Ceruts nyhetsbrev. På kurs mot Cerut får ny Ordförande. Centrum för forskning om regional utveckling Nyhetsbrev nr 2 / 2013

Transkript

1 Ceruts nyhetsbrev Centrum för forskning om regional utveckling Nyhetsbrev nr 2 / 2013 På kurs mot 2020 Ännu en vårtermin har seglat förbi och jag liksom kollegorna längtar efter sol, värme, glittrande hav och sköna bad. Våren har präglats av nya uppdrag, möten och projekt för mig som ny föreståndare. Att ta över skeppet Cerut har varit en utmaning, och har också inneburit en mängd stimulerande möten, diskussioner och projekt. Redan under 2012 inleddes arbetet med att arbeta fram ett nytt forskningsprogram. Arbetet har fortsatt under våren och resulterat i en ny strategi under benämningen Cerut Cerut 2020 ska fungera som vår kompass. Den ska hjälpa oss att kryssa rätt bland kobbar och skär och leda oss till de mest spännande och lyckosamma öarna att besöka. Jag gillar tanken att se Cerut som ett skepp där jag som föreståndare är skeppets kapten, men där jag är beroende av mina medarbetare och styrelsen. Tillsammans tar vi hjälp av karta och kompass för att ta ut färdriktningen. Med Foto: Benjamin Goss gemensamma krafter ömsom kämpar vi i storm, ömsom glider vi fram i lätt bris mot våra mål. Cerut 2020 är en levande strategi där vi tar avstamp i identifierade styrkor och profilområden, men som också tar sikte mot nya områden. När det gäller regioner och regional utveckling sker mycket både på den nationella och på den europeiska kartan. Cerut måste följa den utveckling som sker. Att inspireras av EU:s strategi Europa 2020 är därför ett intressant och spännande val vi gjort. Ett tydligt mål är att segla upp på den nationella och internationella arenan, att öka våra publiceringar och externfinansierade projekt. Det ligger också i linje med Karlstads universitets strategi. Lanseringen av Cerut 2020 sker den 19 september. Boka gärna in det redan nu. I maj hade styrelsen det sista styrelsemötet för våren och vi tackade då av vår avgående styrelseordförande Lennart Nilsson, samtidigt som vi med glädje välkomnar vår nya styrelseordförande Edith Andresen. Vi ser fram emot en spännande höst och nya friska krafter till besättningen av skeppet Cerut. Lotta Braunerhielm Föreståndare Cerut får ny Ordförande Edith Andresen, Ceruts nya styrelseordförande, kom till Sundsvall från Trondheim, Norge 1980 och arbetar idag som universitetslektor i marknadsföring vid Mittuniversitetet i Sundsvall och som företagare i ett eget bolag. Hennes forskningsfokus är regional utveckling, strategiska nätverk, affärsnätverk, innovationer men också processledning och nätverksledarskap. Hon disputerade med avhandlingen Dressed for Success Designing and Managing Regional Strategic Networks Edith Andresen har stor erfarenhet av följeforskning och har också arbetat med affärsutveckling i egna bolag. Hon har också intresse för och gedigen kunskap om regionala strategiska nätverk, klusters affärsutveckling och vad som påverkar utvecklingen av dessa. Hon har också studerat vad som skapar förutsättningar för innovationer, liksom hur processerna kan drivas effektivt. Jag ser med spänning fram emot uppdraget som styrelseordförande i Cerut att både få lära mer om verksamheten, om regionen och kunna bidra med de erfaren heter och kunskaper jag har till utvecklingen av Cerut. Edith är gift och har fem barn, varav tre egna och två bonus som samtliga har flyttat hemifrån. På fritiden laddar hon nu för tjejklassikern. KAU.SE/cerut

2 attraktiv livsmiljö kärnan i kommunal samhällsplanering Många värmlänningar trivs bra i länet. Men många efterfrågar också mer och bättre samhällsservice. Fyra forskare vid Cerut på Karlstads universitet har skrivit en bok med titeln Livsmiljö och attraktivitet. Boken handlar både om värmlänningarnas egen syn på Värmland och om hur omgivningen ser på länet. Den presenterades vid ett seminarium på Karlstads universitet den 18 februari. Värmlänningarna trivs i Värmland. De tycker att det är bra att det finns gott om natur att vistas i och de flesta uppfattar samhället som tryggt, berättar Lotta Braunerhielm. Många efterfrågar dock mer och bättre service, allt från skola och sjukvård, till mataffärer, postlådor och bankomater. Många tror inte heller att företagsklimatet är särskilt gott i regionen. Forskarna berättar att det finns en stor skillnad mellan hur vi själva ser på regionen och hur andra utifrån uppfattar den. Bilden av Värmland utifrån är att här finns det stora geografiska avstånd. Man tänker på Värmland som på Norrland. Mediebilden visar upp natur och kultur, ett konkurrenskraftigt näringsliv, men ganska lite i övrigt om arbetsmarknaden eller hur det är att bo i Värmland. Vid seminariet deltog även Maria Frisk, Karlstads kommun, Livsmiljö och attraktivitet Attraktivitet och livsmiljö är på dagordningen! I föreliggande studie sätter vi fokus på dessa frågor i Värmland, men de resonemang och analyser vi gör har även bäring på andra platser och regioner som har likartade strukturella drag som Värmland. Studien bör därför ha generellt intresse. Den attraktiva livsmiljön har två sidor där det dels är fråga om ett inifrånperspektiv hur de boende på en plats eller i en region ser på sin livsmiljö och dels ett utifrånperspektiv vilken bild som förmedlas och upplevs utifrån. Båda sidorna belyses i denna studie. I boken används och analyseras data från andra undersökningar som berör livsmiljöfrågor och attraktivitet i Värmland. Undersökningen bygger således på sekundärdata. Dock är föreliggande studie unik genom att sätta samman perspektiv och undersökningsresultat från olika studier till en helhetsbild på frågor om attraktivitet i Värmland. Livsmiljö och attraktivitet Ola Person, Sunne kommun, Tomas Riste och Catarina Segersten-Larsson, Region Värmland för samtal om livsmiljö och attraktivitet i det regionala utvecklingsarbetet och i den kommunala samhällsplaneringen. Frågorna om livsmiljö och attraktivitet ägnas på många sätt uppmärksamhet i det regionala I studien kan vi se skillnader mellan bland annat generationer och olika geografiska områden i länet. Värmlänningen ser utmaningar, till exempel när det gäller sysselsättningsfrågor. Samtidigt ser värmlänningen i allmänhet positivt på att bo i Värmland. Självbilden om Värmland skiljer sig delvis från utifrånperspektiv där regionen i många sammanhang framstår som mindre känd. Boken riktar sig till praktiker, studenter och forskare inom såväl de ekonomiska som samhällsvetenskapliga områdena. Karlstad University Press ISBN Livsmiljö och attraktivitet Lars Aronsson, Lotta Braunerhielm, Bengt Dahlgren och Sara Westlindh UPPLEVELSER INIFRÅN OCH BILDER UTIFRÅN AV VÄRMLAND LARS ARONSSON, LOTTA BRAUNERHIELM, BENGT DAHLGREN OCH SARA WESTLINDH utvecklingsarbetet och är kanske i mångt och mycket själva kärnfrågan i den kommunala samhälls planeringen. Frågorna om vad som kännetecknar en god livsmiljö och vad som skapar lokal och regional attraktivitet har många infallsvinklar och svar. Begreppen är mångsidiga och flertydiga beroende på erfarenheter, upplevelser och kunskaper, menar forskarna. De fyra författarna är Lars Aronsson, Lotta Braunerhielm, Bengt Dahlgren och Sara Westlindh. Studien har initierats av och möjliggjorts med medel från Länsstyrelsen Värmland. Boken finns att ladda ner på kau.se/cerut Ola Persson från Sunne kommun och Catarina Segersten Larsson från Region Värmland deltog i seminariet. Tomas Riste, regionråd, diskuterar med Ceruts föreståndare Lotta Braunerhielm. Fyra författare och en fotograf: Lotta Braunerhielm, Lars Aronsson, Sara Westlindh, Bengt Dahlgren samt NWTs Anders Hanson.

3 Foto: Bergslagsbild AB nytt forskningsprogram för hållbar utveckling i Vänerregionen Klimatförändringen kommer att sätta press på samhället på många olika sätt. Forskarna vid Karlstads universitet vill spegla förutsättningarna och utmaningarna genom en rad forskningsprojekt, alla knutna till Sveriges största sjö, Vänern, och området däromkring. Med Vänerregionen som fallstudieområde får forskningen relevans även för andra vattennära regioner i Sverige och andra länder. Det handlar bland annat om vår förmåga att skapa en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling under pågående klimatförändring. Forskningsprogrammet inkluderar även platsers betydelse och konflikter mellan intressenter samt det politiska systemets kapacitet att samarbeta och hantera kommande miljöproblem. Ceruts vetenskapliga ledare professor Margareta Dahlström har lett arbetet med att ta fram det tvärfakultativa forskningsprogrammet Sustainable development in the Lake Vänern region, Sweden a multidisciplinary research program. Programmet har arbetats fram inom Forum för Regionala Samhällsbyggen där Cerut är en viktig byggsten, och engagerar ett 30-tal forskare och doktorander. Programmets forskare har omfattande nätverk med forskare nationellt och internationellt och med olika myndigheter, organisationer och företag på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Arbetet med programmet har redan genererat forskningsansökningar som har sänts in till bl a KK-stiftelsen, Riksantikvarieämbetet och Formas. Med programmet vill vi synliggöra den typ av mångvetenskaplig forskning om hållbar utveckling med Vänerregionen som fokus, som bedrivs och planeras vid Karlstads universitet. Vi välkomnar kontakter från forskare, organisationer, myndigheter och företag som är intresserade av att diskutera samarbeten med oss, säger Margareta Dahlström. stort intresse för livsmiljö och attraktivitet Bengt Dahlgren höll föredrag om boken Livsmiljö och Attraktivitet på KPMG:s vårkonferens för kommunala revisorer. Cirka 35 personer deltog från flertalet av de värmländska kommunerna men och från bland annat Bengtsfors, Åmåls och Hällefors kommuner. Anförandet möttes av stort intresse och ledde till halvtimmes diskussion med ett stort antal frågor och många synpunkter. Jag fick intrycket att man på många sätt delade slutsatser och iakttagelser i boken. Diskussionen handlade bland annat om centraliseringstendenser av service och befolkning, vilket oroade. Andra ämnen var bland annat ungas flyttningar, våra påverkansmöjligheter på utvecklingen, betydelsen av bredband och idén om det avståndslösa samhället - och vart den tog vägen, Karlstads universitet och frågan om större regioner, säger han. Lotta Braunerhielm och Bengt Dahlgren höll ett föredrag på samma tema på SKNT, Sveriges kommunala näringslivstjänstemäns konferens i Karlstad. Det som väckte mest uppmärksamhet var skillnaden i bilden av Värmland, det vill säga ett inifrånperspektiv från värmlänningarna själva och ett utifrånperspektiv från politiker, företrädare från näringsliv och barnfamiljer utanför den värmländska regionen.

4 lokalt engagemang behöver kommunalt stöd för att frodas Det finns krafter i samhället som varken är företag eller kommun, krafter som är väsentliga för bygdens utveckling och överlevnad. Forskarna vid Cerut kallar dem samhällsentreprenörer och tillägnar dem en forskningsrapport. I fokus för rapporten Två räta och en avig står Torsby. Forskarna Bengt Dahlgren, Gunilla Lönnbring och Sara Westlindh har studerat olika aspekter av fenomenet samhällsentreprenörer i Värmlands, till ytan, största kommun. Vid ett seminarium på Karlstads universitet i maj diskuterade forskarna vilka samhällsentreprenörerna är, vad de gör och vilket stöd de behöver för att kunna verka. idéer underifrån Vad har vi kommit fram till? Det är inga tydliga slutsatser, inga så här är det, utan mer ett resonerande och reflektioner. Vi ser att det finns aktörer mellan det entreprenöriella och det samhällsliga. Det är aktörer som agerar bortom egennyttan och som inte nöjer sig med prat utan går till handling, säger Bengt Dahlgren. Utmärkande för samhällsentreprenörer är att idéerna och initiativen kommer underifrån, inte på uppdrag från någon kommunal instans. De behöver pengar, men det är inte det som är deras drivkraft. Men de behöver positivt uppmärksamhet för att frodas. Det är viktigt att både kommunen och invånare visar sin uppskattning, att de gillar, samhällsentreprenörerna. Sara Westlindh pekade på de förutsättningar, både positiva och negativa, som Torsby har: stort till ytan, glest befolkat, lågt födelsetal, låg utbildningsnivå framförallt bland männen, traditionella könsroller, inflyttning, rikt på föreningar, högt nyföretagande, närheten till Norge, skogen som resurs, turismen och Branäs. varit en av eldsjälarna som drivit projekt, innan han blev kommunalråd. Vi har ett nytt badhus och det har bara varit möjligt genom att alla hjälpts åt och samlat in pengar på olika sätt. En ny idrottshall och skidtunneln samma sak där. Vi hjälps åt: det offentliga, det ideella och det privata näringslivet. Motortävlingarna i Höljes är ett annat exempel. I Höljes kanske det bor 250 personer, och när det är motordagarna kommer det besökare. Höljes ligger långt från allmän service, men för att klara arrangemanget hjälps alla åt. Men han tycker ibland att staten lastar över för mycket på både ideella krafter och den kommunala ekonomin. Det gäller till exempel utbyggnaden av bredband. ekonomi och många Viljor Nu när han själv är kommunalråd ser han ibland att det är svårt att hantera alla viljor och önskemål runt om i kommunen. Det är en utmaning att ta hand om det stora engagemang som finns samtidigt som jag har ansvar för kommunens ekonomi. Men jag vet att uppskatta drivkraften, jag har ju varit där själv, säger han. Bengt Dahlgren presenterade senare forskningsresultaten vid Torsby kommuns fullmäktigemöte i Sysslebäck. Vid mötet medverkade även företrädare för Nordvärmland FF, som exempel på samhällsentreprenörskap. Föreningen driver bland annat lanthandeln i Ambjörby. Forskningsrapporten finns att ladda ner på kau.se/cerut Foto: Per Eriksson kommunen Viktig Vi har stött på Torsbyandan när vi intervjuat personer i vårt forskningsprojekt. Här finns ett driv och ett engagemang som gör projekt möjliga. Skidtunneln är ett exempel på vad man kan åstadkomma, säger hon. Forskarna har kommit fram till att kommunen spelar en central roll i det system som finns av aktörer för att stödja och möjliggöra företagsamhet av olika slag. Håkan Laack, kommunalråd i Torsby, verkade känna igen sin bygd i forskarnas beskrivning. Han har själv Bengt Dahlgren och Håkan Laack i samtal med Sara Westlindh.

5 Forskarna följer kooperativens utveckling Värmlandskooperativen och deras motsvarighet i Dalarna och Gävleborg ingår i ett projekt som heter Entrécoop II. Cerut följer verksamheten och ser hur den utvecklas. Jag och Lotta Braunerhielm medverkar bland annat vid aktiviteter som de ordnar. Vi ska även intervjua nyckelpersoner och på så sätt följa projektet, berättar Linda Harkman, utredare på Cerut. Värmlandskooperativen arbetar med rådgivning och stöd till dem som vill starta kooperativ eller sociala företag, ofta i form av ekonomiska föreningar. Det kan handla om små företagare som vill gå samman och hjälpas åt i ett kooperativ, eller personer som av olika anledningar inte haft något arbete på länge. Många gånger, men inte nödvändigtvis, handlar det om företagande där alla ska kunna vara delaktiga snarare än att vara vinstgivande. Entrécoop befinner sig i fas två och planen är att det ska vara avslutat vid årsskiftet. Då kommer vi att slutrapportera vår följeforskning; vi berättar då om vad vi har kunnat se i verksamheten, om de medverkande har uppnått målen och vad de vill ta med sig inför framtida projekt. Vi har mycket samarbete med Värmlandskooperativen, och det nya har varit att även få till kontakterna med motsvarigheten, Coompanionkontoren, i Dalarna och Gävleborg. Här finns möjligheter att utveckla samarbetet mellan de tre enheterna. Inom regionerna vill man också öka samarbete med respektive högskola, säger Linda Harkman. De kooperativa rörelserna strävar efter att visa viktiga aktörer i samhället, bland annat bankväsendet, att ekonomiska föreningar är en företagsform som är viktig för människors livsmiljö och den regionala utvecklingen. Projektet baserar sig på verksamhet och resultat i ett tidigare regionalfondsprojekt Entrécoop Linda Harkman, utredare på Cerut. Entrécoop II Kooperativ innovationskraft för ökad tillväxt. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Värmlands kooperativen, Coompanion Dalarna och Coompanion Gävleborg. Information om projektet finner du på Vad innebär det att Cerut följeforskar på Entrecoop? Det innebär att någon utanför projektet följer och reflekterar kring det vi gör. Andra perspektiv tillförs projektet. Vi har regelbundna avstämningsmöten och utvärderarna är med i flera av de aktiviteter och verksamheter som ingår i projektet så som seminarier, workshoppar, möten och rådgivning, berättar Anette Forsberg, rådgivare på Värmlandskooperativen. Vad vill ni få ut av forskningen? Vi hoppas att den med vetenskapliga perspektiv belyser kooperationens betydelse för hållbar tillväxt och lokal utveckling. Vi vill också att den beskriver och analyserar vårt arbetssätt och det vi arbetar med i projektet: att synliggöra, sprida kunskap om och skapa möjligheter för kooperativt företagande. Förhoppningen är också att det ska leda till ett lärande för både projektet och projektdeltagarna. Vad är Värmlandskooperativen? Vi är ett av 25 Coompanionkontor i landet som erbjuder avgiftsfri rådgivning, utbildning och information om hur det går till att starta företag tillsammans. Vad är Entrecoop? Entrecoop II är ett regionalfondsprojekt och ett samarbete mellan Coompanionkontor i tre län, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Projektet handlar om att stärka förutsättningar och möjligheter för kooperativt företagande och kooperativ innovationskraft.

6 Stark medverkan i Tammerfors Elva forskare och doktorander från Cerut och Forskarskolan i Regionala samhällsbyggen deltog i Regional Studies konferens i Tammerfors 5-8 maj. Över 300 deltagare från drygt 40 länder diskuterade papers i tematiska seminariegrupper, nätverkade och lyssnade på intressanta föreläsningar från både forskare och representanter för EU-kommissionen. Lotta Braunerhielm och Margareta Dahlström tillsammans med Henrik Halkier från Universitetet i Ålborg var ansvariga för temat Innovativ regional utveckling utanför storstadsregionerna. Detta tema hade lockat forskare från sex länder att lämna 10 bidrag. Ett resultat av seminarierna är diskussioner om att arrangera en nordisk konferens på temat inom ett par år. Lotta Braunerhielms presentation rörde det planerade projektet Augmented spaces of nature and culture, vilket är ett projekt där Cerut samarbetar med Media och kommunikationsvetenskap och Interaktiva institutet. Projektet handlar om interaktion mellan besöksnäring, medieproduktion och skog och interaktion mellan forskning och praktik, från akademi och designproduktion till entreprenörer och besökare. Margareta Dahlströms presentation Kunskapsdynamiker och grön tillväxt klimatförändringar som drivkraft för innovation rörde ett projekt där Cerut samarbetar med Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet. Projektet fokuserar på behov av klimatanpassning i vattennära områden och använder två fallstudier i Vänerregionen: vattennära bebyggelseutveckling samt vattenreglering och landskapsförändringar i relation till rekreation och turism. Projektet är i uppstartsfasen med förhoppningar om att en inlämnad ansökan kan ge medel som möjliggör forskning i tre år. Margareta Dahlström Foto: Benjamin Goss Ordförande med TRO PÅ mångvetenskaplig forskning Lennart Nilsson, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, avtackades som styrelseordförande i samband med Ceruts styrelsemöte i maj. Under två års tid har han lett styrelsens arbete och han ser mycket positivt på Ceruts framtid. Det har varit en stimulerande tid och jag har lärt mig mycket. Jag har en genuin tro på det mångvetenskapliga arbetssättet, och att man på Ceruts vis för ett samtal mellan forskare och praktiker. Samhällets problem låter sig inte belysas av ett enskilt ämne, och därför är det positivt med samarbete över ämnesgränserna. Det har varit en stimulerande tid och jag har lärt mig mycket. Lennart Nilsson avtackas av Ceruts föreståndare Lotta Braunerhielm.

7 lyckad avslutning av det stora forskningsprojektet gress Forskningsresultaten från det treåriga projektet Gress, Att göra regionala skillnader till en styrka, presenterades vid ett lyckat och välbesökt seminarium på Karlstads universitet den 14 februari. Seminariet öppnades av fylkesrådsleder Per Gunnar Sveen, Hedmarks fylkeskommune, och Tomas Riste, regionråd, Region Värmland samt Lotta Braunerhielm, föreståndare för Cerut. Morten Ørbeck, Østlandsforskning och Eva Olsson, Karlstads universitet, berättade om projektet och därefter redogjorde de deltagande forskarna för resultatet av sina studier. För alla intresserade finns nu forskarnas presentationer på webben. En utförlig genomgång av metoder, studier och resultat, finns i antologin På gränsen Interaktion, attraktivitet och globalisering i Inre Skandinavien. Den går att beställa via förlaget på Karlstads universitet. forlag@kau. se eller telefon: Antologin finns också i en kortform, en broschyr som kan laddas ner från kau.se/gress. Broschyren går också att få av administratör Inger Magnusson, inger.magnusson@kau.se Inre Skandinavien Eva Olsson, Karlstads universitet, har lett arbetet med forskningsprojektet Gress. Morten Ørbeck, Østlandsforskning, har forskat om pendling över gränsen och vilken effekt det har på regionen. gress-projektet tog första Plats när Karlstads universitet mätte hur mycket lärosätet synts i medierna under perioden juli-december Per Gunnar Sveen, Hedmarks fylkeskommune och Tomas Riste, Region Värmland inledde Gress-seminariet. Cerut

8 Har varit med från starten Bengt Dahlgren är snart pensionär, men än finns en del kvar att slutföra inom Cerut vid Karlstads universitet. Slutpunkten är ett seminarium där forskningsrapporten - Två räta och en avig. Samhällsentreprenörskap och lokal utveckling presenteras. Arbetet med rapporten har bedrivits tillsammans med Gunilla Lönnbring och Sara Westlindh. Cerut är bland det roligaste jag har varit med om i yrkeslivet. Jag har trivts mycket bra, säger Bengt Dahlgren. Egentligen började han med Cerut, innan Cerut fanns. Vi var en grupp med bland andra forskarna Sune Berger, Staffan Janson, Bengt Starrin och Curt Räftegård, som tillsammans med folk från Försäkringskassan och Landstinget, såg att det fanns behov av forskning inom området regional utveckling med breda perspektiv. Så formades forskarcentrumet Cerut. Tanken har hela tiden varit att bedriva forskning med praktiknära relevans, alltså med konkret betydelse för samhället och medborgarna. Ett viktigt uppdrag, men inte alltid så lätt att få till. Praktikerna, folk ute i verksamheterna vill ha klara och tydliga resultat: Så här är det. Men det är inte alltid forskningen kan leverera det. Forskningsresultat inom vårt område är ofta av mer reflekterande art. Bengt Dahlgren har varit planeringsdirektör vid Länsstyrelsen i Värmland och har en fil. lic. i kulturgeografi. Han var också tidigare vice ordförande i styrelsen för Cerut under de första åtta, nio åren. Det är efter pensioneringen som jag har varit knuten till Cerut som forskare. Det ska bli roligt att följa Ceruts fortsatta utveckling, och jag önskar forskarna lycka till med arbetet. Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 Bengt Dahlgren avtackas av Ceruts föreståndare Lotta Braunerhielm. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling Föreståndare Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi på Karlstads universitet, lotta.braunerhielm@kau.se Tfn , mob Kommunikatör Christina Celsing, christina.celsing@kau.se Tfn , mob KAU.SE/cerut