Sveaskogs ekoparker en mångfaldsanalys. Petter Hedberg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveaskogs ekoparker en mångfaldsanalys. Petter Hedberg"

Transkript

1 Sveaskogs ekoparker en mångfaldsanalys Petter Hedberg Degree project in Biology Examensarbete i biologi, p, VT Handledare (supervisor): Brita Svensson Assisterande handledare (assistant supervisor) : Peter Bergman Avdelningen för växtekologi Evolutionsbiologiskt centrum Uppsala universitet Villavägen Uppsala

2 Sveaskogs ekoparker en mångfaldsanalys Petter Hedberg Sammanfattning Flera forskare menar att vi idag befinner oss i jordens sjätte utdöendekris. Det är en våg av utdöende av djur och växtlighet som i stora drag kan härledas till människans överutnyttjande av naturliga tillgångar. Det kan vara utfiskningen av torsk i Newfoundland, skövlingen av jättepandans bambuskogar eller avverkning av skog som utgör habitat för många hotade arter. Man vet idag att en av de viktigaste orsakerna till att växter och djur försvinner är förlust av habitat. Metoderna för att skapa fristäder för hotade arter har ofta varit att avsätta områden som reservat eller naturskyddsområden. På detta vis erhåller arterna ett större skydd än vad de annars skulle haft. Det statliga skogsföretaget Sveaskog har fattat beslut om bildande av 3 s.k. ekoparker. I dessa parker skall de ekologiska värdena få styra över de ekonomiska. Förhoppningen är att dessa parker skall ge utrymme åt trängda arter samt vara attraktiva utflyktsmål för människor som vill uppleva naturen. Vid skapandet av ekoparker är det av stor vikt att veta vad som är specifikt för varje ekopark. Jag har med hjälp av data från ArtDatabanken sammanställt förekomsten av rödlistade arter i Sveaskogs ekoparker, analyserat vilka krav dessa arter ställer på sin omgivning och vilka hot som finns mot deras fortlevnad idag. På detta vis växer det fram en bild för varje ekopark av vilka krav de rödlistade arterna har på sin omgivning, samt vilka faktorer som utgör ett hot mot deras existens idag. Resultatet visar att det finns vissa krav som dominerar i flertalet av parkerna. Förekomst av död ved, en aktiv nedbrytningsprocess av organiskt material samt skoglig kontinuitet är exempel på återkommande krav som ställs på en stor andel av ekoparkens arter. Bland de faktorer som idag utgör ett stort hot mot de rödlistade arterna i området intar avverkning och andra åtgärder inom skogsbruket en dominerande ställning. Med hjälp av det skydd dessa rödlistade arter nu kan få i form av en till dessa arter anpassad skötselplan så finns det goda förutsättningar för att dessa arter kan öka i förekomst inom dessa områden. Examensarbete i biologi, p, 5 Avdelningen för växtekologi, Uppsala universitet Handledare Brita Svensson, Peter Bergman

3 Innehållsförteckning Introduktion sid 1 Sveaskog och miljömålen sid 1- Rödlistan sid 3-5 Syfte sid 5 Material och metod sid 5- Resultat sid -11 Analys av Böda ekopark sid 1-15 Analys av Forsmarks ekopark sid 1-19 Analys av Kilsbergens ekopark sid 19- Analys av Ovansjös ekopark sid -5 Analys av Luttåive ekopark sid 5- Analys av Fjätälven ekopark sid -31 Analys av Jovan ekopark sid 31-3 Analys av Rosfors ekopark sid 3-37 Analys av Kärringbergets ekopark sid 37- Övriga ekoparker sid -3 Diskussion sid -5 Tack sid 5 Referenser sid

4 Sveaskogs ekoparker en mångfaldsanalys Petter Hedberg Introduktion Nytt miljömål med fokus på biodiversitet Hotet mot den biologiska mångfalden har uppmärksammats i en proposition från regeringen den 1: e maj, 5. Till de tidigare 15 miljömålen som Sveriges riksdag beslutat om finns nu en proposition om ett sextonde miljömål med titeln Ett rikt växt- och djurliv. Delmålen till det sextonde miljömålet anger att det senast 7 skall finnas resurser för att följa upp biologisk mångfald. Dessutom skall den biologiska mångfalden nyttjas på ett hållbart sätt senast 1. Utöver detta skall antalet hotade arter ha minskat med 3 % till 15. För att nå dessa mål kommer det enligt propositionen krävas en bred samverkan mellan kommuner, landsting, näringslivet, jordbruket och ideella organisationer (Regeringskansliet 5). Ett av flera företag som på senare tid bidragit aktivt till en positiv förändring är det statliga skogsbolaget Sveaskog. Sveaskog och miljömålen I egenskap av markägare för 1 % av Sveriges produktiva skogsmark utgör Sveaskog den kanske viktigaste aktören på den svenska skogsindustrimarknaden. Detta får till följd att företagets normer för att bedriva skogsbruk får en stor effekt som antingen kan vara positiv eller negativ i naturvårdssynvinkel. Det svenska skogsbruket har, liksom flera andra länders, en lång historia av utdikning av våtmarker, slutavverkningar i känsliga områden, eutrofiering samt fauna- och floraförluster (Angelstam & Mikusinski 1). Ökad kunskap, och ett tydligt ökat intresse hos skogsbolagen, i kombination med påverkan från allmänheten, har resulterat i ett förändrat skogsbruk, där bland annat FSC-märkning av ekologiskt hållbart skogsbruk sker. Forest Stewardship Council (FSC) är ett internationellt erkänt nätverk vars syfte är att främja ett ekologiskt uthålligt skogsbruk. Nätverket utdelar tillstånd till oberoende tredjepartsorganisationer som får i uppdrag att certifiera skogsprodukter. Konsumenter kan på detta vis aktivt välja produkter från skogsbruk som är FSC-märkta (Forest Stewardship Council 5). Flera skogsbolag använder sig även av ekologisk landskapsplanering. Dessa fungerar som ett naturvårdsverktyg vid planering av skogsvårdsåtgärder, avverkningar samt naturvård (Peter Bergman, muntligen). För mindre skogsfastigheter som ägs av privatpersoner finns det möjlighet att utforma Gröna skogsbruksplaner. Med hjälp av dessa kan skogsägaren få vägledning att, om han/hon vill, miljöcertifiera sitt skogsbruk. Gröna skogsbruksplaner utfärdas av Skogsvårdsstyrelsen, och 3 utgjordes arealen produktiv skogsmark med Gröna skogsbruksplaner ha (Skogsvårdsstyrelsen 5). Sveaskog har satt som miljömål att % av den produktiva skogsmarken skall användas som naturvårdsareal. Dessa % delas upp i ett antal skyddskategorier (tabell 1) (Sveaskog 5) där Ekoparker utgör 5 %, det vill säga ca 1 % av den totala produktiva skogsmarken i Sverige. Tabell 1: Sveaskogs fördelning av % naturvårdsareal Kategori Beskrivning 75 % PG-Produktionsskogar: Generell hänsyn (,5-1,5 % naturhänsyn). 1 % Naturvårdsskogar: Skogar med renodlade naturvårdsmål (NO, NS samt naturreservat). 1 % PF-Produktionsskogar: Förstärkt naturhänsyn (15-5 % naturhänsyn). 5 % Ekoparker: Skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. En ekoparks area är minst 1 ha, och minst 5 % av den produktiva skogsmarken utgörs av naturvårdsareal. 1

5 Bildandet av ekoparker är ett unikt projekt, och har redan resulterat i att Sveaskog tilldelats Världsnaturfondens pris Gåva till Jorden för satsningen (WWF 5) Ekoparkerna skall vara områden där de ekologiska värdena styr över de ekonomiska, och tanken är att områdena även skall bli attraktiva friluftsmål för allmänheten. Ekoparker är med andra ord den skogskategori i Sveaskogs naturvårdsarbete som erhåller mest skydd för ekosystemet. Den slutgiltiga naturvårdsambitionen avgörs individuellt för varje ekopark efter en noggrann biotop- och landskapsanalys. Denna läggs sedan fast i en ekoparksplan. För att uppnå kontinuitet har ekoparksavtal skrivits med Skogsstyrelsen. Avtalen har en tidslängd på 5 år (WWF 5). Ekoparkerna kommer att vara 3 till antalet, och i skrivande stund har flera parker redan invigts, medan andra väntar på invigning. Parkerna finns utspridda över hela landet (Figur 1). En viktig fråga är hur man får fram vad som är viktiga eller unika habitat i det aktuella området. För att göra det är det viktigt att veta vad man menar med unika habitat. Om man fokuserar på att minska fauna- och flora förluster, och öka den biologiska mångfalden i området så är ett bra exempel det habitat i ett område som hotade arter är beroende av för sin överlevnad. Figur 1: Sveaskogs ekoparker, från

6 Rödlistan Det har framhållits att ett användbart verktyg för att analysera värdefulla områden skulle kunna vara användandet av den s.k. Rödlistan (Gärdenfors 5). Rödlistan är en lista över arter som anses mer eller mindre hotade i vårt land. Det övergripande ansvaret för publiceringen av rödlistan ligger på ArtDatabanken på SLU i Uppsala, och den första rödlistan publicerades 1995 (Croneborg m.fl. 5). Tanken är att listan skall revideras vart femte år. Listan utgår från den internationella naturvårdsunionens (IUCN s) globalt använda system, med olika kategorier för skilda grader av utdöenderisk som en art utsätts för (Gärdenfors 5). Rödlistan 5 innehåller flera förändringar jämfört med den som gavs ut. Den mest påtagliga förändringen är att listan är knappt 1 % kortare än den tidigare. Anledningen är bedömningstekniska skillnader tillsammans med ny kunskap som har resulterat i att fler arter inte längre uppfyller kraven för att rödlistas. Vid jämförelse av reella förändringar finner man att från års Rödlista har,5 % av arterna haft en negativ utveckling medan,7 % av arterna haft en positiv utveckling. ArtDatabanken har vid klassificeringen använt sig av ett antal kategorier (tabell ). Kategorierna har en fallande grad av utdöenderisk. Undantagen är dock kategorin DD, NA samt NE där man inte vet vilken utdöenderisk arten löper. En art tilldelas alltid den kategorin med högst utdöenderisk för vilken den uppfyller kriteriet (Gärdenfors 5). Arter som faller inom någon av de rödmarkerade kategorierna bedöms som rödlistade, och bland dessa klassas arter som faller inom någon av de tre kategorierna CR, EN samt VU som hotade. Bedömningen görs utifrån fem kriterier (Gärdenfors 5): A populationsminskning, B geografisk utbredning, C liten population och fortgående minskning, D mycket liten eller kraftigt begränsad population samt E kvantitativ analys. Gränsvärden för de enskilda kriteriernas kategoriklassning finns i dokumentet Manual för rödlistade arter i Sverige 5 Situationen i Sveriges naturtyper - förändringar sedan (Gärdenfors 5). De naturtyperna som Sveaskogs ekoparker innehåller är framförallt Skog, men även Våtmarker, Fjäll samt Limniska miljöer finns representerade. Skogslandskapet är en naturtyp som är av enorm betydelse då över hälften av de rödlistade arterna är knutna till denna naturtyp. Bland dessa är ca hälften beroende av död ved, något som har varit en bristvara i dagens produktionsskogar. Positivt är att antalet skogsreservat ökar och att skogsnäringens kunskap och intresse för naturvård har ökat genom utbildning, miljöcertifiering samt en större medvetenhet om miljövårdens betydelse för den biologiska mångfalden och ett ekologiskt hållbart skogsbruk. I riksdagens miljömål Levande skogar finns det exakta mål för mängden död ved, men trots detta är situationen 5 inte märkbart bättre än. Det finns 11 skogslevande fåglar i Sverige. Bland dessa har 1 ökat medan 33 arter har minskat. Den barrskog som planteras är biologiskt fattig, och lider brist på död ved och torrakor. Lövträd och andra senvuxna träd saknas ofta p.g.a. att det tar lång tid innan de kan avverkas, vilket begränsar deras ekonomiska värde. Generellt sett har skogen i Sverige minskat i ålder och fått en kortare omloppstid. De senaste 5 åren har t.ex. andelen skog som är äldre än 1 år minskat med 5 %, medan mängden skog äldre än 1 år har minskat med 15 % sedan 193 (Gärdenfors 5). Noterbart är att dessa uppskattningar gjordes innan stormen i Sydsverige som ägde rum mellan den -9/1/5. Eftersom stormen i flera områden i Götaland fällde lika mycket skog som normalt avverkas under flera år vore det inte konstigt om värdena förändrats. Det är dessutom känt att gamla träd drabbades mycket hårdare än ungskogen (Evert Henriksson, Södra Skog muntligen). Detta gör att man kan misstänka att siffrorna i dagsläget har förändrats sedan den undersökningen Rödlista refererar till gemofördes. 3

7 Tabell : Kategorier vid utvärdering av arter, Gärdenfors (5). EX RE CR EN VU NT LC DD NA NE Kategori Utdöd (Extinct) Försvunnen (Regionally Extinct) Akut hotad (Critically Endangered) Starkt hotad (Endangered) Sårbar (Vulnerable) Missgynnad (Near Threatened) Livskraftig (Least Concern) Kunskapsbrist (Data Deficient) Ej tillämplig (Not Applicable) Ej bedömd (Not Evaluated) Definition En art (eller annat taxon) är Utdöd när det är ställt utom rimlig tvivel att den sista individen dött. En art är Försvunnen när det är ställt utom rimlig tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A-E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A-E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A-E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art förs till kategorin Missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. En art tillhör kategorin Livskraftig om den efter utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. Ett taxon (art) förs till Ej tillämplig när den inte kan bedömas på regional/nationell nivå. Ett taxon kan föras till NA därför att populationen i Sverige inte förekommer i vilt tillstånd eller inom sitt naturliga utbredningsområde eller för att den endast uppträder tillfälligt. Taxonet kan också föras till NA p.g.a. att den förs till en lägre taxonomisk nivå än vad vi rekommenderar kan bedömas i Sverige (se Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 5). En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna. I skogsmiljöerna förekommer ofta stora bestånd med få arter som växer väldigt tätt. Detta minskar antalet habitat som många specialiserade skogslevande arter är beroende av. Förslag finns på att öka gödslingen till -talets nivåer för att möta efterfrågan på timmer. Något som kan komma att påverka bl.a. mykorrhizasvampar negativt (Gärdenfors 5). Många av de arter som är rödlistade i den svenska skogen består idag av små isolerade populationer som kan vara dömda att dö ut inom en snar framtid. Detta är något som populationsbiologer kallar utdöendeskuld (Hanski & Ovaskainenn ), och i skogen gäller detta bl.a. de arter som är beroende av död ved samt ved av olika kvalitéer. Av de rödlistade skogsknutna arterna är minst hälften knutna till ved. Något som idag endast uppgår till,5 m 3 /ha i den svenska skogen. Det finns tecken på att flera arter är beroende av kontinuitetsskogar, d.v.s. skogar som funnits under en lång tid. Idag avverkas skogar i norra Sverige som inte avverkats sedan 17-talet, vilket påverkar flera av arterna där negativt (Gärdenfors 5). Vad gäller lövskogen, så har arealen lövskog yngre än år ökat avsevärt, medan arealen träd äldre än 5 år har minskat kraftigt. I synnerhet har de träd som är äldre än 15 år minskat kraftigt, med hela % de senaste 5 åren, samt med % de senaste åren. Ek och bok har drabbats hårt, och i södra Sverige märks detta speciellt då endast % av ekskogen samt 3 % av bokskogen som fanns för 1 år sedan finns kvar idag. Ålderssvackan i den sydsvenska lövskogen riskerar att slå hårt mot flera rödlistade arter som är knutna till denna miljö. I norra Sverige övergår den fjällnära skogen i fjäll. Här ser hoten annorlunda ut (Gärdenfors 5). Det största hotet fjällvärden står inför är den globala klimatförändringen, där man räknar med en temperaturökning på 3- o C de närmaste hundra åren. Detta kommer sannolikt få till följd att risvegetationen på fjället breder ut sig och trädgränsen flyttas uppåt. Vissa beräkningar tyder på att gränsen kan komma att flyttas 3-7 meter uppåt vilka skulle innebära en förlust av området ovanför trädgränsen med 75-5 %. Detta innebär ett stort hot mot de arter som lever där. För att motverka detta skulle ett ökat renbete krävas som håller tillbaka växtligheten.

8 Utöver ovan nämnda åtgärd så har även de limniska miljöerna gynnats av att utsläppen av tungmetaller och eutrofierande ämnen har minskat. Av de arter som fanns på Rödlistan, har arter gjort en positiv kategoriförflyttning, och endast st. en negativ (Gärdenfors 5). Nära besläktade med de limniska miljöerna är våtmarkerna. Denna naturtyp är till stor del är koncentrerad till Sverige, Finland, Estland och Ryssland (Vasander et al 3). Våtmarkernas betydelse för biodiversiteten är stor, då våtmarkerna tillhör ett av de artrikaste ekosystemen i världen (Löfroth ). Idag är flertalet av myrarna i södra Sverige starkt påverkade av utdikning, vilket har resulterat i stora hydrologiska skador. I norra Sverige finns fortfarande opåverkade myrar, och det är givetvis angeläget att dessa skyddas så långt det är möjligt (Löfroth ). För de rödlistade arterna är det framförallt rikkärr, fukthedar samt örtrika lövsumpskogar som är av extra betydelse. För Sveaskogs del bör det vara av intresse att ingen oavsiktlig dikning sker genom användandet av tunga skogsmaskiner i våtmarker, då detta ger samma effekt som dikning. Det är därför mycket positivt att ett av företagets miljömål är att minska andelen betydande körskador i markerna. Sveaskog uppger i årsredovisningen att en undersökning indikerade att betydande skador hade skett vid 1 % av avverkningarna. Företaget har identifierat fem värdefulla våtmarksobjekt som delvis har restaurerats. Av dessa ligger två särskilt värdefulla våtmarker inom ekoparkerna (Sveaskog 5). Andra hot mot våtmarkerna är eutrofiering orsakad av kvävenedfall och storskalig användning av konstgödsel i skogsbruket. Eutrofieringen resulterar i att de värdefulla rikkärren växer igen, vilket hotar de arter som är beroende av denna mer och mer ovanliga miljö. Även klimatförändringarna kan komma att påverka våtmarkerna, då även små klimatförändringar kan orsaka stora förändringar i utvecklingen av våtmarker (Gärdenfors 5). Syfte Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från Rödlistan 5 utföra en mångfaldsanalys av Sveaskogs ekoparker. Med detta menas en analys av ekoparkerna utifrån de förekomster av rödlistade arter som finns i områdena, samt de habitat och processer de är knutna till. Användandet av arter för att dra slutsatser om områden har använts tidigare, då ofta i form av att man utifrån artlistor har dragit slutsatser om områdets ekologiska karaktärer och kvalitéer. Kritiken mot detta har varit att realistiska resultat endast kan nås om artlistorna är kompletta (Goméz de Silva & Mendelín, 1). En andra invändning är att resultatet inte blir rättvisande om man inte tar hänsyn till antalet av olika arter (Balmer, ). Mitt syfte är dock inte att göra en fullständig beskrivning av hela ekoparkens kvalitéer för alla arter, utan endast med fokus på de rödlistade. På detta vis hoppas jag att man tydligare kan urskilja vilka ekologiska kvalitéer i områdena som är viktiga för de arter som är rödlistade, och att man utifrån dessa resultat kan fatta bevarandebiologiska beslut. Material och Metod Ekoparkernas data har erhållits från ArtDatabanken. Datat har utgjorts av en lista med samtliga observationer som gjorts av alla tänkbara arter, inom varje enskild park. Observationerna har sorterats så att det blir tydligt under vilken tidsperiod de olika observationerna har gjorts. Anledningen till detta är att det ger en bättre överblick av hur aktuell informationen är. Detta är viktigt, då vissa observationer är från 17-talet, av arter som idag anses vara försvunna från landet sedan flera decennier tillbaka. Från materialet har även antalet rödlistade arter för varje park beräknats, då inte alla arter i materialet är rödlistade. För att kunna kvantifiera frekvensen av olika biotiska och abiotiska faktorer som är av betydelse för de rödlistade arterna i ett aktuellt område, kategoriserades alla rödlistade arter i materialet för huvudklasserna substrat, biotop, process, landskapskrav samt hot. Enligt detta system kunde en art X t.ex. få följande klassificering. Substrat: lövträd levande Biotop: lövskog Process: kontinuitet Landskapskrav: hög luftfuktighet, god ljustillgång Hot: avverkning, minskat bete/hävd Definitionen för de olika klasserna finns presenterade i Appendix 1. 5

9 Ekoparkerna har analyseras på enhetsnivå, så att varje parks hotade arter, bristbiotoper och hot kan analyseras. Det framgick dock under arbetets gång att flera parker har ett alldeles för litet, eller för skevt material för att en analys skall kunna genomföras. Dessa parker presenteras i slutet i en mer kortfattad version med bara information om parken. Ekoparken Dupplarbergen, har jag inte erhållit några data från, vilket innebär att denna park är helt borttagen ur analyserna. Ekoparkerna Omberg, Hornsö, Ridöns skärgård och Halle-Hunneberg har undantagets när det gäller enskilda analyser. Orsaken till detta har varit dels att de redan har ekoparksplaner, vilket innebär att en enskild analys skulle ha tillfört väldigt lite. Den andra anledningen har helt enkelt varit att det skulle vara för tidskrävande, då de fyra berörda parkerna tillsammans utgör mer än 5 % av det totala antalet rapporterade rödlistade arter för alla parker tillsammans. Slutligen har även en del av syftet varit att se hur användbar metoden att kombinera ArtDatabankens data för en månfaldsanalys är. Detta kan testas genom att följa upp mitt resultat med standardiserade inventeringar av parkerna. Detta arbete berör ämnet biologisk mångfald, även kallat biodiversitet. Vid analyser av biologisk mångfald finns det ett flertal diversitetsindex som används för att kvantifiera diversitet. De två index som används mest är Simpsons Index och Shannon-Weiver. Dessa index har det gemensamt att de för samman de två värdena artantal och artfördelning till ett värde. Med detta följer en dataförlust, då det inte längre är möjligt att från indexet utläsa vilket artantal eller vilken artfördelning den undersökta biotopen har (Purvis & Hector ). Kanske är ett allvarligare problem vid användningen av index, att två helt olika biotoper kan ha samma indextal, eftersom en förskjutning i artantal i formeln kan kompenseras med en förskjutning i artfördelning och resultera i oförändrat värde. Jag kommer därför främst p.g.a. detta, samt p.g.a. begränsningar i data, inte att använda mig av biodiversitets-index i detta arbete. Begränsningarna i data beskrivs närmare i diskussionen. Resultat Det finns ett markant glapp i antalet observerade arter, i de 5 parker med flest rapporterade arter och I de övriga (Figur, 3). Resultatet från fig. och fig. 5 visar ett stort glapp mellan antalet rapporterade observationer från ArtDatabanken som gjorts i de fem parkerna med flest observationer, och de övriga. Fig. och fig. 7 visar att i de flesta ekoparker är tidsperiod den tidsperioden med flest observationer. Detta tyder på att informationen från ArtDatabanken är förhållandevis aktuell. Resultatet från fig. visar att det är få ekoparker som har fler än 1 rapporterade enskilda arter. Resultatet i tabell 3 visar att skalbaggar, storsvampar och lavar tillhör de organismgrupper som är mest rapporterade oavsett om de är rödlistade eller inte. Dessutom visar tabellerna att storsvampar har en högre andel rapporterade rödlistade arter än vad skalbaggarna har, trots att skalbaggarna är den mest rapporterade gruppen när icke rödlistade arter är inkluderade. Resultatet i figur 1 visar att det finns en stor skillnad mellan antalet rapporterade rödlistade arter i de fem ekoparkerna med flest rapporterade rödlistade arter, och de övriga.

10 5 Antal 3 1 Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgård Ekopark Fig.: Antal arter observerade i de fem artrikaste parkerna. X-axeln visar ekoparkerna, medan y-axeln visar antalet rapporterade arter Antal 1 Forsmark Fjätälven Snapphanen Kilsbergen Ovansjö Piteälven/Varjisån Hornslandet Norra Vätterns Skärgård Jovan Käringberget Luttåive Färna Ledfat Rosfors Vuolerim Skatan Grytaberg Malingsbo Tjadnes_nimtek Leipipir Storklinten Håckren Karhuvaara Naakajärvi Ejheden Galhammar Kimavaara Rautiorova Ekopark Fig. 3:Antal arter observerade i övriga ekoparker. X-axeln visar ekoparkerna, medan y-axeln visar antalet rapporterade arter. 7

11 3 5 Antal Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgård Ekopark Fig. : Antal observationer gjorda i de fem artrikaste parkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y- axeln anger antalet observationer Antal Forsmark Fjätälven Snapphanen Kilsbergen Ovansjö Piteälven/Varjisån Hornslandet Norra Vätterns Skärgård Jovan Käringberget Luttåive Färna Ledfat Rosfors Vuolerim Skatan Grytaberg Malingsbo Tjadnes_nimtek Leipipir Storklinten Håckren Karhuvaara Naakajärvi Ejheden Galhammar Kimavaara Rautiorova Ekopark Fig. 5: Antal observationer gjorda i de övriga parkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer.

12 1 1 1 Antal antal obs före 19 obs obs obs191-5 ej daterbara alls Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgård Period Fig. : Tidsperioder för observationerna i de fem artrikaste ekoparkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer Antal Forsmark Snapphanen Ovansjö Hornslandet Jovan Luttåive Ledfat Vuolerim Grytaberg Tjadnes_nimtek Storklinten Karhuvaara Ejheden Kimavaara antal obs före 19 obs obs obs191-5 ej daterbara alls Period Fig. 7:Tidsperioder för observationer i de övriga ekoparkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer. 9

13 antal ekoparker Antal rapporterade arter Fig. : Antal rapporterade arter i Sveaskogs ekoparker. X-axeln anger antalet rapporterade arter, medan y- axeln anger antalet ekoparker inom den aktuella frekvenskategorin. Tabell 3: Andel av alla ekoparkernas summa av observerade arter samt andel av alla ekoparkernas summa av rödlistade arter. Grupp Andel Grupp Andel Skalbaggar 1,79% Storsvamp 5,5% Storsvamp 17,1% Skalbaggar 3,5% Lavar 1,% Lavar 1,% Blötdjur 11,7% Fåglar 1,19% Fåglar 11,3% Kärlväxter 9,1% Mossor 7,9% Mossor,3% Kärlväxter 7,5% Fjärilar,% Steklar 3,93% Tvåvingar,% Fjärilar 3,% Steklar,7% Tvåvingar,% Blötdjur,% Fiskar,9% Halvvingar,3% Grod och Kräldjur,3% Sländor,31% Sländor,3% Hopprätvingar,5% Halvvingar,% Spindeldjur,5% Hopprätvingar,3% Däggdjur,19% Däggdjur,19% Alger,% Spindeldjur Grod och,13% Kräldjur,% Hoppvingar,1% Fiskar,% Kräftdjur,% Kräftdjur,% Alger,3% Hoppvingar % Myxomycetes,3% Myxomycetes % 1

14 5,%,% 15,% 1,% 5,%,% Skalbaggar Storsvamp Lavar Blötdjur Fåglar Mossor Kärlväxter Steklar Fjärilar Tvåvingar Fiskar Grod och Kräldjur Sländor Halvvingar Hopprätvingar Däggdjur Spindeldjur Hoppvingar Kräftdjur Alger Myxomycetes % Artgrupp Fig. 9: Rapporterade arter, fördelat på organismgrupper. X-axeln anger artgrupp, medan y-axeln anger andelen som varje gtupp utgör. 3 5 Antal arter Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgård Forsmark Kilsbergen Ovansjö Luttåive Fjätälven Jovan Rosfors Käringberget Snapphanen Piteälven/Varjisån Hornslandet Vuolerim Ledfat Skatan Grytaberg Tjadnes_nimtek Norra Vätterns Skärgård Leipipir Färna Håckren Karhuvaara Storklinten Malingsbo Naakajärvi Galhammar Ejheden Kimavaara Rautiorova Ekopark Fig. 1: Rödlistade arter, fördelat på parker. X-axeln anger ekoparken, medan y-axeln anger antalet rödlistade arter inom den aktuella ekoparken. 11

15 Analys av Böda Ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: 9 Areal: ca 5 hektar Böda Ekopark är beläget på den nordligaste delen av Öland strax söder om Byxelkrok. Området är välbesökt av turister p.g.a. den långsträckta sandstranden Böda Sand samt vandringsleden i Trollskogen och den blomsterrika kusten vid de av Carl von Linné namngivna Neptuni åkrar. I området finns mycket sand och ängstallskog med varierande inslag av sumpskogar och ädellövträd. Analysen av Böda ekopark visar tydligt att bland de viktigaste substraten finns levande lövträd. Även torr mark är av stor betydelse och flera arter verkar vara värdartsknutna. Döda lövträd är även det ett viktigt substrat, och tillsammans med levande lövträd så visar det tydligt lövträdens enorma vikt för de rödlistade arterna i Böda ekopark (fig.11). Detta återspeglas i biotopanalysen, där kulturmarker är det dominerande inslaget tätt följt av barrskog, och inte långt under finns kategorin lövskog på tredje plats. Det är dock viktigt att inse att i Kulturmarker ingår många marker med lövträd, som t.ex. alléer och parker för att bara nämna några. Det är däremot förvånande att barrskog som biotop är av så pass så stor vikt, när de som substrat är av mindre vikt. Slutsatsen av detta är att flera rödlistade arter är beroende av barrskogen, även om de inte lever direkt på dess träd (fig. 1). De viktigaste processerna är kontinuitet, hävd i form av bete, mykorrhizabildning samt nedbrytning. Tre av dessa fyra kategorier är direkt knutna till skogen och har konsekvenser för hur skogen skall skötas. Det är viktigt att skogen får vara ostörd med så liten avverkning som möjligt. Att betning/hävd är en viktig komponent är logiskt med tanke på vikten av kulturmarker som biotoper. Det stora hotet här är nedläggningen av småskaligt jordbruk, och upphörd hävd. Det är viktigt att ta resultaten i processdata med stor försiktighet då endast 3 % av arterna hade en definierad process (fig.13). Resultaten av Landskapskraven bör även de tas med försiktighet då täckningen endast är % (tabell.). Att kalkrik mark/vatten är ett viktigt krav speglar förmodligen det faktum att hela Öland är uppbyggt av kalksten. Flera rödlistade arter med kalkrik mark/vatten som krav har troligtvis funnit en tillflyktsort här. Hög luftfuktighet är även det ett viktigt krav, men troligtvis ett krav som konstant upprätthålls av havet som alltid ligger i närheten på den smala ön (fig.1). Vi har tidigare konstaterat lövträdens vikt som substrat, samt barrskogen och lövskogens vikt som biotop. Det faller sig därför naturligt att det största hotet mot de rödlistade arterna är avverkning. Ännu klarare blir detta när man beaktar kontinuitetens vikt som process. Igenväxning och minskat bete/hävd är även de stora hot, och dessutom är de starkt sammanlänkande då igenväxningen ofta är ett resultat av nedlagt bete. Det är viktigt att betet upprätthålls, speciellt på allvaret. Alvaret håller tyvärr på att buskas igen (Brita Svensson, muntl) (fig. 15). Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt att satsa på levande lövträd i Böda ekopark, då dessa är ett viktigt substrat för flera rödlistade arter i området. Detsamma gäller torr mark bestående av sand, grus eller magert gräs. Kontinuiteten bör gynnas, främst genom att minimera störningar i form av gallring och avverkning i gamla skogsbestånd. Vad gäller igenväxningen av strandängar, kulturmarker, alvaret mm så är detta främst en fråga för länsstyrelsen i Kalmar län att ta itu med. Det står dock klart att betet måste upprätthållas för att inte hotade arter skall försvinna p.g.a. igenväxning. 1

16 lövträd(i stort) levande torr mark, sand/grus/ mager gräs värdartsknuten lövträd(i stort) död, under nedbrytning våtmark ek död, under nedbrytning barr och lövträd död, under nedbrytning ek levande barr och lövträd levande spillning förna barr barrträd död, under nedbrytning barrträd levande förna löv sten högt gräs Substrat Fig. 11: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen kulturmark(inklusive kulrurståndplatser) barrskog lövskog blandskog(löv,barr) våtmark sandmark allvarsmark ekbestånd övrig gräsmark Biotop Fig.1: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 13

17 kontinuitet betning/hävd mykhorrhizabildning nedbrytning vattenrörlighet spillningsknuten intermediär störning brand naturlig erosion saltvattenberoende Process Fig. 13: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen kalkrik mark/vatten hög luftfuktighet vatten, närhet till vatten näringsrik mark/vatten låg vegetation värme skugga betning/hävd torr mark basisk mark/vatten god ljustillgång hasselskog lä tunt jordlager kalkskyende Landskapskrav Fig. 1: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 1

18 avverkning igenväxning pga minskad hävd(bete, slåtter),skogsplantering minskat bete/hävd eutrofiering exploatering(av mark eller art) det moderna skogsbruket(exkl avverkning,plantering, brist på död ved) föroreningar hydrologa skador brist på död ved brist på gamla träd det moderna jordbruket bete tamdjur/klövvilt predation(ej betning) konkurrens trädsjukdomar skugga Hot Fig.15: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell : Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat,5% täckning Biotop 5,5% täckning Process 3,9% täckning Landskapskrav 1,71% täckning Hot 97% täckning 15

19 Analys av Forsmarks ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: Areal: ca 1 hektar Forsmarks ekopark är uppbyggd av ett skogslandskap innehållande barrblandskog med inslag av lövområden, kalkrika barrskogar, ädellövsbestånd, samt en del våtmarksområden i form av sump- och svämskogar och rikkärr. Detta ger området en ovanligt hög biologisk diversitet ( Analysen av Forsmarks ekopark visar tydligt våtmarkernas viktiga roll som substrat. Även lövträden och barrträden har en relativt stor betydelse som substrat när man summerar samtliga kategorier som inkluderar lövträd respektive barrträd. Det är viktigt att notera att även om flera staplar med död ved är mindre än de med levande ved, så är summan av staplarna med levande träd st. och summan av staplar med död ved 15 st. Detta visar att död ved är ett viktigt substrat, även om levande träd utgör ett något viktigare substrat (fig. 1). Våtmarkens betydelse och även lövträd+barrträds betydelse återspeglas även i Biotopdiagrammet där de tre största kategorierna är barrskog, blandskog samt våtmarker. Samtliga dessa tre staplar är lika stora (fig. 17). När man studerar processdiagrammet är det tydligt att nedbrytning är den i särklass viktigaste processen i Forsmarks ekopark (fig. 1). Det viktigaste landskapskravet är vatten/närhet till vatten, vilken återigen återspeglar våtmarkernas betydelse i Forsmark. Även hög luftfuktighet och näringsrik mark/vatten är av stor vikt, och luftfuktigheten kan antas upprätthållas av Forsmarks kustnära läge (fig. 19). Avverkningar är det största hotet mot de rödlistade arterna i Forsmarks ekopark, men även hydrologa skador har en relativt hög stapel, vilket återigen kan kopplas till våtmarkernas betydelse. Att avverkningen är det största hotet faller sig naturligt när de viktigaste substraten och biotoperna är skogliga (fig.). Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt att satsa på barrträd, lövträd samt blandskog då samtliga dessa erhåller en hög frekvens. Av stor vikt är även våtmarkerna som bör skyddas mot hydrologa skador, och där det går bör man analysera ifall restaurering av skadade våtmarker kan hjälpa de hotade arterna i Forsmark. P.g.a. områdets känslighet för hydrologa skador bör även omkringliggande områden ta hänsyn till detta. Ett tänkbart hot skulle t.ex. kunna vara etableringen av en golfbana i närheten, då dikningar ofta görs. Detta skulle då kunna få konsekvenser även för ekoparken. Det är viktigt att gynna mängden död ved i skogarna, då detta utgör ett viktigt substrat, samt är en viktig del av nedbrytningsprocessen våtmark barr och lövträd levande lövträd(i stort) levande värdartsknuten barrträd död, under nedbrytning barrträd levande lövträd(i stort) död, under nedbrytning barr och lövträd död, under nedbrytning ek död, under nedbrytning torr mark, sand/grus/ mager gräs ek levande förna barr humus Substrat Fig. 1: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 1

20 1 1 1 barrskog blandskog(löv,barr) våtmark kulturmark(inklusive kulrurståndplatser) Biotop lövskog ekbestånd Fig. 17: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen nedbrytning kontinuitet mykhorrhizabildning betning/hävd vattenrörlighet spillningsknuten stillastående eller långsamt rinnande vatten Process Fig. 1: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 17

21 vatten, närhet till vatten hög luftfuktighet näringsrik mark/vatten kalkrik mark/vatten skugga hög vegetation Landskapskrav betning/hävd torr mark god ljustillgång hasselskog Fig.19: Landskapsanalys. X-axeln anger landskaps, medan y-axeln anger frekvensen avverkning hydrologa skador brist på gamla träd det moderna skogsbruket(exkl avverkning,plantering, brist på död ved) igenväxning pga minskad hävd(bete, slåtter),skogsplantering brist på död ved exploatering(av mark eller art) det moderna jordbruket minskat bete/hävd eutrofiering föroreningar bete tamdjur/klövvilt predation(ej betning) konkurrens trädsjukdomar skugga Hot Fig. : Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 1

22 Tabell 5: Täckningsfrekvens Kategori Substrat Biotop Process Landskapskrav Hot Täckning 9,5% täckning 9,5% täckning 57,9% täckning 7,17% täckning 1% täckning Analys av Kilsbergens ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: 7 Areal: ca 3 hektar Ekoparken i Kilsbergen är uppbyggd av naturskogar med sydostliga branter. Dessa branter hyser ett stort inslag av värdefulla skogsbiotoper, och området är ett mycket populärt utflyktsmål. De viktigaste substraten i Kilsbergens ekopark är sten samt levande barr- och lövträd. Summan av levande och döda barrträd visar tydligt att barrträden har en viktig roll i Kilsbergen. Detsamma gäller för lövträdens sammanlagda staplar. D.v.s. en stor del av de rödlistade arterna kan antingen utnyttja både barr- och lövträd, eller är specifikt bundna till barrträd, eller specifikt bundna till lövträd. Träd är alltså ett viktigt substrat i Kilsbergen (fig. 1). Biotopanalysen visar att de klart dominerande biotoperna är barrskog följt av blandskog och sedan kulturmark. Detta återspeglas i substratanalysen, men här framgår att barrskogen är långt mer dominerande som biotop än lövskogen i Kilsbergen. Blandskogen är däremot av stor vikt (fig.). Bland processerna dominerar återigen skogliga processer som nedbrytning och kontinuitet. Liksom den tredje viktigaste biotopen var kulturlandskap så är den tredje viktigaste processen hävd i form av bete direkt knuten till denna biotops förvandling (fig. 3). Landskapskraven är främst vatten/närhet till vatten, skugga samt hög luftfuktighet (fig. ). Hotanalysen visar tydligt att det är skogliga åtgärder tillsammans med nedläggningen av de betade kulturmarkerna som dominerar hoten mot de rödlistade arterna i Kilsbergen. Bland hoten som är kopplade till skogsbruket finns avverkning och det moderna skogsbruket. Bland hoten som är kopplade till förvandlingen i kulturlandskapet finn igenväxning samt minskat bete (fig. 5). Sammanfattningsvis kan man konstatera att för att de rödlistade arterna i Kilsbergen skall bevaras behöver man ge utrymme för fuktiga barr- och blandskogar med lång kontinuitet. Kontinuiteten kommer i sin tur leda till att de arter som är beroende av död ved gynnas. I kulturlandskapen är det viktigt att betet upprätthålls så långt det är möjligt. 19

23 sten barr och lövträd levande våtmark barrträd död, under nedbrytning barrträd levande barr och lövträd död, under nedbrytning lövträd(i stort) levande lövträd(i stort) död, under nedbrytning spillning ek död, under nedbrytning förna barr förna löv humus Substrat Fig. 1: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen barrskog blandskog(löv,barr) kulturmark(inklusive kulrurståndplatser) våtmark lövskog sandmark ekbestånd Biotop Fig. : Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

24 nedbrytning kontinuitet betning/hävd mykhorrhizabildning vattenrörlighet brand spillningsknuten naturlig erosion Process Fig. 3: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen vatten, närhet till vatten skugga hög luftfuktighet näringsrik mark/vatten betning/hävd kalkrik mark/vatten torr mark hög vegetation låg vegetation basisk mark/vatten god ljustillgång hasselskog lä Landskapskrav Fig. : Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 1

25 1 1 1 avverkning igenväxning pga minskad hävd(bete, slåtter),skogsplantering det moderna skogsbruket(exkl avverkning,plantering, brist på död ved) minskat bete/hävd föroreningar hydrologa skador brist på död ved brist på gamla träd exploatering(av mark eller art) det moderna jordbruket eutrofiering bete tamdjur/klövvilt Hot Fig. 5: Hotanalys Tabell : Täckningsfrekvens. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Kategori Täckning Substrat,9% täckning Biotop 1% täckning Process,9% täckning Landskapskrav 7,3% täckning Hot 1% täckning Analys av Ovansjös Ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: Areal: ca 5 hektar Området är starkt kuperat med rasbranter och naturvårdsintressanta kärnor av asp. I denna ekopark finns en långvarig fäbodshistoria, och området är ett välbesökt friluftsområde. Analysen av Ovansjös ekopark visar tydligt att det viktigaste substratet är döda barrträd. Lövträd är också av viss betydelse, men som substrat är de klart underordnad barrträden i betydelse (fig. ). På samma vis som de två mest frekventa substraten är barrträd och barrträd+lövträd så är de mest frekventa biotoperna barrskog och blandskog. Även här framgår barrträdens betydelse för de rödlistade arterna (fig. 7). Processanalysen visar att kontinuitet och nedbrytning är de två viktigaste processerna (fig.), och landskapskravanalysen visar att hög luftfuktighet och närhet till vatten är de viktigaste kraven från rödlistade arter i Ovansjö (fig.9). Vad gäller processanalysen är det dock viktigt att ha i åtanke att täckningsfrekvensen är under 5 %, men resultatet verkar rimligt jämfört med de andra analyserna av Ovansjö. Denna tydliga beskrivning av kontinuitetsskog av barrträd stärks återigen av hotanalysen som visar att de fyra största hoten mot de rödlistade arterna i Ovansjö är avverkning, brist på död ved, brist på gamla träd samt det moderna skogsbruket (fig.3). Slutsatsen i detta fall är att de rödlistade arterna i Ovansjö är i behov av en barrskog med lång kontinuitet som har hög luftfuktighet och rik tillgång på död ved. Om detta skall uppfyllas måste naturligtvis skogsbruket i detta område ses över noga. Utan avverkningsstopp blir det inga kontinuitetsskogar. Mängden död ved i Ovansjös ekopark bör analyseras, och om slutsatsen blir att mängden är otillräcklig så måste ett program startas för att öka mängden död ved i området.

26 barrträd död, under nedbrytning barr och lövträd död, under nedbrytning lövträd(i stort) levande barr och lövträd levande barrträd levande lövträd(i stort) död, under nedbrytning sten värdartsknuten våtmark ek död, under nedbrytning Substrat Fig. : Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen barrskog blandskog(löv,barr) lövskog våtmark ekbestånd kulturmark(inklusive kulrurståndplatser) Biotop Fig. 7: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 3

27 1 1 1 kontinuitet nedbrytning brand betning/hävd vattenrörlighet Process Fig. : Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 1 1 hög luftfuktighet vatten, närhet till vatten god ljustillgång skugga näringsrik mark/vatten torr mark Landskapskrav Fig. 9: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

28 avverkning brist på död ved brist på gamla träd det moderna skogsbruket(exkl avverkning,plantering, brist på död ved) föroreningar minskat bete/hävd exploatering(av mark eller art) igenväxning pga minskad hävd(bete, slåtter),skogsplantering hydrologa skador eutrofiering det moderna jordbruket Hot Fig. 3: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 7: Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat 95,% täckning Biotop 97,5% täckning Process 77,5% täckning Landskapskrav 7,5% täckning Hot 97,5% täckning Analys av ekoparken i Luttåive Antal rapporterade rödlistade arter: 39 Analys av ekoparken i Luttåive Substratanalysen visar att barrträd i allmänhet och barrträd som är döda och under nedbrytning i synnerhet är mycket viktiga substrat med ett sammanlagt högt värde. Det är dock viktigt att poängtera vikten av levande träd (fig.31). Barrskogens vikt som substrat bekräftas som i så många andra ekoparksanalyser av barrskogens vikt som biotop i biotopanalysen. Även blandskog är en biotop av mycket stor betydelse (fig.3). Troligtvis är det här lövträden får sin betydelse som substrat, eftersom biotopen lövskog är en biotop av ringa vikt i området. Processanalysen visar tydligt att nedbrytning och kontinuitet är de dominerande processerna (fig.33). Landskapskravanalysen klargör att hög luftfuktighet är det dominerande landskapskravet följt av vatten/närhet till vatten och sedan skugga (fig.3). Hotanalysen ger en bild av tydliga hot från skogsbruket med avverkningar som det dominerande hotet. Detta följs av brist på död ved, det moderna skogsbruket och sedan brist på gamla träd (fig.35). Det är omöjligt att inte lägga märke till att Luttåiveanalysens resultat är en nästan exakt kopia av resultatet från ekoparken i Kärringberget. När man granskar ArtDatabankens listor ser man även att av Kärringbergets 3 arter återfinns hela stycken, ca 5 % även i Luttåive. Detta trots att det är ett långt avstånd mellan parkerna. Det är viktigt att skogen i Luttåive precis som i Kärringberget får utvecklas så att den får kontinuitet och högre mängd död ved. Dessutom bör bestånd av levande barrskog samt lövskog sparas då deras betydelse som substrat är relativt stor. Avverkning och skogsbruk bör ske i minsta möjliga omfattning för att de rödlistade arterna i området skall kunna finnas kvar. 5

29 barrträd död, under nedbrytning barr och lövträd död, under nedbrytning barr och lövträd levande lövträd(i stort) levande barrträd levande sten våtmark värdartsknuten förna barr förna löv lövträd(i stort) död, under nedbrytning torr mark, sand/grus/ mager gräs Substrat Fig. 31: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen barrskog blandskog(löv,barr) våtmark lövskog kulturmark(inklusive kulrurståndplatser) Biotop ekbestånd Fig. 3: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

30 nedbrytning kontinuitet brand vattenrörlighet mykhorrhizabildning Process Fig. 33: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen hög luftfuktighet vatten, närhet till vatten skugga god ljustillgång kalkrik mark/vatten betning/hävd näringsrik mark/vatten Landskapskrav Fig. 3: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 7

31 avverkning brist på död ved det moderna skogsbruket(exkl avverkning,plantering, brist på död ved) brist på gamla träd hydrologa skador igenväxning pga minskad hävd(bete, slåtter),skogsplantering föroreningar bete tamdjur/klövvilt exploatering(av mark eller art) minskat bete/hävd Fig. 35: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Hot Tabell : Täckningsfrekvens Kategori Substrat Biotop Process Landskapskrav Hot Täckning 97,% täckning 9,7% täckning 71,79% täckning 1,5% täckning 97,% täckning Analys av ekoparken i Fjätälven Antal rapporterade rödlistade arter: 3 Substratanalysen av ekoparken i Fjätälven tyder på att det viktigaste substratet för de rödlistade arterna i området är barrträd som är döda eller under nedbrytning (fig.3). Detta bekräftas i biotopanalysen av att barrskog är den klart dominerande biotopen för de rödlistade arterna i området (fig.37). Processanalysen visar att de viktigaste processerna är nedbrytning och kontinuitet. Detta är två processer som är tätt ihopkopplade med biotoper av gammal granskog med riklig mängd död ved (fig.3). Landskapskravsanalysen visar att hög luftfuktighet och närhet till vatten är av stor vikt (fig.39). Hotanalysen bekräftar de tidigare resultaten med avverkning, men även brist på död ved och brist på gamla träd som stora hot mot de rödlistade arterna i området. Samtliga dessa tre hotkategorier är kategorier som står i skarp motsats till kontinuitetsskogar (fig.). Det finns dock en risk att resultatet är skevt p.g.a. ett relativt litet material jämfört med arean som för en ekopark är minst 1 ha. Det är viktigt att gynna gamla döda barrträd som är under nedbrytning, samt gynna mängden död ved i området.

32 barrträd död, under nedbrytning barrträd levande våtmark barr och lövträd levande barr och lövträd död, under nedbrytning sten lövträd(i stort) levande värdartsknuten lövträd(i stort) död, under nedbrytning ek levande Substrat Fig. 3: Substratanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen barrskog våtmark blandskog(löv,barr) kulturmark(inklusive kulrurståndplatser) Biotop lövskog ekbestånd Fig. 37: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 9

33 nedbrytning kontinuitet brand betning/hävd vattenrörlighet intermediär störning Process Fig. 3: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen hög luftfuktighet vatten, närhet till vatten skugga god ljustillgång kalkrik mark/vatten torr mark låg vegetation Landskapskrav Fig. 39: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen. 3

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

20% Naturvårdsareal. 5% ekoparker, 10% naturvårdsskogar 85% produktionsskogar. 20% 5% - 175 000 ha. 20% 10 % - 300 000 ha 20% 9% - 250 000 ha 20%

20% Naturvårdsareal. 5% ekoparker, 10% naturvårdsskogar 85% produktionsskogar. 20% 5% - 175 000 ha. 20% 10 % - 300 000 ha 20% 9% - 250 000 ha 20% 20% Naturvårdsareal 20% 5% - 175 000 ha 20% 10 % - 300 000 ha 20% 20% 9% - 250 000 ha 5% ekoparker, 10% naturvårdsskogar 85% produktionsskogar 5% Ekoparker Minst 50% naturvårdsareal Ekoparksavtal på 50

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Totalt 20% naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion där höga naturvärden prioriteras och ambitionsnivån mellan olika landskap varierar.

Totalt 20% naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion där höga naturvärden prioriteras och ambitionsnivån mellan olika landskap varierar. Peter Bergman Totalt 20% naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion där höga naturvärden prioriteras och ambitionsnivån mellan olika landskap varierar. Sveaskogs naturvårdsstrategiska verktygslåda

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...

Läs mer

Rödlistade arter i Skåne

Rödlistade arter i Skåne Rödlistade arter i Skåne www.m.lst.se Miljö och kulturmiljö Göran Mattiasson 2 Rödlistade arter i Skåne Göran Mattiasson Miljöenheten Länsstyrelsen i Skåne län Titel: Rödlistade arter i Skåne Utgiven av:

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget 1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget Blåsippor. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-03-24 Namn och områdeskod: Ersmarksberget, SE0810429 Kommun: Umeå Skyddsstatus:

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Sveaskogs naturvårdsarbete. En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap

Sveaskogs naturvårdsarbete. En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap Sveaskogs naturvårdsarbete En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap 1 Hög naturvårdsambition Eftersom Sveaskog är Sveriges största skogsägare med närmare 15 procent av landets produktiva skogsmark

Läs mer

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens

Läs mer

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten 2014-11-27 Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare:

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för O2 Vindkompaniet AB, augusti-september 2009 Inledning På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har FORAN

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad 2012-02-06 Block 1 Mångfald inom arter, mellan arter och mellan ekosystem Argument

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer