Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-bolag

Transkript

1 Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-bolag

2

3 Förord Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt arbete som ställer krav på kompetens hos bland annat nyckelpersonerna chefer och skyddsombud. Arbetsgivaren ansvarar för och beslutar om att arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud kommer till stånd. Utbildningen kan upphandlas eller anordnas i egen regi. Idag varierar innehåll, omfattning, kontinuitet och kvalitet på de arbetsmiljöutbildningar som erbjuds i kommuner, landsting och regioner. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning är ett resultat av ett av de centrala parternas åtaganden enligt FAS 05. I detta material vill vi som centrala parter tydliggöra vad vi ser som viktig kompetens för chefer och skyddsombud inom arbetsmiljöområdet. Avsikten är att det ska kunna fungera som vägledning för arbetsgivaren och samverkansgruppen, när man med stöd av 6 kap 9 i Arbetsmiljölagen planerar arbetsmiljöutbildning. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning sätter fokus på: Vad en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud ska innehålla för att motsvara kraven i lagstiftning och FAS 05. Att arbetsmiljöutbildning också ska ge metodkunskaper hur man går från ord till handling. Att arbetsmiljöutbildning sker utifrån varje arbetsplats behov. Att planera och genomföra arbetsmiljöutbildning är resurskrävande. Vår förhoppning är att detta material ska bidra till lättare planeringsprocesser och till hög kvalitet i arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud. Det är däremot upp till varje kommun, landsting region och Pactaföretag att själva utforma utbildningen utifrån sina respektive verksamheter, förekommande riktlinjer och policies samt befintliga arbetsmiljökunskaper hos chefer och skyddsombud. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning är ett av tre verktyg som parterna tagit fram. FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg för arbetsplatsträffar. Syftet är att inspirera till dialog och skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. FAS Företagshälsovård är en vägledning för upphandling av företagshälsovård. 3

4 Innehåll Arbetsmiljöutbildning enligt FAS 5 Utbildningsmoment enligt FAS 7 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet 7 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet 9 3. Samverkan Jämställdhet och mångfald Arbetsmiljö med hälsan i fokus Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsskador och tillbud Riskbruk och beroenden Att arbeta systematiskt 20 4

5 Arbetsmiljöutbildning enligt FAS Målet för hälso- och arbetsmiljöarbete är att förena ett långsiktigt hållbart arbetsliv med en väl fungerande verksamhet. Insatserna för arbetsmiljön ska utgöra en integrerad del i verksamhetens vardag och utveckling och främja trivsel samtidigt som medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet ökar. Därmed kan medarbetarnas hälsa stärkas och skador och sjukdom till följd av arbete förhindras. I en bra arbetsmiljö, som bygger på delaktighet och arbetsglädje, är det möjligt att ta till vara medarbetarnas fulla kapacitet. Metoden att samverka är enligt oss den bästa grunden för att skapa goda arbetsmiljöförhållanden. Att förbättra och utveckla verksamheten och samtidigt integrera hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens hos chefer, skyddsombud och medarbetare. Verksamhetens art påverkar förhållandena på en arbetsplats. Utbildningen och dess olika moment måste därför anpassas till verksamhetens eller arbetsplatsens specifika förutsättningar. Chefer och skyddsombud har olika roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att kravet på fördjupade kunskaper kan vara olika. Det är dock viktigt att de båda nyckelgrupperna har samma bild av vilka kunskapsområden som är viktiga, också för att tydliggöra på vilket sätt ansvaret i arbetsmiljöarbetet skiljer sig åt. Utbildningen måste också anpassas efter den kompetens och kunskap som chefer och skyddsombud har sedan tidigare. I samverkansgrupperna görs en behovsanalys, dvs. en utvärdering av hur förutsättningarna ser ut och vilka behov som finns inom arbetsmiljöområdet, innan utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs. Det är i detta sammanhang viktigt att också föra dialog om nyttan med arbetsmiljöutbildningen, dvs. vad den ska leda till. Detta i syfte att sedan kunna utvärdera utbildningsinsatsen. Sex utbildningsmoment En arbetsmiljöutbildning består av flera olika utbildningsmoment. Vissa delar är grundläggande för alla i arbetsmiljöarbetet, medan andra kan betraktas som fördjupande perspektiv. Avsikten med detta material är att det ska fungera som ett stöd vid planering av både grund- och fördjupningsutbildning. Sex utbildningsmoment finns definierade. I texten under varje utbildningsmoment motiveras varför området är viktigt att belysa i en arbetsmiljöutbildning. Olika kunskapsmål, som vi som centrala parter ser som viktiga att man funderar över och tar ställning till vid planeringen av en arbetsmiljöutbildning, lyfts också fram. Utbildningsmoment 1 och 2 ska ge en kunskaper om ansvar och roller och de övergripande formella och rättsliga förutsättningarna i arbetsmiljöarbetet. Moment 3 belyser samverkan och samverkansmetoden; arbetssättet för att kunna planera och bedriva arbetsmiljöarbete på ett framgångsrikt sätt. Nästa moment sätter fokus på ett arbetsliv som är attraktivt och tillgängligt för alla utifrån ett jämställdhets- och ett mångfaldsperspektiv. Moment 5 handlar om arbete med hälsan i fokus. Här belyses olika perspektiv inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Moment 6 handlar om basen och metoden för det löpande arbetet; systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 5

6 Perspektiv på utbildningen Teoretiska kunskaper leder inte av sig självt till förbättringar på arbetsplatsen. Det krävs också kunskap och insikter i att gå från ord till handling och hur man uppnår utveckling. Därför är såväl kunskap om pedagogiska verktyg för mötesteknik som kunskaper om budgetprocess, analys och om hur förbättringar uppnås centrala delar i en utbildning. Viktigt att poängtera är också att utbildningen ska vara uppdaterad efter aktuella lagar, förordningar och avtal (på nationell och EU nivå) och efter de senaste rönen inom arbetsmiljöområdet. Pedagogiken i utbildningen ska stödja möjligheten till ett fortsatt sökande efter kunskap i vardagen för att chefer eller skyddsombud ska kunna bibehålla och utveckla sin kompetens. Den lärande organisationen har en bärande idé om integration mellan arbete och lärande. Därför är det viktigt att metodiken i utbildningen följer den arbetspedagogiska traditionen som betonar handlande, interaktion och sammanhang där kunskap konstrueras. Det är viktigt att utbildningens metodik kan överföras till arbetsplatsen och skapa möjligheter till samverkan och delaktighet men också berika chefer och skyddsombud i deras roller. Utbildningen ska ge möjlighet till reflektion samt möjlighet att experimentera och träna handlande. 6

7 Utbildningsmoment enligt FAS 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet Förutsättningen för att arbetsmiljöarbetet ska fungera på en arbetsplats är att alla förstår sin roll och är aktiva i arbetet. För att öka medvetenheten hos alla medarbetare, och samtidigt i FAS anda fördjupa medvetenheten hos chefer och skyddsombud, krävs både kunskap och en tydlig organisation. Ansvarsfördelning För att arbetsmiljöfrågorna ska kunna skötas effektivt måste fördelningen av uppdrag och arbetsmiljöuppgifter på arbetsplatsen vara klar och tydlig i alla led. Det är viktigt med en tydlig uppdragsdialog (delegation) i hela organisationen för uppdrag/uppgifter, befogenheter, resurser och kompetens. På alla nivåer inom organisationen behövs även rutiner för avstämning och returnering av uppdrag. Skyddskommitténs roll är att partsgemensamt föra dialog om frågorna. Arbetsgivaren I kommuner, landsting och regioner är förtroendevalda politiker arbetsgivare och i och med det huvudansvariga för en god arbetsmiljö. Därför behöver förtroende valda politiker övergripande kunskap om vad som gäller både enligt Kommunallagen och Arbetsmiljölagen. Chefer och arbetsledare är arbetsgivarens representanter och har arbetsgivarens uppdrag att leda hela eller delar av verksamheten så att lagar och föreskrifter följs samt att organisationens mål uppnås. I utbildningen är det angeläget att uppmärksamma att arbetsmiljöansvar och arbetsmiljöuppgift inte är samma sak. Den ska också belysa att en chef/ledare måste ha kunskap om vilka förutsättningar som krävs för utvecklande, trygga och säkra arbetsförhållanden. Frågor som behöver belysas är Arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för den specifika bransch och den verksamhet som man har ansvar för, hur ansvaret bör fördelas vid entreprenadverksamhet eller liknande samt arbetsgivarrollen och hur arbetsmiljökunskaperna kan omsättas i handling. Skyddsombudet Skyddsombudets uppdrag är bl.a. att stödja medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och att verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombuden och deras kompetens är en resurs i verksamhetsoch arbetsmiljöarbetet. Utbildningen ska klargöra deras roll enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen, men även betona sambandet mellan verksamhet, arbetsmiljö och arbetsliv. 7

8 Medarbetarna En av de bärande idéerna i FAS är att medarbetarnas engagemang är avgörande för att utveckla en effektiv verksamhet. Det innebär att alla medarbetare oavsett anställningsform kan bidra till sin egen, verksamhetens och arbetsmiljöns utveckling. De kan, t.ex. via arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal, påverka och ge uttryck för sina idéer och aktivt ta initiativ till lösningar. FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg som kan användas vid arbetsplatsträffar och syftar till att skapa delaktighet och medinflytande för medarbetare. Verktyget som utarbetats i nära samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och medarbetare ute på arbetsplatserna består av sex delverktyg som fokuserar på: Eleverna Enligt en särskild reglering i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen likställs elever med arbetstagare. Från skolår 7 och uppåt ska elever dessutom, enligt Skolverkets särskilda föreskrift, delta i det systematiska och förebyggande arbetet och i skyddskommitté samt utse elevskyddsombud. Utbildningen ska därför leda till att skolledare och anställda inom skolan säkerställer att eleverna är delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete. Kunskap behövs också om samordningsansvaret för elever inom PRAO och praktik i annan verksamhet samt när studenter gör praktik inom kommunal verksamhet. 8

9 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet Kommunernas, landstingens och Pactaföretagens verksamheter spänner över många skilda områden med olika förutsättningar bl.a. arbete i enskildas hem, hälso- och sjukvårdsarbete på mindre vårdcentral eller stort sjukhus, räddningstjänstarbete, undervisningsverksamhet i skolor och administrativt arbete på förvaltningar. Det är därför viktigt att chefer och skyddsombud, utöver de grundläggande bestämmelserna på arbetsmiljöområdet, också känner till vad som reglerar arbetsförhållandena i den egna specifika verksamheten och vad som händer om reglerna inte följs. Som arbetsgivare är man dessutom skyldig att se till att lagar, förordningar och de föreskrifter som gäller för verksamheten tillämpas och finns tillgängliga på arbetsplatsen. Det är också viktigt att känna till hur Arbetsmiljöverket utövar sin tillsyn, t.ex. vad inspektionsmeddelanden, förelägganden eller förbud innebär. Verksamheter som bedrivs inom framförallt kommuner och landsting är ofta föremål för rättighetslagstiftning, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skollagen och socialtjänstlagen. Ibland krockar dessa lagar med arbetsmiljölagstiftningen. De kan också komma i konflikt med professioners skyldighet (legitimationskrav) i förhållande till patienten. Det är viktigt att känna till hur sådana situationer hanteras. 9

10 3. Samverkan Det finns många faktorer som avgör villkoren för offentlig förvaltning. Genom politiska beslut och skeenden i samhället samt genom den allmänna samhällsdebatten förändras medborgarnas förväntningar. Utveckling och forskning skapar nya möjligheter. Den framtida utmaningen är att möta allt fler nya behov samtidigt som de redan kända finns kvar. Glappet mellan vad som önskas genomföras och vad som faktiskt är möjligt ökar, och samtidigt ställer medborgarna större krav på kunskap, delaktighet, transparens och tillgänglighet. Beslut som tas på såväl europanivå som nationell nivå påverkar arbetsplatserna på olika sätt. Omvärlden påverkar och formar vardagsarbetet. Det som sker på ens arbetsplats, mellan olika yrkesutövare påverkar andra. Därför behövs samarbete över verksamhetsgränser och arbetsplatser samt mellan olika yrkesgrupper. Att samverka ger goda förutsättningar att utveckla både verksamheten och arbetsmiljön. Det är viktigt att chefer och skyddsombud har kunskap om metoden att samverka som arbetsform och hur förutsättningarna bör se ut för att en god samverkan ska kunna äga rum. Samverkanssystemet enligt FAS De centrala parternas mål är att ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat samt en god hälsa och arbetsmiljö som är en rättighet för alla medarbetare. Medarbetarens inflytande och delaktighet är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsträffen blir därför ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivarföreträdare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper som också kan utgöra skyddskommittéer. Medarbetare, arbetsplatsen och organisationen är beroende av varandra. Kommunikationen mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet har därför avgörande betydelse. Bygger på dialog När metoden att samverka enligt intentionerna i FAS används på en arbetsplats tas medarbetarnas samlade kunskap, förmåga och olika perspektiv tillvara. Förutsättningen är en god dialog som bygger på respekt och viljan att lyssna på olika perspektiv en vilja att försöka förstå hur andra tänker. En god samverkan kännetecknas av att alla strävar mot samma mål, ser sin roll i helheten och kan växla mellan helhets- och detaljperspektiv. Strategiska frågor kan uppmärksammas på ett tidigt stadium. Formerna och strukturen för att samverka, dvs. samverkanssystemet enligt FAS, ska möjliggöra delaktighet och engagemang på arbetsplatsen mellan medarbetare, skyddsombud, chefer och förtroendevalda politiker i egenskap av arbetsgivare. Ingen ska ställas utanför eller ha svårt att delta till följd av t.ex. nattarbete, deltidstjänst eller arbete på flera olika arbetsplatser. 10

11 Förenar MBL och AML Samverkan är en arbetsmetod som gör det möjligt för parterna att ta till vara sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter enligt medbestämmande- och arbetsmiljölagen. Samverkan är ett sätt att förena och utveckla MBL:s regler om information och förhandling med AML:s bestämmelser om behandling av frågor i skyddskommitté. Att samverka är att göra arbetsklimatet mindre formellt och mer demokratiskt. Utifrån kunskap om vad som gäller i lagar och regler kan man genom samverkan hantera vardagen på ett enklare sätt. Att samverka innebär att man skapar förutsättningar för allas delaktighet och allas möjlighet att påverka. 4. Jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald är perspektiv som alltid ska finnas med i det löpande verksamhetsoch arbetsmiljöarbetet. De ska därmed vara återkommande i en arbetsmiljöutbildnings olika delmoment. Men det finns anledning att belysa jämställdhet och mångfald som separata moment. Utbildningsmoment om jämställdhet och mångfald bör inte enbart ge faktakunskaper. Möjlighet till reflektion om hur våra värderingar och attityder samt hur vårt förhållningssätt till andra människor kan påverka jämställdhets- och mångfaldsarbetet är också viktigt att ge utrymme för i en utbildning. Det är även viktigt att beröra områdena utifrån ett hälsoperspektiv dvs. alla människors rätt till en god hälsa på lika villkor. Jämställdhet Jämställdhet innebär framför allt att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna livsvillkor. Så är det inte idag. Vi vet att kvinnor och män inte har samma möjligheter till makt, delaktighet och inflytande och inte heller samma villkor i arbetslivet eller i privatlivet. Man kan också tala om jämställdhet inom en kvinno- eller mansgrupp, t.ex. hur värderingar och attityder på arbetsplatser med stark kvinno- eller mansdominans kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förändra och skapa mer jämställda villkor på arbetsplatsen måste man ha kunskap om hur ojämställdhet ser ut. Det är också viktigt att förstå värderingarnas betydelse i sammanhanget och hur man kan arbeta med attitydförändringar för att skapa jämställda villkor. Att alltid se verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsarbetet utifrån ett genusperspektiv är också centralt. 11

12 Mångfald Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter som tillgångar i verksamheten och att se och respektera individen. Alla är unika och har egna kulturella värderingar, förutsättningar och erfarenheter. Genom att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med olika synsätt och också ålder skapas en mångfald bland medarbetarna. Mångfald är därför centralt i en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Mångfalden ger impulser till nya tankar, idéer och perspektiv. En personalgrupp som speglar samhället har den omvärldskunskap som behövs för att kunna utveckla verksamheten och göra den mer effektiv. För att kommuner och landsting ska kunna tillgodose alla medborgarnas skilda behov, krävs att man har förmåga att möta och förstå människors olika behov och förutsättningar. Det är ju inte möjligt att känna till alla människors olikheter. Därför är det centrala att kunna möta individen där denne befinner sig, att kunna hantera olikheter och se dessa som en tillgång. Man måste våga väcka, möta och utmana medarbetarnas egna erfarenheter och attityder på arbetsplatsen. Chefer och skyddsombud behöver även kunskap om vad som händer när mångfald och tolerans mot olikheter saknas. 12

13 5. Arbetsmiljö med hälsan i fokus En arbetsplats som har hälsan i fokus leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet för såväl arbetsgivare som anställda. Det ökar också arbetsplatsens attraktivitet. För att skapa goda arbetsförhållanden och minska riskerna för ohälsa och olycksfall måste alla medverka. Samverkansmetoden är en grund för allas delaktighet. I detta utbildningsmoment för chefer och skyddsombud är det hälsofrämjande och förebyggande arbetet centralt. I det löpande arbetsmiljöarbetet finns också andra viktiga delperspektiv som är av stor betydelse att ha kunskap om. Det handlar om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, psykosocial och fysisk arbetsmiljö, arbetsskador och tillbud samt riskbruk och beroenden. 5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmijöarbete Utgångspunkten i arbetsmiljöarbetet måste vara en helhetssyn på hälsobegreppet. Ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt på arbetsplatsen och i organisationen, är viktigt för att uppnå en bra arbetsmiljö samt för att undvika hälsoproblem och skador som en följd av arbetet. En av lagstiftarens grundtankar är att arbetsmiljöarbetet ska vara en del av vardagsarbetet. Ett förebyggande synsätt handlar om att identifiera och undanröja faktorer som ger ohälsa och skador. Ett hälsofrämjande synsätt tar ännu ett steg. Det innebär att på olika sätt både organisatoriskt och individuellt identifiera hälsa och hälsofaktorer och förstärka dessa. I FAS poängteras vikten av att hälso- och arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens vardag och utveckling. Arbetslivet ska vara attraktivt och tillgängligt för medarbetare i livets alla faser. Därför behövs kunskap om vad som främjar hälsa och förebygger ohälsa samt kunskap om friskfaktorer i arbetslivet. 13

14 5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsanpassning innebär att förhållandena på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarnas olika förutsättningar för arbete. Det kan röra sig om individuella anpassningar för enskilda men också om generella anpassningar för alla anställda. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen som syftar till att den som är drabbad av sjukdom eller skada ska kunna återgå till arbetet. Arbetsgivaren har ett lagstiftat ansvar för att medarbetare får del av de arbetslivsinriktade rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs. För att kunna svara upp mot detta ansvar är det viktigt att arbetsgivaren har de nödvändiga kunskaperna och rutinerna. Det ska t.ex. finnas en fastlagd rehabiliteringsprocess med tydlig struktur som alla berörda parter i processen är väl förtrogna med. Framgångsrik rehabilitering bygger många gånger på tidiga insatser och på ett synsätt som innebär att man fokuserar på arbetsförmågan utifrån det friska trots sjukdom. Vid långvarig sjukdom är det viktigt med ett stödjande och strukturerat arbete där regelbundna kontakter med den sjukskrivne, aktivitet och uppföljning syftar till återgång i arbete. Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering bör betraktas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 14

15 5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Psykosociala och fysiska arbetsmiljöfaktorer samspelar ofta. T.ex. kan ljud- eller ljusförhållanden påverka den psykosociala hälsan. Ett annat exempel är hur arbetsplatsens utformning kan fungera förebyggande i en hot- och våldssituation. Kunskap om den fysiska arbetsmiljöns betydelse för att motverka psykosociala arbetsmiljörisker är viktig. Mot bakgrund av detta har vi valt att beröra dessa två arbetsmiljöperspektiv inom samsamma avsnitt. Psykosocial arbetsmiljö Det goda arbetet innebär att det finns en balans mellan arbetets krav och individens resurser. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till ett stimulerande arbete, psykisk hälsa och personlig utveckling. Chefer och skyddsombud behöver veta vilka faktorer som påverkar psykosocial hälsa och de risker som en dålig psykosocial arbetsmiljö medför. Vidare bör de kunna identifiera tidiga signaler på ohälsa och hur man kan agera förebyggande i sådana situationer. En bra grund för det psykosociala arbetsmiljöarbetet är en medvetenhet om hur man som människa uppträder mot andra och vad som kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt. I många yrken inom kommuner och landsting t.ex. inom vård och omsorg, socialtjänst samt skola är kontakter med brukare och elever samt deras närstående en del av den psykosociala arbetsmiljön. Den mellanmänskliga kontakten i dessa yrken både ger och tar kraft. I de fall där hot, våld, mobbning samt trakasserier förekommer måste de särskilt uppmärksammas och åtgärdas. Arbetsmarknadsparterna på den europeiska nivån har tecknat ett ramavtal om arbetsrelaterad stress. Det tar bl.a. upp arbetsgivares och arbetstagares ansvar för att förebygga, eliminera eller minska problem med arbetsrelaterad stress. I ett förebyggande syfte lyfter man särskilt fram utbildningsinsatser på arbetsplatserna som viktiga för att öka medvetenheten om och förståelsen för stress, dess orsaker och hur den kan hanteras. 15

16 Fysisk arbetsmiljö Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa en god arbetsmiljö. Målet är att alla ska kunna jobba ett helt arbetsliv med bibehållen arbetshälsa. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, inte tvärtom. Den fysiska arbetsmiljön kan handla om lyft, obekväma eller statiska arbetsställningar samt ensidigt upprepat arbete. Det kan också röra sig om faktorer som skrivbord och stolar, värme, utrymme, ljusförhållanden, buller, kontakt med kemikalier samt biologiska hälsorisker. Många aspekter av den fysiska arbetsmiljön kan mätas. Det finns inom flera områden gränsvärden för skadlig påverkan i arbetsmiljön och riktlinjer för utformningen av en god fysisk arbetsmiljö. 5.4 Arbetsskador och tillbud Genom att såväl på individ- som på verksamhetsnivå främja hälsa och förebygga ohälsa kan arbetsskador förebyggas. Men trots ett förebyggande arbete sker ibland skador. Anställda ska då få tillgång till rehabilitering för att även med kvarstående skador eller funktionsnedsättningar kunna återgå till arbetet. Som chef och skyddsombud är det viktigt att känna till de försäkringssystem som gäller kring arbetsskador och arbetsgivarens vidgade ansvar oavsett om skadan är försäkringsgodkänd eller inte. Chefer och skyddsombud måste ha kunskaper om hur rutiner för dokumentering och rapportering av tillbud och skador inrättas, hur arbetsskadeanmälan sker samt hur man upprättar arbetsskadestatistik. Som arbetsgivare måste man också vara medveten om sin egen roll och när det krävs stödjande externa insatser som t.ex. medicinsk rehabilitering och konsultstöd genom företagshälsovård. De egna insatserna rör i huvudsak anpassning av arbetsplatsen och arbetsorganisationen för att den skadade ska kunna arbeta utifrån sin förmåga. 16

17 5.5 Riskbruk och beroenden Riskbruk är en konsumtion som om den fortsätter riskerar att leda till ett missbruk, vilket ibland kan leda till svåra medicinska skador. I arbetslivet möter vi emellanåt individer som riskerar att bli eller redan är beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika. I FAS betonas det främjande och förebyggande hälsoarbetet och i det arbetet ingår tidiga insatser mot riskbruk och beroenden. Alkohol och droger kan öka riskerna för olyckor och arbetsrelaterade skador samt öka frånvaron men även negativt påverka verksamheten och arbetsmiljön. Missbruksfrågor på jobbet påverkar den psykosociala arbetsmiljön och omfattas därför av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Det är viktigt att känna igen beteendeförändringar som kan vara tecken på alkoholmissbruk och varningstecken för läkemedels- och narkotikamissbruk. Att ha rutiner på arbetsplatsen för att veta hur man bör agera vid alkohol- och drogrelaterade problem är ett viktigt stöd, inte minst för chefer. 17

18 6. Att arbeta systematiskt Systematiskt arbetsmiljöarbete är att partsgemensamt kontinuerligt planera, kontrollera (t.ex. via arbetsmiljörond) och följa upp verksamheten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Hälso- och arbetsmiljöarbetet sker på arbetsplatsnivå och ska vara en del i vardagen. Chefer och skyddsombud, liksom förvaltningschefer och huvudskyddsombud, behöver därför kunskaper, befogenheter och resurser för att kunna säkerställa förutsättningarna för medarbetarnas arbetsvillkor och möjligheter att skapa en bra verksamhet. Chefer och skyddsombud ska t.ex. känna till och kunna de arbetsmiljöföreskrifter och andra regler som påverkar den egna verksamheten. En förutsättning för det systematiska arbetsmiljöarbetet är en arbetsorganisation som ger goda villkor för det förebyggande hälsoarbetet och vid behov tar initiativ till förändringar. Systematiken måste omfatta alla olika nivåer (kommunövergripande, förvaltningsvis, enhetsvis och på arbetslagsnivå) för att uppnå en samverkan mellan initiativ, ansvar, befogenheter och budget. 20

19