Barnuppdraget i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2008:02

Transkript

1 Barnuppdraget i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2008:02

2

3 Barnuppdraget i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2008:02 1

4 Meddelande nr 2008:02 Referens Margareta Johansson och Per Håkan Nordström, Rättsavdelningen, Sociala funktionen Kontaktperson Margareta Johansson, tfn Per Håkan Nordström, tfn Webbplats Kartmaterial Medgivandetexter hittar du på INSIDAN ISSN ISRN LSTY-F-M 08/02--SE Upplaga 100 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2008 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET-plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2008

5 Förord Samtliga länsstyrelser fick inför 2006 ett omfattande regeringsuppdrag att genomföra tillsyn av socialtjänstens verksamhet för barn och unga, Barnuppdraget. Med den här rapporten har vi velat sammanfatta hur vi har genomfört uppdraget i Jönköpings län och informera om huvuddragen i vad vi har sett. Vartefter vi har genomfört olika granskningar inom ramen för uppdraget har vi publicerat våra beslut på Länsstyrelsens webbplats, Där finns också de båda rapporter som vi har publicerat, med redovisningar av delar av uppdraget. Nu närmar vi oss slutet på arbetet och det kan vara dags att summera. Den här rapporten gör inte anspråk på att ge hela bilden av hur socialtjänsten fungerar i alla länets kommuner. Den baserar sig på de granskningar vi har genomfört och de kontakter vi har haft. Vi har sett stora skillnader mellan olika kommuner och mellan olika enskilda verksamheter, men också en del som förenar. Vi har velat lyfta fram både styrkor och svagheter, både det som fungerar bra och det som behöver förbättras. Vi hoppas att vårt arbete med Barnuppdraget och den här rapporten kan bidra till att skapa underlag för att utveckla socialtjänstens insatser för barn och unga i Jönköpings län. Iris Dovrén Råsbrant Socialdirektör 3

6 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Barnuppdraget... 6 Bakgrund... 6 Genomförandet i Jönköpings län... 7 Anmälningar om barn som far illa... 9 Det förekommer att barn i utsatta situationer inte blir utredda... 9 Förhandsbedömningarna drar ut på tiden Mottagandet av anmälningar fungerar bra Barnavårdsutredningar Barnens förhållanden kan utredas bättre Barnen kommer till tals Socialtjänsten gör oftast en egen bedömning av barnets behov Socialtjänsten har svårt att hålla utredningstiden Kartläggning och tillsyn av öppenvården Personalen är lyhörd för ungdomarna och deras föräldrars synpunkter Personalen har hög kompetens och genomgår fortlöpande vidareutbildning Dokumentationen behöver förbättras Säkerheten behöver uppmärksammas Röster från intervjuade ungdomar Hem för vård eller boende Familjehemsvård Barn placeras i familjehem utan beslut av nämnden Barn placeras i familjehem utan att hemmets förmåga att fungera som familjehem för det aktuella barnet utretts Vårdplaner saknas eller är bristfälliga Uppföljningen av vården behöver förbättras Både ris och ros från familjehemsplacerade ungdomar Barn faller mellan stolarna Insatser dröjer eller blir bristfälliga Samverkan som hindrar fallet Planering för barn Barnperspektivet har ännu inte fått genomslag i den kommunala planeringen Verksamhetsplaneringen behöver utvecklas Planeringen på individnivå är eftersatt Avslutande diskussion Referenser

7 Sammanfattning Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att under åren 2006 och 2007 genomföra en omfattande tillsyn av socialtjänsten inom barn- och ungdomsområdet. Uppdraget var att granska hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa samt åtgärda eventuella brister granska dokumentation och handläggning av utredningar i länets samtliga kommuner och se till att hanteringen är rättssäker samt att barn kommer till tals särskilt utöva strukturerad och operativ tillsyn av samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser av socialtjänsten (öppenvårdsverksamheter och hem för vård eller boende). Tonvikten ska ligga på kvalitet och säkerhet samt att brister skall åtgärdas granska kommuners hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun, kommuner eller olika huvudmän tvistar påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga skall få den vård, omsorg och tillsyn som de behöver Utredningar hade visat att socialtjänstens verksamhet var bristfällig på flera punkter. Tillsynen i Jönköpings län har i flera avseenden bekräftat den bilden. Allvarligast är att vi har sett att socialtjänsten inte alltid utreder anmälningar som rör barn i mycket utsatta situationer och att kommunerna inte alltid tar sitt ansvar för familjehemsplacerade barn, familjehemmen är inte alltid tillräckligt utredda och placeringarna följs inte upp tillräckligt. Vi har också kunnat se positiva trender. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom socialtjänsten. Många nya verksamheter växer fram till stöd för barn och föräldrar på hemmaplan. Nya samarbetsformer utvecklas och socialtjänsten blir mera kunskapsorienterad. Barns behov i centrum (BBIC) introduceras i kommun efter kommun. Utredningar som görs med stöd av BBIC håller ofta en högre kvalitet. Barns behov beaktas bättre och man talar oftare med barnen själva. Kraven på socialtjänsten har ökat. Olika grupper av barn och familjer har uppmärksammats på senare år. Det gäller exempelvis barn till föräldrar med missbruksproblem och barn som bevittnar våld i sina hem. Socialtjänsten får ta emot ett ökande antal anmälningar om barn som far illa. Ökningen av öppenvårdsinsatserna har inte inneburit att antalet placeringar har minskat. Kommunernas planering för barn och unga behöver få en stabilare grund och utgå ifrån de faktiska förhållandena i kommunen och de krav som lagstiftningen ställer. Uppföljning och utvärdering av verksamheten måste bli en del av det dagliga arbetet och åtgärder vidtas om resultaten inte nås. Granskningen av behandlingshemmen för barn och unga pågår för närvarande och kommer att vara avslutad vid halvårsskiftet Någon analys av resultatet är ännu inte gjord men vissa mönster kan ses. Det finns brister inom flera områden när det gäller kvaliteten i verksamheten. Likaså behöver säkerheten för barnen förbättras och barnens delaktighet öka. Barnens behov av utbildning och hälsovård tillgodoses till stora delar. 5

8 Barnuppdraget Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att under åren 2006 och 2007 genomföra en omfattande tillsyn inom barn- och ungdomsområdet. Uppdragets olika delar var att granska hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa samt åtgärda eventuella brister granska dokumentation och handläggning av utredningar i länets samtliga kommuner och se till att hanteringen är rättssäker samt att barn kommer till tals särskilt utöva strukturerad och operativ tillsyn av samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser av socialtjänsten (öppenvårdsverksamheter och hem för vård eller boende). Tonvikten ska ligga på kvalitet och säkerhet samt att brister ska åtgärdas granska kommuners hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun, kommuner eller olika huvudmän tvistar påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn som de behöver Barn är som grupp tydligt prioriterad i socialtjänstlagen. Socialtjänstens ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden betonas och många av specialbestämmelserna i lagen tar sikte på att garantera barn skydd och stöd. Barnperspektivet betonas i lagen. Barn har rätt att få komma till tals i frågor som rör dem och deras bästa ska beaktas. Bakgrund Regeringens motiv för uppdraget var att insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården ofta innebär ett stort ingrepp i barns, ungdomars och deras familjers liv. Samhället tar på sig ett stort ansvar och det måste därför ställas stora krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättssäkerheten i handläggning och dokumentation. Man hade sett att det fanns brister i kommuners handläggning av anmälningar och utredningar av barn som far illa. Det förekommer att anmälningar inte behandlas och att allt för få anmälningar leder till utredning. Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén lämnade i sitt betänkande Källan till en chans hösten 2005 med ett förslag till en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SOU 2005:18). Flera av de problemområden som lyfts fram i utredningen finns med i Barnuppdraget. Utredningen resulterade i en proposition Utveckling av den sociala barn och ungdomsvården m.m (prop. 2006/07:129) som lämnades till riksdagen i maj Lagändringar träder i kraft den 1 april 2008 med syfte att stärka barns ställning och förbättra tillsynen på området. Regeringen har även tillsatt en särskild utredning som ytterligare ska se över barnavårdslagstiftningen (dir 2007:168). 6

9 Genomförandet i Jönköpings län Samtliga 13 kommuner i Jönköpings län berörs av barnuppdraget i större eller mindre omfattning. Arbetet påbörjades under våren 2006 och har huvudsakligen utförts under Delar av uppdraget pågår och uppföljningar kommer att fortsätta under 2008 och Olika principer har tillämpats vid urvalet av kommuner för uppdragets olika delar. Kommunernas storlek och den kännedom som Länsstyrelsen har haft om verksamheten har haft betydelse. På nationell nivå hade länsstyrelserna en arbetsgrupp med uppgift att samordna genomförandet av uppdraget och avrapporteringen till regeringen. Gruppen tog fram metodstöd som vi har använt vid genomförandet i Jönköpings län. Barnuppdraget i de olika kommunerna Uppdrag Barnavårdsanmälningar Barnavårdsutredningar Öppenvårdsverksamheter Hem för vård eller boende Familjehemsvården Barn mellan stolarna Kommunernas planering Kommuner Eksjö, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo Först i Eksjö, sedan i samtliga kommuner Kartläggning i samtliga kommuner, tillsyn i Eksjö, Jönköping, Nässjö och Värnamo Samtliga kommunala och enskilda verksamheter i länet Eksjö, Gislaved, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Tranås Samtliga kommuner Samtliga kommuner Tillsynen av hanteringen av barnavårdsanmälningar genomfördes vid besök på socialkontoren genom granskning av dokumentation och intervjuer med berörd personal. Barnavårdsutredningar granskades först vid besök i en kommun. Därefter deltog samtliga kommuner i länet i en gemensam tillsyn. Arbetsledare eller kollegor granskade upp till tio utredningar i varje kommun eller kommundel och rapporterade resultatet av granskningen till en databas på Länsstyrelsen. Materialet bearbetades och analyserades och resultatet redovisades i en rapport (Barnen träder fram, Meddelande nr 2007:13) och vid ett seminarium där deltagande personal från socialkontoren deltog. För att få reda på vilka öppenvårdsverksamheter som fanns i länet genomfördes en kartläggning Samtliga kommuner fick besvara en enkät. Resultatet redovisas i en rapport (Socialtjänstens öppenvård för barn och unga samt hem för vård eller boende (HVB), Meddelande nr 2007:04). De kommuner som kunde erbjuda insatser av mera ingripande och omfattande karaktär blev sedan föremål för tillsyn. Familjehemsvården granskades vid besök i de olika kommunerna. Förutom att granska dokumentationen, intervjuade vi personal och ungdomar. Samtliga HVB i landet som tar emot barn ska granskas på ett enhetligt sätt utifrån gemensamma bedömningskriterier som tagits fram av Socialstyrelsen och länsstyrelserna. I vårt 7

10 län finns totalt 20 verksamheter och hittills har 16 granskats. Vi går igenom dokumentationen och intervjuar barn, vårdnadshavare, personal, föreståndare och även placerande socialsekreterare. När vi har besökt de olika kommunerna har vi sett barn och unga som riskerar att hamna mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun, kommuner eller olika huvudmän tvistar. Vi har också sett exempel på gott samarbete för barnens bästa. I det dagliga arbetet på Länsstyrelsen möter vi också den här problematiken. Tillsammans med Länsstyrelsens plan- och bostadsfunktion har vi besökt samtliga kommuner i länet och då tagit upp kommunernas planering för barn och unga. Planeringsfrågorna har också tagits upp i samband med övriga uppdrag. I två kommuner, Jönköping och Mullsjö, har en särskilt granskning genomförts av hur man planerar för att tillgodose behovet av kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Länsstyrelsen har även en pågående tillsyn av samtliga individuella planer enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som upprättats för barn. Ett antal flickor och pojkar kommer att intervjuas. Resultatet kommer att sammanställas i en rapport. 8

11 Anmälningar om barn som far illa När en anmälan kommer till socialtjänsten om att ett barn kan vara i behov av skydd eller stöd ska socialtjänsten ta ställning till om utredning ska inledas eller inte. Om det redan från början står klart att socialtjänsten inte kan eller bör vidta några åtgärder ska man inte öppna utredning. I alla övriga fall ska man utreda om det behövs insatser och i så fall vilka. Det finns inga exakta bestämmelser om hur lång tid en sådan så kallade förhandsbedömning får ta. Om barnet kan ha ett skyddsbehov bör bedömningen göras samma dag som anmälan kommer in, i andra fall kan en eller två veckor vara en rimlig tid beroende på innehållet i anmälan. Antalet anmälningar som kommer till socialtjänsten har ökat. De flesta anmälningarna kommer från polisen och det är också polisen som står för den största ökningen. I flera kommuner ökar också anmälningarna från skolan och från andra verksamheter som möter barn. Tillsynen tog följande frågeställningar till utgångspunkt: Får barn som är i behov av skydd och stöd sina behov utredda? Är socialtjänstens ställningstaganden att inte inleda utredning rimliga? Fungerar socialtjänstens mottagande av anmälningar? Länsstyrelsen granskade verksamheten i sju av länets kommuner. Hur anmälningarna hanteras varierar mycket från kommun till kommun. Länsstyrelsen fann inte i något fall att socialtjänsten startade utredning i onödan. Det förekommer att barn i utsatta situationer inte blir utredda I fem av de sju kommunerna som granskades påträffade Länsstyrelsen anmälningar som vi bedömde borde ha blivit föremål för utredning, men där socialtjänsten tagit ställningen att inte utreda. Häribland fanns anmälningar som rörde barn i mycket utsatta situationer, som i följande exempel. En granne anmälde att en 9-årig flicka setts röka och lukta alkohol. Föräldrarna ses berusade så gott som dagligen. Polisen anmäler idag mera konsekvent än tidigare när det förekommer våld eller missbruk i barns hem. Det förefaller dock som om socialtjänsten inte alltid tar barnens situation på tillräckligt stort allvar. Vi har sett att socialtjänsten som enda åtgärd har skickat ett brev till mannen som varit hotfull och erbjudit honom kontakt. I andra fall har man endast tagit kontakt med kvinnan som varit utsatt utan att värdera om barnen kan vara i behov av insatser. 9

12 Förhandsbedömningarna drar ut på tiden Ett gemensamt problem verkar vara att förhandsbedömningarna tar orimligt lång tid. Samtliga granskade kommuner har fått kritik på den punkten. Det är vanligt med förhandsbedömningar som tar veckor i anspråk och det förekommer att det dröjer månader innan socialtjänsten har tagit ställning till om utredning ska inledas eller inte. Ibland händer ingenting under denna tid, anmälan blir liggande. Det förekommer att man skickar kallelser till föräldrarna, som uteblir och blir kallade på nytt och så vidare. I några kommuner förekommer det att man utan att besluta om att inleda utredning i praktiken genomför en liten utredning. På så sätt kringgår man de krav som gäller för socialtjänstens utredningar som ska garantera barn och föräldrar rättssäkerhet. Det gäller exempelvis krav på dokumentation, information och delaktighet. När socialnämnden dröjer med att ta ställning till om utredning ska inledas riskerar barn, som i exemplet nedan, att fara illa under tiden. En pojke berättade för skolsköterskan att han blev slagen hemma och antydde att pappan slog honom med livrem. Skolan gjorde anmälan till socialtjänsten som efter ett par veckor fortfarande inte hade vidtagit några åtgärder. Då hittades pojken utomhus. Hans pappa hade tagit stryptag på honom och nu vågade pojken inte gå hem. Barn uppfattar också tid på ett annat sätt än vuxna. Det som för en vuxen kan framstå som en kort tid kan kännas som en oändlighet för ett barn. Mottagandet av anmälningar fungerar bra Mottagandet av anmälningar fungerade i de allra flesta fall väl. Med enstaka avvikelser fanns kompetent personal tillgänglig för att ta emot anmälningar på kontorstid och det fanns fungerande beredskap för akuta situationer på andra tider. Socialtjänsten informerar också andra myndigheter och vårdgivare om skyldigheten att anmäla om de får kännedom om att socialtjänsten kan behöva ingripa till ett barns skydd. 10

13 Barnavårdsutredningar Samhället har ett stort ansvar för att förhindra att barn far illa. Barnavårdsutredningar är det verktyg som socialtjänsten använder för att avgöra om barnet behöver stöd eller skydd. En sådan utredning kan få en stor betydelse för ett barns fysiska och psykiska hälsa. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna i länet granskat dokumentation och handläggning av utredningar av barn som kan vara i behov av stöd eller skydd. Tillsynen har haft formen av kollegiegranskning och genomfördes under hösten 2006 och t.o.m. januari Arbetsledare eller handläggare har granskat varandras utredningar utifrån ett av Länsstyrelsen framtaget formulär och rapporterat in uppgifterna till Länsstyrelsen. Totalt har 110 utredningar granskats i länets 13 kommuner. Utredningarna granskades med stöd av ett i förväg upprättat formulär. Detta formulär bygger på BBIC principer. De områden som berörs är exempelvis barnets familj och miljö, barnets förhållanden, vårdnadshavarnas förmåga och barnets delaktighet. Alla kommuner i länet håller på att införa BBIC i barn- och ungdomsvården. Detta kommer att medföra en förbättring av utredningarnas kvalitet. Vi har arbetat med följande frågeställningar Är barnets förhållanden väl utredda, dvs. håller utredningarna god kvalitet? Har barnet kommit till tals och har dess åsikter beaktats? Har nämnden gjort en egen bedömning av barnets behov och hur detta kan tillgodoses? Står det klart på vilka grunder nämnden fattat beslut om insatser, dvs. svarar insatsen mot de behov barnet har? Barnens förhållanden kan utredas bättre När vi har undersökt kvaliteten har vi tittat på hur man har utrett barnets behov och satt dem i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön för att få en helhetsbild av barnet. Det är stor skillnad på hur man beskriver föräldraförmågan för pappor respektive mammor. Här saknades ofta en redovisning av pappornas omsorgsförmåga. Socialnämnden får konsultera sakkunniga och ta de kontakter den anser nödvändiga för att utreda barnens situation. Samtidigt ska utredningen inte göras mer omfattande än nödvändigt. En fjärdedel av utredningarna bedömdes sakna uppgifter från i första hand skolan och hälsovården. Länsstyrelsen har inte sett några påtagliga skillnader mellan hur man utreder pojkar respektive flickor. 11

14 Barnen kommer till tals I de allra flesta utredningar kommer barnen till tals. Det framgår att socialsekreteraren samtalar med eller observerar barnet som utreds. Detta är en påtaglig förbättring jämfört med tidigare granskningar. Socialtjänsten gör oftast en egen bedömning av barnets behov I över hälften av ärendena har man också kompletterat sin egen bedömning med andras synpunkter, t.ex. från skola och barnpsykiatri. Oftast står det också klart på vilka grunder man fattar beslut om insatser. Denna del av utredningen är viktig och kan utvecklas mera. Socialtjänsten har svårt att hålla utredningstiden Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. En tredjedel av utredningarna hade pågått under längre tid än fyra månader. Beslut om att förlänga utredningen fanns endast för en mindre del av dem. BBIC Barns behov i centrum är ett enhetligt system för handläggning och dokumentation i utredning, planering och uppföljning. BBIC har utvecklats och anpassats till svensk lag och praxis av Socialstyrelsen i samarbete med sju svenska kommuner/kommundelar. BBIC syftar till att stärka barnets ställning, förbättra samarbetet med familj och nätverk samt skapa struktur i utredningarna. Barnets behov ska sättas i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i omgivningen. Systemet består av en serie formulär som följer ärendegången. Metoden bygger på forskning och beprövad erfarenhet. 12

15 Kartläggning och tillsyn av öppenvården Det har under de senaste åren skett en påtaglig utbyggnad av öppna insatser inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Insatserna omfattar alltifrån allmänt förebyggande arbete till alternativ till institutionsvård. Krav på omfattning och innehåll i öppenvården finns inte preciserade i lagstiftningen. Detta har medfört att det är stora olikheter i kommunernas utbud. Öppenvårdsinsatsen kan vara både omfattande och ingripande för barnet och dess familj. Länsstyrelsen har gjort en kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsverksamhet för barn och unga i länets kommuner under hösten Kartläggningen omfattade inte insatserna kontaktperson och kontaktfamilj. Samtidigt gjordes en kartläggning av kommunala hem för vård eller boende (HVB). Resultatet i länet visar bland annat att: Det är stor skillnad i utbudet av öppenvård mellan länets kommuner. De större kommunerna har betydligt fler och en större bredd på sina öppenvårdsinsatser. De flesta öppenvårdsinsatser är öppna både för pojkar och för flickor. Undantag finns. De vanligaste kategorierna av öppenvårdsinsatser som ges är programverksamhet och socialpedagogiska insatser. Många insatser erbjuds som service eller både som bistånd och service. Flera kommuner har ungdomsboenden som kan definieras som hem för vård eller boende. Utifrån kartläggningen valdes sådana öppenvårdsverksamheter ut som bedömdes som omfattande och ingripande för närmare granskning. Öppenvården i fyra kommuner valdes ut. Tillsynen är genomförd i två kommuner och pågår i de andra två. Utgångspunkter i tillsynen har varit: Barnens delaktighet Verksamhetens kvalitet Säkerhet i verksamheten Personalen är lyhörd för ungdomarna och deras föräldrars synpunkter Vid intervjuer av ungdomar och föräldrar har det framkommit att de i stort är nöjda med möjligheten att påverka vårdens innehåll. Detta framkommer också i samtal med personalen att de är noga med att lyssna på vad ungdomarna tycker. Vad ungdomar och deras föräldrar anser framgår dock inte alltid av dokumentationen i de enskilda ärendena. Personalen har hög kompetens och genomgår fortlöpande vidareutbildning Personalen har ofta lång yrkeserfarenhet och det är liten personalomsättning i verksamheterna. Kommunerna satsar på vidareutbildning men det saknas individuella kompetensutvecklingsplaner. 13

16 Dokumentationen behöver förbättras Biståndsinsatser i öppenvård ska dokumenteras. Vårdplaner och genomförandeplaner hade brister och saknades ibland. Dokumentationen var ofta omfattande men det var svårt att följa vården i förhållande till uppsatta mål. Det saknades heltäckande kvalitetssystem och klagomålshanteringen hade brister. Säkerheten behöver uppmärksammas Rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden i verksamheten behöver upprättas. Denna brist har varit gemensam i de granskade verksamheterna. Röster från intervjuade ungdomar Ungdomarna uttalade sig positivt om verksamheterna. Det gällde både tillgängligheten, aktiviteterna i sig, sina möjligheter till inflytande och delaktighet. Man får lätt tag på dem om det behövs Man satt inte bara och pratade om problem utan gjorde andra saker också De tog hänsyn till vad jag tyckte och vad mamma sa 14

17 Hem för vård eller boende Som en del av barnuppdraget ingår att granska landets samtliga enskilda och offentliga HVB för barn och unga samt hem som tar emot föräldrar och barn tillsammans. Granskningen påbörjades 2006 och kommer att vara avslutad vid halvårsskiftet Resultatet ska sammanställas i en gemensam rapport som presenteras för regeringen i april För att tillsynen ur nationell synvinkel ska bli så likvärdig som möjligt har en arbetsgrupp tagit fram bedömningskriterier som länsstyrelserna använder vid granskningen. Frågeställningarna i tillsynen utgår från sex ansvarsområden: Kvalitet Säkerhet Utbildning Delaktighet Hälsa Känslomässiga och sociala behov Varje ansvarsområde består av flera bedömningskriterier och variabler. I regeringsuppdraget har särskilt betonats att barn och unga ska komma till tals vid tillsynen. Vid tillsynsbesöket, som i regel tagit två dagar i anspråk, har intervjuer därför genomförts med barn och unga. Intervjuer har dessutom genomförts med ledning, personal, vårdnadshavare samt socialsekreterare. Därutöver har en granskning av dokumentationen skett. HVB i Jönköpings län I Jönköpings län har följande behandlingshem ingått i granskningen. Enskilda verksamheter Kommunala verksamheter Ryds behandlingshem Drömhus Satelliten, Eksjö kommun 4:e Våningen Tellus, Jönköpings kommun Team J-son Södergården, Jönköpings kommun Vårsols ungdomsboende Lövingstorp, Jönköpings kommun Vårsols akut- och utredningshem Stödboende, Nässjö kommun Berga behandlingscenter Ungbo, Vetlanda kommun Barnhemmet Oasen barnenheten och familjeenheten ALMA Stuveryds behandlingshem HVB Gamla Stan Broarps utredning och behandlingshem Kongsryds HVB Rosenhills tonårshem HVB-hemmet Vilhelmsro 15

18 Slättängshammar och Höglandets utredningshem har också tillstånd att driva hem för vård eller boende men har inte ingått i tillsynen. Anledningen är att det för närvarande inte bedrivs någon verksamhet vid Slättängshammar och att Höglandets utredningshem nyligen fått tillstånd. Fram till den 29 februari 2008 har 16 av 20 behandlingshem granskats. Tillsynen av resterande behandlingshem kommer att vara helt avslutad senast den 30 juni Eftersom granskningen inte är avslutad har några generella slutsatser av tillsynen ännu inte gjorts men några mönster kan vi ändå se. Kvaliteten i verksamheten behöver utvecklas Några behandlingshem har fått kritik alternativt påpekanden om att personalens utbildningsnivå är för låg. De flesta verksamheterna saknar ett heltäckande kvalitetssystem. Vården av barnen följs i regel upp men dokumenteras inte. Det finns påtagliga brister på flera behandlingshem när det gäller dokumentationen, särskilt gäller detta genomförandeplaner. Bristerna kan gälla att det helt saknas genomförandeplaner eller att de är bristfälligt upprättade. Samverkan med socialtjänsten, vårdnadshavarna och andra aktörer fungerar överlag på ett bra sätt. Säkerheten för barnen behöver förbättras Många HVB har ett risktänkande kring att vårda barn tillsammans. Vissa behandlingshem har fått påpekande om att förbättra inskrivningsrutinerna för att höja säkerheten för de placerade barnen. Flera behandlingshem saknar rutiner för att förebygga och förhindra övergrepp och misshandel. I de fall det finns rutiner är de inte alltid kända av personalen. Vid anställning av personal begärs alltid utdrag ur Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister. Barnens delaktighet behöver öka I de flesta fall har barnen möjlighet att vara delaktiga i den dagliga verksamheten. Däremot är barnen inte fullt ut delaktiga i planeringen och uppföljningen av vården. Barnen får sina behov av utbildning tillgodosedda Barnen får i regel en skolundervisning som är anpassad efter deras behov. Samarbetet med skolan fungerar bra. Flera behandlingshem bedriver egen skolverksamhet genom att de har tillstånd att bedriva friskola. 16

19 Barnens behov av hälsovård och tandvård tillgodoses Barnens behov av hälsovård tillgodoses bl.a. genom att flera behandlingshem har anställda sjuksköterskor. Barnen får i regel stöd i att sköta sin tandhälsa. Barnens behov av hälsovård och tandvård framkommer i regel inte av genomförandeplanerna. Barnen tränas i socialt uppträdande och att klara sig själva Barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling påverkas i positiv riktning. De får i regel stöd i sin identitetsutveckling, att klara sig själva och med att utveckla ett socialt uppträdande. Barnen har alltid någon vuxen att tala med i personalgruppen. Barnens röster Flera barn tycker att personalen tar hårt i de placerade barnen. Det är vanligt att barnen inte vet varför de är på behandlingshemmet eller hur länge de ska vara där. En del barn säger att de inte får vara med vid behandlingskonferenser där vården följs upp. De flesta barn tycker att de får hjälp med sina problem och att de känner sig trygga på behandlingshemmet. Nästan alla barn tycker att skolan fungerar på ett bra sätt. 17

20 Familjehemsvård Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot i ett familjehem. När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. En vårdplan ska upprättas och nämnden skall noga följa vården av barnet. Detta ska ske genom regelbundna besök i familjehemmet, enskilda samtal med den unge, samtal med vårdnadshavarna och med familjehemmet. Uppföljningen ska omfatta den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Nämnden ska minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. I Jönköpings län var 472 barn placerade i familjehem eller annat enskilt hem under Av dessa var 143 barn nyplacerade under året och för 144 barn upphörde placeringarna. Drygt hälften av barnen var placerade inom den egna kommunen. Andelen barn som placerades hos anhöriga eller andra närstående var ca 30 %. Länsstyrelsen hade i sin tillsyn utgångspunkt i följande frågor: Är familjehemmets förutsättningar att ta emot barnet tillräckligt utredda? Är vårdplanen tillfredsställande? Står det klart att nämnden följer vården noggrant och ser till att målet med vården uppnås? Gör socialtjänsten regelbundna besök i det hem där barnet vistas och har enskilda samtal med barnet? Omfattar uppföljningen barnets hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar och andra närstående? Länsstyrelsen granskade familjehemsvården i sex av länets kommuner. Tillsynen gällde socialtjänstens utredningar och uppföljningar och innebär inte att de enskilda barnens förhållanden i familjehemmen granskades. Resultatet av tillsynen visade att det finns stora brister i kommunernas hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar. Skillnaderna är dock stora mellan kommunerna. Barn placeras i familjehem utan beslut av nämnden En familjehemsplacering har ansetts så ingripande för barnet att detta beslut inte får delegeras. I två av sex kommuner förekom att barn placerades i familjehem utan beslut eller medgivande av nämnden. Barn placeras i familjehem utan att hemmets förmåga att fungera som familjehem för det aktuella barnet utretts Fem av sex kommuner fick kritik för att familjehemsutredningar saknades eller var bristfälliga. I vissa fall saknades en bedömning av familjehemmets resurser i förhållande till det aktuella barnets behov. Några kommuner som anlitade konsulentstödda familjehem använde 18

21 sig av organisationens utredning av den aktuella familjen utan att göra en egen utredning och bedömning. Dessa utredningar var dessutom ofta mycket bristfälliga. Vårdplaner saknas eller är bristfälliga I fyra av sex kommuner förekom det att vårdplaner saknades eller var bristfälliga. Detta medförde att det var svårt att följa upp vården på ett planenligt sätt. I de ärenden där BBIC använts fanns bättre vårdplaner och genomförandeplaner. Uppföljningen av vården behöver förbättras Av granskningen framgick att man i de flesta fall hade en god kontakt med barnet, familjehemmet och barnens föräldrar. Dock saknades ofta en struktur i uppföljningen och det var svårt att i dokumentationen följa vården i förhållande till kraven i socialtjänstförordningen. I socialtjänstlagen lyfts särskilt fram det ansvar som nämnden har för att barnen får lämplig utbildning. I de flesta ärenden handläggs övervägande/omprövningar av placeringarna i huvudsak enligt de krav som lagen ställer. Tre kommuner fick dock kritik för att man dragit över den lagstadgade tiden på 6 månader. Både ris och ros från familjehemsplacerade ungdomar Länsstyrelsen intervjuade ungdomar som bodde eller hade bott i familjehem. Många ungdomar påpekade att det var viktigt att socialtjänsten noga tar reda på vilka hem som används som familjehem. De uppskattade att socialtjänsten besökte dem men klagade på många socialsekreterarbyten. Ungdomarna tyckte överlag att det var viktigt att få hjälp med att hålla kontakten med sina föräldrar och andra anhöriga. Nästan alla poängterade att det var viktigt att lyssna på dem och ta dem på allvar. En flicka tyckte att socialsekreterarna skulle lyssna på barnen med hjärtat. En annan flicka poängterade att man inte skulle döma utan berömma ett barn som bor i familjehem. 19

22 Barn faller mellan stolarna Socialtjänsten ska verka för att barn får växa upp under goda och trygga förhållanden. Även andra myndigheter och vårdgivare har ansvar för att barn och föräldrar får det stöd som de kan behöva. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att aktivt verka för att samverkan kommer tillstånd mellan olika myndigheter. Den fråga vi sökte svar på var: Får barn den hjälp de behöver oberoende av om ansvariga har olika tolkningar av sin egen verksamhets ansvar gentemot andras ansvar? När vi har besökt de olika kommunerna och genomfört övriga delar av uppdraget har vi ställt frågor om barn och unga som riskerar att hamna mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun, kommuner eller olika huvudmän tvistar. Vi har frågat om hur samarbetet fungerar. I det dagliga arbetet på Länsstyrelsen får vi ofta frågor som rör ansvar och samarbete. Insatser dröjer eller blir bristfälliga Det är inte vanligt att barn blir utan insatser för att olika myndigheter och vårdgivare tvistar. Däremot förekommer det att nödvändiga insatser fördröjs och det är ibland tveksamt om insatserna blir de som skulle vara de bästa för barnet. Barn med funktionsnedsättningar kan behöva insatser från olika delar av socialtjänsten, från skolan och från hälso- och sjukvården. Föräldrarna upplever ofta att de blir hänvisade fram och tillbaka mellan olika verksamheter, ibland inom samma nämnd. Barn med neuropsykiatrisk eller psykiatrisk problematik är grupper av barn som har svårt att få rätt stöd. I flera kommuner är det svårt för barn att få hjälp från barnpsykiatrin. Socialtjänsten uppfattar ofta att de har ett otillräckligt utredningsunderlag för att kunna erbjuda barnet och familjen rätt stöd. Skolan anser sig ofta ha svårt att möta barnens behov på ett bra sätt. På flera HVB har man barn som har en neuropsykiatriskproblematik. Barnen har inte alltid blivit utredda och personalen är osäker på hur man ska stödja dem på rätt sätt. Barn som flyttar mellan kommuner riskerar att de olika kommunerna är oense om vilken kommun som ska stå för olika insatser. Det kan handla om barn som har öppenvårdsinsatser och som flyttar med sina föräldrar från en kommun till en annan. Det kan vara fråga om barn som placeras i familjehem utanför hemkommunen och som behöver stöd i skolan i den nya kommunen. Barn som finns på HVB och som ska flytta till en ny kommun när vårdtiden är slut kan vara i behov av fortsatt stöd. Då uppstår ofta oenighet kring vilken kommun som ska stå för olika insatser. 20

23 Barn som söker asyl är en särskilt utsatt grupp. Det har handlat om barn som befinner sig på Migrationsverkets boende tillsammans med sina föräldrar. Levnadsförhållandena för de här familjerna motsvarar inte vad som annars gäller som skälig levnadsnivå. Det förekommer att Migrationsverket som ska stå för kostnaderna har en annan uppfattning än socialtjänsten om vilka insatser som behövs för enskilda barn. Bristen på samsyn kan äventyra kvaliteten på insatserna. Samverkan som hindrar fallet Samverkan mellan olika delar av socialtjänsten, mellan olika kommunala verksamheter och mellan olika huvudmän är det som främst kan förhindra att barn faller mellan stolarna. I länet finns många olika former för samverkan som syftar till att ge barn och föräldrar ett samordnat och bättre stöd. I flera kommuner driver olika förvaltningar och ibland också olika myndigheter gemensamma verksamheter. Familjecentraler, föräldrautbildningar och resursskolor är exempel på sådant samarbete. Det förekommer också att man samverkar på individ- och/eller verksamhetsnivå för att samordna sina insatser för ett enskilt barn eller för en grupp barn. Samrådsgrupper för barn som misstänks vara utsatta för övergrepp och barndialogen mellan socialtjänst, skola och barnhälsovård är exempel på sådana aktiviteter. Ett annat exempel är att man just nu utreder möjligheterna att starta ett Barnahus för att ytterligare förbättra arbetet kring barn som utsatts för övergrepp. 21

24 Planering för barn Socialtjänsten ska känna till levnadsförhållandena i kommunen och medverka i samhällsplaneringen för att främja goda miljöer. Kommunen ska se till att det finns resurser för de barn som behöver socialtjänstens stöd och utveckla och säkra kvaliteten i sin verksamhet. Barn som placeras utanför hemmet och funktionshindrade barn som behöver hjälp från olika håll har också rätt att få en plan för det stöd de ska få. Vår fråga var: Planerar kommunen aktivt för att säkerställa att det finns resurser för barn och unga i behov av socialtjänstens stöd på såväl övergripande nivå som på verksamhets- och individnivå? Tillsammans med Länsstyrelsens plan- och bostadsfunktion har vi besökt samtliga kommuner i länet och då tagit upp kommunernas planering för barn och unga. Planeringsfrågorna har också tagits upp i samband med övriga uppdrag. I två kommuner har en särskilt granskning genomförts av hur man planerar för att tillgodoser behovet av kontaktpersoner och kontaktfamiljer. I en pågående tillsyn granskar vi samtliga individuella planer enligt LSS som upprättats för barn. Barnperspektivet har ännu inte fått genomslag i den kommunala planeringen De kommuner som har arbetat för att barnperspektivet ska komma med i kommunens planeringsprocess har haft svårt att hitta former för detta. Värnamo kommun har tagit fram en modell för att göra barnkonsekvensanalyser inför kommunala beslut. Det har dock visat sig svårt att implementera denna i den kommunala organisationen. Överlag kan man säga att barnkonventionen ännu inte har fått något genomslag i den kommunala planeringen. Det återstår mycket att göra för att barn som grupp faktiskt ska kunna påverka utvecklingen i sin kommun och att barns behov analyseras på ett sådant sätt att de får någon framträdande plats i planeringen på en övergripande nivå. Verksamhetsplaneringen behöver utvecklas Exempel på en systematisk planering och uppföljning av verksamheten finns hos Individoch familjeomsorgen i Nässjö. Nämnden har antagit kvalitetsmål för verksamheten. Förvaltningens årsberättelse beskriver verksamheten i förhållande till de antagna målen och utgör samtidigt grunden för planeringen inför det kommande året. Olika former av öppenvårdsverksamheter växer fram i länets kommuner. Utbudet varierar mycket från kommun till kommun. Bakom de olika satsningarna ligger inte alltid någon djupare analys av behoven. 22

25 Kommunerna är idag skyldiga att rapportera till länsstyrelsen när man inte förmår verkställa beslut om insatser. En stor andel av dessa beslut rör barn som inte fått en beviljad insats, oftast kontaktfamilj eller kontaktperson. Vid årsskiftet 2007/2008 var det 49 barn som väntat mer än tre månader att få det stöd de behövde och hade rätt till. Planeringen på individnivå är eftersatt Alla funktionshindrade som tillhör personkretsen för LSS har rätt till en individuell plan om de begär det. Det gäller både barn och vuxna. Bestämmelsen har kommit till för att det ska bli tydligt vad den enskilde önskar, vad som behövs och hur de olika insatserna ska samordnas. Vår tillsyn av individuella planer är ännu inte avslutad. Vad vi redan nu kan konstatera är att det finns få individuella planer för barn och unga i vårt län. För alla barn som placeras utanför hemmet ska socialtjänsten upprätta en vårdplan. Både vid tillsyn av familjehemsvård och HVB kunde vi konstatera att lagen inte alltid följs. Det förekommer att planer saknas eller är bristfälliga. Detta medförde att det var svårt att följa upp vården på ett strukturerat sätt. Vårdplanen ska ligga till grund för en genomförandeplan. Där konkretiserar man innehållet i vårdplanen. Både inom öppenvården och på HVB förekommer det att planeringen av genomförandet är bristfällig. I de ärenden där BBIC har använts fanns bra vårdplaner och genomförandeplaner. Ungdomsbehandlingen i Jönköping kan nämnas som ett exempel på en verksamhet där man arbetat fram användbara genomförandeplaner. 23

26 Avslutande diskussion Bakom uppdraget till länsstyrelserna låg rapporter om att socialtjänstens verksamhet för barn och unga har stora brister. Tillsynen i Jönköping har i vissa avseenden bekräftat den bilden. Allvarligast är att vi har sett att socialtjänsten inte alltid utreder anmälningar som rör barn i mycket utsatta situationer och att kommunerna inte alltid tar sitt ansvar för familjehemsplacerade barn, familjehemmen är inte alltid tillräckligt utredda och placeringarna följs inte upp tillräckligt Att alla familjehem inte utreds och att det finns brister i uppföljningen av de familjehemsplacerade barnen är särskilt allvarligt. Samhället har tagit på sig en ansvarsfull uppgift för dessa barns vård och fostran, men försäkrar sig inte om att barnens rättigheter tillgodoses. Forskning har visat att vuxna som varit placerade i heldygnsvård som barn är överrepresenterade i tonårsföräldrarskap, försörjningsstöd, kriminalitet, psykiatrisk vård samt för tidig död. Både svenska och internationella studier av familjehemsplacerade barn visar att dessa barn som grupp löper en högre risk att prestera dåligt i skolan, att ha problem med sin skolgång och bli lågutbildade vuxna (Sundell m.fl.). Det finns en stor tilltro till att införandet av BBIC kommer att lösa många av de problem som socialtjänsten brottas med. BBIC kan säkert bidra till att höja kvaliteten i socialtjänstens insatser för barn, men det behövs också andra åtgärder. Kraven på socialtjänsten har ökat. Olika grupper av barn och familjer har uppmärksammats på senare år. Det gäller exempelvis barn till föräldrar med missbruksproblem och barn som bevittnar våld i sina hem. Socialtjänsten får ta emot ett ökande antal anmälningar om barn som far illa. Samtidigt saknas en entydig beskrivning av vilka barn som ska anses tillhöra gruppen som far illa. Det saknas också kriterier för vilka problem som ska bedömas som tillräckligt allvarliga för att kräva insatser från socialtjänsten (Sundell m.fl.). Detta kan medföra stora olikheter mellan kommunerna i ställningstaganden om utredning ska inledas eller vilka barn som får en insats. Trycket på de verksamheter som arbetar med den myndighetsutövande delen av socialtjänsten d.v.s. tar emot anmälningar, utreder, beslutar och följer upp insatser för barn är mycket stort i många av länets kommuner. Tjänsterna är särskilt krävande och svåra att hitta sökande till. Nyutexaminerade socionomer tvingas arbeta med allt för kvalificerade uppgifter. De söker sig efter en kort tid till andra arbetsuppgifter. Nya anställs och samma sak händer. Vakanser fylls med personal från bemanningsföretag. De kan vara kvalificerade men verksamheten blir svår att kvalitetssäkra och utveckla med ständiga personalbyten. I 3 kap. 3 socialtjänstlagen står bland annat, att för utförande av socialnämndens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14 (S)) Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga, ges stöd för tillämpningen. I det allmänna rådet finns 24

27 rekommendationer om utbildning och erfarenhet, introduktion och stöd, fortbildning och vidareutbildning m.m. för personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga. Frågan är vilket genomslag det allmänna rådet har fått ute i kommunerna. Det har i många kommuner funnits en förhoppning om att man genom att öka öppenvårdsinsatserna skulle få en automatisk minskning av behovet av placeringar inom familjehemsvården och på HVB. Därmed skulle man inte behöva satsa resurser på den myndighetsutövande delen av verksamheten. Detta antagande har inte haft något statistiskt stöd. Antalet placeringar har inte minskat under den tid som öppenvården har byggts ut. Generellt sett behöver kommunernas planering för barn och unga få en stabilare grund och utgå ifrån de faktiska förhållandena i kommunen och de krav som lagstiftningen ställer. I 3 kap. 3 socialtjänstlagen står bland annat, att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Som stöd för tillämpningen av detta lagrum har Socialstyrelsen gett ut föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11 (S)). Ansvarfördelningen mellan politiker, ledning och övrig personal behöver tydliggöras då samtliga har ansvar för att verksamheterna tillhandahåller tjänster av god kvalitet. De brister som synliggjorts i samband med Barnuppdraget kräver beslut om åtgärder på olika nivåer. Exempelvis behöver arbetsprocesser beskrivas och det systematiska kvalitetsarbetet bör omfatta analyser av hur tjänsterna svarar mot olika gruppers behov samt mot lagstiftningens krav. Kvalitetsarbetet ska även innehålla metoder för uppföljning och utvärdering så att avvikelser rapporteras och åtgärdas på den nivå som förfogar över möjligheterna att åtgärda bristerna. Vi har också kunnat se positiva trender. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom socialtjänsten. Många nya verksamheter växer fram till stöd för barn och föräldrar på hemmaplan. Mycket sker i projektform och ofta i samverkan exempelvis mellan socialtjänst, skola och barnhälsovård. Socialtjänsten blir mera kunskapsorienterad. Den forskning som finns om verksamma insatser tar kommunerna till sig och försöker omsätta i den lokala miljön. BBIC introduceras i kommun efter kommun. Utredningar som görs med stöd av BBIC håller ofta en högre kvalitet. Barns behov beaktas bättre och man talar oftare med barnen själva. När man använder formulären som ingår i BBIC blir mottagna anmälningar bättre dokumenterade, planering och uppföljning av olika insatser för barnen förbättras också. Barn och ungdomar som vistas på behandlingshem är en utsatt grupp med begränsade möjligheter att göra sin röst hörd. Placering på behandlingshem är en ingripande åtgärd för barnet och dess familj och samhället tar därmed på sig ett stort ansvar. Den pågående granskningen indikerar att nästan alla behandlingshem behöver utveckla kvaliteten och säkerheten i vården. Socialtjänsten har ett stort ansvar för barnens placering och uppföljning av vården. Det är viktigt att socialtjänsten försäkrar sig om att barnen garanteras en god och säker vård. En del i granskningen har varit att ge möjlighet för de placerade barnen att ge sina synpunkter om vården. Hittills har ett 40-tal barn intervjuats och många angelägna synpunkter har framförts. Det är nödvändigt att såväl socialtjänsten, behandlingshemmen som tillsynsmyndigheten utvecklar metoder som underlättar för barn att framföra synpunkter om vården. 25

28 Länsstyrelsen följer upp vilka åtgärder som vidtagits efter vår tillsyn. Om kvaliteten långsiktigt ska utvecklas och säkras krävs emellertid att de olika huvudmännen tar ett tydligare ansvar för en sådan utveckling. 26

29 Referenser Prop. 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m SOU 2005:18 Källan till en chans. Nationell handlingsplan för barn- och ungdomsvården. Betänkande av Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén. Stockholm 2005 SOSFS 2003:16 Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SOSFS 2006:5 Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:12 (S) Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Barnen träder fram, Meddelande nr 2007:13, Länsstyrelsen i Jönköpings län Socialtjänstens öppenvård för barn och unga samt hem för vård eller boende (HVB), Meddelande nr 2007:04, Länsstyrelsen i Jönköpings län Grundbok, Barns behov i centrum (BBIC), Socialstyrelsen (art nr ) Sundell, K m.fl. Barnavårdsutredningar, en kunskapsöversikt, IMS och Gothia förlag, Växjö

30

31

32 Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Telefon: Fax: Webbplats: E-post: lansstyrelsen@f.lst.se