Gå & cykla till skolan

Transkript

1 Gå & cykla ETT PROJEKT UNDER ÅREN

2 Gå och cykla är namnet på ett projekt som handlat om trafik, miljö och hälsa. Under åren har ett stort antal skolelever, skolpersonal och föräldrar deltagit i projektet och arbetat tillsammans för att bland annat minska föräldrarnas skjutsande med bil till och från skolan. 2

3 Innehåll Cykelkonferensen sid 15 Syfte och mål KLIMP Deltagare i projektet Organisation Ledningsgrupper Arbetsgrupper Referensgrupper Förstudie CyGo Samarbetspartners Mediabevakning Aktiviteter Inventering av skolvägen Aktivitetskort Hur tar du dig? Eskilstuna halkbana Mörkerkvällar Säker cykel Hälsa, kost och motion i vardagen ECO-drive föreläsning Utbildning skolpersonal Vandrande skolbuss Cykelpoolen Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder i trafikmiljön Resultat Spridning

4 Syfte och mål KLIMP Svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram, Klimp, innebär att Naturvårdsverket stödjer kommuner och andra aktörer med bidrag till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten. Syfte och mål Projektets syfte har varit att arbeta med att trafiksäkerhet längs skolvägar, samt attityd och beteendepåverkande insatser. Övergripande mål har varit att minska föräldrarnas skjutsande med bil till och från skolan. Minska utsläpp från trafiken, ändra resvanor, samt höja statusen till att gå och cykla hos elever, skolpersonal och föräldrar. Insatser har utförts för att uppmuntra skolpersonalen att välja andra färdsätt än egen bil till och från arbetet Deltagare i projektet Projektet avgränsade sig till att gälla elevernas resor till och från skolan och fritidsaktiviteter förlagda där, samt skolpersonalens resor till och från arbetet. För att insatser ska få god effekt har vi valt att arbeta med ett fåtal skolor. När projektet startade 2005 deltog Skogsängskolans och Tunafors skola årskurs 2 och 3, skolpersonal och föräldrar. Under hösten 2006 tillkom Lundbyskolan och Djurgårdsskolans årskurs 4, skolpersonal och föräldrar. Under Här gäller det att hålla balansen på teknikbanan. 4

5 projekttiden har Skogsängsskolan och Tunafors skolans elever varit med från start 2005 till det att projektet avslutades under Eleverna på Tunafors skola och Skogsängskolan började på Odlarskolan under hösten 2008, vilket innebar att Odlarskolan var med den sista terminen. Lundbyskolan och Djurgårdsskolan har varit med under åren 2006 till Förstasida ur SMÉJOURNAL då projektet hade mörkerkvällar för att öka användningen av reflexer bland barn och vuxna. 5

6 Organisation Inom Stadsbyggnadsförvaltningen har avdelningschef, projektledare, trafikingenjör, trafikplanerare och projektör varit en projektledningsgrupp. Det har varit ledningsgrupper på samtliga skolor med projektledare och skolledare. Det har funnits arbetsgrupper på skolorna med projektledare, skolpersonal och elever. Det har även funnits referensgrupper på de olika skolorna som har bestått av projektledare och föräldrar. Projektledningsgrupp Vilken klass vann aktivitetsperioden? Stadsbyggnadsförvaltningen Mats Hällnäs Ann Gustafsson Henric Nilsson Ivan Andic Veronica Kronholm Skogsängen Tunafors skola/ Odlarskolan Utprovning av Sörmlandshjälmen i Parken Zoo. Nu är både cykel och hjälm godkända för en cykeltur. Ledningsgrupp Ann Gustafsson Jannice Kloibhofer Arbetsgrupp - personal Ann Gustafssson, Rada Andersson, Britt Marie Ekdahl, Anette Gevfert, Rose-Marie Karlqvist Ann-Christine Arnold Kerstin Andersson Referensgrupp - föräldrar Ann Gustafsson, Carina Ågren, Anders Kindmark, Lena Blomstrand, Göran Falk 6

7 Lundby skolan Ledningsgrupp Ann Gustafsson Ann Eldin Arbetsgrupp - personal Ann Gustafsson Jessica Nåsmark Maj Lis Persson Referensgrupp - föräldrar Ann Gustafsson Lotta Andersson Lars Berglund Sussi Petersson Djurgårdsskolan Ledningsgrupp Ann Gustafsson Ann Lundstedt Arbetsgrupp personal Ann Gustafsson Boel Bengtsson Camilla Hesse Anders Larsson Referensgrupp - föräldrar Ann Gustafsson Carina Thomsson Pia Lena Erixon Tina Pedersen Samarbete - viktigt 7

8 Förstudie, samarbete CyGo för elever, föräldrar och skolpersonal Om miljö, hälsa och trafiksäkerhet Tanken? Eskilstuna kommun samarbetar aktivt med Naturvårdsverket för att miljön i Eskilstuna ska förbättras. Under åren kommer Tunafors skola och Skogsängsskolan att vara med i projektet Gå och Cykla. Målgrupp i projektet är elever, skolpersonal och föräldrar. Projektet avgränsar sig till att arbeta med elever i nuvarande åk 2 och 3, samt berörda lärare och föräldrar. Syftet är att få fler elever att gå och cykla genom att öka trafiksäkerhet på skolvägar och en attitydoch beteendepåverkan. Det är viktigt att se trafiksäkerhet, hälsa och miljö som en helhet för projektet. En annan viktig faktor är dialogen med er föräldrar, skolpersonal och framförallt eleverna. Grunden är att utarbeta ett projektkoncept med en helhetssyn på miljö och hälsa, specialinriktat på att motivera till att cykla och gå till skola och arbetsplats. Det är viktigt att ta vara på barns åsikter och tankar för de har mycket klokt att säga och mycket att lära oss. Delaktighet är viktig för allas motivation. Detta kan ha betydelse för elevers fysiska och psykologiska utveckling, hur deras social förmåga utvecklas samt hur de kan känna sig delaktiga i samhället. Hittills? En förstudie har gjorts under hösten för att ge ett underlag till hur projektet skall utformas för att ge ett ökat gående och cyklande. En referensgrupp bestående av intresserade föräldrar har bildats. En annan arbetsgrupp har varit elever och skolpersonal från Tunafors och Skogsängsskolan som själva döpte sig till Piggelingruppen Alla berörda föräldrar har bjudits in till informationsmöte med ett blandat deltagande.i dialog med skolledningen har förslag på lämpliga arbetsformer och innehåll diskuterats. Förankringen från skolledning är viktigt och tillsammans med ett engagerat deltagande av skolpersonal, elever och föräldrar en framgångsfaktorer inte bara för ett lyckat projekt utan för en varaktig förändring till bättre miljö och hälsa. Utgångspunkten i dialogen har varit: Hur ska det vara när är det som bäst? Vilka möjligheter ser vi skolledningen, skolpersonal, föräldrar och elever i skolbarnens resa till nya skolan? Analys och resultat? Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen. Att gå eller cykla 30 minuter om dagen är enkla rörelser i vardagen, som ger starkare benstomme, förbättrad motorik, bättre kondition som har betydelse för barnens självförtroende, koncentrationsförmåga samt social förmåga. Att trafiksäkerheten för dessa elever tillgodoses är därför av yttersta vikt. En busslinjekarta CyGo (cykla och gå) kommer att föreslås där eleverna under vuxnas översyn och sällskap till och från skolan ges grundförutsättningar för en trygg resa och samtidigt träning i trafiksäkerhet och dessutom motorisk/fysisk träning och frisk luft. Hälsopasset föreslås som ett friskvårds - och motivationsverktyg med ex nätbaserade konditionstest* med avsikt att följa utvecklingen av pågående friskvårdsarbete. Barn upp till tioårsåldern saknar biologiska förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Genom att integrera Miljö, trafiksäkerhet och hälsa med vanliga skolämnen och skolpersonal kan mycket belysas och göras förståeligt. Inte att göra det till ett eget ämne som tar tid från övriga ämnen. Elevers delaktighet i projektet kan bestå av att ansvara för information och dokumentation via Internetkommunikation och en CyGo Hemsida. En Vänort kan utses.seminarium och fortbildning Ska om vi rörelsens cykla /kostens /hälsans betydelsen kommer att erbjudas både till lärare och föräldrar. lejonrundan? 8 Förstudie inför projektet CyGo Innan projektet startade utfördes en förstudie. Metoden har varit att i dialog med elever, föräldrar och skolpersonal göra målgruppanalyser utifrån ett förebyggande arbetssätt. Hur ska skolvägen vara när det är som bäst? Vilka möjligheter ser vi som skolledning, skolpersonal, föräldrar och elever i skolbarnens resa till nya skolan utifrån perspektiven trafiksäkerhet, miljö och hälsa som en helhet. Framgångsfaktorer har varit förankringen från skolledning genom bl.a. säkrade möjligheter för skolpersonal för engagemang och tid för projektet samt möjlighet till elevernas delaktighet. En viktig nyckel för framgången har varit valet av arbetssättet, att arbeta i dialog med elever, föräldrar och skolpersonal. Ett av aktivitetsförslagen för att öka skolvägens trafiksäkerhet var en CyGo (gående eller cyklande skolbuss) med lämpliga uppsamlingsplatser/hållplatser och med en angiven tidtabell och skyltning av avståndsberäkning. CyGo har väckt det största intresset av de föreslagna aktiviteterna och har mottagits positivt både från föräldrar och lärare. Elever har kommit med kreativa och fantasifulla förslag på utseende och innehåll hur den bästa CyGo skulle kunna se ut.

9 Tanken? och arbetsplats. Hittills? Samarbetspartners Under projekttiden har det varit både interna och externa samarbetspartners. Externa samarbetspartners som har haft stor betydelse för projektet är MHF region Mälardalen, Ambulansjukvården Landstinget Sörmland, Krekolas Trafikskola, Eskilstuna Halkbana, L-G cykel och trädgård, Klimatpedagog Peter Wiborn, NTF Sörmland, Korpen Eskilstuna, Proofeel, Interactive Institute, Vardagsrörelse, HälsoCykeln Sverige AB, Carl Broo AB, Safe Xrossing AB, Axelssons Trafikskola, Energikontoret Mälardalen och Vägverket Region Mälardalen. Interna samarbetspartner har varit Stadsbyggnadsförvaltningens Trafikavdelning, Planavdelning, Projektavdelning, Parkavdelningen, Gatuavdelningen och Kart och Gis. Barn och Utbildningsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen. Mediabevakning bilder från tidningar Projektet har uppmärksammats i många sammanhang bland annat har media både lokalt och regionalt bevakat projektet med ett 20 tal artiklar eller notiser. Det har även förekommit radioinslag CyGo för elever, föräldrar och skolpersonal Om miljö, hälsa och trafiksäkerhet Eskilstuna kommun samarbetar aktivt med Naturvårdsverket för att miljön i Eskilstuna ska förbättras. Under åren kommer Tunafors skola och Skogsängsskolan att vara med i projektet Gå och Cykla. Målgrupp i projektet är elever, skolpersonal och föräldrar. Projektet avgränsar sig till att arbeta med elever i nuvarande åk 2 och 3, samt berörda lärare och föräldrar. Syftet är att få fler elever att gå och cykla genom att öka trafiksäkerhet på skolvägar och en attitydoch beteendepåverkan. Det är viktigt att se trafiksäkerhet, hälsa och miljö som en helhet för projektet. En annan viktig faktor är dialogen med er föräldrar, skolpersonal och framförallt eleverna. Grunden är att utarbeta ett projektkoncept med en helhetssyn på miljö och hälsa, specialinriktat på att motivera till att cykla och gå till skola Det är viktigt att ta vara på barns åsikter och tankar för de har mycket klokt att säga och mycket att lära oss. Delaktighet är viktig för allas motivation. Detta kan ha betydelse för elevers fysiska och psykologiska utveckling, hur deras social förmåga utvecklas samt hur de kan känna sig delaktiga i samhället. En förstudie har gjorts under hösten för att ge ett underlag till hur projektet skall utformas för att ge ett ökat gående och cyklande. En referensgrupp bestående av intresserade föräldrar har bildats. En annan arbetsgrupp har varit elever och skolpersonal från Tunafors och Skogsängsskolan som själva döpte sig till Piggelingruppen Alla berörda föräldrar har bjudits in till informationsmöte med ett blandat deltagande.i dialog med skolledningen har förslag på lämpliga arbetsformer och innehåll diskuterats. Förankringen från skolledning är viktigt och tillsammans med ett engagerat deltagande av skolpersonal, elever och föräldrar en framgångsfaktorer inte bara för ett lyckat projekt utan för en varaktig förändring till bättre miljö och hälsa. Utgångspunkten i dialogen har varit: Hur ska det vara när är det som bäst? Vilka möjligheter ser vi skolledningen, skolpersonal, föräldrar och elever i skolbarnens resa till nya skolan? Analys och resultat? Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen. Att gå eller cykla 30 minuter om dagen är enkla rörelser i vardagen, som ger starkare benstomme, förbättrad motorik, bättre kondition som har betydelse för barnens självförtroende, koncentrationsförmåga samt social förmåga. Att trafiksäkerheten för dessa elever tillgodoses är därför av yttersta vikt. En busslinjekarta CyGo (cykla och gå) kommer att föreslås där eleverna under vuxnas översyn och sällskap till och från skolan ges grundförutsättningar för en trygg resa och samtidigt träning i trafiksäkerhet och dessutom motorisk/fysisk träning och frisk luft. Hälsopasset föreslås som ett friskvårds - och motivationsverktyg med ex nätbaserade konditionstest* med avsikt att följa utvecklingen av pågående friskvårdsarbete. Barn upp till tioårsåldern saknar biologiska förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Genom att integrera Miljö, trafiksäkerhet och hälsa med vanliga skolämnen och skolpersonal kan mycket belysas och göras förståeligt. Inte att göra det till ett eget ämne som tar tid från övriga ämnen. Elevers delaktighet i projektet kan bestå av att ansvara för information och dokumentation via Internetkommunikation och en CyGo Hemsida. En Vänort kan utses.seminarium och fortbildning om rörelsens /kostens /hälsans betydelsen kommer att erbjudas både till lärare och föräldrar. Elever från Lundbyskolan får prova krocksläden i 7 km/h. Den var lite läskigt! 9

10 Aktiviteter Här bor jag Här går jag i skola Eleverna fick rita in sin skolväg GÅ & CYKLA Varför är det så bra att cykla och gå? När vi rör oss får vi starkare muskler och bättre kondition - vi orkar mer och det blir lättare koncentrera sig på på skolarbetet. det är inte bara du som blir friskare av att cykla eller gå istället för att åka bil, utan även miljön. Så här gör du Fyll i ditt namn, skola och klass. Varje dag kryssar du för hur du tagit dig till och från skolan under den aktuella veckan. Vecka:... Till skolan Dag Så här tycker 4b på Lundbyskolan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Från skolan Dag Måndag Hur tar du dig? Tisdag Onsdag Torsdag Fredag För- och nackdelar med olika resesätt Vecka:... Till skolan Dag Måndag Gå Tisdag Namn Onsdag Torsdag Fredag Från skolan Skola Dag Måndag Tisdag Klass Cykla Bra Bra motion Bra för miljön Starka muskler Man får frisk luft och blir piggare Trevligt att gå tillsammans Man kan gå alla årstider Mindre bra Det kan ta lång tid Man kan bli överkörd Man blir trött På vintern kan man frysa och halka Bra Det går snabbt Man får bra motion Man får bra kondition och starka muskler Man får frisk luft Mindre bra Man kan råka ut för olyckor och göra sig illa Det kan bli punktering och då kommer man försent Svårare att cykla på vintern Onsdag Torsdag Fredag Aktivitetskort för elever GÅ & CYKLA till arbetet Varför är det så bra att cykla och gå till arbetet? När vi rör oss får vi starkare muskler och bättre kondition - vi orkar mer och det blir lättare koncentrera sig på på skolarbetet. Det är inte bara du som blir friskare av att cykla eller gå till arbetet istället för att åka bil, utan även miljön. Så här gör du Fyll i ditt namn och arbetsplats. Varje dag kryssar du för hur du tagit dig till och från skolan under den aktuella veckan. Vecka:... Till arbetet Åka buss Bra Buss är bra om man bor långt långt bort Går snabbt Man träffar nya människor Kommunen ger elever gratis busskort Mindre bra Man får ingen motion Ibland får man vänta länge Om bussen är full får man inte plats och då kommer man försent Bussen släpper ut avgaser om den inte går på biogas Åka bil Bra Bil är bra om man bor långt bort och inte kan åka buss Det går snabbt och man kommer fort fram Dag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Från arbetet Dag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Vecka:... Till arbetet Dag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Namn Fredag Från arbetet Dag Måndag Arbetsplats Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lundbyskolan 4B, VT 2007 Aktivitetskort för skolpersonal 10 Mindre bra Man får ingen motion Det är dyrt att tanka Bilen släpper ut avgaser och förorenar luften Inventering av skolvägar Inventering av skolvägar har utförts av konsulter, föräldrar och av barnen. Föräldrarna har besvarat en enkät som handlar om hur barnen tar sig till och från skolan. Föräldrarna kom även med synpunkter om det fanns speciella platser som inte upplevdes trafiksäkra eller trygga. Barnen har varit delaktiga genom att beskriva och rita sin skolväg. Aktiviteter Aktivitetskort Under projektets gång har elever fyllt i aktivitetskort under fyraveckorsperioder. De har kryssat i hur de har tagit sig till och från skolan. Det hela utmynnade i en tävling mellan klasserna på de olika skolorna. Den klass som gick och cyklade vid flest antal tillfällen vann. Även skolpersonal har fyllt i aktivitetskort under perioder mellan fyra till åtta veckor. De har tävlat mot varandra i sina respektive arbetslag. Hur tar du dig? Eleverna har under en period arbetat fram olika fördelar och nackdelar med att gå, cykla, åka buss och bil till och från skolan. Det arbetet resulterade i att samtliga klasser fick sina synpunkter upptryckta på en plansch som klasserna har haft i sina respektive klassrum.

11 Upplevelsebaserad undervisning är en metod som innebär att elever får uppleva en specifik, verklig situation t e x genom att sitta i en krocksläde i 7 km/h. Eleverna får förståelse genom att uppleva hur viktigt det är att använda bilbältet när de åker bil Eskilstuna Halkbana Tanken med trafikundervisning på halkbanan var att elever tillsammans med sina föräldrar eller annan vuxen skulle få upplevelsebaserad trafikundervisning under kontrollerade former. Föräldrarna fick besvara en utvärdering efter trafikundervisningen och resultatet visade att 90 % av föräldrarna tyckte att det var mycket bra att få trafikundervisning tillsammans med sitt barn. 94 % av föräldrarna uppgav att de kommer att diskutera trafik i större utsträckning med sitt barn efter trafikundervisningen på halkbanan. Mörkerkvällar Här fick elever upplevelsebaserad trafikundervisning tillsammans med sina föräldrar eller annan vuxen. Syftet var att få en förståelse för hur viktigt det är att använda reflex. Efter mörkerkvällen fick föräldrarna besvara en utvärdering och resultatet visade att 70 % av föräldrarna tyckte att det var mycket bra att få utbildning tillsammans med sitt barn. 90 % av föräldrarna tyckte att det var mycket bra att i praktiken få se betydelsen av att använda reflex. Oj! -Vilken tur att jag har bilbälte. Föräldrar och elever provar voltbilen på halkbanan. Marie från MHF delar ut reflexer till mörkerkvällen. 11

12 Säker cykel Elever har fått sina cyklar kontrollerade, så att de är trafiksäkra. Föräldrar och elever har fått lyssna på en ambulanssjukvårdare som har berättat hur viktigt det är att använda cykelhjälm och hur viktigt det är att hjälmen sitter rätt. Elever från Djurgårdsskolan får instruktioner inför Säker Cykel. Jenny från Korpen berättar hur mycket socker det finns i en burk läsk. 1X2- Vilket är rätt svar på frågan? Hälsa, kost och motion i vardagen En föreläsning och tipspromenad arrangerades i Vilsta friluftsområde för föräldrar och barn. ECO driveföreläsning Föräldrar har fått möjlighet att få kunskaper i sparsam körning. Utbildning skolpersonal Trafikföreläsning grund läggande trafikundervisning, samt Eco drive utbildning. Hälsoföreläsning inspirationsföreläsning, kost och motion i vardagen prova på aktiviteter. Miljöföreläsning på Riobio grafen med filmen Al Gores En obekväm sanning. Därefter klimatföreläsning av klimatpedagog. Vandrande skolbuss Hösten 2008 började eleverna i årskurs 5 och 6 på Skogsängsskolan och på Tunafors skola på Odlarskolan. Längs den nya skolvägen fanns det platser som inte upplevdes som trafiksäkra och trygga för eleverna. Elever, föräldrar och skolledning har under vårterminen 2008 gemensamt 12

13 arbetat fram en rekommenderad skolväg. Arbetet resulterade i att eleverna fick möjlighet att gå med en vandrande skolbuss till Odlarskolan längs den rekommenderade skolvägen. Utmed skolvägen fanns det hållplatser dit eleverna kunde ta sig på egen hand. Bussen avgick på speciella tider från de olika hållplatserna. Den gick en tur på morgonen och en tur på eftermiddagen efter skoldagens slut. Cykelpoolen Cykelpoolen öppnar nya möjligheter för eleverna att utforska närområdet på cykel, upptäcka enkelheten i att cykla, inga avgaser eller trafikbuller och få Hälsan påverkas positivt Barn som promenerar på morgonen blir mer koncentrerade i skolarbetet, får bättre aptit och somnar lättare på kvällen. Det gäller förstås även en bättre hälsa på köpet. Tanken med cykelpoolen är att det ska finnas förutsättningar för elever att kunna åka på gemensamma utflykter. I cykelpoolen finns det ett visst antal cyklar och cykelhjälmar för elever, samt skolpersonal för utlåning under skoltid. Det finns även möjlighet för eleverna att låna cyklarna när de är på fritids efter skoltid. vuxna. Med vandrande skolbuss får både stora och små motion och gemenskap. Dessutom får barnen träning i att vistas i trafiken. Det skapar trygghet för både föräldrar och barn. Kontaktpersoner: Jan - Erik Nyström, rektor Odlarskolan , Ann Gustafsson projektledare , Katarina Johansson projektanställd, ansvarig för vandrande skolbussen , Gå & cykla Den rekommenderade skolvägen höstterminen 2008 för Odlarskolans elever i åk 5 och 6. Längs skolvägen till Odlarskolan finns vissa passager, stråk som elever och föräldrar inte upplever som trafiksäkra. Eskilstuna kommun erbjuder därför elever som kommer att gå i årskurs 5 och 6 under hösten 2008 att få möjlighet att gå tillsammans med en vuxen till och från skolan, en sk vandrande skolbuss. Vandrande skolbussen är ett försök som kommer att pågå under hösten. De elever som kommer att gå med den vandrande skolbussen får endast gå. Det är inte tillåtet att ta med sig sin cykel med bussen. Vill eleven cykla till en hållplats går det utmärkt att parkera cykeln och sedan gå med bussen därifrån till Odlarskolan. Om du som förälder känner att du vill vara med som chaufför är du välkommen att gå med bussen när det passar dig. Turlista hållplats Till skolan gäller från 19 augusti 19 december 2008 Nr 1 Viptorp Nr 2 Tunneln Nr 3 Tunafors skola Nr 4 Sveavägen Nr 5 Trappan nedanför Odlarskolan Från skolan gäller från 19 augusti 19 december 2008 Samling vid trappan nedanför Odlarskolan. Det kommer att gå två turer hem efter skoldagens slut som anpassas efter 5:ornas och 6:ornas lektionstider. 5 MÄLARSJUKHUSET MÄLARSJUKHUSET 4 3 TRUMSLAGAR- TRUMSLAGAR- TUNAGÅRDEN GÅRDEN TUNAGÅRDEN GÅRDEN SÖDER SÖDER Tunaforsskolan Tunaforsskolan 2 1 SKOGS- SKOGS- ÄNGEN ÄNGEN VIPTORP VIPTORP Odlarsskolan Odlarsskolan Hållplats för vandrande skolbuss Hållplats för vandrande skolbuss Skolväg Eskilstuna kommun 2008 Eskilstuna kommun

14 Fysiska åtgärder Vilstastigen Flackstavägen vid Parken Zoo Fysiska åtgärder i trafikmiljön Längs skolvägen har olika fysiska åtgärder utförts för att göra skolvägen säkrare och tryggare. Åtgärderna grundar sig på barnens och föräldrarnas synpunkter, samt på konsulters skolvägsinventering. Exempel på vad som utförts: På ett flertal ställen, bland annat längs Stenkvistavägen och Carlavägen, har förstärkt belysning installerats på övergångsställen för att öka trafiksäkerheten. Buskage har röjts bort och belysningsarmaturer har bytts ut längs Vilstastigen. Avstängning av väg bakom Djurgårdsskolan. Refuger har breddats vid övergångställen, bland annat på Flackstavägen. Safe Xross, övergångsskylt har installerats på Sveavägen. Skylten har detektorer som känner av innan fotgängare går över övergångsstället. Skylten blinkar för att fordonsförare ska uppmärksamma fotgängare innan de skall passera övergångstället Bakom Djurgårdsskolan Stenkvistavägen 14

15 Nationella cykelkonferensen i Eskilstuna. Safe Xross på Sveavägen 15

16 Resultat Resultat - Elever Inledningsvis i projektet fick föräldrarna besvara en enkät som handlade om på vilket sätt deras barn tog sig till och från skolan. I slutet av projekttiden 2008 fick föräldrarna besvara en likadan enkät. Enkätsvaren jämfördes över tid för att kunna mäta om målet blev uppfyllt. Mål: minska skjutsande med bil till och från skolan med 10 % Resultat: ca 18 % färre elever åker bil till och från skolan. Skogsängsskolan 25 % fler går och cyklar till skolan 28 % fler går och cyklar från skolan Bränsleförbrukningen har minskat med liter bensin per år. Tunafors Skola 23 % fler elever går och cyklar 34 % fler går och cyklar från skolan Bränsleförbrukningen har minskat med liter per år. Lundbyskolan 12 % fler elever går och cyklar 17 % fler elever går och cyklar från skolan Bränsleförbrukningen har minskat med 424 liter per år. Djurgårdsskolan 33 % fler elever går och cyklar 28 % fler elever går och cyklar från skolan Bränsleförbrukningen har minskat med liter bensin per år. Resultat Personal Skolpersonalen besvarade inledningsvis en enkät hur de tog sig till och från arbetet. Under projekttiden har skolpersonalen haft olika tävlingsperioder under fyra och åtta veckor. Personalen har under tävlingsperioden fyllt i aktivitetskort hur de har tagit sig till och från arbetet. Jämförelse har g jorts mellan normalläge och tävlingsperioder under barmarksperioden för att kunna mäta om målet har uppfyllts. Mål: minska arbetsresor med 6 % Resultat: ca 25 % färre av skolpersonalen åker bil till och från arbetet. Skogsängsskolan och Tunafors skola Fyra veckors tävlingsperiod 2 % fler av personalen går och cyklar till arbetet 21 % fler av personalen går och cyklar från arbetet Bränsleförbrukningen har minskat med liter bensin per år. 16 Åtta veckors tävlingsperiod 18 % fler av personalen går och cyklar till arbetet 31 % fler av personalen går och cyklar från arbetet Bränsleförbrukningen har minskat med liter bensin per år. Lundbyskolan fyra veckors tävlingsperiod 25 % fler av personalen går och cyklar till arbetet 25 % fler av personalen går och cyklar från arbetet Bränsleförbrukningen har minskat med liter bensin per år. Lundbyskolan Åtta veckors tävlingsperiod 25% fler av personalen går och cyklar till arbetet 24 % fler av personalen går och cyklar från arbetet Bränsleförbrukningen har minskat med 1662 liter bensin per år.

17 Aktivitetsperioder elever Tunaforsskola och Skogsängsskolan Period % av eleverna går och cyklar 76 % av eleverna går och cyklar från skolan Period % av eleverna går och cyklar 90 % av eleverna går och cyklar från skolan Lundbyskolan Period % av eleverna går och cyklar 87 % av eleverna går och cyklar från skolan Period % av eleverna går och cyklar 83 % av eleverna går och cyklar från skolan Bussåkandet har ökat Resultat Djurgårdsskolan Period % av eleverna går och cyklar 69 % av eleverna går och cyklar från skolan Period % av eleverna går och cyklar 70 % av eleverna går och cyklar från skolan Användning av energislag förändring Drivmedel Före Efter Förändring energi Förändring CO2 ton Bensin 34 m m ,37-50,27 Miljöeffekt Före Efter Förändring Utsläpp av svavel (S), kg/år 1,69 0,63-1,06 Utsläpp av koloxid (CO), kg/år 2 427, , ,82 Utsläpp av kväveoxider(nox), kg/år 190,91 71,31-119,60 Utsläpp stoft, kg/år 6,03 2,25-3,78 17

18 Spridning Spridning av projektet Under projektets gång har lokalmedia visat intresse för projektets olika delar. De har skrivit om olika aktiviteter som har varit under projekttiden. Det finns även information på webben på Eskilstuna kommuns hemsida för alla som intresserade. Projektets har presenterats vid olika tillfällen. Trafiksäkerhetskonferens i Köpenhamn 2007 Utbyte Graz i Österrike 2007 Reggio Emilia Italien 2007 Presentationer för olika nätverk inom kommunen Albin Westberg, Skogsängsskolan, klass 4 18

19 Ny gångbana har byggts längs Västeråsvägen. Resultat föräldraenkät minska 19

20 Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna Telefon eskilstuna.se Foto: Göran Jonsson Grafisk form: Don Sjögren