Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat"

Transkript

1 733G36: Politisk Teori Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

2 Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på något sätt går att legitimera positiva rättigheter enligt Nozicks nattväktarstat. Jag kommer inte att diskutera huruvida de negativa rättigheterna är bra eller dåliga och jag kommer inte heller argumentera för om det är rimligt att dessa rättigheter är definitiva. Detta på grund av att tycker redan det finns mycket skrivet om det. När man diskuterar Nozick och begreppet nattväktarstat så är det vanligaste att man vill kritisera den snäva definitionen av rättigheter, de som kritiserar detta försöker argumentera för varför Nozick har fel och varför det borde finnas många fler. Jag vill föra en diskussion kring Nozicks syn på positiva och negativa rättigheter, utan att säga emot dessa. Jag vill utgå från Nozicks grundsyn på rättigheter och se om det går att legitimera positiva rättigheter. Mitt syfte är inte att ifrågasätta Nozicks grundsyn utan utgå från hans syn på stat, det vill säga nattväktarstaten och sedan komma fram till om det går att ha positiva rättigheter i den staten. Det kan tyckas som en självklarhet att det inte skulle finnas utrymme för positiva rättigheter eftersom nattväktarstaten är väldigt begränsad, men jag tycker ändå att det är värt att diskutera det, eftersom det finns mycket kritik mot Nozick och hans, enligt många, snäva syn på rättigheter. Min tanke är att försöka föra en debatt inom rättighetsfilosofi som inte går ut på att försvara eller kritisera Nozicks definition av rättigheter, utan istället att försöka utreda om Nozicks argumentation håller hela vägen och om det skulle kunna finnas utrymme för just positiva rättigheter, det är något som är värt att ta i beaktning för annars kan man nog få en felaktig bild och tolkning av denna uppgift. Frågeställning Går det enligt Nozicks nattväktarstat att legitimera positiva rättigheter?

3 Definition För att man ska få en förståelse i vad problemet och konflikten mellan rättigheter har så är det viktigt att göra en bra begreppsdefinition. För att man ska förstå arbetet är det viktigt att förstå vad som menas med just positiva och negativa rättigheter som är två rättsfilosofiska begrepp. Med negativa rättigheter så har man rätten att slippa något och det kräver ingen aktiv handling från någon annan förutom att den avstår från att göra något. Rätten att slippa bli dödad är en negativ rättighet, eftersom det enda som krävs av den andra är att den inte dödar. En positiv rättighet däremot är en rättighet som säger att man har rätt att få något och kräver en aktiv handling från en person, det kan vara något som en annan tvingas att göra men kan lika gärna vara något som jag själv tvingas göra. Ett exempel på en positiv rättighet är rätten till utbildning, då är det någon annans skyldighet (oftast statens i detta fall) att se till att jag kan få det. I Nozicks mest kända verk Anarki, Stat och Utopi hävdar han att de enda rättigheterna en människa har är rätten till liv, frihet och egendom. Dessa tre rättigheter är lika för alla och får inte kränkas av någon annan individ. Det är även dessa rättigheter som definierar hans syn på staten, nattväktarstaten som är en sammanslutning för att skydde de individer som vill tillhöra denna stat. Nattväktarstatens enda uppgift är att skydda sin medborgare från dem som kränker dessa rättigheter. Nattväktarstatens huvuduppgifter är att upprätthålla ett försvar och rättsväsende, allt annat ska upprättas och finansierar i en privat regi. Argumentation Som jag redan nämnt tidigare är nattväktarstaten, en minimal stat, som enligt Nozick är den mest omfattande stat som kan rättfärdigas 1 eftersom varje stat som är större än så kränker människors rättigheter 2. Det enda man därför kan beskatta är därför de rättighetsuppehållande funktionerna, såsom försvaret och rättsväsendet. Om staten beskattar mer än så leder det till en kränkning av individernas självägarskap. 1 Beckman, texter i samtida politisk teroi s IBID

4 Enligt Nozick är det enda individerna måste bry sig om är att respektera restriktionerna som de negativa rättigheterna för med sig. Det innebär att en individ inte behöver bryta mot en rättighet för att förhindra större kränkningar mot rättigheter 3. Rättigheter uttrycker begräsningar på vad som kan göras mot en individ för att skapa större nytta hoas andra. De påtvingar begräsningar om vad man kan begära ska offras av andra som insats till det allmännyttiga. Rättigheter är som Dworkin uttryckte, våra trumfkort efter de skyddar grunden till vår individuella frihet och välmående 4. Men enligt Raz kan en person sägas ha en rättighet om en aspekt av hennes välmående är lika viktigt i sig självt som att rättfärdiga att en person eller flera personer får en plikt. 5 När A säger sig ha rätten till yttrandefrihet är den del av det som sägs att hennes intresse att tala fritt är lika viktigt i sig självt som i ett moraliskt perspektiv att rättfärdiga att ha andra människor har plikter att se till att hen får denna rätt till att tala fritt. Raz menar att en individs intresse att tala fritt är det viktigt nog för att rättfärdiga en politisk stat som ska ha plikten att se till att detta uppfylls och det här intresset är förmodligen viktigt nog att generera andra plikter såsom att ha en plikt att skydda dem som håller tal publikt, en plikt att upprätthålla regler av ordning så att möjligheten att tala fritt av individen inte försvinner av ljudet av några högljudda personer som försöker ta uppmärksamheten av den allmänna publiken 6. En plikt att återhålla sig från att lägga sig i någons frihet är troligtvis följt av en positiv, och därmed kostsam, plikt av andra agenter för att skydda människor från ett sådant ingripande. Enligt Raz kan en och samma rättighet generera både positiva och negativa plikter och det leder i sin tur att det är omöjligt att definitivt säga att en rättighet är helt negativ eller helt positiv i sin karaktär 7. Eftersom plikterna som rättigheterna generar varierar från tid till tid kan vi därför inte kunna säga med säkerhet att det finns rättigheter som aldrig kommer kunna skapa en konflikt. 3 Bardon, From Nozick to welfare rights: Self ownership, property, and moral desert 4 IBID 5 IBID 6 IBID 7 IBID

5 Dock tror jag inte att Nozick skulle hålla med Raz i argumentationen överhuvudtaget. Jag tror att Nozick skulle hävda att rätten till yttrandefrihet redan finns med i de negativa rättigheterna eftersom att vi äger rätten till vår egen kropp. Eftersom vi äger rätten till vår egen kropp får vi göra vad vil vill med den, tänka vad vi vill och därmed säga vad vi vill. Det behöver således inte ligga i mitt intresse att tala fritt, eftersom jag redan får göra det inom de negativa rättigheterna. Att det dessutom skulle generera plikter som skulle kräva en politisk stat skulle Nozick finna oacceptabelt. Även om Nozick går med på att till exempel ett försvar måste finnas för att skydda individernas rättigheter, så tror jag inte att Nozick skulle gå med på att den politiska staten skulle ha som plikt att upprätthålla regler av ordning så att individen inte försvinner i sorlet av högljudda personer. Det skulle ju i princip betyda att staten skulle tysta några individer för att försvara yttrandefriheten, och då kränker man ju den rättigheten och deras intresse till att tala fritt. Så argumentationen Raz för att om en individs intresse är viktig nog så skulle det generera en plikt som andra skulle behöva uppfylla håller inte riktigt. Däremot så har Raz delvis rätt när han säger att om en plikt är att återhålla sig från att lägga sig i någons frihet följs det oftast positiv plikt som då är kostsam. Detta är ju något som Nozick faktiskt skulle hålla med om, eftersom han själv anser att man måste beskatta saker såsom försvar och rättsväsende för att se till att det finns individer som kan skydda människor från att någon skulle ingripa på deras rättigheter. Det är ju den här tanken som främst skiljer Nozick från anarkister. Nozick avvisar möjligheten till positiva rättigheter inom välfärd eftersom han anser att de är inkompatibla med negativa rättigheter då det kränker den grundläggande rättigheten att leva ett självskapade liv. Omfördelning för att betala välfärd skulle kräva att några människor skulle tvingas till tvångsarbete för att det skulle uppnås ett särskilt mönster av distribution. Något jag tänkte på då vore om man hade sett det som byteshandel istället. Jag vet att många människor som jag har pratat med inte tycker att det spelar någon roll att de via skattsedeln betalar för sjukvården eftersom de ser det som ett byte. De ser det som att de byter en halvtimmas arbetstid mot en timmas sjukvård och att resurserna då inte omfördelas. Detta skulle medföra att rätten till att leva ett självskapade liv inte skulle

6 kränkas, men det finns ett fel med den argumentationen som gör att den faller helt platt. Byteshandel bygger ju på en frivillig transaktion och om det då finns en person som inte vill byta en halvtimmas arbetstid mot en timmas sjukvård så blir det ju inte längre en byteshandel. Istället blir det, precis som Nozick säger, att människor tvingas till arbete och om det inte är frivilligt så kan det ju inte vara ett byte. Om en människa vill vara med och betala för någon annans sjukvård via skatten finns det ju ingenting som säger att den inte skulle kunna göra det bara för att vården skulle drivas i en helt privat regi. De personerna kan ju skänka pengarna ändå, det är ju inte något som skulle behöva gå via skattsedeln. Det finns ju en del som tycker det är häftigt att betala skatt eftersom man då bidrar till någon annans välfärd, men man kan ju fortfarande bidra till människors välfärd, bara att man ger de pengarna direkt till de man vill hjälpa utan att staten lägger sig i. En nattväktarstat som bygger på libertarianska principer behöver nödvändigtvis inte sakna ett socialt skyddsnät eftersom människor kan, och kommer högst troligvist, att gå ihop och hjälpa varandra. De allra flesta i Sverige vill ju ändå ha någon sorts av välfärdsstat för att hjälpa gemene man, varför skulle detta ändras bara för att staten styrdes på libertarianska principer? Något som däremot förbryllar mig lite är rätten till utbildning. Nozick är ju emot detta av samma anledning han är emot rätten till all välfärd, men, det finns ju ändå en hel del liberaler som ser rätten till utbildning som en nödvändighet. De menar att för en individ ska vara helt fri så måste den ha tillgång till utbildning. Vi kan alltså inte bli fria om vi inte har kunskapen och insikten till det. Det vill säga, vi kan inte bli positivt fria förrän vi kontrollerar oss själva. Dock tror jag inte att Nozick skulle anse att detta är ett argument för att inskränka vår negativa frihet. Negativ frihet är synonymt med avsaknad av tvång och positiv frihet består i möjligheten att tillfredsställa sin egen potential enkelt uttryck. Vi kan alltså inte ha utbildning som en rättighet eftersom den inskränker både vår negativa rättighet och frihet. Vi kan dock fortfarande uppnå positiv frihet även om vi upprätthåller negativa rättigheter, men vi kan aldrig uppnå negativ frihet om vi ska upprätthålla positiva rättigheter. Slutsats Som slutsats skulle jag vilja säga att jag inte tror att det finns utrymme till positiva rättigheter i en nattväktarstat. Även om detta svar var det jag förväntade mig så tycker jag ändå att diskussionen jag har fört med mig själv har utmanat mina idéer och jag har stött på hinder

7 som jag har haft svårt att argumentera för enligt Nozicks syn på rättigheter. Jag tror nu inte det är möjligt att ha positiva rättigheter i en nattväktarstat såsom Nozick beskriver den eftersom en rätt är något okränkbart. Om jag har rättighet till utbildning, så måste någon ha skyldigheten att utföra den och tvingas därmed till tvångsarbete, något som inte är möjligt enligt Nozick. I en nattväktarstat med endast negativa rättigheter får individen möjligheten till både negativa och positiva friheter, men detta är inte förenligt med positiva rättigheter. Det är nog det som är kärnan med att Nozick just har sagt att de är de negativa rättigheterna som är definitiva. Del 2 Fråga 1: Perfektionism Perfektionism är den filosofi som strävar mot att förverkliga den fulländade mänskliga naturen. Perfektionismen finns i olika varianter men två av dessa är att de återfinns inom det marxistiska och kommunitära tänkandet. Perfektionister, likt marxister, argumenterar och säger att resurser ska bli fördelade så att de uppmuntrar människor att nå sin mänskliga förträfflighet och att man ska förhindra sätt att leva livet som brister i dessa förträffligheter 8. Perfektionismen och marxismen förenar sig i det faktum att de tycker att kapitalism och att ha privat egendom förhindrar människor att utveckla deras viktigaste kapaciteter 9. Sådana teorier är perfektionistiska eftersom de säger att ett visst sätt att leva bör uppmuntras om det fulländar den mänskliga förträffligheten. Det är helt olikt en liberal teori eftersom de liberala teorierna inte uppmuntrar till ett visst sätt att leva livet på. De lämnar individer till fritt använda deras resurser på det sätt som de själva tycker är värdefullt. Tanken i en liberal teori att det finns en allmän nytta som alla individer ska sträva efter finns således inte i dessa teorier. Däremot så blir det allmännyttiga till en föreställning om det goda livet, vilket ska definiera människors sätt att leva i ett kommunitärt samhälle. Statens uppgift är att uppmuntra individer 8 Kymlicka, Contemporary political philosophy S IBID

8 Källförteckning Tryckta källor Will kymlicka, Contemporary Political Philosophy, Oxford Univeristy Press 2002 Ludvig Beckamn m.fl, Texter i samtida politisk teori, Liber, 2009 Adrian Bardon, From Nozick to welfare rights: Self ownership, property, and moral desert, Critical Review: A Journal of Politics and Society, 14:4, , 2000 Jeremy Waldron, Ethics, Vol. 99, No. 3. (Apr., 1989), pp Elektroniska källor https://www.iei.liu.se/program/ekprog/civilek_internt/ar_2/730g26/filarkiv/ /overhea dfrelsning22007.pdf hämtat :23 hämtat :54 2/pt/hogerspalt/ /Politiskteori2_FL4.pdf hämtat :18

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Anton Holmstedt Politisk teori II Inledning & Syfte Syftet med denna uppgift är att ta fram en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp av de teorier

Läs mer

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2 Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B Hemtentamina i Politisk Teori 2 Carl-Johan Sommar, Grupp B Syfte Vi lever idag i en värld som alltmer kretsar kring tankar om självförverkligande, jämlikhet och livskvalitét 1. På tv och i andra medier

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Liberalism eller anarki?

Liberalism eller anarki? Liberalism eller anarki? Sammanfattning: Den här artikeln kritiserar anarkismen och förklarar att det verkligt liberala statsskicket är detsamma som nattväktarstaten. Den förklarar också hur staten kan

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Daniel Sjöman Politisk Teori

Daniel Sjöman Politisk Teori :Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Björn Badersten. Vad staten bör göra

Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Björn Badersten. Vad staten bör göra Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STV003 HT06 Handledare: Björn Badersten Vad staten bör göra En deontologisk och preferensutilitaristisk analys av beskattning och statliga verksamheter

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi 1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det

Läs mer

Politisk Teori 2 - Promemoria

Politisk Teori 2 - Promemoria Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman. Självkännedom, Korpo, 23 juli 2016 Hugo Strandberg [Se Hugo Strandberg, Self-Knowledge and Self- Deception (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015), kap. 1-4] γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter Ulrik Kihlbom FD praktisk filosofi Universitetslektor i medicinsk etik Översikt Två olika normativa idéer om frihet och självbestämmande

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales hennes egen vilja vs normen Sofia Jeppsson i feministiska sammanhang uppstår ibland diskussioner om val som kvinnor gör: kan valen

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis (niklas.olsson-yaouzis@philosophy.su.se) och Mats Ingelström (mats.ingelstrom@philosophy.su.se) D207

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Förord till andra svenska upplagan

Förord till andra svenska upplagan Förord till andra svenska upplagan Robert Nozick är en av vår tids mest mångsidiga och inflytelserika filosofer, och hans Anarchy, state, and utopia är ett av 1900-talets centrala verk inom den politiska

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer