PROTOKOLL 1 (58)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (58) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Justerare Paragrafer Börje Lindström och Anna-Britta Lundberg med Carl-Göran Lundmark och Torbjörn Lundström som ersättare Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare.. Börje Lindström, protokollsjusterare.. Anna-Britta Lundberg, protokollsjusterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Lorents Burman (S) Agneta Burman-Ljungblad (S) Daniela D Angelo Wikström (MP) Jan-Erik Engman (MP) Evelina Fahlesson (S) Gunilla Lundström (S) Åsa Gustafsson (FP), närv t o m Jörgen Tjärnström (FP), närv kl kl 16.40, , tjg fr o m kl 16.40, 177 Asmir Hajdarpasic (S) Sten-Arne Burman (S) Gunnar Holmlund (S) Ulrika Lindström (S) Ida Lindh (FP) Ulla Bråndal (FP), närv och tjg t o m kl 16.40, 175 Andreas Löwenhöök (M) Monica Grape (M) Emil Marklund (M), närv fr o m Gunnar Fransson (M), närv kl , kl 14.00, 167 tjg t o m kl 14.00, 166 Martin Olsson (V) Lars Carlsson (V) Aleksander Radler (KD), närv Marika Vallgren (KD), närv fr o m kl 10.30, t o m kl Valter Stenberg (S), närv t o m Gunnel Sandström (S), närv kl , kl 15.30, 170 tjg fr o m kl 15.30, 171 Hans-Eric Wallin (V) Ulrika Larsson (V) Glenn Wikman (FP) Inger Sundbom (FP) Daniel Ådin (S), närv fr o m Britta Rådström (S), närv kl , kl 10.15, 159 tjg t o m kl 10.25, 158 Gunilla Åström (S), närv t o m Kamel Mnad (S), närv kl , kl 12.30, 162 tjg fr o m kl 11.30, 164

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Daniel Öhgren (C) om åtgärder för utveckling i kommunen (14/11) Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Det börjar bli allt tydligare att vi står inför stora utmaningar i framtiden. Som alla vet gör den demografiska utvecklingen att allt mindre andel av befolkningen är i arbetsför ålder. Denna utveckling är vi inte ensamma om i Skellefteå, utan den pågår i hela Europa. Att finna svaren på denna utmaning är vi därför knappast ensamma om. En konsekvens av denna trend är dock att det blir ännu viktigare för regioner att se till att man lockar till sig unga människor som vill bo och verka just här. Tyvärr har vi i Skellefteåregionen under lång tid haft svårt att attrahera unga människor att bo här, vilket syns på befolkningssiffrorna. Skellefteå kommun har under den senaste 20-årsperioden tappat flera tusen invånare och har en låg andel människor i åldern år i förhållandet till riket. Vad detta beror på finns det säkert många svar på. Uppenbart är dock att det tyvärr inte finns tillräckligt många möjligheter till arbete och studier för unga i vår region. Det illustreras tydligt av det faktum att ungdomsarbetslösheten i vår kommun är 19,2 % och därmed bland den högsta i landet. Detta problem är ingen nyhet och kommunen och andra samhällsaktörer har naturligtvis jobbat med denna fråga länge. Tyvärr kan vi dock konstatera att problemet kvarstår och blir allt mer kritiskt för kommunens framtid. Härav vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Hur anser du att fler möjligheter till arbete och studier bör skapas för unga människor i Skellefteå kommun? 2. Vilka ytterligare åtgärder anser du krävs för vända befolkningsutvecklingen i stort? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Svar fråga 1 Ska Skellefteå växa eller bara behålla sin nuvarande befolkningsmängd måste Skellefteå satsa mer på att vara attraktiv för unga, unga vuxna och barnfamiljer. Nedanstående siffror är hämtade från SCB:s statistik och är inrikes inflyttning och utflyttning (ej invandring, utvandring, födda, döda). Den största utflyttningen sker i års ålder och den sker i hela länet utom i Umeå. I Skellefteå sker en förtätning mot tätorten och befolkningen minskar i omgivande delar av kommunen. Skellefteå har lägre barnafödande jämfört med riket, då vi har en

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 högre medelålder än riket. I Skellefteå flyttar en stor andel av åringarna ut. Analyser som gjorts visar att kommunens befolkning minskade med personer i åldrarna år åren Av dessa sker en återflyttning/inflyttning med 840 personer under samma period i åldrarna år. Det är dessa människor som är i reproduktiv ålder. Detta innebär en nettoförlust motsvarande 772 personer och den utflyttning som sker återhämtas inte bland andra inflyttande åldersgrupper. Detta speglar en begränsad kapacitet och utrymme i Skellefteå för dessa ålderskategorier. I dag är det service- och kunskapsekonomin, människorna, möjligheterna och miljöer som attraherar tillgångar och människor. Den svaga befolkningstillväxten kan delvis förklaras av att Skellefteå inte svarat upp mot de krav en övergång och en strukturomvandling mot en service-, tjänste- och kunskapsorienterad ekonomi ställer, i samma utsträckning som jämförelsevis Luleå och Umeå har gjort. Internationella och nationella erfarenheter visar att regioner som klarat av att förnya sig och byta inriktning i perioder av förändrad konkurrenskraft har blivit framgångsrika och börjat utvecklas mot alternativt utvecklat hållbar tillväxt. Skellefteå är i behov av en ny konkurrenskraft och nya näringar. En större service- och tjänsteproduktion skulle kunna vända trenden. Tidigare, när industrin stod för volymen i sysselsättningsutvecklingen, var det dessa arbeten som kunde fungera som så kallade instegsjobb för unga människor. I dag kräver ofta dessa jobb en högre utbildningsnivå och kompetens och finns inte i samma stora utsträckning. Många företag har flyttat tillverkning utomlands. I dag finns och utvecklas instegsjobben inom andra sektorer t.ex. handel, restaurang, nöjen, hotell etc. För Skellefteås del är det mycket viktigt att fortsatt ha starka företag som växer och vidareutvecklas ur den råvaruproduktion som utvinns i regionen men för Skellefteå kommun är situationen just nu sådan att det är ännu viktigare att tjänstesektorn utvecklas mer så att vi får fler typer av arbetstillfällen som kan utgöra dessa instegsarbeten. Samtidigt är det avgörande att vi ändå stimulerar till och skapar förutsättningar för att fler ska vidareutbilda sig och att Skellefteås befolkning ökar sin utbildningsnivå. Tillgång på kompetent arbetskraft är dessutom avgörande för företagens konkurrenskraft och möjlighet till utveckling. Det finns ett tydligt samband mellan att en hög utbildningsnivå i en kommun eller region ger resultat som högt företagande och nyföretagande, högre marknadsförsörjning och en ökning av andel i arbete. Hög utbildningsnivå tenderar påverka hur tillväxten går i en kommun eller region. En stor orsak till det är främst begränsningar i utbildningsmöjligheter och till arbeten. Ett än bredare utbud av utbildningar på Campus Skellefteå är en önskvärd utveckling liksom ett utvecklat forskningssamarbete mellan universitet och lokalt näringsliv. En tydlig profilering av ett framtida Science Park i Skellefteå är också önskvärt. Ett ständigt arbete med rätt prioriteringar med insatser och investeringar som gör att det lokala näringslivet ges än bättre förutsättningar för tillväxt. För närvarande ser vi att ett bredare utbud av branscher och näringsstruktur är en viktig förutsättning. Detta stödjer kommunen på olika sätt och tittar också på hur kommunen skulle kunna stödja på ännu fler och bättre sätt i framtiden.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Forskning visar också att attraktiv stadsmiljö är väsentligt och avgörande för att locka till sig människor. Viktiga saker som ingår är bra utbud av nöjen, shopping, mötesplatser och upplevelser av olika slag. Det är också viktigt att möjliggöra för unga människor att bo kvar/flytta in genom att bostadssektorn är väl anpassad så att det finns bostäder lediga och till rimliga priser för målgruppen unga vuxna. Attraktiva boendemiljöer och ett bra utbud för barnfamiljer avseende aktiviteter, bra skolor och trygghet är andra viktiga faktorer. Ett bostadsrotationsutrymme i bostadssektorn är alltså viktigt. Sammantaget finns det utvecklingsmöjligheter. Att göra insatser och investeringar särskilt för unga, unga vuxna och barnfamiljer samt för att höja Skellefteås attraktionskraft generellt är särskilt viktigt. Det krävs nu ordentliga satsningar och prioriteringar för att skapa mervärden och ett attraktivare Skellefteå för att vi ska lyckas med att börja vända trenden. Kommunledningskontoret har under 2010 arbetat med att ta fram underlag som kan vägleda till bra beslut och prioriteringar som kan skapa förutsättningar för att vända trenden och för att bättre tillgodose dessa åldersgruppers behov och därmed tillväxt. Nu har ett arbete med framtagande av en lokal utvecklingsstrategi baserat på bland annat ovanstående påbörjats. Ambitionen är att denna ska vara klar under våren Svar fråga 2 Tidigare flyttade människor till orter där det fanns arbete. I viss mån sker det även nu men trenden i dag är att människor flyttar till attraktiva miljöer: städer och boendemiljöer i en kombination. Image och bilden av en plats dvs. budskapet som signaleras utåt via media och andra kanaler är även en viktig faktor och att upplevelsen av platsen är positiv. Som tidigare belysts är en plats attraktionskraft avgörande. Avgörande för att locka människor; besökare, framtida invånare, företag, investeringar och nyetableringar. Vi bör nu satsa på att prioritera att förstärka Skellefteås attraktionskraft på flera olika sätt genom att stärka upp det som attraherar dessa målgrupper. Arbetet måste utgå ifrån omvärldsanalys samt de strategier och utvecklingsområden som är på väg att tas fram. Dvs utifrån vad Skellefteå behöver bli bättre på i framtiden: Boende så att de som bor i Skellefteå upplever Skellefteå som en mycket bra plats att bo på, att vi har en attraktiv stad och kommun med bra utbud för fritid, kultur och nöjen, miljöer och mötesplatser särskilt för den unga befolkningen, i ålderskategorierna år. Dvs. de som är på väg in i vuxenlivet, unga vuxna samt de som vill/ska bilda familj och barnfamiljerna. - Utveckla och bredda möjligheterna till högre utbildning, forskning och utveckling i Skellefteå. - För besökare eftersom det stärker en positiv bild av Skellefteå samt ger ekonomiska effekter och arbetstillfällen inom en rad branscher som i sin tur ger ett utökat utbud i staden inom ex restaurang, hotell, nöjen, shopping, upplevelseutbud, kultur m m.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 - För näringsliv och företagande, ständig förbättring av näringslivsklimatet och i dialog med näringslivet komma fram till bra utvecklingsinsatser, investeringar och åtgärder som ger företagen bästa förutsättningar att utvecklas här i Skellefteå. - Ständiga förbättringar i infrastruktur och kommunikationer är viktigt. Flygplatsen, hamnen och en kommande Norrbotniabana, IT och vägar. Vi kommer inte att kunna göra allt samtidigt, utan kommer att ta fram underlag på vad som bör prioriteras och i vilken ordning inom de olika områdena så att vi får största möjliga utväxling på kort sikt. Vad är viktigt i närtid - för att börja utvecklas i närtid, några stora satsningar, de mest strategiskt viktiga för att vända trenden. Satsningar och investeringar för utveckling och tillväxt Till sist, är det viktigt att vi gör detta tillsammans och får till stånd bred samsyn och breda samarbeten inom kommunen och tillsammans med Skellefteås näringsliv och invånare så att vi verkligen kan lägga grunden till att en positiv utveckling ska ta fart. I den därpå följande debatten deltar Daniel Öhgren (C), Birgitta Burström (FP), Maria Wiksten (KD), Rune Wästerby (MP), Håkan Lindh (FP), Maria Sandström (C), Bert Öhlund (S), Lars Åhman (FP), Harriet Classon (S), Kjell Hanseklint (V), Hans Brettschneider (MP), Jens Wennberg (FP), Carl-Göran Lundmark (S), Joakim Wallström (V), Ann Åström (S), Anders Rutdal (C), Sten-Arne Burman (S) och Bertil Almgren (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Utvidgning av verksamhetsområdet för va för Boviksbadet med anliggande områden samt förtydligande av anläggningsavgift Kommunfullmäktige fastställde 2008 en utökning av verksamhetsområdet för dricksvatten och spillvatten att omfatta området vid Boviksbadet samt anliggande områden. Anslag anvisades med 22 miljoner kronor. Fast 1, systemval och detaljprojektering, är nu genomförd. Den prissatta mängdförteckningen visar att för att förverkliga genomförandet av va-verksamhetsområdet behövs ytterligare 10 miljoner kronor. I denna kostnad ingår även att göra förberedande avgreningar samt kortare ledningsanslutningar till i dag obebyggda tomter som ligger i direkt anslutning till ursprungligt projekt. Tillkommande områden kan komma att genomföras parallellt med att ursprungligt projekt genomförs, under förutsättning att investeringsmedel beviljas. Genomförandet avser man att utföra i samma ordningsföljd som detaljplanerna fastställts. Ursprungligt projekt har dock högre prioritet att färdigställas först. om inte projektet sammantaget erhåller uppenbara fördelar genom att prioritera arbete i dessa områden. För att genomföra va-ledningsarbeten i dessa blåmarkerade områden behövs ytterligare 4,5 miljoner kronor. Tekniska nämnden önskar även förtydliga hur den särskilda anläggningsavgiften ska räknas från och med Tekniska nämnden föreslår att anläggningsavgiften ska vara 25 % högre jämfört vid varje tidpunkt gällande va-taxa. 1. Va-verksamhetsområdet för dricksvatten och spillvatten utökas med de röd- och blåmarkerade områden som redovisas i bilaga Anläggningsavgiften i hela verksamhetsområdet ska från och med vara 25 % högre jämfört med vid varje tidpunkt gällande va-taxa samt att anläggningsberäkningarna ska ske på samma sätt som i andra va-verksamhetsområden. 3. För det ursprungliga verksamhetsområdet gäller till och med för anslutning av redan bebyggda fastigheter, avseende spillvatten + dricksvatten, ska tidigare beslutad anläggningsavgift om kronor + moms fortfarande gälla - för anslutning av redan bebyggda fastigheter, avseende spillvatten, ska en anläggningsavgift om kronor + moms gälla

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 - vid senare anslutning av dricksvatten tillkommer anslutningsavgift motsvarande kronor + moms samt etableringsavgift motsvarande kronor + moms. - för anslutning av obebyggda fastigheter gäller samma regler som i ovanstående punkter om bygglov beviljats före Från och med gäller för hela detta verksamhetsområde en anläggningsavgift motsvarande 25 % högre jämfört med vid varje tidpunkt gällande va-taxa samt beräkningsregler lika andra va-verksamhetsområden. 5. Tekniska nämnden får utöka investeringskostnaden med kronor som regleras i 2012 års budget. Kommunstyrelsens protokoll , 308 Tekniska nämndens protokoll , 141 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Bilaga 1: Karta över beslutat va-verksamhetsområde som fastställts av kommunfullmäktige i april 2008/ 118 grönmarkerat område Bilaga 2: Karta över tillkommande va-områden i området Boviken södra, rödrespektive blåmarkerade områden Kommunfullmäktiges protokoll , 118 Tekniska nämnden Kommunledningskontoret/ekonomiavd

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Boendeplan för kommunens socialtjänstverksamheter Socialnämnden har tagit fram ett förslag till boendeplan för perioden Den bygger på den plan som kommunfullmäktige beslutade om För handikappomsorgen innebär förslaget att det för åren planeras för tre gruppbostäder årligen, alternativt servicebostäder. För åren planeras det för två enheter årligen. Förslaget innehåller också en årlig avveckling av platser för att minska småskaligheten. Individ- och familjeomsorgen har behov av lägenheter för sina målgrupper. Tillgången är beroende av utvecklingen på bostadsmarknaden. Hittills har behoven kunnat tillgodoses, men det blir allt svårare att kunna erbjuda bostäder i Skellefteå C. För särskilda boenden inom äldreomsorgen innebär socialnämndens arbetsutskotts förslag en ökning med 195 platser under planeringsperioden. Planen innehåller också förslag på en tidigareläggning av avveckling av ej fullvärdiga äldreboendeplatser. Socialnämndens boendeplan godkänns som underlag för kommunens verksamhetsplanering med de ändringar som framgår av Gunilla Åströms yrkande. Inlägg Gunilla Åström (S), Agneta Hansson (V), Håkan Lindh (FP), Anette Lindgren (M), Bert Öhlund (S), Hans Brettschneider (MP), Harriet Classon (S) och Joakim Wallström (KD) yttrar sig. Yrkande 1 Gunilla Åström (S) yrkar att följande ändring görs i planen: sid 15 Antalet boendeplatser för Skogsbacken i Boliden ska vara 26 fr.o.m. år sid 20 Investeringskostnaden för särskilda boenden inom äldreomsorgen ska för år 2015 vara 54 mnkr. För år 2017 sätts beloppet till noll. Yrkande 2 Agneta Hansson (V) yrkar att äldreboendena benämns med gatunamn.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Gunilla Åströms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Agneta Hanssons yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som vill avslå Agneta Hanssons yrkande röstar ja. Den som stöder yrkandet röstar nej. Omröstningsresultat 2 Vid uppropet avges 44 ja-röster och 20 nej-röster. 1 ledamot avstår från att rösta. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista.. Kommunstyrelsens protokoll , 276 Socialnämndens protokoll , 84 Socialnämndens arbetsutskotts förslag till boendeplan , Socialkontorets tjänsteskrivelse Socialnämnden

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Ägardirektiv för Skelleftebostäder AB Ny lagstiftning gäller för allmännyttiga kommunala bostadsbolag från Skellefteå stadshus AB föreslår reviderade ägardirektiv för Skelleftebostäder AB. svis innebär den nya lagstiftningen följande förändringar: De tidigare kraven på att verksamheten ska drivas utan vinstsyfte tas bort. Istället ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Det innebär ett avsteg från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet att driva företag i vinstsyfte för kommunen. Kravet på affärsmässighet innebär bland annat att ägaren ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bostadsbolaget. Kommunen ska inte täcka underskott i verksamheten utan istället ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och räntor på lån. Kommunen kan också bli skyldig att upphandla bostadsförsörjningsåtgärder som inte utförs i egen regi. De kommunala bostadsföretagen ska inte längre ha en hyresnormerande roll. Utifrån kraven i den nya lagstiftningen tillförs ägardirektivet tre nya avsnitt. Dessa är bolagets ägaridé, verksamhetens inriktning och de ekonomiska målen för verksamheten. Förslag till nya ägardirektiv för Skelleftebostäder AB fastställs. Kommunstyrelsens protokoll , 343 Skellefteå stadshus AB:s protokoll , 61 Ägardirektiv för Skelleftebostäder AB Skellefteå Stadshus AB Skelleftebostäder AB

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Maria Wiksten (KD) och Andreas Löwenhöök (M) om en vision för kommunens högskoleområde Campus (21/10) Kommunfullmäktigeledamöterna Andreas Löwenhöök (M) och Maria Wiksten (KD) föreslår i motion att kommunen tar fram en vision för Campus Skellefteå. Den ska visa vad Campus ska innehålla och hur lokalerna ska användas. Vidare vilken infrastruktur som ska erbjudas och hur området ska bidra till kommunens utveckling. Tillväxt Skellefteå redovisar att en grupp har under 2010/2011 träffats för att diskutera utveckling av campusområdet. Arbetet inleddes med en SWOT-analys (bilaga 1) där områdets styrkor/svagheter samt möjligheter/hot kartlades. Inom ramen för EU-projektet DINO genomfördes också en förprojektering av en ny studiobyggnad på campusområdet (bilaga 2). Syftet med en eventuell ny studio är att stärka de digitala näringarnas möjlighet att genomföra produktioner i samverkan med pågående utbildning och forskning på campus. Under året har också förberedelserna för it-företaget Ascoms flytt till Campus pågått. Detta har medfört en omfattande förtätning av verksamheterna på området, vilket gjort att i huvudsak alla lokaler på området är uthyrda och ingen ytterligare expansion är möjlig i dagsläget. Kommunstyrelsen har uppdragit åt kommunledningskontoret att upprätta en utvecklingsplan för Campusområdet. Motionens syfte är uppfyllt genom kommunstyrelsens beslut. Inlägg Maria Wiksten (KD), Johan Söderberg (M), Joakim Wallström (V), Birgitta Burström (FP) och Rune Wästerby (MP) yttrar sig. Kommunstyrelsens protokoll , 310 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (21/10) Motionärerna Tillväxt Skellefteå

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Carl-Göran Lundmark (S) om utredning om hästnäringen i kommunen (36/10) Kommunfullmäktigeledamoten Carl-Göran Lundmark (S) föreslår i en motion att en utredning görs av hästnäringens omfattning i kommunen och dess ekonomiska och geografiska betydelse samt dess miljöpåverkan och framtida utvecklingsmöjlighet. Tillväxt Skellefteå redovisar att en kontakt har tagits med Region Västerbotten om att utreda hästnäringens utveckling i hela länet. Region Västerbotten har inga resurser i dag för utredningen varför Skellefteå får vara pilot i länet. Tillväxt Skellefteå anser att förutom att utreda hästnäringens omfattning i kommunen bör även den turistiska möjligheten inom näringen beskrivas. Kommunstyrelsen har uppdragit åt kommunledningskontoret/tillväxt Skellefteå att göra en utredning i enlighet med motionens förslag. Motionen är bifallen genom kommunstyrelsens beslut. Inlägg Carl-Göran Lundmark (S) yttrar sig. Kommunstyrelsens protokoll , 339 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (36/10) Motionären Tillväxt Skellefteå

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Tomas Marklund (S) om belysning längs Hälsans stig på sträckan runt Mobackenbadet samt södra sidan från Kvistforsens damm till Lejonströmsbron (1/11) Kommunfullmäktigeledamoten Tomas Marklund (S) föreslår i en motion att Hälsans stig får belysning på sträckan runt Mobackenbadet och vidare på södra sidan älven till Lejonströmsbron. Hälsans stig i dagens utformning fyller en god och uppskattad funktion och den nya gång- och cykelbron ger ytterligare möjligheter till utökning. Eftersom dessutom den föreslagna utökningen inte avser sträckor som ägs av Skellefteå kommun så föreslår tekniska nämnden att motion om belysning av delen väster om Lejonströmsbron avslås. Motionen avslås. Inlägg Tomas Marklund (S) och Sten-Arne Burman (S) yttrar sig. Kommunstyrelsens protokoll , 306 Tekniska nämndens protokoll , 144 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Motion (1/11) Motionären Tekniska nämnden

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Håkan Lindh (FP), Birgitta Burström (FP) och Lars Åhman (FP) om att en oberoende äldreombudsman inrättas i kommunen (7/11) Kommunfullmäktigeledamöterna Birgitta Burström (FP), Håkan Lindh (FP) och Lars Åhman (FP) föreslår i en motion att en oberoende äldreombudsman inrättas i kommunen. Många är helt beroende av den omvårdnad som kommunen ger dem. Beroendeförhållandet riskerar leda till att individer känner sig utelämnade när de inte har någon neutral instans att vända sig till. En äldreombudsman blir en oberoende instans dit den enskilde och hennes/hans anhöriga kan vända sig för råd, stöd och kontakter. Äldreombudsmannen kan förutom att fungera som kontaktperson gentemot personal, politiker och tjänstemän också ha utvärderande funktioner och själv genomföra granskningar. Socialnämnden avstyrker motionen. De krav som förvaltningslagen ställer på en myndighets serviceskyldighet uppnås inom äldreomsorgen i dag. Socialnämnden har synpunkts- och klagomålshantering och rutiner för att rapportera om någon far illa. Nämnden håller även på att införa både serviceförklaringar och värdighetsgarantier för att öka servicen och kvaliteten i verksamheten. Förutom detta sker tillsyn av Socialstyrelsen. I motionen betonas vikten av att en äldreombudsman har en stark, fristående ställning gentemot politiker och personal och vara en neutral insats dit äldre och deras anhöriga kan vända sig. Socialnämnden ställer sig frågande om en kommunal äldreombudsman kan uppfattas ha en sådan fristående ställning som avses i motionen. Motionen avslås. Inlägg Birgitta Burström (FP), Maria Wiksten (KD) och Harriet Classon (S) yttrar sig. Yrkande Birgitta Burström (FP) yrkar att motionen bifalls. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Birgitta Burströms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition:

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Birgitta Burströms yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 42 ja-röster och 22 nej-röster. 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunstyrelsens protokoll , 305 Socialnämndens protokoll , 105 Socialkontorets tjänsteskrivelse Motion (7/11) Motionärerna Socialnämnden

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Lennart Hägglund (KD) och Maria Wiksten (KD) om maxtak för barn i förskolan (10/11) Kommunfullmäktigeledamöterna Lennart Hägglund (KD) och Maria Wiksten (KD) föreslår i en motion att i kommunens förskolor ska finnas ett riktvärde, ett så kallat maxtak, för hur många barn som ska vara inskrivna i en barngrupp. Det ska också finnas ett riktvärde för hur många barn som kan vara på plats samtidigt i förskolan. I många förskolor är det i dag stora barngrupper. Detta trots att forskning visar att stora barngrupper i förskolans lägre år kan ge inlärningssvårigheter när barnet blir äldre. För barnet är det även viktigare med mindre barngrupper än fler personal enligt forskning. Det finns många exempel från olika kommunala förskolor i Skellefteå kommun som visar på att det är många barn inskrivna i en förskolegrupp och många barn som är på plats samtidigt. Barn- och grundskolenämnden redovisar att förutsättningar för en hög kvalitet i förskolan i enlighet med gällande styrdokument är beroende av lokalernas storlek och utformning, personal till antal och kompetenser och barngruppens olika behov. Barn- och grundskolenämnden har i sina målvärden markerat genomförande av en ökad personaltäthet i förskolan samt tydliggjort detta i årsbudget för Resurstilldelning utgår från barnens vistelsetid, barn med särskilda behov och ålder. När förskolechef organiserar och placerar barn tas hänsyn till barngruppernas storlek utifrån barnens behov, lokalernas storlek samt bemanning med rätt kompetens. Ett maxtak för barngruppernas storlek är i sig lovvärt, med då vistelsetiden och behoven varierar måste flexibilitet finnas för att styra resurserna dit behoven är störst. Barn- och grundskolenämnden avstyrker motionen. 1. Barn- och grundskolenämnden ska utarbeta riktlinjer för att förhindra att för stora barngrupper varaktigt förekommer i förskolan. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Lennart Hägglund (KD), Maalin Wikström (MP), Maria Wiksten (KD), Daniel Öhgren (C), Håkan Lindh (FP), Maria Marklund (S), Jan-Erik Engman (MP), Åsa Gustafsson (FP), Harriet Classon (S), Hans Brettschneider (MP), Jeanette Velander (V), Anette Lindgren (M), Ann Åström (S), Marika Vallgren (KD) och Joakim Wallström (V) yttrar sig.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Yrkande Lennart Hägglund (KD) yrkar att det i kommunens förskolor ska finnas ett riktvärde för hur många barn som ska vara inskrivna i en barngrupp och för hur många barn som kan vara på plats samtidigt i förskolan. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lennart Hägglunds yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Lennart Hägglunds yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 56 ja-röster och 7 nej-röster. 2 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunstyrelsens protokoll , 315 Barn- och grundskolenämndens protokoll , 115 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Motion (10/11) Motionärerna Barn- och grundskolenämnden

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Lennart Hägglund (KD) och Maria Wiksten (KD) om att införa en förskole- och skolguide (11/11) Kommunfullmäktigeledamöterna Lennart Hägglund (KD) och Maria Wiksten (KD) föreslår i en motion att det införs en förskole- och skolguide som motsvarar den som finns i äldreomsorgen på nationell nivå. En guide som ger exempelvis information om personaltäthet, pedagogisk inriktning, barngruppernas storlek med mera i en förskola och skola. En guide som ger större öppenhet och insyn för medborgarna. Barn- och grundskolenämnden anför att i verksamheten pågår ett omfattande arbete för att förbättra strukturen och innehållet på samtliga förskolors och skolors hemsidor. Syftet är att informationen ska bli mer lättillgänglig för medborgarna och att den alltid ska hålla en hög aktualitet och kvalitet. På förvaltningens övergripande hemsida finns redan i dag länkar som möjliggör jämförelser av förskolor och skolor via Skolverket, Måttbandet och Öppna jämförelser. Den information som motionärerna föreslår tas i beaktande vid den pågående förändringen av hemsidorna för förskolor och grundskolor. Motionens syfte är uppfyllt genom den pågående utvecklingen av för- och grundskolans webbsidor. Inlägg Maria Wiksten (KD) yttrar sig. Kommunstyrelsens protokoll , 309 Barn- och grundskolenämndens protokoll , 116 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Motion (11/11) Motionärerna Barn- och grundskolenämnden

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Ida Lindh (FP) och Lars Åhman (FP) om tillsättning av ferietjänster (13/11) Kommunfullmäktigeledamöterna Ida Lindh (FP) och Lars Åhman (FP) föreslår i en motion att kommunen och dess bolag tillsätter feriejobb med hjälp av lottning, eventuellt kompletterat med intervjuer, bland de personer som bedöms lämpliga i de fall antalet sökande överstiger antalet platser. Vid utformningen av anställningsannonser inte skapa misstanken om att barn till sökandes anställda går före sökandes kompetens. På Skellefteå krafts hemsida annonserar företaget efter feriejobbare. Annonsens utformning väcker frågetecken. Ange om du har någon anhörig som arbetar inom Skellefteå kraft finns med som enda uppgift sökande behöver uppge förutom orten hon eller han önskar arbeta. Skellefteå stadshus AB konstaterar att Skellefteå kraft AB har ett tiotal skolungdomar i 3 veckors feriearbete. Det handlar om enklare arbeten utan speciella kompetenskrav som ska tillsättas. I likhet med de flesta företag har feriearbetena gått till ungdomar som funnits i företagets närhet, i många fall till ungdomar som har någon anhörig i företaget. Skellefteå kraft AB ser inget hinder att tillsätta feriearbetena på annat sätt och kommer till nästa år pröva en annan modell. Företaget tycker att man bör ha en enkel modell och avvisar tanken på att investera i ett datorprogram för den lilla mängden feriearbeten. Styrelsen för Skellefteå stadshus AB uttala att frågan om tillsättning av feriearbeten i de kommunala bolagen inte motiverar ett särskilt ägardirektiv. 1. Ärendet motiverar inte ett särskilt ägardirektiv. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Lars Åhman (FP), Harriet Classon (S) och Håkan Lindh (FP) yttrar sig. Kommunstyrelsens protokoll , 346 Skellefteå stadshus protokoll , 59 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 280 Motion (13/11)