda förutsättningar för väl placerade hamnar att utvecklas till viktiga omlastningsnoder i transportsystemet. Containrar kan relativt enkelt flyttas mellan lastbil, tåg och fartyg. Därmed blir det enklare att kombinera olika transportslag till en sammanhängande transportkedja, vilket innebär en stor potential för sjöfarten att utvecklas genom att den ytterligare integreras i transportsystemen. I dagsläget uppskattas volymen transporterade containrar i Östersjöregionen till cirka 6 miljoner TEU. Enligt en prognos för år 2020 förväntas den siffran uppgå till 20 miljoner TEU. Till följd av den antagna branschutvecklingen och regionala koncentrationen beräknas godtransportflödena till, från och genom Sverige växa snabbare än de inhemska godstransportflödena. Den inhemska godsmängden beräknas öka med ca 14 procent och den i samband med utrikeshandeln transporterade godsmängden med 22 procent. Trenden att utrikeshandeln växer snabbare än BNP medför ytterligare en förskjutning från inhemska till internationella transporter vilket Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 8 (32)

9 kommer att gynna sjöfarten. Koncentrationen av produktion och konsumtion till olika ställen i Sverige beräknas leda till att det genomsnittliga transportavståndet för inhemska transporter (exkl. transporter under 25 km och inomkommunala transporter) ökar med ca fyra procent (från 178 km till 183 km) mellan 2001 och Nuvarande dominerande godsstråk förväntas bestå Generellt kan man säga att godstransportmönstren i Sverige är förhållandevis stabila. Trafikslagen kompletterar i stor utsträckning varandra. Det finns en uppdelning av den svenska transportmarknaden i vissa huvudsegment som vart och ett domineras av ett visst trafikslag och de transportvolymer som finns i dessa segment utgör betydande delar av de totala volymerna. De godstransporter som från början gått på järnväg eller fartyg gör det alltjämt i hög grad. Även om huvudriktningen på godsflödet i vikt och värde är nordsydlig respektive nordost-sydvästlig, framgår det att godstransporter för lågvärdigt respektive högvärdigt gods i realiteten sker i två skilda transportsystem. Utifrån dessa flöden kan större huvudstråk identifieras, som täcker in tre fjärdedelar av de långväga tunga svenska godstransporterna, såväl i vikt som värde. Vissa överflyttningar inom och mellan stråken förekommer, men de är av mindre omfattning. 3.3 Transportutvecklingen inom Europa Inom Europa har godstrafikvolymerna ökat med 2,8 procent per år och de har ökat i takt med den ekonomiska tillväxten som i genomsnitt var 2,3 procent per år eller totalt 18 procent under perioden I dag svarar godstransporterna på väg för 44 procent av de totala transportvolymerna och mellan 1995 och 2004 ökade vägtransporterna i Europa med 35 procent. Järnvägen har sedan 1970 till i dag minskat sin marknadsandel från 31 till 10 procent. Under perioden ökade däremot järnvägstransporterna med 6 procent. Det långsiktiga tappet av marknadsandelar fortsätter för järnvägen, men volymerna är konstanta på Europanivå. Närsjöfarten hade under perioden tillväxttal som nästan motsvarar vägtrafikens. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 9 (32)

10 4 Miljöfrågorna blir allt viktigare i transportpolitiken 4.1 Inledning Miljöfrågorna har fått allt större fokus i samhällsdebatten och det är rimligt att utgå ifrån att frågan om transportsektorns miljöpåverkan kommer att öka ytterligare. Det politiska trycket när det gäller miljöfrågorna kommer att kräva ett omfattande arbete med syfte att skapa en hållbar utveckling inom transportsektorn. Åtgärder i transport- och energisektorerna är avgörande för att nå miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft och God bebyggd miljö. Eftersom sektorerna karakteriseras av mycket starka drivkrafter krävs även kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen. Nedan redogörs för de styrmedelsrelaterade åtgärder som diskuteras. Vid sidan av detta pågår ett flertal initiativ på teknik- och bränslesidan med stora energieffektiviseringspotentialer. Dessa berörs dock ej nedan. 4.2 Energieffektivisering i transportsektorn Trafikverken, Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt genomfört ett regeringsuppdrag att vidareutveckla strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter. Rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen överlämnades i november 2007 till Miljömålsrådet. EET-strategin bygger främst på styrmedelsförslagen i Kontrollstation 2008 samt de mål- och sektorsvisa rapporterna som har tagits fram inom den fördjupade utvärderingen. Nya förslag har tillkommit under strategiarbetet och några har prioriterats bort. EET-strategin innehåller förslag på förändringar och är ingen utvärdering av existerande styrmedel inom respektive område. Tidsperspektivet är Förslagen har i varierande grad konsekvensanalyserats. Målet med de samlade styrmedelsförslagen är att minska: Energianvändningen generellt för att lättare nå miljömålen. Utsläppen av CO 2 -ekvivalenter med minst 17 Mton i jämförelse med prognosen för NO X -utsläppen med strax under 10 kton till 2015 i jämförelse med prognosen. SO 2 -utsläppen från sjöfarten med hälften och minska NO X -utsläppen Utsläppen av luftföroreningar så att målen för frisk luft uppnås Trafikbullret med ytterligare åtgärder till Strategin prioriterar en ökad energieffektivitet som leder till positiva effekter för de fem utpekade miljömålen utom möjligen buller. En ökad andel förnybar energi är också nödvändig. Bioenergi bör främst användas i energisektorn för värme- och Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 10 (32)

11 elproduktion, eftersom tillgången är begränsad. Det är mer kostnads- och energieffektivt än att förädla den till biodrivmedel. Framtida tekniker kan dock göra biodrivmedel effektivare, vilket motiverar fortsatt satsning. För att långsiktigt minska miljöbelastningen från trafiken är samhällsstrukturen och investeringarna i infrastruktur en viktig faktor. Teknikförbättringar och alternativa drivmedel kan endast till viss del lösa trafikens miljöbelastning. Det krävs även en inbromsning och på sikt minskning av trafiktillväxten genom medveten utveckling av samhällsstrukturen som påverkar resbehovet, transportsträckorna samt färdmedelsvalet. Även infrastruktur kan behöva kompletteras för att möta behoven och stimulera nyttjandet av energieffektiva transportslag. Effekten av samhällsplanering på trafikens utveckling kan ses som en multiplikator som förstärker eller dämpar effekten av andra trafikrelaterade styrmedel. Det är vidare nödvändigt att nya investeringar i infrastruktur inte får effekter som långsiktigt motverkar möjligheterna att nå miljömålen. De styrmedel som föreslås ser ut att räcka för att nå delmålen 2015 och 2020, men ytterligare styrmedel kommer att krävas för att stärka en långsiktigt hållbar utveckling. Konsekvenserna av de föreslagna styrmedlen på näringsliv och konsumenter är relativt små och det statsfinansiella utfallet är positivt för staten. Både målen och sektorerna i EET-strategin är i flera avseenden beroende av omvärlden. Det är därför nödvändigt att EET-strategin genomgående har ett internationellt perspektiv. Den internationella luft- och sjöfarten måste t.ex. i framtiden bättre omfattas av styrmedel som minskar dess växthuspåverkan. En övergripande slutsats från EET-strategin är att det inte räcker enbart med tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning för att nå miljömålen. Beteendeförändringar måste också inkluderas i ett åtgärdspaket. Det är ett viktigt strategiskt val för framtiden hur denna fråga ska hanteras. Vägtrafiken är en energiintensiv verksamhet med en stor effektiviseringspotential både på fordons- och systemnivå. Att inkludera persontransporter på väg i det europeiska handelssystemet för koldioxid diskuteras men konsekvenserna för både de idag handlande sektorerna och transportsektorn är fortfarande oklara. EETstrategin föreslår därför inte att vägtransporterna ska ingå i handelssystemet. Störst enskild effekt på koldioxidutsläppen har förslagen om en skattehöjning på drivmedel. Den sammanlagda effekten av styrmedlen är betydande, i storleksordningen flera Mton koldioxid per år. När det gäller godstransporter är de externa kostnaderna för tunga transporter inte internaliserade i priset på transporttjänster. Gods transporteras allt längre sträckor, vilket kan förklaras av att kostnader för transporter är lägre än de ekonomiska fördelarna med att specialisera produktionen. Godstransporterna på väg kan ses som en del av tillverkningsindustrin och skulle enklare kunna inkluderas i det europeiska handelssystemet för koldioxid än Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 11 (32)

12 persontransporterna på väg, men det är ett mera långsiktigt förslag som kräver samordning inom EU. Kilometerskatten skulle kunna minska CO 2 -utsläppen men 0,5 Mton och NO X med 3 kton per år till Den internationella sjöfarten och flyget står liksom vägsektorn för ökade utsläpp. Dess klimatpåverkan står idag utanför Kyotoprotokollet och de försurande utsläppen står utanför luftvårdskonventionerna. Sektorerna föreslås ingå i det europeiska handelssystemet för koldioxid, där ett konkret förslag redan finns på EU-nivå för att inkludera flyget från och med Beredskap krävs dock för alternativa styrmedel om det visar sig att etableringen av ett handelssystem drar ut på tiden eller inte materialiseras. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 12 (32)

13 5 Viktiga utgångspunkter i arbetet med revideringen av TEN-T Fokus i TEN-T bör ligga på ökad tillgänglighet för gods- och persontransporter. Norra Europa och särskilt Östersjöregionen karaktäriseras bland annat av långa transportavstånd, relativt små godsvolymer, liten befolkning, vinterklimat och ett stort beroende av utrikeshandeln. Hänsyn måste tas till olika förutsättningar i olika delar av EU. TEN-T bör utgöra ett sammanhållet trafikslagsövergripande transportnät som bidrar till ökade förutsättningar för effektivare samverkan mellan trafikslagen där detta är effektivt. Bland annat kan kopplingar göras till EU-kommissionens policyinitiativ om gröna transportkorridorer. EU:s utvidgning leder till en ökad ekonomisk integration och en ökad utrikeshandel inom unionen. TEN-T kan bidra till att stimulera och driva på den utvecklingen genom att infrastrukturen länkas samman. Godstransporterna bedöms öka under perioden fram till Åtgärder måste vidtas för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. De möjligheter som finns att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart bör nyttjas. De möjligheter som finns att flytta internationell personbilstrafik till kollektivtrafik i form av långväga internationell busstrafik på väg samt järnväg bör nyttjas. Fokusera på trafikslagsövergripande projekt såsom exempelvis Nordiska Triangeln, Northern Axis, Motorways of the Sea etc., vilket medför en flexibilitet för sammodalitet. Trafikslagsövergripande projektansökningar bör ges prioritet i utvärderingarna. Sverige bör agera i nära samarbete med andra östersjöländer i frågan om revideringen av TEN-T riktlinjerna för att öka genomslagskraften. Flera av de utvecklingsområden och övergripande projekt som lyfts fram i denna redovisning har starka beröringspunkter med andra östersjöländer. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 13 (32)

14 6 Luftfartens perspektiv avseende betydelse för den gränsöverskridande trafiken 6.1 Flygmarknaden Globalt transporteras cirka två miljarder passagerare med flyg varje år. Marknaden växer med ca 5 procent per år. De kommande åren kommer den globala tillväxten framförallt att drivas av utvecklingen i Asien och Mellanöstern samtidigt som mogna marknader som Nordamerika och Europa beräknas få en något lägre tillväxttakt. Även fraktmarknaden drivs till stor del av ökade volymer inom samt till och från Asien. Globalt beräknas fraktmarknaden växa något långsammare än passagerarmarknaden. Enligt OECD transporteras cirka två procent av all global export och import med flyg mätt i ton. Värdet på den transporterade flygfrakten beräknas dock uppgå till hela 30 procent av det globala fraktvärdet. 6.2 Flygplatssystemet Det svenska flygplatssystemet består av 41 flygplatser med reguljär- och chartertrafik. LFV driver 16 av dessa flygplatser. 23 flygplatser drivs och ägs av kommuner. Två flygplatser drivs i privat regi, Linköping City Airport och Stockholm-Skavsta. Flygtrafiken i svenskt luftrum koordineras av 38 enheter för lokal flygtrafiktjänst samt två kontrollcentraler. 6.3 Passagerarflygets utveckling Under 2007 var antalet passagerare vid svenska flygplatser 34 miljoner, fördelat på ca 20 miljoner utrikes och ca 14 miljoner inrikes. Det svenska flygplatssystemet är till stor del uppbyggt kring Stockholm-Arlanda Airport. Flygplatsen fungerar som nav, vilket skapar ett större passagerarunderlag till ca 130 europeiska och interkontinentala direktlinjer. Sedan 1990-talet är det utrikesresandet med flyg som växer vid svenska flygplatser medan inrikesflyget är en mogen marknad. Utbudet av lågkostnadsbolag från bl.a. Stockholm Skavsta Airport flygplats och Göteborg City Airport har bidragit till ökningen i utrikesresandet. Utvecklingen med ökat utrikesflyg och oförändrat eller till och med något minskande inrikesflyg väntas fortsätta de närmaste åren. 6.4 Fraktflygets utveckling Fraktflyget från svenska flygplatser utgör procent av det samlade svenska exportvärdet. Mätt i ton utgör flygfrakten dock mindre än en procent av den totala svenska exporten. En väl fungerande infrastruktur för att hantera flygfrakt är alltså av stor vikt för exporten av högvärdigt gods. Utifrån rådande prognoser beräknas den svenska flygfrakten, mätt i ton, öka med i storleksordningen 3 5 procent per år de närmaste åren. Sverige har ett gynnsamt geografiskt läge när det gäller att minska obalanserna i de globala fraktflödena. I dagsläget och flera år framöver Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 14 (32)

15 kommer efterfrågan på flygfrakt från Asien till Europa att vara större än i andra riktningen. Det betyder att flygfraktbolagen generellt får problem med låg beläggningsgrad och låga priser på flygningar tillbaka till Asien. Genom att göra en mellanlandning i Sverige och ta upp skandinaviskt exportgods till Asien kan beläggningsgraden öka och ekonomin för aktörerna i flygfraktens logistikkedja förbättras. Traditionellt har en stor andel av det flugna godset fraktats med lastbil från Sverige till flygfraktsnav i bl.a. Köpenhamn, Frankfurt, Bryssel och Amsterdam. De senaste åren har ett antal nya interkontinentala direktlinjer för flygfrakt etablerats på framförallt Stockholm-Arlanda Airport. Detta har ökat andelen flygfrakt som flygs direkt till och från Sverige. Det har även miljömässiga fördelar då den vägburna flygfrakten till kontinenten minskar. En förväntad ökning av den interkontinentala trafiken med passagerarplan medför också en ökning av fraktkapaciteten då en stor del av flygfrakten fraktas med passagerarplan. 6.5 Samordning av landtransporter Det är av stor vikt att förbättra marktransporterna till framför allt Sveriges fyra största flygplatser. Dessa, som är Stockholm-Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Stockholm Skavsta Airport samt Malmö Airport, är samtliga en del av den infrastruktur som ingår i den Nordiska Triangeln. När det gäller Stockholm-Arlanda Airport krävs att flygplatsen får ramvillkor för flygplatsens utsläpp som inte hämmar flygets möjligheter att utvecklas. Även om andelen kollektiva transporter är relativt hög i dagsläget krävs förbättringar av infrastrukturen och de kollektiva förbindelserna om andelen tåg- och bussresor från framförallt norra, västra och östra delarna av Stockholms län ska kunna öka. För flygfrakten krävs en väginfrastruktur som medger ett ökat antal fordon för distribution av flygfraktsgods till och från flygplatsen de kommande åren. På Stockholm Skavsta Airport är spårbunden trafik till Stockholm och Östergötland en viktig förutsättning för att begränsa vägtransporterna till och från flygplatsen. Göteborg Landvetter Airport saknar spårbunden anknytning i dagsläget. En järnvägsförbindelse skulle dels minska utsläppen från biltrafiken till och från flygplatsen, dels förbättra transportmöjligheterna till och från framförallt Göteborg och Borås men på sikt även ett större geografiskt område. Eftersom flygplatsen, tillsammans med Göteborg City Airport, är den enda internationella flygplatsen inom ett omfattande geografiskt område är det av stor vikt för en mängd människor och företag att den markbundna infrastrukturen till flygplatsen utvecklas, inte minst inåt landet. Det är även den enda flygplatsen med större fraktkapacitet inom ett stort geografiskt område. En fungerande infrastruktur, som möjliggör säkra och snabba vägtransporter i ofta komplexa fraktkedjor, är viktig för regionens konkurrenskraft. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 15 (32)

16 Vid Malmö Airport pågår en omfattande satsning på ökad flygfrakt. Flygfrakten vid flygplatsen har en central roll i Öresundsregionens godsflöde. Detta gör samtidigt samordningen med landtransporter central för att logistiken vid samt till och från flygplatsen ska fungera. Frakten som hanteras på flygplatsen ingår ofta i komplexa logistikkedjor. När det gäller passagerartrafiken är flygplatsen ett viktigt komplement till Copenhagen Airport. Luftfartsverket har medverkat i förstudien kring förutsättningarna för att få en järnvägsanslutning till Malmö Airport. För att få ett rimligt resandeunderlag på tågen måste trafiken på samma sätt som för Arlandabanan integreras med den övriga tågtrafiken. Detta kan endast ske med ett genomgående spår. En järnvägsanslutning till Malmö Airport är av strategisk betydelse för utvecklingen i Öresundsregionen. Tillgången till kvalificerad trafikförsörjning av flygplatsen bedöms vara en mycket viktig faktor som stärker regionens utvecklingsbetingelser. En integrerad järnvägslösning för Copenhagen Airport och Malmö Airport ger en förbättrad tillgänglighet till det befintliga tågtrafiksystemet med bl.a. Öresundståg och minskar beroendet av vägtransporter. 6.6 Flygtrafiktjänsten LFV och dess division ANS har en central roll när det gäller att utveckla flygtrafiktjänster i det nordeuropeiska luftrummet. LFV är drivande i ett samarbete tillsammans med Avinor (Norge), Finavia (Finland), Naviair (Danmark), EANS (Estland), Isavia (Island) och IAA (Irland) som bland annat syftar till att utveckla harmoniserade och kostnadseffektiva flygtrafiktjänster. Detta arbete bedrivs enligt de principer som anges i EU:s förordningar, direktiv m.m. om det gemensamma europeiska luftrummet, Single European Sky, SES som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum till I dagsläget nyttjas stora delar av det europeiska luftrummet ineffektivt. Detta beror bl.a. på bristande samordning/samarbete som anses ha sin grund i att nationella intressen ibland gått före vad som är operativt effektivast. Bristerna har bidragit till trängsel och förseningar i framförallt centrala och södra Europa. Ett effektivare nyttjande av luftrummet medför omfattande miljövinster då utsläppen från flygtrafiken med ett fullt genomfört Single European Sky skulle kunna minska med cirka tio procent enligt Eurocontrol. Dessutom skulle punktligheten och säkerheten runt framförallt de stora europeiska flygnaven förbättras betydligt vilket är viktigt för både passagerar- och godstransporter. LFV är en av de drivande aktörerna vid utvecklingen av flygtrafiktjänster i Europa, främst när det gäller att ta fram lösningar som medger att varje enskild flygning ska kunna utföras på ett operativt optimalt sätt. Det svenska luftrummet nyttjas av allt mer överflygande trafik, bl.a. på grund av det geografiskt fördelaktiga läget när det gäller trafik till och från stora delar av Asien. Det är av viktigt, både ur ett operativt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, att det svenska och nordeuropeiska luftrummet ges möjlighet att utvecklas på ett sådant sätt att all trafik, inklusive den överflygande trafiken, kan växa och utvecklas. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 16 (32)

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

The Kvarken Multimodal link

The Kvarken Multimodal link The Kvarken Multimodal link TEN-T blev en del av EU-samarbetet efter Maastrichtfördraget 1992. Syftet är att en väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet TMALL 0141 Presentation v 1.0 Lena Erixon Generaldirektör Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige?

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Niklas Lundin Vad är TEN? Trans European Network Finns för transporter (TEN-T) och energi (TEN- E) Blev en del av EU efter Maastrichtföredraget

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Den Skandinaviska Arenan, www.denskandinaviskaarenan.com

Den Skandinaviska Arenan, www.denskandinaviskaarenan.com BAKGRUND Beslut 18 november att ta fram ett «dokument/positionspapper/propagandamaterial» som översiktligt beskriver DSA:s viktigaste frågor att bevaka och påverka och som kan användas i den utåtriktade

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Gods- och industristråket!

Gods- och industristråket! E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Geoinfo Jan Bergstrand

Geoinfo Jan Bergstrand Geoinfo 2012 Jan Bergstrand Trängsel i storstadsregionerna ska minska En strategi för trafikledning i storstad är framtagen tillsammans med berörda samarbetspartners klart 30 november 2011 (Från Trafikverkets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Godsflöden i Norra Sverige Samgods är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser och prognoser för godstransporter Användningsområden för

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Yttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12

Yttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12 Yttrande över Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Med anledning av erhållna remisshandlingar lämnar

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016 TRAFIKCHARTER 12 oktober 2016 I denna överenskommelse tecknas en gemensam vision för hur en välfungerande, stabil och hållbar infrastruktur kan bidra till att stärka rörligheten och skapa ekonomisk tillväxt

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna

Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna 1 (5) RAPPORT Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna Sjöfartsverket gör tillsammans

Läs mer

Mats Petersson

Mats Petersson Mats Petersson 2008-10-10 Process Inriktningsdialog 2007 Etablerade samverkansformer - region, verk, kommuner mfl Politiska överläggningar region-kommuner Prioriteringar från Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Infrastruktur i Blekinge

Infrastruktur i Blekinge Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1682 av Peter Jeppsson och Magnus Manhammar (båda S) Infrastruktur i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer