Ceruts nyhetsbrev. På kurs mot Cerut får ny Ordförande. Centrum för forskning om regional utveckling Nyhetsbrev nr 2 / 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ceruts nyhetsbrev. På kurs mot 2020. Cerut får ny Ordförande. Centrum för forskning om regional utveckling Nyhetsbrev nr 2 / 2013"

Transkript

1 Ceruts nyhetsbrev Centrum för forskning om regional utveckling Nyhetsbrev nr 2 / 2013 På kurs mot 2020 Ännu en vårtermin har seglat förbi och jag liksom kollegorna längtar efter sol, värme, glittrande hav och sköna bad. Våren har präglats av nya uppdrag, möten och projekt för mig som ny föreståndare. Att ta över skeppet Cerut har varit en utmaning, och har också inneburit en mängd stimulerande möten, diskussioner och projekt. Redan under 2012 inleddes arbetet med att arbeta fram ett nytt forskningsprogram. Arbetet har fortsatt under våren och resulterat i en ny strategi under benämningen Cerut Cerut 2020 ska fungera som vår kompass. Den ska hjälpa oss att kryssa rätt bland kobbar och skär och leda oss till de mest spännande och lyckosamma öarna att besöka. Jag gillar tanken att se Cerut som ett skepp där jag som föreståndare är skeppets kapten, men där jag är beroende av mina medarbetare och styrelsen. Tillsammans tar vi hjälp av karta och kompass för att ta ut färdriktningen. Med Foto: Benjamin Goss gemensamma krafter ömsom kämpar vi i storm, ömsom glider vi fram i lätt bris mot våra mål. Cerut 2020 är en levande strategi där vi tar avstamp i identifierade styrkor och profilområden, men som också tar sikte mot nya områden. När det gäller regioner och regional utveckling sker mycket både på den nationella och på den europeiska kartan. Cerut måste följa den utveckling som sker. Att inspireras av EU:s strategi Europa 2020 är därför ett intressant och spännande val vi gjort. Ett tydligt mål är att segla upp på den nationella och internationella arenan, att öka våra publiceringar och externfinansierade projekt. Det ligger också i linje med Karlstads universitets strategi. Lanseringen av Cerut 2020 sker den 19 september. Boka gärna in det redan nu. I maj hade styrelsen det sista styrelsemötet för våren och vi tackade då av vår avgående styrelseordförande Lennart Nilsson, samtidigt som vi med glädje välkomnar vår nya styrelseordförande Edith Andresen. Vi ser fram emot en spännande höst och nya friska krafter till besättningen av skeppet Cerut. Lotta Braunerhielm Föreståndare Cerut får ny Ordförande Edith Andresen, Ceruts nya styrelseordförande, kom till Sundsvall från Trondheim, Norge 1980 och arbetar idag som universitetslektor i marknadsföring vid Mittuniversitetet i Sundsvall och som företagare i ett eget bolag. Hennes forskningsfokus är regional utveckling, strategiska nätverk, affärsnätverk, innovationer men också processledning och nätverksledarskap. Hon disputerade med avhandlingen Dressed for Success Designing and Managing Regional Strategic Networks Edith Andresen har stor erfarenhet av följeforskning och har också arbetat med affärsutveckling i egna bolag. Hon har också intresse för och gedigen kunskap om regionala strategiska nätverk, klusters affärsutveckling och vad som påverkar utvecklingen av dessa. Hon har också studerat vad som skapar förutsättningar för innovationer, liksom hur processerna kan drivas effektivt. Jag ser med spänning fram emot uppdraget som styrelseordförande i Cerut att både få lära mer om verksamheten, om regionen och kunna bidra med de erfaren heter och kunskaper jag har till utvecklingen av Cerut. Edith är gift och har fem barn, varav tre egna och två bonus som samtliga har flyttat hemifrån. På fritiden laddar hon nu för tjejklassikern. KAU.SE/cerut

2 attraktiv livsmiljö kärnan i kommunal samhällsplanering Många värmlänningar trivs bra i länet. Men många efterfrågar också mer och bättre samhällsservice. Fyra forskare vid Cerut på Karlstads universitet har skrivit en bok med titeln Livsmiljö och attraktivitet. Boken handlar både om värmlänningarnas egen syn på Värmland och om hur omgivningen ser på länet. Den presenterades vid ett seminarium på Karlstads universitet den 18 februari. Värmlänningarna trivs i Värmland. De tycker att det är bra att det finns gott om natur att vistas i och de flesta uppfattar samhället som tryggt, berättar Lotta Braunerhielm. Många efterfrågar dock mer och bättre service, allt från skola och sjukvård, till mataffärer, postlådor och bankomater. Många tror inte heller att företagsklimatet är särskilt gott i regionen. Forskarna berättar att det finns en stor skillnad mellan hur vi själva ser på regionen och hur andra utifrån uppfattar den. Bilden av Värmland utifrån är att här finns det stora geografiska avstånd. Man tänker på Värmland som på Norrland. Mediebilden visar upp natur och kultur, ett konkurrenskraftigt näringsliv, men ganska lite i övrigt om arbetsmarknaden eller hur det är att bo i Värmland. Vid seminariet deltog även Maria Frisk, Karlstads kommun, Livsmiljö och attraktivitet Attraktivitet och livsmiljö är på dagordningen! I föreliggande studie sätter vi fokus på dessa frågor i Värmland, men de resonemang och analyser vi gör har även bäring på andra platser och regioner som har likartade strukturella drag som Värmland. Studien bör därför ha generellt intresse. Den attraktiva livsmiljön har två sidor där det dels är fråga om ett inifrånperspektiv hur de boende på en plats eller i en region ser på sin livsmiljö och dels ett utifrånperspektiv vilken bild som förmedlas och upplevs utifrån. Båda sidorna belyses i denna studie. I boken används och analyseras data från andra undersökningar som berör livsmiljöfrågor och attraktivitet i Värmland. Undersökningen bygger således på sekundärdata. Dock är föreliggande studie unik genom att sätta samman perspektiv och undersökningsresultat från olika studier till en helhetsbild på frågor om attraktivitet i Värmland. Livsmiljö och attraktivitet Ola Person, Sunne kommun, Tomas Riste och Catarina Segersten-Larsson, Region Värmland för samtal om livsmiljö och attraktivitet i det regionala utvecklingsarbetet och i den kommunala samhällsplaneringen. Frågorna om livsmiljö och attraktivitet ägnas på många sätt uppmärksamhet i det regionala I studien kan vi se skillnader mellan bland annat generationer och olika geografiska områden i länet. Värmlänningen ser utmaningar, till exempel när det gäller sysselsättningsfrågor. Samtidigt ser värmlänningen i allmänhet positivt på att bo i Värmland. Självbilden om Värmland skiljer sig delvis från utifrånperspektiv där regionen i många sammanhang framstår som mindre känd. Boken riktar sig till praktiker, studenter och forskare inom såväl de ekonomiska som samhällsvetenskapliga områdena. Karlstad University Press ISBN Livsmiljö och attraktivitet Lars Aronsson, Lotta Braunerhielm, Bengt Dahlgren och Sara Westlindh UPPLEVELSER INIFRÅN OCH BILDER UTIFRÅN AV VÄRMLAND LARS ARONSSON, LOTTA BRAUNERHIELM, BENGT DAHLGREN OCH SARA WESTLINDH utvecklingsarbetet och är kanske i mångt och mycket själva kärnfrågan i den kommunala samhälls planeringen. Frågorna om vad som kännetecknar en god livsmiljö och vad som skapar lokal och regional attraktivitet har många infallsvinklar och svar. Begreppen är mångsidiga och flertydiga beroende på erfarenheter, upplevelser och kunskaper, menar forskarna. De fyra författarna är Lars Aronsson, Lotta Braunerhielm, Bengt Dahlgren och Sara Westlindh. Studien har initierats av och möjliggjorts med medel från Länsstyrelsen Värmland. Boken finns att ladda ner på kau.se/cerut Ola Persson från Sunne kommun och Catarina Segersten Larsson från Region Värmland deltog i seminariet. Tomas Riste, regionråd, diskuterar med Ceruts föreståndare Lotta Braunerhielm. Fyra författare och en fotograf: Lotta Braunerhielm, Lars Aronsson, Sara Westlindh, Bengt Dahlgren samt NWTs Anders Hanson.

3 Foto: Bergslagsbild AB nytt forskningsprogram för hållbar utveckling i Vänerregionen Klimatförändringen kommer att sätta press på samhället på många olika sätt. Forskarna vid Karlstads universitet vill spegla förutsättningarna och utmaningarna genom en rad forskningsprojekt, alla knutna till Sveriges största sjö, Vänern, och området däromkring. Med Vänerregionen som fallstudieområde får forskningen relevans även för andra vattennära regioner i Sverige och andra länder. Det handlar bland annat om vår förmåga att skapa en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling under pågående klimatförändring. Forskningsprogrammet inkluderar även platsers betydelse och konflikter mellan intressenter samt det politiska systemets kapacitet att samarbeta och hantera kommande miljöproblem. Ceruts vetenskapliga ledare professor Margareta Dahlström har lett arbetet med att ta fram det tvärfakultativa forskningsprogrammet Sustainable development in the Lake Vänern region, Sweden a multidisciplinary research program. Programmet har arbetats fram inom Forum för Regionala Samhällsbyggen där Cerut är en viktig byggsten, och engagerar ett 30-tal forskare och doktorander. Programmets forskare har omfattande nätverk med forskare nationellt och internationellt och med olika myndigheter, organisationer och företag på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Arbetet med programmet har redan genererat forskningsansökningar som har sänts in till bl a KK-stiftelsen, Riksantikvarieämbetet och Formas. Med programmet vill vi synliggöra den typ av mångvetenskaplig forskning om hållbar utveckling med Vänerregionen som fokus, som bedrivs och planeras vid Karlstads universitet. Vi välkomnar kontakter från forskare, organisationer, myndigheter och företag som är intresserade av att diskutera samarbeten med oss, säger Margareta Dahlström. stort intresse för livsmiljö och attraktivitet Bengt Dahlgren höll föredrag om boken Livsmiljö och Attraktivitet på KPMG:s vårkonferens för kommunala revisorer. Cirka 35 personer deltog från flertalet av de värmländska kommunerna men och från bland annat Bengtsfors, Åmåls och Hällefors kommuner. Anförandet möttes av stort intresse och ledde till halvtimmes diskussion med ett stort antal frågor och många synpunkter. Jag fick intrycket att man på många sätt delade slutsatser och iakttagelser i boken. Diskussionen handlade bland annat om centraliseringstendenser av service och befolkning, vilket oroade. Andra ämnen var bland annat ungas flyttningar, våra påverkansmöjligheter på utvecklingen, betydelsen av bredband och idén om det avståndslösa samhället - och vart den tog vägen, Karlstads universitet och frågan om större regioner, säger han. Lotta Braunerhielm och Bengt Dahlgren höll ett föredrag på samma tema på SKNT, Sveriges kommunala näringslivstjänstemäns konferens i Karlstad. Det som väckte mest uppmärksamhet var skillnaden i bilden av Värmland, det vill säga ett inifrånperspektiv från värmlänningarna själva och ett utifrånperspektiv från politiker, företrädare från näringsliv och barnfamiljer utanför den värmländska regionen.

4 lokalt engagemang behöver kommunalt stöd för att frodas Det finns krafter i samhället som varken är företag eller kommun, krafter som är väsentliga för bygdens utveckling och överlevnad. Forskarna vid Cerut kallar dem samhällsentreprenörer och tillägnar dem en forskningsrapport. I fokus för rapporten Två räta och en avig står Torsby. Forskarna Bengt Dahlgren, Gunilla Lönnbring och Sara Westlindh har studerat olika aspekter av fenomenet samhällsentreprenörer i Värmlands, till ytan, största kommun. Vid ett seminarium på Karlstads universitet i maj diskuterade forskarna vilka samhällsentreprenörerna är, vad de gör och vilket stöd de behöver för att kunna verka. idéer underifrån Vad har vi kommit fram till? Det är inga tydliga slutsatser, inga så här är det, utan mer ett resonerande och reflektioner. Vi ser att det finns aktörer mellan det entreprenöriella och det samhällsliga. Det är aktörer som agerar bortom egennyttan och som inte nöjer sig med prat utan går till handling, säger Bengt Dahlgren. Utmärkande för samhällsentreprenörer är att idéerna och initiativen kommer underifrån, inte på uppdrag från någon kommunal instans. De behöver pengar, men det är inte det som är deras drivkraft. Men de behöver positivt uppmärksamhet för att frodas. Det är viktigt att både kommunen och invånare visar sin uppskattning, att de gillar, samhällsentreprenörerna. Sara Westlindh pekade på de förutsättningar, både positiva och negativa, som Torsby har: stort till ytan, glest befolkat, lågt födelsetal, låg utbildningsnivå framförallt bland männen, traditionella könsroller, inflyttning, rikt på föreningar, högt nyföretagande, närheten till Norge, skogen som resurs, turismen och Branäs. varit en av eldsjälarna som drivit projekt, innan han blev kommunalråd. Vi har ett nytt badhus och det har bara varit möjligt genom att alla hjälpts åt och samlat in pengar på olika sätt. En ny idrottshall och skidtunneln samma sak där. Vi hjälps åt: det offentliga, det ideella och det privata näringslivet. Motortävlingarna i Höljes är ett annat exempel. I Höljes kanske det bor 250 personer, och när det är motordagarna kommer det besökare. Höljes ligger långt från allmän service, men för att klara arrangemanget hjälps alla åt. Men han tycker ibland att staten lastar över för mycket på både ideella krafter och den kommunala ekonomin. Det gäller till exempel utbyggnaden av bredband. ekonomi och många Viljor Nu när han själv är kommunalråd ser han ibland att det är svårt att hantera alla viljor och önskemål runt om i kommunen. Det är en utmaning att ta hand om det stora engagemang som finns samtidigt som jag har ansvar för kommunens ekonomi. Men jag vet att uppskatta drivkraften, jag har ju varit där själv, säger han. Bengt Dahlgren presenterade senare forskningsresultaten vid Torsby kommuns fullmäktigemöte i Sysslebäck. Vid mötet medverkade även företrädare för Nordvärmland FF, som exempel på samhällsentreprenörskap. Föreningen driver bland annat lanthandeln i Ambjörby. Forskningsrapporten finns att ladda ner på kau.se/cerut Foto: Per Eriksson kommunen Viktig Vi har stött på Torsbyandan när vi intervjuat personer i vårt forskningsprojekt. Här finns ett driv och ett engagemang som gör projekt möjliga. Skidtunneln är ett exempel på vad man kan åstadkomma, säger hon. Forskarna har kommit fram till att kommunen spelar en central roll i det system som finns av aktörer för att stödja och möjliggöra företagsamhet av olika slag. Håkan Laack, kommunalråd i Torsby, verkade känna igen sin bygd i forskarnas beskrivning. Han har själv Bengt Dahlgren och Håkan Laack i samtal med Sara Westlindh.

5 Forskarna följer kooperativens utveckling Värmlandskooperativen och deras motsvarighet i Dalarna och Gävleborg ingår i ett projekt som heter Entrécoop II. Cerut följer verksamheten och ser hur den utvecklas. Jag och Lotta Braunerhielm medverkar bland annat vid aktiviteter som de ordnar. Vi ska även intervjua nyckelpersoner och på så sätt följa projektet, berättar Linda Harkman, utredare på Cerut. Värmlandskooperativen arbetar med rådgivning och stöd till dem som vill starta kooperativ eller sociala företag, ofta i form av ekonomiska föreningar. Det kan handla om små företagare som vill gå samman och hjälpas åt i ett kooperativ, eller personer som av olika anledningar inte haft något arbete på länge. Många gånger, men inte nödvändigtvis, handlar det om företagande där alla ska kunna vara delaktiga snarare än att vara vinstgivande. Entrécoop befinner sig i fas två och planen är att det ska vara avslutat vid årsskiftet. Då kommer vi att slutrapportera vår följeforskning; vi berättar då om vad vi har kunnat se i verksamheten, om de medverkande har uppnått målen och vad de vill ta med sig inför framtida projekt. Vi har mycket samarbete med Värmlandskooperativen, och det nya har varit att även få till kontakterna med motsvarigheten, Coompanionkontoren, i Dalarna och Gävleborg. Här finns möjligheter att utveckla samarbetet mellan de tre enheterna. Inom regionerna vill man också öka samarbete med respektive högskola, säger Linda Harkman. De kooperativa rörelserna strävar efter att visa viktiga aktörer i samhället, bland annat bankväsendet, att ekonomiska föreningar är en företagsform som är viktig för människors livsmiljö och den regionala utvecklingen. Projektet baserar sig på verksamhet och resultat i ett tidigare regionalfondsprojekt Entrécoop Linda Harkman, utredare på Cerut. Entrécoop II Kooperativ innovationskraft för ökad tillväxt. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Värmlands kooperativen, Coompanion Dalarna och Coompanion Gävleborg. Information om projektet finner du på Vad innebär det att Cerut följeforskar på Entrecoop? Det innebär att någon utanför projektet följer och reflekterar kring det vi gör. Andra perspektiv tillförs projektet. Vi har regelbundna avstämningsmöten och utvärderarna är med i flera av de aktiviteter och verksamheter som ingår i projektet så som seminarier, workshoppar, möten och rådgivning, berättar Anette Forsberg, rådgivare på Värmlandskooperativen. Vad vill ni få ut av forskningen? Vi hoppas att den med vetenskapliga perspektiv belyser kooperationens betydelse för hållbar tillväxt och lokal utveckling. Vi vill också att den beskriver och analyserar vårt arbetssätt och det vi arbetar med i projektet: att synliggöra, sprida kunskap om och skapa möjligheter för kooperativt företagande. Förhoppningen är också att det ska leda till ett lärande för både projektet och projektdeltagarna. Vad är Värmlandskooperativen? Vi är ett av 25 Coompanionkontor i landet som erbjuder avgiftsfri rådgivning, utbildning och information om hur det går till att starta företag tillsammans. Vad är Entrecoop? Entrecoop II är ett regionalfondsprojekt och ett samarbete mellan Coompanionkontor i tre län, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Projektet handlar om att stärka förutsättningar och möjligheter för kooperativt företagande och kooperativ innovationskraft.

6 Stark medverkan i Tammerfors Elva forskare och doktorander från Cerut och Forskarskolan i Regionala samhällsbyggen deltog i Regional Studies konferens i Tammerfors 5-8 maj. Över 300 deltagare från drygt 40 länder diskuterade papers i tematiska seminariegrupper, nätverkade och lyssnade på intressanta föreläsningar från både forskare och representanter för EU-kommissionen. Lotta Braunerhielm och Margareta Dahlström tillsammans med Henrik Halkier från Universitetet i Ålborg var ansvariga för temat Innovativ regional utveckling utanför storstadsregionerna. Detta tema hade lockat forskare från sex länder att lämna 10 bidrag. Ett resultat av seminarierna är diskussioner om att arrangera en nordisk konferens på temat inom ett par år. Lotta Braunerhielms presentation rörde det planerade projektet Augmented spaces of nature and culture, vilket är ett projekt där Cerut samarbetar med Media och kommunikationsvetenskap och Interaktiva institutet. Projektet handlar om interaktion mellan besöksnäring, medieproduktion och skog och interaktion mellan forskning och praktik, från akademi och designproduktion till entreprenörer och besökare. Margareta Dahlströms presentation Kunskapsdynamiker och grön tillväxt klimatförändringar som drivkraft för innovation rörde ett projekt där Cerut samarbetar med Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet. Projektet fokuserar på behov av klimatanpassning i vattennära områden och använder två fallstudier i Vänerregionen: vattennära bebyggelseutveckling samt vattenreglering och landskapsförändringar i relation till rekreation och turism. Projektet är i uppstartsfasen med förhoppningar om att en inlämnad ansökan kan ge medel som möjliggör forskning i tre år. Margareta Dahlström Foto: Benjamin Goss Ordförande med TRO PÅ mångvetenskaplig forskning Lennart Nilsson, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, avtackades som styrelseordförande i samband med Ceruts styrelsemöte i maj. Under två års tid har han lett styrelsens arbete och han ser mycket positivt på Ceruts framtid. Det har varit en stimulerande tid och jag har lärt mig mycket. Jag har en genuin tro på det mångvetenskapliga arbetssättet, och att man på Ceruts vis för ett samtal mellan forskare och praktiker. Samhällets problem låter sig inte belysas av ett enskilt ämne, och därför är det positivt med samarbete över ämnesgränserna. Det har varit en stimulerande tid och jag har lärt mig mycket. Lennart Nilsson avtackas av Ceruts föreståndare Lotta Braunerhielm.

7 lyckad avslutning av det stora forskningsprojektet gress Forskningsresultaten från det treåriga projektet Gress, Att göra regionala skillnader till en styrka, presenterades vid ett lyckat och välbesökt seminarium på Karlstads universitet den 14 februari. Seminariet öppnades av fylkesrådsleder Per Gunnar Sveen, Hedmarks fylkeskommune, och Tomas Riste, regionråd, Region Värmland samt Lotta Braunerhielm, föreståndare för Cerut. Morten Ørbeck, Østlandsforskning och Eva Olsson, Karlstads universitet, berättade om projektet och därefter redogjorde de deltagande forskarna för resultatet av sina studier. För alla intresserade finns nu forskarnas presentationer på webben. En utförlig genomgång av metoder, studier och resultat, finns i antologin På gränsen Interaktion, attraktivitet och globalisering i Inre Skandinavien. Den går att beställa via förlaget på Karlstads universitet. se eller telefon: Antologin finns också i en kortform, en broschyr som kan laddas ner från kau.se/gress. Broschyren går också att få av administratör Inger Magnusson, Inre Skandinavien Eva Olsson, Karlstads universitet, har lett arbetet med forskningsprojektet Gress. Morten Ørbeck, Østlandsforskning, har forskat om pendling över gränsen och vilken effekt det har på regionen. gress-projektet tog första Plats när Karlstads universitet mätte hur mycket lärosätet synts i medierna under perioden juli-december Per Gunnar Sveen, Hedmarks fylkeskommune och Tomas Riste, Region Värmland inledde Gress-seminariet. Cerut

8 Har varit med från starten Bengt Dahlgren är snart pensionär, men än finns en del kvar att slutföra inom Cerut vid Karlstads universitet. Slutpunkten är ett seminarium där forskningsrapporten - Två räta och en avig. Samhällsentreprenörskap och lokal utveckling presenteras. Arbetet med rapporten har bedrivits tillsammans med Gunilla Lönnbring och Sara Westlindh. Cerut är bland det roligaste jag har varit med om i yrkeslivet. Jag har trivts mycket bra, säger Bengt Dahlgren. Egentligen började han med Cerut, innan Cerut fanns. Vi var en grupp med bland andra forskarna Sune Berger, Staffan Janson, Bengt Starrin och Curt Räftegård, som tillsammans med folk från Försäkringskassan och Landstinget, såg att det fanns behov av forskning inom området regional utveckling med breda perspektiv. Så formades forskarcentrumet Cerut. Tanken har hela tiden varit att bedriva forskning med praktiknära relevans, alltså med konkret betydelse för samhället och medborgarna. Ett viktigt uppdrag, men inte alltid så lätt att få till. Praktikerna, folk ute i verksamheterna vill ha klara och tydliga resultat: Så här är det. Men det är inte alltid forskningen kan leverera det. Forskningsresultat inom vårt område är ofta av mer reflekterande art. Bengt Dahlgren har varit planeringsdirektör vid Länsstyrelsen i Värmland och har en fil. lic. i kulturgeografi. Han var också tidigare vice ordförande i styrelsen för Cerut under de första åtta, nio åren. Det är efter pensioneringen som jag har varit knuten till Cerut som forskare. Det ska bli roligt att följa Ceruts fortsatta utveckling, och jag önskar forskarna lycka till med arbetet. Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 Bengt Dahlgren avtackas av Ceruts föreståndare Lotta Braunerhielm. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling Föreståndare Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi på Karlstads universitet, Tfn , mob Kommunikatör Christina Celsing, Tfn , mob KAU.SE/cerut

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013

VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013 VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013 Framtiden är temat på SKNT:s konferens som i år hålls i solstaden Karlstad. Under rubrikerna Attraktivitet & Mötesplatser och Samverkan

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Varför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas?

Varför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas? Varför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas? Christina Nylén, Enheten för regional tillväxt, Presentation RKG 19/9-12 Sveriges hållbara tillväxt är inte enbart

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin Den snabba guiden till Värmlandsstrategin 2014 2020 En strategi för hela Värmland Kontakter på Region Värmland: Madeleine Norum, processledare, 054-701 11 20 madeleine.norum@regionvarmland.se Bo-Josef

Läs mer

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 ÅRSMÖTET HÅLLS I ANSLUTNING TILL KONFERENSEN ARBETSLIV I FÖRÄNDRING I MALMÖ DATUM: TORSDAG 20 MAJ TID: 17.30-18.30 LOKAL: MALMÖ HÖGSKOLA, SAL 541 DAGORDNING 1..Mötets öppnande

Läs mer

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Lars Aronsson, professor i kulturgeografi Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi Leena Hagsmo, doktorand i kulturgeografi Ida Grundel, doktorand i kulturgeografi

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

nationell mötesplats för regionfrågan

nationell mötesplats för regionfrågan PÅ VÄG MOT Regioner 2015 nationell mötesplats för regionfrågan Regionfrågan lever. Från årsskiftet finns fyra folkvalda regioner med ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I slutet av

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Att göra regionala skillnader till styrkor (GRESS)

Att göra regionala skillnader till styrkor (GRESS) Att göra regionala skillnader till styrkor (GRESS) Ett projekt inom ramen för INTERREG Projektperiod 2009-04-01 -- 2013-02-28 Projektägare i Sverige och Norge: Karlstads universitet i Karlstad och Östlandsforskning

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn

Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn Globalisering, urbanisering och digitalisering spås

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Karlstads universitet och

Karlstads universitet och www.kau.se/ruc Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat. "Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen

Läs mer

Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012

Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Inledning Doktorandkursen, Att nyttiggöra

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Stiftelsen Inova i Wermland är en företagsinkubator som stödjer utvecklingen av unika affärsidéer till växande aktiebolag. Inova är en del av

Läs mer

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. HAR DU EN IDÉ ELLER VILL UTVECKLA DITT FÖRETAG? I Uppsala är vi många företagsfrämjande aktörer som kan hjälpa dig vidare

Läs mer

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003. Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp)

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003. Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp) Birgitta Larson 2003-02-28 Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003 Närvarande: Förhindrade: Michael Cornell (c) Lisbeth Forsberg (kd) Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun Det här är Centerpartiet i Torsås kommun ett hållbart val för dig! Centerpartiet i Torsås kommun arbetar för att skapa ett hållbart, inbjudande och modernt samhälle. Detta i nära samverkan med kommunens

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer