Projektredovisning för år 2012 Slutrapport

Transkript

1 Projektredovisning för år 2012 Slutrapport Författare: Kerstin Angvik Projektledare och demensvårdsutvecklare januari 2013

2 Sammanfattning Lärcenter för en god demensvård har som syfte att säkerställa och höja kvalitet i demensomsorgen. Lärcenter ska också ta fram modeller för att sprida kunskap till brukare, anhöriga och medarbetare samt dokumentera kunskap och arbetssätt. I de nationella riktlinjerna för en god demensvård läggs stor vikt vid en personcentrerad vård. De metoder och verktyg som Lärcenter valt att ha som grund i sitt arbete är en god förutsättning för att kunna erbjuda en individuell omsorg. Under projektet har Lärcenter profilerat sig inom demensvården, de förhållningssätt som förmedlas bör dock genomsyra all äldreomsorg. Projekttiden med Lärcenter har gjort det möjligt att genomföra olika projekt som utvärderas och dokumenteras i samarbete med universitetet för att sedan om resultatet varit till gagn för personer med demenssjukdom och deras anhöriga kunna spridas vidare till andra verksamheter. Demensvården är ett område under stark utveckling, det kommer nya kunskaper och erfarenheter som kan förbättra vården. Det kan vara svårt för varje medarbetare och verksamhet att hålla sig uppdaterad med nya rön inom området, ibland behöver gamla arbetssätt förkastas och ersättas av nya. Erfarna medarbetare behöver uppdatera sin kunskap och nya medarbetare behöver få ta del av andras erfarenheter och kunskap. Lärcenter ger möjligheter att ta till vara och sprida goda kunskaper och erfarenheter. Lärcenter för en god demensvård kan vara en resurs i framtiden för alla utförare av äldreomsorg i Linköpings kommun genom att vara ett stöd för att hålla en framåtsträvande och positiv process igång för de medarbetare som finns närmastpersoner med demenssjukdom och deras anhöriga. Lärcenter för en god demensvård som FoU-projekt är avslutat och har redovisats i en FoUrapport (Davidsson, 2011) Under år 2012 har Lärcenters huvudsakliga uppdrag inneburit att fortsätta utveckla demensplattformen för de verksamheter som är resurser och stöd för personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt personal inom demensvården. Syftet med plattformen är att öka kunskapen om varandras verksamheter och genom det få igång en bättre samverkan runt den enskilde samt att sprida information om stöd och resurser både för personer med demenssjukdom, deras anhöriga och personal. Plattformen består av representanter från alla utförare inom demensvården i Linköping och har startats med syfte att samverka om gemensamma dokument och arbetssätt. Det arbete som påbörjats med demensplattformen bör på sikt leda till ett bättre samarbete mellan olika verksamheter för stöd och resurser samt öka samarbetet mellan utförare av äldreomsorg. Vilket i sin tur bör gynna personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det första färdiga gemensamma dokumentet är levnadsberättelsen. För att implementera levnadsberättelsen ute i alla verksamheter har det bildats ett nätverk av undersköterskor. Undersköterskornas roll är att bli inspiratörer på sina arbetsplatser för att förankra och föra ut plattformens arbete. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte/Mål... 6 Tillvägagångssätt... 6 Ansökan... 7 Projektorganisation... 7 Styrgrupp... 7 Arbetsgrupp... 7 Projektledare... 7 Projektmedarbetare... 8 Bemanning... 8 Projektets olika faser... 8 Uppstartsfas... 8 Utbildning och handledningsfas... 8 Utvecklingsfas... 8 Implementeringsfas och framtagande av Lärcentermodell... 9 Projektets omfattning implementeringsmodellen Projektets omfattning utbildning och handledning internt Lärcenter utanför den egna organisationen Uppdrag från äldrenämnden 2011 med stöd av stimulansmedel Övrigt Resultat Sammanfattning av aktiviteter, utfall och utvärdering av de olika teman som ingått i projektet Lärcenter för en god demensvård Sammanfattande kommentarer vad gäller hur projektets mål uppnåtts

4 Uppdraget att bilda en demensplattform Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekonomi Diskussion Slutsatser Möjligheter för framtiden Referenslitteratur Bilagor Demensutbildningens innehåll Inbjudan till samverkan Kartläggning Arbetsmaterial/Förslag Levnadsberättelsen

5 Inledning Rapporten redovisar hur Lärcenter för en god demensvård använt de stimulansmedel som projektet erhållit under år 2012, vi har även valt att beskriva en del av det arbete som genomförts sedan projektet startade för att få en förståelse för Lärcenters arbete som helhet. Lärcenter för en god demensvård började som ett FoU- projekt under en tid av tre år med start oktober Senare har Lärcenter drivits med stöd av medel från FoU och Stimulansmedel samt Leanlink Ao Äldreomsorg. Undersköterskor med specialistkunskap som demensvårdsutvecklare driver projektet tillsammans med ledning och sakkunniga inom demensområdet. Lärcenters övergripande mål är att utveckla och sprida verksamhetsnära kunskap och arbetssätt. Lärcenter har arbetat med sex teman. Under 2011 tillkom demensplattformen och under 2012 nätverk et med undersköterskor. 1. Brukarinflytande, socialt och meningsfullt innehåll i dagen 2. Anhörigstöd, samverkan med anhöriga 3. Demensutbildning 4. Handledning 5. Vetenskapligt arbetsätt (evidens) samverkan med universitet, dokumentation av kunskap 6. Modeller för kunskapsspridning för att främja lärande. 7. Samarbete med andra utförare. Utveckla en Demensplattform och ett nätverk för undersköterskor. Lärcenter har valt att arbeta med fem beprövade och genomtänkta verktyg och metoder som ska bidra med ett gemensamt bra arbetssätt inom omsorgen. Dessa verktyg är Levnadsberättelse (Westius, 2006, Edberg, 2002), Bemötandemetoder(Cars och Zander, 2006, Feil, 2006) Reminiscens (Gynnerstedt, 2000), Beröringsmassage (Jelveus, 1999, Uvnäs-Moberg 2000) samt Musik och Dans(Nyström, 2002, Gullström och Lundberg, 2002). Bakgrund Sedan 2003 har Leanlink haft en strategisk viljeinriktning att utveckla demensverksamheten. År 2004 påbörjades arbetet med en vision om en sammanhållen vårdkedja för den enskilde brukaren med 5

6 demenssjukdom samt dennes anhöriga. Ett flertal delprojekt, varav flera i form av FoU projekt, planerades för att kunna leva upp till visionen. De aktuella projekten anges nedan i rubrikform. Utveckling av metod för anhörigstöd (FoU projekt) Utforma demensutbildningar för alla medarbetare inom omsorg Ta fram en dokumentation av demensutbildningar för medarbetare inom omsorg (FoU projekt) Erbjuda alla medarbetare inom demensboende handledning Demensvårdsutvecklare som arbetar del av tjänst övergripande med utbildning, handledning samt implementering av nya arbetsmetoder Dansprojekt (FoU projekt) Starta ett demensteam i hemtjänsten Starta nätverk för medarbetare inom demensomsorg Utveckla ett boende för yngre personer med demenssjukdom Demensutvecklarna har genomfört utbildningar och föreläsningar regional och nationellt. Utifrån de olika delprojekten fanns behov av att åstadkomma en mer sammanhållen helhet, och under 2006 väcktes tanken från ledningen att utveckla ett lärcenter för demensverksamhet. Syfte/Mål Det övergripande målet är att utifrån ett brukar- och evidensbaserat perspektiv utveckla ett lokalt lärcenter inom demensvård. Målsättningen är att detta lärcenter lokalt och inom berörda kommuner ska ha stor betydelse för demensvårdens kvalitet och verksamhetsutveckling samt att centrat aktivt ska delta i motsvarande utveckling i regionen och på nationell nivå. Syftet är att säkerställa och höja kvalitet i demensomsorgen genom att utveckla modeller för att sprida kunskap till brukare, anhöriga och medarbetare samt dokumentera kunskap och arbetssätt. Utifrån det angivna övergripande syftet formulerades följande mål på en lägre nivå: Utveckla modeller för hur vi genom brukare och anhöriga kan säkerställa och utveckla verksamhetens kvalitet Utveckla modeller för hur vi systematiskt kan fånga och tydliggöra den tysta och verklighetsnära kunskap som produceras i verksamheten Söka tillämpa organisering, arbetssätt och ledarskap som främjar lärande systematisering och dokumentation av kunskap, arbetsmetoder och arbetssätt Utveckla modeller för spridning av kunskap Utveckla vardagsnära och kontinuerligt samarbete mellan forskning och praktik Utveckla modeller och gemensamma dokument för samarbete mellan olika utförare Tillvägagångssätt 6

7 Lärcenter för en god demensvård startade som ett FoU projekt som löpt under tre år med start i oktober Undersköterskor med specialistkunskap som demensvårdsutvecklare driver projektet tillsammans med ledning och sakkunniga inom demensområdet. Demensvårdsutvecklarna arbetar under projektets gång även en del av sin tjänst i ordinarie verksamheter inom demensvården. Projektet har finansierats av både FoU-medel och statliga stimulansmedel samt Leanlink Ao Äldreomsorg. Här nedan följer en kort beskrivning av organisation och arbetsgång. Ansökan I oktober 2006 beviljade FoU-centrum ett planeringsanslag om kr för förankringsarbete, studiebesök och idéutveckling i berörda personalgrupper samt framtagande av projektansökan. Kontakter togs med Mjölby kommun och privata utförare i Linköpings kommun för ett eventuellt samarbete inom Lärcenterprojektet. En arbetsgrupp? bildades bestående av undersköterskor med specialistkompetens inom demensvård (sedermera demensvårdsutvecklare), verksamhetschefer, personer i ledande befattning och sakkunniga inom området samt en representant från FoUcentrum. Arbetsgruppens uppgift var att formulera en ansökan om ett Lärcenter till FoU-centrum. I denna projektansökan till FoU-centrum ansöktes om kr/år under 3 år för att finansiera projektet Lärcenter. I ansökan förband sig även Leanlink att skjuta till medel om kr/år. I oktober 2007 beviljades projektet slutligen kr/år under tre år. Projektet har finansierats av både FoU-medel och statliga stimulansmedel samt Leanlink Ao Äldreomsorg. Projektorganisation Projektet har fram till 2012 varit organiserat i en styrgrupp och en arbetsgrupp. Styrgrupp Styrgruppen har fram till 2012 bestått av affärsområdeschef äldreomsorg Leanlink, biträdande affärsområdeschef, verksamhetsutvecklare, sakkunnig inom demensomsorg, representant från demensvårdsutvecklare, berörda verksamhetschefer, FoU-representant samt extern person med erfarenhet av FoU-arbete. Styrgruppens uppgift har varit att ha ett långsiktigt fokus och hantera strategiska frågor. Arbetsgrupp Arbetsgruppen har bestått av demensvårdsutvecklare, biträdande affärsområdeschef, berörda verksamhetschefer samt representant från FoU. Arbetsgruppen driver utvecklingsprojekten samt organiserar och fördelar arbetet som sker i Lärcenter. Arbetsgruppen har träffats cirka en gång per månad. För att fortsätta utveckla lärcenter utvidgas nu Arbetsgruppen med ytterligare en Demensvårdsutvecklare men även med andra yrkesgrupper. Sjuksköterska,, arbetsterapeut och ytterligare någon Demensvårdsutvecklare allt i linje med nationella riktlinjer rekommendationer som rör ett multiprofessionellt arbete, där det kräver flera perspektiv och kompetenser, men också för att utveckla den personcentrerade vården i Linköping ytterligare. Projektledare Den första fasen i projektet leddes av den verksamhetschef som var initiativtagare till Lärcenter. I samband med att Lärcenter beviljades medel från FoU-centrum att driva projektet tillsattes en projektledare på 25 procent som fanns inom Leanlinks organisation med erfarenhet och kunskap både inom demensområdet och som projektledare. Våren 2009 tillsattes en av 7

8 demensvårdsutvecklare som projektledare, tidigare projektledare fortsatte dock att vara delaktig i Lärcenters styr- och arbetsgrupp. Under 2012 har Lärcenter bytt projektledare. Projektmedarbetare Undersköterskor med uppdrag som demensvårdsutvecklare har varit de som driver och utför de utvecklingsinsatser och projekt som sker i Lärcenter. De har också utfört demensutbildningar och tillhandahållit handledning till personalgrupper Demensvårdsutvecklarna har vidareutbildning inom området demensvård, bland annat en högskoleutbildning i psykogeriatrik, demenssjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar ur ett helhetsperspektiv. Lärcenters idé har varit att alla medarbetarna som deltar i projektet ska vara kvar i ordinarie verksamhet en del av sin tjänst under projektets gång. En medarbetare från varje arbetsgrupp som är delaktig i projektet har uppdraget som inspiratör. Uppdraget innebär bland annat att motivera och inspirera till ett gemensamt bra arbetssätt i den egna arbetsgruppen. Inspiratörerna ingår i ett nätverk och är länken mellan Lärcenter och arbetsgruppen. Bemanning Under projekttiden har Lärcenter bemannats med 0,25 årsarbetsplats för projektledare och cirka 0,6 årsarbetsplatser för projektmedarbetare. I stort sett hela projektanslaget har används för att täcka fasta personalkostnader. Leanlink har stått för OH kostnader såsom chef, ekonom, datorer, telefonkostnader, resor, utbildningar och övrigt material. Utöver detta har varje berörd verksamhet själva bekostat vikarier och personaltid för att delta vid olika aktiviteter. Projektets olika faser Uppstartsfas Uppstartsfasen började med en kunskapsinventering hos medarbetarna i Lärcenter. Handledare från FoU genomförde en fokusgrupp med intervjuer för att få fram en nulägesanalys. För att göra en kunskapsinventering genomförde en student från socionomprogrammet en enkätundersökning bland medarbetare på de verksamheter som berördes av Lärcenter. Vidare erbjöds medarbetare i berörda verksamheter seminarier. Seminariernas syfte var att informera om Lärcenter och att inventera önskemål och behov om utvecklingsområden hos medarbetarna. Utbildning och handledningsfas Denna fas innebar stort fokus på demensutbildning och handledning till medarbetare. Ett delvis nytt koncept med utbildning testades och utvärderades av studenter från Linköpings universitet. Även handledningsuppdraget utvärderades av studenter. En insats gjordes för att bjuda in anhöriga att delta i anhörigstödgrupper utöver de befintliga grupper som pågick sen tidigare. Utvecklingsfas Utifrån erfarenhet och de utvärderingar som gjorts under projektet arbetade Lärcenter med att ta fram en modell för varaktigt lärande och implementering av nya kunskaper och arbetssätt i 8

9 verksamheterna (se figur 1). Nya delprojekt startades och utvärderades. Nätverket med inspiratörer arrangerade workshop för medarbetare och anhöriga. Modell för implementering Leanlink Ao Äldreomsorg Utvärdering och fortsatt arbete kring verktygen Förberedelse i arbetsgruppen. Vem gör vad? Upprätta handlingsplan 3 Aktuella verksamhetschefer och inspiratörer informeras om handlingsplanen. Lärcenters bokhylla med olika typer av lärmaterial riggas för att lyfta fram det aktuella verktyget Teamträff uppföljning av demensvårdsutvecklare och inspiratör 8 4 Föreläsningar på Personalmöte och Anhörigträffar 7 5 Information på Q-råd Samverkansråd 6 Skriftlig information via Hemsida och Nyhetsbrev Teamträff Demensvårdsutvecklare och Inspiratör förmedlar arbetsuppgift till medarbetare 2 Figur 1 Modell för implementering Implementeringsfas och framtagande av Lärcentermodell Under sista fasen i projektet Lärcenter inriktades arbetet på implementering av Lärcenters fem verktyg enligt den modell som tagits fram (Figur 1). I vart och ett av de nio stegen gjordes en detaljplanering av vem som var ansvarig för att utföra uppgifterna i varje steg. Det första verktyget som implementerades var Levnadsberättelsen därefter följde implementering av Bemötandemetoder. Modellen utvärderades av studenter från Linköpings universitet. 9

10 Medarbetarna i projektet tog också fram en modell för hur ett Lärcenter kan vara organiserat och fungera för att garantera en fortsatt positiv utveckling av demensomsorgen enligt de erfarenheter som gjort under projektet. Se figur 2. Lärcenters modell Leanlink Ao Äldreomsorg Ständigt pågående utveckling i samspel med brukare, anhöriga och medarbetare Brukarnas behov och intressen Sprida goda erfarenheter Problemställningar från verksamheter Ta del av forskning Omvandla teoretisk kunskap till verktyg och arbetssätt Behov av fortbildning och handledning Egen forskning via FoU Utbildning utifrån verksamheters behov Vardagsnära kunskap via praktik Medverka till evidens Yrkesrelaterad handledning 1 Figur 2 Modell för Lärcenter Projektets omfattning implementeringsmodellen Omfattningen av hur många brukare, anhöriga och personal som varit berörda har varierat under projektets gång. Nedanstående är en ungefärlig beräkning av omfattningen när det gäller testet av modellen för implementering. Brukare 100 personer på dagverksamhet och vårdboende 130 personer inom hemtjänst Anhöriga 200 personer på dagverksamhet och vårdboende Personal 260 personer inom hemtjänst 75 personer på dagverksamhet och vårdboende 10

11 40 personer inom hemtjänst. Projektets omfattning utbildning och handledning internt Demensutbildning till personal har erbjudits mer än 1000 personer i tre olika steg, totalt 2, 5 dagar per person(bilaga 1). Handledning erbjuds kontinuerligt till cirka 200 medarbetare. Siffran totalt över hur många medarbetare som tagit emot handledning är betydligt större då grupper avslutas och ersätts med andra. Konsultation vid enstaka tillfällen har tillhandhållits till cirka 200 medarbetare. Lärcenter utanför den egna organisationen Workshops har arrangerats för att inspirera och illustrera de fem verktygen Lärcenter valt att arbeta efter. Medarbetare, anhöriga, brukare samt privata utförare bjöds in, även personer i ledande befattning inom äldreomsorgen inbjöds. Tillsammans med övriga projekt inom demensområdet som erhållit stimulansmedel presenterade Lärcenter sitt arbete för allmänheten i Konsert och kongress. Demensvårdsutvecklare från Lärcenter hade hösten 2009 och år 2010 delvis sin placering på Hagdalska huset - seniorcenter, en mötesplats för pensionärer. Lärcenter medverkar också i ett projekt inom kost och nutrition som drivs med stimulansmedel inom Linköpings kommun där genombrottsmetoden testas och utvärderas. Under hösten 2010 fick Demensvårdsutvecklarna i Lärcenter tillsammans med Birgittaskolan, Moaskolan och Kompetensutvecklingsinstitutet uppdraget från äldrenämnden att utbilda cirka 100 medarbetare inom äldreomsorgen i demensvård. Utbildningen upprepades i samma omfattning hösten Lärcenter och Attendo Care har samarbetat med att ta fram en gemensam kartläggning av förmågor enligt ett jagstödjande förhållningssätt. Utvärdering har skett med hjälp av medarbetare hos de båda utförarna. Kartläggningen finns att tillgå för alla intresserade utförare och kan laddas hem från Lärcenters hemsida. Lärcenter har även erbjudit tjänster till enheter som inte ingått i projektet. Dessa tjänster har främst varit kopplade till en demensutbildning i tre steg och handledning till personal. För att finansiera detta har respektive enhet debiterats ett självkostnadspris. Demensvårdsutvecklarna i Lärcenter har på senare år efterfrågats från bland annat privata utförare, LSS och andra kommuner när det gäller handledning och utbildning/föreläsningar. Demensvårdsutvecklarna i Lärcenter har också bjudits in att föreläsa vid anhörigträffar, olika föreningar t.ex. godman föreningen och väntjänst både i Linköping och närliggande kommuner. Varje förfrågan har kunnat tillgodoses. Demensvårdsutvecklarna har också haft uppdrag som föreläsare och utbildare i andra kommuner för medarbetare inom demensvården vid flera tillfällen. Ett flertal studiebesök har mottagits från olika delar av landet där intresset har varit att få information om hur demensomsorgen bedrivs inom Lärcenters verksamheter och vilka metoder och verktyg Lärcenter arbetar efter. Lärcenters arbete finns beskrivet på Svenskt Demenscentrums hemsida med hänvisning till den egna hemsidan. 11

12 Material som är framtaget och utvärderat under projektet finns på Lärcenters hemsida och kan laddas ner av intresserade. I samband med uppdraget från äldrenämnden 2011 att bilda en gemensam demensplattform har Lärcenter under startat ett nätverk för samverkan mellan olika aktörer som finns inom demensområdet i kommunen, även Landstinget har varit representerat. Samtliga privata utförare i Linköpings kommun har bjudits in att delta i samverkansprojektet där Lärcenter är motorn i ett nätverk med representanter från alla utförare i Linköpings kommun med syfte att arbeta för gemensamma arbetssätt och dokument. Under 2012 har alla utförare fått möjlighet att delta i ett nätverk med undersköterskor vars uppgift är att inspirera kollegor i lärcenters arbete på den egna arbetsplatsen. Först ut blir arbetet med levnadsberättelsen. Uppdrag från äldrenämnden 2012 med stöd av stimulansmedel Lärcenter för en god demensvård fick redan 2011 i uppdrag av äldrenämnden att bilda en gemensam plattform för utförare och aktörer inom demensområdet i Linköpings kommun. Målet var att utifrån ett brukarperspektiv utveckla samverkansformer och att utgöra en sammanhållande funktion och motor i det utvecklingsarbete som pågår i Linköping inom demensområdet utifrån de nya nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Verksamheter som erhållit stimulansmedel bjöds in till en första träff. Syfte och mål med plattformen utformades. Deltagarna beslöt att bjuda in även andra verksamheter som är resurser och stöd för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Vi har valt att benämna dessa verksamheter som finns inom demensvården i Linköpings kommun för aktörer. Samtliga privata utförare i kommunen bjöds också in att delta i plattformen. En analys av deltagarnas styrkor och förbättringsområden genomfördes. Det konstaterades att aktörerna behövde öka kunskapen om varandras verksamheter. Vinster med att öka kunskapen om varandras verksamheter skulle kunna vara att bättre ta till vara de resurser som finns och en ökad samverkan skulle också förbättra för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Aktörerna behövde också hitta sätt att sprida information om verksamheterna till personer med demenssjukdom, anhöriga och personal. Demensplattformens deltagare beslöt att träffas gemensamt i ett nätverk vid fem tillfällen under året. Ett annat forum för att kommunicera mellan träffarna var en gemensam webbplattform för inbjudna deltagare. Ett första steg i att öka kunskapen om varandras verksamheter var att beskriva sin verksamhet på den gemensamma webbplattformen och diskutera samt kommentera varandras information. Plattformens deltagare bildade två arbetsgrupper en för aktörer och en för utförare. Utförarnas representanter valde att fokusera på gemensamma dokument och arbetssätt. Levnadsberättelsen valdes ut som ett första dokument att samverka kring. Målet var att alla utförare i Linköpings kommun ska använda samma blankett för att underlätta för personer med demenssjukdom, anhöriga och personal. Levnadsbeättelsen ligger nu ute på hemsidan, arbetet med att sprida information om den fortgår. Plattformens undersköterskor tog fram ett förslag till Levnadsberättelse(bilaga 2).Under 2012 har ett nätverk med undersköterskor bildats Alla demensboenden har haft möjlighet att skicka en representant. Nätverket ska arbeta med att implementera levnadsberättelsen på den egna 12

13 arbetsplatsen. I nuläget består nätverket av 20 undersköterskor, vi kommer under 2013 dela upp oss i mindre grupper, vi tror också att deltagande boenden kommer öka. För att få en överblick på vilka stöd och resurser som finns i kommunen gjordes en kartläggning (bilaga 3). Karläggningen gjordes utifrån en tänkt sjukdomsprocess för en person med demenssjukdom och vilka symtom som kan uppstå. Därefter placerades olika vårdformen in i kartläggningen och också olika verksamheter för stöd och resurser. Anhöriga från olika utförare bjöds in att delta i en referensgrupp för att ge sina synpunkter på kartläggningen och eventuella användningsmöjligheter. Demensföreningen i Linköping och Äldrelots har också fått kartläggningen presenterad och fått möjlighet att lämna synpunkter. Det har uttryckts ett behov från anhöriga och personal om en överskådlig information om vilka stöd och resurser som finns, kartläggningen i en mer bearbetat form skulle kunna tillgodose det behovet. Övrigt Lärcenter för en god demensvård har uppmärksammats på olika sätt för sitt arbete. År 2010 fick Demensvårdsutvecklarna ta emot Linköpings kommuns personalpolitiska programs pris för sitt målmedvetna arbete att inspirera och förmedla kunskap till övriga medarbetare. Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar delar varje år ut stipendie till den eller de som fört demensvården framåt. År 2011 tilldelades Lärcenter det stipendiet. Resultat Projektet Lärcenter för en god demensvård har sammanställts i sin helhet i en FoU-rapport (Davidsson, 2011). Här under följer en kort redovisning av resultat och utvärderingar som gjorts i de olika temana under projekttiden. Sammanfattning av aktiviteter, utfall och utvärdering av de olika teman som ingått i projektet Lärcenter för en god demensvård Tema Aktiviteter Utfall Utvärdering 1. Brukarinflytande, socialt och meningsfullt innehåll i dagen Samverkansråd med brukare och gäster på sex enheter. Utveckling av skattningsskalor för att mäta brukares uppfattningar om aktiviteter och delaktighet Skattningsskalorna fungerar bra och modellen används på fem enheter efter projekttidens slut. Intern uppföljning i Lärcenterprojektet. 2. Anhörigstöd, samverkan med anhöriga Genomfört studiecirklar för anhöriga på tre enheter. Genomfört Studiecirklarna har lett till utveckling av kommunikationen med anhöriga samt konkreta Extern utvärdering i form av kandidatuppsats. Intern uppföljning i 13

14 anhörigstöd i grupp. utvecklingsförslag. Lärcenterprojektet. Anhörigstöd kan anpassas för anhörigas olika behov. 3. Demensutbildning Utveckla och genomföra demensutbildning om metodverktyg. Utveckla läromedel i demensvård samt dans. Totalt har 1070 vårdpersonal genomgått utbildningen. Kunskaperna används i dagligt arbete och bemötandet av vårdtagaren har förbättrats. Ledningens roll kan utvecklas. Extern utvärdering i form av kandidatuppsats/fourapport. Intern uppföljning i Lärcenterprojektet. 4. Handledning Kontinuerliga handledningstillfällen för grupper om 6 till 10 personal cirka en gång per månad. Ge vårdpersonal ökad kunskap, ge möjlighet till reflektion, utveckla ett gemensamt arbetssätt som gynnar vårdtagaren. Cirka 200 medarbetare har deltagit i kontinuerlig handledning och ytterligare cirka 110 har fått konsultation vid enstaka tillfällen. Handledningen upplevs leda till utveckling, nya kunskaper och gemenskap. Extern utvärdering i form av kandidatuppsats/fourapport. Intern uppföljning i Lärcenterprojektet. 5. Vetenskapligt arbetssätt (evidens), samverkan med universitetet, dokumentation Kontinuerliga träffar med forskare i geriatrik, handledning och stöd från FoUcentrum, utvärdering i form av kandidatuppsatser inom Socionom- och PA-programmet, samt egen dokumentation i form av läromedel och arbetsrapporter. Det material som tagits fram har kontinuerligt behandlats internt i styroch arbetsgrupp, samt redovisats i work shop, på FoU-seminarier samt på konferenser. Läromedlen som tagits fram tillämpas i verksamheten. Föreliggande rapport. Extern utvärdering i form av kandidatuppsatser. Interna arbetsrapporter. Läromedel. 6. Modeller för kunskapsspridning för att främja lärande Skapa en demensplattform, genomföra work shops samt organisera inspiratörer på Implementeringsmodellen upplevs fungera mycket bra. Skillnader mellan de olika enheterna påverkar implementeringen. Vikarier omfattas i lägre Extern utvärdering i form av kandidatuppsats/fourapport. Intern uppföljning i 14

15 enheterna. Utveckla och testa en modell för implementering av metodverktyg på sju enheter. Bokhyllor på enheterna. 7 Skapa ett nätverk bestående av undersköterskor från intresserade boenden hos alla utförare 8 Skapa en webbaserad plattform grad än tillsvidareanställda. Implementeringsmodellen har förändrats något I dagsläget tekniska inloggningsproblem Lärcenterprojektet. Utvärdering ska ske i samverkan med universitetet under 2013 Fortsätta utvecklingen 2013 Sammanfattande kommentarer vad gäller hur projektets mål uppnåtts Projektet har lyckats med att uppnå målen. Detta gäller i relation till brukare och anhöriga, där fungerande modeller utvecklats för att fånga upp uppfattningar och engagera dessa i utveckling av verksamheten. För att kunna fånga och tydliggöra tyst kunskap finns en bra modell i handledningen och i modellen med inspiratörerna som även utvecklats att gälla alla utförare. Lärcenter har också utvecklat en organisation och ett arbetssätt som är dynamisk, och som tar hänsyn till omvärldsfaktorer och kopplar dessa till det interna arbetet i Lärcentret, samtidigt som Lärcentret är kopplat till samtliga nivåer i den egna hemorganisationen. En bidragande orsak till detta är att medarbetare som fortfarande arbetar ute i verksamheten är engagerade i Lärcenter tillsammans med chefer på olika nivåer. Fortsatt arbete med demensplattformen Trots den korta tid som demensplattformen funnits har träffarna i nätverket med aktörer och utförare bidragit till att öka kommunikationen och samarbetet. En ökad kunskap om varandras funktion har bidragit till att sprida goda erfarenheter och öppnat upp för samverkan. Detta borde medföra förbättringar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Den kartläggning av stöd och resurser som påbörjats har mött mycket positiv respons i och med Lärcenters permanentning kommer vi nu arbeta vidare med den. Kartläggningen ska också utvecklas för att bli ett bra redskap att söka information från t.ex. via kommunens hemsida för personer med demenssjukdom, deras anhöriga samt personal. Samarbetet mellan utförare har också varit positivt och konstruktivt. Framtagandet av en gemensam levnadsberättelse är ett konkret exempel på det samarbetet med syfte att underlätta för personer med demenssjukdom, deras anhöriga och personal inom demensvården. Under 2012 har ett nätverk av undersköterskor bildats som har till uppgift att implementera de dokument och arbetssätt som plattformen arbetat fram. Nätverket består av undersköterskor från alla utförare, från alla typer av boenden och består även av representanter från DAL lag. Första uppdraget handlar om att utveckla arbetet med den nya gemensamma levnadsberättelsen för att 15

16 arbeta aktivt med den i vardagen. Nätverket arbetar tillsammans i plattformen med att ta fram en manual som tillhör levnadsberättelsen. Mycket av arbetet under 2012 har inneburit att informera på chefsträffar, personalträffar om lärcenter men framförallt om den nya levnadsberättelsen och implementeringen av den. Vi har även deltagit på anhörigträffar, enhetsråd mm för att sprida information kring det nya dokumentet och arbetsmetoden.. Ekonomi Här nedan redovisas ekonomin för år 2012 Erhållna stimulansmedel Löner till demensvårdsutvecklare Fortbildning demensvårdsutvecklare Litteratur/material Kommunikationskostnader Övriga kostnader inkl overhead Diskussion De nationella riktlinjerna för en god demensvård betonar vikten av att sätta individen i centrum och att utgå från varje person när vi erbjuder omsorg. De beprövade och genomtänkta metoder och verktyg som Lärcenter valt att arbeta med är en god förutsättning för att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad. Våra egna och andras erfarenheter (Ekholm, Ellström och Ellström, 2003) är att det finns svårigheter att få ny kunskap att fästa ute i verksamheterna, att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Erfarna medarbetare behöver uppdatera sin kunskap och nya medarbetare behöver få ta del av andras erfarenheter och kunskap. Modellen med Lärcenter gör att ny forskning och kunskap sprids och att medarbetare själva kan medverka i forskning. Lärcenters modell omsätter teoretisk och praktisk kunskap till konkreta metoder och verktyg. Ett Lärcenter kan verka för att ta till vara och sprida de goda kunskaper och erfarenheter som finns ute i verksamheterna. Lärcenter behövs som en resurs i framtiden för utförare av äldreomsorg i Linköpings kommun genom att vara ett stöd för att hålla en framåtsträvande och positiv process igång för de medarbetare som finns närmast våra kunder och deras anhöriga. Nationella riktlinjerna rekommenderar multiprofessionellt teambaserat arbete för att underlätta bedömningar, finna problem och hitta lösningar så att personens behov av vård och omsorg 16

17 tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Demensplattformens syfte och mål är helt i linje med de rekommendationerna. För att demensplattformen ska leva vidare och utvecklas behövs Lärcenter som en sammanhållande funktion och motor i det fortsatta arbetet. Slutsatser Lärcenter för en god demensvård är nu avslutat som projekt, från och med 2013 är det en permanentad verksamhet. En slutsats av utvärderingar gjorda under projektet är att konceptet med utbildning till medarbetare följt av handledning ökar möjligheten att förverkliga teoretisk kunskap i praktiken, vilket är helt i linje med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det tycks också som det är en framgångsfaktor att utbildningen och handledningen utförs av personer inom den egna yrkesgruppen, demensvårdsutvecklarna har både teoretisk och praktisk erfarenhet av demensvård. När det gäller anhörigstöd ser vi de anhöriggrupper som bedrivs i nära anslutning till verksamheterna som ett bra komplement till andra stödfunktioner inom Linköpings kommun. De studiecirklar som genomförts inom projektet med anhöriga och medarbetare tillsammans tar tillvara bådas kompetenser och erfarenhet vilket borde leda till en bättre omsorg för de personer med demenssjukdom som bor på gruppboende. Projektet med Samverkansråd som är utformade att passa även personer med demenssjukdom visar att det går att hitta sätt att ta tillvara på synpunkter och önskemål även om personen kommit långt i sin demenssjukdom och verbalt inte kan uttrycka sig. Utvärderingen av modellen för implementering visar att medarbetare upplever att arbetet med de fem verktygen har stärkt dem i deras yrkesroll och att de har ökat förutsättningarna att tillgodose vårdtagarnas behov. Den modell som Lärcenter för en god demensvård tagit fram om hur ett Lärcenter kan vara organiserat fungerar för olika inriktningar. Slutsatser och utvärderingar från projektet som helhet presenteras mer utförligt i FoU-rapport(Davidsson.B, 2011) Vi kan i och med permanentningen arbeta vidare med att utveckla demensplattformen och det nystartade nätverk som drivs parallellt med plattformen. Vi vill på bästa sätt ta till vara och bidra till kunskapsutbyte och utveckling mellan både aktörer och utförare. Vi kan i plattformen fortsätta arbetet med att ta fram nya gemensamma dokument och arbeta för att den personcentrerade vården och vårdkjedjan blir ännu bättre. Plattformen kommer också arbeta vidare för ett webbaserat samarbete. Möjligheter för framtiden Lärcenters övergripande mål är att utifrån ett brukar- och evidensbaserat perspektiv utveckla ett lokalt lärcenter inom demensvård. Projektet har lyckats med att uppnå de målen. I samspel med personer med demenssjukdom deras anhöriga och personal har fungerande modeller utvecklats för att ge stöd i utveckling av demensvården. För att kunna fånga och tydliggöra tyst kunskap finns en bra modell i utbildning och handledning samt i modellen med inspiratörer. Den modell som Lärcenter testat och utvärderat med undersköterskor som får uppdraget som Inspiratörer på sin arbetsplats skulle kunna utvidgas till alla utförare. Genom att driva nätverk med 17

18 Inspiratörer skulle Lärcenter kunna ta till vara på och sprida bra kunskap och arbetssätt bland alla utförare av äldreomsorg i Linköpings kommun. Lärcenter för en god demensvård kan i framtiden fungera som en resurs för alla utförare i kommunen t.ex. när det gäller fortbildning och handledning till personal inom demensvården. Vi har under åren fått till oss att det finns ett behov från anhöriga om utbildning i frågor som rör demenssjukdom och bemötande, Lärcenter skulle kunna bistå samtliga utförare med sådan utbildning. Demensplattformens möjligheter har vi under lagt grunden till, fortsatt samverkan och utbyte mellan aktörer och utförare skulle vara en framgångsfaktor för att nå målen enligt de nationella riktlinjerna för en god demensvård när det gäller att säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. En sådan samverkan förbättrar vården runt personen med demenssjukdom och deras anhöriga. För att minimera negativa konsekvenser vid utförarbyte för personer med demenssjukdom och anhöriga behövs ett utökat samarbete kring gemensamma arbetssätt och dokument. Lärcenter har också utvecklat en organisation och ett arbetssätt som är dynamisk och som tar hänsyn till omvärldsfaktorer och kopplar dessa till det interna arbetet i Lärcenter. Resurser för att driva Lärcenter för en god demensvård vidare behövs i framtiden för att det ska finnas utrymme för att sätta sig in i ny forskning och kunskap som kommer inom området samt för att sprida det vidare till värde för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. För att utvecklas ytterligare och arbeta utifrån de nationella riktlinjer med det multiproffesionella teamet kommer vi därför vidga Lärcenter med andra professioner under Sjuksköterska och arbetsterapeut kommer finnas med i arbetsgruppen. Referenslitteratur Cars, J & Zander B. (2006) Samvaro med dementa. Stockholm: Gothia Davidsson. B (2011) Lärcenter för en god demensvård.(fou-rapport 65:2011)Linköping. FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun. Edberg, A-K (Red.) (2002) Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur Ekholm, B., Ellström, E. & Ellström, P-E.(2003). Verksamhetskultur och lärande. Om äldreomsorgen som lärandemiljö. Lund: Studentlitteratur. Feil, N (1994). Validation-Feilmetoden. Stockholm: Studentlitteratur Gullström, A & Lundberg, E-L.(2002). Dansens betydelse för personer med en demensdiagnos. Arbetsrapport FoU 8:2002. Linköping. Linköpings Kommun Unitryck Gynnerstedt, K. & Scharau, M-B.(2000). Reminiscensmetoden, Lund: Studentlitteratur Jelveus, L (2000). Berör mig också. Stockholm: Gothia 18

19 Kitwood, T. (1997). Dementia Reconsidered. Buckingham-Philadelphia: Open University press Nyström, K. (2002). Dans på gränsen. Demensdrabbades kommunikation i dansterapi. Stockholms Universitet Pedagogiska instituonen. Akademitryck, Edsbruk Westius, A & Petersen, U (2006) I berättelsen finns jag. Stockholm: Verum. Uvnäs-Moberg, K. (2000). Lugn och beröring. Stockholm: Natur & Kultur Bilagor Bilaga 1 Innehåll demensutbildning steg 1, 2 och 3 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bifogas i fil: Inbjudan till samverkan Kartläggning stöd och resurser Förslag dokument levnadsberättelse PowerPoint presentation informationsträffar Demensutbildningens innehåll Bilaga 1 19

20 Leanlink Ao Äldreomsorg Innehåll demensutbildning Bilaga 1 Steg 1 och 2 Översikt av de vanligaste demenssjukdomarna och dess följder samt hur en demensutredning går till Bemötande med ett jagstödjande och bekräftande förhållningssätt med syfte att bevara personens självkänsla Bemötande av oro och aggressivitet Eriksson utvecklingspsykologi Anhörigas situation Beröringsmassage, teori om massagens effekter Praktik, hand- och ryggmassage Steg 3 Repetition av ett jagstödjande förhållningssätt Reminiscensmetoden, teori och praktik Minneslådor/levnadsväska Miljöns betydelse Vikten av en strukturerad lugn miljö Dans och demens Inbjudan till samverkan Bilaga 2 20

21 Kartläggning Bilaga 3 21

22 Arbetsmaterial/Förslag Levnadsberättelsen Bilaga 4 LINKÖPINGS KOMMUN Levnadsberättelse Namn Eventuellt foto Framtaget genom samarbete mellan Attendo, Bräcke Diakoni, Carema care, Kosmo, Hovetorpets dagverksamhet, Leanlink, Lärcenter, Monicas dagverksamhet 22

23 Levnadsberättelse Namn Personnummer Är/har varit gift/sambo Ev tidigare efternamn Smeknamn Vill nu bli tilltalad Språk, dialekt Födelseort/Land God man 23

24 Barndomstid Mammas namn, ev smeknamn Hur var mamma Mammas yrke Vad gjorde ni tillsammans Vad tyckte hon om Berätta om hur personen minns sin mamma, relation etc Mamma dog år på grund av 24

25 Levnadsöden hos mamma som känns viktiga att minnas Pappas namn, ev smeknamn Hur var pappa Pappas yrke Vad gjorde ni tillsammans Vad tyckte han om Berätta om hur personen minns sin pappa, relation etc Pappa dog år på grund av 25

26 Syskons namn/ev smeknamn Födda ev. bortgång Namn på syskonens maka/maka Plats i syskonskaran Speciell kontakt med syskonen Barndomshem och bostadsorter Adress, landet/ staden, hur det såg ut Bra/mindre bra med barndomshemmet Hur länge bodde personen där 26

27 Kan barndomshemmet besökas Händelser från barndomen som ofta återkommer Arbetsuppgifter i barndomshemmet, tyckte mindre om, tyckte mer om Andra viktiga personer i uppväxten Intressen som barn, lek, böcker, sport, musik 27

28 Ungdomstid Skolan/skolor namn och orter och utbildningar Namn på lärare som personen särskilt minns Favoritämnen Fritidsintressen i ungdomen Konfirmation År Ort Kyrka Präst 28

29 Vuxenliv Körkort År Var Bilmärke Militärtjänst Vilket regemente Vilken grad Vilken försvarsgren Arbetsplatser 29

30 Det första jobbet Yrkesroller Hur länge arbetade personen på varje plats Hem i personens vuxna liv Flyttat mycket/sällan Sommarhus, var Andra platser som har varit betydelsefulla 30

31 Familj, kärlek och vänskap Är/har varit gift med Hur träffades ni Vilken kyrka/ort Andra detaljer som känns viktiga Änka/änkeman/år Ev bortgång på grund av Ev. skilsmässa/år 31

32 Barns namn och ev partner Var de bor och arbetar med Barnbarns namn. Särskilda händelser förknippade med barnen Särskilda händelser förknippade med barnbarnen 32

33 Pensionsålder Blev pensionär år Intressen som pensionär Livsföring som pensionär Morgonpigg/kvällstrött, Matvanor, favoritgodis, frukt etc. Eventuella sjukdomar 33

34 Personligt Händelser/upplevelser personen ofta återvänder till eller pratar om Utmärkande personlighetsdrag, ex. sällskapsmänniska, velat vara själv Är/var rädd för t.ex åska, mörker vara ensam, simma, tandläkare etc. Glädjeämnen i livet Hur har personen gjort för att hantera motgångar/stress 34

35 Värderingar Höger/vänster hänt Syn/hörsel problem Personliga tillhörigheter som är värdefulla och viktiga Föremål från barndom/vuxenlivet som finns i lägenheten 35

36 Aktiv i någon förening. Namn och uppgift Intressen Naturintresserad, växter och djur Musiksmak, sjunger eller spelar själv Favorit böcker/ författare/facklitteratur Dagstidning/Veckotidning Tv/radioprogram 36

37 Artister/skådespelare som uppskattas mycket Annat viktigt ex språk, politik, konst, kungligheter. Resor, finns fotografier Språkkunskaper Husdjur, namn, vad de betytt Sport, vad, vilken roll 37

38 Vanor och önskemål Klädesvanor/plagg/kvalitet Favoritfärg Smink/smycken Färga håret Parfym Rakning dam/herre Mat/dryck Favoriträtter/tycker mindre om 38

39 Kryddor Sov vanor Dusch/bad vanor Något att tänka på vid personlig hygien, dusch, bad Rök/snus/alkohol vanor Kroppslig smärta Utevistelse Uppgifter i hemmet 39

40 Hur har vardag och helg sett ut Övrigt Uppgifter till levnadsberättelsen har skrivits av: Samtycker till att informationen vid behov lämnas till annan vårdgivare t.ex inom kommunen. Namn: 40

41 Levnadsberättelse Linköpings äldreomsorg använder ett formulär som kallas för Levnadsberättelse. Syftet med levnadsberättelsen är att varje individ ska få en personcentrerad omvårdnad som är en naturlig del i Linköpings äldreomsorg. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen, och inte demenssjukdomen sätts i fokus. Den personcentrerade omvårdnaden utgår från information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser. (Socialstyrelsen Nationella riktlinjer, 2010). Levnadsberättelsen används som en viktig del i vården av personer som har svårt att minnas sitt liv eller som inte kan göra sig förstådda. En människas unika levnadsberättelse är grunden för hur han/hon ska bemötas. Genom att lära känna personen och få ta del av Levnadsberättelsen ökar förståelsen för individen och är en hjälp för att kunna svara på frågor som personen undrar över när minnet sviktar. Med denna kunskap vill vi kunna ge personen en guldkant på tillvaron och skapa meningsfulla sysselsättningar där hänsyn tas till individens tidigare intressen. (Ur Dokumentation utbildning, Lärcenter för en god demensvård, 2008). Närstående och/eller vårdtagaren ombeds av fylla i formuläret som också kontinuerligt kan kompletteras. Levnadsberättelsen behandlas med sekretess och förvaras i personakten. Kontaktpersonen ansvar för att informera om levnadsberättelsen och erbjuda sin hjälp om så önskas. Materialet framtaget hösten 2011 genom samarbete mellan Attendo, Bräcke Diakoni, Carema Care, Kosmo, Leanlink, Lärcenter, Monicas dagverksamhet. Manualen arbetades fram utifrån de frågeställningar och synpunkter som kom fram på Demensplattformens möte med utförare och aktörer. Den består av syftet, tillvägagångssätt, tips på hur den kan användas, andra språk, sekretess, övrigt och lästips. Bilaga?? 41

42 42