Överenskommelse om samverkan. mellan primärvård och ortopedi i Region Östergötland. Revision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelse om samverkan. mellan primärvård och ortopedi i Region Östergötland. Revision 3.0 2015 www.regionostergotland.se"

Transkript

1 Överenskommelse om samverkan mellan primärvård och ortopedi i Region Östergötland Revision

2 FÖRORD... 4 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN... 5 SYFTE... 5 ANSVAR... 5 AVVIKELSER... 7 HANDPROBLEM... 8 INLEDNING... 8 CMC 1-LEDSARTROS... 8 KARPALTUNNELSYNDROM... 8 TRIGGERFINGER... 9 GANGLION... 9 DUPUYTRENS KONTRAKTUR AXELPROBLEM INDIKATION FÖR REMISS SUBACROMIAL IMPINGEMENT ACROMIOCLAVIKULARLEDSARTROS GLENOHUMERALLEDSARTROS FROZEN SHOULDER KONTUSION DISTORSION AV AXELLEDEN GLENOHUMERALLEDSINSTABILITET KONSERVATIVT BEHANDLAD PROXIMAL HUMERUSFRAKTUR ACROMIOCLAVICULARLEDSLUXATIONER RYGGPROBLEM INLEDNING INDIKATION FÖR AKUTREMISS (TILL AKUTMOTTAGNINGEN VID RESPEKTIVE SJUKHUS) ÄR: INDIKATION FÖR FÖR KONSULTATIONSREMISS ÄR: INDIKATIONER FÖR RÖNTGEN/MRT-DIAGNOSTIK VID LUMBAGO-ISCHIAS: INFORMATION SOM REMISSEN MÅSTE INNEHÅLLA HÖFTLEDSARTROS INLEDNING SYMPTOM UTREDNING FLÖDESSCHEMA KNÄLEDSARTROS INLEDNING SYMPTOM UTREDNING BEHANDLING INDIKATION FÖR REMISS FLÖDESSCHEMA KNÄPROBLEM INDIKATION FÖR REMISS RÖNTGEN MENISKSKADA FRÄMRE KORSBANDSSKADA FRÄMRE KNÄSMÄRTA RECIDIVERANDE PATELLALUXATIONER FOTPROBLEM INLEDNING INLÄGG INDIKATION FÖR REMISS HALLUX VALGUS HALLUX RIGIDUS HAMMARTÅ HÄLSENEBESVÄR INKL. HÄLSENETENDINOS MORTONS NEURINOM (42)

3 OKARAKTERISTISKA SMÄRTTILLSTÅND I FOT/ FOTLED UTAN TRAUMA: SMÄRTSAM PLATTFOTHET ENSIDIG PLATTFOTHET EFTER TRAUMA PLANTARFASCIT DIABETESSÅR REMISS VID BEHOV AV ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL BARNORTOPEDI INLEDNING FELSSTÄLLNINGAR INTÅGÅNG KO-OCH HJULBENTHET (GENU VARUS/VALGUS) BENLÄNGDSKILLNAD FOTEN HABITUELL TÅGÅNG HÄLSMÄRTA MB SCHLATTER HÖFT HÖFTLEDS-INSTABILITET HOS DET LILLA BARNET PERTHES HÖFTFYSEOLYS (42)

4 Förord Avsikten med denna reviderade version av överenskommelsen är att ytterligare öka kvaliteten i omhändertagandet av patienter med besvär från rörelseapparaten. I den första delen beskrivs generellt vad som ingår i en remiss med hög kvalitet samt hur vi i god anda kommunicerar med varandra. Återkoppla gärna till era chefer med konstruktiva förbättringsförslag! Linköping Ann Josefsson Centrumchef Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) Ursprungsversion 2009: Inger Berg Ann-Catrin Berglund Bo Björklund Kerstin Davidsson Karin Eklund Bengt Horn af Åminne Annette Johansson Margret Laessker Good Yvonne Lindbäck Martin Magnusson Andreas Medin Andreas Meunier Per Ohlsson Peter Rockborn Eva Roxå Margareta Swartz Karin Vind Kjell Örtoft Reviderad version 2015: Andreas Meunier Johan Scheer Per Larnert Anders Olai Björn Werner Mats Håkansson Jörgen Olofsson Ann Hertzman Tomas Nikonoff Helén Lövborg Överläkare, MLA Överläkare Överläkare Överläkare, MLA Överläkare, MLA Överläkare Överläkare Verksamhetschef Distriktsläkare Enhetschef Ortopedkliniken Linköping Ortopedkliniken Linköping Ortopedkliniken Linköping Ryggkliniken Linköping Ortopedkliniken Norrköping Ortopedkliniken Norrköping Ortopedkliniken Norrköping Ortopedkliniken Norrköping Vårdcentralen Mjölby RehabVäst 4 (42)

5 Överenskommelse om samverkan Syfte Ansvar Primärvårdens åtagande Avsikten med ett samverkansdokument är att skapa klara regler för kontakterna mellan specialistklinik och primärvård, så att detta gynnar patienterna i fråga om kvalitet och tillgänglighet. Begreppet primärvård används i detta dokument och avser både vårdcentral och rehabiliteringsenhet inom Närsjukvårdens organisation. Begreppet ortopedkliniken omfattar i detta dokument både ortoped- och ryggkliniken. Målet är att de patienter som remitteras till ortopedkliniken också ska ha nytta av att träffa en ortoped. Huvudsyftet med en remiss till ortopedklinik måste vara att man där kan erbjuda ytterligare behandling, eller fördjupad bedömning. Indikationer för remiss: Ställningstagande till operation. Second opinion. Oklar diagnos där korrekt diagnos ger möjlighet till behandling. Konsultation av ortoped kan ske på olika sätt: Telefonkontakt med dagbakjouren i respektive länsdel via sökare, se JourLISA. För frågor av enklare slag som inte kräver att patienten besöker ortopedmottagningen. Konsultation med fråga som inte kräver patientbesök. Remiss för mottagningsbesök. När det gäller remiss till TeamOlmed, OTA gäller separata riktlinjer. %20original.pdf För många besvär från rörelseapparaten kan patienten själv kontakta sjukgymnast/fysioterapeut utan remiss. Patienter som remitteras ska vara adekvat utredda och den icke-kirurgiska behandlingen och rehabiliteringen vara utvärderad. Remittenten ska ange och om möjligt värdera röntgenfynd i remissen. Remissen ska bestå av adekvat status, frågeställning, kort sammanfattning av patientens problem, uppgift om att patienten vill bli opererat och innehålla sådana uppgifter att den kan bedömas och prioriteras (enligt landstingsriktlinjer för Patientjournalen). Råd om rökstopp inför eventuell operation bör ges redan av inremitterande. En utgående remiss ska signeras av distriktsläkare inom max 7 dagar för att minimera väntetiden för patienten. 5 (42)

6 Ortopedklinikens åtagande Gemensamt åtagande Eventuella övriga sjukdomar skall vara optimalt behandlade för att möjliggöra eventuell operativ åtgärd, till exempel kontroll av blodtryck och behandling av patologiska fynd (till exempel kan en obehandlad hypertoni fördröja eventuell kirurgisk insats). När remissen anländer till ortopedkliniken görs inom 7 dagar en prioritering som meddelas patient och inremitterande läkare. Mottagningsbesök skall erbjudas senast 60 dagar från datum för remissen, enligt vårdgarantin. Remissen kan ibland besvaras utan mottagningsbesök. Vid besöket bestäms fortsatt handläggning av patientens besvär. Det kan vara: Patienten blir uppsatt på väntelistan för operation Kompletterande utredning för att kunna fatta beslut om åtgärd Patienten återremitteras till primärvården med rekommendation om fortsatt behandling/ rehabilitering. I samband med besöket skrivs ett svar till inremitterande läkare. Svaret ska innehålla uppgifter om diagnos och planerad behandling samt svar på remissens frågeställningar och kan kompletteras med en hänvisning till journalanteckning. Ortopedkliniken övertar patientansvaret i och med mottagningsbesöket och vederbörande ortoped är ansvarig för sjukintyg, receptförskrivning enligt rekommendationslista från läkemedelskommittén, provtagning etc. om inte annat avtalas med inremitterande läkare. När patienten är i behov av fortsatt omhändertagande/rehabilitering i primärvården skall han/hon remitteras. Remissen ska innehålla tydliga rekommendationer om ytterligare behandling, rehabilitering och uppföljning. Ortopedkliniken behåller patientansvaret fram tills patienten varit på mottagningsbesök i primärvården. När patienten är färdigbehandlad på ortopedkliniken och ingen uppföljning planeras i primärvården skickas inget meddelande från ortopedkliniken. Vid behov finns planering att läsa i journalanteckning. Respektive verksamhetschef inom primärvården och specialistklinik ansvarar för att informera sina medarbetare om gällande samverkansdokument. Nya privata vårdgivare ska vid avtalstecknande informeras om gällande samverkansdokument mellan primärvården och ortopedin. Remissen eller remissvar som inte innehåller adekvat information kan återsändas för komplettering. I de fall där primärvården av ortopedkliniken åläggs att göra utredningar som behövs för ortopedklinikens bedömning ska detta överenskommas gemensamt. Patientförfrågan avseende väntetider eller vårdgaranti ska hänvisas till mottagande ortopedklinik eller vårdlots. Om patienten under väntetiden 6 (42)

7 Avvikelser försämrats i sina ortopediska problem ska detta hänvisas till primärvården för förnyad bedömning. För att utveckla och utvärdera överenskommelsen och för att säkerställa ett gott samarbete ska frågor om detta dokuments innehåll och struktur lyftas till en styrgrupp. Styrgruppen utses av primärvårdschefer och centrumchefen för CKOC. Allvarliga eller återkommande avvikelser från överenskommelsen ska rapporteras enligt gällande instruktion för avvikelsehantering i Synergi. 7 (42)

8 Handproblem Inledning CMC 1-ledsartros Lämpliga fall till ortopedklinik/hpk Olämpliga fall till ortopedklin/hpk Karpaltunnelsyndrom Handproblem handläggs av Ortopedklinikerna i östra och västra länsdelen och i centrala länsdelen av Hand- och plastikkirurgiska kliniken. Handläggs av Ortopedklinik endast i Östra Östergötland CMC 1 ledsartros är artros i leden mellan trapezium och tummens metacarpalben och förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Det är inte ovanligt att röntgen visar uttalad artros hos äldre patienter som dock har få eller inga kliniska besvär. Lokal smärta i och runt CMC-led 1. Obehag i samband med grepp mellan tumme och pekfinger och ibland vilovärk. Lokal ömhet och svullnad, krepitation och smärta vid passiva rörelser av CMC-leden. Röntgen ska vara utförd innan remiss till ortopedklinik. Icke-kirurgisk o De flesta fall kan behandlas av distriktsläkare med analgetika och information. Kortisoninjektion i CMC-led 1 kan ha god effekt under flera månader och kan upprepas. Distriktsarbetsterapeut kan ge information, ergonomisk rådgivning och rörelseinstruktioner samt ortosbehandling. Kirurgisk o Operationsmetoder kan variera. Vanligtvis gipsbehandling 5 veckor efter operation. Postop läknings-/ rehabiliteringstid 3-6 mån. I östra länsdelen gäller avgipsning och kontroll hos arbetsterapeut på Ortopedkliniken, i övriga länet sker kontroll inom primärvården om inte annat anges. Patienten har betydande besvär trots adekvat konservativ behandling. Operation kan vara indicerad vid vilovärk eller smärta som försvårar ADL eller arbetsliv. Patienten ej beredd på operation. Kompression av medianusnerven vid handleden, karpaltunnelsyndrom. Vanligt förekommande framförallt hos kvinnor äldre än 40 år och hos gravida kvinnor i sista trimestern. Domningar i dig 1-4, som ofta förvärras nattetid och/eller vid ansträngning av handen. Ibland förekommer värk. Positiv Phalens test, Tinels tecken eller karpaltunnelkompressionstest. 8 (42)

9 Lämpliga fall för remiss till ortopedklinik/hpk Triggerfinger Lämpliga fall för remiss till ortopedklinik/hpk Ganglion I oklara fall neurofysiologisk utredning. Differentialdiagnos utgörs av polyneuropati samt spondylos i halsryggen med utstrålning i arm och hand. Icke-kirurgisk o Hänvisning till distriktsarbetsterapeut. Vid behov handledsstöd och ergonomisk rådgivning o Antiflogistika 2 4 veckor o Utred och behandla eventuell bakomliggande systemsjukdom. Gravida kvinnor med besvär under senare delen av graviditeten blir oftast besvärsfria efter partus. Kirurgisk. o Poliklinisk operation i lokalbedövning eller armbedövning. Sjukskrivning 2-4 veckor. Inget återbesök. Remiss till arbetsterapeut i primärvården för rehabilitering om inte annat anges. Akut symptomdebut, domningar hela dygnet akutremiss. Tilltagande domningar eller utebliven effekt av ortosbehandling 2-3 månader. Remiss med bifogat neurografisvar ger snabbare handläggning och kan kallas direkt för operation. Orsaken är en tendovaginit, som oftast är idiopatisk, där svullnaden och så småningom ärrbildning ger upphov till trånga förhållanden i senskidan med karaktäristisk knäppning som följd. Spontanläker ofta. Debuterar i regel med lokal ömhet över senskidan ett tag innan en karaktäristisk pseudolåsning uppkommer (d.v.s. när fingret böjs uppstår låsning som får passivt bändas loss med knäppning till följd). Ingen. Differentialdiagnos utgörs av Dupuytrens kontraktur Icke-kirurgisk o Antiflogistika och kortisoninjektion i senskidan kan ha god effekt speciellt under de första månaderna efter symptomdebuten. o Ortosbehandling via arbetsterapeut. Kirurgisk o Operation i lokalanestesi där man delar första delen av senskidan. Sjukskrivning 2-4 veckor. Inget återbesök. Rehabilitering hos arbetsterapeut i primärvården. Operation kan vara indicerad vid värk eller låsningar/knäppningar trots adekvat konservativ behandling i 3 månader. Fjädrande svullnad 1-2 cm stor belägen handledens dorsalsida eller volart vid art. radialis.vanligast dorsalt och hos yngre kvinnor. 9 (42)

10 Lämpliga fall för remiss till ortopedklinik/hpk Dupuytrens kontraktur Smärta vid och omkring gangliet. Gangliet kan bli större av handledsansträngning och ge mer besvär. Icke-kirurgisk o Expektans. Ofarligt. o Punktion kan prövas på vårdcentral med grov rosa kanyl, aspiration, kompression, eventuellt i kombination med kortisoninjektion. Efterföljande komprimerande förband 3 veckor. o Recidivrisk. Kirurgisk o Operation med borttagning av gangliet. Postoperativt förband med gipsskena över handleden i 3 veckor. Ej tung ansträngning av handled upp till 6 veckor postoperativt. o Recidivrisk. Ganglion som ger tydliga besvär trots avvaktan, punktionsförsök och där patienten är beredd på operation och efterföljande sjukskrivning upp till 6 veckor beroende på arbete. Knutor, förhårdnader, strängar i palmarisfascian i handflatan, oftast på ulnarsidan, som så småningom ger krökning av fingrar. Stort ärftligt inslag. Tilltagande krökning av ulnara fingrar. Funktionella besvär t ex svårt att komma in i trånga utrymmen såsom handske och byxficka, fingrarna repar i ansiktet vid tvätt. En del patienter som arbetar med verktyg kan få ont lokalt mot knutorna i handflatan. 10 (42)

11 Lämpliga fall för remiss till ortopedklinik/hpk Icke-kirurgisk o Det är svårt att motverka fingerkrökning med någon form av konservativ behandling. Kirurgisk o Operation med aponeurosectomi, eventuellt artrolys av PIPleder i plexusanestesi eller narkos. o Postoperativ behandling med förband och gipsskena i 7-10 dagar. Rehabilitering via handarbetsterapeut, Rehabenheten ViN, Rehab, HPK i centrala och primärvården i väster. Ofta behövs längre tids ortosbehandling. o Normal läknings- och rehabilteringstid är 2-6 mån beroende på svårighetsgrad. o Ofta lång sjukskrivningstid för patienter med "handarbete" o Recidivrisk. Injektionsbehandling med kollagenas. Sker på ortoped/hpkklinik. Krökning av ett eller flera fingrar med extensionsdefekt 45 grader eller mer i MCP- eller PIP-led. Dupuytrenförändringar mellan tumme och pekfinger med reducerat öppningsgrepp. Smärtsamma, betydande Dupuytrenknutor i handflatan hos patient som arbetar med verktyg och med behov av kraftigt handgrepp. 11 (42)

12 Axelproblem Indikation för remiss Lämpliga fall till ortopedkliniken Olämpliga fall till ortopedkliniken Subacromial impingement Symtom Acromioclavikularledsartros Lokaliserad axelvärk som kvarstår mer än 9-12 månader trots adekvat konservativ behandling Uttalad rörelseinskränkning som inte svarar på fysioterapi behandling Recidiverande axelinstabilitet Oklara fall för second opinion Röntgen axel ska vara utförd innan remittering. Uttalad skuldermyalgi med inslag av axelvärk Generellt smärtsyndrom med inslag av axelvärk Patient över år med misstanke om cuffruptur Smärta vid abduktion av armen på grund av inklämning av subacromiala strukturer mellan humerus och acromion. Ofta nattlig smärta med problem att ligga på sidan. Impingementtest: subakromiell injektion med lokalanestesi och steroid ger signifikant smärt och värkreduktion. Röntgen axel (indirekta tecken på kuffartropati, degenerativa förändringar) Icke-kirurgisk o Fysioterapi ska genomföras enligt vårdprogram o Ergonomisk anpassning av arbetsplatsen o NSAID o Upprepade subacromial injektion med lokalanestesi och steroid (upp till 4 gånger under 1 år) Kirurgisk o Artroskopisk bursektomi med acromioplastik o Postoperativt remiss till sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare för uppföljning. Vanligt radiologiskt fynd som ofta inte ger några symptom. Symtom Lokala besvär med kompressions- och rörelsesmärta (vid mer än 90 adduktion och flektion). 12 (42)

13 Glenohumeralledsartros Symtom Frozen shoulder Symtom Kontusion distorsion av axelleden Lokalbedövning intraartikulärt i AC-leden ger besvärsfrihet. Icke-kirurgisk o Upprepade steroidinjektioner i leden (under 1 år) o Ofta avklingar besvären spontant Kirurgisk o Lateral klavikelresektion o Postoperativt remiss till sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare för uppföljning. Relativ ovanligt. Rörelsesmärta och rörelseinskränkning, framför allt av rotation. Röntgen ger diagnos Icke-kirurgisk o Fysioterapi o Analgetika o Intraartikulär steroidinjektion Kirurgisk o Axelprotes (ovanligt) o Postoperativt uppföljning hos sjukgymnast/fysioterapeut. Oklar genes med inflammation och capsulit Ganska intensiv värk kring hela axeln samt rörelsesmärta och rörelseinskränkningar i alla riktningar. Uteslutningsdiagnostik (myalgi, rhizopathi m.m.). Lab: B-glukos och TSH. Röntgen för att utesluta artros/destruktion Icke-kirurgisk o Vanligtvis självläkande inom 18 månader o Analgetika o Tidig bedömning hos sjukgymnast/fysioterapeut (dock ingen behandling) Kirurgisk o Sällan. Artroskopisk lösning (tidigast efter 18 månader). Vanligt i medelåldern med nedsatt rörelseförmåga och smärta efter trauma, ofta kuffruptur. Det är inte ovanligt med 6-12 månaders besvär som långsamt avtar gradvis. Oförmåga att aktivt lyfta armen>40grader i axeln 1-2 veckor efter trauma väcker misstanke om omfattande rotatorkuffskada - akutremiss till akutmottagningen. 13 (42)

14 Glenohumeralledsinstabilitet Observandum Symtom Konservativt behandlad proximal humerusfraktur Icke-kirurgisk o Fysioterapi o Analgetika Kirurgisk (medelålders patienter, om besvär och funktionsinskränkning ej gradvis avtar) o Endast vid rotatorkuffruptur o Vid mindre kuffruptur, remiss till sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare. o Vid massiv kuffruptur sker rehabilitering hos sjukgymnast/fysioterapeut på ortopedklinik. Recidiverande instabilitet efter traumatisk luxation (yngre), vanligt med rotatorkuffskada hos medelålders och äldre patienter. Vid tecken på kuffskada efter luxation handläggning enligt ovan ang kuffruptur. Värk hos yngre patienter, instabilitetsbesvär, nedsatt kraft efter luxation. Kan vara delsymptom hos unga patienter med generell ledlaxitet. Icke-kirurgisk o Fysioterapi (strukturerad styrketräning) under lång tid (ofta 6-12 månader). Kirurgisk o Stabiliserande operation (Bankart) o Postoperativt remiss till sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare för uppföljning. Vanlig osteoporosfraktur, sällan läkningsproblem men ofta kvarvarande nedsatt rörlighet. I östra länsdelen gäller separat vårdprogram: Länk till vårdprogram Icke-kirurgisk o Diskussion med ortopedjour, vanligen ej kirurgisk behandling. o Tidig rörelseträning och fysioterapi o Analgetika Kirurgisk o Osteosyntes eller protes o Postoperativt remiss till sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare för uppföljning. 14 (42)

15 Acromioclavicularledsluxationer Symtom Efter fall på axeln (cykel-/ridolycka) Smärta, felställning Icke-kirurgisk o Exspektans o Fysioterapi om kvarvarande problem efter 2 månader Kirurgisk o Ligamentrefixation i utvalda fall 15 (42)

16 Ryggproblem Inledning Indikation för akutremiss (till akutmottagningen vid respektive sjukhus) är: Indikation för för konsultationsremiss är: Ryggproblem: Indikationer för röntgen/mrtdiagnostik vid lumbago-ischias: Slätröntgen Ryggsjukdomar handläggs för hela länet av ryggkliniken i centrala länsdelen, förutom nackbesvär som handläggs av Neurokirurgiska kliniken. Ett arbete mellan primärvård och ortopedin har pågått för att tydliggöra ryggprocessen. Se Flödesschemanacke-ländrygg pdf Ryggmärgspåverkan, Påverkan på sakrala funktioner/cauda equina, Misstanke om spondylodiskit, Trauma MR-verifierat diskbråck med ischias ca 8-10 veckor och som inte förbättrats trots adekvat fysioterapi/konservativ behandling. MR-verifierad spinal stenos med bensmärtor (pseudoclaudicatio) som pågått minst 6-12 månader och som inte förbättrats trots adekvat fysioterapi och viktreduktion. Röntgenverifierad spondylolisthes (isthmisk eller degenerativ) med funktionsinskränkande rygg- och bensmärta som inte förbättrats under 6 mån trots adekvat fysioterapi och viktreduktion. MRT ska vara utförd för att kunna bedöma kompression av neurogena strukturer. Kotglidningen i sig själv är aldrig indikation för kirurgi (om den inte överstiger halva kotkroppsbredden på en yngre individ). Kronisk lumbago med minst 12 månaders duration och utebliven förbättring trots multimodal rehabilitering. Slätröntgen och MRT bör vara utförd och visa lokaliserade degenerativa förändringar, där ett specifikt segment bedöms vara symtomgivande. Patienter med generaliserad smärtbild utan tydliga neurologiska bortfall bör remitteras till Smärt- och rehabcentrum för bedömning. Skolios eller annan deformitet hos växande individ. Deformitet med progress eller tilltagande besvär hos vuxna. Ryggsmärta eller utstrålande bensmärta hos patient med tidigare malignitet eller annan malignitetsmisstanke. MRT helrygg bör utföras. Smärta från ländryggen >3 dagar vid ålder <20 år vid misstanke om allvarlig sjukdom; spondylolisthes, tumör. Smärta från ländryggen >4 v, ålder år. Visar spondylolys, olisthes, degeneration, anomalier. Misstänkt skelettskada. 16 (42)

17 CT Kraftigt våld (trafikolycka, fallolycka) - trauma CT Misstanke akut spondylolys (stressfraktur på isthmus) Om MRT är kontraindicerad (pacemaker, Cochleaimplantat etc.) MRT Misstanke diskbråck (lumbago-ischias) som inte förbättrats efter 6 veckor trots adekvat fysioterapi. Misstanke spinal stenos som kvarstår 6 mån efter debut, trots adekvat fysioterapi. MRT helrygg vid anamnes på tidigare malignitet (röd flagga) Kronisk lumbago med lokaliserad ryggsmärta, under 6-12 mån, trots adekvat fysioterapi. Information som remissen måste innehålla Röda flaggor (Skelettscintigrafi fyller inte någon funktion. Sensitiviteten är god men specificiteten mycket dålig.) Tidigare sjukdomar. Eventuella Röda flaggor Eventuella Gula flaggor enligt Flödesschema nacke-ländrygg Läkemedel. Anamnes avseende ryggsmärta; duration, utstrålning, associerade symptom, förlopp etc. Status inklusive neurologisk status. Genomgången fysioterapi och dess resultat. Genomförda undersökningar och resultatet av dessa (slätröntgen, MRT etc.). Patientens inställning till behandling och åtgärder. Patienten i operabelt tillstånd Nedanstående förhållanden bör skärpa uppmärksamheten på allvarlig bakomliggande sjukdom och stärka indikationen för vidare åtgärder (provtagning, röntgen, akutremittering). Ryggsmärta hos barn under 18 år Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år Våldsamt trauma bakom smärtan Konstant eller progredierande smärta under natten Feber Tidigare cancersjukdom Systemisk steroidbehandling Drogmissbruk, HIV Viktförlust nedgången Bestående svår rörelseinskränkning Intensifierad smärta vid minsta rörelse Strukturell deformitet Svårigheter att urinera Förlust av tonus i analsfinkter eller avföringsinkontinens, sadelanestesi Utbredd progredierande motorisk svaghet eller gångstörningar 17 (42)

18 Misstänkt inflammatorisk ledsjukdom (Bechterew) Gradvis isättande sjukdom efter 40 års ålder Markant morgonstelhet Ihållande rörelseinskränkning Perifera leder angripna Irit, hudutslag, kolit, utsöndring från urinröret Ärftlighet 18 (42)

19 Höftledsartros Inledning Grundbehandlingen består av information, träning och viktkontroll och skall erbjudas alla patienter och sättas in i ett tidigt skede. Någon kurativ behandling för artros finns inte utan denna får inriktas på symptomlindring. I de flesta fall kan dessutom en viss symtomlindring förväntas i det naturliga förloppet. Huvudsymtomet är smärta som först kommer vid belastning, senare i sjukdomsförloppet även som värk postfunktionellt och vid vila. Tilltagande rörelseinskränkning. Inflammation i leden orsakar ofta postfunktionell värk och igångsättningssvårigheter. Artros o Anamnes, klinisk undersökning. o Röntgen i primärvård. o Artros beroende på Mb Perthes, epifysiolys eller dysplasi behandlas i primärvården enligt samma riktlinjer som vid primär artros. o Smärta efter tidigare höftfraktur är ett specialfall. Remiss till röntgen och ortopedklinik kan då skickas samtidigt. Icke kirurgisk behandling (i primärvård) o Sjukdomsinformation. o Remiss/hänvisning till Artrosskola. o Viktminskning o Analgetika terapi där paracetamol i fulldos är första-handsval med eventuellt tillägg av NSAID som andrahandsval. o Anpassad träning och råd om fysisk aktivitet ges av läkare och sjukgymnast/fysioterapeut. o Avlastning med adekvat stötdämpande skor eller iläggs sulor, gånghjälpmedel som käpp, krycka eller rollator. o Innan remiss till ortopedklinik övervägs bör en konsekvent genomförd konservativ behandlings-period omfatta minst 6 månader. Kirurgisk behandling Vid höftartros är standardoperationen en cementerad höftprotes. På yngre patienter kan ibland en ocementerad protes användas. 19 (42)

20 Indikation för remiss Riktlinjer för remiss till ortopedklinik Grundbehandling (information, träning och vikt-minskning) provad utan tillfredsställande resultat Remiss med frågeställning protesoperation bör innehålla uppgifter om: o symptom, smärta/värk, funktion, gångsträcka /gånghjälpmedel. o konservativ behandling, artrosskola, och utvärdering av effekten av denna o röntgenfynd o BMI o Blodtryck o att patienten vill bli opererad. Röntgen ska vara utfört (< 1 år) Kraftig övervikt är en relativ kontraindikation för kirurgi. Lämpliga fall till ortopedklinik vid höftartros Artrosskola Uttalade besvär i form av belastningssmärtor och vilovärk. Starkaste indikationen för protesoperation är vilovärk och/eller sömnsvårigheter pga. värk. Patienter med belastningssmärtor och kort gångsträcka Relativ kontraindikation BMI >35 Inklusionskriterier o Patient med ledbesvär från knä eller höft där kliniska tecken tyder på artros. Inget krav på röntgenverifikation för att gå i artrosskola. Patienten bedöms ha nytta av artrosskola, bäst resultat på patienter med lätt till måttlig artros. Exklusionskriterier o Annan allvarlig orsak till besvären (till exempel tumör, havererad collumfraktur, inflammatorisk sjukdom) Andra symptom mer graverade än artrosbesvären (till exempel kronisk generaliserad smärta eller fibromyalgi) 20 (42)

21 Flödesschema Artros höft och knä vårdkedja trimärvård VC hrtopedklinik Anamnes Klinisk undersökning Information Analgetika Remiss Artrosskola Ev Röntgen Ev remiss till dietist Knäartros Rtg Utebliven effekt av artrosskola Grav artros och höggradiga besvär Artrosskola + egenvård CaR ca 6 mån Dietist Remiss ort klin (Röntgen utförd och bedömd) Spec bedömning Indikations score mall hp Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 21 (42)

22 Knäledsartros Inledning Grundbehandlingen består av information, träning och viktkontroll och skall erbjudas alla patienter och sättas in i ett tidigt skede. Någon kurativ behandling för artros finns inte utan denna får inriktas på symptomlindring. I de flesta fall kan dessutom en viss symtomlindring förväntas i det naturliga förloppet. Huvudsymtomet är smärta som först kommer vid belastning, senare i sjukdomsförloppet även som värk postfunktionellt och vid vila. Tilltagande rörelseinskränkning. Inflammation i leden orsakar ofta postfunktionell värk och igångsättningssvårigheter. Artros o Anamnes, klinisk undersökning. Eventuell röntgen i primärvård, framförallt differentialdiagnostik gentemot artrit. För att kunna bedöma gonartrosgrad enligt Ahlbäcks klassificering skall röntgenundersökningen alltid inkludera stående belastade bilder (frågeställning artros?). Icke kirurgisk behandling (i primärvård) o Sjukdomsinformation. o Remiss/hänvisning till Artrosskola. o Viktminskning o Analgetika terapi där paracetamol i fulldos är första-handsval med eventuellt tillägg av NSAID som andrahandsval. o Injektionsbehandling med kortison vid gonartros kan ges om det finns ett inflammatoriskt inslag o Anpassad träning och råd om fysisk aktivitet ges av läkare och sjukgymnast/fysioterapeut. o Avlastning med adekvat stötdämpande skor eller iläggs sulor, gånghjälpmedel som käpp, krycka eller rollator. o Innan remiss till ortopedklinik övervägs bör en konsekvent genomförd konservativ behandlings-period omfatta minst 6 månader. Kirurgisk behandling o Vid knäartros kan på yngre patienter proximal valgiserande tibiaosteotomi eller halvprotes vara aktuell. På äldre patienter används hel- eller halvprotes. Indikation för 22 (42)

23 remiss Riktlinjer för remiss till ortopedklinik Grundbehandling (information, träning och vikt-minskning) provad utan tillfredsställande resultat Remiss med frågeställning protesoperation måste innehålla uppgifter om: o symptom, smärta/värk, funktion, -gångsträcka /gånghjälpmedel. o konservativ behandling, artrosskola, och utvärdering av effekten av denna o röntgenfynd o BMI o att patienten vill bli opererad. Röntgen belastade knäbilder ska vara utfört (< 1 år) Kraftig övervikt är en relativ kontraindikation för kirurgi. Lämpliga fall till ortopedklinik vid knäartros Radiologisk grav artros (Ahlbäck IV-V) med uttalade besvär i form av belastningssmärtor och vilovärk. Radiologisk måttlig artros (Ahlbäck 0-III), där konservativ behandling minst 6 mån enligt ovan inte givit tillräcklig effekt. Starkaste indikationen för protesoperation är vilovärk och eller sömnsvårigheter på grund av värk. Patienter med belastningssmärtor och en gångsträcka på 0,5 1 km Relativ kontraindikation BMI >35 Artrosskola Inklusionskriterier o Patient med ledbesvär från knä eller höft där kliniska tecken tyder på artros. Inget krav på röntgenverifikation för att gå i artrosskola. Patienten bedöms ha nytta av artrosskola, bäst resultat på patienter med lätt till måttlig artros. Exklusionskriterier o Annan allvarlig orsak till besvären (till exempel tumör och inflammatorisk sjukdom) Andra symptom mer graverade än artrosbesvären (till exempel kronisk generaliserad smärta eller fibromyalgi) 23 (42)

24 Flödesschema Artros höft och knä vårdkedja trimärvård VC hrtopedklinik Anamnes Klinisk undersökning Information Analgetika Remiss Artrosskola Ev Röntgen Ev remiss till dietist Knäartros Rtg Utebliven effekt av artrosskola Grav artros och höggradiga besvär Artrosskola + egenvård CaR ca 6 mån Dietist Remiss ort klin (Röntgen utförd och bedömd) Spec bedömning Indikations score mall hp Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 24 (42)

25 Knäproblem Indikation för remiss Lämpliga fall till ortopedkliniken Tveksamma fall till ortopedkliniken Olämpliga fall till ortopedkliniken Röntgen Meniskskada Patienter med motions och idrottsrelaterade problem kan direkt kontakta Motions- och idrottsskadeenheten. Meniskskada hos yngre utan artros med typiska kliniska symtom. Äkta låsningar beroende på fri kropp eller meniskskada. Hemartros efter knädistorsion. Känd främre korsbandsskada med instabilitetsbesvär trots anpassning av aktivitet och fysioterapeutisk behandling under 3-6 månader Knäsmärta kombinerat med recidiverande patellaluxationer. Övriga knäsmärtor hanteras i samråd med sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare. Fortsatta besvär med frekventa subluxationer eller >3 luxationer och önskemål om operation. Recidiverande patellaluxationer trots fysioterapeutisk behandling under 3-6 månader Bakercysta. Detta är ett symtom på knäsvullnad. Man bör utreda orsaken till knäsvullnaden istället för att försöka operera bort cystan. Isolerad medial kollateralligamentskada. Dessa läker utan men. Patienten ska hänvisas till sjukgymnast/fysioterapeut. Löparknä/hopparknä Synovit Medelålders och äldre patient med misstanke om degenerativ meniskskada med eller utan radiologiska artrostecken och avsaknad av låsningar och symptom kortare tid än 3 månader. Artroskopi med meniskresektion har i dessa fall inte visat sig leda till bättre symptomlindring än enbart konservativ behandling med fysioterapi. Känd främre korsbandsskada som ej genomgått rehabilitering Patienten inte intresserad av kirurgisk åtgärd Generellt gäller att innan remiss skrivs ska patienten vara utredd med slätröntgen (frågeställning osteochondrit, fri kropp, artros). MRT kan ordineras av den läkare som är förtrogen med diagnostik av knäåkommor och kan tolka MRT-svaret. En meniskskada kan vara traumatisk eller degenerativ. Mekaniska fenomen upphakningar eller låsningar, ofta lokaliserat medialt eller lateralt. Innan remiss, röntgen i stående. 25 (42)

26 Främre korsbandsskada Främre knäsmärta Traumatisk meniskskada hos yngre behandlas framgångsrikt med kirurgi (artroskopisk menisksutur eller meniskresektion). Helt låst knä subakut operation (1-7 dagar) Recidiverande låsningar på patient <35 år meniskfixation (inom 1 månad). Recidiverande låsningar på patient > 35 år meniskresektion (inom 3 månader). Svullnad och upphakningar (mekaniska symptom) operation (inom 3 månader). Oklar knäsmärta, där MRT visar en degenerativ meniskskada är ej indikation för meniskresektion till sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller privat vårdgivare för rehabilitering efter kirurgi. Vanlig skada efter knädistorsion hos yngre och medelålders. Vid knäsvullnad första dygnet efter distorsion hög sannolikhet för korsbandsskada Akut knäsvullnad, lätt sträckdefekt. Kroniskt instabilitet vid belastad vridrörelse ( giving way = knät ger vika) Vid akut skada röntgen och hänvisning till akutmottagningen. Många patienter klarar att kompensera instabiliteten med anpassad aktivitetsnivå och fysioterapeutisk rehabilitering. Det finns inga belägg för att korsbandsrekonstruktion förbättrar långtidsprognosen avseende livskvalitet eller artrosfrekvensen. Generellt ökar indikationen för operation med lägre ålder och önskemål om hög aktivitetsnivå. Vanligaste typen av knäbesvär hos yngre individer. Diffus bandformig värk ventralt över knät. Provoceras av ansträngning, gång i trappor, backar samt sittande med böjda knän. en är ofta bilaterala. Röntgen för att utesluta differentialdiagnoser som till exempel osteochondrit och tumör. Det finns tyvärr ingen dokumenterat effektiv behandling. I första hand provas fysioterapeutisk behandling med stärkning av lårmuskulaturen och anpassning av aktivitetsnivå. Patellastabiliserande ortos (PSO-bandage) har sällan effekt. Kan dock prövas men är ej bidragsberättigat. Vid pronationsställning i fotleder rekommenderas fotriktiga skor, ev. kan inlägg prövas men är dock ej bidragsberättigade. 26 (42)

27 Recidiverande patellaluxationer Problemet växer oftast bort i års ålder. Om knäskålen går ur led sker detta alltid lateralt. Detta är vanligt förekommande hos flickor med överrörlighet i leder. Förstagångsluxation sker i regel vid knätrauma/distorsion. Vid akut luxation typisk bild med knäet låst i böjt läge och tydlig asymmetri. Förstagångsluxation ger hemartros. Luxerad knäskål diagnostiseras på klinisk bild. Efter reposition av förstagångsluxation ska alltid röntgen utföras. Vid recidiverande luxationer röntgen knä med patella-axial innan remiss. Akut luxation o Reponeras och kontrolleras med röntgen. Recidiverande luxationer o Fysioterapi under 3-4 månader samt ev. stabiliserande ortos (PSO), se ovan främre knäsmärta. Om pronationsställning i fotleder rekommendera fotriktiga skor ev. kan inlägg prövas, är dock ej bidragsberättigade 27 (42)

28 Fotproblem Inledning Inlägg Indikation för remiss Lämpliga fall till ortopedkliniken Olämpliga fall till ortopedklinik Hallux valgus Hallux rigidus Fotproblem med eller utan skoproblem är mycket vanligt. De vanligaste orsakerna är hallux valgus, hallux rigidus och hammartå. De flesta av dessa fall kan med fördel behandlas konservativt. - Det är bättre att anpassa skon efter foten, än foten efter skon. Patienter med motions och idrottsrelaterade problem kan direkt kontakta Motions- och idrottsskadeenheten. Som regel ej bidragsberättigade. Patient kan själv söka till ortopedtekniker. Besvärlig värk och belastningssmärta eller uttalade skoproblem trots adekvat icke-kirurgisk behandling, som i de flesta fall bör uppgå till minst 6 månader. Markanta felställningar med smärtproblematik och risk för sår. Ortopedtekniska hjälpmedel är normalt icke bidragsberättigande utom för patienter med RA och diabetes mellitus med neuropati. För icke bidragsberättigande inlägg och skoanpassning hänvisning till ortopedteknikniska avdelningen. Mindre felställningar av kosmetisk art. Hallux valgus är en deformitet i framfoten där stortån vinklas lateralt. Skoproblem med trycksmärta medialt. Stortån kan rida på eller trycka mot andra tån. Innan remiss, röntgen fot. Icke-kirurgisk o Råd om lämpliga skor o Lästa ut skor hos skomakare o Hänvisning till ortopedtekniker för icke bidragsberättigande inlägg Kirurgisk o Metatarsalbensosteotomi - syftar att minska knölen och göra foten smalare samt räta upp stortån. Sammanlagd rehabiliteringstid uppgår till ca sex månader. Hallux rigidus innebär stelhet i stortåns grundled, oftast p.g.a. artros. Orsakerna kan också vara överbelastning, intraartikulär fraktur, osteochondrit, artrit eller uttalad hallux valgus. 28 (42)

29 Symtom Hammartå Symtom Hälsenebesvär inkl. hälsenetendinos Rörelseinskränkning i stortåns grundled Svårighet att avveckla steget Trycksmärta från ovanlädret på skon Belastningssmärta Slätröntgen. Icke-kirurgisk o Rullsula o NSAID o Kortisoninjektion i stortåns grundled Kirurgisk o Exostosavmejsling, cheilectomi i tidig fas o V-osteotomi vid måttlig artros o Vid uttalad artros debasering hos äldre och artrodes hos yngre Hammartå är en flexionskontraktur i en tås PIP eller DIP-led. Tryck över PIP-leden från ovansidan av skon Clavusbildning dorsalt Sår Clavus plantart i fotsulan under metatarsalhuvudet Röntgen framfot. Icke-kirurgisk o Avlastande plåster, skumgummiring etc. o Lämpligt skoval o Främre pelott o Utlästning av skor hos skomakare Kirurgisk o Falangresektion tar bort en bit av tåns grundfalang o Artrodes + delning av extensorsenan + dorsal capsulotomi Smärtor, värk och ofta svullnad i hälsenan utlöst av överbelastning. Brännande smärta i hälsenan efter ansträngning som i ett senare skede övergår i kontinuerlig värk. Vilovärk och morgonstelhet. Ibland krepiterande peritendinit. I första hand en klinisk diagnos. Vid mer oklara fall ultraljudsundersökning och röntgen. Icke-kirurgisk o Råd om inlägg och klackförhöjning. o Sjukgymnastik/Fysioterapi. o Antiflogistika lokalt som gel under ocklusionsförband. o Vid långvariga besvär > 6 månader remiss till röntgen för ställningstagande till ultraljudsledd sklerosering. 29 (42)

30 Mortons neurinom Okarakteristiska smärttillstånd i fot/ fotled utan trauma: Smärtsam plattfothet Ensidig plattfothet efter trauma Plantarfascit Diabetessår o Aldrig kortisoninjektion Kirurgisk o Ställningstagande till kirurgisk behandling men resultaten är inte övertygande. Nervsmärta på grund av kompression av interdigitalnerven mellan två metatarsalben. Vanligast mellan metatarsale 3 och 4. Smärta i framfoten, framförallt vid belastning i trånga skor. Ibland sensibilitetsrubbningar. Klinisk diagnos med kompressionsömhet över framfoten och ömhet i spatiet mellan metatarsalhuvudena. Lokalbedövning. Röntgen kan vara aktuellt för att utesluta stressfraktur. Icke-kirurgisk o Generella skoråd - rymliga skor! Om långvariga besvär >6 månader remiss till ortopedklinik. Röntgen fot/fotled vid remiss till ortopedklinik bör utföras för att utesluta insufficiensfrakturer, osteochondrit, tumör, artrit- eller artrosförändringar. Hänvisning direkt till ortopedtekniker för icke bidragsberättigande inlägg i enstaka fall. Ensidig plattfothet efter trauma som utvecklats under kort tid kan tyda på senskada. Primärvård o Remiss till ortopedklinik. Primärvård o Avlastande inlägg. o Remiss till sjukgymnast/ fysioterapeut. o Antiflogistika lokalt som gel under ocklusionsförband. o Undvik injektioner i hålfoten. o Normalt inte remiss till ortopedklinik. Diabetes mellitus med neuropati och sår distalt på foten. Beror på en kombination av nedsatt sensibilitet och störd perifer cirkulation där patienten ej känner ett ökat tryck av till exempel sko. Dåligt inställt blodsocker ger också en infektionsbenägenhet. 30 (42)

31 Symtom I regel icke smärtande sår över benprominenser. Såret ofta infekterat. Bedömning av perifer cirkulation ev. remiss till kärlkirurg. Röntgen (diabetesartropati? Charcotfot?) Odling Blodsocker Icke-kirurgisk (då sår ännu ej utvecklats) o Fotvård o Ortopediska skor, fotbäddar o Antibiotikabehandling Kirurgisk o Kärlkirurgi o Sårrevision o Amputation Remiss till ortopedkliniken Diabetes mellitus med neuropati. Trycksymptom och/eller svårläkta sår. Deformiteter där risk för sårutveckling föreligger. Remissen ska innehålla uppgifter om diabetesduration och terapi, rökvanor, vilken utredning som är gjord, ev röntgenfynd. Anknuten till fotvård, typ av skoförsörjning. Vid sår: sårduration, antibiotikabehandling och odlingssvar. Remiss vid behov av ortopedtekniska hjälpmedel Alla remiss/rekvisitioner gällande ortopediskt-, neurologiskt-, diabetes- eller reumatiskt relaterade behov av specialskor, inlägg, ortoser och proteser kan skickas direkt till upphandlad ortopedteknisk avdelning, f. n. TeamOlmed, som handlägger enligt särskild överenskommelse Rekvisitionen/remiss kan skrivas av läkare, skolsköterska, sjukgymnast/fysioterapeut eller fotterapeut. Medicinsk diagnos måste framgå av remissen. För alla enklare typer av fotbesvär där det inte är fråga om en kronisk diagnos/sjukdom som exempelvis diabetes/reumatism behövs ingen remiss till TeamOlmed. TeamOlmed har i dessa fall rätt att utifrån indikation avgöra om rätten till bidrag. TeamOlmed granskar och gör bedömning angående rätten till bidrag för hjälpmedel utifrån gällande regelverk. Vid svårighet att bedöma gränsdragningen kontaktas medicinskt ansvarig på ortopedkliniken för diskussion. Patienten får direkt från TeamOlmed besked om egenkostnad respektive rätt till bidrag (42)

32 Barnortopedi Inledning Felsställningar Intågång Många barnortopediska frågeställningar inom primärvård handlar om varianter av det normala. I regel kan man avvakta vid fenomen som är bilaterala, inte ger barnet smärta eller uppenbart påverkar eller hämmar dess funktion eller rörelsemönster. Uppenbara asymmetrier, smärta vid belastning eller i vila (särskilt nattetid) bör analyseras noggrant. Vid remittering ska relevanta kliniska fynd (se rubriken undersökning för respektive avsnitt) anges. Många operationsindikationer är relativa och kommer ofta ifråga först när patienten uppnått en viss ålder. Inte sällan önskar föräldrar en remiss till barnortoped för second opinion. Beror på någon av eller kombination av: Femurtorsion inåt/ökad collumanteversion º som nyfödd, avtar succesivt, º hos vuxna. Vissa har kvarstående hög femurtorsion, men hittar kompensationsmekanismer. Femurtorsion utåt förekommer men är mycket ovanligare. Tibiatorsion inåt (förekommer även utåt och ger då Charlie Chaplin -gång). Sker normalt inte någon korrigering med tillväxten. Adductusfot: Bananformad fot Snubbling Värk, muskeltrötthet Oro i omgivningen Klinisk undersökning: Stående/gående/springande: Titta på fotens och patellas ställning. Sittande: Låt fötterna hänga fritt, titta på fotställning. Liggande i magläge: Femur klocktest Tibia lår/fot vinkel Klocktest Lår/fotvinkel 32 (42)

33 Lämpliga fall till ortopedklinik Vid ensidig felställning, fundera på bakomliggande orsak eller om barnet snubblar mer än förväntat för åldern. Överväg en remiss till barnklinik för uteslutande av bakomliggande neurologisk orsak. I flertalet fall ingen Uttalade fall av torsionsfelställningar kan vara aktuella för operation, dock tidigast vid 12 års ålder. Uttalade fall av adduktusfot kan vara aktuella för operation redan i barnaåren. Femur- och tibiatorsion: Vid betydande felställning och samtidig uttalad funktionspåverkan hos individ i eller strax före tonåren (som önskar operation) Adduktusfot som ger problem vid skoanvändning (oftast hos det lilla barnet) Olämpliga fall till ortopedklin Ko-och hjulbenthet (genu varus/valgus) Patient som inte har uppenbar begränsning av sin intågång Vanligen normalvariant. Ibland finns bakomliggande orsak: Metabol skelettsjukdom (avvikande längd-vikt?) Skelettdysplasi (Andra drag som ger misstanke om syndrom? Kortvuxenhet?) Genomgången infektion/trauma Oftast inga Kompensatoriskt rörelsemönster, exempelvis cirkumduktion (benet måste i steget föras utåt från medellinjen för att inte kollidera med andra benet). Funktionshämning ses ibland om avvikelsen är uttalad. Smärtor sekundärt till uttalad avvikelse (Ovanligt) Oro hos omgivningen Klinisk undersökning: Stående/gående/springande: Stående undersökning med patella rakt framåt. Mät avståndet mellan malleoler alternativt mellan mediala femurkondylerna. Cirkumduktion vid gående/springande? Ensidigt? (Ökad sannolikhet bakomliggande orsak) Kirurgisk behandling enbart vid hämmad funktion. Kan opereras med temporär medial/lateral fysiodes (se bild) innan avslutad tillväxt, helst före pubertetstillväxten vid betydande funktionsbegränsning. 33 (42)

34 Temporär fyseodes (platta och skruvar medialt över tillväxtzonen (fyser). Till vänster före operation och till höger sju månader efter medial fyseodes för genu valgum) När felställningen är korrigerad opereras plattorna bort. Lämpliga fall till ortopedklinik Remiss till barnortoped vid betydande funktionsbegränsning Benlängdskillnad Noteras ofta i samband med ryggundersökning hos skolsköterska (Åk 4, 7). Ofta idiopatisk men ibland sekundär till tidigare trauma eller skelettinfektion. Mer sällsynt orsak är underliggande skelettmissbildning. Låghälta Stående mätning: Syfta över cristakanter. Lägg under det kortare benets fot tills cristakanterna är på samma nivå. 34 (42)

35 Lämpliga fall till ortopedklinik Konservativ handläggning med uppföljning: Vid mätbar benlängdsskillnad om max 1,5 cm, omkontroll efter 1 år. Om ingen progress av benlängdsskillnad efter 1 år inga ytterligare kontroller oavsett ålder på patienten. Vid benlängdsskillnad om max 1,5 cm, behövs sällan skoinlägg. Evidensen för effekt av korrigerande inlägg är svag. Har patienten symtom som MÖJLIGEN skulle kunna förbättras (hälta, ländryggssmärta) kan man prova kompensation med inlägg 5-7mm och utvärdera efter 6 mån. Vid benlängdsskillnad >1,5cm, undersök höfter, rygg och neurologi inför en remiss till ortoped. Kirurgisk behandling (borrfysiodes av långa benet eller benförlängning i de svårare fallen) kan övervägas om förväntad benlängdsskillnad vid avslutad tillväxt överstiger 2cm. Se under behandling 35 (42)

36 Foten Plattfothet Lämpliga fall till ortopedklinik Vanligt förekommande (normalvariant) Vanligen fysiologisk, familjärt? Mycket sällsynt finns bakomliggande anomali (t.ex. koalitio sammanväxta fotben som låser rörligheten) Oftast inga symptom Belastningssmärta, trötthet Inget samband rygg- eller andra besvär (även vid kvarstående plattfothet) Klinisk undersökning: Hälens ställning i stående, normalt står hälen lätt utåtvinklad, men mer uttalat vid plattfothet. Kort vadmuskulatur? Normalt kan fotleden vinklas 20 dorsalt från utgångsläget som är 90 i förhållande till underbenet, undersöks liggande med rakt knä och utan att hälen tillåts vinklas i valgus. Nedsatt subtalär rörlighet? Vid tåstående vinklas normalt hälen in och fotvalvet blir tydligare, så också vid vanlig plattfothet. Om hälen inte vinklas in kan det bero på coalitio (sammanväxta fotben) Grundprincipen är behandlingen är symtomstyrd. Symtomfria fötter ska inte behandlas med inlägg. Värk/Trötthet medialt: Skoråd (hälkappa), inlägg. Inlägg motverkar inte progress av felställning, men lindrar oftast besvär. Hänvisa till ortopedingenjör remiss behövs inte för rabatt, utan bedöms utifrån grad av deformitet av ortopedingenjör. Vid uttalad korthet i vadmuskulaturen kan kirurgisk förlängning övervägas. Vid stor deformitet, klart nedsatt subtalär rörlighet (se rubrik utredning) eller uttalade besvär kan kirurgi övervägas, dock tidigast vid 10 års ålder. Vid uttalad korthet i vadmuskulaturen, remiss till barnortoped för ställningstagande till förlängning. Vid stor deformitet, klart nedsatt subtalär rörlighet eller uttalade besvär kan kirurgi övervägas, dock tidigast vid 10 års ålder. Beställ röntgen fot och fotled med belastning innan remiss till barnortoped. Olämpliga fall till ortopedklinik Plattfothet utan symtom 36 (42)

37 Habituell tågång Lämpliga fall till ortopedklinik Vanligen idiopatisk bakgrund. Inte sällan familjärt. Ibland finns bakomliggande neurologisk orsak (Lindrig CP?) Ont i hälsenan när barnet blir tyngre Oro i omgivningen Klinisk undersökning: Kan ibland inte gå med markkontakt under hälen. I lindrigare fall sätts hälen i men gångmönstret är klumpigt, ofta med viss översträckning i knät. Inskränkt dorsalflexion i fotleden. Normalt Undersök med rakt knä (Se även under utredning av plattfot) Neurologi Fysioterapi 3 månader. Om ingen förbättring kan kirurgi övervägas (Utförs idealt strax före skolstart) Remiss till barnortoped vid utebliven effekt av fysioterapi för ställningstagande till kirurgi. Hälsmärta Orsakas vanligen av trauma akut eller repetitivt (överbelastning) men kan vara idiopatisk. Smärta Hälta Klinisk undersökning: Lokal ömhet, undantagsvis svullnad. Lokalisera var smärtan sitter (hälsenan, hälsenans infästning, hälkudden, plantarfascians ursprung, periostet lateralt/medialt) Eventuell inskränkt dorsalflexion i fotleden med rakt knä (Se även under utredning av plattfothet) Allmänna skoråd: väl uppbyggd sko med stabil hälkappa, stötdämpande sula. Skorna måste knytas för att stödja foten. Allmänna träningsråd: anpassa aktiviteter, undvik utlösande moment, alternativ träning. Vid besvär från hälkudde: Hälsamlande inlägg (hälkopp) som stöttar hälkudden (sportaffär) Vid besvär från hälsena, hälsenans infäste: Korkkilsinlägg 5-7mm under hälen under 1-2 mån, inte längre pga risk för strama hälsenor. Kombinera med stretching för att bibehålla rörlighet. Vid besvär från plantarfascians ursprung, periostet lateralt/medialt: 37 (42)

Så här samverkar vi med ortopeden

Så här samverkar vi med ortopeden Så här samverkar vi med ortopeden Överenskommelse om samverkan mellan primärvård och ortopedi i Landstinget i Östergötland www.lio.se Innehållsförteckning Förord Överenskommelse om samverkan 6 Syfte 6

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1. Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från:

Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1. Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från: Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1 Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från: 2018-02-20 Godkänt av: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt

Läs mer

Överenskommelse. mellan Primärvården södra Bohuslän och ortopedisk specialistvård på Kungälvs sjukhus

Överenskommelse. mellan Primärvården södra Bohuslän och ortopedisk specialistvård på Kungälvs sjukhus Fler exemplar av denna broschyr kan beställas från kirurg-/ortopedkliniken på Kungälvs sjukhus: kirort.ksh@vgregion.se Överenskommelse en södra Bohuslän Kämpegatan 3 411 04 Göteborg Tfn 0303-72 85 50 www.vgregion.se/primarvardensodrabohuslan

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse april 2009 Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten drabbar omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets Broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301 80 Halmstad

Läs mer

Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård

Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Ortopedkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus och en Borås-Bollebygd samt MUST-området Maj 2010 Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Metatarsale 1-3 Metatarsale 4-5 Anatomi Skelettets byggstenar: statiskt? Senor: dynamisk funktion Skapar

Läs mer

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg Skaraborgs Sjukhus och en Skaraborg Dokumentnamn: Lokal riktlinje Skaraborg Giltigt fr o m: 2011-05-04 Revideras: 2014-06-01 Godkänt av:ulf Nyberg Chefläkare Skaraborgs sjukhus, Ulf Svensson Chefläkare

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Dels det mediala som består av Metatarsale 1-3 Dels den laterala pelaren som består av Metatarsale 4-5 Anatomi

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Remissbedömning ortopedi, SÄS

Remissbedömning ortopedi, SÄS 2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

FOTKIRURGI. Linda Selberg Fotsektionen Ortopedkliniken UAS

FOTKIRURGI. Linda Selberg Fotsektionen Ortopedkliniken UAS FOTKIRURGI Linda Selberg Fotsektionen Ortopedkliniken UAS 1 ANAMNES Snabb vs långsam debut Ev trauma (fraktur, senruptur, ev sekundär artros) Progredierande vs stationära besvär Belastningsrelaterade (mekaniskt

Läs mer

Ortopediska diagnoser

Ortopediska diagnoser Ortopediska diagnoser Vårdöverenskommelse för Landstinget i Värmland Förord Rörelseorganens sjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder i alla åldrar. Minst 15 procent av nybesöken

Läs mer

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver): Ortopedexamen 2006, skriftliga delen Tid: 2006 03 17 kl 09.00-1500 Skrivningen består i år av 20 frågor: 4 långessäfrågor där svaret på varje fråga kan belönas med upp till 10 poäng. 5 kortessäfrågor där

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS 2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård

Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård handläggningsöverenskommelse januari 2014 innehåll Övre extremiteter Halsrygg...10 Ländrygg...12 Axel...16 Armbåge...23

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Region Skånes vårdprogram för artros

Region Skånes vårdprogram för artros Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram

Läs mer

Barnortopedi. Mattias Ahlinder Ortopeden 140508

Barnortopedi. Mattias Ahlinder Ortopeden 140508 Barnortopedi Mattias Ahlinder Ortopeden 140508 Barn är inte små vuxna.. Tillväxtzoner Mjukare skelett Andra typer av frakturer Sällan ledbandsskador Andra infektioner Förmåga att korrigera med tillväxt

Läs mer

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98 En liten skadehandbok Kubikenborgs IF P98 2010 05 18 0 Detta är en liten sammanställning av det mest förekommande skador som våra ungdomar har eller kommer att få under sitt fotbollsspelande. Dokumentet

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

AKUTA KNÄN. Akuta knän. Knäledsdistorsion hemartros MR Olsson et al Diagnostisk precision

AKUTA KNÄN. Akuta knän. Knäledsdistorsion hemartros MR Olsson et al Diagnostisk precision AKUTA KNÄN Akuta knän Skadepanorama Handläggning och rutiner Behandling ett par andra käpphästar Knäledsdistorsion med akut svullnad = hemartros Smärta och svullnad Rörelseinskränkning Instabilitet? HANDLÄGGNING?

Läs mer

Per Alstergren: Käkledens sjukdomar del 1. 2011-03-03

Per Alstergren: Käkledens sjukdomar del 1. 2011-03-03 Agenda Käkledens sjukdomar Käkledens sjukdomar Per Alstergren Docent, övertandläkare Fredag 4 mars Diskrelaterade sjukdomar Fredag 1 april Artriter Övriga käkledssjukdomar Beteendepåverkande behandling

Läs mer

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare

Läs mer

Triggerfinger/-tumme

Triggerfinger/-tumme till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Del 4 Ortoser och proteser 06

Del 4 Ortoser och proteser 06 Del 4 Ortoser och proteser 06 Ortopedklinikerna vid sjukhusen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har generellt ett delat kostnadsansvar/budget för de ortopedtekniska hjälpmedlen om inget annat anges i

Läs mer

Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedi i Västmanland

Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedi i Västmanland MEDICINSK INSTRUKTION 1 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medicinsk indikation... 2 2. Akut... 5 3. Rygg... 6 4. Axel och överarm... 9 5. Armbåge... 12 6. Hand och underarm... 13 7. Höftled och bäcken... 16

Läs mer

Ortopedkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Ortopedkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2018-01-31 Faktaägare: Daniel Albertsson, distriktsläkare vårdcentralen Moheda Fastställd av: Per-Henrik Nilsson,

Läs mer

Ledstatus. Patienten stående

Ledstatus. Patienten stående Introduktion till ledstatus Reumatologkliniken Danderyds sjukhus AB Screening-anamnes för problem i rörelseorganen 1. Känner du någon smärta eller stelhet i nacke, rygg, armar eller ben? 2. Kan du gå upp-

Läs mer

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi

Läs mer

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RED FLAGS Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RYGGONT - ÅTGÄRDER INFORMATION (smärttyp, prognos) godartad ryggsmärta Farmakologisk: analgetica

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Inklämningssmärta. Akromioplastik

Inklämningssmärta. Akromioplastik Inklämningssmärta Akromioplastik Operation Inklämning i axeln är ett relativ vanligt problem. Smärtan beror oftast på att det är för trångt mellan skulderbladets övre utskott (acromion) och ledhuvudet.

Läs mer

Höft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer

Höft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer Godkänt den: 2018-04-04 Ansvarig: Karin Bernhoff Gäller för: Region Uppsala Innehåll Kontaktpersoner...2 Syfte och omfattning...2 Vårdprogramgruppens sammansättning...2 Bakgrund...2 Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland

Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Magnus Lagerby verksamhetschef ortopedkliniken Gäller fr o m 2013-01- 01 Dokumentnumm er Version

Läs mer

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience

Läs mer

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare:

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare: Händelseanalys Patient med AC-ledsluxation December 2018 Analysledare: Vårdgivare med avtal Externa Region Gävleborg 1 Sammanfattning Analysteamet har fått i uppdrag att utreda händelseförlopp för patient

Läs mer

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12

Läs mer

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5. Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande

Läs mer

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården

Läs mer

Senskada i axeln. Rotatorcuffskada

Senskada i axeln. Rotatorcuffskada Senskada i axeln Rotatorcuffskada Operation Senskada i axeln är ett relativt vanligt problem och kan inträffa akut efter fall eller ryck i armen eller vara en följd av långvarig överbelastning på rotarocuffens

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Stor. Patienten blir vanligen återställd. För äldre patienter något sämre effekt. Smärtsam, felställd armbåge med upphävd rörlighet

Stor. Patienten blir vanligen återställd. För äldre patienter något sämre effekt. Smärtsam, felställd armbåge med upphävd rörlighet Landstinget i Östergötland Rangordningslista Ortopediska sjukdomar 2009 (9) S72.2-72.4 Akut kompartmentsyndrom. Omedelbar operation med klyvning av muskelfascia Svåra smärtor, nervpåverkan med känselnedsättning

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Knäundersökning. 1.Inspektion

Knäundersökning. 1.Inspektion Akuta knäskador David Roberts, Idrottssektionen, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Knäundersökning 1. Inspektion 2. ROM, aktivt/passivt 3. Palpation 4. Menisktester Steinman Mc Murray 5. Stabilitetstester

Läs mer

CTS-Nattskena. av Margareta Persson Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala

CTS-Nattskena. av Margareta Persson Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala CTS-Nattskena Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala CTS-nattskena är framtagen till Dig som har nattliga domningar i händerna p g a carpaltunnelsyndrom. Vid carpaltunnelsyndrom är medianusnerven

Läs mer

Ledbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning.

Ledbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. .Idrottsortopedi Ledbandskador i fotleden En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. Den övervägande majoriteten av skadorna förekommer på de laterala

Läs mer

Besök- och telefontidsbokning ortopedi

Besök- och telefontidsbokning ortopedi 2017-11-17 23724 1 (8) Sammanfattning Detta dokument beskriver gällande regler för bokning av besök vid olika typer av ortopediska åkommor. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 2

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden . Ortopedtekniska hjälpmedel 1 (5) ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL DEFINITIONER OCH OMFATTNING Spinala ortoser Extremitetsortoser Extremitetsproteser Proteser utom extremitetsproteser Ortopediska skor Ortopediska

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Artros Ickekirurgisk behandling

Artros Ickekirurgisk behandling Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer