Rapport. Dagvattenutredning inför detaljplan Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57 m.fl. Lysekils kommun Reviderad

Transkript

1 Rapport Dagvattenutredning inför detaljplan 1:57 m.fl. Lysekils kommun Reviderad Upprättad av: Mikaela Muñoz Eliasson Granskad av: Daniel Jacobsson Godkänd av: Camilla Järphag

2 Rapport 1:57 m.fl. Lysekils kommun Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planenheten Att: Malin Karlsson Lysekils kommun Lysekil Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Mikaela Muñoz Eliasson Uppdragsansvarig och Handläggare Tel: Victor Jansson Handläggare Tel: (17)

3 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Områdesbeskrivning 5 3 Befintliga förutsättningar för dagvatten Generellt sområden sområde A:1 och A: sområde A: sområde A:4 9 4 Beräkningar dagvattenflöden 11 5 Föreslagen dagvattenhantering Fördröjningsmagasin Dagvatten från tomtmark Tomter inom avrinningsområde A: Tomter inom avrinningsområde A: Tomter inom avrinningsområde A: Tomter inom avrinningsområde A: Dagvatten från väg 16 6 Diskussion, risker och rekommendationer 16 Bilaga 1 Befintliga förhållanden, plan Bilaga 2 Principförslag dagvattenhantering, plan 3 (17)

4 1 Bakgrund WSP Sverige AB har fått i uppdrag att utföra en fördjupad dagvattenutredning inför detaljplan. Planområdet ska användas för bostadsbebyggelse med tillhörande naturområden och gator. Bostadshusen som planeras är småhusbebyggelse med en blandning av villor, kedjehus, radhus och mindre flerfamiljshus i två våningar. Syftet med denna utredning är att se över framtaget principförslag för dagvatten och ta fram en fördjupad dagvattenutredning som ett komplement till framtaget principförslag. Underlag till utredningen har utgjorts av: Förslag för gatu- och va-anläggningar inom detaljplan för del av Lyse 1:2 och 1:57 med flera, Lysekils kommun ( ), Lincona Byggkonsult AB. Skiss plankarta daterad Platsbesök utfört (Väderförhållanden: moln och uppehåll) Kartunderlag från Lysekils kommun. Jordartskarta ( Vattenkartan ( Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Publikation P90 (2004), Svenskt vatten. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104 (2011), Svenskt vatten. Hållbar dag- och dränvattenhantering, Publikation P105 (2011), Svenskt vatten. 4 (17)

5 2 Områdesbeskrivning Planområdet ligger i Lysekils kommuns öster om området Blötan vid Skalhamn. Området följer fastighetsgränserna för Lyse 1:2 och 1:57 och avgränsas åt öster av väg 837 (Bergrumsvägen), se Figur 1. Planområdet omfattar ca 6 hektar och är för närvarande obebyggt. Terrängen består av bergsterräng, en stor del är öppna hällmarker, med huvudsaklig lutning åt väster. Inom området finns det även en hel del skrotsten efter tidigare stenhantering. I planområdets västra och södra del är terrängen mer kuperad. I norra delen finns en damm omgärdad av vegetation, dammen ska bevaras oexploaterad i detaljplanen. I den södra delen finns en ravin med en tidvis vattenförande bäckfåra och trädvegetation. I planområdets norra del ligger en befintlig kommunal vattenledning. Befintlig kommunal vattenledning Planområdesgräns Figur 1 Översiktsfoto över planområdet, Befintliga förutsättningar för dagvatten 3.1 Generellt Planområdet avvattnas ner mot Blötan där vattnet leds till en bäck. Bäcken rinner söderut mot Skalhamn. Norr om Skalhamn viker bäcken av västerut och vidare ut i havet i Yttre Brofjorden som är recipient för hela området. 5 (17)

6 Yttre Brofjorden är klassad till måttlig ekologisk status med avseende på övergödning (vattenkartan Nedströms område utmed den befintliga bäcken har redan före exploatering en hög belastning av dagvatten. Flödet från planområdet får därför inte öka efter exploatering. Området består enligt jordartskartan uteslutande av berg vilket medför små möjligheter till infiltration av dagvatten inom området, se Figur 2. ( Figur 2 Urklipp ur SGU:s jordartskarta, Vid platsbesök noterades att det inte finns några definierade diken eller vattendrag ut ifrån den delen av detaljplaneområdet som ska exploateras. Markavvattningen sker istället via diffusa flöden ner mot Blötan, se bilaga sområden Planområdet har flera naturliga avrinningsområden och benämns A:1-A:5, se bilaga 1. sområde A:1 till A:4 beskrivs nedan då dessa kommer att påverkas av den framtida exploateringen. Den förändring som görs via exploateringen inom avrinningsområde A:5 leds i förslaget till avrinningsområde A:4 för fördröjning. Övrig dagvattenavrinning från avrinningsområde A:5 kommer därför inte att påverkas i någon större utsträckning efter exploatering och beskrivs därför inte närmare. 6 (17)

7 3.2.1 sområde A:1 och A:3 I norra delen av aktuellt område finns en naturlig damm, se Figur 3. sområdet till denna damm består till stor del av berghällar, se Figur 4, och sträcker sig även utanför planområdet. Naturinventeringen (utförd av Eko Natura, 2010) i området har visat att dammen och vegetationen i omgivningen runt vattensamlingen har ett naturvärde motsvarande klass IV och ska därför undantas från exploatering. Hänsyn ska också tas till flödet till vattensamlingen, dess volym och karaktär får inte ändras efter exploateringen. Vatten från tomt- och naturmark får ledas till dammen men inte vatten från vägen. Figur 3 Dammen i planområdets norra del, bilden är tagen från norr. Figur 4 Berghäll i planområdets nordöstra del, bilden är tagen från öster. 7 (17)

8 Ut från dammens norra del rinner vattnet först i ett naturligt mindre dike som mynnar ut i ett öppnare blött område i planområdets nordvästra del, se Figur 5. Därifrån rinner vattnet genom avrinningsområde A:3 i diffusa stråk ner för sluttningen mot fastigheten 1:10, se bilaga 1. Väster om fastighet 1:10 finns ett mindre dike över fastigheterna 1:61 och 1:62, se Figur 6, som ansluter till nedströms bäck via en vägtrumma i plast, dimension 500, se Figur 7. Figur 5 Befintligt utlopp från den befintliga dammen. Figur 6 Mindre dike över fastighet 1:10, 1:61 och 1:62. Figur 7 Utlopp trumma där mindre dike ansluts till bäcken som leder ut mot havet. 8 (17)

9 Eftersom förhållandena kring dammen ska bibehållas så långt som möjligt samt för att flödena inte ska öka ner mot Blötan, behöver området kompletteras med en fördröjningsanordning sområde A:2 Planområdets centrala del har en lokal lågpunkt där vatten samlas inom ett före detta stenbrott. Vid platsbesöket stod det vatten i stenbrottet. Vattenståndet var vid det tillfället inte tillräckligt högt för att något vatten skulle rinna ut ifrån området. Vid höga vattenstånd är utloppet från stenbrottet sannolikt i dammens nordvästra del där en lågpunkt noterades i terrängen, se Figur 8. Inom stenbrottsområdet finns det möjlighet för fördröjning av dagvatten. Figur 8 Dammen vid stenbrottet, där det sannolika utloppet syns i mitten av bilden (bilden är tagen från öster) sområde A:4 Planområdets västra del avvattnas västerut mot Blötan. Det finns inget tydligt vattendrag men terrängen har en lågpunkt mitt på planområdet, ett område med en hel del vegetation, se Figur 9. Denna lågpunkt är även definierad i principförslaget, framtaget av Lancona Byggkonsult, (17)

10 Figur 9 Lågpunkt i terrängen, bilden tagen från väster. Väster om planområdet rinner vattnet vidare mot den befintliga bäcken i flera mindre, otydliga diken, se Figur 10. Efter exploatering kommer vattnet främst att ledas i öppet dike över fastighet 1:8 strax norr om fastighet 1:21. Befintligt dike behöver eventuellt grävas om eller rensas för att säkerställa avvattningen från området A:4. För att förhållandena nedströms inte ska försämras kommer en fördröjningsanordning behövas i anslutning till utloppet från avrinningsområde A:4. En sådan anordning skulle kunna förläggas inom området med vegetation, se bilaga 2. Figur 10 Exempel på mindre dike över fastighet 1:8. 10 (17)

11 4 Beräkningar dagvattenflöden Beräkningarna inom området är gjorda utifrån dimensionerande dagvattenflöden före och efter exploatering, både med och utan hänsyn till framtida ökad regnintensitet. Beräkningarna baseras på en återkomsttid på 10 år samt med en regnvaraktighet på 10 min, enligt svenskt vattens publikation P90 och föregående utredning framtaget av Lancona Byggkonsult, Detta ger, enligt Svenskt vattens publikation P104, en regnintensitet på 225 l/s ha. För att ta hänsyn till eventuellt ökade flöden i framtiden görs även beräkningar på ett 30 % större regn, dvs en klimatfaktor på 1,3 används. Markanvändningen har delats upp i olika ytor, både före och efter exploatering. Som underlag till framtagningen av ytorna har ortofoto och en skiss över planområdet daterad använts. Eftersom utformningen av planen inte är fastställd och beställaren har meddelat att det troligtvis blir ytterligare bebyggelse än vad som visas i skissen, så har andelen takytor ökats med 20 % i beräkningarna. Varje villatomt har antagits få en hårdgjord yta på 50 m 2 och flerbostadshusen en hårdgjord yta på 100 m 2 utöver beräknade takytor. Vägen inklusive gångbanan genom området har beräknats med en bredd på 6 meter. Tabell 1 visar de totala ytorna och dagvattenflödena före och efter exploatering inom planområdet. Tabell 1. Ytor och befintliga dagvattenflöden före och efter exploatering inom planområdet. Befintliga ytor Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Totalt före exploatering Totalt efter exploatering Ökning m l/s 223 l/s Tabell 2-5 beskriver ytor och avrinning för befintliga förhållanden före exploatering inom planområdet för varje avrinningsområde. Tabell 2. Ytor och befintliga dagvattenflöden för avrinningsområde A:1. Befintliga ytor Bef. areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Dammar Grus , Σ m m l/s 183 l/s 11 (17)

12 Tabell 3. Ytor och befintliga dagvattenflöden för avrinningsområde A:2. Befintliga ytor Bef. areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Dammar Σ m m 2 66 l/s 86 l/s Tabell 4. Ytor och befintliga dagvattenflöden för avrinningsområde A:3. Befintliga ytor Bef. areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Σ m m 2 39 l/s 50 l/s Tabell 5. Ytor och befintliga dagvattenflöden för avrinningsområde A:4. Befintliga ytor Bef. areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Σ m m 2 99 l/s 129 l/s Tabell 6-9 beskriver ytor och avrinning inom planområdet efter exploatering för varje avrinningsområde. Tabell 6. Ytor och dagvattenflöden efter exploatering för avrinningsområde A:1. Ytor efter exploatering Areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Dammar Grus , Takytor , Väg , Hårdgjord yta 520 0, Σ m m l/s 280 l/s 12 (17)

13 Tabell 7. Ytor och dagvattenflöden efter exploatering för avrinningsområde A:2. Ytor efter exploatering Areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Dammar Takytor , Väg 916 0, Hårdgjord yta 280 0, Σ m m 2 98 l/s 127 l/s Tabell 8. Ytor och dagvattenflöden efter exploatering för avrinningsområde A:3. Ytor efter exploatering Areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Takytor 989 0, Väg 363 0, Hårdgjord yta 200 0, Σ m m 2 60 l/s 78 l/s Tabell 9. Ytor och dagvattenflöden efter exploatering för avrinningsområde A:4. Ytor efter exploatering Areor Avr. koeff Red. area 10-års regn m. klimatfaktor Berg i dagen , Kuperad bergig skogsmark , Takytor , Väg 717 0, Hårdgjord yta 500 0, Σ m m l/s 182 l/s 5 Föreslagen dagvattenhantering Huvudprincipen för den föreslagna dagvattenhanteringen i området är att efterlikna avrinningen efter exploateringen med avrinningen före exploatering i största möjliga utsträckning. Eftersom området helt består av berg och saknar naturliga infiltrationsmöjligheter, krävs anordningar för fördröjning inom området. 5.1 Fördröjningsmagasin Eftersom hela området ligger på berg är det inte rimligt att kräva dagvattenmagasin för fördröjning från varje enskild fastighetsägare. Fördröjning av dagvatten föreslås istället ske på tre platser i gemensamma fördröjningsanordningar som då blir en del 13 (17)

14 av den allmänna va-anläggningen, samt i makadamdiken för fördröjning av vägdagvatten, se bilaga 2. Fördröjningsmagasinen markerade i bilaga 2 föreslås vara öppna dagvattenlösningar för att göra så liten inverkan som möjligt i de naturliga miljöerna och för att så liten yta som möjligt ska tas i anspråk. Alla tre fördröjningsmagasin förses med strypt utlopp för att skydda nedströms område från höga flöden. Eventuellt kan tydligare diken behöva anläggas väster om fördröjningsanordningarna i område A:3 och A:4 för att säkerställa avvattningen och för att förhindra olägenheter för nedströms liggande fastigheter. I det före detta stenbrottet (avrinningsområde A:2) föreslås att den norra delen behålls som fördröjningsmagasin efter exploatering, medan övriga volymer fylls igen. De föreslagna fördröjningsåtgärderna enligt bilaga 2 är illustrerade med en ungefärlig utbredning som krävs för en öppen dagvattenlösning, utan klimatfaktor, med ett djup om ca 1 m. Se V eff enligt tabell 10. Tabell 10 visar magasinsvolymen både vid en öppen lösning men även om ett magasin med sprängstensfyllning skulle väljas. Tabell 10. Magasinsvolymer i effektiv volym (V eff ) för öppna lösningar och erforderlig volym (V erf ) för fördröjningsanordning med sprängstensfyllning, både utan och med klimatfaktor. Fördröjningsåtgärd V eff (m 3 ) V eff x klimat (m 3 ) V erf (m 3 ) V erf x klimat (m 3 ) sområde A:2 Sprängstensmagasin sområde A:3 Damm/våtmark sområde A:4 Damm/våtmark Dagvatten från tomtmark Hela planområdet ska omfattas av kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Varje tomt ska förses med en förbindelsepunkt till ledningsnätet placerat i gatan. Höjdsättning ska om möjligt göras så att goda marginaler säkerställs för att klara både dagens och framtidens extrema regn. Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna av ytledes vid extrema regn. Byggnader utan källare bör kunna höjdsättas så att pumpning av vattnet från eventuell husgrundsdräneringen undviks. 14 (17)

15 5.2.1 Tomter inom avrinningsområde A:1 Dagvatten från tomter inom avrinningsområde A:1 ansluts till huvudledningen i gatan som i sin tur har ett utlopp till befintlig damm, se bilaga 2. I och med att dammens naturliga avrinningsområde minskas efter exploateringen bidrar tomternas avrinning till att bibehålla ett flöde likt det naturliga flödet före exploatering. Tomterna som planeras i planområdets norra del behöver skyddas genom att ett avskärande dike anläggs, som förhindrar vatten från angränsande mark i norr att rinna in på tomterna, se bilaga 2. Diket föreslås med utformning som ett makadamdike för fördröjning av dagvattnet samt med en dränering i botten av diket. Det avskärande diket ansluts nedströms till den befintliga dammens utlopp och vidare till fördröjningsåtgärden inom avrinningsområde A:3. Två kupolbrunnar föreslås för avledning av dagvatten där brunnen på mitten av det avskärande diket kan fungera som en brädd ifall makadamdiket står fullt vid exempelvis extrema regn. Kupolbrunnen för bräddavledning ansluts vidare till dagvattenledningen i gatan som i sin tur leder dagvattnet vidare till den befintliga dammen. För en principiell utformning av det avskärande diket se principsektion i bilaga 2. Tabell 11 redovisar volym, längd samt tvärsnittsarea för det avskärande diket. Tabell 11. Volym för det avskärande diket i planområdets norra del. Effektiv volym (V eff ) och erforderlig volym (V erf ) för makadamfyllt dike, både utan och med klimatfaktor. Tvärsnittsarea V Fördröjningsåtgärd eff V erf V erf x klimat Längd Tvärsnittsarea (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) (m) (m 2 m. klimatfaktor ) Avskärande dike ,8 7, Tomter inom avrinningsområde A:2 Dagvatten från hårdgjorda ytor på tomter som placeras inom eller delvis inom avrinningsområde A:2 ska ledas till huvudledningen för dagvatten i gatan för avledning och fördröjning inom området för stenbrottet, se bilaga 2. Övrig naturlig markavvattning från tomtmarkerna kan fortsätta som tidigare, då dessa ytor inte innebär någon ytterligare belastning på nedströms system Tomter inom avrinningsområde A:3 Dagvatten från hårdgjorda ytor på tomter inom avrinningsområde A:3 måste fördröjas innan vattnet släpps ut ifrån planområdet. Bilaga 2 visar ett förslag till placering av en sådan fördröjningsanordning. Hit ansluts även utloppet från den befintliga dammen i norr, från det avskärande diket i norr samt från vägavvattningen. 15 (17)

16 5.2.4 Tomter inom avrinningsområde A:4 Dagvatten från hårdgjorda ytor på tomter ska planeras så att detta vatten kan ledas ut mot gatan och förbindelsepunkten med självfall. För tomter utmed planområdets västra sida (gäller eventuellt även tomter inom avrinningsområde A:2) finns möjlighet för att bygga hus med källare eller suterränghus. Om anläggandet av dräneringsledning behövs för den här typen av hus kan dräneringsvattnet behöva ledas till en egen anordning (exempelvis stenkista) på tomten eller pumpas upp till förbindelsepunkten, för att ledningarna i gatan inte ska behöva förläggas orimligt djupt. Övrig naturlig markavvattning från tomtmarkerna kan fortsätta som tidigare, då dessa ytor inte innebär någon ytterligare belastning på nedströms system. 5.3 Dagvatten från väg Dagvattnet från vägarna avvattnas förslagsvis till makadamdiken förlagd längs med gatan innan det ansluts till det allmänna ledningsnätet, se bilaga 2. Makadamdiket utformats med en dränering i botten av diket samt kupolbrunnar för avledning av dagvattnet ifall makadamdiket står fullt vid exempelvis extrema regn, se principskiss i bilaga 2. Om dräneringen ligger 30 cm under vägens överbyggnad/terrass kan diket även utgöra dränering för vägens överbyggnad. Tabell 12 visar volym och tvärsnittsarea för makadamdiket längs vägen. Tabell 12. Magasinsvolym för vägens makadamdike. Effektiv volym (V eff ) och erforderlig volym (V erf ) för makadamfyllt dike, både utan och med klimatfaktor. Tvärsnittsarea V Fördröjningsåtgärd eff V erf V erf x klimat Längd Tvärsnittsarea (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) (m) (m 2 m. klimatfaktor ) Makadamdike längs väg ,78 1,15 Då dessa makadamdiken byggs för att avvattna, fördröja och till viss mån rena dagvattnet från vägen kommer driften på de här dikena att tillhöra gatuhållaren. Parkeringen i planområdets nordöstra hörn förses förslagsvis med en lågpunkt i mitten av parkeringsytan, dit dagvattnet avleds till ett mindre makadamfyllt dike. Därifrån ansluts ytan via en tät ledning till vägens makadamdike. 6 Diskussion, risker och rekommendationer En viktig aspekt är att gator höjdsätts lägre än fastighetsmarken för att dagvattnet ska kunna rinna av ytledes. Om man inte kan acceptera att vatten tillfälligt dämmer bakåt i dräneringen till husen så kan färdig golv nivå (FG) behöva ligga +0,75 m över 16 (17)

17 marknivån i förbindelsepunkt för konstruktionen platta på mark (Publikation P105, Svenskt vatten). Jämförelse av denna siffra kan ske med Göteborg vattens bygglovsföreskrifter som anger den lägsta höjden på FG till +0,3 m över marknivå i förbindelsepunkt. Ställningstagande behöver därför göras om man accepterar att vatten tillfälligt får dämma bakåt i husgrundsdräneringen. För hus som placeras nära dagvattenåtgärderna är det viktigt att säkerställa en säker höjdsättning i förhållande till dagvattenåtgärdens högsta vattennivå. Detta för att minimera risken för skador på husen från ytledes rinnande dagvatten vid extrema regn. Strävan bör vara att minimera mängden hårdgjorda ytor i området och bevara så mycket växtlighet som möjligt som kan ta upp, fördröja och även rena dagvattnet. För att föreslagna makadamdiken ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs regelbunden tillsyn samt underhåll av exempelvis sandfång i kupolbrunnar för att förhindra att sediment och mindre partiklar rinner in i makadamdikena som i sin tur kan leda till igensättning. Efter ca år rekommenderas omgrävning av dess diken då den hydrauliska kapaciteten kan avta. Diffusa utlopp från planområdet bör undvikas. Vid platsbesök identifierades flera sådana utlopp i form av befintliga diken/våtmarker, se avsnitt samt Dessa bör efter exploatering anpassas till ny bebyggelse och få ett mer kontrollerat utflöde efter exploatering. Utlopp ifrån fördröjningsmagasin kan eventuellt förses med en reglerfunktion för att man vid behov ska kunna reglera utloppsflödet i framtiden. En sådan anläggning kräver dock regelbunden underhållning. I ett område där fördröjningsmagasin planeras kan det vara bra att tydliggöra omfattning och kostnadsfördelning när det gäller drift, skötsel och underhållet för dagvattenhanteringen. Ett sätt är att upprätta ett avtal mellan va-huvudmannen och den som ska förvalta skötseln för omgivande grönytor. Publikation P105, Svenskt vatten, tar upp ett exempel på vad en sådan överenskommelse ska innehålla. 17 (17)

18 1: :31 1: S:3 1: S:3 1:9 S: :2 49 1:71 1: :35 2:10 2:34 2:36 2:11 2:9 2:8 2:2 1:10 1:62 1:57

19 1: :31 1: S:3 1: S:3 1:9 S: :2 49 1:71 1:2 40 LYSE SLÄTTNA :35 2:10 2:34 2:36 2:11 2:9 2:8 2:2 LYSE 1:10 1:62 1:57