Sjukgymnast inom Barn- och ungdomshabilitering i Jönköpings län

Transkript

1 Sjukgymnast inom Barn- och ungdomshabilitering i Jönköpings län 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SJUKGYMNASTIK INOM BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING... 3 Sjukgymnastik... 4 Inlärning av motorisk aktivitet... 5 SJUKGYMNASTENS ARBETSSÄTT ENLIGT FYSIOTERAPIPROCESSEN Definiera problem... 6 A. Motorisk utredning... 6 B. Analys och bedömning Motorisk funktionsbedömning Fastställa mål Planera åtgärder... 8 Implementera åtgärder i vardagen Utvärdera resultat... 9 ÅTGÄRDSTYPER SJUKGYMNASTUTBILDNING SPECIALISTORDNING FÖR SJUKGYMNASTER Bilagor finns hos sjukgymnastgruppen. Bodil Hellström, bodil.hellström@lj.se Inger Knutsson, inger.knutsson@lj.se Anita Åkerstedt, anita.akerstedt@lj.se 2

3 SJUKGYMNASTIK INOM BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Habilitering syftar till att ge barn och ungdomar med bestående funktionshinder bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för delaktighet i samhället. Habiliteringsarbete utgår från Världshälsoorganisationens (WHO) definition av funktion, aktivitet/delaktighet och hälsa. Habiliteringsinsatserna ges i samverkan utifrån ett medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt, socialt och tekniskt perspektiv. Målgruppen för Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) i Jönköpings län är barn och ungdomar 0-20 år med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd, grav språkstörning samt barn och ungdomar under utredning för misstänkt funktionshinder. De sjukgymnastiska insatserna kännetecknas av ett hälsoorienterat och funktionsinriktat perspektiv, där kropp och rörelse är centrala begrepp. Det finns en djup kunskap om motorisk utveckling, motorisk kontroll och motoriskt lärande. Sjukgymnasten strävar efter att arbeta evidensbaserat och det sker en kontinuerlig uppdatering för att kunna införliva evidensbaserad kunskap i den erfarenhetsbaserade kunskapen. Specialiteten pediatrisk sjukgymnastik ställer stora krav på bred yrkesspecifik kunskap, handikappkunskap samt förmåga till samverkan i multidisciplinära team. Arbetet sker i samarbete med barnen/ungdomarna och deras nätverk utifrån en helhetssyn på barnets/ungdomens funktionsförmåga och livssituation. Fördjupade kunskaper om hur funktionshindret påverkar individen i livets olika skeden krävs. För att få en helhetsbild av behoven, måste sjukgymnasten även ha förvärvat kunskaper inom andra viktiga områden vad gäller barns utveckling, såsom perceptuell, emotionell, kognitiv och social utveckling samt kunna integrera denna kunskap i sin sjukgymnastiska bedömning. Källor: Hälsa och vård Behandling och rehabilitering Habilitering Sjukgymnastik för barn och ungdom, kapitel 1 Specialistordning för sjukgymnaster, Specialistkompetens Pediatrik 3

4 Sjukgymnastik 4

5 Inlärning av motorisk aktivitet Att lära sig cykla kräver ett samspel av många system: Vill Kalle lära sig cykla (emotionellt system)? Kan han förstå hur man skall gå till väga (kognitivt system)? Har han svårt att känna hur han håller sin kropp (sensoriskt system)? Har han tillräckligt rörelseomfång i benen för att kunna trampa runt (muskel/skelettalt system)? Kan han hålla balansen (system för balanskontroll)? Har han tillräcklig styrka för att trampa runt (muskel/skelettalt system)? Blir han rädd för att tappa balansen (emotionellt system)? En analys av barnets förutsättningar är avgörande för valet av åtgärd. Källa: Barnhabilitering vid rörelsehinder och andra neurologiskt betingade funktionshinder. Bille, B. & Olow, I., modifierat exempel. 5

6 SJUKGYMNASTENS ARBETSSÄTT ENLIGT FYSIOTERAPIPROCESSEN Struktur för arbetsprocess och klassificering i sjukgymnastik Modell från sjukgymnastutbildningen, Hälsouniversitetet Linköping *ICF= International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO. Fysioterapiprocessen (FTP) är modifierad i ovanstående modell. Definiera problem A. Motorisk utredning I en motorisk utredning använder man sig av motoriska bedömningsmaterial och tester för att undersöka funktion, här nedan beskrivit enligt ICF: kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet (WHO: Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, 2003). Motorisk bedömning/observation: Undersökningsområden Kroppsfunktion Aktivitet Delaktighet Ex. på undersökningar och bedömningsinstrument Normalmotorisk X X X Milano Comparetti bil 1 utvecklingbedömn. Normalutvecklingsschema bil 2 Spontanmotorik X X X Symmetri, asymmetri, rörelsemönster, kvalitet Sjg neurologisk bedömn., tonus, reflexer, soft signs X Ashworthskala, balans och upprätningsreaktioner, isolerade rr diadochokinesis bil 3 Muskelfunktion X X 0-5 skala, dynamometer, Hammersmiths funktionstest bil 4 Ledfunktion X Goniometer Andningsfunktion X X Peakflow Sensibilitet X Ytlig och djup sensibilitet, tvåpunktsdiskremination Balans X X Dynamisk, statisk balans, 6

7 Smärta X Smärttermometer Sittfunktion X X The Level of Sitting Ability Scale, LSAS, Nivå 1-7, bil 5 Kondition X X Pulsmätare, ergometercykel Grovmotorisk klassifikation X X GMFCS Extended & Revised vid CP bil 6 Uppföljning vid CP X X X CPUP, HEFa, Nationella riktlinjer Botox bil 7 Uppföljning vid MMC X X Nationella riktlinjer bil 8 Perception, motorisk inlärn. XX X X Gentiles taxonomi bil 9 Motoriska tester/utvärderingsinstrument ex: Instrument Kroppsfunktion Aktivitet Delaktighet Mätinnehåll Peabody X X Grov- och finmotorisk utveckling 0-7 år Movement X X Grov- och finmotorisk utveckling 4-16 år ABC 2 BO-test X X Bruininks-Oseretsky, grov- och finm. 4,5-14,5 år GMFM 88 X X Grovmotorisk förmåga över tid, avsett för GMFM 66 diagnoserna CP och Mb Down Bergs X X Statisk och dynamisk balans bil 10 balansskala PCI - physical X Energikostnad under gång bil 11 cost index GAS X X X Måluppfyllelseskala bil 12 COPM X X Skala för att gradera betydelse, utförande, nöjdhet PEDI X X X Kartläggningsinstrument funktionella färdigheter, 6 mån 7,5 år B. Analys och bedömning Motorisk funktionsbedömning Sjukgymnastens bedömning och behandling baseras på en noggrann analys av rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende. Insatserna utgår från en helhetssyn på barnets/ungdomens funktionsförmåga och livssituation. Fastställa mål i samverkan med barn/förälder och team. 7

8 Planera åtgärder i samverkan med barn/förälder och team (se åtgärdstyp sid 10) t.ex.: - träning av kroppsfunktion med tanke på fysisk hälsa samt för att kunna delta i aktivitet på sikt - träning i aktivitet och delaktighet, ex. gruppträning - informera och handleda personal - skriva ut hjälpmedel som kan kompensera nedsatt funktionsförmåga, för att möjliggöra aktiviteter och delaktighet (ex rullstol, ortoser mm) Implementera åtgärder i vardagen 8

9 Utvärdera resultat t.ex. enligt PDSA-hjulet Plan-Do-Study-Act (Planera, gör, analysera, agera) Källa: PDSA-hjulet, Socialstyrelsen 2006 God vård Dokumentation Journalföring sker fortlöpande under hela processen. 9

10 ÅTGÄRDSTYPER Sjukgymnastens insatser kan delas in enligt följande: Utredning Behandling Kompensation Information/ undervisning Samordning Konsultation Administrativ handläggning Åtgärder som syftar till att, oftast i samråd med den enskilde, fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, att inhämta och analysera relevant information samt att informera den enskilde om resultat av åtgärderna. Ex. test, observation och bedömning Åtgärder som syftar till att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd. Ex. olika slags interventioner Åtgärder som syftar till personligt stöd, tillhandahållande av fysiska hjälpmedel eller ekonomisk hjälp. Ex. hjälpmedelsförsörjning medicinsk- och/eller ortopedteknisk Åtgärder som syftar till att ge den enskilde och dennes närstående ökad kunskap om aktuellt hälsoproblem och hur detta ska skötas. Ex. instruktion, utbildning Åtgärder som syftar till koordination av olika aktörers åtgärder för den enskilde. Ex. habiliteringsplanering, habiliteringskonferens, konferens inom förskola/skola En interaktiv process mellan två professionella yrkesutövare, en konsult som är specialist inom ett område och en konsultand som efterfrågar konsultens stöd i ett arbetsrelaterat problem som bedömts ligga inom konsultens specialiserade kompetensområde. Ex. konsultation ortoped, handkirurg, ortopedteknik och hjälpmedelscentral Åtgärder som syftar till sammanställning av information om den enskilde till annan instans eller myndighet. Ex. intyg, remissvar Källa: Socialstyrelsens termbank 2007a, med tilläggsexempel BUH 10

11 SJUKGYMNASTUTBILDNING SJUKGYMNASTPROGRAMMET, GRUNDUTBILDNING 180 HÖGSKOLEPOÄNG C-NIVÅ (motsvarar tidigare 120 hp) Ämnet sjukgymnastik omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse och aktivitet med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara, kontrollera och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Det vetenskapliga underlaget utgörs till väsentlig del av rörelsevetenskap. Den omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt de specifika störningar av rörelsefunktionen som orsakas av skada och sjukdom. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet. (Linköpings utbildningsplan 2007) Programmets innehåll: Linköping Sjukgymnastik 95 hp Human biomedicin 40 hp Samhälls- och beteendevetenskap 30 hp Valbara kurser 15 hp Utbildningen innefattar ett 15 hp självständigt examensarbete. Mål för utbildningen: dels allmänna mål enl. högskolelagen (SFS 1992:1434) dels lärandemål för sjukgymnastexamen: (Göteborgs utbildningsplan 2007) - visa kunskap om människan i rörelse och på vilket sätt rörelse, medvetenhet om kropp och rörelse, vanor och livsmönster påverkar människan - visa förmåga att använda denna kunskap terapeutiskt i sjukgymnastik för att främja hälsa och motoriska konsekvenserna av olika hälsoproblem som kan begränsa människans funktion, aktivitet, delaktighet i samhället och kontroll över sitt liv - visa förmåga till ett reflekterande förhållningssätt till egna perspektiv och värderingar - visa förmåga att kunna identifiera egna behov av kunskaper och utveckling i ett livslångt lärande Examen: Kandidatexamen i sjukgymnastik (Bachelor of Science in Physiotherapy). Socialstyrelsen utfärdar legitimation efter ansökan. AVANCERAD NIVÅ MAGISTER/MASTER D-NIVÅ Syfte: att ge en teoretisk och metodologisk kompetens att utveckla en kunskapsstyrd och resultatinriktad hälso- och sjukvård. Inträdeskrav: godkänd kandidatexamen. Enligt Bolognaprocessen magister 1 år 60 hp alternativt master 2 år 120 hp. Magisterexamen 60 hp, varav 45 hp måste vara på D-nivå. Minst 30 hp ska vara inom huvudområdet på D-nivå (15 hp magisterexamensarbete och 15 hp ämnesspecifika kurser). Masterexamen 120 hp, varav 90 hp måste vara på D-nivå. Minst 60 hp ska vara inom huvudområdet på D-nivå (15 hp magisterexamensarbete+ 15 hp masterexamensarbete alternativt 30 hp masterexamensarbete samt 30 hp ämnesspecifika kurser). 11

12 SPECIALISTORDNING FÖR SJUKGYMNASTER Syfte: att systematiskt utveckla den kliniska kompetensen i sjukgymnastisk yrkesutövning att integrera praktisk och teoretisk kunskap Ansökan om erhållande av specialistkompetens ställs till LSR, Specialistrådet. Krav och innehåll: Förkunskapskrav Teoretisk utbildning Klinisk utbildning Kandidatexamen, två års yrkeserfarenhet, en pågående tjänstgöring inom område av relevans för specialiseringen. Magisterexamen eller högre med fördjupning inom specialiteten. Föredrag vid vetenskapligt symposium alt publikation i vetenskaplig tidsskrift. Deltagande i kurser, workshops, konferenser etc. som har rel evans för specialiteten. Minst tre års verksamhet inom specialistområdet, med tillgång till handledning. Minst ett år efter magisterexamen. Specifika kurser inom habilitering Introduktionskurs för sjukgymnaster Yrkesspecifika utbildningar inom habilitering, t.ex. diagnosinriktade, behandlingsin riktade, mätmetoder mm. Teamspecifika utbildningar inom habilitering, t.ex. neuropsykologi, neurofysiologi, pedagogik, teamutveckling mm. Fortbildning genom deltagande i sjukgymnastdagar, motorikdagar, konferenser inom habilitering, forskning inom sjukgymnastik och habilitering mm. 12