NEJ. Partihandbok. Partihandbok (n) F71

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NEJ. Partihandbok. Partihandbok (n) 1 2013-09-04 F71"

Transkript

1 NEJ Partihandbok september 2013 Partihandbok (n) F71

2 Välkommen till partiet Nej. Vi är till för dig som tvivlar på EU. Inledning medlemsdemokrati har aldrig tidigare prövats. Kom med! Vi motsätter oss att EU inkräktar på det svenska folkets suveränitet. Vi tänker ställa upp i europaparlamentsvalet våren 2014 med denna enda fråga på programmet. Senare kommer vi att ta ställning till om vi dessutom ska ställa upp i riksdagsvalet hösten 2014 med ett utförligt program, som våra medlemmar (du kan bli en av dem) kommer att bestämma konkret. Vi lägger upp vårt partiarbete på ett nytt sätt, som ger den enskilde medlemmen möjlighet att i detalj påverka hur partiledningen ska förhandla med andra partier för att få igenom så stor del av våra krav som möjligt. En sådan fördjupad EU ut ur Sverige Vem styr vårt land? Tycker du att byråkrater i Bryssel behöver bestämma hur vi ska sköta oss i Sverige? Eller har du insett att nejsidan i folkomröstningen 1994 fått rätt på alla punkter? Ångrar du att du röstade ja till EU? Eller röstade du nej och känner ett växande främlingskap när allt fler politiker ställer in sig i ledet? Eller var du för ung då men vet att EU bara är en liten del av världen? Avstår du från att rösta i EUparlamentsvalet, med följden att våra platser besätts av jasägare? Skulle du hellre se att de stod gapande tomma? I så fall ska du rösta NEJ. Partiet NEJ ställer upp i EUparlamentsvalet Vi har ett enda vallöfte: Vi åker inte dit. Partihandbok (n) F71

3 Ingen av våra EU-parlamentariker kommer att sätta sin fot i Bryssel eller Strasbourg under mandatperioden. De kommer i stället att ägna sin tid åt att föra en konstruktiv och kritisk kampanj för bättre demokrati i Sverige och självständighet från EU. Bara om tre villkor är uppfyllda kan vi någon gång i framtiden tänka oss att diskutera stöd för att EU bestämmer över Sverige: att EU har infört en offentlighetsprincip som är minst lika stark som den svenska var innan Sveriges regering ansökte om inträde i EU, samt ett lika bra meddelarskydd. att EU använder ett enkelt och neutralt arbetsspråk som jämställer alla människor oavsett modersmål. Det hittills mest ändamålsenliga alternativet är esperanto. att de allra flesta beslutsområden, som idag är överlämnade till EU, har återförts till medlemsländerna, och maktfördelningen säkras i grundlag som antagits i folkomröstning. Vi vill också arbeta för en långsiktig svensk politik för välfärd, frihet och rättvisa samt bättre samarbete i Norden, Europa och globalt. NEJ bildas nu Vi samlar namnunderskrifter för att kunna registrera oss hos valmyndigheten. Du kan hjälpa till om du vill. Skriv ut blanketten rs krifter_reg_partibet.pdf, fyll i PartibeteckningNEJ, kryssa i Val till X Riksdagen (som också gäller för Europaparlamentet), samla namnunderskrifter och skicka dem till: NEJ hos Martin Strid Platingatan Borlänge Läs mer på nej.partiet.eu. Varför Det finns många skäl för Sverige att inte vara medlem i Europeiska Unionen. Vi kan nämna några av dem: Brist på offentlig insyn i hur allmänhetens pengar används. Slöseri med allmänna medel för ändamål som vi väljare aldrig blivit tillfrågade om. Avsaknad av meddelarskydd för den tjänsteman som avslöjar oegentligheter. En avreglerad ekonomisk politik som försvagar fackföreningar, håller ner lönerna, vidgar inkomstklyftorna och bygger upp skuldfällor och finansbubblor, En jordbrukspolitik som försvårar småbruk, undergräver djurskydd och avfolkar landsbygden, En handelspolitik som åsidosätter konsumentskydd och ordentliga varudeklarationer. En gränspolitik som släpper in undermåliga fordon, olagliga varor och ohederlig transportkonkurrens i vårt land. Du kan läsa mer på Folkrörelsen Nej till EU:s hemsida. Partihandbok (n) F71

4 Hur Valsedlar Eftersom stödet från staten är lika med noll kommer vi att föra valkampanjen med små ekonomiska medel. Vi har till exempel inte råd att trycka och distribuera egna valsedlar till alla tusentals vallokaler. Därför är vi glada att staten delar ut blanka valsedlar som våra väljare kan använda för att rösta på oss. Hur gör du för att rösta på oss? 1. Tag med dig en penna och en blank valsedel till vallokalen! I vallokalen gör du så här: 2. Tag pennan och den blanka valsedeln. 3. Gå in i valbåset. 4. Skriv NEJ på valsedeln. 5. Lägg valsedeln i valkuvertet. 6. Klistra igen kuvertet. 7. Lämna kuvertet till valförrättaren. Garanti Som parti måste vi kunna garantera för våra väljare att vi håller vad vi lovar: Vi åker inte dit. Då behöver vi också kunna försäkra oss om att våra kandidater inte åker dit. Därför skriver vi ett avtal med varje kandidat, där kandidaten lovar att inte åka dit. I avtalet mellan kandidaten och partiet skriver kandidaten under på att inte sätta sin fot i Bryssel eller Strasbourg under mandatperioden (efter att vi försäkrat oss om att inget annat parti orättmätigt kan lägga beslag på våra mandat). Om kandidaten bryter kontraktet så ska den betala ett vite som är större än vad den kan få i parlamentsarvoden och andra ersättningar från EU. När avtalet är utformat och färdigt för underskrift så publicerar vi det också. För vi spelar med öppna kort. Partihandbok (n) F71

5 EU ut ur Sverige Partihandbok (n) F71

6 Vad kan vi göra åt det? EU lyssnar inte på oss om de inte får kniven på strupen. Därför vill vi i praktisk handling visa att vi underkänner EU:s variant av folkstyre. Det gör vi inte genom att låta jasägare besätta alla platserna i EU-parlamentet, utan genom att se till att våra platser där står gapande tomma. Kontaktuppgifter Partiet NEJ Postadress: hos Martin Strid, Platingatan 11, Borlänge Epostadress: Hemsida: Bankkonto: Partihandbok (n) F71

7 Grundvärderingar Våra grundvärderingar kan sammanfattas i tre ord: folkvälde, hushållning och självstyre. Värderingar Självstyre (autonomi) betyder att besluten fattas av dem som berörs. Den politiska och ekonomiska makten bör vara utspridd på så många människor och så små enheter som möjligt, så att besluten kan anpassas till de lokala förutsättningarna. Den nuvarande strävan att centralisera makt behöver brytas. Detta är grunden för vårt program. Folkvälde (demokrati) utgår från alla människors lika värde och rättigheter. Medborgarna skall bestämma hur deras land skall styras och skall ha full insyn i hur det styrs. Frihet och rättvisa är grunden för ett bra samarbete mellan människorna. Hushållning (ekologi) innebär en långsiktigt hållbar förvaltning av naturens tillgångar. Mänsklighetens nuvarande misshushållning kommer att ställa oss inför stora och svåra samhällsförändringar. Det är hög tid att möta dessa med en uppriktig politik för överlevnad. Utan den är ingen välfärd möjlig. Norden - Europa - Jorden Det svenska medlemskapet avgörs inte i EU-parlamentet, utan i Sveriges riksdag. Det innebär att det är självbedrägeri att rösta in EU-kritiker i EU-parlamentet. Det är i riksdagen de ska sitta. Det enda en EU-kritiker kan göra i EU-parlamentet är att visa sitt avståndstagande så tydligt som möjligt. Helst genom att utebli. Antalet EU-kritiska partier i riksdagen har minskat. Därför överväger vi att också ställa upp i riksdagsvalet. Som riksdagsparti behöver vi ha en politik som omfattar fler frågor än Sveriges EUmedlemskap. Det har vi. Vårt program grundas på självstyre, folkvälde och fred med jorden. Vi står upp för lokalt självbestämmande och fördjupad demokrati. Vi vill ha ett enkelt och rättvist skattesystem utan trösklar och ett enkelt och jämlikt allmänt Partihandbok (n) F71

8 trygghetssystem utan falluckor. Vi stöder enskilda människors intressen gentemot banker, energibolag, skogsindustrier och andra stora spelare. Vi förespråkar ett starkare nordiskt samarbete. Vi hävdar att Sverige, Norden och Europa har en roll att spela för frihet och demokrati i världen. Programmet är alltså inte Nejs ståndpunkter i EU-valet. Där gäller ju endast vårt enkla vallöfte. Programmet är de ståndpunkter som våra eventuella riksdagskandidater förbinder sig att verka för. Nedanstående utkast är en "antologi" av ett par medlemmars funderingar. Texten kommer att både gallras och fyllas på innan partistämman kan godkänna den. Barn- och ungdomspolitik Barnkonventionen bör bli svensk lag. Barn är mycket mer kompetenta än vad man i allmänhet tror. Därför bör myndigheterna lyssna mer på barnen. Tron på att kravet om lärarlegitimation och förändring av betygssystemet är lösningen på dagens problem är naiv. Detta att återgå till skråsystemet är icke liberal politik. Många av de bästa lärarna är sådana som kommer utifrån skolvärlden. Att vara lärare är att vara ledare. Att vara ledare kan knappast läras. Vissa har ledarskapsegenskaper och pedagogiska förmågor, andra saknar dessa förmågor. Däremot skall man kräva kompetenta lärare. Läraryrket skall värderas högre, både i fråga om arbetsvillkor och lönemässigt, så att det långsiktigt drar till sig duktiga utövare. Ekonomisk politik Idag verkar det vara så att en budget i balans är det övergripande målet på såväl nationell som EU-nivå. Enligt nationalekonomen Keynes bör däremot budgeten vara överbalanserad i goda tider och vara underbalanserad i svåra tider för att klara av sysselsättningsmålet. Detta är gammal visdom. I bibeln står det att man skall spara i ladorna under goda år för att ha något att ta av under svåra år. Man bör skilja på investeringar och konsumtion. Det är moraliskt försvarbart att låna till investeringar eftersom nyttan av dessa kommer kommande generationer till del. Däremot är det ej moraliskt försvarbart att låna till konsumtion genom att man vältrar över kostnaderna för detta på kommande generationer, som ej själva kommer att få nytta av dessa lån. Idag då Sverige har god ekonomi och kan få lån till låg ränta bör det vara läge att investera i infrastrukturen. I synnerhet då vi har hög arbetslöshet, vilket gör en stimulans önskvärd. Dessutom blir de samhällsekonomiska kostnaderna för investeringarna låga. Bankväsendet i Sverige domineras idag av fyra stora banker, vilket gör att vi i praktiken har en oligopolsituation, vilket gör att konkurrensen är borta och bankerna kammar hem stora vinster. I Partihandbok (n) F71

9 praktiken kan således riksbanken ej bedriva någon konjunkturpolitik. En sänkning av reproräntan medför ingen sänkning av låneräntorna utan enbart ökade vinster för bankerna. Vidare innebär denna oligopolsituation att man ej behöver bry sig om småsparare och småföretag. Då det föreligger monopol- och oligopolsituationer är det enligt vår mening bättre att staten tar över verksamheten så att övervinsterna kommer samhället till del. För bankernas vidkommande tillkommer ytterligare ett skäl för förstatligande: Skulle bankerna hotas av konkurs går samhället in och hjälper medan andra företag tillåts gå i konkurs. Skatter och avgifter bör sättas så att de främjar samhällsekonomiska målsättningar. Så bör till exempel arbetsgivaravgifterna och bostadsbidragen avskaffas. Då samhällets mål är full sysselsättning, vilket gör att man i många fall stöder sysselsättningsskapande åtgärder, är det helt inkonsekvent att straffbelägga sysselsättningen med arbetsgivaravgifter. Bostadsbidragen driver upp bostadskostnaderna. Vill man stödja svaga grupper i samhället såsom flerbarnsfamiljer och pensionärer bör man i stället kraftigt höja barnbidrag och pensioner samt sänka skatterna för pensionärerna. Europeiskt samarbete Ur historisk synpunkt är den europeiska civilisationen enastående. Tack vare klimatet har jordbruket inte varit beroende av en enda flod som enväldshärskare har kunnat bemäktiga sig för att härska över hela civilisationen. Därför har ingen diktatur kunnat stoppa alla nya tankar, utan kulturen har hela tiden kunnat fortsätta utvecklas i nästa land. Möjligheten att pröva sig fram och utveckla nya samhällsformer måste fortsätta. EU utgör i stigande grad ett hinder för denna möjlighet. EU har missat en omistlig del av det demokratiska styrelseskicket: Människorna måste kunna prata med varandra. Idag förs ingen medborgerlig politisk diskussion på europeisk nivå. Den europeiska diskussionen förs antingen nationellt, land för land, eller inom den elit som är verksam i Bryssel. För att en gemensam diskussion ska kunna föras måste det finnas ett gemensamt språk som alla betraktar som sitt. Det gör det inte idag. Retoriken i EU svamlar om mångspråkighet medan praktiken brutalt kräver att den som vill höras ska tala engelska, ett språk som i sitt uttal, sitt ordförråd och sina nyanser är i stort sett omöjligt för en utomstående att lära sig till fullo. Den dag då genomsnittliga spanska bönder, polska fabriksarbetare och grekiska skolbarn ledigt och obehindrat samtalar med varandra på engelska kommer inte att inträffa under vår livstid. Om EU i stället ginge in för esperanto som första arbetsspråk som alla medborgare skulle lära sig i grundskolan, så skulle man inom en nära framtid uppnå en fullödig demokratisk kommunikation över nationsgränserna - samtidigt som vars och ens modersmål respekteras. Partihandbok (n) F71

10 Ett europeiskt statsförbund är önskvärt, men det måste vara demokratiskt och respektera medlemsfolkens rätt att styra sig själva i sina egna länder. Den gemensamma grundlagen bör vara folkomröstad, avfattad på det demokratiskt neutrala och entydiga språket esperanto och tala om precis i vilka frågor europatinget har rätt att bestämma över sina medlemsländer. Något mandat därutöver gives ej. Mandatet kan omfatta till exempel skydd för internationella fiskbestånd och flyttfåglar, tekniska normer, spridning av icke naturliga kemiska ämnen och straff för internationella förbrytare. Om det skall finnas en gemensam valuta så skall europastyret behärska och garantera dess penningvärde på samma sätt som en riksbank är ansvarig för sitt lands valuta. Det skall inte finnas utrymme för politiska finter från mäktigare nationer eller uppbyggnad av stora skulder byggda på ihåliga löften. Varje medlemsland skall fortfarande ha möjlighet att ge ut sin egen valuta i tillägg till den gemensamma. Medlemsländerna skall också kunna avgöra i vilken utsträckning de vill delta i en europeisk ekonomi, frihandel, tullunion och gemensam finanspolitik. En ny politisk majoritet i ett medlemsland skall kunna förändra dess deltagande i båda riktningarna. Möjligheten skall också stå öppen för delar av Europa att sluta sig tätare samman till överstatliga politiska enheter med egna demokratiska lagstiftningar, till exempel Norden, Iberien, Rhenländerna, Karpatien, Balkan eller Jugoslavien osv, alltefter folkens önskemål. Grundlag och landstillhörighet Grundlagen, som utgör fundamentet för hur samhället styrs och vilka rättsliga villkor dess medlemmar lever under, bör antagas i folkomröstning. Den bör inte kunna ändras eller avskaffas på något annat sätt än genom folkomröstning. Grundlagen måste gälla över varje annan bestämmelse. Folket bör ställa krav på att deras grundlag skall vara tydlig, entydig och begriplig för menige man samt så kortfattad att många orkar läsa igenom den. Federalt självstyre Varje politisk enhet, riket såväl som ett landsting, en kommun eller till och med en kommundel, bör kunna stifta sin egen grundlag. En mindre enhets, till exempel en kommuns, grundlag är då underställd och ett komplement till sin större enhets grundlag, till exempel till hela Sveriges grundlag, men kan inte ändras av det överordnade landets politiker eller tjänstemän utan att de har stöd i sin grundlag. Det kommer att ta tid innan en sådan rättsordning har "satt sig", men arbetet med att skapa en sådan djupdemokratisk förbundsgrundlag bör komma igång. Vilket lands del? En detalj i sammanhanget är att det bör vara varje folk förbehållet att självt bestämma vilken större politisk enhet de vill att deras landsdel skall tillhöra, naturligtvis förutsatt att de är välkomna Partihandbok (n) F71

11 att bli en del av denna större enhet. Men en underordnad politisk enhet bör ha rätt att bryta sig ur sin tillhörighet, till exempel att en kommun väljer att inte längre tillhöra "sitt" landsting, eller gå samman med en granne för att bilda en större enhet, till exempel att två kommuner blir en eller två landsting blir ett. Alla sådana gränsflyttningar bör kräva godkännande i folkomröstning för att vara giltiga. Både kommuner och landsting bör ha möjlighet att förena sig eller dela in sig i "mellanenheter" med eget folkstyre och särskilda arbetsuppgifter, till exempel byar, socknar, stadsdelar, älvdalar, "Norrland" eller "Småland" osv. Principen att varje folk, oavsett storlek eller politisk nivå, bör ha rätt att stifta sina egna lagar på sitt eget språk samt avgöra vilket land deras område skall höra till, bör även förfäktas internationellt. Väl vedertagen och rätt genomförd, med fredliga metoder och demokratisk långsamhet, skulle denna princip kunna lösa territoriella tvister, befria från förtryck och lugna ner konfliktområden. Exemplet Afrika Som exempel kan vi ta Afrika söder om Sahara. Där finns femtio länder som är skapade av europeiska kolonialmakter. Deras gränser har ingenting med deras befolkningar att göra. Resultatet är att regeringarna för ett utrotningskrig mot sina invånares inhemska språk och kulturer. All utveckling, all modernisering, all undervisning, lagstiftning och offentlig förvaltning sker på kolonialspråket. I undantagsfall har ett afrikanskt språk övertagit det europeiska språkets roll, framförallt suahili i Östafrika, men stamspråken och stammarnas självbestämmanderätt erkänns inte. Följden är att utvecklingen av väl fungerande stater misslyckas och, för att uttrycka det rått, negrerna lär sig att de är odugliga eftersom de inte gör framsteg och därför försöker många "bli vita". Men det är inget fel med att vara neger! Felet är när man inte blir respekterad som den man är. En demokratisk utveckling värd namnet förutsätter att varje folkstam själv får råda i sitt landområde, använda sitt eget språk i sin lagstiftning, förvaltning och undervisning, samt själv avgöra vilka grannfolk den väljer att samarbeta med och så småningom bilda större demokratiska enheter tillsammans med. För att en sådan stor politisk omdaning ska lyckas krävs att ett antal villkor uppfylls: 1. Fredligt förlopp: Ingen ska dödas. Politiskt våld måste vara strängt förbjudet och straffas. 2. Långsamt förlopp: Människor måste ha tid att anpassa sig, ordna om sina liv om det blir nödvändigt - vilket det helst inte ska bli. Tiden för att skapa folkstamsländer ur dagens läge kan behöva vara omkring tio år, med en följd av förvaltningsreformer i den riktningen som genomförs för varje år. Ytterligare tio år kan behövas för att dana de större demokratiska enheter, som blir stamförbund eller nationer. Rörelsefriheten måste skyddas. Nya gränser får inte stängas så att människor hindras från att nå sina bostäder eller arbetsplatser i hembygden eller staden. Partihandbok (n) F71

12 3. Demokratiskt förlopp: Alla inblandade regeringar måste försvara yttrandefriheten och rätten att bilda fredliga politiska partier. 4. Respekt för äganderätten: Ingen må fördrivas från sitt traditionella territorium, av vilken som helst anledning. Och ingen, oavsett nationalitet eller folktillhörighet, må tvingas avhända sig den mark eller tomt vars lagliga ägare den är nu. 5. Kärlek och förståelse: Det måste propageras att alla måste förstå att i detta förlopp finns inga förlorande nationer. Målet är att varje folk (varje nation, varje folkstam, varje by) ska bli "herre i eget hus". Därför må människorna glädjas inte bara åt sina egna framsteg, utan också åt sina grannstammars och grannländers framsteg. 6. Respekt för skillnader: Stadsområden med etniskt blandad befolkning ska fortsätta vara just det. Det måste bli sed att flertalet styr med respekt för minoriteter. (Bra exempel på det finns i Schweiz och Finland). 7. Enkel kommunikation: I kommunikationen mellan människor av olika språk får kolonialspråken (engelska, franska, portugisiska m. fl.) en svagare ställning än idag. Det universella språket, esperanto, bör användas i internationella sammanhang och läras ut i alla grundskolor. Esperanto har fördelen att vara mycket regelbundet, lätt att lära sig och att använda, samt till sin karaktär etniskt neutralt och mycket uttrycksfullt. 8. Regional eller allafrikansk makt över mineraltillgångar: Olja och många andra mineraler orsakar idag krig och katastrof på många ställen där de påträffas. De får inte tillåtas förhindra att de nya etniska gränserna hamnar rätt. För att säkerställa att stamväldesbildningen fortlöper demokratiskt bör alla underjordiska mineraltillgångar behärskas av en hög politisk nivå, fastän lokala folk (by, stamland, nation) ska ha uppsikt över gruvverksamheten och rätt att bestämma en del skatter och avgifter på den. 9. Undertryckande av korruption: Varje regering som för personlig vinnings skull riskerar att folkstammarnas demokratiseringsförlopp misslyckas, gränserna dras fel osv, ska infångas och straffas strängt, såsom för förräderi. (Annan "vanlig" eller "liten" förskingring kan de demokratiskt valda stamregeringarna ta itu med senare). För ett folkstyrt land med yttrandefrihet, demokratiska gränser och folkomröstad grundlag använder vi begreppet tjud, ett gammalt svenskt ord för folk. (På esperanto heter det gento). Inkomstskatt och -stöd Idag råder ett virrvarr av olika stödformer för att individen skall kunna klara sig i olika livssituationer. Stödformerna ändras ständigt och är svåra för den enskilde att överblicka och ännu svårare att förutse. Risken att "ramla mellan stolarna" finns hela tiden. Kort sagt är dagens system osäkert och många gånger orättvist. Vi föreslår en enkel, enhetlig och lättbegriplig modell som på sikt kommer att ersätta försörjningsstöd (socialbidrag), allmän sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd (men ej de frivilliga tilläggsförsäkringar som var och en kan skaffa sig på egen hand), studiebidrag (men ej studielån därutöver), hyresbidrag, barnbidrag, föräldrapenning (garantinivå) och folkpension (men ej tjänstepension och privata pensionsförsäkringar). Eftersom modellen säkrar att medborgarna även i svåra tider har tillräcklig likviditet för att kunna överleva, kan vi kalla den för Partihandbok (n) F71

13 likvidaritet, det praktiskt handlande komplementet till tanken på solidaritet. Modellen Enkelt uttryckt bestämmer man ett belopp, B, som utgör individens grundbidrag för att kunna överleva. Detta belopp kommer alla medborgare till del, på samma sätt som barnbidraget i dag kommer alla barn till del. Grundbidragets storlek är beroende av individens ålder, hälsa, arbetsförmåga och försörjningsbörda. Beloppet är dock helt oberoende av hur mycket individen tjänar. Individens inkomster beskattas med en fast procentsats. Om inkomsten är liten så kommer grundbidraget att vara större än inkomstskatten så att individen får ett nettostöd av samhället. Om inkomsten är högre än en viss nivå så blir skatten större än bidraget och individen betalar skatt till samhället. Nollpunkten, där grundbidraget och inkomstskatten är lika stora, kan vi kalla för grundavdrag, A. Grundavdragets storlek beror på grundbidragets storlek och skattesatsen i procent. I grundbidraget räknas dels individen själv, dels de andra människor som hon försörjer, exempelvis egna barn eller andra släktingar. Det spelar alltså ingen roll om makar sam- eller särbeskattas, tillsammans får de lika mycket pengar kvar ändå. Tack vare grundbidraget B blir skattens nettoandel av inkomsten högre ju mer man tjänar, men denna progressivitet avtar med stigande inkomst. Det är tänkbart att det går att bygga in ytterligare progressivitet i modellen. Men frågan är vad detta skulle tjäna till då erfarenheten visar att mycket rika personer ändå brukar hitta kryphål i lagstiftningen för att inte betala skatt på de nivåer som politikerna säger sig vilja. Genom att införa enklare regler hoppas vi i stället kunna minska möjligheterna att hitta kryphål. Uträkning Skattebetalarens nettoinkomst beräknas enligt formeln E = F (S F) + B där E = inkomst efter skatt och stöd, F = inkomst före skatt och stöd, S = skattesatsen (%), lika för alla i kommunen, B = grundbidrag, ett belopp som beror på skattebetalarens ålder, hälsa, arbetsförmåga och försörjningsbörda, och A = grundavdrag, inkomstnivån där nettosumman av skatt och stöd är lika med noll, A = B/S Folkstyrd modell Systemets utformning och principer bestäms i lag av staten. Nivåerna för grundbidraget B bestäms i politiska beslut i landstinget. Det betyder att nivåerna kan vara olika i olika delar av landet, vilket är ett kännetecken för lokal demokrati. Det underlättar också anpassning till olika levnadsförhållanden i olika delar av riket. Andelen inkomstskatt, S, bestämmer varje kommun för sina medborgare. Om denna modell införs "rakt av" kan den leda till lika stora orättvisor mellan olika kommuner som idag. Vi föreslår därför en Partihandbok (n) F71

14 fördelning där endast kommunen beskattar individers inkomster, varje landsting beskattar sina kommuner efter bärkraft och staten i sin tur beskattar landstingen på liknande sätt. Ett par exempel Låt ordet "riksdaler" stå för ett penningbelopp som gör nedanstående exempel rimliga. (Efter vad som framgår ovan så blir det en lokal politisk fråga att avgöra vilka nivåer som är rimliga): En fattig man med många barn att försörja har rätt till grundbidraget B = 96 riksdaler i månaden. Hans månadslön är bara F = 50 riksdaler. Andelen skatt är S = 0,3 = 30%. Hans grundavdrag blir då A = B/S = 96/0,3 =320 riksdaler. Han får alltså ett stöd från samhället eftersom inkomsten före skatt är mindre än grundavdraget. Stödet uppgår till B (S F) = 96 (0,3 50) = 81 riksdaler. Med andra ord, i stället för att betala skatt får denne lågavlönade barnaförsörjare sin 50- riksdalerslön plus ett understöd på 81 riksdaler = summa månadsinkomst 131 riksdaler. En rikare dam utan familj har rätt till ett grundbidrag på B = 46 riksdaler enligt sitt landstings regler. Lönen före skatt uppgår till 728 riksdaler i månaden. Dessutom har hon andra inkomster på 20 riksdaler i månaden, vilket gör att hennes inkomst före skatt är F = = 748 riksdaler i månaden. Kommunen har bestämt en skattesats på 50 procent, det vill säga S = 0,5. Hennes grundavdrag A = B/S = 46/0,5 = 92 riksdaler. Alltså måste hon betala skatt. Skattebeloppet är S (F A) = 0,5 (748 92) = 328 riksdaler. Om drar hela skatten från hennes lön så får hon kvar en nettolön på E = = 400 riksdaler. Oavsett om man ser på hela årsinkomsten eller delar upp den månadsvis, så blir inkomstskatter och -stöd samma årliga belopp. Det blir därför möjligt att den ena månaden tillhandahålla ett stöd som då behövs, men nästa månad kräva in skatt (eller tvärtom) ifall inkomsten plötsligt ändras. Stödet är steglöst och utan tröskeleffekter. Risken för kvarskatt minskar för de flesta. Införande Modellen bör införas gradvis under en övergångsperiod på tio till tolv år, så att människor och organisationer hinner anpassa sig och sin ekonomiska planering. På sikt bör modellen påverka lönekrav, privata inkomstförsäkringar, hyresnivåer och andra levnadsomkostnader. Därför behövs en tillräckligt lång omställningstid. Just under övergångsperioden blir uträkningen av inkomstskatten mer invecklad eftersom en viss andel av inkomsten faller under den nya (ovanstående) uträkningen och resten beskattas och stöds med bidrag enligt det gamla (nuvarande) systemet. Andelen enligt den nya uträkningen ökar med ett visst antal procentenheter varje år tills den är fullt genomförd. Andra skatter En av modellens grundtankar är att man inte börjar betala skatt förrän man nått Partihandbok (n) F71

15 upp till en viss nivå. Samma princip kan tillämpas på andra områden, exempelvis arv och fastigheter. Avsikten är att göra det möjligt att beskatta väldigt stora förmögenheter och låta de mindre förbli helt obeskattade, utan att det uppstår skattetrösklar. Internationella relationer Vi bör ej sikta mot att gå med i eurosamarbetet. Ekonomierna i Europa är alltför olika. Enligt vår och många ekonomer är eurosamarbetet starkt bidragande till dagens ekonomiska kris i Europa. Många ekonomer i Europa förordar trots detta att man bör försvara euron, medan många framstående amerikanska menar att det på sikt vore bäst att överge eurosamarbetet redan nu. Vi är böjda att hålla med de senare. I vilket fall som helst riskerar EU-samarbetet att kollapsa. Enligt vår mening är EU-tanken bra. Syftet var ursprungligen att främja freden och understödja rörligheten inom Europa. Tyvärr har man ej i tillräcklig utsträckning koncentrerat sig på att riva gränserna. Till exempel har man ej samma telefoni- och postavgifter mellan länderna som inom länderna. Oavsett om vi stannar kvar i EU eller lämnar det sjunkande skeppet borde vi fördjupa det nordiska samarbetet, som startade så bra efter kriget. Målet bör vara en nordisk union eller förbundsstat. Vi har så mycket gemensamt här i Norden (språk, kultur med mera). En sådan förbundsstat skulle enligt många ekonomer vara en stark ekonomisk enhet. Klimatstyrning Larmen om hotande klimatförändringar måste tas på allvar. Det kräver en genomgång av alla skatter, avdrag, bidrag, subventioner och andra ekonomiska spelregler för att se till att politiken osvikligt håller rätt kurs i klimatfrågan. Samhället bör sänka sin energiomsättning, både hos oss och i andra länder, samt minska andelen energi som inte är förnybar. Vi bör även vara beredda att införa handelshinder i de fall som det kan motverka klimatförsämringen. Den omställning som väntar oss är stor och svår och den blir bara ännu svårare om vi skjuter upp den. Lokalt självstyre En grund för folkstyret är att det är folket som bestämmer hur landet skall styras. Denna princip fungerar bättre i liten skala än i stor, eftersom människor i ett mindre samhälle har större möjlighet att lära känna varandras karaktär, åsikter och behov, medan risken för anonymitet och frestelsen till maktmissbruk ökar i större enheter. En utgångspunkt bör därför vara att så många politiska frågor som möjligt skall avgöras lokalt, i andra hand regionalt, i tredje hand nationellt och i sista hand överstatligt eller internationellt. Denna princip återfinns även i EU:s retorik, där den kallas för subsidiaritetsprincipen, men redan benämningen, som utgår från begreppet "undersåte", visar att EU inte menar allvar. Det är ingen skam och ingen orättvisa om den ena kommunen eller landstinget beslutat saker som inte gäller i en annan Partihandbok (n) F71

Föreningsstadgar för Matteröds fiber Antagna av föreningens konstituerande stämma 2015-08-11.

Föreningsstadgar för Matteröds fiber Antagna av föreningens konstituerande stämma 2015-08-11. Sida 1 av 6 Bilaga 2 Föreningsstadgar för Matteröds fiber Antagna av föreningens konstituerande stämma 2015-08-11. 1 Föreningens namn Föreningens namn (firma) är Matteröds fiber ekonomisk förening 2 Ändamål

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Stadgar Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Utskriftsdatum: 2012-01-14 Version 4.1 Sida 2 (6) 1 Namn Förbundets namn är Sveriges Körförbund. Förbundet har sitt säte i Stockholm. 2 Ändamål

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR. Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening

Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR. Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening Senast uppdaterad 2009-10-20 STADGAR Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening Stadgar för Björkstadens miljöbilpool 1 FÖRENINGENS FIRMA Föreningens firma är Björkstadens miljöbilpool ekonomisk förening.

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC).

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). STADGAR FÖR FÖRENINGEN Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). 1 Föreningens firma Föreningens firma är; Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC) 2 Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning för

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Svensk Miljöbas stadgar (3:2014)

Svensk Miljöbas stadgar (3:2014) Svensk Miljöbas stadgar (3:2014) Antagna 2014-03-20 Innehåll Stadgar för föreningen Svensk Miljöbas... 4 1 Namn och organisationsform... 4 2 Syfte... 4 3 Medlemskap... 4 4 Utträde... 4 5 Uteslutning...

Läs mer

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag 1 Föreningen Föreningens namn är Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar. Verksamheten är partipolitiskt obunden och religiöst

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar. För Hagby bygdegård Gällade från 2010. Hagby Bygdegårdsförening. Ändamål

Stadgar. För Hagby bygdegård Gällade från 2010. Hagby Bygdegårdsförening. Ändamål Stadgar För Hagby bygdegård Gällade från 2010 1. Hagby Bygdegårdsförening 2. Ändamål Föreningen, som är en ideell förening, politiskt och religöst obunden, har till uppgift till att driva en allmän samlingslokal,

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Förslag på stadgar för Bastuträsk by byaförening. 1 Namn Föreningens namn är Bastuträsk by byaförening.

Förslag på stadgar för Bastuträsk by byaförening. 1 Namn Föreningens namn är Bastuträsk by byaförening. Förslag på stadgar för Bastuträsk by byaförening 1 Namn Föreningens namn är Bastuträsk by byaförening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att verka för en levande landsbygd och tillvarata

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december. Studentradion i Sverige - Stadgar SENAST ÄNDRADE 2014-10-12 Firma 1 Föreningens firma är Studentradion i Sverige, och förkortas SRS. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var och en för sig.

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift.

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift. Stadgar för Länsföreningen Parkinson Jönköping En förening inom ParkinsonFörbundet 1. FÖRENINGEN Föreningens namn är: Parkinson Jönköping och är en förening inom ParkinsonFörbundet, som är en ideell och

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Stadgar för Vaggeryds kommuns Östra fiberförening ekonomisk förening

Stadgar för Vaggeryds kommuns Östra fiberförening ekonomisk förening 1 Stadgar för Vaggeryds kommuns Östra fiberförening ekonomisk förening Dessa stadgar antogs vid Föreningens konstituerande möte. 1 Föreningens namn Vaggeryds kommuns Östra fiberförening ekonomisk förening

Läs mer

MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN EKONOMISK FÖRENING Stadgar 2011-09-04

MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN EKONOMISK FÖRENING Stadgar 2011-09-04 MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN EKONOMISK FÖRENING Stadgar 2011-09-04 Stadgar för Montessoriförskolan Blåsippan Ekonomisk förening. 1 Firma Föreningens firma är Montessoriförskolan Blåsippan ekonomisk förening.

Läs mer

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 1 Firma och säte Organisationens namn är ActionAid International Sweden. ActionAid International Sweden är en ideell förening med

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Förslag till NORMALSTADGAR

Förslag till NORMALSTADGAR Förslag till NORMALSTADGAR FÖR BYGDEGÅRDSFÖRENING med årsavgifter 1. NAMN Föreningens namn är... 2. ÄNDAMÅL Föreningen, som är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, har till uppgift att

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG Din förening inbjuds för att diskutera ett bildande av en samlingsförening för Nordanstigs föreningar. Därigenom kan vi tillsammans söka medel hos Länsstyrelsen

Läs mer

tillvarata medlemsföreningarnas intressen representera medlemsföreningarna regionalt, nationellt och internationellt

tillvarata medlemsföreningarnas intressen representera medlemsföreningarna regionalt, nationellt och internationellt Stadgar för Musikcentrum Riks 1 NAMN OCH SÄTE Förbundet Musikcentrum Riks (MCR) är en ideell förening som består av musikcentrumbildningar. Det har sitt säte i Göteborg. 2 ÄNDAMÅL Musikcentrum Riks ska

Läs mer

Stadgar ideell förening MAT + INTEGRATION

Stadgar ideell förening MAT + INTEGRATION ideell förening MAT + INTEGRATION 1 Namn och säte Föreningens firma är Mat + Integration, ideell förening. Föreningen har sitt säte i Råneå, Luleå kommun. 2 Form & Ändamål Föreningen är fristående, partipolitiskt

Läs mer

Föreningsstadgar för Lugnåsbergets fiberförening.

Föreningsstadgar för Lugnåsbergets fiberförening. Sida 1 av 5 Föreningsstadgar för Lugnåsbergets fiberförening. Antagna av föreningens konstituerande stämma 2014-02-20 1 Föreningens namn Föreningens namn (firma) är Lugnåsbergets fiber ekonomisk förening

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

STADGAR för Kulladal-Eriksfält fiberförening

STADGAR för Kulladal-Eriksfält fiberförening STADGAR för Kulladal-Eriksfält fiberförening Antagna av föreningens konstituerande stämma 2013-05-13 1 FIRMA Föreningens namn är Kulladal-Eriksfält fiberförening ekonomisk förening 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt REGLER FÖR Antagna på årsmöte 2013-02-03 Kapitel 1 - Allmänt 1 Definition PUSH Sverige - Plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter 1. Namn och Syfte 1.1 Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter (FIKS) är en ideell förening vid Linnéuniversiteti Kalmar (LNU). FIKS är en sektion

Läs mer

Föreningsstadgar för Fiber i Brunskog - Furtan

Föreningsstadgar för Fiber i Brunskog - Furtan Föreningsstadgar för Fiber i Brunskog - Furtan Antagna av föreningens konstituerade stämma 2014-04-01 1 Föreningens namn 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

RFSU Stockholms stadgar

RFSU Stockholms stadgar RFSU Stockholms stadgar 1 Namn Föreningens namn är Riksförbundet för sexuell upplysning Stockholm och förkortas RFSU Stockholm. 2 Säte Föreningens säte är Stockholm. 3 Ändamål Föreningen utgår från övertygelsen

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Stadgar för Kastellskolans ideella förening. Föreningen har till ändamål att bedriva skol- och förskoleverksamhet på kristen grund.

Stadgar för Kastellskolans ideella förening. Föreningen har till ändamål att bedriva skol- och förskoleverksamhet på kristen grund. Stadgar för kastellskolans ideella förening Antagna vid årsmöte 2011-10-19 1 Namn Kastellskolan Föreningens namn är Kastellskolans ideella förening 2 Ändamål 3 Säte Föreningen har till ändamål att bedriva

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

STADGAR FÖR Västersockens Fibernät EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR Västersockens Fibernät EKONOMISK FÖRENING 264025/08 1 STADGAR FÖR Västersockens Fibernät EKONOMISK FÖRENING 1-23 Antagna av föreningens medlemmar vid konstituerande sammanträde 2012-04- 26 1 FIRMA Föreningens namn är Västersockens fibernät ekonomisk

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Föreningens firma är Gullspångs fibernät ekonomisk förening.

Föreningens firma är Gullspångs fibernät ekonomisk förening. 1 Firma Föreningens firma är Gullspångs fibernät ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via ett eget och medlemmarnas

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Stadgar Stegerholmens badförening

Stadgar Stegerholmens badförening Stadgar Stegerholmens badförening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Stegerholmens Badförening ek. för. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening

STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening 1 FIRMA STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening Föreningens namn är Kville Fiber ekonomisk förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 Stadgar för Bilpool i Sala ek. för. antagna vid föreningsstämma 2007-03-29 reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

STADGAR för World Animal Protection Sverige

STADGAR för World Animal Protection Sverige STADGAR för World Animal Protection Sverige FÖRENINGENS FIRMA OCH SÄTE Föreningens firma är World Animal Protection Sverige, med organisationsnummer 802447-4481. Föreningen är en allmännyttig ideell förening

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Auktorisation för Rostskyddsmålning ek. för. 2. Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål

Läs mer