1. Kartläggning av servicebranschens utbildningsbehov i västra Nyland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Kartläggning av servicebranschens utbildningsbehov i västra Nyland"

Transkript

1 1. Kartläggning av servicebranschens utbildningsbehov i västra Nyland Agneta Evers, projektkoordinator Yrkesknuten Yrkesinstitutet Sydväst- Karis Kurscenter

2 2/21 2. Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning Inledning Forskningens teoretiska bakgrund och referensram Servicebranschen Den regionala utvecklingen Forskningsproblem och metod Forskningsproblem Forskningsmetod och förverkligande Intervjuerna Informationens tillförlitlighet Resultat Bakgrundsinformation Svar på forskningsproblemen Vilken utbildning ska de som anställs ha? Vilken kunskap och färdighet behöver de anställda? Vilken tilläggsutbildning behöver företagens nuvarande personal? Slutsatser Källförteckning...19 Bilaga 1. Intervjuns ramstruktur...21

3 3/21 3 Inledning Med den här forskningen ville man undersöka vilken utbildning och kunskap detaljhandeln i västra Nyland förväntar sig att de anställda ska ha. Yrkesutbildningen i regionen står inför stora förändringar. Nationellt pågår en viss centraliseringstrend och den förverkligas också i Västnyland när utbildningsanordnare såsom Yrkesinstitutet Sydväst, Karis Kurscenter, Västra Nylands Yrkesskola och flere folkhögskolor slås ihop till en större enhet Axxell, som startar sin verksamhet För att försäkra att utbildningsanordnarna utbildar personer med sådan kunskap, som är efterfrågad på arbetsmarknaden, ville man kartlägga företagens utbildningsbehov i Västnyland. Till utbildningsanordnarnas målsättning och uppgifter hör också att stärka kontakten till företagen, vilket man arbetar för inom det av Utbildningsstyrelsen finansierade projektet Yrkesknuten. Genom att bygga upp kontaktnät mellan utbildare och företag ökar man förståelsen, vilket underlättar utvecklandet av läroplansinnehållet till att motsvara arbetslivets behov. I planerna ingår också att utbildningsanordnarna ska hjälpa att utveckla arbetslivet och erbjuda det olika service- och rådgivningstjänster. Den här undersökningen är ett första steg mot att förverkliga dessa planer. 4 Forskningens teoretiska bakgrund och referensram Befolkningens åldersstruktur, den nya teknologin och de stora förändringarna i arbetslivet ställer stora krav på den arbetsföra befolkningens kompetens. Stora årskullar går i pension och det blir en utmaning att trygga tillgången på arbetskraft. En omfattande utveckling av vuxenutbildningen och förbättring av utbildningens kvalitet och effektivitet är centrala målsättningar för undervisningsministeriet och arbetsministeriet. Vuxenbefolkningen i arbetsför ålder ska ha möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens genom att delta i utbildningsavsnitt på 1-2 veckor varje år och med ett intervall på år genomgå en mera grundlig reform av kompetensen (Arbetsförvaltningens publikation 2006, 2.) Därför ska vuxna som redan avlagt en examen erbjudas fler sådana utbildningsmöjligheter som är lämpade för deras livssituation och som beaktar deras kunskaper och färdigheter (Utvecklingsplan 2004, 3).

4 4/21 Undervisningsministeriets utvecklingsplan utgår från att den utbildningsmässiga grundtryggheten skall säkerställas i praktiken. Målet är att man ska förebygga utslagning och kunna ingripa i ett tidigt skede och att var och ens grundläggande rättigheterna i hänseende till utbildning förverkligas på alla nivåer i skolsystemet. Utbildningssystemet inför många stora utmaningar de närmaste åren. Befolkningsutvecklingen och den åldrande arbetskraften samt målet att samtidigt höja sysselsättningsnivån förutsätter ett utbildningssystem med flexibilitet och förmåga till förändring. Hela åldersklassen ska utbildas, samtliga begåvningsreserver utnyttjas och man ska erbjuda bättre utbildningsmöjligheter för den vuxna arbetskraften. (Utvecklingsplan 2004, 3.) I Finland är deltagarantalet i vuxenutbildningen högt jämfört med EU- och OECDländerna i genomsnitt. Men det är främst högre utbildade, och kvinnor mer än män, som deltar i vuxenutbildningen. (Utvecklingsplan 2004, 7.) Därför måste man nu också försöka nå de personer som saknar utbildning eller som bör komplettera utbildningen eftersom den blivit föråldrad. Ett annat faktum är att arbetskraften minskar i omfattning. Den unga och nya arbetskraft som kommer ut i arbetslivet är från och med år 2003 mindre än den arbetskraft som avgår från arbetslivet. Denna brytningspunkt antas ha skett i alla landskap år 2009 förutom i Nyland och Norra Österbotten, där den sker något senare. Bristen på arbetskraft ställer en övre gräns för den ekonomiska tillväxten och kan leda till att arbetsplatser inte inrättas alls eller i stället uppstår utomlands. Eftersom befolkningsutvecklingen gör att arbetskraften minskar måste istället utbildningssystemet bli effektivare och resultaten där förbättras. Man bör ge yrkesinriktad utbildning åt hela den unga åldersklassen efter grundskolan och gymnasiet, yrkesskickligheten och kompetensnivån hos den vuxna befolkningen bör höjas, vuxenutbildningstjänsterna bör utökas och rekryteringen av invandrararbetskraft förbättras. (Utvecklingsplan 2004, 10.) Inlärningsmiljöerna ska utvecklas så att man i studierna strävar till att utnyttja inlärningsmiljöer utanför det officiella utbildningssystemet. Därför ska man på alla utbildningsstadier skapa grunder för att erkänna kunskaper och färdigheter som förvärvats på annat sätt. (Utvecklingsplan 2004, 16.) Dessutom ska yrkesutbildningens examina bli mera flexibla så att man kan avlägga en examen i delar, vilket gör det möjligt att kombinera eller alternera utbildning och arbetsliv (Utvecklingsplan 2004, 39). Till de examina som avläggs i den grundläggande yrkesutbildningen kopplas ett

5 5/21 yrkesprov som visar att målen för yrkesinriktade studiehelheter och yrkeskunnighet uppnåtts. Yrkesproven förbättrar yrkesutbildningens kvalitet och de ska ordnas i samråd med arbetslivet. Det är meningen att yrkesproven ska utgöra en del av inlärningen i arbetet (IA) så att det på alla utbildningsområden finns färdiga modeller för hur yrkesproven genomförs. (Utvecklingsplan 2004, 40.) Idag ska informations- och kommunikationsteknik behärskas i alla arbetsuppgifter och tekniken medför också att arbetsuppgifterna förändras. Kompetenskraven blir högre överallt. Även språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter, samarbetsförmåga och kreativitet är krav som får allt större betydelse i alla yrken och arbetsuppgifter. (Utvecklingsplan 2004, 11.) Fostran till företagsamhet är ett genomgående tema i hela utbildningssystemet och en positiv inställning till företagsamhet lägger grunder till entreprenörskap. För att stöda entreprenörskap ska man stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv, förbättra kunskapen om företagsamhet bland lärare och studiehandledare samt utveckla undervisningens innehåll och undervisningsmetoderna i all utbildning. (Utvecklingsplan 2004, 16.) Den kraftigaste ökningen i efterfrågan på arbetskraft fram till år 2020 bedöms ligga inom områden som erbjuder service för affärslivet, inom sjuk- och hälsovården, socialvården, handeln, kosthålls- och inkvarteringsverksamheten samt inom huslig ekonomi. Enskilda yrkesgrupper där sysselsättningen bedöms öka mest är inom lednings- och expertarbete inom ekonomi och administration, samt inom vårdarbete, undervisnings- och kulturarbete, kommunikationsarbete och arbete inom skyddsbranschen. (Utvecklingsplan 2004, 10.) Andelen personer, som saknar examen efter den grundläggande utbildningen ökar ju högre upp i åldersklassen man går men då man jämför situationen år 2004 med år 2002 har andelen personer utan examen efter grundutbildningen minskat i alla åldersgrupper. (Vuxenutbildningen i Svenskfinland 2007, 6).

6 6/ Servicebranschen Enligt Backman (2003, 41) har sysselsättningen inom servicebranschen ökat på senare år och väntas fortsättningsvis växa i takt med kompetenskraven och det ökade behovet av experttjänster. De privata hushållen köper alltmer tjänster vilket i synnerhet ökar sysselsättningen inom näringsgrenar som tvätt- och städtjänster, personlig service och reparation och service av hushållsföremål (Backman, 2003, 45). Dessutom är pensionsavgången hög inom branschen, vilket ytterligare ökar efterfrågan på personal (Backman, 2003, 47). Den stora pensionsavgången syns tydligt inom gruppen fastighetsarbete, där behovet av utbildade disponenter och fastighetsskötare blir stort ( Backman, 2003, 64). Men servicebranschen sysselsätter också i mycket hög grad sådana som saknar yrkesutbildning (Backman, 2003, 65). 4.2 Den regionala utvecklingen Grundläggande yrkeskunskaper och yrkesutbildning spelar en viktig roll när det gäller att bygga upp kompetens, som stöder regional konkurrenskraft och utveckling. Detta förutsätter att det finns utbildningsanordnare med tillräckliga kompetensresurser samt mångsidiga och fungerande arbetslivskontakter och samarbete mellan utbildningsanordnarna. Utbildningsanordnarnas förmåga att möta behov hos områdets näringsliv och övriga arbetsliv kan förbättras genom att man utvecklar serviceverksamhet och utbildningsarrangemang som svarar på arbetslivets behov. För att bredda och fördjupa samarbetet mellan arbetslivet och yrkesutbildarna bör man stöda och bygga ut regionala kontaktnätverk. Samarbetet underlättar prognostiseringen av utbildningsbehovet samt planeringen och utvärderingen av utbildningen. Det här gör det lättare att ordna av arbetslivet efterfrågad grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Ändå är det ofta så att efterfrågan på arbetskraft inte motsvarar utbudet, dessa två möts inte. Kontaktnätverken ska underlätta förverkligandet av inlärning i arbetet (IA) och systemet med yrkesprov samt effektivera de studerandes övergång från utbildning till arbetsliv. (Utvecklingsplan 2004, 42.) Dessutom gör de förbättrade kontakterna steget lägre för utbildningspersonalen att själva delta i fortbildning i formen av inlärning i arbetet. Man svarar på utmaningarna ovan med en politik som främjar livslång inlärning genom

7 7/21 att förutse kompetensbehoven, utveckla arbetslivet samt effektivera samarbetet mellan arbetslivet och utbildningen och utbildningsarrangörernas arbetslivskompetens (Arbetsförvaltningens publikation 2006, 3). För att trygga tillgången på yrkesutbildad arbetskraft bör alltså rekryteringen av studerande till yrkesutbildningen förbättras. De stora förändringarna i arbetslivet medför att olika yrken närmar sig varandra. Näringslivet behöver alltså yrkesfolk med mångsidig utbildning, därför behövs kombinationer av studieområden och samarbetsmodeller mellan olika yrkesläroanstalter men också mellan yrkesläroanstalter och arbetsgivare och yrkeshögskolor förutsätts. (Backman 2003, 4; Ruoholinna 2000, 4-5.) Men bristen på behöriga lärare är ett stort problem med tanke på utbudet av grundläggande yrkesutbildning i Nyland. Orsaken till att det inte finns svenskspråkiga behöriga lärare är att det inte finns någon svenskspråkig lärarutbildning i Södra Finland. (Opetusministeriön julkaisuja 2005:28, 56.) Den mest avgörande faktorn för behovet av nyutbildad svenskspråkig arbetskraft är inte om sysselsättningen ökar eller minskar inom en yrkesgrupp, utan så mycket som 83 procent av det nya arbetskraftsbehovet, alltså av de arbetsplatser som frigörs, under perioden avgörs av pensionsavgången. Endast 17 procent av de arbetsplatser som uppkommer beror alltså på om sysselsättningen ökar eller minskar inom olika yrkesgrupper eller näringsgrenar. (Backman 2003, 21.) Näringslivets åldersstruktur skiljer sig i västra Nyland från hela landets åldersstruktur. Områdets åldersfördelning har tyngdpunkten på de unga och ungdomsåldersklassens tillväxt i början av årtusendet är snabbare än i hela landet. (Näätänen 1996, 4.) En stor del av de arbetslösa är långtidsarbetslösa och svårplacerbara på arbetsmarknaden. Därför kan de arbetslösa inte betraktas som en arbetskrafts reserv. (Backman 2003, 22.) Denna uppfattning verifieras också av cheferna på arbetskraftsbyråerna i Västnyland. Västra Nylands handelskammare utförde i samråd med Forskningsinstitutet Aronia år 2001 en undersökning, där man frågade hur företagarvänlig utbildningen i regionen ansågs vara. Av de 70 företagsledare som besvarade enkäten ansåg enbart 2,9 procent att utbildningen är mycket företagarvänlig, 38,6 procent ansåg att utbildningen är

8 8/21 företagarvänlig, 54,1 procent ansåg att den är varken företagarvänlig eller ovänlig, medan 7,1 procent ansåg att utbildningen var företagarovänlig. Man frågade också vilket behov företagen har av fortbildning i västra Nyland. Av företagen uppgav 90,3 procent att de är i behov av någon typ av fortbildning. Det största behovet av fortbildning ansåg företagsledarna ligga inom området IT, beskattning, utveckling av personalrelationer och marknadsföring. (Backman 2003, ) För att få så många synpunkter som möjligt och nya infallsvinklar på forskningen, kartlades till först alla aktörer som kan ha intresse av eller på något sätt berörs av undersökningen (Fig. 1). Aktörerna kontaktades och diskussioner fördes med dem. Dessutom presenterades de preliminära kartläggningsplanerna vid några företagarföreningars möten. 5 Forskningsproblem och metod 5.1 Forskningsproblem Med forskningen strävade man till att få svar på följande frågor, som indelats i huvudoch underproblem. A. Vilken utbildning skall de som anställs i servicebranschen ha? B1. Vilken kunskap och färdighet behöver de anställda? B2. Vilken tilläggsutbildning behöver företagens nuvarande personal? 5.2 Forskningsmetod och förverkligande I Västnyland finns det invånare, av vilka 60,7 procent har svenska som modersmål och i regionen finns 63,5 procent av arbetsplatserna inom sektorn handel och service (dec. 2006). Uppgifter ur Raseborgs näringslivscentrals företagsregister ger vid handen att det i Västnyland finns 126 sm-företag som har mellan 10 och 250 anställda. Av dessa hör 17 till servicebranschen och de utgör forskningens population. Företag med färre anställda och mikroföretag är i en annan situation då det gäller nyrekrytering och utbildning och därför har de uteslutits. I undersökningen intervjuades sju företag.

9 9/21 Urvalet skedde inte slumpartat. Diskussioner fördes med Marcus Forsström, som är VD för Sydspetsens nyföretagarcentral, Helena Lans, som är projektchef vid Näringslivscentralen i Raseborg och med Torleif Söderlund, som är VD för Västra Nylands Handelskammare och då betonades vikten av att få en viss spridning på de företag som kontaktades. Man önskade att något företag från hamnområdet skulle vara med i undersökningen, för området sysselsätter så många personer i Västnyland. Både KKC och YI Sydväst ordnar utbildningar i företagsekonomi och därför önskade utbildningsanordnarna att minst ett bokföringsföretag medverkade i undersökningen. Man ville också ha ett fastighetsskötselföretag med för att få en bättre bild av deras behov, eftersom man har utbildat både gårdskarlar och fastighetsskötare. Först valdes alltså företagen S2, S7 och S5 slumpmässigt ut ur de önskade grupperna, sedan valdes tre företag slumpmässigt ur hela populationen. Vid intervjutillfället med chefen vid företaget S7 ansåg han att undersökningen ännu borde kompletteras med ett större företag från hamnområdet för att ge en bättre bild av verksamheten där. Som en följd av intervjun togs företaget S5 med i undersökningen. 5.3 Intervjuerna Materialet samlades in kvalitativt genom intervjuer med nyckelpersoner i de utvalda företagen. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide, alltså en ramstruktur, som fungerade som hjälpmedel vid intervjutillfället. Varje intervju beräknades ta en timme och totalt gjordes 5 intervjuer. Intervjuernas ramstruktur bifogas som Bilaga 1. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering, vilket betydde att intervjupersonen kunde påverka i vilken ordning frågorna ställdes och hur de ställdes. Frågorna kunde alltså ställas i den ordningsföljd som kändes naturlig vid intervjutillfället beroende på hur diskussionen framskred. (Olsson & Sörensen 2007, 80.) Därtill var intervjuerna halvstrukturerade, eftersom man strävade till att formulera frågorna så att de uppfattades på ett likartat sätt av de olika intervjupersonerna (Ryen 2004, 46). Den halvstrukturerade intervjun gav också intervjupersonen ett stort utrymme för svaren (Patel & Davidson 2003, 72). Nyckelpersonerna, i de flesta fall företagens chefer, kontaktades först per telefon. I telefonsamtalet redogjordes forskningen och dess syfte kort, därefter bad man om att få komma till företaget och intervjua den person som bäst kunde tänkas svara på frågorna. Sedan fastslogs tidpunkten för intervjun. Man bad intervjupersonerna reservera en och en halv timme för besöket. Alla företag, som kontaktades gick med på att delta i

10 10/21 forskningen, och intervjuerna gjordes under tiden september till november Alla kontaktade företag ställde upp för en intervju. Intervjuerna gjordes på de utvalda företagen, förutom vid sjuktransportföretaget där intervjun gjordes i hälsocentralens utrymmen. Varje intervju började med att forskaren igen, men den här gången mera detaljerat, redogjorde för forskningen och dess syfte. Företagsrepresentanterna var mycket motiverade att svara noggrant på alla frågor eftersom de kände att de via undersökningen direkt kan påverka utbildningen och dess innehåll. Några intervjuer avbröts av korta telefonsamtal, men det störde inte, tvärtom gav det intervjuaren tid att anteckna och reflektera över vad som hittills sagts. Själva intervjun tog drygt en timme vid varje företag, men i fyra företag gjordes dessutom en rundvandring i företaget. Rundvandringarna blev ett bra och förklarande komplement till den information som samlades in vid själva intervjutillfället. Vid intervjutillfället gjordes anteckningar, som sedan direkt efteråt skrevs rent. Renskrivningen tog mellan två och tre timmar. Eftersom renskrivningen gjordes omedelbart efter själva intervjutillfället, minimerades risken att viktig information glömdes bort. Orsaken till att intervjuerna inte bandades var att ämnet anses känsligt, personer i företagen är mera benägna att berätta om kunskapsnivån och brister i den samt att ge kritisk feedback till utbildningsanordnarna, när de vet att informationen inte bandas. En förundersökning bland nyckelpersoner i lokala företag verifierade denna uppfattning. Vid intervjuerna fick man information om företagens nuvarande situation, deras framtidsplaner och den kunskap som behövs för att uppnå dessa. Dessutom fick man information om företagens samarbetspartners. För att öka förståelsen kontrollerades deras verksamhet och serviceutbud med hjälp av respektive hemsidor på internet. 5.4 Informationens tillförlitlighet Eftersom enbart sex intervjuer gjordes kan man inte dra några allmängiltiga slutsatser av resultatet, men i synnerhet då flera av intervjupersonerna svarat på liknande sätt kan man tala om att det finns indikationer på vissa företeelser. Inom naturalistisk forskning har Lincoln och Cuba utvecklat fyra kvalitetskriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmerbarhet (Ryen 2004, 138). I och med att intervjuaren fungerade som det centrala forskningsverktyget så har hans egna perspektiv automatiskt påverkat hela forskningsprocessen (Eskola & Suoranta

11 11/ , 211). Forskningens trovärdighet bygger på att forskaren försäkrat sig om att han bildat begrepp, som tolkats på ett sätt som motsvarar intervjupersonernas uppfattning han får alltså inte snedvrida data. Forskningens resultat bör kunna överföras i de fall där alla intervjupersoner varit av samma åsikt, eftersom urvalet är brett och täcker olika specialaffärer inom detaljhandeln. Pålitligheten har man försökt öka genom att noggrant dokumentera utgångsläget och valet av metod samt motiverat dessa. Konfirmerbarheten kan stödas av att man i andra motsvarande undersökningar kommit till liknande resultat. (Eskola & Suoranta 1998, ; Ryen 2004, 140.) I intervjuerna kan det komma fram åsikter som avsevärt avviker från de preliminära slutsatser som gjorts, genom att ta fram avvikelserna och beskriva dem kan man faktiskt stöda och förankra slutsatserna eller i annat fall så måste de modifieras (Ryen 2004,151). 6 Resultat 6.1 Bakgrundsinformation Sju företag besöktes och intervjuades: S1, S2, S3, S4, S5, S6 och S7. Av de intervjuade företagen sysslar S1 med tvätteriverksamhet, S2 erbjuder lagertjänster, S3 sysslar med fastighetsservice, S4 och S7 med bokföring, S5 med spedition och S6 är ett vaktbolag. Två av sju företag är familjeföretag. Intervjupersonerna representerade företag, som har mellan 14 och 140 heltidsanställda. Ett företag köper in personers arbete via underleverantörer. Tre av sju företag har lika många kvinnor och män anställda. Två företag är kvinnodominerade och ett företag har mest män i personalen. Vid tre företag är personalens medelålder 35 år. Vid företaget S3 är medelåldern 45 år och vid S4 är medelåldern över 50 år. De företag som har hög medelålder kommenterade inte faktumet närmare. 6.2 Svar på forskningsproblemen

12 12/ Vilken utbildning ska de som anställs ha? Vid fyra av sju företag finns det arbetsuppgifter, som inte kräver någon förhandskunskap eller grundexamen. Verkställande direktören vid fyra av sju företag har universitets- eller högskoleexamen. Vid företaget S6 är VD:n tradenom och vid företagen S1 och S3 har VD:n utbildning från andra stadiet, merkonom respektive plåtslagare. S4 och S7 är bokföringsföretag och S4 sysslar dessutom med disponentverksamhet. De anställda, som producerar bokföringstjänster har alla merkantil grundexamen. De är merkonomer, tradenomer och ekonomer. Disponenterna är byggmästare, tekniker och ekonomer. När disponenterna varit anställda en viss tid får de genomgå disponentexamen, som är en ettårig flerformsutbildning ordnad av Kiinteistöalan koulutussäätiö. Sex av sju företag sköter löneräkningen själva, de har alla personal med merkantil grundexamen. Förutom bokföringsföretagen S4 och S7 sköter också S5 sin bokföring själv. Av de undersökta företagen har S5 flest anställda och man har också en egen ekonomiavdelning. Vid S3, som är fastighetsskötselföretag, arbetar två personer på kontoret. De har hand om fakturering och kundtjänst. Den ena personen är merkonom den andra saknar grundexamen. Av fastighetsskötarna och städarna krävs ingen grundutbildning. Vid vaktföretaget S6 har VD:n både tradenom- och vaktbranschens specialyrkesexamen. Vakterna ska ha vaktkort. Dessutom erbjuder företaget receptionist- och passerkontrolltjänster. Till dessa uppgifter krävs inte någon grundexamen. Vid S1, som erbjuder tvätteritjänster, har kontorspersonalen utbildning från andra stadiet. De som producerar tjänsterna inom tvätteriet och städningen i företaget behöver inte ha någon grundexamen eller några förhandskunskaper. Vid företaget S2, som erbjuder lagertjänster har den administrativa personalen högskole-, yrkeshögskole- och andra stadiets utbildning. Resten av personalen har

13 13/21 varierande utbildning, som inte har något med arbetsuppgifterna att göra. De har alla truckförarkort. Det finns två arbetsledare, de har vuxit med företaget och har ingen grundutbildning. Speditörerna vid speditionsföretaget S5 är tradenomer eller studentmerkonomer. Goda språkkunskaper är också ett krav eftersom det internationella speditörsspråket är engelska. Merkonomer har inte tillräckliga språkkunskaper för att klara av arbetet. Enligt både S2 och S5 är dagens merkonomer lämpliga för butiksarbete. De som arbetar med bilöverlåtelser har alla andra stadiets utbildning, de är bilmekaniker eller montörer. Av bilflyttarna krävs ingen grundexamen. Speditionsföretagets VD har dessutom trafikledarutbildning. Tillgången/utbudet på kompetent personal Tre företag av sju har inte något problem med att rekrytera kompetent personal. Det är frågan om vaktbolaget S6, bokföringsföretaget S7 och företaget S2 som erbjuder lagertjänster. Dessa företag behöver anställda med merkantil utbildning eller sådan personal, som det inte krävs grundexamen av. Företagen S6 och S7 meddelar att de har intresserade arbetstagare på kö. Flere som inte mera orkar pendla till arbetsplatser i Helsingforsregionen söker jobb vid S7. Vid företaget S5 är det lätt att rekrytera kontorspersonal med merkantil utbildning och bilflyttare, som det inte är utbildningskrav på, men man har stora svårigheter med att rekrytera folk med yrkesexamen från bilbranschen såsom bilmekaniker och arbetsledare. Företagen S4 och S5 har stora svårigheter att rekrytera personal med teknisk utbildning såsom mekaniker och byggmästare. Vid S4 efterlyser man en bra grundutbildning inom disponentbranschen. Kraven på disponenten ökar i takt med att husen blir äldre. Disponenten ska klara av långsiktig ekonomisk planering, känna till juridiska frågor och finesser och han ska klara av att göra konkurrensutsättningar med bra offertförfrågningar. Sammanfattningsvis efterlyses disponentkurser på andra stadiet med fokusering på ekonomi och teknik. Dessutom önskas en gedigen fastighetsförvaltarutbildning på yrkeshögskolenivå, som också behövs vid företag som äger, säljer och hyr ut

14 14/21 fastigheter. Företaget S4 meddelade att flera av deras kunder är i behov av examen för transportföretagare. S4 har också svårt att rekrytera kompetenta redovisningstradenomer. Man fördjupar inte sina kunskaper tillräckligt och känner inte till skattefrågor. Många tradenomer med inriktningen redovisning har trots allt inte fokuserat studierna och gått på djupet i sitt huvudämne, vilket resulterar i att de inte har en gedigen utgångskunskap. Företagen S1 och S3 har också stora rekryteringsproblem. De representerar båda låglönebranscher och konkurrerar med Hangö hamn om arbetstagarna. S1 ser personaluthyrningsföretagen som ett mycket stort hot eftersom de suger åt sig mycket folk. Vid S1 vill man själv välja ut sin personal. Vid S3 bör de anställda fastighetsskötarna ha körkort. I alla sju företag var omsättningen på personal låg. Vid S2 menade man att det till och med är för liten omsättning på personalen. Vid S5 är det dock stor omsättning på bilflyttarna, vilket också är önskvärt. Det är ofta frågan om studenter som håller ett mellanår studieledigt och personer som håller på att byta arbetsplats (between the jobs). Tre företag av sju uppger att det gärna tar emot praktikanter. Dessutom meddelar fastighetsserviceföretaget S3 att man hittills inte haft, men gärna skulle ta emot praktikanter som har traktorkörkort. Praktikanterna har studerat vid VNY, Yrkesinstitutet Sydväst, Yrkeshögskolan Sydväst och Åbo yrkeshögskola. Vaktföretaget S6 har haft läroavtal med Amiedu och Edupoli samt arbetskraftutbildning. S4 har haft läroavtal med en disponentstuderande, men den studerande bröt avtalet eftersom han insåg att det inte var rätt bransch för honom. Tre företag har tagit emot PRAO-elever. Tre företag av sju (S1, S2 och S4) säger att det är svårt att ta emot praktikanter och IAstuderande. Företagen uppger att de inte har resurser till att handleda de studerande, att IA-perioden sammanfaller med företagets mest arbetsdryga tid på året eller att det inte finns en fysisk ledig arbetsplats. Var ordnas utbildning? Vid fem av sju företag kan de som anställs få sin yrkeskompetens lokalt. Vid vaktbolaget S6 samarbetar man med Amiedu och Edupoli via läroavtal. Stuvare utbildas

15 15/21 enbart i Kotka vilket innebär att stuvarna i Hangö saknar utbildning. De som utbildar sig i Kotka kommer inte till Hangö för att arbeta. Vid två företag poängterade man bristen på kompetent arbetskraft inom bilbranschen, däremot tycks det finnas ett överutbud på kockar. Vid S5 sade man: Yrkis i Karis utbildar för många kockar och det utbildas för få Hangö-ungdomar vid SISU-linjen i Yrkis. Alla företag har anställda som bor i närområdet. Företaget S2 har sökt en operativ chef via Helsingin Sanomat, men det är svårt att rekrytera folk från andra regioner eftersom det är bostadsbrist i Hangö Vilken kunskap och färdighet behöver de anställda? Vid alla intervjuade företagen vill man att de anställda behärskar de båda inhemska språken. Det beror på arbetsuppgiften hur bra de anställdas språkkunskaper ska vara. Vid S1 och S3 krävs så mycket kunskap att den anställda kan diskutera enkla saker med uppdragsgivaren. Fem av sju företag kräver att de anställda har kunskaper i engelska, det gäller då främst kontorspersonalen. Alla ytterligare språkkunskaper såsom ryska och tyska ses som en fördel. Vid vaktbolaget S6 får anställda med språkkunskaper en högre löneklass. Två företag av sju uppgav att arbetet delvis är fysiskt tungt, därför uppskattar man om de anställda är i bra fysisk form. Vid sex av sju företag nämner man specifikt god kvalitet, service eller nöjda kunder som något som garanterar företagets position i konkurrensen. Sex av sju undersökta företag sköter löneräkningen och faktureringen själva. Personalen som sköter dessa uppgifter har merkantil utbildning. Tre av sju företag sköter också bokföringen själv, två av dessa företag är bokföringsföretag Vilken tilläggsutbildning behöver företagens nuvarande personal?

16 16/21 Vid alla företag får personalen delta i kurser av olika slag. Vid tre av sju företag deltar man i de kurser som Västra Nylands handelskammare ordnar. Deras kursutbud anses vara bra. Vid vaktbolaget har hela personalen gått kurserna Heta arbeten och Arbetssäkerhet. Alla gårdskarlar vid S2 har också Heta arbeten - kort. Speditionsföretaget samarbetar med tullen, som också utbildar personal vid S5. Vid städföretaget utbildar man sina städledare och handledare vid kurser ordnade av Städförbundet. Städarna lär sig i jobbet med hjälp av en handledare. Det är för dyrt att låta alla städare gå städkurs eftersom det ändå krävs en handledare vid varje ny arbetsplats på fältet. De som varit anställda en tid på disponentsidan i S4 får genomgå disponentutbildning. Det är en ettårig flerformsutbildning ordnad av Kiinteisöalan koulutussäätiö. Vid företaget S2 berättade man att det är omöjligt att få iväg gubbarna på kurs. Därför får arbetarna nödvändig information vid personalmöten och av arbetsledaren. Vid sex av sju företag uppger man att man deltagit i ledarskapsutbildning. Städbolaget S1 uppger att Städförbundet erbjuder ledarskapsutbildning på olika nivåer. Det ena bokföringsbolaget deltar i kurser ordnade av moderbolaget. Tre företag av sju uppger att de deltar i och besöker branschens mässor och seminarier. Vid ett företag av sju poängterar man att man i första hand deltar i kurser som ordnas lokalt. Vid de intervjuade företagen har någon från personalen deltagit i bl.a. följande kurser/utbildningar: städkurs, skattelagstiftning, speditionskurs, ekonomförbundets kurser, ordningsvaktens användande av maktmedel (järjestyksen voimankäyttö), utbildning vid Markkinointi-instituutti. Vid företaget S4 berättades att alla anställda inte deltar i kurserna utan deltagarna får distribuera kursmaterialet eller skicka en sammanfattning per till kollegerna. 7 Slutsatser

17 17/21 Företaget S4 efterlyste för sina kunder en kurs för transportföretagare. I Karis startade en sådan kurs i november 2007, som bör svara på utbildningsefterfrågan. Många företag hade problem att rekrytera personer med teknisk utbildning, men ingen nämnde att det var svårt att rekrytera personer med merkantil utbildning. Däremot ansåg man att nyutexaminerade merkonomer och tradenomer med redovisning som huvudämne inte hade de kunskaper som företagen förväntade sig. I Hangö klagade man på bristen på ungdomar med utbildning från yrkesskolans billinje. De som är anställda har alla utbildning från VNY. Man borde kanske effektivera marknadsföringen av VNY:s billinje bland skoleleverna i Hangö eftersom företagen uppger att det finns praktikplatser för studerande och jobb för de utexaminerade. Företagen anser att det finns brister i merkonomernas och tradenomernas kunskaper. Man bör kanske utreda om det verkligen är så eller om företagen har för uppskruvade förväntningar på de nyutexaminerade ungdomarna. Eller är det så att då man höjt utbildningsnivån så att merkanter slopats och det istället utbildas merkonomer, så har man inte lyckats höja kunskapsnivån i motsvarande grad. Företagen sade att man av olika orsaker ogärna tar emot praktikanter till de administrativa uppgifterna, men samtidigt klagade man på de nyutexaminerades kunskaper inte motsvarar förväntningarna. Utbildningsarrangörerna borde närma sig dessa företag för att diskutera problemet eftersom bristen på bra praktikplatser kan vara orsaken till motivationsbrist följd av bristfälliga kunskaper hos de studerande. Vid fyra av sju företag finns det arbetsuppgifter, som inte fordrar förhandskunskaper hos de anställda. Enligt UVM:s utvecklingsplan strävar man till att alla skall ha en yrkesexamen (Utvecklingsplan 2004, 3), vilket medför att det blir allt svårare för företagen att rekrytera arbetskraft till de ovan nämnda uppgifterna, eftersom unga arbetstagare har en yrkesexamen och alltså är överkvalificerade. Alla intervjuade företag verkade välorganiserade och hade klara målsättningar. Av de intervjuade företagen var det endast vid ett där ingen från ledningen deltagit i ledarskapsutbildning.

18 18/21

19 19/21 8 Källförteckning Aaltola, J & Valli, R. (toim.) Ikkunoita tutkimusmetodeihin. Osa 1: Metodin valinta ja aineistonkeruu: virikkeitä aloittelevalle tutkijalle. Jyväskylä: PS-kustannus. Aikuiskoulutuksen alueelliset toimenpideohjelmat. Opetusministeriön julkaisuja 2005: Helsinki:Yliopistopaino Backman, H Yrke 2015: en prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och yrkesutbildning. Helsingfors: Sydkustens landskapsförbund Eskola, J & Suoranta, P Johdatus laadulliseen tutkimukseen. Tampere: Osuuskunta Vastapaino. Näätänen, T Uudenmaan koulutustarvetutkimus : Pitkäkestoisen ammatillisen koulutuksen kvantitatiivinen tarve Länsi- ja Keski-Uudellamaalla sekä Hyvinkään- Riihimäen talousalueella ja Helsinki: Uudenmaan liitto Olsson, H. & Sörensen, S Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Falköping: Liber. Patel, R. & Davidson B Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Ruoholinna, T Koulutus vai kokemus? Työtaitojen oppiminen opetuksen- ja kaupan aloilla. Turun yliopisto, kasvatustieteiden laitos. Turku: Painosalama Oy Ryen, A Kvalitativ intervju från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber Utveckling av informationstjänster, rådgivning och handledning för vuxenstudier. Förslag till åtgärdsprogram utarbetat av beredningsgruppen tillsatt av undervisningsministeriet och arbetsministeriet. Arbetsförvaltningens publikation 365. Sammandrag

20 20/21 Utbildning och forskning : Utvecklingsplan Undervisningsministeriet: Helsingfors Vuxenutbildningen i Svenskfinland: En statistisk översikt. Länsstyrelsen i Södra Finlands län. Bildningsavdelningens svenska enhet

1 Kartläggning av detaljhandelns utbildningsbehov i västra Nyland

1 Kartläggning av detaljhandelns utbildningsbehov i västra Nyland 1 Kartläggning av detaljhandelns utbildningsbehov i västra Nyland Agneta Evers, projektkoordinator Yrkesknuten Yrkesinstitutet Sydväst- Karis Kurscenter 31.01.2008 2/20 2 Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning...2

Läs mer

1 Kartläggning av tillverknings- och produktionsbranschens utbildningsbehov i västra Nyland

1 Kartläggning av tillverknings- och produktionsbranschens utbildningsbehov i västra Nyland 1 Kartläggning av tillverknings- och produktionsbranschens utbildningsbehov i västra Nyland Agneta Evers, projektkoordinator Yrkesknuten Yrkesinstitutet Sydväst- Karis Kurscenter 31.01.2008 2/21 2 Innehållsförteckning

Läs mer

1 Kartläggning av transportbranschens utbildningsbehov i västra Nyland

1 Kartläggning av transportbranschens utbildningsbehov i västra Nyland 1 Kartläggning av transportbranschens utbildningsbehov i västra Nyland Agneta Evers, projektkoordinator Yrkesknuten Yrkesinstitutet Sydväst- Karis Kurscenter 31.01.2008 2/23 2 Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Olika typer av prognostisering Heidi Backman Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Yrkesutbildningsreformen

Yrkesutbildningsreformen Yrkesutbildningsreformen Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande, 20.1.2017 Ulla-Jill Karlsson Konsultativ tjänsteman Kompetens och utbildning: Yrkesutbildningsreformen 2015-2018

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA 15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Innehåll Förord 3 Arbetslivskontakter för de studerande 4 Yrkesprov 5 Varför, hur? 5 Nyttan? 5 Förverkligandet 6 Organ (=Yrkesteam) 7 Arbetsplatshandledare

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden?

Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden? Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden? VOSE-projektet Utbildningsstyrelsens arbetsseminarium 25.3.2010 Syftet är att

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Studieinfo.fi för lärande (Oppijan Opintopolku.fi)

Studieinfo.fi för lärande (Oppijan Opintopolku.fi) Studieinfo.fi för lärande (Oppijan Opintopolku.fi) Producent Regina Westermark-Niskala, UBS Tjänsten erbjuder en kanal till gymnasieoch yrkesutbildning samt till annan utbildning efter grundskolan Förnyad

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster. Ekenäs Kai Koivumäki

Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster. Ekenäs Kai Koivumäki Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster Ekenäs Kai Koivumäki 2.-3.12.2010 Arbetsmarknadssituationen 27 000 mindre arbetsökare än för ett år sedan (minskade mest i Södra Österbotten

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

Placering efter utbildning 2010

Placering efter utbildning 2010 Utbildning 2012 Placering efter utbildning 2010 Största delen av de nyutexaminerade sysselsattes bättre år 2010 än året innan Enligt Statistikcentralen hade största delen av de nyutexaminerade lättare

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant Internationell praktik Bli internationell anställ en utländsk praktikant Bästa arbetsgivare! CIMO ordnar tillsammans med läroanstalter, studentorganisationer och arbetsförvaltningen praktikmöjligheter

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad Ann Backman och Eivor Söderström Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad FSKC ARBETSPAPPER 5/2014 Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Läs mer

Placering efter utbildning 2011

Placering efter utbildning 2011 Utbildning 2013 Placering efter utbildning 2011 Största delen av de nyutexaminerade sysselsattes bättre år 2011 än året innan Enligt Statistikcentralen hade största delen av de nyutexaminerade lättare

Läs mer

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Datum 2010-08-11 Dnr 1000692. Studentmedarbetare i Region Skåne. studentmedarbetarsystemet, Svenskt Näringsliv

Datum 2010-08-11 Dnr 1000692. Studentmedarbetare i Region Skåne. studentmedarbetarsystemet, Svenskt Näringsliv 044-309 30 58 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-08-11 Dnr 1000692 1 (4) Studentmedarbetare i Regiondirektören har fått i uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för hur ett studentmedarbetarsystem

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 30.1.2001 6/400/2001 Till anordnare av yrkesutbildning NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Enligt 9 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) anges i tillståndet att

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf) AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning?

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning? Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning? Göra jobben och arbetsgivarna aktiva och attraktiva. Skapa möten mellan barn/unga och arbetsliv. kartlägga kunskaper och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning 9 500 Småbarnsfostran Småbarnsfostran är växelverkan Åbo har ca 50 dagvårdsenheter, som kan bestå av flera olika daghem eller till exempel

Läs mer

Vård- och omsorgscollege

Vård- och omsorgscollege på väg mot Vård- och omsorgscollege för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan Vård- och omsorgsprogrammet om människor och hälsa ligger dig varmt om hjärtat Du får lära dig

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer