Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari Kävlinge kommun. Granskning av demensvård och vård i livets sista tid

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2012. Kävlinge kommun. Granskning av demensvård och vård i livets sista tid"

Transkript

1 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2012 Kävlinge kommun Granskning av demensvård och vård i livets sista tid

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Metod Revisionskriterier Mål och riktlinjer för demensvård och vård i livets sista tid samt kvalitetssäkring Socialtjänstplan Socialtjänstens verksamhetsplan Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Samarbetsavtal angående palliativ vård Hur säkerställer socialnämnden att vården är kvalitativ? Bedömning Demensvård Boende, växelvård, dagverksamhet och ordinärt boende Demensstödgrupp Personcentrerad omvårdnad Begränsningsåtgärder Kompetensutveckling Bedömning Vård i livets sista tid VILA Den enskildes påverkansmöjlighet Samverkan med Region Skåne Kompetensutveckling och stöd till personalen Uppföljning Bedömning Slutsatser och kommentarer Källförteckning Intervjuade Förtroendevalda revisorer som medverkat vid intervjuerna

3 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kävlinge kommun granskat socialnämndens styrning och uppföljning av demensvården och vården i livets sista tid. Syftet är att granska hur socialnämnden säkerställer vårdens kvalitet, att individuella behov blir tillgodosedda samt att personalen får kompetensutveckling för att klara uppdragen. Den samlade bedömningen är att socialnämnden har en god styrning och uppföljning av kommunens vård och omsorgsverksamhet som inkluderar demensvård och vård i livets sista tid. Därtill har socialnämnden ett kvalitetsledningssystem med klargörande av hur kontroller, säkringar och uppföljningar ska genomföras för att säkerställa att vården är kvalitativ. Socialnämnden är ett föredöme när det gäller kvalitetsledningssystem. Markering finns i socialtjänstplanen och socialtjänstens verksamhetsplan att individuella behov ska tillgodoses. Vi kan konstatera att arbete pågår med att på olika sätt stärka och utveckla den personcentrerade vården. Vi ser att de som intervjuats ställer höga krav på att demensvården och vården i livets slut ska vara trygg, värdig och personcentrerad. Vi kan också konstatera att personalen har tillgång till kompetensutveckling både avseende demenssjukdomar och vård i livets sista tid. Demensstödsgruppen och VILA-gruppen med sin respektive specialistkompetens är värdefulla handledare och utbildare i det dagliga arbetet. Vår sammanfattande bedömning är att det inte finns något som tyder på annat än att demenssjuka får ett gott omhändertagande av socialnämndens verksamhet. Vår bedömning är också att vårdtagare i livets sista tid får ett gott omhändertagande. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Inom kommunens vård- och omsorgsverksamhet finns behov som behöver ett särskilt omhändertagande. Det gäller vården i livets slutskede och demensvården. Vård i livets slut är aktuell när bot för vårdtagaren inte längre är möjlig. Det huvudsakliga målet för vården är att lindra fysisk smärta samt erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd till vårdtagaren och närstående. Vården ska kunna erbjudas varhelst vårdtagaren väljer att vårdas. I vården ingår även omhändertagande av de personer som patienten definierat som sina närstående. När det gäller demens uppger Socialstyrelsen att personer med demenssjukdom är den enskilt största målgruppen för äldreomsorgens insatser. Enligt Socialstyrelsen 1 har åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre en demenssjukdom. Det går som regel inte att bota en demenssjukdom utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symptom och på att på olika sätt kompensera för funktionsnedsättningar som personen drabbas av. Revisorerna bedömer att vården i livets slutskede och demensvården är angelägna områden och vill genom granskningen förvissa sig om att människor i behov av sådan vård får ett gott och tryggt omhändertagande. Revisorerna vill också förvissa sig om att personalen får kompetensutveckling för att klara uppgifterna Syfte och revisionsfrågor Syftet är att granska hur Kävlinge kommun styr och följer upp vården i livets slutskede och demensvården. Ett annat syfte är att granska hur socialnämnden säkerställer vårdens kvalitet och att individuella behov blir tillgodosedda samt att personalen får kompetensutveckling för att klara uppgifterna. Följande frågor besvaras i granskningen: Vilka mål och riktlinjer har uttalats från fullmäktige och socialnämnden för vården i livets slut och demensvården? Hur förvissar sig socialnämnden om att verksamheterna följer nationella direktiv och kommunens uttalade mål och viljeinriktningar? Demensvård Hur håller vård- och omsorgsverksamheten sig informerad om vilka demenssjuka som finns i kommunen? Hur tas demenssjuka omhand i ordinärt boende? På Billingshäll? Vilket stöd ges till anhöriga? Tillgodoses individuella behov? Hur sker samverkan med Region Skåne? Vilka säkerhetsåtgärder finns runt dementa? Hur säkerställer socialnämnden att vården är kvalitativ? Vård i livets slut 1 Socialstyrelsen Kartläggning av resurser för vård och omsorg vid demenssjukdom, november

5 Vilken vård erbjuds i livets slutskede? Vilka valmöjligheter finns för den enskilde och närstående? Har den enskilde påverkansmöjlighet och fångas dennes behov och önskemål? Finns tillgång till läkare, psykolog, socialt och andligt/existentiellt stöd? Hur sker samverkan med Region Skåne? Vad bidrar VILA-gruppen med? Hur säkerställer socialnämnden att vården är kvalitativ? Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen när det gäller vård i livets slut och demensvård? 2.3. Metod Granskningens genomförande baseras på intervjuer och genomgång av för granskningen relevant dokumentation. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Granskningen utgår från följande nationella uppdrag och riktlinjer avseende demensvård och vård i livets sista tid: Socialtjänstlagen (SOL) Socialnämnden ska verka för att äldre får: ett värdigt liv, välbefinnande samt möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra, tillgång till goda bostäder samt stöd och hjälp i hemmet. Dessutom ska nämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre och upplysa om socialtjänstens verksamhet. Det ska även finnas stöd och avlösning för dem som vårdar närstående. 2 Hälso- och sjukvårdslagen (HsL) Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att hälso- och sjukvården främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. Vård och behandling skall därigenom så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 4 läggs stor vikt på att vård, omvårdnad och omsorg bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt samt ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialtjänsten bör enligt dessa riktlinjer erbjuda personer med demenssjukdom plats i ett småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. 2 SOL, Kap 11 3 Hälso- och Sjukvårdslag (1982:763) 4 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 s. 8 4

6 Uppföljning är en annan viktig punkt där läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser bör följas upp minst en gång per år. 5 För att kunna konkretisera detta har 14 indikatorer utformats för uppföljning av vården, omvårdnaden och omsorgen. Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011 Hösten 2011 förelåg ett utkast till nationellt vårdprogram för palliativ vård som var ute på remiss hos bland annat landets kommuner. Programmet är gemensamt för all palliativ vård oberoende av diagnos, ålder, etnicitet, bakgrund och oavsett om vården bedrivs via kommun, landsting eller privat vårdgivare. Vårdprogrammet ska vara ett stöd i den dagliga vården för all personal som arbetar med människor i behov av palliativ vård. Det ska även vara en del av underlaget för planeringen av den regionala och lokala palliativa vården. I programmet presenteras en värdegrund för den palliativa vården, vilken kan sammanfattas i fyra ledord: närhet, helhet, kunskap och empati. Mål, policys och riktlinjer antagna av fullmäktige och socialnämnden (se kapitel 3) 5 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 s. 8 5

7 3. Mål och riktlinjer för demensvård och vård i livets sista tid samt kvalitetssäkring Inga mål har uttalats från fullmäktige eller socialnämnden specifikt beträffande demensvård eller vård i livets sista tid. Demensvård och vård i livets sista tid ingår som naturliga delar i målen som gäller för kommunens äldreomsorg/hemvård. Kommunens hemvård styrs i kedjan från vision och kommunövergripande mål till socialtjänstplan och socialtjänstens verksamhetsplan. Därtill har socialtjänsten en kvalitetsmanual med syftet att skapa organisatorisk struktur för verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Det finns också kvalitetsgarantier för hemvården och servicetjänster Socialtjänstplan Socialnämnden har tagit fram en plan för sitt arbete perioden Socialtjänstplanen ska ligga till grund för verksamheternas utvecklingsplaner och verksamhetens årliga verksamhetsplan inklusive balanserat styrkort. Socialtjänstplanen ska följas upp kontinuerligt. Socialtjänstplanen redovisar värdegrunden för socialtjänsten. Socialtjänsten ska vara: Framtidsinriktad Tänka nytt och skapa nytt Ha ett professionellt förhållningssätt för att ge invånarna en verksamhet av god kvalitet Lyssna på individen Bidra till den enskildes möjligheter att ta ansvar för sig själv och andra Det övergripande målet utifrån perspektivet Kävlingebon är att ge en vård och omsorg av god kvalitet som ser till individens förmågor. Socialtjänstplanen anger den politiska inriktningen för hemvården under planperioden, det är bland annat: Valfrihet för individen Främja verksamheter som ger meningsfullhet och sysselsättning Förutse behov av insatser och boendeformer Uppmuntra nytänkande och värdera erfarenhet Använda aktuell forskning och omvärldserfarenhet Prioritera allmänt förebyggande arbete 3.2. Socialtjänstens verksamhetsplan 2011 Verksamhetsplanen innehåller årets planering och balanserade styrkort för varje verksamhet inom socialtjänstområdet. Årets planering inom hemvården är bland annat att: Se över vårdtagarens möjlighet till valmöjligheter gällande när, och hur, beviljade insatser ska ges Registrera i Palliativa registret Utveckla demensverksamheten utifrån nationella riktlinjer Utveckla personcentrerad omvårdnad via genomförandeplaner, där kontaktpersonen är den viktigaste och närmaste personen i mötet med vårdtagaren. 6

8 3.3. Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Lokala riktlinjer för demenssjukdomar har tagits fram i samverkan mellan Region Skåne och kommunerna i mellersta Skåne. Riktlinjerna gäller från och med Riktlinjerna vänder sig till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med demenssjukdom. Syftet med riktlinjerna är att ge personer med demenssjukdom en harmoniserad diagnostik, behandling och omvårdnad. Av riktlinjerna framgår vad kommunen, primärvården och specialistvården ska svara för beträffande demenssjukdomar: Kommunen ska upptäcka, vårda och ge omvårdnad samt stödja Primärvården ska upptäcka, utreda på basnivå och behandla Specialistvården ska upptäcka, utreda på specialistnivå, behandla, forska och utbilda 3.4. Samarbetsavtal angående palliativ vård Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har under hösten 2011 omarbetat överenskommelsen om palliativ vård i Skåne som togs fram Det finns en arbetsgrupp som arbetar med frågan och hur Regionen och kommunerna ska samverka när det gäller palliativ vård. Region Skåne svarar för specialiserad palliativ vård medan kommunerna svarar för merparten av basal palliativ vård Hur säkerställer socialnämnden att vården är kvalitativ? Socialförvaltningen har tagit fram en kvalitetsmanual som utgör grunden för ett kvalitetsledningssystem. Det är i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Av intervjuerna framgår att socialtjänsten i Kävlinge kommun ligger långt framme när det gäller kvalitetsledningssystem i förhållande till andra kommuner. Socialtjänstens kvalitetssamordnare ingår i en arbetsgrupp hos Socialstyrelsen som har uppdraget att fortsätta utvecklingen av systemet. Syftet med ett kvalitetsledningssystem är att skapa systematik och samordning i verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Ett väl fungerande ledningssystem innebär att det finns en organisatorisk struktur för verksamheten med uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Av kvalitetsmanualen för socialtjänsten i Kävlinge kommun framgår bland annat vilken ansvarsfördelning som finns från socialnämnd till medarbetare och externa entreprenörer samt hur arbetet ska med: Uppföljning och utvärdering samt egenkontroll och erfarenhetsåterföring. Kvalitetssäkring av sociala tjänster Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda Fel och brister i verksamheten Synpunkter och klagomål Bemötande Metoder för diagnostik, vård och behandling Riskhantering Avvikelsehantering 7

9 Av intervjuerna framgår att personalen har arbetat mycket med kvalitetsledningssystemet och balanserat styrkort. Allt med syftet att klargöra processer och rutiner samt skapa förutsättningar för en kvalitativ omvårdnad av den enskilde. Årligen tas en kvalitetsrapport fram som innehåller intern kvalitetsrevision, information om resultatet av genomförda brukarundersökningar, nyckeltalsjämförelser och information om synpunkter och avvikelser. Synpunkter och avvikelser uppges vara grunden för förbättringsåtgärder Bedömning Sammantaget kan det konstateras att socialnämnden har lämnat tydliga mål och uppdrag till hemvården som sedan förtydligats i en verksamhetsplan. Av planerna framgår vad medborgarna kan förvänta sig av hemvårdsverksamheten. Det finns däremot inga uttalade mål direkt riktade till demensvården eller vård i livets slutskede trots att det är viktiga delar i kommunens vård och omsorg. Den vården omfattas av de mål som finns för äldrevården/hemvården och ses som naturliga delar i den verksamheten. Ett kvalitetsledningssystem har tagits fram för socialtjänstens verksamheter. Systemet markerar med tydlighet vilka kontroller, säkringar och uppföljningar som ska göras för förvissning om att den vård och omsorg som ges är kvalitativ. Socialnämnden har kommit långt i utvecklingen med att ta fram ett kvalitetsledningssystem vilket är mycket positivt. Den samlade bedömningen är att socialnämnden har en god styrning och uppföljning av vård och omsorgsverksamheten som inkluderar demensvård och vård i livets sista tid. 8

10 4. Demensvård Socialstyrelsen anger 6 att det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige och årligen insjuknar cirka personer. Det finns inget som tyder på att risken för att insjukna har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer födda på 1940-talet uppnår hög ålder. Det går som regel inte att bota en demenssjukdom. Ett viktigt syfte med demensvården är att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. En viktig del i detta är stödet till anhöriga Boende, växelvård, dagverksamhet och ordinärt boende Socialstyrelsen påtalar i sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom att socialtjänsten bör erbjuda personer med demens plats i småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Totalt finns ca 85 sådana platser (permanenta och växelvård) i Kävlinge kommun. Förutsättningen för att få en plats är en diagnos och ett biståndsbeslut. En rutin har tagits fram för inflyttning till demensboende och hur den enskilde ska ges möjlighet att successivt vänja sig vid sitt nya boende. När det gäller särskilt boendet tas biståndsbeslut om boendet, däremot inte om vilka insatser som ska erbjudas inom ramen för boendet. Boendet avväger tillsammans med vårdtagaren vilka insatser som ska ges och vad vårdtagaren anses klara själv. I ordinärt boende får den enskilde stöd i form av specificerade hemvårdsinsatser enligt biståndsbeslut. Dagverksamhet för dementa finns att tillgå på Billingshäll och Möllebacken. Arbete pågår med att utveckla verksamheten och erbjuda en mer flexibel dagverksamhet med längre öppettider och öppet på helger och nätter. Strävan är också att starkare koppla samman dagverksamheten och kommunens anhörigstöd. De intervjuades bedömning är att utökad verksamhet gör att dementa kan bo kvar längre i ordinärt boende och att anhöriga får avlastning Demensstödgrupp I Kävlinge kommun finns sedan 2009 en demensstödgrupp bestående av en demenssjuksköterska och en Silviasyster. Silviasyster är en undersköterska med specialistkompetens inom området omvårdnad av demenssjuka. Gruppen ger stöd, råd och handledning till hemvårdspersonal och till anhöriga. Flertalet ärenden rör vårdtagare i ordinärt boende. I gruppens uppgifter ingår också att svara för utbildningsinsatser till personal och anhöriga. Gruppen känner vid granskningstillfället till ca 250 personer i kommunen med demensdiagnos. Sjukvårdens minnesmottagning och minnespecialist remitterar de som fått en diagnos till demensstödgruppen men endast om den enskilde ger sitt medgivande. Det innebär att det kan finnas ett mörkertal i kommunen beträffande personer med demenssjukdom. De intervjuade uppger att det är önskvärt med en tidig kontakt med den enskilde. Tidiga insatser och avlastning av anhöriga ökar förutsättningarna att den enskilde kan stanna kvar hemma längre. Emellanåt kommer det personer till vårdcentralen som oroar sig för att de har en demenssjukdom. Vårdcentralen skickar då en remiss till demensstödsgruppen som gör en test på personen. Svaret skickas tillbaka till vårdcentralen. 6 Hämtat från nationella direktiv för vård och omsorg vid demenssjukdom

11 4.3. Personcentrerad omvårdnad Socialstyrelsen markerar i de nationella direktiven för vård och omsorg vid demenssjukdom vikten av personcentrerad vård. Personcentrerad vård innebär att fokus sätts på personen och inte demenssjukdomen samt att vården tar utgångspunkt i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Personcentrerad vård syftar till att göra omvårdnaden och vårdmiljön mera personlig och förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Den personcentrerade vården utgår från information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser. Socialtjänstens verksamhetsplan 2011 anger att den personcentrerade vården ska utvecklas genom genomförandeplaner och kontaktmannaskap. De intervjuade uppger att de har arbetat mycket med den frågan under Bedömningen från de intervjuade är att personalen genomgående är duktiga på att se, höra och tolka hur den enskilde vill ha det. Enligt de intervjuade finns det genomförandeplaner för alla vårdtagare men att de kan variera i kvaliteten. Genomförandeplanen ska styra arbetet runt den enskilde och säkerställa att personens behov och önskemål blir tillgodosedda så långt det är möjligt. Planen tas fram av kontaktpersonen tillsammans med vårdtagaren och anhöriga. Varje vårdtagare har en kontaktperson, det gäller både i särskilt boende och hemtjänst. Kontaktpersonen ska ha den fortlöpande kontakten med vårdtagaren och anhöriga och hålla genomförandeplanen uppdaterad. För att personalen ska förstå och kunna möta upp den enskilde bättre tas en livsberättelse fram tillsammans med vårdtagaren. Livsberättelsen skrivs ner och ger personalen viktig information om hur personen har levt sitt liv. Det gör det lättare att förstå den enskildes vanor, behov och önskemål. Levnadsberättelser finns för vårdtagare både i ordinärt och i särskilt boende. Det viktiga som framhålls i intervjuerna är att berättelsen tas fram tillsammans med vårdtagaren och att det är vårdtagarens berättelse som synliggörs och inte de anhörigas. Metoden Qualid har prövats på vårdtagare med svår demens och när det finns behov av extra tillsyn och insatser för att möjliggöra en meningsfull vardag för den enskilde. Qualid är en metod för att tillgodose den enskildes livskvalitet. Metoden innebär en mätning av livskvaliteten för den enskilde genom ett frågeschema. Demenssjuksköterskan genomför analysen och utifrån resultatet struktureras den enskildes dag så att han/hon kan njuta av den. Det finns delade meningar om metodens värde. Även andra metoder finns att tillgå men används i begränsad omfattning. Inom kommunens äldreomsorgsverksamheter genomförs SIP 7 en gång i månaden eller vid behov. Vid sådant möte samlas hela teamet (alla kompetens) som finns runt vårdtagaren. Syftet är att samordna planeringen och ha samsyn i vården av den enskilde Begränsningsåtgärder Varje medborgare är grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetskränkningar. Det innebär att medborgaren gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp eller frihetskränkning. Med frihetsberövande avses exempelvis när någon är förhindrad att förflytta sig. Av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans rutinbeskrivning avseende nödrätt och användande av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende framgår att skyddsåtgärder får användas med den enskildes samtycke. Det står att ett samtycke kan vara uttryckligt, konklu- 7 Samordnande individuell planering 10

12 dent 8 eller presumerat 9. Rutinbeskrivningen innehåller förteckning över olika skyddsåtgärder 10 samt en beskrivning av hur ärenden om skyddsåtgärder ska handläggas och beslutas. Det finns också en rutin för hur hemvården ska agera om vårdtagare avviker från sitt boende och om den enskilde inte bedöms vara i stånd att ta hand om sig själv. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att det är vanligt med fysiska begränsningsåtgärder för att förebygga skador och olyckor bland personer med demenssjukdomar. Fysiska begränsningsåtgärder definieras som en mekanisk anordning som inskränker rörelsefriheten, exempelvis bälten, brickbord och sänggrindar. De intervjuade påtalar att exempelvis bälte i rullstol och grind på sängen kan under vissa betingelser vara skyddsåtgärder. Det förutsätter en ordination från sjukgymnast/arbetsterapeut, medgivande från den enskilde och beslut av enhetschef. Kan vårdtagaren inte tala ska personalen läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk för klarhet om åtgärden accepteras eller inte. Accepteras det inte avbryts åtgärden. Enligt de intervjuade kan den enskilde aldrig tvingas till något mot sin vilja. Det finns enligt de intervjuade många svåra frågor när det gäller skyddsåtgärder och andra frågor som handlar om den enskildes medgivande. Det uppges vara svåra frågor som regelbundet diskuteras i samband med utbildningar, handledning och personalmöten. Exempelvis förs diskussion om hur länge en vårdtagare kan få låta bli att tvätta sig/duscha om han/hon inte vill. Det påtalas genomgående att personalen har blivit allt bättre på att hantera sådana situationer. De intervjuade uppger att gruppboendens ytterdörrar genomgående är låsta som det är brukligt i de flesta människors hem. Det ska vara möjligt för den enskilde att öppna dörren och om den enskilde inte kan det ska han/hon omgående få hjälp av personalen. Lägenhetsdörrar får inte låsas av personalen förutom om den enskilde ger sitt medgivande. Befintliga lägenheter har vanligt lås med nyckel. Nybyggda har hotellås och bricka att öppna dörren med vilket gör att den enskilde lätt tar sig in och ut medan obehöriga inte kan ta sig in. De intervjuade uppger att alla larm är individuella. Skyddsåtgärder dokumenteras noga av sjuksköterskorna samt att den enskilde har samtyckt. Den enskilde väljer själv trygghetslarm och det finns vårdtagare som bär GPS Kompetensutveckling Enligt de intervjuade erbjuds all hemvårdspersonal utbildning om demensvård genom det s.k. 6-stegsprogrammet. Det är demensstödsgruppen som håller i utbildningen som ges i föreläsningsform. Den s.k. ABC-utbildningen erbjuds också till all personal. Det är en webbbaserad utbildning på tre steg med efterföljande diskussioner. De intervjuade uppger att hemvården är en lärande organisation Bedömning Socialtjänstens verksamhetsplan 2011 anger att de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom ska följas. Vår bedömning är att inget tyder på annat än att de- 8 Ett samtycke består i att den enskilde agerar på ett sätt som underförstått visar att han/hon samtycker eller inte. Det kan vara genom kroppsspråk och rörelser. 9 Att vårdtagaren antas ha samtyckt till åtgärden om han/hon hade givits tillfälle att ta ställning i frågan. 10 Exempelvis låst dörr, låst grind, generella larm, individuella larm, larmmattor, sänggrindar, bälte, sele och bord. 11

13 mensvården i Kävlinge kommun har en god följsamhet till riktlinjerna avseende de punkter som vi har granskat. Vi kan konstatera att det i kommunen finns tillgång till småskaligt särskilt boende som är specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Det finns också tillgång till en demensstödsgrupp som ger råd, stöd och handledning till personal och anhöriga. Gruppen svarar även för att personal och anhöriga får olika utbildningsinsatser om demens. Vår bedömning är att det finns en hög strävan inom kommunens demensvård att vilja ge varje vårdtagare en god och personcentrerad omvårdnad. Både nationella direktiv och socialtjänstens verksamhetsplan markerar vikten av ett personcentrerat förhållningssätt. De intervjuade uppger att de har arbetat mycket med den frågan under Varje vårdtagare har en genomförandeplan och en kontaktperson. Det tas också fram livsberättelser som ska bidra till att bättre förstå vårdtagaren och kunna möta upp på behov och önskemål. Det finns en rutin avseende nödrätt och användande av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende. Såvitt vi kan bedöma respekteras och följs rutinen. De intervjuade uppger att det finns många svåra frågor när det gäller skyddsåtgärder och den enskildes medgivande. Det är frågor som enligt de intervjuade regelbundet diskuteras i samband med utbildning, handledning och personalmöten. Vår sammanfattande bedömning är att det inte finns något som tyder på annat än demenssjuka får ett gott omhändertagande av kommunens vård och omsorg. 12

14 5. Vård i livets sista tid Den palliativa vården kan delas in i specialiserad palliativ vård och basal palliativ vård 11. Enligt Socialstyrelsen kan situationen i livets slutskede se mycket olika ut. I vissa fall krävs kvalificerade palliativa insatser dygnet runt medan det i andra fall inte krävs några specifika palliativa insatser. För många äldre är vården i livets slutskede en naturlig fortsättning på den vård de fått i ett tidigare skede. Enligt Socialstyrelsens beskrivning utförs specialiserad palliativ vård under ledning av läkare. Basal palliativ vård ges av undersköterskor under ledning av sjuksköterska samt med läkarstöd VILA VILA startade som ett projekt 2004 för att utveckla vården i livets sista tid. Efter en utvärdering 2008 permanentades projektets arbetssätt. De intervjuade påtalar att VILA är en unik verksamhet som fått nationell uppmärksamhet och som lovordats. Enligt de intervjuade är det ingen kommun i landet som har något motsvarande. Ordet VILA är ett sammandrag av första bokstaven i de värden som vården i livets slutskeda ska stå för: Vård efter sitt behov, Ingen smärta, Lugn och värdighet samt Ansvarskännande och kompetent personal. Personalteamet som är knutna till VILA består av 6 undersköterskor, 1 sjuksköterska och 1 enhetschef med specialkompetens. Teamet har uppgiften att vara stödgrupp till hemvårdspersonalen och det gäller både personal i ordinärt och särskilt boende. Gruppen arbetar med såväl den sjuke som de anhöriga. VILA har också kontakt med personer som i övrigt inte har insats från kommunens hemvård. Gruppens insatser handlar då främst om att hjälpa till med smärtlindring, medicinering och att vara ett stöd till den enskilde och de anhöriga. VILA-gruppen disponerar 3 resursplatser på Billingshäll. Platserna kan användas för växelvård och för vistelse den sista tiden. I de fall vårdtagaren vill växla mellan att bo hemma och på någon av resursplatserna följer ordinarie hemvårdspersonal med in på Billingshäll. När vårdtagaren går hem följer VILA-gruppen den enskilde i det ordinära boendet. Det betyder att det är samma personer runt den enskilde antingen han/hon är hemma eller på Billingshäll. De intervjuade understryker vikten av personkontinuitet och trygghet runt den enskilde. För en resursplats på VILA krävs ett biståndsbeslut. En förutsättning för att få tillgång till någon av de tre resursplatserna är att det finns en bedömning att det handlar om vård i livets sista tid. Den vanligaste vårdtagaren hos VILA är en kvinna på 75 år, hon vårdas i genomsnitt 36 dagar och har en cancerdiagnos. De intervjuade uppger att en viktig uppgift för teamet är anhörigstödet. En stor del av teamets tid läggs på stöd till anhöriga. Genom att anhöriga får stöd ökar förutsättningen för att den enskilde kan vårdas hemma längre tid eller hela den sista tiden. 11 Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner ( ) 13

15 Palliativ vård ska föregås av ett s.k. brytsamtal. De intervjuade uppger att vårdtagarna inte alltid har haft brytsamtal när de blir aktuella för vård av VILA. I brytsamtalet som tas av läkare eller sjuksköterska klargörs den enskildes status, diagnos och prognos. Personalen brukar uppmana anhöriga att vara med när samtalet genomförs. VILA-gruppen har tagit fram en handledning för vården i livets slut, Vård i livets sista tid. Pärmen redogör noggrant för exempelvis den döendes rättigheter, etik i vården, professionellt förhållningssätt, kroppsspråk/kommunikation samt omvårdnadsåtgärder vid olika symtombilder. Pärmen beskriver också de sista dygnen, döendet samt riktlinjer vid dödsfall. I pärmen finns också information om vad som särskilt måste beaktas när det gäller olika religioner Den enskildes påverkansmöjlighet Enligt socialtjänstlagstiftning och hälso- och sjukvårdslagstiftning ska den enskildes behov och önskemål tillgodoses på bästa sätt. Palliativa vårdinsatser ska enligt WHOs definition kunna ges oberoende av var den enskilde väljer att vårdas. Enligt socialtjänstplanen gäller valfrihet och brukarinflytande för individen. De intervjuade uppger att de så långt det är möjligt försöker tillgodose den enskildes önskemål beträffande den sista tiden. Vill personen stanna i sitt ordinära boende finns kompetens och resurser för att möjliggöra detta. Enligt de intervjuade är VILA-gruppens högsta prioritet att möjliggöra för den enskilde att få stanna kvar i sitt hem. VILA-gruppen försöker tillgodose andra önskemål som stöd i existentiella frågor, hjälp med viktiga handlingar eller att vissa personer ska kontaktas. Intervjuad personal uppger att de saknar tillgång till kurator och psykolog. Särskilt påtalas behovet av en kurator som kan ordna saker och ting runt den enskilde. Det handlar ibland om saker som det är svårt för vårdpersonalen att kunna hjälpa till med. Emellanåt hjälper biståndshandläggarna till med sådana frågor och kommunens individ och familjeomsorgsverksamhet. De intervjuade i VILA-gruppen uppger att det ges ett mycket gott stöd till vårdtagarna i svåra frågor genom den person (präst) som regelbundet besöker verksamheten Samverkan med Region Skåne Överenskommelsen om palliativ vård mellan Region Skåne och kommunerna i mellersta Skåne har klargjort respektive ansvarsområde. Region Skåne svarar för den specialiserade vården. Den specialiserade palliativa vården utgår från särskilda enheter som erbjuder ASiH 12, palliativ slutenvård och konsultstöd till den basala (allmänna) palliativa vården. Region Skåne svarar också för läkarstöd till den kommunala basala (allmänna) palliativa vården. Region Skåne erbjuder i dagsläget två ambulerande ASiH-team, de är en del av den öppna sjukvården och utgör komplement till akutsjukhusets slutenvård och till primärvården. Teamet utgår från sjukhuset i Lund och arbetar på läkare- och sjuksköterskenivå. När en vårdtagare får insatser från ASiH kopplas ordinarie läkare bort och istället svarar teamets läkare för läkarinsatserna. Teamet finns tillgängligt dygnet runt och enligt de intervjuade kommer de ut med kort varsel. Förutsättningen för att tillgå teamet är att det finns en remiss från Region Skånes sjukvård. När en enskild har insatser från ASiH går VILA och/eller hemvården in med omvårdnadsinsatser om sådant behov finns. ASiH ansvarar för all medicin till vårdtagaren och har den med sig. Teamet är särskilt behjälpliga vid svår smärta. 12 ASiH, avancerad sjukvård i hemmet 14

16 Kommunens svarar för basal (allmän) palliativ vård i ordinärt boende eller i särskilt boende upp t o m sjuksköterskenivå. Hemtjänst ges enligt SOL Kompetensutveckling och stöd till personalen Personalen i VILA har individuella utbildningsplaner som sträcker sig över två år. Utbildningsinsatser som nyligen genomförts är: Utbildning i smärtlindring genom onkologkliniken Föreläsning om vård i livets sista tid, Stockholm Studiebesök på Ersta hospice och Stockholms sjukhem Personalen i VILA stöttar varandra genom samtal. De får handledning av en handledare som regelbundet kommer till gruppen för samtal. Enligt intervjuerna är handledaren en mycket god samtalsledare och har bland annat med sig erfarenheter som sjukhuspräst. Personalen uppger att de också är duktiga på att handleda varandra och vissa har utbildats till barfotahandledare. Det finns en utvecklingsgrupp som består av alla yrkesgrupper som finns att tillgå runt vårdtagare i livets slut. Den gruppen träffas 1 gång i månaden för att utveckla innehållet i VILA Uppföljning VILA skickar ut en enkät till efterlevande anhöriga efter att vårdtagaren har avlidit. Enkäten innehåller frågor om hur de anhöriga upplevde den vård som gavs och de anhöriga ska betygssätta olika saker. Högsta betyget som kan ges på de olika frågorna är betyget 10. Genomgående uppger de intervjuade att de får betyget 9-10 på samtliga punkter vilket de betraktar som ett mycket gott betyg. Personalen ringer upp anhöriga en månad efter dödsfallet för ett s.k. efterlevandesamtal. Ett år efter dödsfallet skickar personalen ett kort och en hälsning därefter släpps kontakten. Enligt de intervjuade finns ett stort intresse hos socialnämnden för VILAs verksamhet. Bland annat har nämndsrepresentanter besökt verksamheten för att informera sig. Socialnämnden efterfrågar också regelbundet resultatet av de enkäter som skickas ut till anhöriga. Numera görs registrering i Palliativa registret när vårdtagare avlider. Det är ett nationellt register som tar vara på de erfarenheter som görs i vården och som möjliggör kvalitativa jämförelser med andra kommuner Bedömning Vår bedömning är det inte finns något som tyder på annat än att Kävlinge kommun ger en god och värdig vård i livets sista tid med stöd av VILA. Vården som ges försöker så långt det är möjligt att tillgodose den enskildes behov och önskemål. VILA ger också stöd till anhöriga under vårdtiden och en tid efteråt. Uppföljningar som görs genom enkäter till de anhöriga efter vårdtiden ger VILA mycket högt betyg. Det tyder på att det finns en stor nöjdhet med de insatser som lämnats. Det är positivt att det finns en utvecklingsgrupp med olika yrkeskompetenser som arbetar med vårdtagare i livets slut och som träffas en gång i månaden. Utvecklingsgruppen svarar för en fortlöpande uppföljning och kvalitetsutveckling av vården som ges. 15

17 6. Slutsatser och kommentarer Den samlade bedömningen är att socialnämnden har en god styrning och uppföljning av kommunens vård och omsorgsverksamhet som inkluderar demensvård och vård i livets sista tid. Därtill har socialnämnden ett kvalitetsledningssystem med klargörande av hur kontroller, säkringar och uppföljningar ska genomföras för att säkerställa att vården är kvalitativ. Markering finns i socialtjänstplanen och socialtjänstens verksamhetsplan att individuella behovs ska tillgodoses. Vi kan konstatera att arbete pågår med att på olika sätt stärka och utveckla den personcentrerade vården. Vi ser att den personal som har intervjuats ställer höga krav på att demensvården och vården i livets slut ska vara trygg, värdig och personcentrerad. Vi kan också konstatera att personalen har tillgång till kompetensutveckling både avseende demenssjukdomar och vård i livets sista tid. Demensstödsgruppen och VILA-gruppen med sin respektive specialistkompetens är värdefulla handledare och utbildare i det dagliga arbetet. Vår sammanfattande bedömning är att det inte finns något som tyder på annat än att demenssjuka får ett gott omhändertagande av kommunens vård och omsorg. Vår bedömning är också att vårdtagare i livets sista tid får ett gott omhändertagande. Våra slutsatser beträffande revisionsfrågorna: Vilka mål och riktlinjer har uttalats från fullmäktige och socialnämnden för vården i livets slut och demensvården? Det finns inga specifikt uttalade mål för vård i livets sista tid och för demensvården. Den vården omfattas av de mål som finns för äldrevården/hemvården och ses som en naturlig del i den verksamheten. Hur förvissar sig socialnämnden om att verksamheterna följer nationella direktiv och kommunens uttalade mål och viljeinriktningar? Hur säkerställer nämnden att verksamheten är kvalitativ? Ett kvalitetsledningssystem har tagits fram för socialtjänstens verksamheter. Systemet markerar med tydlighet vilka kontroller, säkringar och uppföljningar som ska göras för förvissning om att den vård och omsorg som ges är kvalitativ. Socialnämnden har kommit långt i utvecklingen med att ta fram ett kvalitetsledningssystem vilket är mycket positivt. Nämnden är ett föredöme när det gäller kvalitetsledningssystem. Demensvård Hur håller vård- och omsorgsverksamheten sig informerad om vilka demenssjuka som finns i kommunen? Socialtjänsten gör ingen kartläggning av vilka personer som har en demenssjukdom och som kan vara i behov av insatser. Oftast får biståndsbedömare eller demensstödsgruppen kännedom om en person med demenssjukdom genom minnesmottagningen, vårdcentralen eller att anhöriga hör av sig. Minnesmottagningen och vårdcentralen kan remittera den enskilde till demensstödsgruppen men endast om personen ger sitt samtycke. Enligt de intervjuade är det sannolikt att det finns ett mörkertal, dvs. personer med diagnos som inte ha någon kontakt med kommunens hemvård eller hemsjukvård. 16

18 Hur tas demenssjuka omhand i särskilt och ordinärt boende? Vilket stöd ges till anhöriga? Vi kan konstatera att det i kommunen finns tillgång till småskaligt särskilt boende som är specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. I det särskilda boendet liksom i det ordinära boendet finns tillgång till hemvård och hemsjukvård. Det finns också tillgång till en demensstödsgrupp som ger råd, stöd och handledning till personal och anhöriga. Gruppen svarar även för att personal och anhöriga får olika utbildningsinsatser om demens. Anhöriga får dessutom stöd av personalen på gruppboenden och i hemvården. Tillgodoses individuella behov? Vår bedömning är att det finns en hög strävan inom kommunens demensvård att vilja ge varje vårdtagare en god och personcentrerad omvårdnad, dvs. att tillgodose individuella behov. Både nationella direktiv och socialtjänstens verksamhetsplan markerar vikten av ett personcentrerat förhållningssätt. De intervjuade uppger att de har arbetat mycket med den frågan under Varje vårdtagare har en genomförandeplan och en kontaktperson. Det tas också fram livsberättelser som ska bidra till att bättre förstå vårdtagaren och kunna möta upp på behov och önskemål. Hur sker samverkan med Region Skåne? De intervjuade uppger att de har ett gott samarbete med Region Skånes minnesmottagning och att mottagningen ger stöd när sådant efterfrågas. Demensvården har samverkan med vårdcentralerna enligt det avtal som finns mellan kommunen och Region Skåne samt med vårdtagarnas respektive husläkare. Vilka säkerhetsåtgärder finns runt dementa? Det finns en rutin avseende nödrätt och användande av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende. Såvitt vi kan bedöma respekteras och följs rutinen. De intervjuade uppger att det finns många svåra frågor när det gäller skyddsåtgärder och den enskildes medgivande. Det är frågor som enligt de intervjuade regelbundet diskuteras i samband med utbildning, handledning och personalmöten. Vård i livets slut Vilken vård erbjuds i livets slutskede? Vilka valmöjligheter finns för den enskilde och närstående? Både kommunen och Region Skåne kan erbjuda stöd och insatser i livets sista tid. Kommunen erbjuder basal palliativ vård genom hemvården och med stöd av VILA-gruppen. VILA disponerar också tre resursplatser på Billingshäll. Region Skåne erbjuder specialiserad palliativ vård genom avancerad sjukvård i hemmet och genom resursplatser. Basal palliativ vård kan i vissa fall erbjudas i slutenvården. Så långt det är möjligt är strävan att den enskilde ska ges möjlighet att vistas den sista tiden i det ordinära hemmet, om den enskilde önskar så. Vård i hemmet ges genom hemvården, VILAs personal och/eller ASiH. De intervjuade uppger att resurser finns för att vårda i hemmet livet ut. 17

19 Personen kan få tillgång till resursplats på VILA, resursplats hos Region Skåne och ASiH om det finns en bedömning från läkare och sjuksköterska att det är vård i livets sista tid. Hemvårdsinsatser förutsätter ett biståndsbeslut. Har den enskilde påverkansmöjlighet och fångas dennes behov och önskemål? Även vården i livets sista tid är personcentrerad och de intervjuade uppger att de är lyhörda för hur vårdtagaren vill ha sin sista tid. Så långt det är möjligt försöker personalen tillgodose individuella behov och önskningar. Finns tillgång till läkare, psykolog, socialt och andligt/existentiellt stöd? Det finns tillgång till läkarkompetens från vårdcentralen samt vårdtagarens husläkare. Är ASiH inkopplade finns läkarkompetens att tillgå från teamet. De intervjuade uppger att de kan tillkalla andligt/existentiellt stöd om någon har sådan önskan och det gäller även om det rör annan religion. Däremot uppger de intervjuade att de saknar kuratorskompetens. Kuratorskompetens finns inte att tillgå och det behövs någon som kan ordna runt den enskilde i vissa lägen. Hur sker samverkan med Region Skåne? Det finns en överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne om hur samverkan ska ske i den palliativa vården mellan kommunerna och regionen. Det är främst kommunen som svarar för basal palliativ vård medan Region Skåne svarar för specialiserad palliativ vård. När vårdtagare vårdas i hemmet med stöd av ASiH medverkar hemvården ofta med omvårdnadstjänster. Vad bidrar VILA-gruppen med? VILA möjliggör att människor kan tillbringa sin sista tid hemma. När det inte fungerar längre eller om anhöriga behöver avlastning finns resursplatserna. Genom VILA tillförsäkras den enskilde personalkontinuitet genom att hemvårdens personal följer med in till resursplatsen och att VILA finns med i det ordinära boendet. Gruppen handleder personal som arbetar med hemvård i ordinärt boende och särskilt boende. VILA uppges vara ett arbete som har uppmärksammats på nationell nivå och som har lovordats. Enligt de intervjuade finns ingen liknande grupp i någon annan kommun. Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen när det gäller vård i livets slut och demensvård? Vår bedömning är att personalen på olika sätt tillförsäkras kompetensutveckling antingen de arbetar med demensvård eller vård i livets slut. Exempelvis finns det s.k. 6-stegsprogrammet att tillgå för kompetensutveckling inom demensområdet. Demensstödsteamet ger också personalen fortlöpande handledning, stöd och rådgivning. Personalen i VILA ges fortlöpande möjlighet till utbildningsinsatser och handledning. En utvecklingsgrupp med olika yrkeskompetenser träffas 1 gång i månaden för frågor som rör utveckling av innehållet i VILAs verksamhet. VILA-gruppen handleder och ger stöd till vård och omsorgspersonalen. 18

20 Kävlinge den 20 februari 2012 Iréne Dahl Ernst & Young 19

21 7. Källförteckning 7.1. Intervjuade Anette Fäldt, socialchef Eva Persson, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ann-Louise Christensen, hemvårdschef Eva Sjöstedt, kvalitetssamordnare Christina Tobiaesson Ek, Silviasyster Karin Ljung-Åkesson, demenssjuksköterska Solveig Schyllert, enhetschef, Norreheds gruppboende Siv Ekstrand, undersköterska, dito Karin Andersson, undersköterska, dito Eva Albinsson, distriktssköterska, dito Marie Wallsten, undersköterska, VILA Kerstin Ivanov, enhetschef, VILA Carina Bodin, distriktssköterska, VILA Ulrika Hjelm-Clausen, enhetschef, Billingshäll Birgitta Alm, sjuksköterska Ann Nilsson, undersköterska Monika Jeppsson, undersköterska 7.2. Förtroendevalda revisorer som medverkat vid intervjuerna Gunvor Lind, revisionens ordförande Claes Håkansson, förtroendevald revisor 20

22 21

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER HSL rutiner Datum: 8:1 060621 SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Hemvård i Åstorp kommun

Hemvård i Åstorp kommun För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen

Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Mjölby kommun December 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköpings kommun. Granskning av vård i livets slutskede

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköpings kommun. Granskning av vård i livets slutskede Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköpings kommun Granskning av vård i livets slutskede Sammanfattning och slutsatser... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Uppdraget...

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Kvalitetsrevision i äldreboende

Kvalitetsrevision i äldreboende Kvalitetsrevision i äldreboende Frågor till hemvårdare Enhet: Personal som intervjuats: Datum Sammanfattning Värdegrund och vision 1. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen säger att omsorg om äldre

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Demensvård Vellinge kommun

Demensvård Vellinge kommun Demensvård Vellinge kommun -stöd, resurser och kompetens Nationella demensriktlinjer Basal demensutredning kontra utvidgad demensutredning Personcentrerad vård och omsorg Uppföljning minst en gång per

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD... 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer