SKRIFTSERIE B NR 2013:1

Transkript

1 SKRIFTSERIE B NR 2013:1 Utbildningens förberedelse av sjuksköterskestudenter för användning av forskningsresultat och tillämpning av evidensbaserad vård En jämförelse mellan lärosäten Kerstin Nilsson Kajermo Ann Rudman Lars Wallin Petter Gustavsson

2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Utvärderingar av sjuksköterskeutbildningen LUST-studien Metod Population och urval Datainsamling Bortfall Beskrivning av X2006-kohorten Enkätinstrument Analys av data Etiska aspekter Resultat Den kliniska respektive högskoleförlagda utbildningens förberedelse av studenterna för användning av forskningsresultat i arbetet som sjuksköterska Att följa forskning och kunskapsutveckling Användning av forskningsresultat Kunskaper om förändrings- eller förbättringsarbete Kunskaper och färdigheter avseende evidensprocessen Direkt/instrumentell forskningsanvändning Egen forskningsanvändning Observerad forskningsanvändning Intention för framtida forskningsanvändning Svarsalternativet: Vet ej Uppfyllelse av utbildningens generella mål Sammanfattning Variationer mellan lärosäten Jämförelser mellan högskoleverkets och studenternas utvärderingar Metodologiska reservationer Tillkännagivanden Referenser Appendix 1: Sammanfattningstabeller för respektive lärosäte Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten Appendix 3 Missivbrev till studenter Rapporter... 66

4

5 Bakgrund 1 Bakgrund Hösten 2006 var studenter registrerade som grundutbildningsstudenter vid våra svenska universitet och högskolor [1]. I en enkätstudie omfattande av dessa studenter konstaterade Högskoleverket att svenska högskolestuderande generellt ger sin utbildning och sitt lärosäte gott betyg [1]. Vårdutbildningarna placerar sig ofta högt i jämförelse med andra utbildningsområden i flera av de analyserade utfallsdimensionerna. Bland vårdutbildningarna är sjuksköterskeprogrammet det största då uppskattningsvis närmare en på tjugo av det totala antalet högskolestudenter hösten 2006 gick på sjuksköterskeprogrammet vid något av de 26 lärosäten som då gav denna utbildning. Sjuksköterskeutbildningen har i Sverige liksom internationellt genomgått många reformer under de senaste decennierna. En stor förändring inleddes i och med 1977 års högskolereform då sjuksköterskeutbildningen blev en högskoleutbildning. Denna övergång från traditionell yrkesutbildning till akademisk utbildning, som utöver yrkesexamen ska leda till en akademisk examen, ställer krav på att utbildningen ska ha en forskningsanknytning. Det innebär att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet [2]. I högskolelagen [2] uttrycks krav på att studenterna ska utveckla förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, utveckla förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och utveckla beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Studenterna ska även utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, samt följa kunskapsutvecklingen [2]. Utöver krav på akademisering av utbildningen innebar högskolereformen en decentralisering av den tidigare enhetliga utbildningen. Från att sjuksköterskeutbildningen hade haft en för hela Sverige gemensam läroplan, till att respektive lärosäte fick ansvar för att utforma sina egna kursplaner [3]. Inom hälso- och sjukvården finns det krav på att hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet [4]. Den snabba vetenskapliga och teknologiska utvecklingen inom vårdområdet ställer stora krav på hälso- och sjukvården att följa, utvärdera och implementera nya forskningsresultat. Det ställs också krav på kostnadseffektivitet eftersom resurserna är begränsade. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [5] preciseras att en legitimerad sjuksköterska ska ha förmåga att medverka i fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitets- och säkerhetsarbete och kontinuerligt förbättringsarbete. Vidare ska hon/han ha förmåga att kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder samt kunna söka, analysera och kritiskt granska litteratur och annan information samt kunna implementera ny kunskap och därmed verka för en omvårdnad baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet [5]. Ett begrepp som fått stor aktualitet i hälso- och sjukvåden under senare år är evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård har sitt ursprung i evidensbaserad medicin och är ett led i att höja kvaliteten och säkerheten i vården. Evidensbaserad vård kan beskrivas och definieras både som en process och ett förhållningssätt [6]. Processen innebär att formulera relevanta frågor om ändamålsenlig vård, söka litteratur för att besvara dessa frågor, samt systematiskt sammanställa, värdera, tolka och tillämpa forskningsresultat 3

6 Bakgrund samt utvärdera effekterna av tillämpningen [6, 7, 8]. Evidensbaserad vård som förhållningssätt innebär en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis i vården [6]. Kravet på evidensbaserad vård, innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen ska använda sig av metoder och behandlingar som är bevisat bra enligt vetenskap och beprövad erfarenhet [9, 10]. För att få en mer evidensbaserad vård samarbetar flera myndigheter som t ex Socialstyrelsen, SBU, SKL och Läkemedelsverket med att ta fram olika kunskapsmaterial för hälso- och sjukvården d v s med att öka tillgängligheten av relevant kunskap [9]. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen kan identifiera, kritiskt värdera och tillämpa olika kunskapsunderlag, om kraven på evidensbaserad vård ska kunna uppnås. Det sistnämnda ställer i sin tur krav på att utbildningarna ger studenterna tillfälle att träna sådana färdigheter. Trots uttalade krav på evidensbaserad vård så finns ett gap mellan tillgänglig relevant kunskap och det som faktiskt görs i vården. Forsman och medarbetare [11] fann t ex i en longitudinell studie, där man följt sjuksköterskors forskningsanvändning, att 45,6 % av sjuksköterskorna ett år efter avlagd examen uppgav att de använde sig av forskningsresultat i liten eller ingen omfattning. Tre år efter examen hade gruppen låganvändare ökat till 51,6 %. I en annan studie där man mätt sjuksköterskors användning av forskningsresultat ett och två år efter examen fann man även här att omkring hälften av sjuksköterskorna i liten omfattning tillämpade forskningsresultat i vården och en tendens till att användningen av forskningsresultat minskat ytterligare två år efter examen [12]. Den minskande användningen efter två år kunde inte förklaras av förändringar i arbetssituationen. En studie, där sjuksköterskors användning av forskningsresultat i det kliniska arbetet har följts under de fem första åren efter examen, visar däremot på en liten ökning i tillämpning av forskningsresultat med tiden, med början efter två år i yrket [13]. När det gäller sjuksköterskors tillämpning av evidensprocessens olika steg i vården så har det visat sig att de endast i liten utsträckning tillämpat några av processens steg. Två år efter examen hade 19 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna formulerat sökbara frågor och genomfört databassökningar, medan ca 30 % deltog i utveckling eller utvärdering av vården [14]. I en uppföljande studie kunde man konstatera att dessa nivåer inte förändrades under de första fem åren i yrket [15]. 1.1 Utvärderingar av sjuksköterskeutbildningen En högskolemässig utbildning som är forskningsanknuten bör rimligen vara en grundläggande förutsättning för en kommande yrkesverksamhet som ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga rön och beprövad erfarenhet. De frågor som analyserats i denna rapport handlar om användning av forskningsresultat och evidensbaserad vård och det kan därför vara av intresse att spegla dessa resultat mot andra utvärderingar som undersökt frågor som anknyter till området t ex högskolemässighet och forskningsanknytning. I nationella utvärderingar av sjuksköterskeprogrammen i slutet på 90-talet konstaterades variationer i utbildningarnas högskolemässighet vad gäller utbildningarnas yrkesrelevans, tillgången på lärarkompetens och utbildningarnas innehåll och organisation [16, 17]. I en granskning av utbildnings- och kursplanerna konstaterades också att planerna om de verkligen följs, torde kunna resultera i varierande grader av yrkesförberedelse [3]. 4

7 Bakgrund Resultatet av Högskoleverkets utvärdering 1996 [16] visade att sjuksköterskeutbildningen vid 9 av 26 lärosäten inte var högskolemässig. Vid den uppföljande utvärderingen år 2000 [17] ansågs sjuksköterskeutbildningen inte vara högskolemässig vid 2 av 24 lärosäten. Trots att de flesta lärosätena bedömdes ha en högskolemässig sjuksköterskeutbildning fick tolv lärosäten en eller flera anmärkningar. Anmärkningarna rörde huvudsakligen utbildningens innehåll och organisation, omvårdnadsämnets tydlighet, forskningsanknytningen, lärarkompetensen och studentinflytandet. Den vanligaste kritiken gällde utbildningens innehåll och organisation samt omvårdnadsämnets tydlighet i utbildningen (7 av 24 lärosäten erhöll anmärkningar för detta). Anmärkningar om brist i utbildningens forskningsanknytning samt lärarnas kompetens förelåg för fem respektive sex lärosäten [16]. En förnyad utvärdering av sjuksköterskeutbildningarna genomfördes under 2006 [18, 19]. I denna bedömdes kvaliteten sammanfattningsvis som otillfredsställande vid 10 av de 26 lärosätena. När det gäller bedömningen av den kliniska utbildningen så befanns 11 av 26 lärosäten bedriva klinisk utbildning av otillfredsställande kvalitet. Tre lärosäten bedrev enligt Högskoleverket teoretisk och klinisk utbildning av mycket tillfredställande kvalitet. På sex lärosäten bedrevs såväl teoretisk som klinisk utbildning av otillfredsställande kvalitet. I en rapport från Lust-projektet (se nedan) som redovisar resultat från en studentutvärdering [20] framkommer att 80 till 90 % av studenterna, i sista terminen på sjuksköterskeprogrammet höstterminen 2006, ansåg att utbildningens generella mål hade uppnåtts. De generella målen avsåg kritiskt tänkande, kunna söka kunskap, ta ansvar för egen kunskapsutveckling och kunna granska forskningsresultat. Ungefär en lika stor andel av studenterna ansåg att lärarnas och de kliniska handledarnas kompetens var god. I föreliggande rapport presenteras ytterligare resultat från ovan nämnda studentutvärdering; resultat avseende frågor som rör användning av forskningsresultat och tillämpning av evidensbaserad vård som studenterna besvarat i sista terminen på sjuksköterskeprogrammet höstterminen LUST-studien Allt större uppmärksamhet har under senare år riktats mot att vissa yrkesgrupper, däribland sjuksköterskor, drabbas av stressrelaterad ohälsa som leder till långvarig sjukskrivning. Således inleddes år 2002 en studie, den så kallade LUST-studien (Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro), som sammanfattningsvis syftade till att longitudinellt undersöka faktorer relaterade till stress, hälsa, välbefinnande samt risk- och skyddsfaktorer för stressrelaterad ohälsa. Fram till dags dato har årliga mätningar genomförts där tre separata kohorter har följts från studieåren ut i de första åren i yrket [21]. Data från LUST-studien förväntas kunna belysa både individuella och utbildningsstrukturella förutsättningar för karriärval, professionell utveckling och hälsoutveckling i mötet med arbetslivet. Pågående analysarbete inom LUST-projektet har återkommande visat på variationer mellan lärosäten. Dessa variationer tycks dock inte vara helt replikerbara över tid. För att ytterliggare fördjupa analyserna av lärosätesskillnader och för att få ett säkrare underlag 5

8 Bakgrund för estimering av möjliga kohorteffekter beslutades genomförandet av en tilläggsundersökning. Eftersom denna tilläggsundersökning riktad till avgångsstuderna genomfördes parallellt med Högskoleverkets utvärderingsarbete under hösten 2006 så kan resultaten också tjäna som en studentspegelning mot Högskolverkets utvärdering. Föreliggande rapport redovisar några resultat från studentutvärderingen av sjuksköterskeutbildningen anno Den huvudsakliga frågeställningen gäller studenternas bedömning av om utbildningen stimulerat till att följa kunskapsutveckling, använda forskningsresultat och tillämpa evidensbaserad vård och om dessa bedömningar varierar mellan lärosätena. 6

9 Metod 2 Metod 2.1 Population och urval Målpopulationen, det vill säga de individer som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av sjuksköterskestuderande som läste sin sista termin på utbildningen hösten Denna kohort av studenter som ingår i föreliggande studie kallas fortsättningsvis X2006. En urvalsram skapades med hjälp av preliminärdata från universitets- och högskoleregistret för vårterminen Ramen avgränsades genom att välja ut studenterna som gick på sin femte termin och hade sin nybörjartermin tidigast vårterminen Det senare för att erhålla en förhållandevis homogen urvalsram. Totalt var det personer som ingick i urvalet till X2006, varav 1811 (86 %) var kvinnor och 296 (14 %) var män. Åldersfördelningen var mellan år med en medelålder på 30 år (SD ± 7 år) och medianålder på 27 år. 2.2 Datainsamling Enkäter sändes till urvalspersonerna med post. I informationsbrevet ombads de besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första utskicket genomfördes den 18 oktober Ett tack- och påminnelsekort skickades ut den 31 oktober. Enkätpåminnelser skickades den 15 november och den 29 november. Insamlingen avslutades den 21 december Tabell 1 beskriver inflödet av enkäter och Tabell 2 beskriver den totala urvalsramen samt svarsfrekvensen uppdelat per lärosäte. Tabell 1. Beskrivning av enkätinflödet. Antal Procent Inför tack- och påminnelsekort Inför enkätpåminnelse Inför enkätpåminnelse Totalt antal svar Bortfall Urval Den totala andelen svarande var 69 %. Svarsfrekvensen varierade mellan lärosätena, från en 56 % svarsfrekvens vid Örebro Universitet upp till en 84 % svarsfrekvens vid Högskolan Halmstad. En χ 2 -analys av svarsfrekvensen per lärosäte (se Tabell 2) visade att det förekom en statistiskt signifikant selektionseffekt där framför allt Örebro universitet skiljde sig med en lägre svarsfrekvens (56 %). Det fanns också en signifikant selektionseffekt i svarsfrekvens mellan kvinnor och män, där männen hade ett högre bortfall/lägre svarsfrekvens (män: 46 % jmf kvinnor: 28 %; χ 2 =37.489, p<.0001). 7

10 Metod Tabell 2. Urvalsram och svarsfrekvens per lärosäte (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten Urvalsram Antal svar Andel svar i % Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet χ P Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och av partiellt bortfall (uppgift saknas) som innebär att vissa frågor på blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna från undersökningen vara skeva och missvisande. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad (t.ex. flyttat utomlands) att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning 8

11 redovisas i tabell 3 nedan. Med ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. De som är utomlands (4 st) eller inte studerar (1 st) är inget egentligt bortfall utan är snarare att betrakta som att de inte tillhör den definierade populationen (så kallad övertäckning). Tabell 3 beskriver orsaker till bortfall. Tabell 3. Orsaker till bortfall. Orsak Antal Ej avhörda 622 Postreturer 11 Avböjd medverkan 9 Utomlands/emigrerat 4 Studerar inte 1 Löfte om svar, inte inkommet 1 Totalt 648 Metod Partiellt bortfall kan bero på att en fråga till exempel är svår att förstå, upplevs som känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Generellt var det partiella bortfallet lågt för att vara en så omfattande enkät. Det partiella bortfallet låg för det mesta kring 1 % och översteg aldrig 3 %. 2.4 Beskrivning av X2006-kohorten Totalt var det personer som ingick i urvalet till X2006 och 1459 som kom att ingå i kohorten. Fördelningen av kvinnor/män samt åldersgrupper per lärosäte återfinns i tabellerna 4-5. Könsfördelningen varierade inte signifikant mellan lärosätena. 9

12 Metod Tabell 4. Procentuell fördelning av kvinnor och män i kohorten (n = 1459) per lärosäte. Lärosäten Kvinna Man Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola 97 3 Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping 94 6 Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst 98 2 Karlstads Universitet 93 7 Karolinska Institutet Linköpings Universitet 92 8 Luleå Tekniska Universitet 97 3 Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola 92 8 Sophiahemmets Högskola 94 6 Umeå Universitet Uppsala Universitet 96 4 Växjö Universitet Örebro Universitet 94 6 I tabell 5 återges åldersfördelningen per lärosäte. Åldersfördelningen varierade signifikant mellan lärosätena (χ2 = , p<.0001). Andelen unga vuxna varierade mellan 10 % på Ersta-Sköndal Högskola till 45 % vid Linköpings universitet. Andelen 34 år eller äldre var omkring 15 % vid Högskolorna i Skövde, Jönköping samt vid Umeå universitet. Högsta andelen 34 år, ca 50 %, återfanns vid Ersta-Sköndal Högskola, Högskolan i Gävle och Högskolan Väst. 10

13 Tabell 5. Procentuell fördelning av åldersgrupper i kohorten (n = 1459) per lärosäte. Åldersfördelningen är kategoriserad efter kvartiler (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten 24 år år 34 år Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet Enkätinstrument Det för denna kohort använda enkätinstrumentet överlappar till stor del med de instrument som tagits fram och använts vid andra datainsamlingar inom LUST-studien [21]. Enkäten innehöll således frågor och instrument relaterade till de huvudsakliga frågeställningarna i LUST-projektet, det vill säga olika aspekter av psykisk hälsa, studie- och arbetsvillkor. Därutöver ingick frågor och instrument som rör studentaktivitet och utbildningens kvalitet samt relevans, vilka tidigare har använts av Högskoleverket i dess studentbarometrar [1, 22]. Resultaten på dessa frågor är redovisade i en tidigare rapport [20]. Enkäten innehöll även ett antal frågor om att följa forskning och kunskapsutveckling, användning av forskningsresultat och evidensbaserad vård. Det är resultatet på sistnämnda frågor som redovisas i denna rapport. Frågorna redovisas i Appendix 2. Metod 11

14 Metod 2.6 Analys av data Svarsskalorna har dikotomiserats (se Appendix 2) för att uppskatta andelen studenter som anser att utbildningen har stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling, till att använda forskningsresultat, om den gett kunskaper om förändrings/förbättringsarbete samt färdigheter och kunskaper om evidensprocessen. Varje variabel har sedan ställts mot lärosätesvariabeln i en korstabell. Utifrån antagandet att inget samband finns mellan en enskild variabel och lärosätesvariabeln har statistisk signifikansprövning utförts så att erhållen andel vid varje lärosäte har ställts mot förväntad andel (det vill säga en skattning av vad den procentuella andelen borde vara vid ett specifikt lärosäte utifrån antalet personer som ingår i studien från det lärosätet och andelen i det totala materialet). När det gäller tre frågor, som handlar om (1) studenterna använt sig av specifika forskningsresultat på ett direkt eller instrumentellt sätt i vården under den senaste kliniska utbildningsperioden, (2) studenterna sett sjuksköterskor använda specifika forskningsresultat på ett direkt eller instrumentellt sätt i vården under den senaste kliniska utbildningsperioden samt (3) om studenterna avser att som färdiga sjuksköterskor använda sig av forskningsresultat, har svaren tredelats (ja, nej, vet ej). Då signifikansprövningen indikerat att prevalensen varierar över lärosätena har ett posthoc test utförts (så kallat adjusted residuals ) för att belägga avvikelser i fördelningen. Prevalensen vid specifika lärosäten som skiljer sig signifikant från prevalensen i totalmaterialet har i tabellerna markerats med fet stil. Inga försök att lyfta fram avvikande lärosäten har gjorts om inte den första signifikansprövningen har indikerat att prevalenserna varierar signifikant över lärosätena. 2.7 Etiska aspekter Urvalsramen togs från Universitets- och högskoleregistret. Utifrån urvalsramen samkörde SCB personuppgifter med Registret över totalbefolkningen (RTB) för att fastställa aktuell adress för varje person i urvalsramen. Ursprunget till adressuppgifterna var Skattemyndigheternas folkbokföring. Missivbrev (med information om studien vad gäller dess syfte, genomförande, lagring av personuppgifter, samt krav på informerat samtycke) tillsammans med (löpnummermärkt) enkät distribuerades sedan av SCB till aktuella personer på dessa adresser. När datainsamlingen hade avslutats sparades personnummer och löpnummer för urvalspersonerna på en skyddad server på SCB. Enkätdata sparades i högst tre månader i identifierbar form på SCB. Forskargruppen på KI har erhållit löpnummer och enkätdata.. Löpnumret som finns på både SCB och på KI gör det möjligt att koppla enkätdata från den första och den senare undersökningsomgången. Studien har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm; diarienummer 2006/

15 Resultat 3 Resultat Nedan redovisas svaren på frågor om den kliniska respektive högskoleförlagda utbildningen har stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling, till att använda forskningsresultat samt om de olika delarna av utbildningen bidragit med kunskaper om förändrings- och förbättringsarbete. Därutöver redovisas studenternas skattning av sina färdigheter avseende evidensprocessen, deras egen och handledande sjuksköterskors direkta eller instrumentella tillämpning av forskningsresultat under den senaste kliniska utbildningsperioden liksom studenternas intention att som färdiga sjuksköterskor använda sig av forskningsresultat i arbetet. Undersökningen utfördes på ett nationellt urval av studenter i termin 6 på sjuksköterskeutbildningen då studenterna hade drygt en månad kvar till examen Procentandelar som är markerade med fetstil i tabellerna indikerar signifikanta avvikelser från medelvärdet för alla lärosäten (totalen). 3.1 Den kliniska respektive högskoleförlagda utbildningens förberedelse av studenterna för användning av forskningsresultat i arbetet som sjuksköterska Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård inklusive omvårdnad är omfattande. Samtidigt pekar studier på att idag utnyttjas inte de forskningsresultat som finns i önskvärd omfattning [10]. I en nyligen publicerad lägesrapport från Socialstyrelsen [9] poängteras betydelsen av en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård som ett led i att få en mer evidensbaserad vård av hög kvalitet. Enligt högskolelagen [2] ska studenterna på grundutbildningsnivå bl a utveckla förmåga att kunna följa kunskapsutveckling inom sitt område. Innan analysen av frågorna dikotomiserdes svaren på den fyrgradiga skalan. De som ansåg att utbildningen i mycket hög grad eller i hög grad hade stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling och till att använda forskningsresultat (d v s svarat 1 eller 2 på den 4 gradiga skalan) slogs ihop till en grupp. De som ansåg att utbildningen i liten grad eller mycket liten grad stimulerat till det (d v s svarat 3 eller 4) slogs ihop till en grupp. Tabell 6 visar procentandel studenter per lärosäte som ansåg att utbildningen har stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling samt till att använda forskningsresultat (svarat i mycket hög grad eller i hög grad) Att följa forskning och kunskapsutveckling Totalt, av alla svarande studenter, rapporterade 33 % att den kliniska utbildningen hade stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling (Tabell 6). Andelen varierade mellan lärosätena från 22 % (Högskolan i Borås) till 46 % (Högskolan i Gävle, Umeå universitet). Skillnaden mellan lärosätena var dock inte signifikant. Totalt rapporterade 64 % av studenterna att den högskoleförlagda utbildningen hade stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling (Tabell 6). Denna procentandel varierade signifikant mellan lärosätena. Så många som 81 % av studenterna vid högskolan 13

16 Resultat i Kalmar och 77 % av studenterna vid Linköpings universitet ansåg att den högskoleförlagda utbildningen hade stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling, medan färre än hälften av studenterna vid Högskolan i Gävle och Örebro universitet ansåg att så var fallet. Överlag rapporterade en betydligt större andel av studenterna vid samtliga lärosäten att den högskoleförlagda utbildningen hade stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling jämfört med den kliniska utbildningen. Endast vid ett lärosäte, Högskolan i Gävle, rapporterade ungefär lika stor andel av studenterna att den kliniska (46 %) och högskoleförlagda (43 %) utbildningen hade stimulerat till att följa forskning och utveckling Användning av forskningsresultat När det gäller användning av forskningsbaserad kunskap så verkar utbildningen i större utsträckning ha stimulerat till det, jämfört med att följa forskning och kunskapsutveckling. Totalt rapporterade 50 % av studenterna att den kliniska utbildningen och 76 % att den högskoleförlagda utbildningen hade stimulerat till att använda forskningsbaserad kunskap. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan lärosätena när det gäller den kliniska utbildningen. Däremot varierade procentandelen signifikant mellan lärosätena när det gäller den högskoleförlagda utbildningen. 94 % av studenterna vid högskolan i Kalmar, 92 % av studenterna vid Linköpings universitet och 90 % av studenterna vid Göteborgs universitet ansåg att den högskoleförlagda utbildningen hade stimulerat till att använda forskningsbaserad kunskap medan ca 60 % ansåg det vid Högskolan i Gävle, Mittuniversitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Sammanfattningsvis kan konstateras att den högskoleförlagda utbildningen i högre utsträckning än den kliniska utbildningen verkar ha stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling, liksom till att använda forskningsresultat. Några lärosäten skiljer sig från mängden. En signifikant större andel studenter vid Högskolan i Kalmar och Linköpings universitet rapporterade att den högskoleförlagda utbildningen hade stimulerat till att såväl följa forskning och kunskapsutveckling som till att använda forskningsresultat. Vid Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Örebro universitet rapporterade däremot en signifikant lägre andel studenter att den högskoleförlagda utbildningen stimulerat till detta. 14

17 Resultat Tabell 6. Procentandel studenter som rapporterat att utbildningen stimulerat till att följa forskning och kunskapsutveckling samt till att använda forskningsresultat (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten Den kliniska utbildn. har stimulerat till att följa forskning och kunskapsutv. Den högskoleförlagda utbildn. har stimulerat till att följa forskning och kunskapsutv. Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet χ P ns.001 ns.001 Den kliniska utbildn. har stimulerat till att använda forskningsresultat Den högskoleförlagda utbildn. har stimulerat till att använda forskningsresultat 15

18 Resultat Kunskaper om förändrings- eller förbättringsarbete Att införa ny kunskap och ändra arbetssätt är inte enkelt, eftersom sådana förändringar ofta äger rum i komplexa organisationer. Förändrings- eller förbättringsarbete inbegriper och påverkas av såväl organisatoriska som individuella faktorer [8]. Innan analysen av frågan dikotomiserdes svaren på den fyrgradiga skalan. De som ansåg att utbildningen i mycket hög grad eller i hög grad hade bidragit med kunskaper om förändringsarbete d v s svarat 1 eller 2 slogs ihop till en grupp. De som ansåg att utbildningen i liten grad eller mycket liten grad bidragit med sådan kunskap d v s svarat 3 eller 4 slogs ihop till en grupp. I tabell 7 presenteras procentandel studenter som rapporterat att den kliniska respektive den högskoleförlagda utbildningen har bidragit med kunskaper om förändrings- och förbättringsarbete (svarat i mycket hög grad eller i hög grad). När det gäller den kliniska utbildningen ansåg totalt 46 % av studenterna att den kliniska utbildningen bidragit med sådan kunskap (variationsvidd 33 % - 72 %) (Tabell 7). Det förelåg där inga signifikanta skillnader mellan lärosätena. Mer än hälften (54 %) av studenterna ansåg att den högskoleförlagda utbildningen hade bidragit med kunskaper om förändrings- och förbättringsarbete, och därvidlag varierade procentandelen signifikant mellan lärosätena. Vid Högskolan Väst och Karlstad universitet rapporterade 76 % och vid Linköpings universitet 66 % av studenterna att den högskoleförlagda utbildningen bidragit med sådana kunskaper. Signifikant färre studenter rapporterade det från Högskolan i Borås (37 %) och Högskolan i Skövde (40 %). Observera att även från Sophiahemmets högskola rapporterade en lägre andel (40 %) att den högskoleförlagda utbildningen bidragit med kunskaper om förändrings/förbättringsarbete, men det skiljde sig trots allt inte signifikant från totalen, vilket beror på att storleken på studentgrupperna är olika. 16

19 Resultat Tabell 7. Andel studenter som rapporterat att utbildningen bidragit med kunskaper om förändrings- och förbättringsarbete (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten Den klin. utbildn. har bidragit m kunsk. om förändr./förbättr.arb. Den högskoleförl. utbildn. har bidragit m kunsk. om förändr./förbättr.arb. Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet χ P ns Kunskaper och färdigheter avseende evidensprocessen Det finns idag krav på att vården ska vara evidensbaserad, vilket innebär att personalen i vården av enskilda patienter skall integrera bästa tillgängliga vetenskapliga bevis med klinisk erfarenhet och vårdtagarens önskemål. Evidensbaserad vård kan beskrivas både som ett förhållningssätt och en process. Processen innebär att systematiskt sammanställa, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat samt utvärdera effekterna av 17

20 Resultat tillämpningen [6, 7, 8]. Enligt Högskolelagen [2] ska studenter på grundutbildningsnivå utveckla förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, kunna urskilja, formulera och lösa problem, ha beredskap för förändringar i arbetslivet samt utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Sex frågor som representerar denna evidensprocess ställdes till studenterna. Svaren på frågorna som skattades på en elvagradig skala, från 1 ja det klarar jag till 11 nej det klarar jag inte, delades upp i två kategorier. De som skattat 1, 2 eller 3 slogs ihop till en grupp som bedömdes ha färdigheter avseende evidensprocessens steg och övriga (skattat 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 eller 11) slogs ihop till en grupp med otillräckliga färdigheter. I tabell 8 återfinns resultaten avseende de 6 frågorna givna som procentandelen studenter per lärosäte som rapporterat att de har kunskaper och färdigheter avseende respektive steg i evidensprocessen (svarat 1, 2, 3). En övervägande majoritet av studenterna rapporterade att de kunde formulera en sökbar fråga (66 %), utföra databassökningar (79 %) och använda andra informationskällor för att söka kunskaper (88 %) samt att de kunde förstå och värdera vetenskapliga publikationer (78 %). Det var färre som rapporterade att de kunde medverka i förändringsarbete (56 %) och utvärderingar (56 %). För tre av frågorna var skillnaden mellan lärosätena signifikant. När det gäller kunskap att formulera en sökbar fråga rapporterade signifikant fler vid Luleå Tekniska Universitet (83 %), Karlstads Universitet (80 %), Karolinska Institutet (78 %) och Linköpings Universitet (77 %) att de hade sådan kunskap. Signifikant färre vid Malmö Högskola (48 %), Uppsala Universitet (50 %) och Högskolan i Skövde (51 %) rapporterade att de hade kunskap att utföra den uppgiften. Att utföra databassökningar verkar vara något som studenterna uppfattade sig behärska i stor utsträckning. Totalt 79 % rapporterade det. Signifikant högre andel studenter med sådana kunskaper fanns vid Linköpings Universitet (89 %), medan Malmö Högskola (66 %), Högskolan i Halmstad (67 %) och Högskolan i Jönköping (68 %) hade signifikant lägre andel studenter som rapporterade sådana kunskaper. Hela 88 % av studenterna rapporterade att de kunde använda sig av andra informationskällor än databaser för att identifiera relevant kunskap. Vid Linköpings universitet rapporterade 96 % att de hade den kunskapen, vilket var signifikant fler än genomsnittet. Vid Uppsala universitet (75 %), Malmö högskola (79 %) och Högskolan i Skövde (80%) rapporterade signifikant färre att de kände till hur man kunde använda andra informationskällor. Totalt 78 % av studenterna rapporterade att de kunde förstå och kritisk värdera vetenskapliga publikationer. Det varierade mellan lärosätena, från 66 % (Högskolan i Skövde) till 87 % (Linköpings Universitet). Variationen mellan lärosätena var dock inte signifikant. När det gäller studenternas skattning av sin förmåga att kunna delta i förändringsarbete var totala andelen 56 %, och den varierade mellan 42 % (Högskolan i Skövde) och 69 % 18

21 (Linköpings Universitet). Också 56 % av det totala antalet studenter skattade att de hade kunskap för att kunna medverka i utvärderingar av vården. Andelen varierade mellan 40 % (Högskolan i Skövde) och 74 % (Linköpings Universitet). Inte någon av dessa variationer var signifikanta. Resultat Tabell 8. Procentandel studenter som skattat att de hade färdigheter avseende evidensprocessens steg (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten Form. sökbar fråga Anv. andra info. källor för att söka evidens Utföra databassökn. Förstå och värdera vetenskapl. Publ. Medverka i förändringsarb. Medverka i utvärderingar Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska H Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Univ Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets H Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet χ P ns ns ns 19

22 Resultat 3.3 Direkt/instrumentell forskningsanvändning Forskningsresultat kan tillämpas direkt/instrumentellt eller indirekt/konceptuellt [8]. Med direkt eller instrumentell användning avser man att forskningsresultat används konkret som underlag vid beslutsfattande eller vid genomförande av vård och behandling d v s resultaten har en direkt instruerande funktion och ger anvisningar om vad som ska göras eller hur man bör gå till väga. Indirekt/konceptuell användning syftar på att forskningen kan ha en upplysande funktion d v s att forskningsresultat påverkar en persons kunskaper, förhållningssätt och förståelse. Ett exempel kan vara att forskningsresultat påverkar hur en person tänker om och förstår en omvårdnadssituation. I föreliggande studie ingick tre frågor om direkt eller instrumentell användning av forskningsresultat. Studenterna fick svara på om de under sin senaste kliniska utbildningsperiod själva använt eller om de sett sjuksköterskor använda forskningsresultat på detta direkta/instrumentella sätt. Den tredje frågan handlade om deras intention att i sitt framtida arbete som sjuksköterska använda sig av forskningsresultat direkt/instrumentellt. Innan analysen av frågorna delades svaren på den sexgradiga skalan i tre grupper (nej, ja, vet ej). De som svarat att de aldrig använde/aldrig sett sjuksköterskor använda/aldrig trodde att de som sjuksköterskor skulle använda forskningsresultat =1 eller använde forskningsresultat på något pass/sett sjuksköterskor använda forskningsresultat på något pass/trodde att de som sjuksköterskor skulle använda forskningsresultat på något pass =2 slogs ihop till en grupp (nej). De som svarat att de använt/sett sjuksköterskor använda/trodde att de som sjuksköterskor skulle använda forskningsresultat på ca hälften av arbetspassen =3, på mer än hälften av arbetspassen =4 eller på nästan alla arbetspassen =5 slogs ihop till en grupp (ja). Den tredje gruppen utgjordes av de som svarat vet ej =6. Drygt hälften av samtliga studenter svarade att de själva (51 %) hade använt sig av forskningsresultat eller hade sett sjuksköterskor (55 %) göra det under sin senaste kliniska utbildningsperiod (Tabell 9). En förvånansvärt låg andel av studenterna (29 %) uppgav att de hade intentionen att på ett direkt/instrumentellt sätt använda sig av forskningsresultat i sin framtida yrkesutövning Egen forskningsanvändning Drygt hälften av samtliga studenter svarade alltså att de själva (51 %) hade använt sig av forskningsresultat under sin senaste kliniska utbildningsperiod (tabell 9). Det fanns signifikanta skillnader mellan lärosäten. I tabell 9 redovisas också procentandelen för respektive lärosäte. En signifikant högre andel studenter vid Luleå Tekniska Universitet (79 %), Karlstad universitet (67 %) och Högskolan i Kristianstad (63 %) och en signifikant lägre andel vid Högskolan i Gävle (36 %) och vid Göteborgs Universitet (38 %) uppgav att de själva direkt hade tillämpat forskningsresultat Observerad forskningsanvändning Drygt hälften (55 %) hade också under sin senaste kliniska utbildningsperiod sett sjuksköterskor använda sig av forskningsresultat (Tabell 9). Det fanns signifikanta 20

23 Resultat skillnader mellan lärosäten. I tabell 9 redovisas procentandelen för respektive lärosäte. Vid Luleå Tekniska Universitet hade så stor andel som 90 % sett sjuksköterskor använda sig av forskningsresultat på ett direkt sätt, men även vid Mittuniversitet (67 %) uppgav signifikant fler studenter att de sett sjuksköterskor använda sig av forskningsresultat. Observera att även vid Blekinge Tekniska Högskola och Umeå Universitet rapporterade 67 % att de sett sjuksköterskor tillämpa forskningsresultat, men de skiljer sig inte signifikant från normen p g a att storleken på studentgrupperna skiljer sig åt. Signifikant färre studenter var det vid Växjö Universitet (35 %) och vid Högskolan i Jönköping (40 %), som rapporterade att de sett sjuksköterskor använda sig av forskningsresultat Intention för framtida forskningsanvändning En förvånansvärt låg andel av studenterna (29 %) uppgav att de hade intentionen att på ett direkt/instrumentellt sätt använda sig av forskningsresultat i sin framtida yrkesutövning (Tabell 9). Dock hade en signifikant högre andel än normen den intentionen vid Luleå Tekniska Universitet (53 %), Umeå Universitet (49 %), Högskolan i Borås (43 %), Högskolan i Skövde (43 %) och Mittuniversitetet (40 %). En så låg andel som 16 % hade den intentionen vid Göteborgs Universitet och Lunds Universitet. I tabell 9 redovisas procentandelen för respektive lärosäte Svarsalternativet: Vet ej Svaren på de tre frågorna om instrumentell forskningsanvändning hade till skillnad från övriga frågor ett svarsalternativ vet ej. Svaren på dessa frågor har tredelats (ja, nej, vet ej). Svarsalternativet vet ej var lämpligt och intressant med tanke på att dessa frågor förutsätter en medvetenhet om vilka kunskapskällor som ligger till grund för olika åtgärder som tillämpas i vården. Störst andel vet ej -svar rapporterades för frågan om den egna intentionen att som sjuksköterska använda sig av forskningsresultat (21 %), vilket kan framstå som lite märkligt med tanke på att tillgången på forskningsresultat ökar över tid. Man hade snarare väntat sig en högre andel vet ej när det gäller de två andra frågorna som rör faktisk användning och där det borde kunna finnas en osäkerhet om olika åtgärders kunskapsbas. 9 % av studenterna hade svarat vet ej på frågan om de själva använt forskningsresultat på ett direkt/instrumentellt sätt medan 8 % hade svarat vet ej på frågan om de sett sjuksköterskor använda forskningsresultat. 21

24 Resultat Tabell 9. Procentandel studenter per lärosäte som rapporterat att de själva använt, sett sjuksköterskor använda och intention att som färdig sjuksköterska använda forskningsresultat på ett direkt/instrumentellt sätt (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten Själv använt forskningsresultat under senaste klin. utbdildn.period Sett sjuksköterskor använda forskningsresultat under senaste klin. utbildn.period Intention att som färdig sjuksköterska använda forskningsresultat i arbetet Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet χ P

25 3.4 Uppfyllelse av utbildningens generella mål I denna studie ingick även frågor om studenterna uppfattar att de generella målen för grundläggande högskoleutbildning [2] har uppnåtts. Frågorna rör utveckling av studenternas förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande, att självständigt kunna söka kunskap, att ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen inom sitt område samt att granska forskningsresultat. Dessa frågor finns tidigare redovisade i en rapport som publicerades 2007 [20], men resultaten presenteras även här (Tabell 10) eftersom dessa frågor ligger nära och har starka beröringspunkter med frågorna om användning av forskningsresultat och evidensbaserad vård. Studenterna fick uppskatta i vilken utsträckning utbildningen hade bidragit till att de utvecklats i att tänka mer kritiskt och analytisk, att självständigt söka kunskap, att ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen inom sitt område, samt att granska forskningsresultat. Resultaten återfinns i tabell 10. Resultat Överlag uppfattade en stor del av studenterna att utbildningens generella mål hade uppfyllts. Från 86 % som ansåg att utbildningen i hög grad eller mycket hög grad hade bidragit till att utveckla förmågan att tänka mer kritiskt och analytiskt samt granska forskningsresultat, till de över 90 % som ansåg att utbildningen i hög eller mycket hög grad hade bidragit till att utveckla förmågan att ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen (92%) och förmågan att självständigt söka kunskap (93%). I två av de fyra variablerna återfinns signifikanta skillnader mellan lärosätena. Andelen studenter som uppskattade att utbildningen i hög eller mycket hög grad hade bidragit till att utveckla förmågan att tänka kritiskt och analytiskt varierade mellan %. Högst var andelen vid Linköpings Universitet och lägst var den vid Göteborgs Universitet och Röda Korsets Högskola. Den andra variabeln där prevalensen varierade signifikant över lärosätena utgjorde bedömningen av om utbildningen hade bidragit till förmågan att granska forskningsresultat. Lägst andel av studenter som anser detta återfanns vid Uppsala Universitet. Karolinska Institutet avvek från totalen med en något högre andel studenter som ansåg att detta mål var uppfyllt. Observera att flera lärosäten hade högre prevalenssiffror än Karolinska Institutet, men att dessa inte skiljde sig signifikant från totalen. Detta är en effekt av de olika storlekarna på studentkullarna vid de olika lärosätena. 23

26 Resultat Tabell 10. Procentandel per lärosäte som anser att utbildningen i hög/mycket hög grad bidragit till att sjuksköterskeutbildningens generella mål uppfyllts (siffror i fetstil visar att värdet skiljer sig signifikant från totalen). Lärosäten tänka mer kritiskt och analytiskt självständigt söka kunskap ta ansvar för den egna granska kunskapsutvecklingen forskningsresultat Totalt för alla lärosäten Blekinge Tekniska Högskola Ersta-Sköndal Högskola Göteborgs Universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mittuniversitetet Röda Korsets Högskola Sophiahemmets Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet χ p.001 ns ns

27 Sammanfattning 4 Sammanfattning Föreliggande studie är en landsomfattande populationsbaserad studie av de studenter som hösten 2006 gick sjuksköterskeutbildningens sista termin vid något av de 26 lärosäten som då bedrev sjuksköterskeutbildning. Resultaten som ovan har redovisats sammanfattas först genom att redovisa svaren för hela gruppen bestående av 1459 studenter (se tabell 11). Tabell 11. Sammanfattningstabell. Totala gruppens svar, procentandel. *Andel studenter som skattat att utbildningen bidragit med nedanstående aspekter/färdigheter. Fråga Användning av forskningsresultat i arbetet som sjuksköterska Andel* (Totalt för alla lärosäten) följa forskning och kunskapsutveckling 33 stimulerat till att följa forskning och 64 kunskapsutveckling använda forskningsresultat 50 stimulerat till att använda forskningsresultat 76 Den kliniska utbildningen har bidragit med kunskaper om förändrings- förbättringsarbete 46 bidragit med kunskaper om förändrings- 54 förbättringsarbete Kunskaper och färdigheter avseende evidensprocessen Formulera en sökbar fråga 66 Utföra databassökningar 79 Använda andra informationskällor för att söka forskningsresultat 88 Förstå och värdera vetenskapliga publikationer 78 Medverka i förändringsarbete 56 Medverka i utvärderingar 56 Direkt/Instrumentell forskningsanvändning Under senaste kliniska utbildningsperiod använt forskningsresultat 51 Under senaste kliniska utbildningsperiod sett sjuksköterskor använda forskningsresultat 55 Intention att som färdig sjuksköterska använda forskningsresultat i arbetet 29 25