Hultsfreds kyrkogård Hultsfreds församling, Vena socken, Linköpings stift, Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hultsfreds kyrkogård Hultsfreds församling, Vena socken, Linköpings stift, Kalmar län"

Transkript

1 Hultsfreds kyrkogård Hultsfreds församling, Vena socken, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2005 Liselotte Jumme Kalmar läns museum, kyrkoantikvariska rapporter 2005

2 Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Kulturminneslagen och Begravningslagen 3 Kulturhistorisk bedömning 4 Inventeringens uppläggning och rapport 4 Linköpings stift, Kalmar län en kort historik 5 Kort kyrkogårdshistorik 5 HULTSFREDS KYRKOGÅRD 6 Ortsbeskrivning 6 Kyrkomiljön 7 Kyrkan 7 Kyrkogårdens historik 7 Beskrivning av kyrkogården idag 10 Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning 12 KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET 24 ARKIV OCH LITTERATUR Bilagor: Kulturminneslagen 2

3 INLEDNING Bakgrund Ur kulturhistorisk synpunkt är kyrkogårdar och begravningsplatser bärare av en stor mängd information och platserna ger anledning till frågor av olika slag. Vad är typiskt för våra kyrkogårdar när det gäller vegetation, omgärdningar, gångar, gravvårdar m m och finns det några regionala skillnader? Vad har varit gängse bruk under olika tider och vad kan vi få för historisk information bara av att gå på en kyrkogård? Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapen om våra kyrkogårdar och begravningsplatser genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Kalmar läns museum inventeringen av kyrkogårdar/begravningsplatser inom stiftets del av Kalmar län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkogårdarna/begravningsplatserna som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de begravningsplatser som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkogårdarnas och begravningsplatsernas kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkogårdarna/begravningsplatserna och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrkogården/begravningsplatsen samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkogårdar/begravningsplatser i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen och begravningslagen Enligt Lag om kulturminnen m m (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar på kyrkogården. (Se vidare i bilaga om Kulturminneslagen). Begravningslagen (SFS 1990:1144). anger att en gravvård ägs av den som betalar gravrättsavgiften. När en gravanordning har blivit uppsatt, får den inte föras bort utan upplåtarens medgivande. När gravrätten upphör har ägaren rätt till gravvården. Om gravrättsinnehavaren inte vill gör anspråk på gravvården inom 6 månader tillfaller gravvården upplåtaren, alltså församlingen. Vidare säger lagen: Om en gravanordning har tillfallit upplåtaren och den är av kulturhistoriskt värde eller av annat skäl 3

4 bör bevaras för framtiden, skall upplåtaren om möjligt lämna kvar den på platsen. Om gravanordningen ändå måste föras bort från gravplatsen, skall den åter ställas upp inom begravningsplatsen eller på någon annan lämplig och därtill avsedd plats. Kulturhistorisk bedömning Alla gravvårdar bär på sin historia och kan berätta om en person, en familj, stilhistoria och begravningstraditioner. I rapporten anges exempel på typer av gravvårdar som utifrån skilda kriterier bedöms som kulturhistoriskt värdefulla. Generellt gäller att ålderdomliga gravvårdar från tiden fram till 1850 bör föras in i kyrkans inventarieförteckning Detta gäller även gravstaket och gravvårdar i gjutjärn och smidesjärn liksom äldre vårdar av trä. Många andra gravstenar har också ett kulturhistoriskt värde som kan kopplas till gravvårdens utförande - material, konstnärligt utförande eller till en person- lokal/personhistoriskt värde. Inventeringen omfattar i första hand enbart gravvårdar ute på kyrkogården. I flera kyrkor finns det dock gravvårdar som förvaras i kyrkan eller i lokal i anslutning till kyrkan. Ofta har dessa ett stort kulturhistorisk värde och bör tas med i kyrkans inventarieförteckning. Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Östergötlands län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Vid bedömningen tas hänsyn till varje enskild kyrkogårds egna värden, men också till värden i förhållande till andra kyrkogårdar i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkogården samt en beskrivning i ord och bild av kyrkogården som helhet och de olika kvarteren/områdena. En kulturhistorisk bedömning görs av varje kvarter/område samt över kyrkogården i dess helhet. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som inte en komplett beskrivning av händelser i kyrkogårdens utveckling. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i rapporten. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet och rapporterna har utförts av antikvarier Magnus Johansson, Magdalena Jonsson och Liselotte Jumme vid Kalmar läns museum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar läns museum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 Linköpings stift, Kalmar län en kort historik Linköpings stift bildades i början av 1100-talet och omfattade då Småland, Öland och Gotland. Ur Smålandsdelen bildades 1163 Växjö stift. Sin nuvarande omfattning erhöll Linköpings stift 1603, då södra delen av Kalmar län och Öland avskildes och bildade Kalmar stift, senare 1916 tillfört Växjö stift. Under medeltid utgjordes Småland av ett tiotal små folkland i gränsområdet mellan västra och östra Götalands slättbygder i norr och de gammaldanska landskapen vid rikets gräns i söder. Kust- och inlandsbygder var glest befolkade och politiskt tycks området ha varit svagare knutet till det svenska riket än övriga landskap. Först i slutet av 1200-talet började området framträda i rikspolitiskt sammanhang. De tidigmedeltida kyrkorna var oftast små enkla träbyggnader utan torn. Först under senare del av medeltiden började man bygga av sten, vilket krävde helt annat kunnande och en större ekonomisk insats. I de förhållandevis fattiga smålandssocknarna fortsatte man dock traditionen att bygga i trä. De stenkyrkor som uppfördes var få och tillkom i huvudsak i de rikare bygderna. Någon större byggverksamhet förekom inte under senmedeltiden och århundradena därefter. I stort stod kyrkorna kvar orörda sånär som på nödvändiga underhållsarbeten och reparationer i samband med krig och annan skadegörelse. En kraftigt växande befolkning och nya idéströmningar om gudstjänstrummets utformning skapade under och 1800-talen nya behov. Nu raserades, med några få undantag, flertalet av de gamla otidsenliga kyrkorna och de som blev kvar utsattes för omfattande omoch tillbyggnader. I en kunglig förordning 1776 föreskrevs att de nya byggnaderna skulle uppföras i sten, vilket också bidrog till att äldre träkyrkor dömdes ut och ersattes. Många av de nya kyrkorna ritades av tidens mest framstående arkitekter knutna till det av Kungl. Majt. inrättade Överintendentämbetet, vars uppgift var att granska förslagen till de stora, ljusa och luftiga kyrkorummen utformade enligt den nyklassicistiska tidsandan. För kyrkorna innebar 1800-talets senare del och tidigt tal en restaurerings- och ombyggnadsperiod, där nyklassicismens rena formspråk övergavs för skiftande stilimiterande ideal. Med alla medel försökte man anpassa såväl gamla som nya kyrkor till de nya idéerna nygotik, nyrenässans och nybarock. Nya liturgiska och funktionella krav och nya smakriktningar har därefter fortsatt att förändra kyrkorummen in i vår tid. Linköpings stift omfattar idag Östergötlands län, nordöstra delen av Jönköpings län och norra delen av Kalmar län. Kalmar läns del består av Norra och Södra Tjusts kontrakt samt Sevede- Aspelands kontrakt. Här finns omkring 35 kyrkor och 42 begravningsplatser anlagda före 1940 och skyddade enligt lagen om kulturminnen (SFS1988:950). Av dessa är Pelarne (trä) och S:ta Gertrud i Västervik (sten), Tveta (sten/trä), och Törnsfall (tegel/sten) till ursprung bevarade medeltida kyrkor. Kort kyrkogårdshistorik En kyrkogård skiljer sig från en begravningsplats på så vis att den ligger i direkt anslutning till en kyrkobyggnad. En begravningsplats rymmer ofta ett kapell inom sitt område. I förhistorisk tid varierade gravskicket mellan brandgravar och jordbegravningar. Kristendomens införande innebar bl a att bränning av kroppar förbjöds. Länge begravdes människor i närheten av sina hem, men under medeltiden anlades kyrkogårdar i allt högre utsträckning kring kyrkorna. Kyrkogårdens område delades först upp mellan byarna, med byvisa begravningar, senare i hemman. Den medeltida begravningsplatsen bestod troligen av 5

6 ängslika områden kring kyrkan där de välbärgades gravminnen i form av stenkors, tumbor och hällar stod uppställda. Enklare människors gravar kunde markeras av en liten kulle eller ett träkors. Kyrkogården omgärdades vanligen av träbalkar med spåntak. I mitten av talet kom ett kungligt påbud om att kyrkogårdsmuren, eller bogårdsmuren som man då kallade den, skulle vara uppförd av gråsten utan bruk, alltså kallmurade. I början av 1800-talet tillät man att de murades med kalkbruk om de täcktes med tak. Reformationen innebar på många sätt en förändrad syn på det som hörde kyrkan till. Många kyrkogårdar lämnades vind för våg, murar revs och djuren betade fritt i markerna. Först under 1700-talet började man visa mer intresse för kyrkogårdarnas vård och utformning. Före 1800-talet var det vanligt att människor av högre stånd begravdes inne i kyrkan, medan vanligt folk begravdes på anonyma allmänningar kring kyrkan. Under 1700-talets slut ökade protesterna mot begravningar i kyrkan då det ansågs ohygieniskt och orsakade stort obehag, speciellt sommartid. År 1815 beslöt Sveriges riksdag om att begravningsplatser skulle anläggas utanför städer och byar, också det av hygieniska skäl. I bland annat Västervik och Kalmar finns sådana begravningsplatser. Först efter 1815 blev det också mer allmänt förekommande med genomgripande planläggning av kyrkogårdarna med gångsystem och planteringar. Det blev också allt vanligare med planteringar av träd kring kyrkogården, sk trädkrans. Genom 1815 års förordning förbjöds definitivt begravningar inne i kyrkan. Kyrkogårdar och begravningsplatser uppdelades i områden där den dödes familj fick köpa gravplats, och områden som var gratis. Dessa senare områden kallades vanligen allmänna linjen. Här begravdes människor i den ordning de avled. Det innebar bl a att äkta makar inte blev begravda bredvid varandra. Under 1800-talets senare hälft blev det allt vanligare för samhällets arbetare och medelklass att skaffa sig egen gravplats och påkostad gravvård. Samtidigt blev de förmögnas gravvårdar allt mer påkostade. Vid ungefär samma tid började man anlägga kyrkogårdar med en mindre strikt utformning, än den tidigare, och med ett mer naturinspirerat utseende. Vid 1900-talets mitt anlades kyrkogårdar med en större anpassning till den lokala topografin och de lokala växtförhållandena, bl a tillkom många skogskyrkogårdar. I och med att man började använda moderna maskiner har skötseln av kyrkogårdarna delvis förändrats. Tidigare grusgravsområden har såtts igen och staket och andra detaljer har tagits bort för att underlätta arbetet. Under de senaste decennierna har minneslundar tillkommit på nästan samtliga kyrkogårdar. HULTSFREDS KYRKOGÅRD Linköpings stift Fastighetsbeteckning: Hultsfred kyrkogården 3, Vena socken, Hultsfreds kommun, Sevede härad, Kalmar län, Småland. Befolkningstal: 1927: 1750 inv, 1950: 3399 inv, 1970: 5211 inv, 2003: 5428 inv Ortsbeskrivning Hultsfreds församling är en utbrytning ur Vena socken. I slutet av 1800-talet växte ett samhälle fram i anslutning till Kungliga Kalmar regementes övningsfällt vid Hultsfreds slätt. Området hade tagits i bruk redan 1685 men först 1796 blev Hultsfreds slätt ett permanent övningsfält och var så fram till Hultsfreds samhälle kom att växa fram söder om övningsfältet. Sedan mycket lång tid tillbaka brukades den södra delen av Hultsfreds slätt för en kreatursmarknad varje höst. Denna var känd vida omkring och pågick en bit in på talet. När järnvägen mellan Nässjö och Oskarshamn stod klar 1874 blev Hultsfred ett av de nya stationssamhällena. Under 1870-talet fick man också järnvägsförbindelse med Vimmerby 6

7 och Västervik. Samhället hade överhuvudtaget goda kommunikationer med sitt läge vid riksvägen mellan Kalmar och Linköping. Från tiden omkring sekelskiftet 1900 blev träindustrin en allt viktigare näring för socknen. Hultsfreds snickerifabrik startade sin verksamhet Under speciellt talen blev Hultsfredshus, med sina monteringsfärdiga hus, ett känt varumärke. I kyrkligt och kommunalt hänseende hörde Hultsfred till Vena socken respektive Sevede kommun fram till 1927 då Hultsfred blev köping och egen kommun. Från år 1918 hade man en egen präst, komminister K E Törenfeldt. Efter det hölls regelbundet gudstjänster i samhället, bl a i missionshuset. År 1936 invigdes Hultsfreds kyrka och 1955 blev Hultsfred egen församling. Vena var moderförsamlingen och Hultsfred annexförsamling. Det förhållandet ändrades 1962 då ordningen blev den omvända. Idag är Hultsfred kanske mest känt som ett centrum för rockmusik med den årligen återkommande Hultsfredsfestivalen samt populär högskoleutbildning i musikproduktion. Kyrkomiljön Kyrkotomt och kyrkogård ligger på en plan yta i den norra delen av Hultsfreds tätort och omges av Hantverkaregatan, Östra Långgatan, Norra Kyrkogårdsgatan och Fabriksgatan. I närområdet finns villor uppförda från 1920-talet och framåt. Väster om kyrkotomten finns ett område med flerfamiljshus av talskaraktär. Sydväst om kyrkotomten ligger församlingshemmet som är uppfört 1964 efter ritningar av A. Sjunnesson, Hultsfred. Församlingshemmet om- och tillbyggdes 1979 och består av flera sammanbundna byggnadskroppar med fasader av vitt tegel och plant tak. Längs Östra Kyrkogårdsgatan ligger en handelsträdgård med gamla anor, vilken i folkmun kallas Blomsterbacken. Nordväst om kyrkogården ligger Råsebäcksskolan, uppförd på 1950-talet. I detta väderstreck finns också en kyrkvaktmästarbostad uppförd på eller 30-talet. Den första prästgården i Hultsfred var byggd av ingenjör Robert Dufvander 1905 efter ritningar av Georg A. Nilsson, som också är arkitekten bakom stationshuset i Hultsfred. Denna prästgård brukades dock bara en bit in på 1920-talet då en villa på Storgatan inköptes. Församlingen sålde prästgården till en pensionerad kyrkoherde år Kyrkan Hultsfreds kyrka byggdes mellan åren 1934 och1936 efter ritningar av arkitekt Elis Kjellin. Kyrkan utfördes, med inspiration från traditionell svensk kyrkoarkitektur, som en vitputsad byggnad med torn i väster. Kjellin gjorde även ritningarna till mycket av inredningen där ett samarbete skedde med konstnären Arvid Källström. På 1970-talet tillbyggdes kyrkan i öster med sakristia. Utvändigt restaurerades kyrkan senast 1987 och invändigt Kyrkogårdens historik Allt eftersom Hultsfred samhälle växte kom önskemål om att få anlägga en egen kyrkogård och inte längre bruka Vena kyrkogård som begravningsplats. År 1920 inköptes marken till kyrkogården i den norra utkanten av samhället. Invigning förrättades redan året därpå, den 23 maj 1921 av kyrkoherden i Vena August Carlstedt assisterad av kyrkoherde C.A. Höglander, Vimmerby, kyrkoherde A. Alfvegren, Frödinge samt komminister Hilding Berggren, Hultsfred. Råsa musikkår spelade under ledning av musikorganist Lundegard och skolbarn sjöng en psalm. Efter inbjudningen samlades särskilt inbjudna till ett samkväm på Café Royal. Inte mycket är känt om kyrkogårdens första år. På en bild från invigningen kan man se att omgärdningen bestod av ett enkelt trästaket. Planen för kyrkogården var rektangulär och uppdelad av en rak huvudgång, i nordost-sydvästlig riktning och med räta tvärsgående gångar. 7

8 Längs huvudgången fanns en allé av granar. Mitt på kyrkogårdens nordvästra långsida byggdes snart ett gravkapell efter ritningar av arkitekten och professorn M. Wernstedt, Stockholm. Detta uppfördes med putsade vita fasader och en klockformig huv klädd med träspån. Även delar av inredningen ritades av nämnde arkitekt. En ljuskrona, altarets krucifix och eventuellt orgeln känns igen från arkitektens ritningar. Enligt dessa ska det dock bl a ha funnits en större altaruppsats. En sådan finns inte idag. Sannolikt förverkligades aldrig planen. Invigningen förrättades på hösten 1924 av komminister Hjalmar Hilberts. En tillfälligt uppsatt klockstapel ersattes strax därefter av en permanent, även den ritad av M. Wernstedt. Klockstapeln var byggd med putsade vita väggar och en spånklädd spira som sträckte sig många meter upp i skyn. Totalt var stapeln 20 m hög. Klockstapeln invigdes den 30 maj I stapeln hängdes en mindre klocka gjuten vid Bergholtz gjuteri, Stockholm 1923 och en större klocka gjuten Gravkapellet uppfört Bild mot norr. (KI Hultsfred ka 049) Gamla klockstapeln uppförd 1926 och på 1930-talet ombyggd till stiglucka. Bild mot nordost. (KI Hultsfreds kyrkog 038) Beslut att låta uppföra en kyrka i anslutning till kyrkogården hade tagits redan Först åren byggdes kyrkan efter ritningar av arkitekt Elis Kjellin, Stockholm. Kyrkan placerades på en egen kyrktomt sydväst om kyrkogården, men i direkt anslutning till den. I samband med att kyrkan stod klar revs klockstapelns spira och portarna öppnades upp. Klockstapen förvandlades till en stiglucka och klockorna förflyttades till kyrktornet. Denna ombyggnad gjordes också av Elis Kjellin. På kyrktomten planterades träd av olika slag. Kyrkogårdens kvarter togs i bruk efter hand. Den ursprungliga planen med rektangulära kvarter omgärdade av grusgångar och med korsande huvudgångar markerade av alléer finns kvar än i dag. Kyrkogårdens första gravkvarter anlades kring kapellet, kvarter B, C och D. Här organiserades köpegravar och allmänna gravar enligt bestämda mönster. Speciellt i kvarter B kan man ännu se strukturen med familjegravar lagda som en ram kring en inre del med allmänna gravar. Hur det var organiserat i kvarter C och D är mera oklart, men troligen fanns båda typerna av gravar. Efter hand togs nya områden i bruk. Kvarter A, som ligger närmre kyrkan, började användas under 1930-talet liksom delar av kvarter N och O längs gången från Östra Långgatan mot kapellet. I början av 1940-talet började man använda kvarter L och M i anslutning till kyrkotomten. Under talen togs kvarter F,E och delar av P i bruk. Kyrkogårdens område utvidgades mot nordost med en mindre yta, sannolikt i början av 1950-talet. Därmed tillkom kvarteren H och I som först kommit till användning under 1980-talet och framåt. 8

9 Några flygbilder i länsmuseets arkiv kan berätta en del om kyrkogårdens utseende. Bilderna är tagna under talen och visar att kyrkogården ännu 1947 omgärdades av ett trästaket. Stenmur fanns bara framför kyrkan torn i sydväst, med halvcirkelformad markerad entré och grindparti. En diskussion fanns vid tiden angående huvudentréns utformning. Enligt Kjellins ritningar skulle entrén i sydväst göras rak, medan entrén mitt för kapellet skulle göras halvcirkelformad. Efter byggnadsrådet Hjorts erinran i saken utfördes huvudentréns ingång halvcirkelformad, men med grindstolpar och grindar efter Kjellins ritningar. År 1959 finns stenmur kring hela kyrkotomten och kyrkogården och en halvcirkelformad entré mot Östra Långsgatan i höjd med kapellet. En sådan entré tillkommer också längst i nordost lite senare. Samtliga av kyrkogårdens grindar är utförda med Kjellins ritningar som utgångspunkt. Sten till stenmuren ska bl a ha tagits från grunden till det rivna bryggeriet i stan. Längs kyrkogårdens huvudgång från stigluckan och mot nordost, samt längs gången i höjd med kapellet fanns lövträd planterade, liksom längs kyrkogårdens yttre gränser. I stort sätt samtliga gravplatser var anlagda i grus och omgärades av stenramar och/eller låga häckar. Under de senaste decennierna har gräs såtts in på det stora flertalet av gravplatser och häckar och stenramar tagits bort. Andra häckar har planterats som rygghäckar till rader av gravvårdar. Urngravplatser anlades först i kvarter F på 1960-talet och under 1980-talet längs kyrkogårdens sydöstra långsida. Minneslunden tillkom 1988 på den östra delen av kyrktomten, efter anläggningsförslag från landskapsarkitekterna Gröna Rummet AB, Kalmar. År 1960 uppfördes en ekonomibyggnad för kyrkvaktmästare och redskap på den nordvästra delen av kyrktomten efter ritningar av L.E. Magnusson och A. Sjunnesson, Hultsfred. En omoch tillbyggnad utfördes efter förslag från Lennart Holmquist, Hultsfred. Gravkapellet har renoverats 1964, 1974 och Stigluckan avfärgades av taket tjärades Fabriksgatan Ingång Ingång Kyrka/ kyrktomt Q Kapell G E A B C allé D F H Stiglucka Huvudgång med allé Ingång L M I N allé O P N Ingång till kyrktomt K Ingång Östra Långgatan Gravkarta över Hultsfreds kyrkogård (i grunden utförd 1973). J 9

10 Beskrivning av kyrkogården idag Allmän karaktär Hultsfreds kyrkogård ligger på en plan yta omgiven av mindre vägar och villaområde. Till sin plan är kyrkogården i det närmaste rektangulär och omgärdas av stenmur. På kyrkogården finns ett kapell och en stiglucka som tydliga orienteringspunkter. Området är indelat i tydliga delar med hjälp av grusade gångar. Huvudgången går från stigluckan och vidare mot nordost och korsas i områdets mitt av en gång som går från kyrkogårdens entré mot kapellet. Båda dessa gångar markeras av alléer av lövträd. Större delen av kyrkogården är anlagd i gräsmatta, men med enstaka häckar och grusgravar som bryter mönstret. Vy tagen från kyrkans torn mot nordost mot stigluckan och kyrkogården. (KI Hultsfreds kyrkog 035) Omgärdning Stenmur i alla väderstreck, utförd med cementfogade, huggna stenblock av röd granit. Murkrönet är avjämnat med cement. Mot sydväst är muren avjämnad med granitskivor. Muren är ca m hög. Ingångar Till kyrkotomten finns ingångar i sydväst mitt framför kyrkans torn samt i nordväst och sydost på var sida om kyrkotomten strax sydväst om stigluckan. Via dessa kommer man vidare till kyrkogården. Direkt till kyrkogården kommer man via en ingång i sydost i höjd med gravkapellet och en i nordost vid Norra Kyrkogårdsgatan. Samtliga dessa fem ingångar är markerade i stenmuren som halvcirkelformer, har fyrsidiga grindstolpar av cementfogade granitblock och pargrindar av svartmålat stål med förgyllda detaljer. Ytterligare en ingång finns vid kapellet via en enkel grind. Men även denna ingång markeras av grindstolpar. Dessutom finns ingången via stigluckan. 10

11 Översiktig vegetationsbeskrivning Kyrktomt: På kyrkotomten finns lönnar som fungerar som trädkrans mot söder och sydost. I övrigt finns grupper av björkar, tallar och någon enstaka gran. Längs gången kring kyrkobyggnaden är tujor planterade. Nordost om kyrkan finns mest lindar och björkar. Kring minneslunden finns en häck av tuja och idegran planterad i en cirkel. I minneslunden är björk och lind förutom diverse perenna växter planterade. Kring kyrkobyggnadens nordöstra del finns plantering med spirea och ölandstok. Kyrkogård: Längs kyrkogårdens yttre kant finns björkar planterade i en något oregelbunden trädkrans. Längs stenmuren finns mestadels häck av tall, med kortare sträckor av ölandstok och måbär. Alléerna längs de två huvudgångarna består av lönnar. Inne i gravkvarteren finns häckar av måbär och spirea. Vid kvarter H och I finns några mindre grupper av vintergröna växter med bl a tuja. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Ingång i sydost i höjd med kapellet. (KI Hultsfred kyrkog 021) Minneslunden på kyrkotomten. (KI Hultsfred kyrkog 041) Gångsystem Ett strikt gångsystem med raka gångar som korsar varandra finns utlagt över kyrkogården. Gångsystemet delar också i stort in kyrkogården i dess kvarter. Samtliga gångar är belagda med grus. Under senare år har en ursprunglig grusgång mellan kvarter O och P såtts igen med gräs och gången flyttats mot nordost. Gravvårdstyper Blandade gravvårdstyper från 1920-talet och framåt där man kan följa de olika stil på gravstenar som församlingsborna har föredragit under olika perioder. Riktigt höga vårdar saknas på kyrkogården. I stället finns en hel del riktigt breda såsom var modernt på talet. Grå, röd och svart granit är de dominerande materialen. Stora delar av kyrkogården, är mycket enhetlig med gravstenar som är ganska lika varandra i utförande och material. Klassicerande uttryck i vårdarna förekommer under alla decennier. Det handlar om motiv som tas från det klassiska antiken, såsom pilastrar, kolonner, lagerkransar och draperi. Former som skiljer ut sig från mängden förekommer också såsom stenkors och gravstenar i form av stubbar av sten. Se vidare i kvartersbeskrivningarna. 11

12 Minneslund Ligger på kyrkotomten strax nordost om kyrkan. Minneslunden är cirkelformad och omges av häck och rabatt med olika perenner. I mitten finns gräsmatta och en med kullersten och smågatsten belagd yta. Där finns också ett litet vattenfall vid en sten och en damm med omgärdande stensättning, samt en grusad yta avsatt för blommor. Byggnader Gravkapell uppfört 1924 efter ritningar av M. Wernstedt, Stockholm. Kvadratisk byggnad med pustade vita fasader och klockformig huv klädd med tjärade träspån. Gravkapellet har renoverats 1964, 1974 och 1987 Stiglucka byggd 1926, då som en klockstapel med hög spira, efter ritning av M. Wernstedt. Klockstapeln byggdes om till stiglucka efter ritning av Elis Kjellin i samband med att kyrkan stod klar. Då revs den höga spiran och öppning gjordes rakt igenom byggnaden. Stigluckan har putsade vita väggar och spånklätt tak. Ekonomibyggnaden strax väster om kyrkan tillkom 1960 efter ritningar av L.E. Magnusson och A. Sjunnesson. I mitten av 1970-talet genomgick byggnaden en om- och tillbyggnad efter ritningar av Lennart Holmquist, Hultsfred. Ekonomibyggnaden består av en vinkelbyggd och består av garage, förråd, personalutrymmen och toalett för kyrkogårdens besökare. Kyrkan och ekonomibyggnaden mot söder. (KI Hultsfreds kyrkog 031) Några av de musealt uppställda gravstenarna som står bakom ekonomibyggnaden. Det vita huset till höger i bild byggdes som bostad till kyrkvaktmästaren på 1920 eller 30-talet. (KI Hultsfreds kyrkog 052) Övrigt Bakom ekonomibyggnaden finns ett antal gravvårdar som tagits ut bruk och står musealt uppställda. Vårdarna är alla utom en från 1920-talet, alltså kyrkogårdens första decennium. En bär årtalet 1943 och restes över ett offer för den sk Ulvenkatastrofen. Alla utom en av vårdarna är av svart granit, en är av röd granit. Flera av vårdarna är mycket tidstypiska för 1920-talet. På en av gravstenarna finns en titel; banvakt. Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning Kvarter A-B Allmän karaktär Kvarter A och B ligger på den nordvästra hälften av kyrkogården, alldeles innanför stigluckan. Kvarter A rymmer omkring 240 gravplatser och kvarter B omkring 200. Kvarteren 12

13 liknar varandra i sin grundplan. Strukturen är strikt ordnad med grusgångar och rygghäckar. Rygghäckarna av spirea bildar i båda områdena en halv kvadrat. På båda sidor om häcken finns företrädelsevis familjegravar. I båda områdenas mitt finns en gräsmatta i vilken gravvårdar står uppställda i rader. Här fanns ursprungligen mestadels linjegravar. I kvarter A finns ytterligare en rad av gravvårdar längs kyrkogårdens gräns mot kyrktomten. I båda kvarteren finns en hel del tomma gravplatser. Tydligast är det i mitten av kvarter A. Kvarter A mot sydväst. Stigluckan i bakgrunden. Notera den öppna gräsytan med bl a linjegravar och häckomgärdningen längs vilken familjegravar finns. (KI Hultsfreds kyrkog 056) Kvarter B mot norr med kapellet i bakgrunden. Samma struktur som i kvarter A. (KI Hultsfreds kyrkog 063) Kvarter A med linjegravvårdar från 1940-talet. Den liggande vården som nästan döljs av blommor är typisk för linjegravsområden. Till vänster står en mer ovanlig gravsten. Notera dekoren med hammare och skära samt texten. Här vilar socialisten Carl Rosén (KI Hultsfreds kyrkog 062) Kvarter A. Exempel på familjegravvårdar. (KI Hultsfreds kyrkog 059) Bl a banvakten det och det samt år Gravvårdstyper I kvarter A finns gravsättningar från 1931 och framåt och i kvarter B från 1924 och framåt. Merparten av vårdarna är från tal. En hel del nyare vårdar finns också främst från 1980-talet och framåt. Största ansamlingen av nya vårdar (från 1980-tal och framåt) finns i mitten av kvarter B. Många av de äldre gravplatserna som fungerat som familjegravar har delar av en stenram bevarad. Gravvårdarna är mestadels av grå, röd eller svart granit. Många är grova i sin form och några riktigt breda, så som var vanligt på talen. Två gravvårdar är i form av en stubbe av sten. Ett par har en skjöldliknande form. Den ena är från 2004 och den andra som markerar platsen för Jägmästare A.F. Berselius är från En 13

14 utmärkande gravsten på platsen för Lokomotivförare F. Österbergs familjegrav är av grå granit, grovt huggen och asymmetrisk med en halvkolonn inhuggen i ena sidan (se bild ovan). En annan, även den asymmetrisk och grov har inskriptionen placerad i ett inhugget textband format som ett zeta. Inskriptionen lyder Byggmästare N.P. Karlssons familjegrav. Flera av 1920-talsvårdarna i kvarter B är tidstypiska med sin höga höjd, svarta granit och klassicerande formspråk med bl a lagerkransar och kolonner. I de öppna delarna i kvarterens mitt finns en del linjegravar från och 40-talen. I kvarter B finns de äldsta, men flest bevarade finns i kvarter A. Linjegravarnas stenar är överlag mindre än familjegravarnas och markerar platsen över en person (ibland med en senare begravning på samma plats). I kvarteren finns vardera en grusgrav, men övriga platser är ordnade i gräsmatta. Den avlidnes yrkestitel anges på flera av familjegravarna, så som banvakt, bangårdsvakt, jägmästare, lokomotivförare, tegelmästaren, stationsföreståndare, samt på ett par av linjegravvårdarna såsom sjömannen och socialisten. I den västligaste raden i kvarter A finns några gravvårdar från 1960-talet och framåt, vilka utgör viloplats för en kyrkoherde, en komminister och en provinsialläkare. Ort- /bynamn anges på ett mycket litet antal vårdar. Kvarter B, en familjegravvård över lokomotivföraren Österberg med familj. Gravvården är av en ovanlig typ. (KI Hultsfreds kyrkog 065) Mittpartiet av kvarter B med mestadels vårdar från de senaste decennierna. I mitten syns dock en linjegravård från (KI Hultsfreds kyrkog 069) Kulturhistorisk bedömning Kvarter togs i bruk redan på 1920-talet och kvarter A på 1930-talet. Då fanns här en tydlig uppdelning mellan köpta gravplatser som grupperades längs gångsystemet och allmänna gravar (linjegravar) som mestadels placerades i respektive kvarters mitt. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar kan ännu utläsas i kvarteren vilket isig har ett socialhistoriskt värde då det berättar om sociala skillnader i samhället. Några rygghäckar fanns inte då kyrkogården anlades. Istället omgärdades familjegravplatserna och även vissa linjegravplatser av låga häckar. Markytan var belagd med grus. Bevarade delar av stenramar visar att gravplatserna tidigare varit grusgravar. Två grusgravar finns ännu bevarade. De bör också fortsättningsvis vara belagda med grus för att visa på det sätt som var det vanliga då kyrkogården anlades. Några av kyrkogårdens äldsta gravstenar finns i kvarter B. Kvarter C-D Allmän karaktär Kvarteren C och D grupperar sig i området framför gravkapellet. Gränsen mellan kvarteren utgörs av den av lönn kantade gång som leder mot kapellet från norr. Kvarteren rymmer ca 14

15 170 respektive ca 200 gravplatser. Några av raderna är enkla, men merparten består av ryggställda gravvårdar utan mellanliggande rygghäckar. Fastän raderna är anlagda i ungefärlig öst-västlig riktning finns också några vårdar som står vända mot kyrkogårdens huvudgång, såsom för att understryka huvudgångens betydelse. Längs gången mot kapellet är flera av gravplatserna särskilt påkostade. Längs gångens östra del finns en hel rad bevarad med grusgravar. Kvarter C mot norr. (KI Hultsfreds kyrkog 070) Kvarter C mot väster. Den lilla svarta stenen till vänster och den liggande vården är rester av ett linjegravssystem från tidigt 1930-tal. (KI Hultsfreds kyrkog 072) Kvarter D mot väster. Ryggställda rader och en tvärställd vård vänd mot huvudgången. Notera den låga profilen på kvarteret. (KI Hultsfreds kyrkog 074) Gravvårdstyper I båda kvarteren är de äldsta vårdarna från 1920-talet. Bara ett fåtal sådana finns bevarade. De utmärker sig vanligen genom att de är av svart granit och relativt höga eller genom att de är av svart granit och riktigt små (linjegravar/barngravar). I övrigt finns vårdar från talet, men även många gravvårdar från de senaste decennierna. Merparten av vårdarna är i av ljus 15

16 granit, grå eller röd. Olika typer av gravvårdar förekommer. Många är enkla och rektangulära. Några utmärker sig såsom ett kors av röd granit. Några är riktigt breda så som var vanligt på talet. En sådan är grundläggaren C.O. Svenssons familjevård av röd granit. C. O. Svensson var delaktig i uppförandet av både kyrkan och kapellet. En gravvård är i form av en kista av sten daterad till tidigt 1940-tal, tillhörande familjen Breitholtz. Gravstenar som bär klassicerande drag förekommer från samtliga decennier, men är vanligast för stenar från talet. Titlar förekommer på ett mindre antal vårdar såsom hemmansägare, conditior, målarmästare, skräddarmästare, pastor, sjökapten, köpman och skräddarmästare. Ort- eller bynamn förekommer i princip inte alls på vårdarna. Kvarter D med ett par av de påkostade grusgravarna längs gången mot kapellet. Här syns familjen Breitholtz och familjen C.O. Svenssons gravplatser. (KI Hultsfreds kyrkog 075) Kvarter D mot öster, en tidstypiskt klassicistiskt inspirerad 1920-talsvård i svart granit och en från talet i röd granit. (KI Hultsfreds kyrkog 076) Kulturhistorisk bedömning Kvarterens struktur och historia är ganska svårläst. Det finns en del typiska linjegravvårdar från talen, men även en del familjegravvårdar. Från 1940-talet är alla familjegravvårdar. Det kan ha varit så att man började bruka kvarteren som linjegravsområden med omkringliggande familjegravar, med struktur liknande kvarter A och B. Senare blev kvarteren med renodlade familjegravsområden. De karaktäristiska 1920-talsvårdarna av svart granit bör värnas i framtiden för att göra det möjligt att förstå kyrkogårdens tidigaste historia. I övrigt bör man tillse att vårdar från samtliga decennier långsiktigt bevaras. De tiditypiska vårdarnas från 1930-talet är karaktäristiska för kvarteret. I kvarteren finns många gravvårdar över personer som haft stor betydelse för Hultsfreds historia under 1900-talet. De person- och lokalhistoriska värdena bör värnas. Hela området har från början varit belagt med grus, vilket fotografier och bevarade delar av gravramar visar. Den bevarade raden av grusgravar vid kapellet bör även fortsättningsvis vara belagda med grus. Kvarter L-M Allmän karaktär Kvarter L och M består av ca 260 respektive ca 220 gravplatser och ligger på den sydvästra delen av kyrkogården i höjd med kvarter A och B, men på andra sidan om huvudgången. Kvarteren avgränsas av grusgångar. Kvarter L har i sin struktur många gemensamma drag med kvarter A och B och har familjegravar organiserade längs kvarterets ytterkanter och ett område i mitten som tidigare användes för ensamgravar/linjegravar. I kvarter L, precis som i 16

17 kvarter A, finns ytterligare en rad av gravvårdar längs kyrkogårdens gräns mot kyrktomten. Även kvarter M har liknande struktur även om man i sen tid sått in två partier med häckar, oxbär och måbär, mitt i kvarteret. Några grusgravar finns i området, i en ansamling i västra delen av kvarter L samt några längs kyrkogårdens huvudgång. Kvarter L mot öster. Notera de breda vårdarna med socklar i hörnan. Tidigare grusgravar vända mot respektive grusgång. (KI Hultsfreds kyrkog 098) Kvarter L. Några bevarade grusgravar i den västra delen av kvarteret. (KI Hultsfreds kyrkog 101) Kvarter L. Ett par tidstypiska ensamgravar från talets mitt, litet format, enkla i formen och av grå granit. (KI Hultsfreds kyrkog 105) Gravvårdstyper Kvarteret rymmer blandade gravvårdstyper från 1940-talet och fram till och 2000-tal, med en stor andel från talen. Längs gångarna finns många påkostade gravplatser med breda vårdar och delvis, i några fall helt, bevarade stenramar. Båda kvarteren har en låg profil med låga eller medelhöga gravvårdar. Många av kvarterets vårdar har enkla, rektangulära 17

18 former ibland med en något rundad topp. Grå och röd granit dominerar som material, men även svart förekommer. Klassicerande motiv, exempelvis med stenen formad likt en tempelportik, finns också. En gravsten som utmärker sig består av en svart huvudsten med en bok av marmor fäst vid sig. En annan är i form av ett kors av svart granit, men med sidostycken av röd granit. I den nordöstra delen av kvarter L finns ett par rader med tydligt mindre gravstenar från talen. Flera av dem markerar barngravar, merparten av de övriga är ensamgravar. Angivelse av den dödes yrkestitel förekommer i några fall, såsom predikant, gjutmästare, kusken, folkskollärare, kyrkvärd, postmästare, sjökapten, verkmästare och konduktör. Ortnamn anges i mycket få fall. Kvarter M mot sydväst. En bevarad grusgrav mot gången. (KI Hultsfreds kyrkog 108) Kvarter M med tidstypiska 1970-talsvårdar. (KI Hultsfreds kyrkog 110) Kulturhistorisk bedömning Kvarteren togs i bruk under 1940-talet. Först var det platserna närmast huvudgången som köptes. Här anlades familjegravar i grus med omgivande stenramar och låga häckar. Kvarterens mellersta delar började användas först under 1950-talet (kvarter L) och 1970-talet (kvarter M). Det är oklart om även dessa områden då var belagda med grus. Troligen var det gräs även då. Regelrätta linjegravar försvann under 1950-talet????, men bruket med ensamgravar fortsatte på många ställen. Här finns ett tydligt ensamgravsområde med många barngravar i den östra delen av kvarter L. För att värna kvarterens struktur bör man i förvaltandet vara särskilt uppmärksam på raderna längs grusgångarna. Grusgångar och gravramar bör bibehållas. De breda låga vårdarna är viktiga för att behålla områdets karaktär. Kvarter N-O Allmän karaktär Kvarter N och O består av ca 185 respektive ca 180 gravplatser och ligger på den sydvästra delen av kyrkogården i höjd med kvarter C och D, men på andra sidan om huvudgången. Kvarteren avgränsas av grusgångar, förutom mot kvarter P där gången såtts igen. Mellan de båda kvarteren, N och O, finns gången mot kapellet. Båda kvarteren består av rader av gravvårdar som står i gräs, utan rygghäckar. Längs kyrkogårdens huvudgång finns vårdar vända mot gången, medan övriga rader går i ungefärlig nord-sydlig riktning. Några enstaka grusgravar finns i området. 18

19 Kvarter N mot öster. Enhetlig karaktär med många vårdar från 1960-talet. (KI Hultsfreds kyrkog 112) Kvarter N. Påkostad grusgrav längs gång. Tidstypiskt för talet. (KI Hultsfreds kyrkog 113) Kvarter N med den ovanliga vården över familjen T.M. Åsberg vänd mot kyrkogårdens huvudgång. (KI Hultsfreds kyrkog 117) Kvarter O med enkla rader av vårdar i gräs. Rester av stenramar visar dock att här fanns tidigare grusgravar. (KI Hultsfreds kyrkog 120) Gravvårdstyper Båda kvarteren har en låg profil och rymmer mestadels låga eller medelhöga vårdar. Några få av gravstenarna är riktigt breda så som var vanligt under talen. Merparten vårdar är av grå granit, men svart och röd förekommer också. Många av gravstenarna är rektangulära, medan andra har toppig överdel eller något rundad. I flera fall förekommer en sköldliknande form på gravstenen. En gravvård som utmärker sig tillhör familjen T.M. Åsberg och är kraftig och rustik och påminner om en grottöppning, se bild ovan. I området finns också ett kors av svart granit. Klassicerande motiv är i övrigt vanligt, liksom motiv med kors eller blommor. De få grusgravarna omgärdas av stenramar. Delar av stenramar finns bevarade på ytterligare gravplatser, vilket visar att även de tidigare varit grusgravar. Gravstenarna är daterade från tidigt 1930-tal och framåt. Merparten är dock från talen. Titlar förekommer på relativt många av vårdarna, såsom direktör, hemmansägare, ombudsman, byggmästare, skräddaremästare, skogsvaktare, banbiträde, affärschef, förman, styrman och järnhandlare. Ort-/bynamn förekommer mycket sparsamt. 19

20 Kvarter O mot öster. Enkla rader av vårdar i gräs, samt ett par grusgravar längs gången. Här är det gången mot kapellet som vi ser. (KI Hultsfreds kyrkog 115) Kulturhistorisk bedömning Kvarteren togs i bruk under 1930-talet. Då bestod området mestadels av familjegravar som anlades som grusgravar omgärdade av stenramar och / eller låga häckar. Många av de första gravstenarna var sannolikt låga och mycket breda. Troligen blev platserna längs gångarna först upptagna. Närheten till kapellet kan ses som en statusmarkering och många av de framstående familjerna i Hultsfred valde platser här. De person- och lokalhistoriska värdena bör värnasde fåtalet grusgravar och låga och riktigt breda gravvårdar som finns i området bör långsiktigt bevaras. I övrigt bör man tillse att vårdar från samtliga decennier långsiktigt bevaras. De många klassicistiska vårdarna, med motiv exempelvis i form av pilastrar och lagerkransar är karaktäristiska för området. Kvarter E-F samt P Allmän karaktär Kvarter E rymmer ca 40 gravplatser, grupperade i en rad och kvarter F omkring 370 st. De båda kvarteren ligger öster om kapellet och avgränsas av grusade gångar. Kvarter P rymmer omkring 300 gravplatser och ligger på andra sidan om huvudgången. Längs kyrkogårdens huvudgång och längs den nordvästra gången är gravstenarna vända mot gångarna. Det gäller kvarter E och F. I övrigt består området av enkla och dubbla rader av familjegravvårdar i ungefärlig nord-sydlig riktning. I en av de dubbla raderna i kvarter F finns en rygghäck av liguster. Denna rad består av urngravar och vårdarna är här liggande. Urngravarna kallas oförgängliga då askurnorna är placerade i cementrör. I kvarter P är flera av raderna anlagda mot rygghäckar av måbär eller spirea. En nyupptagen grusgång finns mitt i kvarteret. Förutom i urngravsområdet är gravstenarna huvudsakligen stående och relativt jämnstora. I kvarter F finns ett antal grusgravar inom stenramar. 20

21 Kvarter E mot öster. En hel rad grusgravar mot grusgången. (KI Hultsfreds kyrkog 082) Kvarter E mot nordväst. I områdets mitt finns en häck längs vilken urngravar är placerade. De liggande gravstenarna är typiska för urngravsområden. (KI Hultsfreds kyrkog 081) Kvarter P med tidstypiska vårdar från 1970-talet, mot rygghäck av måbär. (KI Hultsfreds kyrkog 130) Gravvårdstyper Kvarter E rymmer 12 gravvårdar från talen. Gravstenarna är relativt jämnstora och av grå eller röd granit. I kvarter F finns gravstenar från 1950-talet och framåt. Merparten är dock från talen. I urngravsområdet är den tidigaste urnsättningen från 1960-talet, men ett stort antal från 1980-talet och framåt. I urngravsområdet är de flesta vårdarna liggande hällar av grå eller röd granit. Någon natursten finns också. Kvarter P rymmer några enstaka vårdar från 1950-talet, men i övrigt mestadels från 1970-talet. I kvarteret finns ett mindre antal barngravar i en rad, oftast markerad av en liten gravsten. Vårdarna i området i stor mestadels stående och relativt jämnstora samt av grå, röd eller svart granit. Gravstenarna är huvudsakligen rektangulära eller har enkelt rundad topp. Några är klassicerande till sitt uttryck, andra har motiv i form av exempelvis träd, blommor eller änglar. Ett kors av grå granit finns i området. De bevarade grusgravarna ligger i områdets västra del där bl a en hel 21

22 rad grusgravar finns kvar. Åtminstone fram till urngravsområdet har tidigare funnits grusgravar. På gravstenarna anges i några fall den dödes yrkestitel såsom handlanden, fabrikören, verkmästaren, köpmannen, f.d. husaren, gjutmästaren, el-installatören, kyrkvärden och bokbindaren. Ort- / bynamn förekommer endast sparsamt. Kulturhistorisk bedömning Området togs i bruk på 1950-talet för familjegravar som anlades som grusgravar. På talet anlades urngravsområdet i mitten av kvarter F. Under de senaste decennierna har många grusgravar såtts igen. De som numera finns kvar bör även fortsättningsvis bevaras då de speglar kyrkogårdens utseende under 1900-talets första hälft. Såväl kistgravsområdet som urngravsområdet rymmer tidstypiska gravvårdar från 1900-talets mitt och framåt. Karaktären är väl sammanhållen med jämnstora vårdar och med liggande vårdar föreskrivna för urngravsområdet. Kvarter G och Q Allmän karaktär Kvarteren G och Q ligger längs med kyrkogårdsmuren i norr och nordväst. Kvarteren utgörs av vardera en gravplatsrad mot häck av tall. Kvarteren rymmer mestadels familjegravar. Gravvårdstyper Kvarteren har tagits i bruk under sent 1980-tal och rymmer varierande gravvårdar, de flesta stående. Naturmotiv är vanligt på stenarna. Den dödes yrkestitel anges i ett fall, målarmästaren. Kulturhistorisk bedömning Kvarterens anläggningsstil är enkel med stående vårdar i gräs och med talets tidstypiska vårdar. Kvarter H, I samt urngravsytor IU, J och K Allmän karaktär Kvarteren H och I är anlagda för kistgravplatser medan IU, J och K rymmer urngravplatser. Kvarteren utgör de som senast tagits i bruk och det finns gott om lediga platser. Urngravplatserna finns i en oregelbunden rad som snirklar sig fram längs kyrkogårdsmuren i sydost, söder och sydväst. Kvarteren H och i ligger i kyrkogårdens allra ostligaste och nordostligaste del. Här är gravplatsraderna enkelt anlagda i gräs med eller utan rygghäckar av liguster eller gran. Några enstaka lönnar finns i området och i kvarter H ett par hobbar av vintergröna växter. Gravvårdstyper Kvarteren har tagits i bruk under 1980-talets mitt och framåt. I urngravskvarteren är gravstenarna något mindre än andra vårdar från samma tid. De flesta stenar är stående och av grå eller röd granit. Några träkors förekommer också liksom någon natursten. I kistgravsområdena är vårdarna relativt jämnstora. Många är rektangulära, men många har också en rundad asymmetrisk form. Grå och röd granit dominerar som material, men några är också av avdra, sannolikt utländska stenarter. En gravsten är av kalksten. Någon har hjärtformigt utförande. Motiven har ibland klassicerande förebilder, men vanligast är naturmotiv. 22

23 Kvarter I till höger i bild och kvarter UI eller J till väster. (KI Hultsfreds kyrkog 095) Kulturhistorisk bedömning Kvarteren är tidstypiska urngravs- respektive kistgravsområden från 1900-talets slut. Enkelhet och rationalitet i anläggningsstilen råder i kistgravsområdet medan man i urngravsområdet mjukat upp de strikta linjerna genom en oregelbunden placering av vårdarna. Gravstenarna är tidstypiska för 1900-talets slut. Ovanligt få naturstenar förekommer. 23

24 KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Hultsfreds kyrkogård har människor begravts sedan 1920-talet. Kyrkogården får således anse som relativt ung och är starkt knuten till framväxten av Hultsfreds moderna samhälle. Kyrkogården togs i bruk efterhand som behovet fanns. Ännu på 1960-talet var inte hela den äldsta, västra och sydvästra delen i bruk. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn och i vissa fall titlar eller ort-/gårdsnamn. På Hultsfreds kyrkogård förekommer en del titlar som berättar om samhällets olika funktioner och näringar och om kunskap som vårdats av dess invånare. Hit hör exempelvis titlarna banvakt, stationsföreståndare, lokomotivförare, ingenjör, byggmästare, köpman, skräddaremästare, fabrikör, verkmästare, ombudsman och f d husar. Ort-/by- eller gårdsnamn anges på mycket få gravstenar vilket troligen beror på att hemorten självklart varit Hultsfred. På de flesta landsortskyrkogårdar är det mycket vanligt att ange en hemvist, som en angivelse om var man hört hemma och var man som hemmansägare ägt sin jord. Den annars mycket vanliga titeln hemmansägare/lantbrukare förekommer inte alls på Hultsfreds kyrkogård, vilket också berättar något om samhällets historia. Hultsfreds kyrkogård anlades efter klassicistiska principer med rektangulära eller kvadratiska gravkvarter, med ett strikt gångsystem bestående av huvudgångar med alléer och sidogångar. I stor är denna struktur bevarad än idag. Gravplatserna anlades i grus med omgärdande stenramar och / eller låga häckar. Ett mindre antal grusgravar finns idag kvar på kyrkogården, speciellt längs huvudgången och kring kapellet. Samtliga grusgravar bör även fortsättningsvis vara belagda med grus och omgärdas av stenramar. I åtminstone två av kvarteren (A och B) organiserades gravplatserna så att köpegravar/familjegravar lades som en ram kring en inre del med linjegravar/ensamgravar. Detta var ett vanligt sätt att strukturera upp gravkvarter vid 1900-talets början. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar kan ännu ses. Företeelsen berättar om sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. Ett antal av de tidstypiska små linjegravvårdarna bör långsiktigt bevaras på plats. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt, stilhistoriskt eller hantverksmässigt värde. På Hultsfreds kyrkogård är den starka kopplingen mellan kyrkogården och Hultsfreds samhället framväxt under 1900-talet särskilt påtaglig. Här finns många personer begravda som starkt påverkat samhället på olika sätt. Till miljön kring kyrkogården hör självklart kyrkan och kyrkotomten med all sin vegetation liksom kapellet och stigluckan. Tillsammans skapar de en kulturmiljö med stor betydelse för Hultsfreds samhälle. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. Hultsfreds kyrkogård tillsammans med kyrka, kapell och stiglucka skapar en värdefull kulturmiljö. Se vidare i de kulturhistoriska bedömningarna gjorda för varje område. 24

Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Blackstad 105) Blackstad församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund

Läs mer

Tveta kyrkogård Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift, Kalmar län

Tveta kyrkogård Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift, Kalmar län Tveta kyrkogård Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Cecilia Ring Kalmar läns museum, kyrkoantikvariska

Läs mer

Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län

Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Liselotte Jumme, Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Nya kyrkogården i Västervik Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Nya kyrkogården i Västervik Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Nya kyrkogården i Västervik Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Västerviks nya kyrkogård 0040) Västerviks församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Fridhems kapell Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll: Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Linköpings

Läs mer

Vena kyrkogård Hultsfred-Vena Lönneberga församling, Linköpings stift, Kalmar län

Vena kyrkogård Hultsfred-Vena Lönneberga församling, Linköpings stift, Kalmar län Vena kyrkogård Hultsfred-Vena Lönneberga församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2006 Magdalena Jonsson Kalmar läns museum,

Läs mer

Sankta Gertruds sjukhuskyrkogård Västerviks församling, Linköpings stift, Kalmar län

Sankta Gertruds sjukhuskyrkogård Västerviks församling, Linköpings stift, Kalmar län Sankta Gertruds sjukhuskyrkogård Västerviks församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2006 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Korpemåla begravningsplats Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län

Korpemåla begravningsplats Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Korpemåla begravningsplats Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007,

Läs mer

Skogskykogården Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län

Skogskykogården Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län Skogskykogården Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007, Kalmar

Läs mer

Hjorteds kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Hjorteds kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Hjorteds kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Hjorted 105) Hjorteds församling Linköpings stift Kalmar län 1 Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund

Läs mer

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad

Läs mer

Kyrkogårdens begravningsplatser

Kyrkogårdens begravningsplatser Kyrkogårdens begravningsplatser En kyrkogård är inte bara till för de döda utan också för de levande. Vår ambition är att församlingens begravningsplatser ska ge en känsla av stillhet, tröst och hopp och

Läs mer

Rälla begravningsplats Högsrums församling, Växjö stift, Kalmar län

Rälla begravningsplats Högsrums församling, Växjö stift, Kalmar län Rälla begravningsplats Högsrums församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007,

Läs mer

Vimmerby kyrkogård Vimmerby socken, Linköpings stift, Kalmar län

Vimmerby kyrkogård Vimmerby socken, Linköpings stift, Kalmar län Vimmerby kyrkogård Vimmerby socken, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2005 Liselotte Jumme Kalmar läns museum, kyrkoantikvariska

Läs mer

Järeda kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Järeda kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Järeda kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Järeda 0066) Järeda församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte

Läs mer

Gårdveda kyrkogård Målilla-Gårdveda församling, Linköpings stift, Kalmar län

Gårdveda kyrkogård Målilla-Gårdveda församling, Linköpings stift, Kalmar län Gårdveda kyrkogård Målilla-Gårdveda församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2006 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

Ålems kyrkogård Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län

Ålems kyrkogård Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Ålems kyrkogård Ålems församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Magnus Johansson och Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

Kulturrådets författningssamling

Kulturrådets författningssamling Kulturrådets författningssamling Riksantikvarieämbetets allmänna råd till 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) samt förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (KMF) KRFS 2005:2 Utkom från

Läs mer

Ryssby kyrkogård Ryssby församling, Växjö stift, Kalmar län

Ryssby kyrkogård Ryssby församling, Växjö stift, Kalmar län Ryssby kyrkogård Ryssby församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar läns

Läs mer

Mörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan

Mörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen

Läs mer

Halltorp kyrkogård Halltorp församling, Växjö stift, Kalmar län

Halltorp kyrkogård Halltorp församling, Växjö stift, Kalmar län Halltorp kyrkogård Halltorp församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2005, Kalmar läns

Läs mer

LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

Norra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län

Norra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län Norra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 KI Norra kyrkog 094 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år Foto Berne Gustafsson SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1863-2013 150 år Foto över Södra kyrkogården 150 års jubileum Södra kyrkogården Lördag den 7september kl. 11.00-14.00 Kl. 11.00 Musikstund utmot havet intill röda

Läs mer

Voxtorp kyrkogård Voxtorp församling, Växjö stift, Kalmar län

Voxtorp kyrkogård Voxtorp församling, Växjö stift, Kalmar län Voxtorp kyrkogård Voxtorp församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2005, Kalmar läns

Läs mer

byggnadsvård Kjula kyrkogård Antikvarisk medverkan Tillbyggnad av förrådsbyggnad 2011

byggnadsvård Kjula kyrkogård Antikvarisk medverkan Tillbyggnad av förrådsbyggnad 2011 byggnadsvård Kjula kyrkogård Kjula kyrka 2:1, Kjula sn, Eskilstuna kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Tillbyggnad av förrådsbyggnad 2011 Dag Forssblad Kjula kyrkogård Kjula

Läs mer

Minneslund vid Himmeta kyrka

Minneslund vid Himmeta kyrka Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...

Läs mer

Emmaboda kyrkogård Emmaboda församling, Växjö stift, Kalmar län

Emmaboda kyrkogård Emmaboda församling, Växjö stift, Kalmar län Emmaboda kyrkogård Emmaboda församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007, Kalmar

Läs mer

Södra Hestra kyrkogård

Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Södra Hestra socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:8 Anders Franzén

Läs mer

Mörbylånga kyrkogård Mörbylånga församling, Växjö stift, Kalmar län

Mörbylånga kyrkogård Mörbylånga församling, Växjö stift, Kalmar län Mörbylånga kyrkogård Mörbylånga församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

Kyrkogårdar i Asarum

Kyrkogårdar i Asarum Kyrkogårdar i Asarum Kyrkan 1799 är årtalet, som står överst över kyrkans västra ingång. Många kanske tror att Asarums kyrka kom till detta år. Men 1799 fick kyrkan sin slutgiltiga form. Den kyrka som

Läs mer

Oskars kyrkogård Oskars socken, Växjö stift, Kalmar län

Oskars kyrkogård Oskars socken, Växjö stift, Kalmar län Oskars kyrkogård Oskars socken, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 KI Oskars kyrkog 054 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund

Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Nybro kyrkogård Nybro församling, Växjö stift, Kalmar län

Nybro kyrkogård Nybro församling, Växjö stift, Kalmar län Nybro kyrkogård Nybro församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 KI Nybro kykrog 103 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

Edshult kyrkogård. Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning. Edshults församling i Eksjö kommun Jönköpings län, Linköpings stift

Edshult kyrkogård. Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning. Edshults församling i Eksjö kommun Jönköpings län, Linköpings stift Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning Edshult kyrkogård Edshults församling i Eksjö kommun Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2006: Mattias Sörensen Kulturhistorisk

Läs mer

Vickleby kyrkogård Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län

Vickleby kyrkogård Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Vickleby kyrkogård Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Magnus Johansson Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

Smedby kyrkogård Sydölands församling, Växjö stift, Kalmar län

Smedby kyrkogård Sydölands församling, Växjö stift, Kalmar län Smedby kyrkogård Sydölands församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar läns

Läs mer

Döderhults kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län

Döderhults kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Döderhults kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter 2005, Kalmar

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

MALEXANDERS KYRKOGÅRD

MALEXANDERS KYRKOGÅRD 2015:205 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALEXANDERS KYRKOGÅRD ÖVERBYGGNAD TILL GRAVSTENAR MALEXANDERS KYRKOGÅRD MALEXANDERS SOCKEN BOXHOLMS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK ) 2 Bakgrund Basfakta om objektet

Läs mer

Oskarshamns gamla kyrkogård Oskarshamns stadsförsamling, Växjö stift, Kalmar län

Oskarshamns gamla kyrkogård Oskarshamns stadsförsamling, Växjö stift, Kalmar län Oskarshamns gamla kyrkogård Oskarshamns stadsförsamling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA GRAVVÅRDAR BOMHUS KYRKOGÅRD BILAGA 1 Samtliga gravvårdar som finns upptagna i följande lista ska bevaras helt intakta. Vid eventuell förändring eller återgång till äldre utseende

Läs mer

Västra Begravningsplatsen Oskarshamns stadsförsamling, Växjö stift, Kalmar län

Västra Begravningsplatsen Oskarshamns stadsförsamling, Växjö stift, Kalmar län Västra Begravningsplatsen Oskarshamns stadsförsamling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 KI Västra begrav. 022 Magdalena Jonsson

Läs mer

Söderåkra kyrkogård Söderåkra församling, Växjö stift, Kalmar län

Söderåkra kyrkogård Söderåkra församling, Växjö stift, Kalmar län Söderåkra kyrkogård Söderåkra församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård

Läs mer

Mortorp kyrkogård Mortorp församling, Växjö stift, Kalmar län

Mortorp kyrkogård Mortorp församling, Växjö stift, Kalmar län Mortorp kyrkogård Mortorp församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter 2005, Kalmar

Läs mer

Lönneberga kyrkogård Hultsfred-Vena-Lönneberga församling, Linköpings stift, Kalmar län

Lönneberga kyrkogård Hultsfred-Vena-Lönneberga församling, Linköpings stift, Kalmar län Lönneberga kyrkogård Hultsfred-Vena-Lönneberga församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2006 Magdalena Jonsson Kalmar läns

Läs mer

Hossmo kyrkogård Hossmo församling, Växjö stift, Kalmar län

Hossmo kyrkogård Hossmo församling, Växjö stift, Kalmar län Hossmo kyrkogård Hossmo församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2005, Kalmar läns

Läs mer

Mönsterås gamla kyrkogård Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län

Mönsterås gamla kyrkogård Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län Mönsterås gamla kyrkogård Mönsterås församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Magnus Johansson Kyrkoantikvariska rapporter 2006,

Läs mer

Södra Möckleby kyrkogård Sydölands församling/pastorat, Växjö stift, Kalmar län

Södra Möckleby kyrkogård Sydölands församling/pastorat, Växjö stift, Kalmar län Södra Möckleby kyrkogård Sydölands församling/pastorat, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Liselotte Jumme Kyrkoantikvariska rapporter

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar

Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar Vi vårdar Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar När vi mister en anhörig eller nära vän ställs vi inför både sorg och en rad praktiska problem. Begravning och gravsättning

Läs mer

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Magdalena Jonsson Kalmar läns museum Kyrkoantikvarisk rapport

Läs mer

Örsjö nya kyrkogård Örsjö socken, Växjö stift, Kalmar län

Örsjö nya kyrkogård Örsjö socken, Växjö stift, Kalmar län Örsjö nya kyrkogård Örsjö socken, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar läns

Läs mer

Arby kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel. Kalmar läns museum

Arby kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel. Kalmar läns museum Arby kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel Arby kyrka, Arby socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Södermöre pastorat, Växjö stift Ellen Olsson Kalmar läns museum

Läs mer

S:T ANNA KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:213 ANTIKVARISK MEDVERKAN S:T ANNA KYRKOGÅRD S:T ANNA SOCKEN SÖDERKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

S:T ANNA KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:213 ANTIKVARISK MEDVERKAN S:T ANNA KYRKOGÅRD S:T ANNA SOCKEN SÖDERKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:213 ANTIKVARISK MEDVERKAN S:T ANNA KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR S:T ANNA KYRKOGÅRD S:T ANNA SOCKEN SÖDERKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

Södra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län

Södra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län Södra kyrkogården Kalmar kyrkliga samfällighet, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005 Cecilia Ring, Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

Kyrkogårdar & begravningsplatser

Kyrkogårdar & begravningsplatser Kyrkogårdar & begravningsplatser i Huddinge Kyrkogårdar begravningsplatser i Huddinge I den här broschyren presenteras Huddinges kyrkogårdar och begravningsplatser: Huddinge och Tomtberga kyrkogårdar,

Läs mer

Ordlista - Begravningsverksamheten

Ordlista - Begravningsverksamheten Ordlista - Begravningsverksamheten Allmängravar, linjegravar Gravsättning i löpande följd, ingen gravrätt finns på gravplatsen. Gravsättning i allmängravar och linjegravar upphörde att gälla 1964. Askgravlund

Läs mer

Värmdö kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland

Värmdö kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:43 2 Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering

Läs mer

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest

Läs mer

Säby kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med anläggande av askgravplats. Säby socken i Tranås kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Säby kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med anläggande av askgravplats. Säby socken i Tranås kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Säby kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med anläggande av askgravplats Säby socken i Tranås kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:24 Anders Franzén

Läs mer

Kråksmåla nya kyrkogård Kråksmåla församling, Växjö stift, Kalmar län

Kråksmåla nya kyrkogård Kråksmåla församling, Växjö stift, Kalmar län Kråksmåla nya kyrkogård Kråksmåla församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007,

Läs mer

Sura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.

Sura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering

Läs mer

Gryteryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Gryteryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Gryteryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Gryteryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift Gryteryds kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Gryteryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:7 Anders Franzén

Läs mer

Bockara kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län

Bockara kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Bockara kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

Bo kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012. Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

Bo kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012. Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift Bo kyrkogård Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012 Anneli Borg Örjan Hedhman Rapport 2012:05 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO

Läs mer

ANTENS KYRKOGÅRD KYRKOGÅRDEN IDAG

ANTENS KYRKOGÅRD KYRKOGÅRDEN IDAG SOCKNEN - EN BAKGRUND Antens kyrka ligger i Långareds socken, drygt en mil nordväst om Alingsås. Socknen omger sjön Anten på dess östra och västra sidor. I öster är odlingsbygder, medan västra delen utgörs

Läs mer

Äldsta delen (kvarter A-F)

Äldsta delen (kvarter A-F) BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Äldsta delen (kvarter A-F) Den äldsta delen av kyrkogården ligger söder om kyrkan. Området avgränsas i norr och öster av grusgångar, i söder av en häck och i väster av diverse

Läs mer

Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till?

Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till? Bevara, använda och utveckla begravningsplatser, eller Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till? Hässleholm den 20 april 2017 Länsstyrelsen Skåne Vård- och underhållsplaner Bilder med exempel Tillståndsprövning

Läs mer

tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u

tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Till vänster: Markuskyrkan i Björkhagen. Foto: Mauro Rongione, SSM. Stockholms

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

Resmo kyrkogård Resmo-Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län

Resmo kyrkogård Resmo-Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Resmo kyrkogård Resmo-Vickleby församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar

Läs mer

ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD

ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD 2016:202 ANTIKVARISK MEDVERKAN ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD REPARATION AV BOGÅRDSMUREN ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD ÖSTRA HARGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet

Läs mer

Tysslinge kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2013. Tysslinge socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Tysslinge kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2013. Tysslinge socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Tysslinge kyrkogård Tysslinge socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2013 Anneli Borg Charlott Torgén Rapport 2013:18 Engelbrektsgatan 3 702

Läs mer

Grundsunda Begravningsplats

Grundsunda Begravningsplats Grundsunda Begravningsplats Grundsunda församling, Örnsköldsviks kommun Anläggande av askgravlund Rapport 2018:9 Bodil Mascher 2 3 Innehåll Sid. Administrativa uppgifter 5 Objekt Länsstyrelsens tillståndsärende

Läs mer

Källa gamla kyrkogård Källa församling, Växjö stift, Kalmar län

Källa gamla kyrkogård Källa församling, Växjö stift, Kalmar län Källa gamla kyrkogård Källa församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska rapporter 2007, Kalmar

Läs mer

VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STENMURAR etapp III, 2014-15 Antikvarisk rapport T.v.: Södra delen av den nord-sydliga stenmur, som omgärdar den äldre delen

Läs mer

Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation

Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka

Läs mer

2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den

Läs mer

Mistelås kyrkogård. Allbo kontrakt. Växjö stift. Jessica Wennerlund Smålands museum rapport 2007:35

Mistelås kyrkogård. Allbo kontrakt. Växjö stift. Jessica Wennerlund Smålands museum rapport 2007:35 Mistelås kyrkogård Allbo kontrakt Växjö stift Jessica Wennerlund Smålands museum rapport 2007:35 2007 Smålands museum Växjö 2007 ISSN1403-2902 Produktion och distribution: Smålands museum, Box 102, 351

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Båraryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsförbättrande åtgärder

Båraryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsförbättrande åtgärder Båraryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsförbättrande åtgärder Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:31

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.

Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från

Läs mer

Runstens kyrkogård Runstens församling, Växjö stift, Kalmar län

Runstens kyrkogård Runstens församling, Växjö stift, Kalmar län Runstens kyrkogård Runstens församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2006 Cecilia Ring Kyrkoantikvariska rapporter 2006, Kalmar läns

Läs mer

Lista kyrka. Anläggande av askgravplats. Antikvarisk rapport. Lista 7:1 Lista socken Eskilstuna kommun Södermanland. Tobias Mårud

Lista kyrka. Anläggande av askgravplats. Antikvarisk rapport. Lista 7:1 Lista socken Eskilstuna kommun Södermanland. Tobias Mårud Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:58 Lista kyrka Anläggande av askgravplats Antikvarisk rapport Lista 7:1 Lista socken Eskilstuna kommun Södermanland Tobias Mårud Lista kyrka Anläggande av askgravplats

Läs mer

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer