Anvisningar för tillämpning av anmälningsförfarande enligt 13 i hälsoskyddslagen

Transkript

1 HANDBÖCKER 3:2007 Anvisningar för tillämpning av anmälningsförfarande enligt 13 i hälsoskyddslagen Inrättningar och lokaler i socialbranschen

2 Anvisningar för tillämpning av anmälningsförfarande enligt 13 i hälsoskyddslagen Inrättningar och lokaler i socialbranschen 2007

3 Innehåll Inledning... 2 Dag-, barn- eller äldrehem och övriga enheter i socialbranschen... 2 Hälsoskyddslagstiftning... 2 Sociallagstiftning... 2 Behandling och kontroll enligt hälsoskyddslagen... 4 Barndaghem och motsvarande... 4 Barnhem och motsvarande... 5 Äldrehem och motsvarande... 5 Övriga enheter i socialbranschen... 6

4 2 Inledning Anmälningsförpliktelsen i hälsoskyddslagen 13 berör många olika slag av funktioner och lokaler som man via ett anmälningsförfarande eftersträvar att underordna hälsoskyddsmyndigheternas förhandskontroll. På så sätt kan man i förväg utreda om funktionerna eller lokalerna uppfyller kraven i hälsoskyddslagen. Efter att hälsoskyddslagen stiftades har bl.a. olika tjänster och funktioner i den sociala sektorn fått nya benämningar och verksamhetssätt. Läget har lett till att praxis i olika kommuner har differentierats, eftersom kommunerna har tolkat anmälningsplikten på olika sätt. Syftet med föreliggande anvisning från Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral är att göra tolkningar och praxis mer enhetliga då hälsoskyddsmyndigheterna behandlar anmälningspliktig verksamhet. Anvisningen har utarbetats i samarbete med avdelningen för social- och hälsovård hos länsstyrelsen i Uleåborgs län. Anvisningen berör särskilt inrättningar och funktioner inom den sociala sektorn. I anvisningen bedöms de inbördes relationerna mellan såväl hälsoskyddslagen som lagarna gällande socialvården. Man eftersträvar att finna klara gränser för i vilka fall hälsoskyddslagens anmälningsplikt skall tillämpas på dessa objekt. Anvisningen klarlägger även tolkningarna av i vad fall inrättningar och funktioner i socialbranschen underordnas planenlig hälsoskyddskontroll. Dag-, barn- eller äldrehem och övriga enheter i socialbranschen Hälsoskyddslagstiftning Enligt punkt 5 i 13 i hälsoskyddslagen (763/1994) skall verksamhetsutövaren senast inom 30 dygn innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till den kommunala hälsoskyddsmyndigheten om sådana lokaler eller inrättningar, för vars hygieniska förhållanden det med beaktande av besökarantalet eller verksamhetens karaktär måste ställas särskilda krav. En social- och hälsovårdsministeriets förordning (167/2003) reglerar närmare om dessa verksamheter. Anmälningspliktiga enheter i socialbranschen är barnhem, äldrehem och daghem. Punkt 6 i förordningen innefattar även övriga enheter i socialbranschen beroende, på arten av verksamheten. Utom anmälningsplikten i hälsoskyddslagen ställs helt klart funktioner som sker i samband med det egna hemmet, exempelvis familjedagvård eller placering av barn i privata hem på basis av avtal om uppdrag med stöd av familjevårdarlagen. Hälsoskyddsmyndigheten kontrollerar anmälan och fattar beslut om den. Hälsoskyddsmyndigheten kan i beslutet, efter att ha hört verksamhetsutövaren, ge nödvändiga föreskrifter om förhindrande av sanitära olägenheter eller, om sanitära olägenheter inte annars kan förhindras, förbjuda utövande av verksamheten på platsen ifråga (hälsoskyddslagens 15 ). Sociallagstiftning Socialvårdslagen har en allmän definition av kommunens skyldighet att anordna boendeservice samt anstaltsvård. Enligt 22 i socialvårdslagen (710/1982) avses med boendeservice anordnande service- och stödboende. Med anstaltsvård igen avses anordnande av vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar fortlöpande vård (socialvårdslagens 24 ). Boendeservice tillhandahålls personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden (socialvårdslagen 23 ). Boendeserviceenheter är bl.a. de med service- och stödboende som är avsedd för funktionshindrade, utvecklingsstörda och äldre samt de rehabiliterande inom missbrukar- ja mentalhälsovården.

5 3 Anstaltsvård ges personer som är i behov av hjälp, vård eller annan omvårdnad som inte kan ordnas eller som det inte är ändamålsenligt att ordna i hans eget hem genom utnyttjande av någon annan socialservice. (socialvårdslagens 24 ). Med familjevård avses ordnande av vård, fostran eller annan omvårdnad av en person dygnet runt utanför hans eget hem i ett privathem (socialvårdslagens 25 ). Med familjevårdare avses enligt 1 i familjevårdarlagen (312/1992) den som enligt ett uppdragsavtal med den kommun eller det kommunalförbund som svarar för ordnandet av vården ger i 25 i socialvårdslagen (710/82) nämnd familjevård i sitt hem. Barndagvårdslagen (36/1973) reglerar om dagvårdsverksamhet och barnskyddslagen (417/2007) om barnskyddsenheter. Privata och offentliga verksamhetsenheter i socialbranschen Privata serviceproducenter som under utövande av fortlöpande affärs- eller yrkesverksamhet ger socialservice dygnet runt skall ha beviljats tillstånd av länsstyrelsen innan verksamheten inleds eller i väsentlig grad ändras. Tillståndet skall innehålla upplysningar om serviceproducentens bransch och verksamhetens omfattning. Tillståndet kan innefatta sådana villkor om servicemängd, personal, lokaler, apparatur och förnödenheter samt verksamhetssätt som är nödvändiga för tryggande av klientsäkerheten. Länsstyrelsen skall underrättas, om verksamheten upphör (lagen (603/1996) om tillsyn över privat socialservice). Annan verksamhet än privat service dygnet runt skall anmälas till myndigheten som svarar för socialvården i kommunen. Social- och hälsovårdsministeriets förordning (1268/2005) om tillsyn över privat socialservice specificerar dokument som skall bifogas tillståndsansökan till länsstyrelsen samt de dokument som skall bifogas den anmälan om inledande av verksamheten som tillställs myndigheten som svarar för kommunens socialförvaltning. Enligt punkt 7 i 1 i förordningen skall till såväl ansökan som anmälan fogas ett utlåtande av hälsoskyddsmyndigheten. Hälsoskyddsmyndigheten skall då denne ger verksamhetsutövaren ett utlåtande se till att utlåtandet och behandlingen med stöd av hälsoskyddslagen inte är inbördes motstridiga. Vid behov kan hälsoskyddsmyndigheten överväga om utlåtandet kan ges innan behandlingen enligt hälsoskyddslagen har slutförts. Sådana situationer kan uppstå då planeringen av verksamhetsenheten än ligger högst i begynnelseskedet eller om det tidigare i det planerade lokalerna ex. har uppträtt problem med inomhusluften som kräver reparationsåtgärder och utredningar ger för handen att dessa inte har verkställts. Utlåtandet kan således vara ett s.k. förhandsutlåtande innan behandlingen av anmälan eller beslutet om anmälan. Länsstyrelsen övervakar med stöd av sociallagstiftningen förutsättningarna för den privata verksamheten. Enligt lagen om tillsyn över privat socialservice skall verksamheten uppfylla vissa verksamhetsförutsättningar, exempelvis tillräckliga och adekvata verksamhetslokaler. En social- och hälsovårdsministeriets arbetspromemoria (Arbetspromemorior 1998:17) har gett rekommendationer om verksamheten och lokalerna (bl.a. rumsstorlek). Social- och hälsovårdsministeriet har för att höja säkerheten avfattat en handbok om planering av säkerhet som är riktad till verksamhetsenheter inom social- och hälsovårdsbranschen (Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2005:13). Offentlig verksamhet, m.a.o. enheter som upprätthålls av kommunerna och staten, behöver inte det ovan nämnda tillståndet av länsstyrelsen eller någon annan statlig myndighet för verksamheten. Visavi lagstiftningen ställs samma krav på verksamheten, oavsett om den är offentlig eller privat. Anmälningsplikten och tillsynsplikten i hälsoskyddslagen gäller till lika delar såväl den privata som den offentliga verksamheten. Även hälsovårdsenheter kan fungera i samband med socialserviceenheter. Enheter inom hälsovården underordnas inte hälsoskyddslagens anmälningsplikt.

6 4 Behandling och kontroll enligt hälsoskyddslagen Enligt 13 i hälsoskyddslagen kan de enheter för s.k. effektiverat serviceboende dygnet runt som upprätthålls av kommunen, staten eller privata, samt i socialvårdslagstiftningen avsedda anstaltsenheter anses vara sådana enheter inom socialvården som underställs anmälningsplikten. Samtidigt är dessa enheter även verksamheter som underställs den regelbundna tillsynen. Vid behandling av anmälningar med stöd av hälsoskyddslagen skall man beakta verksamhetens art och antalet klienter då man ställer hygienkrav och krav på förhållandena (bl.a. hygienutrymmen, städning, faktorer som påverkar inomhusluften). Byggnadstillsyns- och brandmyndigheterna svarar inom respektive egen bransch för tillsynen över objekten och deras lämplighet. Kommunala socialmyndigheter har uppgiften att lokalt kontrollera verksamheten hos såväl privata som offentliga producenter av socialservice. De inspektioner av objekten som följer den planenliga tillsynen i miljöhälsovård kan verkställas i samarbete med ovan nämnda myndigheterna. Om en verksamhetsenhet har ett eget system för vattenanskaffning skall hushållsvatten kontrolleras i enlighet med regleringar om hushållsvatten (social- och hälsovårdsministeriets förordning 401/2001 eller 461/2000). Verksamhetsenheter i socialsektorn kan ha perifera lokaler, exempelvis en simbassäng eller en träningslokal, som är avsedda för verksamhetsutövarens servicebruk. Då verksamheten i en verksamhetsenhet i socialbranschen är underordnad anmälningsplikten i hälsoskyddslagen skall man även ta hänsyn till dessa perifera lokaler då anmälan behandlas samt i beslutet som fattas i sammanhanget. Man kan exempelvis för simbassänger i beslutet gällande anmälan ställa villkor på kontrollen av vattnet eller vattenbehandlingen. Då man definierar nivån för kontrollen kan man stöda sig på bassängvattenförordningen (SHM:s förordning 315/2002) om kvalitetskrav på och kontrollundersökningar av bassängvatten i simhallar och badanläggningar, även om man inte som sådan tillämpar kontrollen som förskrivs i förordningen (dvs. det är inte fråga om en allmän simbassäng). Om dessa perifera lokaler uthyrs eller överlåts för användning av en utomstående, förändras vad gäller hälsoskyddslagen dessa lokaler till offentliga lokaler. På träningslokaler tillämpas i så fall punkt 5 i 13 i hälsoskyddslagen (SHM:s förordning 167/2003, 1 ), och vid kontrollen av bassängvattnet efterlevs bassängvattenförordningen. Lokaler som har samband med skönhetsvård, frisörsverksamhet och hudvård underordnas alltid anmälningsplikten oberoende av om kundkretsen är boende i serviceenheten eller utomstående. Barndaghem och motsvarande En utredning som gjordes i Uleåborgs län visade att i allmänhet har s.k. gruppfamiljedaghem och större enheter än så ansetts vara lokaler motsvarande daghem och underordnade anmälningsplikten (Uleåborgs län utredning 1999). Enligt definitionen i barndagvårdslagen (36/1973) avses med dagvård av barn att barnens vård anordnas som daghemsvård, familjedagvård, lekverksamhet eller annan dagvårdsverksamhet. Enligt lagen kan man anordna daghemsvård i en för ändamålet reserverad lokal, som kallas daghem. Lekverksamhet och annan dagvårdsverksamhet kan anordnas på en för ändamålet ifråga reserverad plats. Familjedagvård kan anordnas i privata hem eller på andra hemliknande platser som kallas familjedaghem. Dagvårdsförordningen (239/1973) reglerar om antalet barn i relation till antalet vårdpersonal. Familjedagvård kan exempelvis anordnas så att en vårdare kommer hem till en annan vårdare varvid upp till åtta barn kan vårdas samtidigt i privathemmet ifråga. Barndaghem nämns särskilt i social- och hälsovårdsministeriets förordning som lokaler som underordnas anmälningsplikten i hälsoskyddslagen. Andra motsvarande anmälningspliktiga lokaler är familjedaghem eller gruppfamiljedaghem samt lokaler som särskilt har reserverats för barns lekverksamhet och annan dagvårdsverksamhet. Familjedagvård som sker i privatpersoners egna hem är med hänsyn till verksamhetens karaktär och omfattning sådan att verksamheten inte kräver en i hälsoskyddslagen avsedd anmälan. Även i detta fall skall verksamheten arrangeras i linje med de allmänna principerna i hälsoskyddslagen. I händelse av klagomål

7 5 om exempelvis kvaliteten på inomhusluften eller hushållsvattnet skall hälsoskyddsmyndigheten undersöka saken. Barnhem och motsvarande För barnhem samt motsvarande lokaler och inrättningar kan man tillämpa den allmänna benämningen barnskyddsenheter. Enligt barnskyddslagen (417/2007) är barnhem och skolhem samt andra med dessa jämställda barnskyddsinrättningar sådana barnskyddsinrättningar, där man kan anordna i lagen avsedd fostervård av barn samt i 37 i barnskyddslagen avsedd placering som stöder öppen vård. Barnskyddsenheter är även familjehem som har fått tillstånd av länsstyrelsen. För verksamheten i dessa enheter tillämpas benämningen yrkesmässig familjehemvård. Enligt hälsoskyddslagen är alla barnskyddsinrättningar som drivs av kommuner, staten eller privata anmälningspliktiga, och ävenså familjehem, dvs. yrkesmässig familjehemvård, efter övervägande fall för fall. I samband med beteckningen barnskyddsenheter tilläggs ofta benämningen "familjehem". Man kan således inte enbart på basis av namnet avgöra om det är fråga om en inrättning eller ett yrkesmässig familjehem. Yrkesmässig familjehemvård är verksamhet där den vårdnadshavande familjen eller en eller flera vårdare bor i ett familjehem. Om den vårdnadshavande familjens egna bostadslokaler inte kan klart särskiljas från verksamhetslokalerna, kan hälsoskyddsmyndigheten efter omdöme avgöra vilka delar av lokalerna skall underordnas anmälningsplikten (ex. samma lokaler som i tillståndet från länsstyrelsen). Placering av barn i privata familjer (fosterhem) på basis av ett med kommunen tecknat avtal om uppdrag med stöd av familjevårdarlagen (312/92) är inte anmälningspliktig verksamhet enligt hälsoskyddslagen. Äldrehem och motsvarande Enheter som ger sådan boendeservice i socialvården som är avsedd för vård eller omsorg dygnet runt (effektiverat serviceboende dygnet runt) och som upprätthålls av kommuner, staten eller privata, och de anstaltsvårdenheter med stöd av socialvårdslagen som är avsedda för äldre kan anses vara sådana äldrehem eller motsvarande som avses i hälsoskyddslagen. Effektiverat serviceboende och anstaltsvård (anstaltsboende, tidigare ålderdomshem) ligger som verksamhet nära varandra. Äldre anordnas också dagverksamhet. Dagverksamhet kan även anses vara underordnad anmälningsplikten i hälsoskyddslagen. Lokaler för dagverksamhet finns i allmänhet i samband med övriga enheter för äldrevård. Många kommuner har avstått från beteckningen ålderdomshem och enheterna kan exempelvis kallas omsorgshem eller med andra benämningar. Beteckningen på enheten är inte en avgörande faktor då man fastställer anmälningsplikten, utan arten av verksamhet avgör. Huvudprincipen kan anses vara att det är fråga om en anstalt eller anstaltsliknande verksamhetsenhet som inte kan jämställas med självständigt boende. Numera ansvarar ofta bäddavdelningarna under hälsocentralerna för anstaltsvården av äldre. Vissa av dessa kan dock fungera inom socialförvaltningen i form av anstaltsenheter motsvarande ålderdomshem i enlighet socialvårdslagen, och dessa är således anmälningspliktiga enligt hälsoskyddslagen. Enheter som står under hälsovården står utom anmälningsplikten i hälsoskyddslagen, eftersom verksamheten i dessa enheter i främsta hand ska anses ingå i hälsovården. Samma serviceproducent kan ha flera olika former av boendeservice i sin verksamhetsenhet, exempelvis effektiverat serviceboende, serviceboende, stödboende. Invånarna i enheter med effektiverat serviceboende har oftast egna rum, men övriga lokaler används gemensamt av enheten och serviceproducenten. Anmälningsplikten i hälsoskyddslagen kan således gälla bara en del av serviceproducentens verksamhet. Serviceboendeenheter som jämställs med självständigt boende, exempelvis servicehus och bostäder, underordnas inte anmälningsplikten i hälsoskyddslagen. Dessa bostadsenheter motsvarar normala bostäder (ettor, tvåor eller motsvarande; egna sanitetsutrymmen, matlagningsplatser). I dessa boendeserviceenheter

8 6 stöds boendet och erbjuden service står de boende fritt till förfogande. Enheterna kan också som säkerhetsfunktion ha kontroll dygnet runt av de äldre (ex. automatisk passagekontroll). Frågor gällande boendesaniteten i boendeserviceenheter kontrolleras som för övriga bostäder enligt hälsoskyddslagen. Övriga enheter i socialbranschen På basis av sociallagstiftningen skall efter behovet särskilda grupper, exempelvis utvecklingsstörda, funktionshindrade och de rehabiliterande inom mentalhälso- och missbrukarvården, anordnas stödåtgärder för socialvård, bl.a. boendeservice och vid behov anstaltsvård. Boendeservicen som är avsedd för särskilda grupper kan på samma sätt som servicen som är avsedd för äldre indelas i effektiverat serviceboende dygnet runt, serviceboende och stödboende. Av enheterna avsedda för särskilda grupper kan enheter med effektiverat serviceboende dygnet runt som är avsedda för handikappade, utvecklingsstörda och de rehabiliterande inom mentalhälso- och missbrukarvården och övriga särskilda grupper, samt de anstaltsvårdenheter i enlighet med sociallagstiftningen, ex. anstalter för utvecklingsstörda, som upprätthålls av kommuner, staten och privata anses vara anmälningspliktiga enheter enligt hälsoskyddslagen. Verksamhetsprincipen för de enheter med service dygnet runt som är avsedda för de rehabiliterande inom mentalhälsovården är att klienten ges stöd för självständigt boende och självständig tillvaro. Gränsdragningen mellan självständigt boende och effektiverat serviceboende kan vara svävande. I enheter med rehabilitering dygnet runt av missbrukare vistas eller bor klienten oftast individuellt så länge denne behöver. Utgångspunkten för anmälningsplikten gällande enheter för rehabiliterande inom mentalhälso- och missbrukarvården är att verksamheten anses vara effektiverad boendeservice dygnet runt. Övriga enheter i socialbranschen, som kan anses vara anmälningspliktiga enheter som underordnas hälsoskyddslagen, är mödrahem är och skyddshem. Dagverksamhet som är avsedd för utvecklingsstörda, ex. arbets- och verksamhetscentra för utvecklingsstörda, som fungerar med stöd av lagen (519/1977) angående specialomsorger om utvecklingsstörda kan anses vara anmälningspliktiga enheter. I dessa enheter är klienten i ett vårdförhållande, inte i ett arbetsförhållande.

9 7 Tabell: Funktioner i socialbranschen och anmälningsplikt enligt hälsoskyddslagen Sociallagstiftning Typ av verksamhet Kännetecken Anmälningsplikt enligt hälsoskyddslagen Anstaltsvård Socialvårdslagen (710/1982) 24 Olika anstalter (vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet) anstalt för utvecklingsstörda äldrehem anläggningar enligt lagen om missbrukarvård Barndagvård Lagen om barnadagvård (36/1973) 1 Daghem Familjedaghem/gruppfamiljedaghem lokal reserverad för ändamålet (daghem) hemliknande vårdplats (plats reserverad för ändamålet) Barnskyddsenheter Barnskyddslagen (417/2007) 57 Familjedagvård ordnas i privata hem Nej Lekverksamhet, annan dagverksamhet Barnskyddsinrättningar/ -enheter i lokal/på plats som reserverats för ändamålet typ stimulerande verksamhet (lekklubbar, lekparker, lekskolor, öppna daghem) barnhem skolhem ungdomshem familjehem (yrkesmässigt familjevårdhem), såvida inte lokalen i egenskap av ex församlingslokal redan är underställd anmälningsplikt (ex församlingars klubblokaler) (yrkesmässig familjehemvård efter bedömning fall för fall) Familjevård (fosterhem) Socialvårdslagen (710/1982) 25, Familjevårdarlagen (312/1992) 1 Verksamhet som sker i privata hem placering av barn i privata hem på basis av uppdragsavtal vården kan omfatta funktionshindrade eller äldre Nej Boendeservice Socialvårdslagen (710/1982) 22 Övriga enheter i socialbranschen Effektiverat serviceboende Serviceboende Stödboende Mödra- och skyddshem Arbets- och dagverksamhetscentraler för utvecklingsstörda vård och omsorg dygnet runt självständigt boende och stödverksamhet efter behovet verksamhet som stöder självständigt boende (rådgivning, styrning, handledning) Nej Nej Dagvård för vuxna dagvård mest för äldre och utvecklingsstörda

10 8 Publikationer Social- och hälsovårdsministeriet 1998; Promemoria av gruppen (SOSPA-arbetsgruppen) som utredde verksamhetsförutsättningarna för privat socialservice, SHM arbetsgruppspromemorior 1998:17 Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund 2001; Kvalitetsrekommendation om vård och tjänster för äldre, SHM, Finlands kommunförbund, Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2001:4, Helsingfors 2001 Social- och hälsovårdsministeriet 2005; Handbok i säkerhetsplanering för verksamhetsenheter inom socialoch hälsovården, Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2005:13, Helsingfors 2005 Social- och hälsovårdsministeriet 2005; Minskning av infektionsrisken inom dagvården, Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2005:28, Helsingfors 2005 Palosaari Airi, Saarsalmi Olli 2006; Päivähoitopaikkojen tilat ja turvallisuus, resultaten av en enkät till dagvårdspersonal samt barnens föräldrar och vårdnadshavare i Helsingfors och Oulunsalo, Social- och hälsovårdsministeriets redogörelser 2006:10, Helsingfors 2006

11 Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral Sparbankskajen 2 A PB Helsingfors tel. (09) telefax (09) sttv@sttv.fi