Äldreomsorgsplan

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens plan för äldreomsorgen Äldreomsorgsplan Foto:Leif Johansson

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Begrepp 4 3 Vad styr äldreomsorgen - nationella och lokala styrdokument 5 Nationella styrdokument... 5 Nationella mål... 5 Värdigt liv... 5 Vård- och omsorg vid demenssjukdom... 6 Lokala styrdokument... 6 Vision om äldreomsorgen... 6 Nämndsbudget... 6 Äldreomsorgsplan... 7 Verksamhetsidé Värdegrund 8 5 Äldreomsorg i Partille... 9 Biståndsenheten Stöd i hemmet Anhörigstöd Trygghetslarm Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Seniorträffar Trygghetsboende Korttidsenhet Särskilt boende Kostenheten Vad kan vi säga om framtiden? 11 Befolkningsprognos för äldre Utvecklingen i Partille vad tror vi? Allmänt Särskilt boende Hemtjänst Scenarier Utvecklingsområden 16 Värdegrund Förebyggande arbete Anhörigstöd Valfrihet Demens Social samvaro och aktiviteter Mat och nutrition Information och kommunikation Personalens kompetens och rekryteringsbehov Bostäder och lokaler Kvalitetsarbete Samverkan Aktivitetsplan Bilaga 1: Statistik, nyckeltal 30 Bilaga 2: Synpunkter från brukare med mera 34

3 1 Inledning Syfte Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldre-omsorg. Den ska redovisa kommunens ambitioner med uppsatta mål och konkreta aktiviteter för äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden. Planen ska under perioden 2012 till 2022 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet. Planen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. Planen ersätter inte gällande lagstiftning på området. Dessutom innehåller planen en aktivitetsplan som revideras varje år. 3

4 2 Begrepp Hemtjänst i hemtjänsten ingår en servicedel och en omvårdnadsdel Service hemtjänstens service innebär praktisk hjälp med hemmets skötsel till exempel städning, fönsterputs, tvätt, inköp, ärenden samt promenader och socialt umgänge Omvårdnad/omsorg hemtjänstens omvårdnad/omsorg kan innebära att få hjälp med att äta, dricka och att få hjälp med den personliga omvårdnaden. Man kan erbjudas ledsagning om man har behov av det. Insatser kan beviljas för att brukaren ska känna trygghet och säkerhet. I omvårdnad/omsorg ingår också trygghetslarm. Hemsjukvård hälso- och sjukvård i bostaden. Äldre som av hälsoskäl inte kan ta sig till sjukvården kan vara berättigade till hemsjukvård. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor. Rehabilitering hjälpa personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar att återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt förbättra förutsättningarna för delaktighet i samhällslivet. Ordinärt boende vanliga lägenheter, egna hem i olika former eller seniorboende anpassade för äldre. Trygghetsboende egna lägenheter anpassade för äldre, 70 år och bosatta i Partille, med behov av hemtjänstinsatser och tillgång till viss service till exempel. gemensamhetslokaler och lunchservering. Särskilt boende egna lägenheter med gemensamt allrum och kök. Tillgång till personal dygnet runt finns för att tillgodose de behov som de boende har. Gemensamt för alla särskilda boenden är det behövs en ansökan, en behovsbedömning och ett beslut för att flytta dit. Salutogent förhållningssätt - att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och ser det friska. 4

5 3 Vad styr äldreomsorgen - nationella och lokala styrdokument Nationella styrdokument De viktigaste lagarna är Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förutom i lagstiftningen finns de nationella målen uttryckta i riksdagens antagna mål för äldrepolitiken samt i en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg. De nationella målen är att: Äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Äldre skall bemötas med respekt Äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg (ur regeringens proposition 1997/98:113) Värdigt liv Riksdagen beslöt våren 2010 att anta tre lagförändringar: En ny bestämmelse, i socialtjänstlagen, om nationell värdegrund. Äldre skall, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges Kommunen ges befogenheter att lämna kompensation till en enskild person. Värdegrunden gäller både offentlig och enskild bedriven verksamhet. Den omfattar både handläggning och utförande av insatserna. Foto: Stephan Berglund 5

6 Vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare på alla nivåer. De lyfter fram följande områden: Tidig medicinsk utredning (basal utredning) Läkemedelsbehandling Dagverksamhet anpassad för gruppen Särskilt boende anpassad för gruppen Stöd till anhöriga Personcentrerad vård och omsorg multiprofessionellt teamarbete (ur nationella riktlinjer vid demenssjukdom 2010) Lokala styrdokument För äldre ska det vara gott att bo och leva i Partille. I visionen om äldreomsorgen i Partille beskrivs några av de viktigaste framgångsfaktorerna: Äldreomsorgen är av god kvalité. Brukaren har valfrihet att välja utförare. Medarbetarna har lämplig utbildning, erfarenhet och tillsammans med ett synligt ledarskap skapar de den goda arbetsplatsen. Ett systematiskt förbättringsarbete sker fortlöpande för att säkerställa god kvalité. I nämndsbudgeten har vård- och omsorgsnämnden formulerat de mål som verksamheterna ska uppnå. Personer som fyller 80 år ska erbjudas förebyggande hembesök (sid 9*) Behov ska tillgodoses inom reglerad tidsram (sid 5) Biståndsbeslut ska fattas utifrån den enskildes behov (sid 5) Alla ska ha god vård och omsorg i livets slutskede (sid 3) Brukarna upplever att de har inflytande över insatserna (sid 9) Brukarna upplever god personkontinuitet (hjälp av så få personer som möjligt), (sid 3) Brukarna upplever att stöd ges på samma sätt (sid 3) Brukare är nöjda med informationen från förvaltningen (sid 13) De par som önskar ska erbjudas parboende på särskilt boende (sid 16) Brukare ska vara nöjda med maten (sid 13) Alla brukare som så önskar ska få möjlighet att vistas utomhus (sid 12, 16) Anhöriga till brukare ska vara nöjda med det anhörigstöd som erbjuds (sid 10) Besökare ska vara nöjda med förvaltningens träffpunkter (sid 12) Frivilliga insatser ska uppmuntras (sid 13) Brukarna ska uppleva nöjdhet med social samvaro och aktiviteter (sid 12). * Sidhänvisning till nämndsbudget

7 Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Planen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste 10 åren och aktivitetsplanen revideras varje år. Foto: Calle Bredberg Verksamhetsidé Vård och omsorgsnämnden tillgodoser omsorgsbehovet hos äldre och personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvårdsinsatser. Äldreomsorgen ger huvudsakligen stöd till personer över 65 år som behöver hjälp och stöd att sköta personliga och praktiska vardagssysslor. Det kan bland annat vara hemtjänst, trygghetslarm, dagverksamhet, anhörigstöd, särskilt boende och/eller hemsjukvård. Äldreomsorgens verksamhet regleras av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning och kommunallagen. Nämnden ordnar även mötesplatser och aktiviteter för äldre på olika seniorträffar runt om i kommunen, liksom andra förebyggande insatser. 7

8 4 Värdegrund Socialtjänstlagen innehåller en nationell värdegrund för äldreomsorgen om ökat brukarinflytande med följande formulering: Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. (SoL 5 kap.4 ) Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Den nationella värdegrunden är den etiska basen för omsorgen och vårdens alla möten. Den ska ligga till grund för de mål som ska styra verksamheten och vara utgångspunkt för utveckling av förhållningssätt, arbetsmetoder och innehåll i omsorg och vård. Särskilt viktigt är att personalen medvetet arbetar med att förverkliga dessa värden i sitt vardagsarbete. Det salutogena förhållningssättet ska genomsyra alla verksamheter. Alla brukare ska ges ett bemötande och en service som alltid ska uppfattas om god, individuell och likvärdig. Det är viktigt att alla medarbetare har kunskap om vilka värderingar som Vård- och omsorgsnämnden står för. Partille kommuns värdegrund Partille ska vara en ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun - ur ett globalt perspektiv. 8

9 5 Äldreomsorgen i Partille kommun I kommunen gäller kvarboendeprincipen. Det innebär att alla skall ges förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet och få den hjälp de behöver där. När kvarboende av olika skäl inte längre är möjligt, exempelvis genom att behovet av stöd och omvårdnad ökat, finns trygghetsboende och särskilt boende för äldre. För flertalet insatser inom äldreomsorgen krävs en behovsbedömning och ett beslut som görs av biståndshandläggare. Biståndsenheten Biståndsenhetens handläggare tar emot ansökningar, utreder, bedömer och beslutar om insatser. De flesta insatser som ges inom äldreomsorgen prövas efter vilket behov som finns. I prövningen tas hänsyn till hela livssituationen. Stöd i hemmet - hemtjänst/hemsjukvård/fixartjänst Den som vill bo kvar hemma och har behov av stöd och hjälp kan få det i form av hemtjänst och hemsjukvård. Hjälp ges av omvårdnadspersonal och sjuksköterskor dygnet runt alla dagar i veckan. Insatserna kan variera från enklarare hushållssysslor till mer omfattande personlig omvårdnad med stora sjukvårdsinsatser. Även insatser från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut kan vid behov erbjudas. Fixartjänst är ett stöd till äldre över 70 år och som behöver praktisk hjälp i hemmet. Avsikten är att undvika fallolyckor. I Partille Kommun finns kundval inom hemtjänsten. De brukare som beviljas hemtjänst kan välja mellan flera utförare av hemtjänstinsatser varav kommunens hemtjänst är ett av de alternativ som finns. 9

10 Anhörigstöd För den som vårdar en anhörig i hemmet finns olika former av stöd och avlastning. Stödet kan bestå av samtalsgrupper, informationsträffar och föreläsningar. Andra insatser kan vara korttidsvistelse, dagverksamhet och hemtjänst. Trygghetslarm Ett sätt att öka tryggheten för den som bor kvar i det egna hemmet är att ha ett trygghetslarm. Genom larmet går det att få snabb kontakt med personal. Dagverksamhet för personer med demenssjukdomar För personer med demenssjukdomar som bor i ordinärt boende finns dagverksamhet på olika platser i kommunen. Några dagar i veckan träffas man för att laga mat och äta tillsammans samt göra andra aktiviteter. Målet är att behålla sina förmågor och fördröja demenssjukdomens utveckling. Det möjliggör även avlastning för anhöriga. Seniorträffar Seniorträffarna är mötesplatser för aktivitet och gemenskap för alla pensionärer och finns på flera platser i kommunen. I anslutning till dem finns möjlighet att äta lunch. Trygghetsboende Trygghetsboende är ett boende för personer fyllda 70 år bosatta i Partille med behov av hemtjänstinsatser. Lägenheterna är anpassade till äldre och samlade i en byggnad med gemensamhetslokal för social samvaro och lunchservering. Partille har tre trygghetsboenden: Furulunds-, Brattåskärrs och Mosaikens trygghetsboende med seniorträffar och lunchrestauranger. Korttidsenhet Den som behöver tillfällig vård och omsorg, till exempel efter sjukhusvistelse eller för att tillfälligt avlösa den anhörige i dennes omvårdnadsroll, kan beviljas en plats på korttidsenheten. Särskilt boende När man inte längre klarar sitt ordinära boende med hemtjänstens insatser i hemmet kan kommunen erbjuda särskilt boende där det finns personal tillgänglig dygnet runt. Det finns boenden för personer med fysiska funktionshinder, för personer med demenssjukdom och för personer med psykogeriatriska sjukdomar. I Partille finns fyra särskilda boenden för äldre: Furulunds, Jonseredsgårdens, Kullegårdens och Grenvägens äldreboende. Kostenheten Kostenheten lagar mat för kommunens särskilda boenden och korttidsenheten. Dessutom lagar kostenheten den mat som transporteras direkt till personer i ordinärt boende. Kyld mat tillagas av extern leverantör. 10

11 6 Vad kan vi säga om framtiden? 6.1 Befolkningsprognos för äldre Enligt den befolkningsprognos som togs fram våren 2011 kommer antalet kommuninvånare som är 65 år och äldre att öka med ca 25 procent mellan åren 2010 till Under de senaste tio åren har gruppen 65 + ökat med 12 procent. Den genomsnittsliga medellivslängden i Partille är 84 år för kvinnor och 80 år för män vilket är något över rikssnittet. Tabell befolkningsprognos 65 år och äldre i Partille (nov 2011) år år och äldre Totalt år år och äldre Totalt Åldersgruppen år Ökar under de närmaste tre åren från 4125 till 4479 (354 personer, 8,6 procent) Ökar under de närmaste fem åren från 4125 till 4646 (521 personer, 12,6 procent) Åldersgruppen 80 år och äldre Ökar under de närmaste tre åren från 1564 till 1655 (91 personer, 5,8 procent) Ökar under de närmaste fem åren från 1564 till 1730 (166 personer, 10,6 procent) Den trend som förväntas i Partille stämmer i stort med de flesta kommuner i riket. Jämfört med föregående års befolkningsprognos, för ,så ökar antalet äldre över 65 år ytterligare något, varav flertalet i åldersgruppen år. Under 2010 flyttade 2674 personer till Partille varav endast 108 personer var 65 år eller äldre. Hälften av de som flyttar till kommunen är barnfamiljer i åldern år. 11

12 6.2 Utvecklingen i Partille vad tror vi? Allmänt I rapporten från Socialdepartementet Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster (LEV) visas hur behovet av vård och omsorg kommer att utvecklas de närmaste 40 åren. För att möta behovet av hälso- och sjukvård och äldreomsorg krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete. I rapporten antar man att andelen äldre förväntas öka med cirka 30 procent mellan 2010 och 2050, vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre Kostnaden för äldreomsorgen väntas stiga med cirka 70 procent till år 2050 och personalbehovet öka med cirka 50 procent. I Partille bor cirka 3,9 procent av de äldre i särskilt boende vilket är en av de lägre siffrorna i Göteborgsregionen och cirka 12 procent har insatser från hemtjänsten vilket är bland de högre i regionen. Som framgår av befolkningsprognosen ökar antalet äldre i Partille över 65 år med cirka 11 procent de närmaste fem åren. Den stora ökningen sker i den yngre äldregruppen år. Man kan anta att denna åldersgrupp främst kommer att efterfråga servicetjänster. På sikt pekar befolkningsprognosen med all tydlighet på ett ökat behov av bostadsanpassning, hemtjänstinsatser och bostäder i ordinarie bostadsbestånd eller i trygghetsboende. Det finns anledning att anta att behovet av platser på trygghetsboende och särskilda boenden kommer att öka ju äldre befolkningen blir. En tendens som funnits ett antal år är att trycket på platser i särskilt boende för personer med demenssjukdom ökat och den trenden ser ut att fortsätta. Paradoxalt nog så har antalet hemtjänsttimmar minskat de senaste åren. En anledning kan vara att de äldre blivit friskare och behovet av hjälp från hemtjänsten därför minskat utifrån en tidigare hög nivå. En annan anledning är att antalet platser på särskilt boende ökat de senaste två åren, vilket i sin tur minskat antalet hemtjänsttimmar. Det är osäkert hur länge denna trend håller i sig. 12

13 6.2.2 Särskilt boende Befintliga boendeplatser utefter ålderskategori i november Åldersgrupp Antal Befolkning Andel (%) under , , , , , , , , w , Idag har vi 226 boendeplatser, varav 145 är platser för personer med demens. En förhållandevis låg andel, 3,9 procent av befolkningen 65 år och äldre, har en plats på särskilt boende idag. Vi har indikationer, bland annat från demensteamet, på en ökning av antal personer med demenssjukdom, även om vi för närvarande har ett tillräckligt antal platser för denna grupp. I de nationella riktlinjerna angående demens anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre, och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre, har en demenssjukdom. Detta är naturligtvis inte samma sak som att behovet av demensplatser ligger på denna nivå, men det ger en indikation på en kraftig ökning av behoven framöver. En bedömning som allmänt görs(bland annat i rapport från KPMG AB från september 2011) är att man kan anta att 4,5 5 procent av befolkningen 65 år och äldre framöver kommer att behöva plats i särskilt boende. Detta innebär följande behov av utökning av platser utifrån befolkningsprognosen: År Antal platser Skillnad Sammantaget behöver antalet platser på särskilt boende öka med 8 12 per år under planperioden, vilket innebär krav på ny- och ombyggnader. Man behöver kontinuerligt följa behovet av äldreboendeplatser, för att få en så god balans som möjligt mellan platser för somatiskt funktionsnedsatta och platser för personer med demenssjukdom. 13

14 6.2.3 Hemtjänst Cirka 12 procent av befolkningen inom ålderskategorin 65 och äldre har idag behov av hemtjänst. Utifrån befolkningsprognosen, och under förutsättning att samma andel har behov av hemtjänst, kommer ytterligare personer (nettoinflöde) årligen, under perioden , att ha behov av hemtjänst. Tendensen de senaste två åren har varit att dessa personer inte har lika omfattande behov som tidigare, alltså behöver de inte hjälp lika många timmar som tidigare. Förklaringen till detta kan vara att kommunen har ökat antalet platser på äldreboenden. Kostnaderna för hemtjänsten är cirka 55 mnkr för 2011 (se bilaga sid 24). För att få en bild av kostnaderna, under olika förutsättningar, har några olika scenarier för perioden tecknats. I samtliga scenarier förutsätts en årlig prisökning av hemtjänsttimmen på 2 procent. Scenario 1 I detta scenario antas att antalet hemtjänsttimmar 2012 är samma som Befolkningen ökar men de timmar som de nya personerna genererar äts upp av att fler äldreboende platser öppnas Mellan åren ökar timmarna med 2500 per år, det vill säga vi följer trenden i landet med ett ökat antal hemtjänsttimmar. Det motsvarar en ökning på cirka 1,5 procent om året. Kostnadsökningen för 2012 blir cirka 1,1 mnkr (miljoner kronor) och för åren ytterligare 8,5 mnkr. Scenario 2 I detta scenario antas timmarna sjunka med 1000 timmar per år mellan trots att befolkningen ökar. Befolkningen antas vara friskare än tidigare, och alltså inte vara i behov av lika mycket insatser. Dessutom öppnas fler äldreboendeplatser. Utifrån befolkningsprognosen antas att trenden med minskade timmar bryts under och istället antas att timmarna ökar med 2500 per år. Slutsats: Totala kostnaden för åren tom 2016 blir ca 6,6 mnkr. Se tabell År Timmar Kostnader totalt

15 Scenario 3 I detta scenario ökar hemtjänsten med 2500 timmar per år mellan Uppräkning av priset per hemtjänsttimma görs med 2 procent per år. År Timmar Kostnader totalt Detta innebär en total kostnadsökning med ca 10,5 mnkr under perioden. Scenario 4 Här antas att förvaltningen kan effektivisera sitt arbete med 5 procent, det vill säga att priset på en hemtjänsttimma minskar med 5 procent, vilket innebär för: Scenario 1: Det blir ca 6,4 mnkr dyrare att bedriva hemtjänst 2016 jämfört med 2011 Scenario 2: Det blir ca 3,5 mnkr dyrare 2016 jämfört med 2011 Scenario 3: Det blir ca 7,2 mnkr dyrare 2016 jämfört med 2011 Sammanfattningsvis kan sägas att scenario 1 bedöms vara det troligaste utifrån dagens kunskap och erfarenhet. 15

16 7 Utvecklingsområden Utvecklingsområde 1 - Värdegrund Värdegrunden syftar till att de verksamheter, som rör omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att de äldre får leva ett värdigt liv menas: En privat sfär och kroppslig integritet Möjlighet att upprätta och respekteras i sitt självbestämmande Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser Insatser av god kvalitet Ett gott bemötande av den äldre och dennes anhöriga Skälig levnadsnivå Skydd för skada och obehag. Att känna välbefinnande menas: Känsla av trygghet Upplevelse av meningsfullhet det vill säga uppleva och känna sammanhang och en helhet i sitt liv, upplevelser av samhörighet och gemenskap, stöd att leva efter sin kultur, livsåskådning och tro, upplevelser av livsmod, eufori och lust. Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. (SoL 5 kap.4 ) I kommunen pågår ett inre kulturarbete som utgår från värdeorden: allas lika värde, delaktighet, ärlighet samt ordning och reda. Värdeorden ska känneteckna arbetet inom kommunens olika verksamheter och det arbete som riktas mot brukare och andra kommuninvånare. Det här vill vi satsa på: Arbeta med att ta fram värdighetsgarantier 1:1 * Ta fram informationsmaterial om införande av värdighetsgarantier 1:2 Införa lokala värdighetsgarantier 1:3 Utveckla personcentrerad vård/individuella insatser 1:4 * Se aktivitetsplanen 16

17 Foto: Marcus Lundstedt Utvecklingsområde 2 Förebyggande arbete Genom att förebygga olycksfall bland äldre kan stort lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället undvikas. Flera studier har visat att förändrade levnadsvanor kan ge positiva effekter högt upp i åldrarna. Hälsofrämjande- och förebyggande insatser handlar om flera olika saker. Det handlar om att möjliggöra och stimulera till hälsosamma val. Det handlar också om att förebygga olycksfall, om att stödja anhöriga som gör stora insatser för att hjälpa och vårda någon närstående och om att skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv högt upp i åldrarna. Det här vill vi satsa på: Genom hembesök informera äldre om det förebyggande hälsofrämjande arbetet för äldre som bedrivs i kommunen. 2:1 Skadeförebyggande arbete, genom att utveckla arbetet med förebyggande åtgärder på ett systematiskt sätt. 2:2 Öka antalet aktiviteter som bidrar att stärka de äldres självkänsla genom ett rikt kulturoch fritidsliv 2:3 17

18 Utvecklingsområde 3 Anhörigstöd Anhöriga som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre kan få olika former av stöd. För att uppnå ett gott stöd behöver insatserna vara flexibla, lättillgängliga, hålla en god kvalitet samt verka för trygghet. Det här vill vi satsa på: Personalen ska få ökad förståelse för de anhörigas situation 3:1 Utveckla olika former för att stödja anhöriga 3:1 Anhöriga ska känna att de har erkännande för sin insats 3:2 Anhöriga ska känna sig respekterade som samarbetspartners 3:2 Utvecklingsområde 4 Valfrihet Valfrihet inom äldreomsorgen handlar om en rad situationer där det finns möjlighet för äldre att välja till exempel möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten, välja mellan olika maträtter i särskilt boende, själv välja när man vill gå upp eller lägga sig, val mellan olika serviceinsatser utifrån hemtjänstens servicemeny (till exempel promenader, tvätt och städ, inköp, sociala aktiviteter). Med kundval inom hemtjänsten menas att brukaren, efter ansökan och biståndsbedömning, själv kan välja vem som får utföra de beviljade tjänsterna i hemmet utifrån en lista av godkända leverantörer. Kommunens egen hemtjänst är en av dessa utförare och blir automatiskt det alternativ när brukaren inte kan eller inte vill välja utförare. Antalet brukare som väljer andra utförare än kommunens hemtjänst ökar långsamt. Troligtvis kommer Partille kommun ha samma utveckling som andra jämförbara kommuner. En sådan utveckling av kundvalssystemet pekar på att det går ganska långsamt de första två åren och att först på det tredje året sker ett ökat val av privata utförare. Det här vill vi satsa på: Bra information och snabb handläggning till de privata utförare som ansöker om att bli godkända som utförare av hemtjänst i Partille 4:1 Uppmuntra personal inom äldreomsorgen att starta egna företag som utför hemtjänst i kommunen 4:2 Utveckla möjligheten att utöka de individuella valen inom hemtjänst och äldreboende 4:3 18

19 Utvecklingsområde 5 Demens Precis som i övriga riket får Partille ett ökat antal personer med demenssjukdom i takt med ökat antal äldre. Risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. I de nationella riktlinjerna anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre, och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre, har en demenssjukdom. De senaste åren har insatser gjorts inom kommunen för att förbättra omvårdnadsinsatserna för personer med demenssjukdom. Ett tvärprofessionellt demensteam har bildats, fler platser inom dagverksamhet har öppnats och lokala demensriktlinjer har tagits fram utifrån de nationella demensriktlinjerna. Målet med arbetet är att säkerställa god vård och omsorg till personer med demenssjukdomar och deras anhöriga utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. (Ur lokala riktlinjer för demens i Partille kommun ) Det här vill vi satsa på: I samarbete med primärvården tidigt upptäcka, utreda för att ge lämplig läkemedelsbehandling till personer med demenssjukdom 5:1 Fortsätta utveckla kvalitén i vård och omsorgen om de demenssjuka 5:2 Fortlöpande skapa särskilt boende för personer med demenssjukdomar för att täcka behoven samt se över miljön på de befintliga boendena så att den anpassas efter gällande lagstiftning. 5:3 Yngre personer med demenssjukdom och deras behov av dagverksamhet och andra stödinsatser. 5:4 Fortlöpande utveckling av stöd till anhöriga till demenssjuka. 5:5 19

20 Utvecklingsområde 6 Social samvaro och aktiviteter Social samvaro och aktiviteter ska ge de äldre förutsättningar att skapa en meningsfull och innehållsrik vardag. Det sociala innehållet i omsorgen om äldre påverkar både hälsa och välmående. Ett bra socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både de äldre och personalen och kan också ha en positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Insatser från frivilliga organisationer kan bryta ensamhet och isolering. Satsningar inom det sociala innehållet har byggt på att personalen får utveckla tekniker för att bättre kunna lyssna på de äldre och på vad de önskar och vill. Utifrån denna kunskap kan man sedan skapa olika aktiviteter för att ge de äldre en meningsfull vardag. Det kan handla om att bygga trädgårdar i närheten av äldreboenden, starta träffpunkter eller bjuda in till kulturaktiviteter, men också om att ge utrymme för skapande som att måla, skriva, sjunga eller laga mat. Många har dock uppmärksammat att äldreomsorgen är van vid att skapa kollektiva aktiviteter, medan en stor del av de äldre gärna vill ha mer individuella aktiviteter. Det är inte ovanligt att en äldre person har nedsatt syn eller hörsel. Svårigheter att tala efter en stroke kan innebära problem. För att utveckla vardagen behöver vi göra saker tillsammans med de äldre utifrån deras önskemål och utifrån ett salutogent förhållningssätt. Foto: Stephan Berglund Det här vill vi satsa på: Låta den som får insatser vara med och bestämma, så långt det är möjligt, om hur insatserna ska utformas. 6:1 Uppmuntra enskilda att fortsätta med en vana eller hobby, även på särskilt boende eller om man har insatser från hemtjänsten. 6:2 Bjuda in närstående och uppmuntra dem till delaktighet. 6:3 Utveckla frivilliginsatser till exempel via volontärverksamheten. 6:4 Utveckla insatserna individuellt för att skapa vardagsglädje. 6:5 Samarbete med andra förvaltningar, främst Kultur- och fritidsförvaltningen. 6:6 20

21 Utvecklingsområde 7 Mat och nutrition Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Maten har stor betydelse på hälsa och livsglädje. Att maten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och önskemål är därför av största vikt och förebygger undervikt. Gemenskapen runt en måltid är ofta en viktig del av det sociala innehållet. Måltiderna skall upplevas som höjdpunkter under dagen. Därför har måltiderna en central betydelse i planering och utformning av äldreomsorgen. Kvaliteten på maten skall vara hög. Att anpassa efter den äldres vanor kan handla om att anpassa valet av livsmedel och måltidsmiljö efter vad den äldre är van vid och tycker om. Det innebär också att tillmötesgå personer som vill äta särskild mat av exempelvis religiösa, kulturella eller etiska skäl. Det här vill vi satsa på: Valfrihet att välja mellan två rätter. 7:1 Måltidsmiljön anpassas efter den äldres vanor, det kan handla om att anpassa valet av livsmedel, tillmötesgå personer som vill äta särskild mat av exempelvis religiösa, kulturella eller etiska skäl. 7:2 Öka flexibiliteten för brukaren att själv kunna påverka vilken tid man vill äta måltiden. 7:3 Revidera kost och nutritionspolicyn och implementera den ut i verksamheten. 7:4 Åtgärder som förebygger undervikt. 7:5 21

22 Utvecklingsområde 8 Information / kommunikation Äldre i Partille kommun får information om kommunens verksamheter för äldre både via Internet och tryckt materiel. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar för att all information ska vara aktuell, relevant och lättbegriplig. Informationen på webben ( består av fast information om kommunens verksamheter samt av nyheter. Besökare på webben kan lämna synpunkter och framföra klagomål via elektroniska formulär. Partille kommun har också en sida på Facebook där besökare kan ta del av kommunens nyhetsflöde, kommentera och ställa frågor. Den tryckta informationen består av broschyrer, informationsblad samt vid behov riktade brev eller andra utskick till kommunens äldre invånare. Aktuell information om verksamheter för äldre annonseras också i Partille Tidning i samband med Partille kommuns gemensamma månadsannons i tidningen. Tryckt information finns tillgänglig i kommunens hälsodisk i Partille Kulturum, i kommunhuset, på äldreboenden och seniorträffarna samt PartilleRehabs reception. Information om verksamheter för äldre kan man också få via telefontjänsten Äldre Direkt. Det här vill vi satsa på: Prova och utvärdera nya kanaler för att nå ut med information, i första omgången avseende förvaltningens förebyggande verksamheter 8:1 Utvärdera befintlig information både gällande intresset för vad som publiceras och hur informationen uppfattas i målgruppen. Utvärdering bland annat genom att mäta antalet besök på olika sidor och diskussioner i fokusgrupper eller liknande. 8:2 Utveckla webbaserade tjänster, som till exempel göra det möjligt för besökare på webben att själva göra en preliminär beräkning av sin avgift för äldreomsorg, webbformulär för ansökningar av vissa insatser med mera 8:3 Utveckla relevanta elektroniska tjänster (e-tjänster) enligt kommunövergripande uppdrag och riktlinjer. 8:4 Foto: Calle Bredberg 22

23 Utvecklingsområde 9 Personalens kompetens och rekryteringsbehov Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa: gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Det är viktigt att personalens sammansättning motsvarar befolkningens sammansättning bland annat vad gäller kön och etnicitet. Medelåldern bland de anställda inom äldreomsorgen är 45 år. Pensionsavgångar är i snitt 6-8 personer per år. För år 2011 var utbildningsnivån på omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen 72 procent och inom korttidsenheten 97 procent. Rekryteringsbehovet inom GR Rekryteringsbehov antal personer per yrke till och med 2020 inom Göteborgs Regionen % av 2009 års anställda undersköterska % vårdbiträde % sjuksköterska % ledningspersonal % socialarbetare % Det här vill vi satsa på: Äldreomsorgens personal skall ha lägst undersköterske- eller omvårdnadsutbildning när de anställs. 9:1 Genomföra demensutbildning via webb för undersköterskor. 9:2 År 2015 ska 95 procent av omvårdnadspersonalen ha grundutbildning och satsningar fortsätter via validering. 9:3 Varje enhetschefsområde skall ha 2-4 personal med yrkeshögskoleutbildning eller specialutbildning lägst gymnasienivå med inriktning mot demens eller psykiatri år :4 År 2022 skall varje enhetschefsområde ha 4-5 yrkeshögskoleutbildad eller specialutbildning lägst gymnasienivå med inriktning mot demens eller psykiatri. 9:5 Utvecklingen av ledarskapet tryggas med hjälp av den kommande nationella ledarutbildningen. Samtliga ledare ska genomgå utbildningen och detta ska vara genomfört år :6 23

24 Utvecklingsområde 10 Bostäder och lokaler Antalet äldre ökar i kommunen och därmed också behovet av platser eller lägenheter på trygghetsboende och på särskilt boende. Omvandlingen från servicehus till framtida trygghetsboende pågår successivt. Ett flertal platser på de särskilda boendena har gjorts om till demensplatser. Partille kommun ska kunna erbjuda parboende för dem som så önskar. Utformningen av framtida trygghetsboende ska vara attraktiv med hänsyn till öppenhet och allmänhetens tillgänglighet. Såväl trygghetsboende som särskilt boende ska ha en salutogen inriktning. Det här vill vi satsa på: Alla ska ges förutsättningar att bo kvar i hemmet och få den hjälp som behövs enligt den så kallade kvarboendeprincipen. 10:1 Successivt skapa ett salutogent äldreboende med hälsofrämjande miljöer inom- och utomhus. Färgsättning och belysning förbättras och tomtmark utnyttjas bättre. 10:2 Servicehus omvandlas till trygghetsboende successivt allt eftersom lägenheter blir lediga. 10:3 Påbörja planering av nya trygghets- och äldreboenden i nära samarbete med samhällsbyggnadskontoret och Partillebo med sikte på Utforma vissa lägenheter så att de passar för/möjliggör parboende. 10:4 På sikt samverka med grannkommunerna om nya äldreboenden 10:5 24

25 Utvecklingsområde 11 Kvalitetsarbete Det är i mötet mellan omsorgspersonal och den enskilde som kvaliteten i omsorgen blir till. Kvalitet är något som upplevs mycket personligt. Alla som arbetar med äldre ska ha ett salutogent förhållningssätt och de äldre ska ha ett verkligt inflytande över stödet som ges. Alla synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Genom att använda avvikelsehantering, riskanalyser, brukar och medarbetarenkäter, resultat från nationella kvalitetsregister och synpunktshantering ökar delaktigheten och dessa verktyg ingår i kvalitetsledningsarbetet. Vård och omsorgsförvaltningen har påbörjat ett arbete att införa Lean, som är en förbättringsfilosofi med fokus på att bland annat undanröja slöseri. Det här vill vi satsa på: Se till att behoven tillgodoses inom reglerad tidsram 11:1 Alla insatser handläggs och verkställs på ett rättssäkert sätt 11:2 Analysera brukarundersökningar för att höja kundnöjdheten 11:3 Utveckla arbetet med Lean till fler enheter 11:4 Utveckla verksamheten utifrån de resultat som redovisas i nationella registren 11:5 Förbättra internkontrollen 11:6 Utvecklingsområde 12 - Samverkan Samverkan mellan olika huvudmän, förvaltningar och verksamheter är avgörande för att underlätta för den äldre. Genom ett nära samarbete med andra kommuner, Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgsregionen GR, och FOU i Väst sker ett erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. Det pågår ett samverkansarbete mellan Partille, Öckerö, Mölndal, Härryda och Göteborgs kommun och primärvården i Göteborg och södra Bohuslän, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, brukarorganisationer, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bakgrunden är ett behov av att se hälso- och sjukvården som en helhet i frågor som rör bemötande, trygghet och kontinuitet i vårdkedjan. Detta kräver att aktörerna arbetar målinriktat, tvärorganisatoriskt och långsiktigt. Med detta som utgångspunkt har förvaltningscheferna från nämnda organisationer bildat Ledningsgruppen för samverkan, förkortat LGS. LGS har ny struktur från år 2011 med fyra temagrupper; Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre och till dessa finns fjorton lokala närområdessamverkansgrupper. Det här vill vi satsa på: Samverka med andra kommuner, primärvård och med länssjukvården för att bättre tillgodose de äldres behov både lokalt och i temagrupperna. 12:1 25

26 8 Aktivitetsplan I planen finns de aktiviteter som startar eller pågår under åren Planen revideras årligen. År Aktivitet Ansvarig År 2012 Värdegrund 1:1 Arbete med framtagande av värdighetsgarantier (mars 2012-juni 2012) Enhetschef Värdegrundsrådet Värdegrund 1:2 Informationsmaterial om införande av värdighetsgarantier tas fram. Informatör Värdegrund 1:4 Personcentrerad vård/individuella insatser genom förbättrade genomförandeplaner. Enhetschefer, kontaktpersoner Förebyggande arbete 2:1 Genom hembesök informera äldre om det förebyggande hälsofrämjande arbetet för äldre som bedrivs i kommunen. Team inom HSVB Förebyggande arbete 2:2 Skadeförebyggande arbete, genom att utveckla arbetet med förebyggande åtgärder på ett systematiskt sätt. Senior Alert arbetsgruppen/ MAR Förebyggande arbete 2:3 Öka antalet aktiviteter som bidrar att stärka de äldres självkänsla genom ett rikt kultur- och fritidsliv. Seniorträffen Airisgruppen/Enhetschefer Anhörigstöd 3:1 Fler utbildningar som vänder sig till anhöriga som har närstående som har fått en stroke eller en demenssjukdom. Föreläsning för att förbättra tandhälsan. Starta efterlevandegrupper. Föreläsning inom juridikområdet. Anhörigkonsulenter tillsammans med enhetschef Anhörigstöd 3:2 Utveckla arbetet med anhörigstödsombud. Enhetschefer inom äldreomsorgen Valfrihet 4:1 Se över rutiner för information och handläggning avseende de externa företag som ansöker om att bli godkända som utförare av hemtjänst. Utvecklingssekreterare Valfrihet 4:2 Uppmuntra personal att starta egna företag som utför hemtjänst. Utvecklingssekreterare Valfrihet 4:3 Se över möjligheten att utöka de individuella valen inom hemtjänst och äldreboende. Avdelningschef/enhetschefer inom äldreomsorgen 26

27 Demens 5:1 I samarbete med primärvården tidigt upptäcka, utreda och ge lämplig läkemedelsbehandling till personer med demenssjukdom. Avdelningschefer tillsammans med arbetsgrupp för demens samt via NOSAM Demens 5:2 Fortsätta utveckla kvalitén i vård- och omsorgen om de demenssjuka. Avdelningschefer tillsammans med arbetsgrupp för demens Demens 5:3 Fortlöpande skapa särskilt boende för personer med demenssjukdomar för att upptäcka behoven samt se över miljön på de befintliga boendena så att den anpassas efter gällande lagstiftning. Avdelningschefer tillsammans med arbetsgrupp för demens Demens 5:4 Kartlägga behovet av dagverksamhet och andra stödinsatser för yngre personer med demens. Avdelningschefer tillsammans med arbetsgrupp för demens Demens 5:5 Fortlöpande utveckla stöd till anhöriga till demenssjuka. Avdelningschefer tillsammans med arbetsgrupp för demens Social samvaro och aktiviteter 6:1 Låta den som får insatser vara med och bestämma, så långt det är möjligt, om hur insatserna ska utformas. Enhetschefer tillsammans med medarbetare/kontaktperson Social samvaro och aktiviteter 6:2 Uppmuntra enskilda att fortsätta med en vana eller hobby, även på särskilt boende eller om man har insatser från hemtjänsten. Enhetschefer tillsammans med medarbetare/kontaktperson Social samvaro och aktiviteter 6:3 Social samvaro och aktiviteter 6:4 Social samvaro och aktiviteter 6:5 Bjuda in närstående och uppmuntra dem till delaktighet. Utveckla frivilliginsatser till exempel volontärverksamhet. Utveckla insatserna individuellt för att skapa vardagsglädje, sker genom att utveckla genomförandeplaner. Enhetschefer tillsammans med medarbetare Enhetschefer tillsammans med volontärverksamheten Enhetschefer tillsammans med medarbetare och Airisgruppen Social samvaro och aktiviteter 6:6 Mat och nutrition 7:1 Utöka samarbetet med andra förvaltningar, främst Kultur- och fritidsförvaltningen. Valfrihet att välja mellan två rätter genom att på restauranger och särskilda boenden servera två dagens rätt. Avdelningschefer/enhetschefer Avdelningschef/enhetschefer och kostchef Mat och nutrition 7:2 Måltiderna anpassas efter den äldres önskemål vilket innebär t.ex att aktivt fråga efter, vara lyhörd för och anpassa maträtter och utformning av måltidsmiljö efter den äldres egen vilja. Enhetschef med medarbetare/ kostchef Mat och nutrition 7:3 Öka flexibiliteten för brukaren att själv kunna påverka vilken tid man vill äta måltiden. Avdelningschef/enhetschefer /kostchef 27

28 Mat och nutrition 7:4 Revidera kost och nutritionspolicyn och implementera den ut i verksamheten. Enhetschefer och kostchef/ utvecklingsledare Mat och nutrition 7:5 Utveckla åtgärder som förebygger undervikt. Avdelningschef/enhetschefer /kostchef Information 8:1 Prova och utvärdera nya kanaler för att nå ut med information, i första omgången avseende förvaltningens förebyggande verksamheter. Informatör i samarbete med Avdelningschef HSVB/ Enhetschef HSVB Service Information 8:2 Utvärdera befintlig information gällande intresset för vad som publiceras på webben. Informatör Information 8:3 Påbörja utvecklingen av webbaserade tjänster. Informatör, berörda avdelningsoch enhetschefer samt IT-avdelningen Information 8:4 Utveckla relevanta elektroniska tjänster (e-tjänster) enligt kommunövergripande uppdrag och riktlinjer. Informatör i samarbete med informations- och IT-enheten Personal och kompetens 9:1 De som anställs inom äldreomsorgen skall lägst ha undersköterske eller omvårdnadsutbildning. Enhetschefer Personal och kompetens 9:2 Bostäder och lokaler 10:1 Undersköterskor ska genomgå ABCutbildning för demens via webben. Individanpassa hemtjänst så att alla ges förutsättningar att bo kvar i hemmet och få den hjälp som behövs. Enhetschefer Enhetschefer Bostäder och lokaler 10:2 I samarbete med Partillebo successivt skapa ett salutogent äldreboende vid omoch nybyggnation. Avdelningschef/ enhetschefer och lokalsamordnare Bostäder och lokaler 10:3 I samarbete med Partillebo omvandla servicehus till trygghetsboende succesivt allt eftersom lägenheter blir lediga. Avdelningschef och lokalsamordnare Bostäder och lokaler 10:4 Bostäder och lokaler 10:5 Påbörja planering av nya trygghets- och särskilda boenden. Utforma vissa lägenheter så det passar för parboende. Undersöka förutsättningarna för samverkan med grannkommunerna vid nya äldreboenden. Avdelningschef och lokalsamordnare Avdelningschef och lokalsamordnare Kvalitet 11:1 Se till att behoven tillgodoses inom reglerad tidsram genom att fortlöpande analysera eventuella icke verkställda beslut. Enhetschef för bistånd Kvalitet 11:2 Alla insatser handläggs och verkställs på ett rättssäkert sätt genom till exempel kollegial granskning. Biståndshandläggare och enhetschefer 28

29 Kvalitet 11:3 Analysera resultat från Äldreguiden och Öppna jämförelser 2012 med fokus på social samvaro och mat. Avdelningschef och enhetschefer Kvalitet 11:4 Kvalitet 11:5 Påbörja Lean i ytterligare enheter Analysera resultat från de nationella kvalitetsregistren för utveckling av verksamheten. Avdelningschef och enhetschefer Avdelningschef/enhetschefer Kvalitet 11:6 Samverkan 12:1 Förbättra internkontrollen Initiera och driva samverkansfrågor vad gäller äldre i närområdessamverkansgruppen (NOSAM). Avdelningschef/enhetschefer Avdelningschefer År 2013 Värdegrund 1:3 Införande av lokala värdighetsgarantier (Jan 2013) Enhetschef Värdegrundsrådet Information 8:4 Påbörja utveckling av relevanta elektroniska tjänster (e-tjänster) enligt kommunövergripande uppdrag och riktlinjer. Kommunledning, IT-avdelning, Informationsavdelning, informatör 29

30 Bilaga 1: Statistik och nyckeltal Äldreomsorgen totalt Totalt finns 226 platser i äldreomsorgen varav 145 är platser för demens och 81 är platser för somatik. Antal platser i äldreomsorg totalt Antal platser Äldreomsorgen Totalt antal platser äldreboende Totalt antal servicelägenheter Totalt antal lägenheter i trygghetsboende * Antal timmar hemtjänsten/månad * Budgeterat antal timmar/månad Totalt antal hemtjänsttimmar/år ** *Mosaiken ingår inte i siffrorna **Tom juni 2011 per månad t.o.m. juni 2011 * ** Prognos helår 2011 baserat på antal timmar hemtjänst Kostnader för äldreomsorgen totalt Nedanstående tabell visar jämförelser mellan GR:s kommuner avseende kostnader äldreomsorgen totalt kr/inv. 65-w år. Liksom genomsnittet bland GR-kommunerna minskar kostnaden för äldreomsorg mellan 2008 till 2010 i Partille, sett till kr/invånare 65 år och äldre. En anledning kan vara att åldersgruppen 65-w har blivit större och att denna grupp är friskare än tidigare

31 Kostnad äldreomsorg totalt (inkl. öppen verksamhet), kr/inv 65 w år 65000, , , , , , , , Hemtjänsten I Partille var det 1069 personer som hade hemtjänst i ordinärt boende i augusti Partille har haft en minskning av hemtjänsttimmar det senaste året, en anledning till detta kan vara att andelen 65 år och äldre är friskare än tidigare. Antal hemtjänsttimmar Verksamhet Timmar genomsnitt/mån omsorg Timmar genomsnitt/mån stöd & service Timmar genomsnitt/mån. totalt Partille Kostnader för hemtjänsten Kostnaden per brukare avseende hemtjänst är något lägre än tidigare år. Av detta kan man dra slutsatsen att andelen äldre som har hemtjänst är hög i Partille. I oktober 2010 hade drygt 12 procent av alla över 65 år någon hemtjänstinsats. Det kan jämföras med Mölndal där enbart drygt sju procent hade hemtjänst. I Partille har man aktivt arbetat för att personer med hemtjänst skall få bo hemma i så stor utsträckning som möjligt. Vilket har lett till att andelen med hemtjänst är hög jämfört med andelen med särskilt boende

32 Kostnad kr/brukare, gällande hemtjänst inom äldreomsorg Äldreboende och trygghetsboende Flera särskilda boende platser har öppnats i Partille kommun de senaste åren medan andelen av kommuninvånare som har särskilt boende är lågt. Att behovet av särskilda boenden har ökat de senaste åren beror troligen på att de personer som bor i särskilda boenden är 80 år eller äldre och för det flesta handlar det om bostad de sista åren. I stort sett alla har någon form av psykisk och eller fysisk funktionsnedsättning. Antal platser 2010 och 2011 Totalt antal platser Varav somatiska Varav demens Jonseredsgården 50 (50) 8 (24) 42 (26) Kullegården 58 (58) 20 (27) 38 (31) Furulund inkl. Grenvägen (8) 118(109) 53 (53) 65 (56) Totalt: 226 (217) 81 (104) 145 (113) 2010 års siffror inom parentes. Kostnaden för särskilt boende utslaget på alla invånare som är 65 år och äldre är marginellt högre än genomsnittet inom GR

33 Kostnad kr/inv 65 w inom vård och omsorg enligt SoL och HSL i särskilt boende 40000, , , , , ,

34 Bilaga 2: Synpunkter från brukare, anhöriga, personalen och pensionärsorganisationerna på äldreomsorgen i framtiden 1. Fokusgrupper Under våren inbjöds brukare, anhöriga, personal och pensionärsorganisationerna för att i fokusgrupper diskutera vad de tyckte var viktigt för en bra äldreomsorg i framtiden. Även om svarsgrupperna var relativt små så kan svaren kanske ändå ge en viss vägledning om vad som är viktigt för äldreomsorgen i framtiden. I undersökningen ansåg brukare och personal att mer tid, fler personal och personalkontinuitet samt förmåga att möta framtidens brukare som ställer andra krav var viktigast för äldreomsorgen i framtiden. Även möjlighet till aktiviteter, gemenskap och samvaro fick hög prioritet. Pensionärsorganisationerna och anhöriga ansåg att utbildning för personal, helhetssyn med pensionären i fokus, synliga chefer och boendemiljön var viktiga för framtidens äldreomsorg. Rangordninorganisationer Brukare Personal Pensionärs- Anhöriga x) 1 Mer personal Mer tid hos brukaren Utbildad personal Bra vård-trevligt-ett gott liv 2 Mer tid till brukaren Personkontinuitet Bemötande/respekt Värdigt 3 Trygghetslarmet ska fungera 4 Personal tillgänglig för att kunna servera mat 5 Undvika kollision mellan de boendes och personalens behov 6 Mer tid för spontanbesök 7 Mer gemensamma aktiviteter Möta framtidens brukare som ställer andra krav Individanpassa den hjälp som ges Flexibel mat distribution i val och matalternativ Flexibla, ha olika alternativ för att kunna konkurrera med externa utförare Möjlighet till utflykter och samvaro 8 Lokaler för samvaro på nära håll Upplevelser utanför hemmet 9 Empatisk personal Äldreboenden som kan erbjuda aktivitet/träning 10 Beslutsfattare ska Personalen får tid, förstå att det är inte behöver känna människor man stress arbetar och vara med ute i verksamheten Pensionären i fokus/helhetssyn God mat Synliga chefer Bra boendemiljöer Individuell aktivering Realistiska mål Glädje Medbestämmande Utbildning/handledning för personalen Snabb handläggning/ insatser Mat/fika/kostpärm/o mbud Levnadsberättelser Genomförandeplan/ återkommande vplsittningar Teamträffar vid behov Vad kan vi göra som anhöriga/bidra som resurs Studiecirklar för anhöriga/anhörigträff ar/ kvartsamtal /anhöri g-forum x) I fokusgruppen med anhöriga gjordes ingen rangordning 27 34