Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Innehållsförteckning Sida DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 KONJUNKTURFÖRBÄTTRINGEN STARKARE ÄN VÄNTAT... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN OM PROGNOSEN Definitioner Arbetskraften Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetsutnyttjande Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västernorrlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jordbruk och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Konjunkturförbättringen fortsätter Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med drygt arbetsgivare i landet i näringslivets alla branscher signalerar sysselsättningsökning, minskande arbetslöshet och måttlig arbetskraftsbrist. Resultatet av dialogerna med arbetsgivare i Västernorrlands län visar i samma riktning även om styrkan inte är lika påtaglig. Förbättringen på arbetsmarknaden i Västernorrlands län har skett överraskande snabbt och i högre takt än väntat. Vårens intervjuundersökning visar att företagen i Västernorrands län haft en ökad efterfrågan på varor och tjänster under det halvår som passerat. Inom industrin och privata tjänster är det framförallt företag som säljer tjänster till andra företag där utvecklingen varit starkast. Även bedömningarna om efterfrågan på varor och tjänster det närmaste året är positiva inom alla branscher. Också här är arbetsgivarna inom privata tjänster samt industrin mest positiva. Inom offentlig sektor förväntas efterfrågan minska med undantag av en ökning inom vuxenskolan och barnomsorgen. Brist på arbetskraft med rätt kompetens finns inom alla branscher och har ökat sedan våren Den kompetens som är svår att få tag på finns inom flertalet legitimationsyrken, flera olika yrkeskategorier inom byggnadsverksamhet och industrin samt yrken inom privata tjänster. Antalet sysselsatta ökar Arbetsförmedlingen beräknar att sysselsättningen kommer att öka med personer fram till sista kvartalet Ökningen kommer att ske inom byggverksamhet, industrin och framförallt inom privata tjänster där företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation är drivande i uppgången av antal sysselsatta. Den offentliga sektorn planerar för neddragningar. Arbetskraften minskar Utbudet av arbetskraft i Västernorrlands län minskar med personer fram till utgången av Den viktigaste förklaringen till det minskade utbudet är den negativa befolkningstrenden. Arbetslösheten minskar Inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd minskar med personer fram till utgången av Minskning av arbetslösheten är förstås positiv men av de arbetssökande som kvarstår ökar andelen grupper som har svårast att få arbete. Utmaningar på länets arbetsmarknad Förbättra förutsättningar för de arbetssökande som kommer att få svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Öka utbudet av arbetskraft. Skapa bättre förutsättningar att kunna matcha arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens.

4 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med drygt arbetsgivare i hela landet i näringslivets alla branscher signalerar tydligt fortsatt förbättrat konjunkturläge. Förbättringen sker på bred front med fler sysselsatta, minskande arbetslöshet och måttliga arbetskraftsbrister. Förbättringen på arbetsmarknaden i Västernorrlands län har skett överraskande snabbt och i högre takt än väntat. Resultaten av dialoger med arbetsgivare i Västernorrlands län visar på resultat i samma riktning som i övriga riket även om styrkan inte är lika påtaglig. Stark efterfrågan senaste halvåret Arbetsgivare inom alla branscher i Västernorrlands län bedömer att efterfrågan på varor och tjänster ökade under de senaste sex månaderna. Bedömningen för tidsperioden stämmer väl överens med de förväntningar de hade på marknadsutvecklingen vid intervjutillfället i höstas. Bedömningarna indikerar en tydlig konjunkturförbättring i jämförelse med resultaten av intervjuundersökningen våren Förbättringen är som starkast inom industri och privata tjänster. Inom privata tjänster är det finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation som förändringen varit som starkast. Fortsatt stark marknadsutveckling Även det närmaste året är arbetsgivarnas bedömningar om marknadsutvecklingen positiv. Det är framför allt arbetsställen inom industrin där bedömningarna tydligast går i riktning mot ytterligare förbättrad arbetsmarknad. I nedanstående diagram redovisas företagens bedömningar i form av nettotal, vilket utgörs av andel som bedömer ökad efterfrågan, minus andel som bedömt minskad efterfrågan på varor och tjänster. När konjunkturläget stärks redovisas starkare och positiva nettotal. Nettotalet ska inte tolkas som ett absolut tal utan snarare som en konjunkturindikator. Diagram 0: Arbetsgivarnas bedömning om marknadsutvecklingen senaste sex månader vid intervjutillfällen vår och höst. Streckad linje = arbetsgivarnas prognos till hösten 2011 (nettotal) V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 Västernorrland Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

5 Lediga platser ökar Antalet nyanmälda platser på arbetsförmedlingarna i Västernorrlands län är första kvartalet 2011 nära nivåerna under tiden innan senaste lågkonjunkturen. Från inledningen av 2009 har nyanmälda platser ökat stadigt. Första kvartalet 2011 har nya platser ökat med 9 procent i jämförelse med samma period Inom industrin, framförallt verkstadsindustrin, samt byggverksamhet har platserna ökat mest. Inom offentlig verksamhet har de nyanmälda platserna minskat. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet lediga platser kommer att öka under prognosperioden. Diagram 1: Antalet nya lediga platser med varaktighet längre än tio dagar anmälda till Arbetsförmedlingen under perioden januari 1993 till april Säsongsrensade och utjämnade värden Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande I vårens undersökning uppger vart femte arbetsställe i Västernorrlands län att de nyttjar personalstyrkan maximalt och kommer att behöva rekrytera för att kunna öka produktionen. Kapacitetsutnyttjandet ligger på samma nivå som vid mätningen hösten 2010 och våren Företag inom byggnadsverksamhet nyttjar sin personal effektivt. Nära var tredje företag uppger att de behöver anställa fler vid en produktionsökning. Ytterligare nästan 40 procent av företagen klarar en produktionsökning med 10 procent innan de behöver rekrytera. Vart fjärde industriföretag har anställningsbehov vid minsta produktionsökning och nästan hälften klarar att öka produktionen 10 procent innan rekrytering är nödvändig. Inom privata tjänster behöver nära vart femte företag anställa fler för att kunna öka produktion av tjänster. Vart tredje företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster uppger att de har ett rekryteringsbehov vid minsta produktionsökning. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 6 Rekryteringsproblemen ökar Rekryteringsproblemen har ökat sedan våren 2010 bland företagen i Västernorrlands län. Drygt var femte arbetsställe säger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Bristsituationen är fortfarande lägre än i riket som helhet där var fjärde arbetsgivare i det privata näringslivet upplevt arbetskraftbrist, vilket räknas som en måttlig bristnivå. Tabell 3: Andel arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Bristsituationen upplevs störst inom den offentliga sektorn som har svårigheter att Industri Byggnadsverksamhet rekrytera inom en rad olika legitimationsyrken. Snabbast ökar rekryteringsproble- Privata tjänster Jord- och skogsbruk men inom privata tjänster. Här är det arbetsgivare inom finansiell verksamhet och Offentliga tjänster företagstjänster som tydligast uttrycker att Totalt de upplevt arbetskraftsbrist. Mer än vart femte industriföretag har upplevt arbetskraftsbrist, Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. att jämföra med var tionde företag vid mätningen våren Inom byggnads- verksamhet har vart fjärde företag upplevt brist på lämplig kompetens. En av tio arbetsgivare uppger att arbetskraften fick konsekvenser som betytt att de tackat nej till order eller som hindrat expansion i företaget. Av dem som upplevt arbetskraftsbrist har de flesta löst problemet genom att låta befintlig personal arbeta mer. Läs mer om vilka bristyrkena är i kapitlet Näringsgrenar och yrken i respektive branschkapitel samt Yrkeskompassen. Varsel Antalet personer berörda av varsel om uppsägning är en god indikator på företagens Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade nuvarande efterfrågan på varor och tjänster, men även på deras framtidstro. I takt med förbättringen av arbetsmarknaden i Västernorrlands län har antalet personer som varslats om uppsägning minskat markant. Hälften av varslen hittills i år ligger inom tillverkningsindustrin och hälften i den offentli ga sektorn. Fördelningen var ungefär den samma under 2010 medan tillverkningsindustrin stod för större delen av de stora varsel talen under Långt ifrån alla som varslas om uppsägning blir uppsagda. I Västernorrlands län resulterade nära 70 procent av varslen i uppsäg- Källa: Arbetsförmedlingen 2011 (t.o.m. april) 300 ningar under 2008 och 60 procent under Fram till oktober 2010 har drygt 40 procent av varslen resulterat i faktiska uppsägningar efter sex månader. Dessutom blir inte alla som sägs upp arbetslösa utan går direkt till annat arbete eller studier.

7 Sysselsättningen i länet Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 7 Antalet sysselsatta beräknas öka med personer under 2011 och ytterligare 600 fram till sista kvartalet Det betyder att antalet sysselsatta i länet i åldrarna år i slutet av 2012 beräknas bli personer. Ökningen av antalet sysselsatta sker både tidigare och snabbare än förväntat vilket lett till att Arbetsförmedlingen reviderar tidigare prognos över sysselsättningförändringen för Den lägre sysselsättningsökningen som prognostiseras för 2012 hänger samman med den starka ökning av BNP från hösten 2010 som fortsätter att öka under 2011 och 2012 men i lägre takt. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Industri I riket som helhet räknar Arbetsförmedlingen Byggnadsverksamhet med en total sysselsättningsökning mel- Privata tjänster lan slutet av 2010 och slutet av 2011 på Jord- och skogsbruk personer och med ytterligare personer fram till slutet av Offentliga tjänster Tillväxten av nya jobb bedöms bli starkare i de tre storstadsregionerna jämfört med övriga landet under prognosperioden. Totalt Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta i länet i förhållande till befolkningen år, är 72 procent i Västernorrlands län. I riket som helhet är sysselsättningsgraden 69 procent. Näringsgrenar och yrken Återhämtningen inom näringslivet blir allt stadigare och vårens intervjuundersökning indikerar fortsatt konjunkturuppgång. Det är framförallt den privata tjänstesektorn och särskilt företag som säljer tjänster till andra företag som står för den största sysselsättningsökningen i antal. Fler anställningar kommer också att ske inom industrin och byggnadsverksamhet. Offentlig verksamhet planerar för färre anställda. Industri Inom industrin arbetar ungefär personer eller 15 procent av alla sysselsatta i länet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka både under 2011 och under 2012, ökningen under senare delen av prognosperioden blir något svagare. Industrikonjunkturen har förstärkts stadigt sedan lågkonjunkturen Vårens intervjuundersökning visar på en allt större andel arbetsgivare som bedömer en stärkt marknadsutveckling. Fler än hälften av arbetsställena uppger att efterfrågan ökat senaste halvåret. Våren 2010 bedömde var tredje arbetsgivare att efterfrågan ökat. För närmaste sex månader tror nära tre av fyra arbetsställen att efterfrågan kommer att öka. Våren 2010 trodde drygt hälften på ökad efterfrågan. Även på lite längre sikt, vinterhalvåret tror mer än hälften av de tillfrågade arbetsställena att efterfrågan kommer att öka. Verkstadsindustrin har haft en uppgång senaste halvåret och förväntar en fortsatt positiv utveckling det närmaste året. Massa- och papperstillverkning visar på en stabil utveckling. Däremot är trävaruindustrin inte lika stabil på grund av den starka svenska valutakursen. Under 2010 startades vindkraftsbyggen i mindre omfattning och även fram till april 2011 är starter av vindkraftsbyggen i mindre skala. Däremot finns det redan i april 2011 vindkraftbyggen på projekteringsstadiet i nivåer med alla byggstarter (Sverige bygger) I vårens undersökning uppgav 25 procent av arbetsgivarna att de behöver anställa fler för att kunna producera mer än de nu gör. Jämfört med våren 2010 har den outnyttjade kapaciteten minskat. Nästan hälften har utrymme att producera 10 procent mer innan de behöver anställa fler.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Var femte arbetsgivare har upplevt arbetskraftsbrist vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Vanligaste konsekvensen av bristen är att företaget helt enkelt inte lyckades rekrytera. För andra ledde det till att rekryteringsprocessen tog längre tid, att man sänkte utbildningskrav, höjde löner eller vidtog andra åtgärder. Men för de allra flesta fick arbetskraftbristen inga större konsekvenser. De som dock upplevt brist löste problemet genom att låta befintlig personal arbeta mer. I mindre utsträckning har det inneburit att man hyrt in personal från bemanningsföretag, köpt tjänster eller skjutit planer om expansion på framtiden. Behov av fler ingenjörer Kompetensbristen är påtaglig på civilingenjörer och högskoleingenjörer inom flera områden; elkraft, maskin, kemi. Brist råder också på grovplåtslagare, cnc-operatörer, verkstadsmekaniker. Svetsare med spetskompetens att arbeta med titan är svårrekryterade i länets inland. Företagssäljare med branschkunnande på industrisidan har företagen svårt att rekrytera. Pensionsavgångarna inom industrin befaras bli större i Västernorrlands län än i andra län fram till Det betyder att branschen troligen kommer att möta en starkt ökad brist på kompetens. För att täcka avgångarna skulle branschen behöva locka till sig var fjärde ungdom som tillträder arbetsmarknaden. Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter drygt personer eller 7 procent av alla sysselsatta i länet. Arbetsförmedlingen bedömer en starkt ökande sysselsättning 2011 som fortsätter öka i något avtagande takt under Förbättringen är stark även om sysselsättningsökningen i antal inte är så stor. Efterfrågan ökar Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan senaste lågkonjunkturen. Efter ett svagt 2009 har allt fler arbetsgivare för varje intervjutillfälle uppgivit att efterfrågan på tjänster och varor ökat. Men det är först vid vårens mätning som en övervägande del av arbetsgivarna uppger att efterfrågan ökat. Även när det gäller bedömningar om den förväntade efterfrågan närmaste sex månaderna uttrycker arbetsgivarna optimism. Förväntningarna om marknadsutvecklingen är mycket positiva och ligger i nivåer med den efterfrågeökning branschen upplevde innan lågkonjunkturen. Förväntningar om en förbättrad marknadsutveckling är starkare och mer positiv under prognosperiodens första del, även om förväntningarna är höga även under prognosperiodens senare del. Den ökade optimismen är inte dramatisk men indikerar en tydlig konjunkturuppgång. En analys av byggstartsindex och projekteringsindex (Sverige bygger) indikerar få byggstarter i slutet av 2010 fram till april 2011, däremot ligger projekteringsindex på höga nivåer. Efter färdigställandet av stora infrastrukturprojekt, framförallt Botniabanan, är byggstarterna april 2011 under nivåerna samma period 2009 och Däremot ligger stora projekt på projekteringsstadiet i nivåer klart över både 2009 och Positivt är att byggstarterna för flerbostadshus redan i april 2011 är nära dubbelt så höga som alla projekt som startades Jämfört med mätningen våren 2010 har arbetsgivarna i byggbranschen nu större utrymme att öka produktionen utan att nyrekrytera. Med tanke på de stora investeringar på flerbostadshus och på anläggningssidan som nu är på projekteringsstadiet kan det betyda att företagen nu väljer att behålla sina anställda med förhoppningen om att jobben kommer inom en nära framtid. ROT-avdraget (reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad) har skapat ett betydande tillskott av arbetstillfällen för bygghantverkare, särskilt för småföretag. Enligt företagarorganisationen Företagarnas bedömning har avdraget skapat 425 arbetstillfällen i länet under 2010.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 9 Brist på arbetskraft Var fjärde arbetsgivare har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste halvåret. Det är en liten ökning jämfört med våren För de flesta av dessa fick bristen inga konsekvenser. Men av dem där bristen fick konsekvenser lyckades 5 procent inte rekrytera alls, i andra fall har de lyckats rekrytera genom att sänka krav på utbildning eller så tog platsen längre tid än planerat att tillsätta. Det vanligaste sättet att lösa bristen var att låta den befintliga personalen arbeta mer eller att tacka nej till order. Den kompetens som upplevs svår att rekrytera finns inom flera olika yrkeskategorier. Bristen är påtaglig för civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, anläggningsarbetare och golvläggare. Anläggningsmaskinförare, byggnadsplåtslagare, vvs-montörer, murare, plattsättare, betongarbetare, kranförare och isoleringsmontörer är också yrkesgrupper som arbetsgivarna har svårt att hitta. Pensionsavgångarna inom byggverksamhet befaras bli större i Västernorrlands län än i andra län fram till De flesta går i pension innan 2015 och minskningen dämpas därefter något. Det betyder att branschen troligen kommer att möta en starkt ökad brist på kompetens. Få arbetslösa men tufft för lärlingar Antalet öppet arbetslösa och programdeltagare som tillhör byggnads arbetslöshetskassa 36 har minskat med 39 procent i en jämförelse mellan april 2011 och april Den förbättrade marknadsutvecklingen har också underlättat för utbildade inom byggverksamhet att få lärlingsanställningar i företagen. Men situationen är mycket problematisk för de med elektriker utbildning. Det har utbildats betydligt fler elektriker än vad företagen efterfrågar och detta innebär att utbildade inom el har mycket svårt att få lärlingsanställningar. Privata tjänster Totalt arbetar drygt personer eller nästan 40 procent av alla sysselsatta i Västernorrlands län i branscher som kan hänföras till personliga tjänster. Sett ur detta perspektiv är branschen lika stor som offentlig sektor i länet. Det är inom denna bransch som sysselsättningsökningen kommer att vara som störst i antal under prognosperioden. Företag som säljer tjänster till andra företag kommer att bidra mest till den ökade sysselsättningen i länet. Finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag. Det rör sig om IT verksamhet, försäkrings- och fastighetsbolag, redovisnings- och bokföringsföretag, konsultverksamhet, reklambyråer, callcenter med flera. Dessa företag är beroende av efterfrågeökningen inom andra branscher. När marknadsutvecklingen är stark tenderar företagen att köpa fler externa tjänster och fokusera egna resurser på produktionen och kärnverksamheten. Det innebär att verksamheter som säljer sina tjänster till andra företag rimligen följer den positiva utvecklingen i övriga branscher. Vårens undersökning bekräftar detta antagande när hälften av de tillfrågade arbetsställena bedömer att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna. Detta kan jämföras med vårmätningen 2010 då motsvarande andel var en fjärdedel. Även i bedömningar avseende de närmaste sex månaderna tror hälften på ökad efterfrågan vilket är betydlig fler än vid motsvarande mätning våren Samma tendens går att uttyda för bedömningar även för vinterhalvåret Det finns ledig kapacitet att producera fler tjänster utan att rekrytera fler. Nästan två av tre företag kan öka produktionen ytterligare 10 procent utan att anställa fler. Samtidigt har brist på arbetskraft vid rekrytering ökat betydligt sedan mätningen våren Systemerare och programmerare, revisorer och redovisningsekonomer är kompetenser som det råder påtaglig brist på. Företagssäljare inom industrin med nödvändiga fackkunskaper samt tekniska konsulter tar ofta lång tid att rekrytera.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Handel Vår undersökning visar att arbetsgivarna är mer positiva i sina bedömningar både vad gäller marknadsutvecklingen de senaste sex månaderna och det kommande året än de var vid intervjutillfället för ett år sedan. Vart tionde företag inom handel har upplevt arbetskraftbrist de senaste sex månaderna och det är i samma nivå som vid mätningen våren Hushållens konsumtion ökade med 3,5 procent 2010 och ökningen blir ännu något högre 2011 och 2012 (Konjunkturinstitutet). Konsumtionsutvecklingen beräknas bli historiskt stark och påverkar branschen positivt. Apoteksmarknaden avreglerades 2009 och det innebar att marknaden öppnades för konkurrens och fler aktörer. Flera apotek har öppnats i länet och skapat en påtaglig brist på både apotekare och receptarier. Hotell, restaurang och personliga tjänster Vår intervjuundersökning visar en försiktig optimism i bedömningar om efterfrågan inom branschen det närmaste året. Branschen ger uttryck för ett oförändrat läge jämfört med intervjutillfället våren En ökning av den disponibla inkomsten som skapar stark konsumtionstillväxt och indikerar därmed ökad efterfrågan inom hotell och restaurang branschen. Vart tionde arbetsställe uppger att de upplevt arbetskraftbrist vid rekryteringar senaste sex månaderna. Däremot uppger ingen att bristen fick några egentliga konsekvenser. Det är brist på kockar med inriktning à la carte och internationell mat. Transport Arbetsställen vid transportföretag tror på ökad efterfrågan på tjänster, bedömningarna är positiva men samtidigt försiktiga. Eftersom branschen är beroende av efterfrågan från främst industri, byggverksamhet samt handel borde den positiva utvecklingen inom dessa branscher också påverka transportföretagen positivt. Jämfört med intervjuresultaten våren 2010 är kapacitetsutnyttjandet högre, det vill säga fler arbetsställen uppger att de klarar mindre produktionsökning innan de behöver anställa fler. Branschen ger inte uttryck för arbetskraftsbrist ännu, men det finns farhågor om att bristerna på lastbils- och långtradarchaufförer kommer att öka och att länet därmed får en liknande bristsituation som övriga landet. I inlandet är bristen på lokförare stor och företag löser situationen genom att ta in pensionerade lokförare och internutbilda personal. I länet som helhet är det balans mellan efterfrågan och tillgång på lokförare. Jordbruk och skogsbruk Nästan personer eller 3 procent av länets sysselsatta arbetar inom jordbruk och skogsbruk. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen blir oförändrad, alternativt minskar marginellt, under prognosperioden. Vår undersökning visar att tre av fyra arbetsgivare har kapacitet att öka produktionen upp till 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal. Fler arbetsgivare än vid mätningen våren 2010 uppger att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna. Inom jordbruket har arbetsgivarna problem att hitta landbruksarbetare och maskinförare. Skogsbruket signalerar brist på erfarna maskinförare. Pensionsavgångarna i branschen förväntas bli dubbelt så många fram till 2025 jämfört med historiska medeltal. Offentliga tjänster Drygt personer och nästan 40 procent av alla sysselsatta i länet arbetar inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta inom kommun, landsting och stat har minskat det senaste året. (Arbetsförmedlingens intervjuundersökning samt SCBs kortperiodiska sysselsättningsstatistik). Antal arbetsställen som upplevt arbetskraftsbrist de senaste sex månaderna har ökat i jämförelse med samma mätning våren Bristerna är stora på flera kompetenser. Den kommunala verksamheten i länet redovisar en övertalighet i förhållande till budget på 250 personer. De planerar för färre anställda där de bidragande orsakerna är minskade skatteintäkter och etablering av privat verksamhet inom främst skola samt vård och omsorg.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 11 Inom barnomsorgen och vuxenutbildning planeras för utökning medan neddragningar planeras inom grund- och gymnasieskola. Det finns inte tillräcklig tillgång på förskollärare samt gymnasielärare med inriktning språk, matematik, naturvetenskap samt yrkesämnen för att täcka behovet. Landstinget planerar för något färre anställda de närmsta åren. Neddragningarna handlar i första hand om primärvården och berör inte tandvården alls. Samtidigt är arbetskraftbristen påtaglig för flertalet legitimationsyrken. Störst är kompetensbristen på läkare, tandläkare samt grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens inom ett flertal inriktningar. Inom statlig verksamhet visar intervjuresultaten ingen övertalighet, ersättningsrekryteringar sker, det finns inga stora arbetskraftbrister och antalet anställda kommer att vara i stort sett oförändrat fram till slutet av Åldersavgångarna fram till 2025 beräknas bli som störst inom offentlig sektor jämfört med andra branscher i länet. Ett större antal personer går i pension innan 2015, därefter dämpas avgångarna även om de kommer att vara betydligt högre än vad som är normalt i ett historiskt perspektiv. Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft i Västernorrlands län minskar med personer fram till utgången av Med 300 personer under 2011 och 700 under Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till det minskade arbetskraftsutbudet. Något fler personer går till studier och påverkar också utbudet av arbetskraft negativt. Personer som tidigare deltagit i sjukförsäkringen och övergått till arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen utgör ett värdefullt tillskott till arbetskraften. På vilket sätt det minskade utbudet av arbetskraft påverkar arbetsmarknadsutvecklingen och vilka utmaningar det innebär diskuteras under rubriken Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Befolkningsutvecklingen fortsatt negativ... Den svenska befolkningen ökade med knappt personer under 2010 och idag är vi drygt personer. Befolkningen i Västernorrlands län minskade med 417 personer under 2010 och uppgick i slutet av året till personer. Sedan mitten av 1960-talet har befolkningstrenden varit negativ med få undantag. Födelsenettot var negativt under 2010 medan flyttningsnettot var positivt och beror på inflyttning från utlandet. Det är bara Timrå som visar marginell befolkningsökning. Befolkningen i Kramfors minskar mest tillsammans med Ånge och Sollefteå. Västernorrlands län har bland den högsta medelåldern av befolkningen i landet med 43,3 år, att jämföra med riksgenomsnittet på 42,1 år. Högst medelålder har Kramforsborna som i genomsnitt är 46,8 år, tätt följd av Sollefteå och Ånge medan Sundsvallsborna i snitt inte är äldre än 41,9 år. I riket totalt minskar den inrikes födda befolkningen samtidigt som den utrikes födda befolkningen ökar, vilket dämpar den totala befolkningsminskningen. Hela 80 procent av befolkningsökningen i landet förklaras med inflyttning från utlandet. Även i Västernorrlands län är det den utrikes födda befolkningen som ökar i antal medan den svenskfödda befolkningen minskar. Detta mönster går igen i landets övriga län med undantag för storstadslänen där även den svenskfödda befolkningen ökar. I riket utgör utrikes födda drygt 15 procent av befolkningen och i Västernorrlands län utgör gruppen 7 procent. Flest utrikes födda personer finns i Sundsvall där de representerar 8,3 procent av befolkningen och minst andel finns i Ånge med 5,6 procent..... och även färre i arbetsför ålder Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen fram till I rapporten framgår att antalet i arbetskraften minskar i Västernorrlands län liksom de flesta län med undantag av storstadslänen. Fram till 2025 beräknas arbetskraften i Västernorrlands län minska med personer (motsvarande 9,3 procent) på grund

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län av befolkningsminskningen. Beräkningarna är gjorda under förutsättning att nuvarande arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsmönster kvarstår framöver. Antalet ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden blir allt färre. Tillskottet av ungdomar på arbetsmarknaden räcker inte för att täcka förväntade pensionsavgångar. Under 2011 förväntas fler pensionsavgångar än tillträdande ungdomar. För 2012 är siffran något lägre, drygt Något fler väljer utbildning Antalet personer från länet som påbörjade studier vid högskolor ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten I ett försämrat konjunkturläge väljer fler studier. Även hösten 2010 har de som nyligt påbörjat studier blivit fler om än inte i nivåer med ökningen året innan. Ökningen är beräknad med antagandet om att de extra högskoleplatserna som inrättats i år samt yrkeshögskolans utökade platser också nyttjas. Den kommunala vuxenutbildningen har också tilldelats ytterligare resurser 2011 vilket borde resultera i en ökning av antal personer även till vuxenutbildning. Tillskott till arbetskraften från personer i sjukförsäkringen Stora reformer i sjukförsäkringen är redan genomförda och det största tillskottet till arbetskraften från personer som tidigare deltog i sjukförsäkringen är redan inräknat i arbetskraften. Under 2010 har knappt personer lämnat sjukförsäkringen för arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen. Övergångarna beräknas från och med 2011 att bli betydligt färre, ungefär 460 personer och ytterligare 230 under Dessa personer är ett värdefullt tillskott till arbetskraftsutbudet. Däremot kan det dröja innan de går från arbetslöshet till arbete eftersom dessa personer ofta behöver stöd för att förbättra sina förutsättningar för arbete. Många utanför arbetskraften I Västernorrlands län deltar 81 procent av befolkningen mellan år i arbetskraften. Det är högre deltagande jämfört med riket som helhet där 76 procent deltar. De som inte deltar i arbetskraften, det vill säga 19 procent av befolkningen i Västernorrlands län mellan år, är studerande, föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Det finns en stor arbetskraftspotential i länet att tillvarata som spelar en avgörande roll för länets ekonomiska utveckling. Bland svenskfödda personer i Västernorrlands län är arbetskraftsdeltagandet 83 procent, vilket är högre än riksgenomsnittet på 79 procent. De svenskfödda kvinnornas arbetskraftsdeltagande är 3 procentenheter lägre (i riket är skillnaden 4 procent) än männens vilket också gör frågan om ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor till en fråga om jämställdhet. Kvinnor har dessutom i högre utsträckning än männen kortare arbetstider, det vill säga fler deltids- och timanställningar. Om svenskfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande skulle nå de svenskfödda männens deltagande skulle arbetskraftsutbudet i Västernorrlands län öka med ungefär personer. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen utrikes födda personer i Västernorrlands län är 61 procent och 3 procentenheter över riksgenomsnittet för gruppen. De utrikes födda kvinnorna har 4 procent lägre deltagande än de utrikes födda männen. Det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikes födda befolkningen i länet och särskilt bland kvinnorna. Om utrikes födda i Västernorrlands län hade lika högt arbetskraftsdeltagande som svenskfödda skulle tillskottet i arbetskraften bli ungefär personer. Att öka arbetskraftsutbudet handlar därför också om förbättrad integration.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 13 Öppet arbetslösa och arbetssökande i program Sedan lågkonjunkturen 2009 har antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd ökat markant. Sista kvartalet 2007 var personer öppet arbetslösa eller programdeltagare. Första kvartalet 2010 ser vi toppnoteringar på personer. Därefter har antalet sjunkit stadigt under 2010 och sista kvartalet är antalet Arbetsförmedlingen bedömer att antalet öppet arbetslösa och programdeltagare minskar med personer fram till sista kvartalet 2011 och ytterligare personer fram till sista kvartalet Det skulle betyda att antalet är sista kvartalet Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kv Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Diff. % 2011 kv % 2012 kv % Källa: Arbetsförmedlingen Det har skett en förskjutning mot större andel programdeltagare och mindre andel öppet arbetslösa. Andelen programdeltagare utgjorde en tredjedel av alla arbetslösa sista kvartalet 2008 och hälften sista kvartalet Arbetslöshetens struktur I detta kapitel analyseras närmare arbetslöshetens struktur i Västernorrlands län. I tabell 7 nedan innebär en högre andelssiffra att gruppen är väl representerad vid länets Arbetsförmedlingar. I kapitlet Arbetsmarknadspolitiska utmaningar diskuteras vilka utmaningar strukturen bland de arbetslösa innebär i arbetet med att förbättra förutsättningarna för en mer expansiv utveckling i Västernorrlands län. Högre andel i de mindre kommunerna Flest öppet arbetslösa och programdeltagare har Sollefteå där 15,3 procent av alla personer mellan år som kan arbeta är arbetslösa. I Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik är mellan 10,6 11,3 procent arbetslösa. Männen har gynnats av uppgången Arbetslösheten bland män är större än bland kvinnorna, både i riket och Västernorrlands län. Däremot är skillnaden mellan könen betydligt större i Västernorrlands län. Sedan i fjol har dock männens situation förbättrats mer än kvinnornas. Nästan var tredje ung är arbetslös Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är hög. Nästan var femte ungdom (18,5 procent) av alla ungdomar mellan som kan arbeta var öppet arbetslös eller programdeltagare första kvartalet I Västernorrlands län är situationen ännu allvarligare; 28,6 procent av ungdomarna är öppet arbetslösa eller programdeltagare. I Sollefteå är andelen ungdomar 35,2 procent medan ungdomarna i Sundsvall utgör mindre andel, 24,2 procent. Allt fler unga saknar gymnasiekompetens Samtidigt som allt fler arbetsgivare kräver minst gymnasiekompetens så ökar ungdomar som saknar gymnasiekompetens både i riket och i Västernorrland. I riket saknar nära var fjärde ung öppet arbetslös eller programdeltagare gymnasiekompetens. I Västernorrland har antalet ökat det senaste året och i mars 2011 saknar var femte ung öppet arbetslös eller programdeltagare gymnasiekompetensen. Dessutom finns ett okänt antal ungdomar som varken studerar, arbetar eller söker arbete. Ungdomsstyrelsen bedömer att gruppen ökat med 20 procent i landet mellan 2007 och Denna grupp visar sig inte i statistiken från Arbetsförmedling, Försäkringskassa, socialtjänst eller utbildningsförvaltning eftersom de inte vet vart de ska vända sig och hamnar i glappet mellan olika myndigheter. Många arbetslösa år Åldersgruppen år är representerad i högre grad vid Arbetsförmedlingarna i Västernorrlands län jämfört med övriga landet. Åldersgruppen ökade i hela landet under lågkonjunkturen för att i slutet av 2010 fortsätta öka i lägre takt.

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Svårare att få arbete som utrikes född Personer som är utrikes födda gynnas först i en senare del av en konjunkturuppgång. Därför befarar Arbetsförmedlingen att gruppen kommer att kvarstå och öka även om konjunkturen är god. Utrikes födda deltar inte i arbetskraften i lika stor utsträckning som inrikes födda. Dessutom är andelen öppet arbetslösa och programdeltagare högre inom gruppen utrikes födda än inom gruppen inrikes födda. Skillnaden är stor i Västernorrlands län liksom i riket som helhet. I Västernorrlands län är var tredje utrikes född arbetslös medan drygt var tionde inrikes född är arbetslös. Personer födda utanför Europa har ännu svårare att få fäste på arbetsmarknaden. Antalet öppet arbetslösa och programdeltagare födda utanför Europa har ökat kraftigt i riket de senaste åren med en något avmattande ökning från början av I Västernorrland har antalet utomeuropeiskt födda ökat något. I riket är andelen utrikes födda med högst grundskola hela 40 procent av hela gruppen utrikes födda. I Västernorrland har gruppen utrikes födda något bättre förutsättningar ur detta perspektiv då 25 procent har högst grundskola. Men liksom i övriga riket har andelen kortutbildade inom gruppen ökat. Kortutbildade överrepresenterade Sedan lågkonjunkturen 2008 har antalet arbetslösa personer med högst grundskola ökat markant i riket (tabell 7). Denna grupp ökade mest i andel bland de arbetslösa efter lågkonjunkturen följt av gymnasieutbildade, minst ökade andelen med eftergymnasial utbildning. Även om andelen personer med högst grundskola minskat något i Västernorrlands län sedan förra året är gruppen väl representerad vid länets Arbetsförmedlingar, och andelen är fortfarande högre än i riket. Även i Västernorrlands län löper den med högst grundskola störst risk att bli arbetslös. Av de i arbetskraften med högst grundskola är var fjärde person arbetslös i Västernorrlands län. I riket är var femte person med högst grundskola arbetslös. Personer med längre utbildning är inte representerade i lika hög grad som de med kortare utbildning. I Västernorrlands län är 11,8 procent av arbetskraften med gymnasial utbildning arbetslös medan bara 6,3 procent av de med eftergymnasial. När arbetsmarknaden förbättras och fler får arbete är det framförallt grupper med högre utbildningsnivå och starkare ställning på arbetsmarknaden som gynnas. Personer med endast förgymnasial utbildning blir kvar som arbetssökande och kan inte hävda sig i konkurrensen lika bra. Arbetsförmedlingens bedömning är att andelen korttidsutbildade kommer att utgöra allt större andel av de arbetslösa framöver. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av arbetskraften i respektive grupp första kvartalet 2011, procent. Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Utbildning Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Ånge 12,7 13,0 12,4 28,5 10,1 11,5 33,5 23,6 11,4 7,8 Timrå 12,0 12,1 12,0 34,7 9,0 11,1 25,1 21,0 12,1 6,2 Härnösand 11,0 9,4 12,4 24,2 7,5 9,2 32,5 25,0 11,1 5,9 Sundsvall 10,6 9,8 11,3 26,1 7,9 9,1 26,9 22,6 11,2 5,2 Kramfors 12,8 11,3 14,0 33,0 10,6 11,8 27,7 25,4 11,5 8,2 Sollefteå 15,3 13,2 17,1 35,2 11,9 14,1 35,6 28,5 15,3 7,7 Örnsköldsvik 11,3 11,1 11,5 29,6 8,2 10,0 32,5 18,2 11,9 7,7 Länet 11,5 10,7 12,2 28,6 8,7 10,2 29,2 22,6 11,8 6,3 Länet ifjol 12,5 11,3 13,6 29,4 9,0 11,2 33,3 23,4 12,7 7,6 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen

15 Unga i högre grad långtidsarbetslösa I Västernorrlands län liksom i övriga landet blir andelen personer som varit arbetslösa längre tid allt större (tabell 8). Även när arbetslösheten sjunker går förbättringen långsammast för dem som är långtidsarbetslösa, vilket gör att gruppen blir allt större bland de arbetslösa. Andelen har ökat i Västernorrlands län med 4,3 procentenheter sedan första kvartalet 2010 och är därmed högre än rikets genomsnitt. Männen tenderar ha längre tider utan arbete än vad kvinnor har, vilket är samma trend som visar sig i riket. Oroväckande är att alltfler ungdomar som stått lång tid utanför arbetsmarknaden ökat och klart överstiger andelen i övriga landet. Personer med lång tid utan arbete Trots den förbättrade arbetsmarknaden under 2010 har gruppen blivit större det senaste året. I Västernorrlands län har nästan var tredje öppet arbetslös och programdeltagare varit utan arbete i mer än tre år under de senaste 10 åren. (tabell 10) Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att gruppen med mycket långa sammanlagda tider utan arbete kommer att utgöra allt större andel av de arbetslösa. Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 15 Tabell 8: Långtidsarbetslösa personer samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobboch utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp Kv Kv Riket kv Totalt år 47,3 51,6 49,3 Kvinnor 46,5 50,1 47,5 Män 47,9 52,9 50,9 Unga år 68,5 72,9 66,6 Äldre år 52,3 57,4 59,3 Inrikesfödda 48,5 53,9 51,0 Utrikesfödda 40,8 40,7 45,8 Utomeuropeiskt födda 41,1 39,6 43,8 Förgymnasial utbildning 46,8 47,7 48,7 Gymnasial utbildning 50,6 56,5 53,6 Eftergymnasial utbildning 38,1 41,5 41,1 Källa: Arbetsförmedlingen Personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen I riket har andelen personer med funktionsnedsättning ökat kraftigt bland öppet arbetslösa och programdeltagare de senaste åren (tabell 9). I Västernorrlands län är situationen densamma även om andelen inte är lika stor som riket i helhet. Arbetsförmedlingens bedömning är att andelen inskrivna med funktionsnedsättning kommer att fortsätta att öka. När efterfrågan på arbetskraft åter ökar och fler går till arbete blir personer med funktionsnedsättning i högre grad kvar i arbetslöshet. Detta är dels en följd av fler övergångar från Försäkringskassan till arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen. Men orsaken är också att personer med funktionsnedsättning har svårare att hävda sig i konkurrensen. Dessutom har inte personer som har anställning med stöd ökat i samma omfattning som ökningen av antalet i gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Tabell 10: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern 16-64, procent 1-2 år 2-3 år > 3år Vår ,5 13,8 35,5 Vår ,6 15,7 36,1 Vår ,9 15,1 38,4 Vår ,6 14,1 31,0 Vår ,0 14,4 28,8 Vår ,6 15,8 30,8 Tabell 9: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande I program med aktivitetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp Kv Kv Riket kv Totalt år 13,1 14,2 16,9 Kvinnor 15,0 15,8 18,4 Män 11,7 12,9 15,6 Unga år 4,2 4,5 6,9 Äldre år 20,9 21,4 25,8 Inrikesfödda 14,4 15,7 19,0 Utrikesfödda 6,9 7,0 12,4 Förgymnasial utbildning 17,4 18,3 21,3 Gymnasial utbildning 12,8 13,4 16,6 Eftergymnasial utbildning 8,4 10,9 12,0 Källa: Arbetsförmedlingen

16 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Denna rapport beskriver ett län i konjunkturuppgång med förbättrad arbetsmarknad, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet under de närmaste åren. Men trots positiva trender befarar Arbetsförmedlingen flera problem där förutsättningarna för utveckling och tillväxt inte är tillräckligt goda. I detta kapitel diskuteras närmare några utmaningar de aktörer som arbetar för att förbättra förutsättningarna på länets arbetsmarknad står inför. Förbättra förutsättningar för dem som kommer att få det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden Antalet personer som har svårast att få fäste på arbetsmarkanden är personer med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda, ungdomar utan gymnasiekompetens, personer med högst förgymnasialutbildning samt personer i åldrarna år. I riket har dessa utsatta grupper ökat i andel jämfört med alla öppet arbetslösa och programdeltagare. I Västernorrlands län är andelen utsatta grupper högre än riksgenomsnittet. Bara fyra län har högre andel än Västernorrlands län. Andelen utsatta grupper var som högst i slutet av 2008 med 55 procent av alla öppet arbetslösa och programdeltagare. Andelen minskade fram till slutet av 2010 till 51 procent och har ökat igen till 53 procent i april Personer som har anställning med stöd har inte ökat i samma omfattning som ökningen av antalet personer med funktionsnedsättning. Dessa personer behöver förutsättningar i form av tillräckligt många arbetsgivare som har möjlighet att erbjuda anpassade arbetssituationer. Samtidigt som grupper med mindre goda utsikter för arbete blir större kommer bristen på flera kompetenser att öka. Den stora utmaningen handlar om att öka förutsättningarna för personer i utsatta grupper att besitta just den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. För dessa utsatta grupper krävs en rad kompetenshöjande insatser från samhällets sida, inte minst insatser för att höja utbildningsnivån hos dem med svag utbildningsbakgrund. Oroande är att gruppens andel ökat trots bättre arbetsmarknad och fler som fått arbete. Att grupper av personer som har sämre förutsättningar för att få arbete blir allt större vid Arbetsförmedlingarna i länet kommer att ställa ytterligare ökade krav på matchningsarbete och prioritering av resurser. Det kommer att krävas andra lösningar och nya vägar för att lösa problemet. Hur kan utbudet av arbetskraft bli större? Det finns anledning att fundera över möjligheter att öka förutsättningar för fler personer att delta i arbetskraften, eftersom arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet. Det finns ingen universallösning på problemet men det finns flera dellösningar som tillsammans kan bidra till ett högre utbud av arbetskraft. Att öka arbetskraftsdeltagandet är en viktig pusselbit. Den stora potentialen finns bland utrikesfödda och särskilt utrikesfödda kvinnor, svenskfödda kvinnor samt personer år. För att åstadkomma ett ökat deltagande från dessa grupper behöver frågor om integration, jämställdhet och åldersdiskriminering hanteras. Lösningar som syftar till en mer positiv befolkningsutveckling är en annan pusselbit. Västernorrlands län har en negativ befolkningsutveckling att vänta de närmaste åren. Det finns ett samband mellan befolkningsutvecklingen och antalet jobb som skapas. Detta samband förklaras av att varje individ är en potentiell jobbskapare via sin efterfrågan på varor och tjänster.

17 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 17 En positiv befolkningsutveckling har en positiv inverkan på antalet jobb som skapas medan en krympande befolkning har en negativ inverkan på jobbtillväxten. Tillväxtanalys 1 konstaterar i rapporten Arbetskraftsförsörjning i landsbygder att det kommer att finns jobb för Västernorrlands läns invånare, men att arbetskraftförsörjningen troligen måste lösas även genom inflyttning eller inpendling. Hur motverkas kompetensbrist? Brist på arbetskraft med rätt kompetens är den faktor som har störst potentiell negativ inverkan på den förstärkning av arbetsmarknaden som nu sker i länet. I ett initialt skede finns goda förutsättningar för att fortsätta möta den stigande efterfrågan på arbetskraft. Det hänger samman med att det fortfarande finns många som står utan arbete, men i takt med att arbetslösheten minskar kan brist på viss kompetens uppstå. Även om kompetensbristerna i Västernorrlands län inte är dramatiska ännu så kan det ändå få en avgörande betydelse eftersom det ofta handlar om nyckelkompetenser som avgör företagens möjligheter till expansion. Redan nu är bristen stor på bland annat civilingenjörer och högskoleingenjörer inom flertal inriktningar samt andra yrkeskategorier som kan benämnas som nyckelkompetenser för utveckling och expansion. Arbetsgivarna uttrycker att bristen är så pass stor att inriktningen på ingenjörsutbildningen blir mindre viktig. Företagarnas småföretagarbarometer bekräftar Arbetsförmedlingens intervjuundersökning när de konstaterar att 25 procent av arbetsgivarna uppger att främsta hindret för tillväxt nu är att det saknas lämplig arbetskraft. Brister rör framförallt arbetskraft med rätt utbildning. I deras undersökning har 24 procent av industriföretagen tackat nej till order på grund av arbetskraftbrist. Tillväxtanalys beskriver i rapporten Arbetskraftförsörjning i landsbygder att det kommer att finnas brist på arbetskraft med gymnasial och eftergymnasial utbildning på landsbygden. Alltfler företag kräver lägst gymnasiekompetens vid nyanställningar. På den industriella sidan är tekniskt gymnasium allt mer ofta ett grundkrav. Samtidigt ökar antalet ungdomar som inte har slutfört gymnasiestudier och alltför få väljer teknisk utbildning. Trenden går i riktning mot att allt större andel av de arbetslösa saknar gymnasiekompetens. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden är tydlig i Västernorrlands län. Fram till 2025 kommer knappt två av tre ålderspensionärer ersättas av ungdomar som träder in på arbetsmarknaden. Men generationsväxlingen handlar inte enbart om att ersätta pensionsavgångar i numerärer utan att också att säkerställa att rätt kompetensen finns när efterfrågan uppstår. Senare utträde från arbetsmarknaden, anställning av personer med annan kompetens och att kompetensutveckla dessa är några vägar att gå för att överbygga generationsväxlingens potentiella negativa effekter. Arbetsförmedlingen är självklart en central aktör i arbetet med att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden. Samtidigt är Arbetsförmedlingen helt beroende av samverkan med andra aktörer och näringsliv för att uppnå resultat. Flera aktörer i olika samverkanskonstellationer arbetar lokalt och regionalt i länet för att förbättra förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjningen. Detta strategiskt, framåtsyftande och långsiktiga arbete är viktigt för att undvika en situation där branscher bromsas för att de inte får tag på den kompetens de behöver. Frågor som måste ställas är vad mer som kan göras? Vilka vägar är ännu oprövade? På vilket sätt kan arbetet intensifieras och påskyndas för att mildra negativa effekter av kompetensbrist? 1 Regeringens stabsmyndighet för utvärderingar, analyser och utlandsbaserad omvärldsbevakning inom tillväxtpolitikens område

18 18 Arbetsmarknadsutsikter för X län Yrkeskompassen Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken Bristyrken Civilingenjörer och högskoleingenjörer - brist på kompetens finns inom flertalet inriktningar; elkraft, maskin, VVS, bygg- och anläggning, kemi. Grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens; operationssjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor, barnsjuksköterskor, distriktssköterskor, geriatriksjuksköterskor. Läkare Tandläkare Golvläggare VVS-montörer Anläggningsmaskinförare CNC-operatörer Grovplåtslagare Universitets- och högskolelärare Gymnasielärare i språk, yrkesämnen med flera inriktningar Systemerare/programmerare Revisorer Redovisningsekonomer Apotekare Receptarier Överskottsyrken Installationselektriker. Sedan flera år tillbaka har det utbildats fler elektriker än vad arbetsgivarna efterfrågar. Detta har gjort att det finns många elektriker utbildade som inte fått möjlighet att färdigställa sin utbildning. Undersköterskor Vårdbiträden Barnskötare Personliga assistenter Frisörer Massörer Telefonförsäljare. Dock är personer som kan arbeta med utgående samtal mer svårrekryterad. Taxiförare Processoperatörer inom trä och pappersindustri Processoperatörer inom kemisk basindustri Träarbetare Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.

19 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 19 Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Västernorrlands län ingick 474 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 83 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 99 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, kvantitativt och kvalitativt material. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik; nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv. Ura 2015:5. Arbetsförmedlingen. Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län. Ura 2010:6. Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av det viktigaste underlaget i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen. Arbetsmarknadsutsikterna för Västernorrlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för alla län. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att använda och citera med källhänvisning. Ansvarig utredare: Anna-Lena Arvidsson Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

20 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa