Tekniskt PM Geoteknik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniskt PM Geoteknik"

Transkript

1 KILEN ELDSUNDSVIKEN AB Tekniskt PM Geoteknik Underlag till detaljplan för etapp 5 av Eldsund 6:

2 TEKNISKT PM GEOTEKNIK Underlag till detaljplan för etapp 5 av Eldsund 6:16 KUND Kilen Eldsundsviken AB Eldsund Byggnad Strängnäs Tel: Org nr: KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sigurdsgatan Västerås Besök: Sigurdsgatan 21 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER KONSULT: Martin Dreifaldt, WSP Jenny Seppas, WSP PROJEKT Eldsunnd 6:16 KUND: Peter Kaven, Kilen Eldssundsviken AB UPPDRAGSNAMN F.d. P10-området UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Martin Dreifaldt DATUM GRANSKAD AV Thobias Sahlin GODKÄND AV Jenny Seppas F.d. P10-området

3 INNEHÅLL 1 UPPDRAG ÄNDAMÅL 5 2 UNDERLAG PLATSBESÖK KARTUNDERLAG GEOTEKNISKA UNDERSÖRKNINGAR ÖVRIGT UNDERLAG 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5 4 MARKTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN JORDLAGERFÖLJD GRUNDVATTENNIVÅER STABILITETSFÖRHÅLLANDEN SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDEN 8 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNING F.d. P10-området 3

4 1 UPPDRAG På delar av det som tidigare var Sörmlands Regementes motorområde samt ett område som sträcker sig från motorområdet ut till Mälaren ska en detaljplan upprättas. WSP Sverige AB har på uppdrag av Kilenkrysset Bygg AB upprättat Tekniskt PM Geotkenik som ska ligga som underlag för denna detaljplan. Vidare har markmiljöundersökningar gjorts. Dessa redovisas i separat rapport, upprättad av WSP, dateras Figur 1: Aktuellt område för geoteknisk undersökning (detaljplan för Eldssung 6:16 marin servicaanläggning. Figur 2: Översiktskarta med Figur 1 markerad med röd rektangel F.d. P10-området

5 1.1 ÄNDAMÅL Denna utredning och detta dokument har till syfte att dokumentera och beskriva de geotekniska förutsättningarna som ska ligga till underlag för upprättande av detaljplan. Då framtida konstruktioner ej är kända har ingen bedömning av geoteknisk kategori utförts. 2 UNDERLAG 2.1 PLATSBESÖK Platsbesök har utförts av ansvarig Geotekniker, Martin Dreifaldt, KARTUNDERLAG Jordartskarta, digitalt framställ från SGUs databas Jorddjupskarta, digitalt framställ från SGUs databas LAS-data (höjddata) för aktuellt område från Metria 2.3 GEOTEKNISKA UNDERSÖRKNINGAR Ett flertal geotekniska undersökningar sannolikt gjorts har genom åren utförts kring det aktuella området. Sökningar har gjorts i Trafikverkets, Strängnäs kommuns och WSPs lokala arkiv De undersökningar som påträffats och som ansetts relevanta för nu aktuellt område finns redovisade i Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik för aktuellt uppdrag tillsammans med de nu utförda undersökningarna. 2.4 ÖVRIGT UNDERLAG För att relatera de vattennivåer som mäts under en kort period till normala värden i området har SGUs bedömningar av grundvattennivåer använts: 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Undersökningsområdet ligger i norra Strängnäs, till största delen söder om väg 55 och väster om Mälaren. För avgränsning se Figur 1. Området var tidigare en del Sörmlands regementes (P10s) motorområde samt övningsområde. Många av de tidigare byggnaderna så som stridsvagnsgarage och MILO-verkstad finns kvar men med annan användning. Det tidigare motorområdet består idag av bland annat lättare industri, båtförvaring och en lastbilsverkstad. Delen som tidigare var övningsområde är till största del bevuxet med antingen gräs eller skog, men det finns även upplag av stenkross och betongplattor. Det finns flera vägar och betongplattor för uppställning av fordon i området, vissa av dessa är dimensionerade för mycket tunga fordon. Ut mot Mälaren finns rester av en spontad kajkonstruktion som inte längre är funktionsduglig F.d. P10-området 5

6 Området är kuperat i nordost, flackt i mitten och något kuperat (men bebyggt) i sydväst. Området är som högst i sydväst med en nivå upp till cirka +12 och sluttar ner mot mitten av om rådet till nivåer omkring 1 till +2,5. Från mitten sluttar området först svagt uppåt mot nordost för att längre ut slutta brantare upp på en kulle (lutning ca 1:6) på som mest cirka nivå +11. Från kullen ner till Mälaren sluttar området relativt kraftigt neråt. Externa och interna ledningar och kablar finns inom området. 4 MARKTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 JORDLAGERFÖLJD Området består i huvudsak av tre olika jordlagerföljder. Var dessa återfinns redovisas i plan i Figur 3 och förklaras i texten nedan. Figur 3: Ungefärliga områden för de olika huvudsakliga jordlagerföljderna. Område 1 och 5 består, enligt undersökningen, i huvudsak av fyllning på sandmorän. I typområde 1 består fyllningen av grusig sand, grusig sandig torrskorpelera och torrskorpelera. Lokalt finns även sandig grusig sten, som bedöms vara naturligt lagrad, i ytan. I typområde 5 har fyllningen klassats som mullhaltig grusig siltig sand och stenig grusig sand. Fyllningens mäktighet varierar kraftigt. Område 2 och 4 består, enligt undersökningarna, under ytjorden av torrskorpelera på sandmorän och lokalt grusmorän. Ytjorden består i huvudsak av mullhaltig torrskorpelera med växtdelar men det förekommer också fyllningsjord. I de punkter som undersökts har fyllningsjorden F.d. P10-området

7 klassats som mullhaltig grusig sand eller grusig sandig mullhaltig torrskorpelera med växtdelar. Fyllningen har en varierande mäktighet och torrskorpan har generellt en mäktighet som är mindre än cirka en meter. Område 3 består, enligt undersökningen, generellt av torrskorpelera på lera på sandmorän. Torrskorpeleran är i ytan myllhaltig och ställvis grusig. Lokalt finns fyllningar och betongkonstruktioner i ytan, fyllningarna består i huvudsak av makadam, grus och sand, det vill säga konstruktionsmaterial för vägar och betongplattor. Leran har en extremt låg till mycket låg odränerad skjuvhållfasthet. I den övre delen av leran, i gränsen mot torrskorpeleran har även låg odränerad skjuvhållfasthet uppmätts. Leran har en konflytgräns mellan 49 % och 62 % och en vattenkvot mellan 48 % och 72 % (majoriteten av uppmätta värden ligger mellan 50% och 60%). Leran bedöms vara normalkonsoliderad. Leran har uppmätts till en mäktighet på cirka fem meter i mitten av området och minskar åt nordöst och sydväst. Sandmoränen som underlagrar hela området bedöms ha en medelfast till fast lagringstäthet i övre delen och blir sannolikt fastare mot djupet. Fast botten Djupet till fast botten varierar kraftigt i området. För de flesta typer av grundläggningar kan sandmoränen anses vara fast botten. Fast botten kan därmed antas variera mellan cirka två och sex meter under befintlig markyta. 4.2 GRUNDVATTENNIVÅER I området har två grundvattenrör installerats. I röret som sattes i mitten av området har en vattenyta motsvarande en grundvattenyta på mellan 0,57 och 0,63 meter under markytan avlästs, vilket motsvarar en nivå mellan +0,81 och +0,75. Röret som sattes i moränbacken i den östra delen av området har varit torrt vid alla tre mättillfällena på spetsdjupet 2,08 meter under markytan, vilket motsvarar nivå +4,74. Detta var förväntat då röret inte kunnat drivas så djupt som planerats på grund av stopp i fast morän. Grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd. Grundvattennivåer för november har enligt SGU varit nära de normala för små magasin och mycket under de normala för stora magasin inom regionen. 4.3 STABILITETSFÖRHÅLLANDEN Typområde 5 (se Figur 3) är kuperat och har lokalt branta slänter. Jordarterna i dessa områden är dock inte skred- eller rasbenägna. I typområde 3 finns det gott om lera med dålig hållfasthet. Denna lera är mycket skredbenägen. I detta område är det dock flackt vilket är gynnsamt. Som området ser ut idag bedöms det inte finnas några betydande skredrisker. Dock bör försiktighet iakttas vid schakter eller belastningar av detta område. Typområde 2 och 4 är ett mellanting mellan område 1/5 och 3. Torrskorpeleran är betydligt mindre riskabel ur stabilitetssynpunkt än den lera som finns i typområde 3, F.d. P10-området 7

8 men inte alls lika bra som moränen i område 5. Torrskorpelera har som regel låg sensevitet och det är lite risk att små lokala skred sprider sig till större i detta område. Inga stabilitetsberäkningar har utförts i området. 4.4 SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDEN Typområde 1 och 5 består i huvudsak av bra sandmorän. I ytan finns dock en del okontrollerade fyllningar och organiska material. Om de sämre ytlagren skiftas ut och ersätts med ny fyllnad av exempelvis krossmaterial eller sprängsten bedöms ytan klara relativt stora laster utan att betydande sättningar uppstår. Typområde 3 består i huvudsak av sättningskänslig lera. Leran i detta område bedöms generellt som normalkonsoliderad vilket betyder att även mindre laster skapar relativt stora sättningar. Sannolikt uppkommer det även krypsättningar om jorden belastas. Dessa kan ta mycket lång tid att utvecklas. Typområde 2 och 4 består i huvudsak av torrskorpelera på sandmorän. Torrskorpeleran är inte speciellt sättningsbenägen och om okontrollerade fyllningar och organiska material skifftas ut och ersätts med ny fyllnad av exempelvis krossmaterial eller sprängsten bedöms ytan klara relativt stora laster utan att betydande sättningar uppstår. Torrskorpeleran är dock inte lika bra som sandmoränen som återfinns i typområdet 1 och 5 samt bedöms underlagra hela området. Jord med organiskt innehåll är mycket sättningskänsliga. Inga kvalitativa sättningsparametrar har tagits fram i undersökningen. Inga sättningsberäkningar har utförts. 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Då den framtida planen inte är känd är följande råd generella och gäller inte för mycket stora (eller mycket små) byggnader. Byggnader Då jorden i typområde 3 är mycket dålig, behövs byggnader i detta område sannolikt pålas. I typområde 1 och 5 kan sannolikt relativt stora byggnader grundläggas med platta på mark eller pålar/plintar där större laster förs ner. Typområde 2 och 4 är som tidigare nämnts ett mellanområde. Mindre byggnader kan sannolikt utföras med platta på mark. För större byggnader kan utskiftning av massor komma att behövas Observera att inte laster är kända och rekommendationerna ovan måste bekräftas med geotekniska undersökningar i platsen för framtida byggnader samt med beräkningar eller att byggnaderna byggs med hävdvunna metoder. Uppfyllnad, väg, hårdgjorda ytor F.d. P10-området

9 För typområde 3 gäller att vägar och uppfyllnader inte bör utföras utan kompletterande geotekniska undersökningar och en detaljerad geoteknisk projektering utförs. Höga uppfyllnader av till exempel materialupplag är direkt olämpligt i detta område I övriga typområden kan vägar och parkeringar utföras med betydligt mindre geoteknisk projektering. Omhändertagande av dagvatten Jordarna i området är relativt täta med undantag för fyllning av sand som påträffats lokalt, främst i den östra delen av området. På grund av jordens täthet och den höga grundvattennivån bedöms marken ej lämplig för lokalt omhändertagande av dagvatten. 5.1 KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNING Kompletterande undersökning med avseende på geoteknik bedöms, i dagsläget, ej krävas för fortsatt utredning av detaljplanen för Eldsund 6:16. Dock erfordras kompletterande undersökningar vid detaljprojektering, då dimensioneringsparametrar skall framarbetas till konstruktör, alternativt för förfrågningsunderlag F.d. P10-området 9

10 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com F.d. P10-området