Tvärvetenskapligt projekt

Transkript

1 Fonologisk interven.on för barn med må6lig.ll grav hörselnedsä6ning som använder hörapparat och/eller cochleaimplantat Cecilia von Mentzer Institutet för Handikappvetenskap Linköpings Universitet HEARING and DEAFNESS, HEAD s forskarskola Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Malin Wass, Inger Uhlén, Magnus Lindgren, Marianne Ors, Petter Kallioinen & Elisabeth Engström Tvärvetenskapligt projekt Karolinska Ins4tutet och Karolinska sjukhuset Rosenlunds hörselhabilitering Linköpings Universitet Ins4tutet för handikappvetenskap Linnécentrum HEAD s forskarskola Lunds Universitet Linnécentrum, Ins4tu4onen för Psykologi Stockholms universitet Ins4tu4onen för lingvis4k Förkortningar Bakgrund Hörapparat (HA) Cochleaimplantat (CI) Normalhörande (NH) HörselnedsäOning (HNS) används synonymt med hörselskada OmfaOar såväl barn med HA som CI Barn med HNS utgör en heterogen popula4on avseende Språkutveckling och skolframgång (Borg et al. 2007; Geers, 2003; Hawker et al., 2008; Marschark, Archbold, Grimes & O Donoghue, 2007) Fonologisk förmåga (Briscoe, Bishop & Norbury, 2001; James et al, 2008; Lyxell et al., 2009; Lyxell et al., 2011 Wass et al., 2008; Yoshinago- Itano, 2003). Bakgrund Fonologisk förmåga direkt påverkan på... Talförståelighet Inlärning av nya ord lexikal åtkomst Mentala representa4oner av ord: fonologiska representa4oner Fonologiskt arbetsminne Fonologisk medvetenhet Alfabe4sk läsning Bakgrund Fonologisk förmåga indirekt påverkan på... Komplex språkbearbetning Läsförståelse Muntlig och skrihlig beräoandeförmåga (Asker- Àrnasson et al., 2011; Geers, 2003) 1

2 Utöver interven4onsstudie metodutveckling Familjer 4ll barn med fonologiska och/ eller försenad läs- och skrivutveckling får via datorbaserad fonologisk interven4on... Tillgång 4ll behandlingsverktyg hemma Minskat antal resor, mindre belastning Tidig träning av kopplingen fonem- grafem Interven4onsprogram för 4dig läsinlärning Tradi4onell Effek4va men kostsamma avseende 4d och lärarresurser (individuellt eller små grupper) CARI s: Computer Assisted Reading Interven4ons Teknisk utveckling men Enligt Torgesen et al Standard Score gain/h för effek4v interven4on (SS- score) Ta bort den förbäoring som kontrollerna får Graphogame - rhyme (Kyle & Goswami, in prepara4on) 0.31 SS/ hour Graphogame Barnvänligt Fonem- grafemförbindelser EU- projekt, Jyväskylä Universitet Lyy4nen et al Olika versioner Synte4sk ansats: från fonem 4ll stavelser och ord Rhyme- Psycholinguis4c grain size theory (Goswami et al), lite större enhet h- at, c- at, Anpassar sig 4ll det enskilda barnets nivå Visar hur sammanljudningen av fonem går 4ll Utgångsläge 1 Design 4 veckor Utgångsläge 2 4 veckor Post- 2 år interven.on Nuläge 48 barn har genomgåo interven4on 32 barn med hörselnedsäoning/dövhet 17 barn med cochleaimplantat 15 barn med hörapparat 16 barn med normal hörsel Manus 1 inskickat,ll Journal of Communica,on Disorders tester, 8 tester, 8+6 ERP: MMN Datorbaserad fonologisk interven,on- fonemdifferen,ering tester, 8+6 ERP: MMN Barn med måolig 4ll grav hörselnedsäoning: 5, 6 och 7 år gamla Barn med normal hörsel: 5, 6 och 7 år gamla tester, 8+6 ERP: MMN Barn med normal hörsel: 5, 6 och 7 år gamla som inte övar 2

3 Beteendetestning Metod Språklig nivå SIPS: Sound Informa4on Medical Processing System (datorbaserat): journals: Fonologiska representa4oner Bakgrunds- Nonordsrepe44on Nonordsdiscrimina4on Språk, Fonem- iden4fica4on dura4on av Visuella matriser dövhet, 4d Generellt arbetsminne med CI/HA etc Bildbenämning: expressivt lexikon och fonologi Bokstavskännedom: passivt och ak4vt Lexikal ak4vering Ickeverbal intelligens: Ravens färgade matriser Avkodning: Towre ord (2) och nonord (2) Läsförståelse: Woodcock Audiologiska tester Audiogram Pure Tone Average Phone4cally balanced wordlists Hagerman s sentences in noise RöO = MANUS 1 v Mentzer et al Svart = Manus 2 V Mentzer et al Orange: Manus 3 V Mentzer et al Neuro- fysiologiska tester ERP: Neuroscan Geodesic. Latency, amplitude, side localisa4on MMN Mismatch nega4vity GRÖNT= Manus 1 Uhlén, Kallioinen, Lindgren och Ors DDeltagare 16 barn med normal hörsel 17 barn med CI 15 barn med bilaterala HA Ålder: mån 25 pojkar 23 flickor i hela gruppen 12 pojkar i HNS- gruppen Deltagare Undervisningsform ÅOa specialförskola/- skola, eo barn åker några ggr per termin 4ll specialskola Föräldrars hörsel Tre med grav HNS Föräldrars språk Två familjer har tecken som första språk Deltagare Medelålder för diagnos 1:02 Medelålder för hörapparat 2:06 Medelålder för CI 1:07 Data- analys 7 olika måo på fonologisk förmåga/fonologisk komposit SammansaO fonologiskt måo; användes för två syhen: Fastställa barnens fonologiska utgångsläge Möjliggöra jämförelser av barnen på en övergripande nivå Uppdelning över/under median avseende sammansao fonologiskt utgångsläge Fonologiskt säkra/mindre säkra T Möjliggöra analys av undergrupper bland barnen Jämförelser mellan och inom grupperna- fonologisk komposit median = 63%. HI, n = 32 Fonologiskt mindre säkra, n=16, median < 63% Hela gruppen, nh + hns, n = 48 NH, n= 16 median = 84% 8 mån yngre <utvecklat expressivt lexikon median = 69% 3

4 Heterogenitet ini4alt fonologiskt utgångsläge 6 barn inom 1SD för NH barn - inget barn med bil CI Gruppskillnader b1 - tekniskt hjälpmedel Recep4v fonologi Fonologiska representa4oner 90 (CI) 90 (HA) 84* (CI/HA) NH (98) Nonordsdiskrimina4on 57* (CI) 72 (HA) 42* (CI/HA) 88 (NH) Nonordsrepe4ton PCC 41** (CI) 55 (HA) 85 (NH), PNOK 2 (CI) 5 (HA) 2 (CI/HA) 43 (NH) 9 barn inom - 2SD 5 barn med bilaterala CI, 1 CI/HA Expressiv fonologi Bildbenämning 4 barn med CI/HA, 87 %* 3 barn inom SD, 2 barn med bil CI, 1 barn med CI/HA Övning Alla barn förbäorade sin förmåga ao matcha ljud- bokstav Signifikant huvudeffekt av 4d F(2, 90) = 19,4, p<.00, par4al η2 =. 302). Medelvärdesskillnaden var större mellan b2 och pos4nterven4on än mellan b1 och b2 (84, 86 and 94 % korrekt) dvs högre andel korrekta bokstavsljud pos4nterven4on för alla barn (p<.00.). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna vid de olika 4dpunkterna Inga skillnader vid denna indelning, tendens till signifikanta skillnader vid indelning i tre grupper, (p =.068). Barn med HA når färre nivåer (NH 48, CI 43, HA 34) Barn med svagare fonologiskt utgångsläge utvecklades förhållandevis mer, r = -.42, p<.01, MåOlig 4ll stor effekt Större skillnad i den fonologiska kompositen mellan b2- PI än mellan b1- b2, (r =.17 p =.24) Effektstorlek: liten effekt, r = 10, måolig effekt, r = 30, stor effekt, r = 50 (1%, 9% respek4ve 25% totalt förklarad varians)!"#$%&'()*"*&*+#,%&'-.#&&-' 4)*"*&*+#,%&',)%"+05#"#$%&'-.#&&-'' +""# *"# )"# ("# '"# &"# %"# $"#!"# "#!# %# '# )# +"# +!# +%# /)%"+0'#"'()*"*&*+#,%&',*1(*-#20'-,*30',-#./# 01# 4

5 - gruppskillnader Nonordsrepe44on Barn med starkare fonologiskt utgångsläge oavseo hjm förbäorades (19, 26 and 31 %) Barn med svagt fonologiskt utgångsläge utvecklades inte Nonordsdiskrimina4on Barn med svagare fonologiskt utgångsläge + CI utvecklades mer (37 > 54). Sub- lexikala fonologiska representa4oner Seman4skt lexikon Akus4ska representa4o ner Fonologiskt lexikon Sublexikala Fonologiska representa4oner TAL Ar4kulatoriska representa4on er Ortografiskt lexikon Enligt Ramus 2001, delar av ord Rapporten om huvudstudien färdig - andra delprojekt värda af nämna Nuläge- utöver huvudstudierna Två kandidatuppsatser och en magisteruppsats vid Logopedprogrammet HU, Linköping Lekeberg & Aldenholt, 2011 Elidant och anehån eller elefant och telefon? - Datorbaserad interven4on för 9 barn med fonologisk språkstörning Tabell 8. Medelvärden (M), standardavvikelser (SD), variationsbredd (VB) samt maxpoäng vid baseline 1, baseline 2 samt postintervention för samtliga i studien använda test. N = 9. *N = 8 Område/test (maxpoäng) Baseline 1 Baseline 2 Postintervention Expressiv fonologi M (SD) VB M (SD) VB M (SD) VB Hellqvist pcc 63,36 (17,51) 46,66 63,37 (16,08) 43,42 67,05 (15,04) 42,92 Hellqvist pco 28,90 (17,55) 46,48 30,10 (17,12) 43,66 35,20 (15,58) 45,70 Nonordsrep. pcc 51,11 (14,43) 49,17 48,06 (14,94) 42,50 53,71 (9,61) 30,83 Hellqvist pcc, Hellqvist pco, Nonordsrep. pcc Fonologisk medvetenhet 47,79 (21,55) 75,09 47,18 (20,74) 72,58 51,99 (18,70) 71,30 Fonemidentifikation (12) 6,11 (2,15) 6 7,00 (1,12) 4 7,11 (1,62) 6 Nonords-diskrimination* (8) 3,25 (2,61) 7 5,00 (2,62) 6 5,38 (2,62) 6 Fonologiska representationer (18) Bokstavskunskap 15,97 (1,73) 4,75 16,19 (1,69) 5,25 16,72 (0,89) 2,75 Bokstavskunskap: namn (26) 15,22 (4,84) 14 14,11 (3,26) 9 18,11 (6,68) 20 Bokstavskunskap: ljud (26) 12,89 (4,40) 14 12,56 (4,39) 13 16,44 (6,95) 21 Bokstavsbenämning (24) 4,44 (3,09) 9 6,56 (3,50) 11 8,33 (5,03) 15 Icke-verbal kognitiv förmåga Ravens färgade matriser* (36) - 12 (4,44) 12 16,13 (5,3) 17 Visuospatialt arbetsminne Matrismönster (8) - 1,78 (0,44) 1 2,22 (0,83) 3 Lexikal förmåga Hellqvist lilla fonemtest (72) 63,22 (3,8) 13 65,78 (2,77) 9 66,22 (1,79) 6 Generellt arbetsminne Sentence Completion and Recall (18) - 5,06 (3,37) 8,5 4,28 (1,58) 4,5 Interven4onseffekter fonologisk språkstörning Signifikant huvudeffekt avseende expressiv fonologi liksom bokstavskännedom men inte på fonologisk sensi4vitet: ND; FI och fonologiska representa4oner 5

6 !"#$%&'!"#$%&&'()*+,+-+.')) ()*+,-&+*+'./' '''''''''''''''(+0-*)1-'2' '!30,)14' ()*+,-&+*+'56' '''''''''''(+0-*)1-'2'!30,)14'./756' ''''''''''(+0-*)1-'2' '!30,)14' 83&9+*":&+1;-' '''''''''''''''(+0-*)1-'2' ''''''''' ''''!30,)14' ))/'01)2#3+4' 55) 66)))))))78)))))95))))))))) 69))))))78)))))))97) 5:) 66)))))7;)))))69) 85))))7:))));8) ;) ;<)))=9))))))8>) :9))))><)))9<) 5;) 9>))))))5=)))))):<)))))))))))) 9:))))))5=)))))):=),?& ) ''/'01)2#004) 55) 9<))))))5:))))))):7) 95)))))))5>))))))>;) 5:) 9<)))))5=)))))>=) 97))))55)))))==) ;) 8<)))7<))))))>6) 85))))59))))>7) 5;) 96))))))));)))))))77) 98))))))):)))))))77) ),?&) )@AB)2#,3+4' 55) )5C9))))))=))))))))8))))))))) >C9)))))))>)))));8) 5:) 6C7)))))8)))))))75) 56)))))5>))))6;) ;) 7C5))):C5))))57) 55))))5;))))>7) 5;) >= *))))))5:))))):>) ::*)))))5;)))))):8)))))))))))) D?<5) ' Nuläge, 18 barn utgör kontrollbarn utan interven4on fonologiskt arbetsminne b1 PI (n = 17) 8 pojkar, 9 flickor 5-6 år/6-7 år Fonologisk språkstörning sämre expressiv fonologi (28, 30, 35, pwo) än HNS men duktigare på nonordsrep, pcc 51, 48, 53 b1,b2 PI) 42% (bilaterala CI), 55 (bilaterala HA), 41 (CI/HA), 81 (NH) Kandidatuppsats Jasmine Andersson och Petra Mar,kainen, Linköpings universitet Resultat kandidatuppsats Resultat kandidatuppsats Nonordsrepe44on, nonordsdiskrimina4on och fonemiden4fika4on prövades vid tre 4llfällen med fyra veckors mellanrum. Presta4onen vid första och sista 4llfället analyserades. Ålders- och könsskillnader undersöktes närmare. Alla barn förbäorades avseende nonordsrepe44on. Gruppskillnader observerades äldre barn hade en signifikant bäore förmåga avseende nonordsdiskrimina4on konstant över 4d signifikant förbäoring över 4d på fonemiden4fika4on 6