Ideella föreningar. Konkurrens på lika villkor? Författare: Jarl Elfving Handledare: Lena Hiort af Ornäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ideella föreningar. Konkurrens på lika villkor? Författare: Jarl Elfving Handledare: Lena Hiort af Ornäs"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET VT 2010 Företagsekonomiska institutionen Handelsrätt C Handelsrätt Ideella föreningar Konkurrens på lika villkor? Författare: Jarl Elfving Handledare: Lena Hiort af Ornäs

2 Sammanfattning Med tiden har frågan om hur de ideella föreningarna uppbringar medel till sin ideella verksamhet allt mer blivit av intresse. Samtidigt som den ideella verksamheten blivit allt mer kostnadskrävande har finansieringen blivit en viktig del i föreningslivet. Detta har gjort att kopplingen mellan ideell verksamhet och näringsverksamhet fått en mer framträdande roll, vilket har tagit sig utryck bland annat genom att ideella föreningar i större omfattning börjat bedriva näringsverksamhet. Om en ideell förening uppfyller kraven om ändamål, verksamhet, fullföljd och öppenhet, innebär det att man i stor utsträckning kan bli befriade från skatt på sina inkomster. Dessutom finns utrymme för en viss kommersiell verksamhet utan att den ideella karaktären och skattebefrielsen går förlorad. Syftet med skattebefrielsen är framförallt att gynna samverkan mot ett gemensamt ändamål på ideell grund mellan medlemmar inom en förening. Det är dock inte helt ovanligt förekommande att föreningar bedriver verksamhet inom samma områden som vanliga, privata näringsidkare. En allt för långtgående skattebefrielse för näringsverksamhet kan därför leda till en snedvridning av konkurrensen. Syftet med denna uppsats är att redogöra för ideella föreningars skattemässiga situation. Vidare kommer den skattemässiga situationen att analyseras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, där även de skattemässiga principerna likformighet och neutralitet kommer att användas som underlag. Slutligen kommer det diskuteras om lagstiftningen skulle kunna utformas på annorlunda sätt så att en snedvridning av konkurrensen minimeras utan att de ideella förenigarnas ekonomiska situation påverkas. Uppsatsen kommer fram till att ideella föreningarnas skattesituation påverkar konkurrensen men att det är svårt att förändra lagstiftningen utan att deras ekonomiska situation påverkas. 2

3 Förkortningslista a.a. Anfört arbete Ds Fi Finansdepartementets skriftserie f. Följande sida ff. FTL IL ILP KL NJA Följande sidor Fastighetstaxeringlagen Inkomstskattelagen Lag om ikraftträdandet av inkomstskattelagen Gamla kommunalskattelagen Nytt juridiskt arkiv RegR Regeringsrätten RSV RÅ SFS SkU Riksskatteverket Regeringsrättens Årsbok Svensk författningssamling Skatteutskottets betänkande SKV Skatteverket SOU Statens Offentliga Utredningar 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förkortningslista Inledning Syfte Avgränsningar Metod disposition Associationsrätt Historik Ideella föreningar Associationsformen ideella föreningar Skatteregler för ideella föreningar Allmänt om ideella föreningars skatteskyldighet Rättskällor Inskränkt skattskyldiga ideella föreningar Ändamålskravet Verksamhetskravet Öppenhetskravet Fullföljdskravet Skattemässiga konsekvenser för inskränkt skattskyldiga ideella föreningar Kapitalinkomster Rörelseinkomster Fastighetsinkomster Diskussion Definition konkurrens Likformighetsprincipen Neutralitetsprincipen Skattelagstiftningens påverkan på konkurrens Slutsats Källförteckning Offentligt tryck Litteratur Rättsfall

5 1. Inledning Hur ideella föreningarna uppbringar medel till sin ideella verksamhet har med tiden allt mer blivit av intresse. I takt med att den ideella verksamheten blivit allt mer kostnadskrävande har finansieringen blivit en viktig del i föreningslivet. Att stödja allmännyttig verksamhet har länge varit viktigt för statsmakten, vilket speglas av att bestämmelserna om beskattning av allmännyttiga stiftelser är såväl som till sitt materiella innehåll som till den lagtekniska utformningen i princip oförändrade sedan sitt införande år Gällande förutsättningar för att en stiftelse ska omfattas av dessa regler om inskränkt skattskyldighet uppfattas idag lätt som otidsenliga och de är, trots omfattade rättspraxis svåra att tillämpa. 2 För ideella föreningar gällde samma bestämmelser fram till 1977 då nu gällande bestämmelser om allmännyttiga ideella föreningar infördes. 3 De regler som då infördes för föreningarna är mer gynnande än de som är gällande för stiftelserna. För att en ideell förening skall bli inskränkt skattskyldig måste man uppfylla vissa av lagen ställda krav. Nämligen kraven om ändamål, verksamhet, fullföljd och öppenhet. Om dessa krav är uppfyllda innebär det att föreningarna i stor utsträckning kan bli befriade från skatt på sina inkomster. Dessutom finns utrymme för en viss kommersiell verksamhet utan att den ideella karaktären och skattebefrielsen går förlorad. Syftet med skattebefrielsen är framförallt att gynna samverkan mot ett gemensamt ändamål på ideell grund mellan medlemmar inom en förening. Det är dock inte helt ovanligt förekommande att föreningar bedriver verksamhet inom samma områden som vanliga, privata näringsidkare. En allt för långtgående skattebefrielse för näringsverksamhet kan därför leda till en snedvridning av konkurrensen. 4 Att främja den effektiva konkurrensen kan ses som en av grundpelarna i dagens konkurrenslagstiftning. Effektiv konkurrens råder på en marknad där antalet säljare inte är för begränsat, de produkter som erbjuds inte är för differentierade, bolag inte handlar i samförstånd med varandra och där inga särskilda hinder för nyetableringar existerar. 5 Det finns olika anledningar till varför effektiv konkurrens inte alltid råder. Vissa av dessa anledningar har lagstiftaren försökt begränsa. I konkurrenslagen regleras samarbete som begränsar konkurrensen och missbrukande av dominant ställning. Det finns dock andra regleringar inom lagstiftningen som påverkar konkurrensen. Inom skatterätten är likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen centrala. Likformighetsprincipen innebär inom skattelagstiftningen att likartade fall så långt som möjligt skall beskattas på likartat sätt. Neutralitetsprincipen betyder att skattereglerna skall vara neutrala inför den skattskyldiges val mellan olika handlingsalternativ. 6 För att de ideella föreningarnas begränsade skattskyldighet skall kunna betraktas som snedvridande av konkurrensen samt stå i kontrast till likhet - och neutralitetsprincipen 1 Proposition 1942:134, bet. 1942:Bev U21, SFS 1942: SOU. 2009:65. s Proposition. 1976/77:135, bet. 1976/77:SkU45, SFS 977: SOU. 2009:65. s U. Bernitz. Den svenska konkurrenslagen. s Lodin, Lindencrona, Melz, Silfverberg. Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt. s 42f. 5

6 krävs att näringsverksamhet bedrivs av både privata aktörer och ideella aktörer inom samma marknad. Ett exempel är second hand branschen där både privata aktörer och ideella föreningar bedriver näringsverksamhet. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för ideella föreningars skattemässiga situation. Vidare kommer den skattemässiga situationen att analyseras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, där även de skattemässiga principerna likformighet och neutralitet kommer att användas som underlag. Slutligen kommer det diskuteras om lagstiftningen skulle kunna utformas på annorlunda sätt så att en snedvridning av konkurrensen minimeras utan att de ideella förenigarnas ekonomiska situation påverkas. 1.3 Avgränsningar Då uppsatsen primära syfte är att behandla vilka effekter ideella föreningar skattesituation kan ha på konkurrensliknande effekter, kommer endast beskattning av inkomst som påverkar näringsverksamhet att behandlas. En ideell förening som är begränsat skattskyldig behöver inte ta ut mervärdesskatt på sina varor/tjänster, de får samtidigt inte heller kvitta utgående. Av utrymmesskäl har jag dock valt att inte behandla området mervärdesskatt Metod disposition Uppsatsen följer ett rättsdogmatiskt upplägg, vilket innebär att studien baseras på rättskällorna samt skattemässiga principer som går att finna inom doktrinen. Uppsatsen omfattar rättsområdena associationsrätt, skatterätt och i viss utsträckning konkurrensrätt. Först redogörs civilrättsligt vad en ideell förening faktiskt är och dess historik, vidare förklaras dess skattemässiga situation och slutligen diskuteras vilka effekter den skattemässiga situationen kan har utifrån konkurrensperspektivet och principerna likhet och neutralitet. Uppsatsens sista kapitel ämnar diskutera om problemet kan lösas genom skattelagstiftning. 2. Associationsrätt 2.1. Historik Ideella föreningar Föreningsväsendet tillkom i Sverige efter impulser från utlandet. På 1820-talet bildades det föreningar i USA och Västeuropa. Föreningstänkandet utgjorde då ett väsentligt moment i den dåvarande liberalismen. De första föreningarna i Sverige var nykterhetsföreningarna, dessa fick sitt genombrott under 1830-talet. Från mitten av 1800-talet och under nästkommande årtionden framåt bildades framförallt religiösa samfund. I slutet av 1800-talet började även arbetarrörelsen bildas i föreningsform. Fackföreningsrörelsen växte fram med början under 1880-talet och det socialdemokratiska partiet bildades år De politiska partierna fortsatte utvecklingen och ursprunget till folkpartiet, Frisinnade landsföreningen bildades år 1902 och Allmänna valmansförbundet, senare moderaterna år Efter mönster från England växte idrottsrörelsen fram under och talen. Länge förde idrotten en undanskymd tillvaro. Det stora genombrottet kom först under 7 SOU. 1995:63. s

7 1930-talet, då idrottsrörelsen växte till en massrörelse. Ett flertal organisationer fick också genombrott efter år 1920, såsom LO och lantbrukarnas organisationer. Andra stora folkrörelser har dock kommit till relativt sent. Till exempel handikapporganisationerna, invandrarorganisationerna och pensionärernas organisationer, vilka växte sig stora först under 1970-talet. 8 Det svenska föreningsväsendet mycket omfattande, både gällande antalet föreningar och till sin bredd. Många intressen i samhället finns företrädda i from av förening. År 2009 fanns föreningar i statistiska centralbyråns (SCB) företagsdatabas (FDB). Det är dock svårt att göra en totaluppskattning av antalet föreningar och antalet medlemmar då registrering inte alltid krävs. År 1987 gjordes dock en sådan uppskattning, där uppskattades antalet till föreningar i Sverige och antalet medlemmar till 31 miljoner. Vilket innebär att genomsnittsvensken var medlem i minst fyra ideella föreningar. Idrotts och friluftsföreningarna hade flest medlemmar och de var tätt följda av fackföreningarna, politiska föreningar, religiösa föreningar, kultur- och folkbildningsföreningar samt nykterhets och antidrogföreningar Associationsformen ideella föreningar Någon central lagstiftning för ideella föreningar finns idag inte. I början av 1900-talet gjordes ett par försök att införa lagregler på området, dock ledde det inte till att någon lag antogs. Det finns ett antal skäl till varför lagstiftning idag saknas för ideella föreningar. Först och främst har de som stått i ledning för dessa föreningar motsatt sig lagreglering. För dessa åsikter har de ideella föreningarna haft starkt stöd i riksdagen. En lagstiftning skulle bland annat innefatta de politiska partierna själva. För det andra kan sägas att kategorin ideella föreningar är väldigt diversifierad, den innefattar allt från fackföreningar med hundratusentals medlemmar till små sällskapsföreningar med endast några få medlemmar. Av naturliga skäl bör lagstiftning te sig olika för organisationer av så olika slag. 10 Detta innebär inte att ideella föreningar står utanför rättsystemet. För det första har domstolar genom i sin dömande verksamhet fastställt hur reglerna ser ut då de har fått mål att avgöra som rör ideella föreningar. För det andra kan man ofta även utan tillgång till rättspraxis av de allmänna principerna som styr associationsrätten med relativt stor säkerhet säga hur reglerna ser ut. Det finns dessutom lagregler som emellanåt styr verksamheterna i vissa typer av ideella föreningar, till exempel bokföringsplikt som exempelvis näringsidkande ideella föreningar och ideella föreningar som är moderföretag i koncerner är skyldiga att iaktta. Vidare måste näringsidkande ideella föreningar som enligt bokföringslagen är skyldiga att upprätta årsredovisning låta sig registreras i handelsregistret, övriga näringsidkande ideella föreningar får om de så önskar också låta sig registreras i detta register. Vissa ideella föreningar är vidare skyldiga att ha en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen och att upprätta en offentlig årsredovisning. Slutligen bör det nämnas att ideella föreningar kan få organisationsnummer, som följer dem från det att de bildas till dess de upphör SOU. 1995:63. s SOU. 1987:33. s C. Hemström. Bolag Föreningar Stiftelser En introduktion. s I b. 7

8 Eftersom den civilrättsliga lagstiftningen är bristande gällande definition vad en ideell förening faktiskt är måste man gå tillväga på annat sätt. Inom svensk rätt utgår man därför från den definition som lagen om ekonomiska föreningar innehåller för ekonomiska föreningar. En ekonomisk förening är enligt denna lag: en ekonomisk verksamhet med syftet att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Den ideella föreningen blir då motsatsvis en förening som inte kombinerar ekonomisk verksamhet med syftet att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Därav existerar tre typer av ideella föreningar; föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, föreningar som genom ickeekonomisk verksamhet främjar ideella intressen, och föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen. Vanliga föreningar inom den första kategorin är fackliga organisationer på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan, hyresgäströrelsen och olika slag av branschorganisationer. Inom den andra kategorin finner vi religiösa samfund, politiska partier, sällskapsföreningar och åtskilliga slag av idrottsföreningar. Dessa föreningar kallas ofta rent ideella föreningar. Den tredje kategorin består av hemslöjdsföreningar, som bedriver rörelser för att främja handaslöjden som sådan, hemma. För dessa föreningar är det centralt att de inte främjar sina medlemmars ekonomiska intressen då detta innebär att de inte längre uppfyller kraven för att klassas som ideell förening. 12 En ideell förenings medlemsantal finns inte tydlig specificerat. Det bör dock vara två eller tre, två för att en ideell förening är en organisation för samverkan mellan ett antal rättsubjekt och tre eftersom man inte rimligen kan kräver ett större antal medlemmar för förekomsten av en ideell förening än föreningslagen kräver för en ekonomisk förening. 13 Den ideella föreningen får statusen juridisk person enligt rättspraxis då den antagit stadgar och valt styrelse. Stadgarna skall minst innehålla föreningens namn, ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningarna angelägenheter åstadkoms Skatteregler för ideella föreningar 3.1. Allmänt om ideella föreningars skatteskyldighet Samma principer som gäller för andra juridiska personers obegränsade skattskyldighet gäller även för ideella föreningar. Från denna huvudregel existerar dock ett väsentligt undantag. Detta undantag gäller för ideella föreningar som har allmännyttigt ändamål och samtidigt uppfyller verksamhetskravet, öppenhetskravet och fullföljdskravet, som beskrivs under kapitel 3.3. Med andra ord kravet på att en skälig del av avkastningen används för det allmännyttiga ändamålet. Om dessa förutsättningar är uppfyllda så blir den ideella föreningen begränsat skattskyldig. 15 Vidare finns även utrymme för viss verksamhet i kommersiellt syfte utan att den ideella karaktären och skattebefrielsen går förlorad. Detta gäller för inkomster som sammanfaller direkt eller indirekt med föreningens allmännyttiga ändamål, men också verksamhet som utnyttjas för att finansiera det ideella arbetet. Skattefriheten siktar framförallt på att gynna en samverkan för gemensamma ändamål på ideell grund 12 C. Hemström. Bolag Föreningar Stiftelser En introduktion. s I b. 14 SOU. 1995:63. s. 59. Se även NJA s Gunne, Löfgren. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. s

9 mellan medlemmarna som normalt existerar inom föreningarna. Det är dock ofta problem med att tillämpa naturlig anknytning och hävdvunnen finansiering samt den så kallade huvudsaklighetsbedömningen som ska göras. 16 Se kapitel En begränsat skattskyldig ideell förening befrias från skatt på kapitalinkomster, fastighetsinkomster och förmögenhet. Dessutom kan förening befrias från skatt på inkomst av rörelse om ovanstående omständigheter råder. 17 Skattereformen som kom år 1990 medförde att all inkomst hos en juridisk person räknas som inkomst av näringsverksamhet. Dessutom bettraktas all inkomst hänförlig till en och samma näringsverksamhet. Det är således omöjligt med skattemässig verkan att hålla isär olika verksamhetsgrenar/rörelser hos en juridisk person. I princip utgör nettoinkomsten från den gemensamma näringsverksamheten skattepliktigt resultat. Underskott från en verksamhet kan därför skattemässigt kvittas mot överkott från en annan. De undantag som finns från denna regel är förlust av så kallade kapitalplaceringsaktier samt i viss mån för fastigheter. Vad som ovan nämnts om en näringsverksamhet och att nettot av denna utgör det skattepliktiga resultatet hos en juridisk person gäller inte begränsat skattskyldiga ideella föreningar. Hos dessa föreningar gäller att man måste hålla isär sådana inkomster som alltid är skattepliktiga från sådana som är skattefria på grund av att man uppfyller vissa villkor. Underskott av skattefri verksamhet kan således inte kvittas mot överskott av skattepliktig verksamhet Rättskällor Bestämmelserna om beskattning av ideella föreningar finns i 6 kap. 3, 4 och 6, 7 kap och 21 Inkomstskattelagen (1999:1229, IL) samt 4 kap. 2 Lag om ikraftträdandet av inkomstskattelagen (1999:1230, ILP). Bestämmelserna tillämpades första gången vid 1979 års taxering i enlighet med lag om statlig inkomstskatt. Någon riktig förändring har inte skett i samband med tillkomsten av IL. Lagstiftningen grundas på Ds Fi 1975:15, proposition 1976/77:135 och skatteutskottets betänkande SkU 1976/77:45. Dessa förändringar var så stora att äldre regler och rättsfall i mångt och mycket kommit att sakna betydelse. Vilket medför att endast rättfall efter 1979 års taxering är intressanta Inskränkt skattskyldiga ideella föreningar I 7 kap IL framgår att ideella föreningar är skattskyldiga endast för inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 IL, om föreningen uppfyller i lagen uppställda krav; Ändamålskravet i 8, verksamhetskravet i 9, fullföljdskravet i och öppenhetskravet i 13. Samtliga dessa villkor måste vara uppfyllda för att en förening ska bli inskränkt skattskyldig. Om en förening uppfyller villkoren är den inte skattskyldig för; Löpande kapitalinkomster och kapitalutgifter som inte är hänförliga till egentlig näringsverksamhet, kapitalvinster och kapitalförluster, Inkomst som till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allämnyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, Inkomst som till huvudsaklig del kommer från sådan verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete samt inkomst från innehav av 16 SOU. 2009:65. s Gunne, Löfgren. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. s a.a. s. 77f. 19 Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s

10 fastighet som tillhör föreningen och som används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) Ändamålskravet Till allämnyttiga ideella föreningar räknas föreningar vars huvudsakliga syfte är att främja ändamål av det slag som anges i 7 kap. 8 IL. 21 Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som anges i 4 eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål. Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen Ett allmännyttigt ändamål anses föreligga om det ligger inom ramen för lagtextens exemplifiering. Om ändamålet har en allt för säregen karaktär eller direkt strider mot vad som är acceptabelt från allmän synpunkt, bör förmånsbehandling i form av inskränkt skattskyldighet inte beviljas. Rena sällskapsföreningar och intresseföreningar anses inte som allmännyttiga. 22 Ett sätt att beskriva ett allmännyttigt ändamål är att det enligt en utbredd uppfattning ska anses vara värt att stödja. Vad en förening har för huvudsakligt ändmål ska bedömas efter innehållet i ovanstående stadgar. Dock räcker inte alltid dessa till, ofta fodras en mer generell bedömning mot bakgrund av föreningens allmännyttiga karaktär. 23 Det huvudsakliga syftet har i praxis tolkats så att en föreningens verksamhet till minst 75 procent skal syfta till att främja ett allmännyttigt ändamål. Kravet bedöms dels med ledning av föreningens stadgar, dels med ledning av den faktiska bedrivna verksamheten. 24 För att få ledning om vad som skall anses eller inte anses allmännyttigt ändamål kan man studera Regeringsrättens avgöranden. I RÅ 1986 ref. 84. Behandlas frågan om en släktförenings ändamål är sådant att det kan anses som allmännyttigt. Av föreningens stadgar framgår att den skall verka för släktens sammanhållning, föra släktregister och bedriva forskning i släktens historia. Föreningen hävdade att den genom forskning gällande emigranter hade kunnat lämna resultat som ställts till ett emigrantinstituts och en hembygdsförenings förfogande. Med hänsyn till detta ville föreningen bli bedömd som allmännyttig. Regeringsrätten ansåg inte att föreningen, trots att verksamheten efterhand fått en sådan omfattning och inriktning att den är av värde inte bara för föreningens medlemmar, kunde mot vad stadgarna innehåller, bedömas ha huvudsakligt syfte att verka för allmännyttiga ändamål. 25 Fastighetsägare som sluter sig samman för att tillgodose vissa gemensamma intressen anses vanligen inte heller som allmännyttiga. 26 I vissa fall har dock praxis varit generös vid tolkning av begreppet allmännyttig verksamhet. Följaktligen har olika typer av sammanslutningar som skattebetalarnas 20 Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s. 129f kap. 8. Inkomstskattelagen. 22 Skatteutskottets betänkande 1976/77:45 s. 27f. 23 Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s Proposition. 1999/2000:2. Del 1. s Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s RÅ 83 1:63. 10

11 förening, pensionärernas riksorganisation och svenska pudelklubben, Kvarnvikens båtsällskap, Gävleborgs bridgeförbund, västra regionsföreningen av Sveriges tandläkarförbund och föreningen stadion klubbarna funnits uppfylla kravet på allmännytta och på så vis blivit begränsat skattskyldiga. 27 Andra exempel på föreningar med allmännyttigt ändamål är: Idrottsföreningar i vid bemärkelse för friidrott, lagidrotter, gymnastik, skytte, friluftsliv, båtsport, dansport, ridsport, föreningar för konst, litteratur, musik, amatörteater, folkdans, körsång, föreningar för ungdomsverksamhet, scoutverksamhet, social verksamhet, nykterhetsföreningar, de politiska partierna och deras organisationer på lokal och distriktsnivå, handikapp föreningar, studieförbund, föreläsningsföreningar, frivilliga försvarsorganisationer, folketshus- och bygdegårdsföreningar, de fria trossamfunden, invandrarföreningar, distrikts-,regional-, riks- och samarbetsorganisationer med allmännyttiga föreningar som medlemmar räknas också som allmännyttiga föreningar om dessa i sin tur uppfyller samtliga kriterier för inskränkt skattskyldighet. När det gäller dansföreningar måste den huvudsakliga verksamheten avse allmännyttig dansverksamhet. Skatteverket anser att till exempel barn- och ungdomsverksamhet, tävlingsverksamhet, kursverksamhet och annan ideell dansverksamhet är allmännyttig. Vidare anser skatteverket att roll- och konfliktspelsföreningar anslutna till Sverok anses främja ett allmännyttigt ändamål om de bedriver spel ideellt. 28 Som tidigare nämnt existerar tre typer av ideella föreningar; föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen, och föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen. Med hänsyn till deras syften räcker det ur skattemässig synvinkel att endast dela upp dem i två huvudgrupper. Till den första gruppen hör föreningar som har annat syfte än att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, exempel på föreningar som vanligtvis hör till denna grupp är föreningar för politisk verksamhet, vetenskaplig forskning, främjande av konst och litteratur, välgörenhet, religionsutövning, sällskapsliv eller idrott. För dessa föreningar finns det inget hinder för att vid sidan av den ideella verksamheten bedriva ekonomisk verksamhet av kommersiell natur. Det kan då röra sig om allt från begränsat kioskförsäljning till renodlad kommersiell verksamhet. 29 Till den andra gruppen hör föreningar som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. För att en sådan förening skall accepteras som en ideell förening fodras att den inte bedriver ekonomisk verksamhet. Föreningar som tillhör denna grupp är exempelvis branschföreningar och fackföreningar. Kravet att syftet inte får vara begränsat till medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen medför att arbetsgivarföreningar, fackföreningar, branschföreningar och liknande sammanslutningar inte kan uppnå skattefrihet. Om en förening bedriver ekonomisk verksamhet och gör detta i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen så godtas den inte som en ideell förening. Den övergår då till statusen ekonomisk förening. En ekonomisk förening måste dock registreras, en ekonomisk förening som inte är registrerad kallas oregistrerad ekonomisk förening. En sådan förening saknar rättskapacitet vilket i praktiken innebär att avtal som ingåtts är endast 27 RÅ 83 1:63 I, III, IV. Se även RÅ 85 1:27. Och RÅ 85 1:36. Och Rå 1998 ref. 10. Och Kammarätten i Stockholm, mål nr Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s Gunne, Löfgren. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. s

12 bindande mellan den person som tecknat avtalet för föreningens räkning och den andra parten, det vill säga föreningen är inte bunden. 30 Att ekonomiska förmåner ges som ett led i den allmännyttiga verksamheten hindrar inte att föreningen är allmännyttig. En förening kan till exempel som sitt ändamål ha att ge medlemmar varor och tjänster till reducerade priser. Om dessa förmåner kan ses utgöra ett direkt led i det ideella arbetet och därför är direkt fullföljande av föreningens ändamål, bör detta inte hindra skattebefrielse. Exempelvis kan nämnas en handikappförening som enligt sina stadgar ska subventionera hjälpmedel till sina handikappade medlemmar. I andra fall bör föreningen bli oinskränkt skattskyldig om inte förmånerna till medlemmarna endast är en obetydlig del i föreningens verksamhet. Till exempel: En idrottsklubb begränsar enligt sina stadgar medlemmarnas utgifter för idrottsutrustning, en båtklubb som svarar för skötsel av sina medlemmars båtar. I dessa fall krävs att verksamheter av detta slag är obetydliga jämfört med föreningens ideella verksamhet för att de ska få ta del av den förmånliga skattebehandlingen. 31 PRO i Uppsala län och Skattebetalarnas förening har ansetts som allmännyttiga ideella föreningar då det huvudsakliga ändamålet varit allmännyttigt och då föreningarna i sina bedrivna verksamheter ansetts i ringa utsträckning inriktat sig på medlemmarnas ekonomiska intressen. 32 Ett båtsällskap har bedömts som inskränkt skattskyldigt. Detta med hänsyn till att sällskapet bedrev förutom ungdomsarbete och tävlingsarrangemang en betydande verksamhet av ekonomisk natur med hamn- och varvsverksamhet. Verksamheten innefattade uppdragning, förvaring och sjösättning av medlemmarnas båtar där sällskapet organiserade medlemmarnas egna arbetsinsatser samt betalade gemensamma kostnader för arbetena. Avgifter togs ut av medlemmarna. Ingen anställt personal fanns för dessa uppgifter. Syftet var att minska medlemmarnas kostnader för båtinnehavet. Den ideella verksamheten, men även samordningen av medlemmarnas arbete med uppdragningen och sjösättningen av båtarna ansågs ingå som ett led i fullföljandet av sällskapets syfte att främja båtsport Verksamhetskravet Det andra kravet för att en förening ska kunna vara skattebefriad är finns i 7 kap. 8 IL. Att en ideell förening bedriver sin verksamhet med ett allmännyttigt ändmål i sina stadgar är inte tillräckligt. För att en förenigen ska få inskränkt skattskyldighet krävs även att föreningen i sin faktiskt bedriva verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser det allmännyttiga ändamålet. Med uteslutande avser man at minst procent 34. Om en förening som i strid med sina stadgar stöder en inte allmännyttig verksamhet blir oinskränkt skattskyldig. Om en förningens näringsverksamhet blir så omfattande att den ideella verksamheten hamnar i bakgrunden kan föreningen blir oinskränkt skattskyldig. En förening kan också bli oinskränkt skattskyldig om den faktiskt bedrivna verksamheten kanske inte strider 30 Gunne, Löfgren. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. s Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s. 132f. 32 RÅ 83 1: RÅ 85 1: Proposition. 1999/2000:2 del 1 s

13 mot föreningens ändamål men i praktiken tillgodoser viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. 35 Alla typer av föreningar följer dock inte den normala skattekartan. Föreningar vars medlemmar är fysiska personer är ofta i sin tur medlemmar i regionala och/eller centrala föreningar vars avsikt är att verka inom samma område som vanliga föreningar. Riks- eller distriktsförbund av detta slag har oftast ingen egen verksamhet av sådan art att de av det skälet skulle bli begränsat skattskyldiga. Dessa föreningar har istället oftast rollen av sammanhållande faktor med huvudsakligt syfte att tillhandahålla administrativa tjänster. Sådana föreningar deltar inte sällan i ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemsföreningarnas ekonomiska intressen. 36 En annan typ av sammanslutningar som också är svårdefinierade på skattekartan är så kallade allianser. Detta tillkommer ofta för att till exempel genomföra ett större evenemang eller för att bedriva bingo- eller lotteri verksamhet. I dessa fall har flera ideella föreningar tillsammans bildat allianser. Ändamålet är att genomföra ett arrangemang eller en verksamhet med bästa möjliga ekonomiska resultat. Resultatet ska sedan fördelas mellan de inblandade föreningarna efter någon slags fördelningsnyckel som till exempel skulle kunna bero på storleken av den ideella arbetsinsatsen från respektive föreningsmedlemmar. Med underlag av ovanstående kan man ställa sig frågan om riks- och distriktsförbund och i än högre grad allianser alltid är ideella föreningar. En förening kan bedriva ekonomisk verksamhet och är då följaktligen näringsidkare. Om syftet med verksamheten är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, är föreningen en ekonomisk förening och inte en ideell förening. Vilket kan betyda att allianser som driver näringsverksamhet i syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen blir diskvalificerade som ideella föreningar. 37 Kammarrätten i Stockholm behandlar delvis ovan nämnda frågeställning i mål nr Målet rör föreningen stadionklubbarna som arrangerar DN-galan och eventuellt överskott fördelas mellan de föreningar som bildat alliansföreningen. Domstolen uttalar i frågan om föreningen var en ekonomisk förening eller en ideell följande. 38 Kammarätten finner mot bakgrund av ovan anförda omständigheter och vad som i övrigt framkommit i målet att rätt till utdelning av uppkomna överskott måste detta anses vara av underordnad betydelse för medlemmarna och endast en följd av föreningens huvudsakliga syfte, vilket måste anses vara att främja friidrotten i Sverige. Stadionklubbarna kan därför inte anses ha till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen på sådant sätt att den skall betraktas som en ekonomisk förening. Stadionklubbarna skall således, såsom länsrätten funnit, anses utgöra en ideell förening. Kammarrätten prövade även om föreningen skulle kunna anses vara allmännyttig. Mot bakgrunden att föreningens syfte att främja friidrotten i Sverige och att de föreningar som var medlemmar och faktiskt bedrev verksamheten är allmännyttiga ideella föreningar fann kammarätten att även föreningen stadionklubbarna är allmännyttig. 35 Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s Gunne, Löfgren. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. s a.a. s. 82f. 38 I b. 13

14 En sammansluttning i form av allians är vanligen inte en ideell förening utan istället en oregistrerad ekonomiskt förening. Då en oregistrerad ekonomisk förening saknar rättskapacitet har de som företräder alliansen ett personligt ansvar. Vad som skulle hänt om Föreningen stadionklubbarnas arrangemang hade gått med förlust blir därför en intressant fråga. Alternativet till att bilda allianser är att genomföra arrangemang i samverkan föreningar emellan på så sätt undviker man ovan nämnda risk dock är det möjligt att kostnaden blir en trög administration Öppenhetskravet Det fjärde kravet för att en ideell förening skall bli inskränkt skattskyldig finns i 7 kap. 13 IL. Detta krav som kallas öppenhetskravet, innebär att en förening måste vara öppen. Man får inte vägra någon individ inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. På grund av verksamhetens art eller omfattning kan detta ibland innebära ett begränsat medlemskap. Exempel på begränsningar som inte hindrar allmännyttan är, musikalitet i en musikförening, fysiskt handikapp i en handikappförening, en viss geografisk eller kategoribegränsning. Könsbundet medlemskap anses inte alltid diskriminerande om det framstår som naturligt med hänsyn till ändamålet. 40 Exempel på ej godtagbara inskränkningar är bland annat att det krävs särkskilt rekommendationsbrev från någon för att kunna bli medlem eller att inval av styrelsen krävs för medlemskap. Villkoren för medlemskap får inte vara utformade så att öppenheten i realiteten saknas. Dock ansåg regeringsrätten i RÅ 2007 ref. 54 att antagningsförfarande som innefattar ett krav på rekommendationer från befintliga medlemmar i föreningen innebär en stark presumtion för att föreningen i fråga inte uppfyller öppenhetskravet och istället är ett slutet sällskap. Regeringsrätten ansåg dock i det aktuella fallet att föreningen var öppen då rekommendationer inte var obligatoriskt och det kunde konstateras att medlemmar antagits även utan rekommendationer Fullföljdskravet Det tredje kravet för att en ideell förening skall bli inskränkt skattskyldig finner vi i 7 kap. 10 IL. Här anges att föreningen skall förutom tidigare nämnda krav också måste bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Liknande krav har funnits redan i tidigare lagstiftning. 41 Man menar på att minst 80 procent av avkastningen räknat över en period av inemot fem år ska användas för det ideella ändamålet. Statsmakterna har velat markera att skattebefrielse förutsätter att föreningarna verkligen bedriver ideell verksamhet i tillräckligt hög utsträckning. Då fullföljdskravet skall tillämpas bör som avkastning räknas fastighets-, rörelse- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt kommunalskattelagens allmänna regler men som undantas från skattskyldighet av anledningen att den räknas som allmännyttig. Då avkastningens storlek skall beräknas ska sådana kostnader som enligt kommunalskattelagen skulle ha varit avdragsgilla om avkastningen hade beskattas dras av från bruttoavkastningen. Det blir därför i praktiken nettot av till exempel bingoverksamhet och lotterier som räknas som avkastning. Öronmärkta medel så som bidra för speciella kostnader bör kvittas direkt mot motsvarande 39 Gunne, Löfgren. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. s Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s Proposition. (1976/77:135) 14

15 kostnad. 42 Däremot bortses från fastighets- och rörelseinkomster som beskattas och kapitalvinster som skulle ha beskattas om föreningen hade varit oinskränkt skattskyldig. Sådana inkomster läggs istället till det egna kapitalet. 43 Inkomster som inte är skattepliktiga såsom medlemsavgifter, allmänna bidrag från stat och kommun samt gåvor från enskilda med flera omfattas inte av begreppet avkastning. Om de dock är direkt avsedda att täcka föreningens löpande utgifter ska de ändå beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. Gåvor som är avsedda visst ändamål utanför den löpande verksamheten medräknas inte vid tillämpningen av fullföljdskravet. 44 Vilket tydligare förklaras av följande resonemang 45 En förening bör nämligen inte kunna hävda att kostnaderna för den ideella verksamheten finansieras uteslutande med avkastningen av föreningens tillgångar och att föreningen därför har rätt att lägga medlemsavgifter och offentliga bidrag till kapitalet En ideell förening som i samband med utskiftning från en ekonomisk förening erhåller utöver inbetald insats ska beaktas vid fullföljdsberäkningen. Vidare skall även den del som föreningen tillskjuter till en närstående, nybildad, stiftelse inte få räknas föreningen till godo vid bedömningen om kravet av fullföljd är uppfyllt. Utgångspunkten för beräkning av inkomstanvändning är alltså föreningens nettoavkastning. Det vill säga de intäkter som är skattefria efter avdrag för kostnaderna för att förvärva intäkterna. Till denna nettoavkastning läggs även sådana inkomster som är avsedda att täcka föreningens löpande utgifter såsom medlemsavgifter, gåvor från enskilda samt bidrag från stat och kommun. Det är detta belopp som sedan ligger till grund för bedömning om kravet på inkomstanvändning är uppfyllt. 46 Tidigare nämndes att minst 80 % av avkastningen skulle användas för det ideella ändamålet inom en fem års period, det är dock inte helt uteslutet att en genomsnittsbedömning i vissa fall kan omfatta längre tidsperioder. En förening bör till exempel i rimlig omfattning kunna avsätta medel för planerade omfattande reparationer av uthyrt fastighet, längre fram i tiden än fem år. Det finns även föreningar vars kostnader varierar kraftigt från år till år. Detta kan även gälla möjligheten att få bidrag till verksamheten från det allmänna eller från annat håll Skattemässiga konsekvenser för inskränkt skattskyldiga ideella föreningar Om en ideell förening uppfyller de krav som redogörs i föregående avsnitt kommer den att påverkas genom inskränkt skattskyldighet. Denna skattebefrielse kommer i tre former. Dessa tre redogörs nedan Kapitalinkomster Ideella föreningar som räknas som allmännyttiga och uppfyller villkoren för inskränkt skattskyldighet är inte skattskyldiga för löpande kapitalavkastning och kapitalvinster. Det finns även möjlighet för stiftelser och ideella föreningar med flera som omfattas av 7 kap. 3, 7, 14 och 15 IL att bli inskränkt skattskyldiga för inkomst från 42 Skatteutskottets betänkande (1976/77:45). s Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s. 134f. 44 Proposition (1976/77:135) s I b. 46 Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s. 135f. 47 Skatteutskottets betänkande (1976/77:45) 15

16 handelsbolag som är hänförliga till kapitalförvaltningen. Huruvida skatteskyldighet skall föreligga eller inte avgörs utifrån den bedömning av vilken verksamhet som handelsbolaget bedriver. Beskattning sker endast i den mån handelsbolaget bedriver näringsverksamhet av sådant slag som avses i 13 kap. 1 IL och inte när det endast är fråga om kapitalförvaltning enligt 13 kap. 2 IL Rörelseinkomster I skatterättslig mening är näringsverksamhet, verksamhet som bedrivs självständigt, i vinstsyfte och med varaktighet. Samma definition gäller för ideella föreningar. Till sådana näringsverksamheter räknas exempelvis, lotteriförsäljning, offentliga danstillställningar, bingoverksamhet, idrottstävling, servering, försäljning och så vidare. I normala fall är inte allmännyttiga föreningar skattskyldiga för sådana verksamheter. 49 För att en allmännyttig ideell förening ska bli inskränkt skattskyldig för näringsverksamhet måste ett av två rekvisit vara uppfyllda. Näringsverksamheten måste antingen har naturlig anknytning till den allmännyttiga verksamheten eller vara hävdvunnen. Huvudsaklig del, cirka 75 procent måste härröra från sådan verksamhet. Vilket betyder att det finns ett utrymme på 25 procent som näringsverksamheten får bedriva verksamhet som ligger utanför de två rekvisiten. 50 Som exempel på verksamhet som kan anses ha naturlig anknytning bör nämnas, entré och anmälningsavgifter till idrotts och kulturevenemang, försäljningsinkomster som ses som en del av det ideella arbetet, Verksamhet för att göra föreningen känd och sprida dess idéer genom försäljning av böcker, märken affischer, tidning, med mera. Försäljningsarbetet kan sägas vara en del av det ideella arbetet om dess primära syfte varken är att erhålla vinst eller ge köparen ekonomiska förmåner. 51 En tennisklubb skattebefriades för försäljning av varor från en minilivsbutik. Försäljning skedde både till medlemmar och till kringboende sommargäster. Rörelsen sköttes både av obetalt frivillig personal och betalt anställd personal. Med motiveringen att försäljningen endast ägt rum under den tid av året då tennisbanorna varit öppna och att minilivsbutiken även lämnade klubbservice vid bokning och betalning av speltimmar hade inte annat visats än att verksamheten hade anknytning till klubben ändamål. 52 Kravet på naturlig anknytning är inte uppfyllt bara för att syftet med en viss verksamhet är att finansiera det allmännyttiga. En hembygdsförening har ansetts skattskyldig för inkomst av serveringrörelse som bedrivits med anställd personal och riktat sig mot allmänheten. 53 Ett exempel på vad som godtas som naturlig anknytning är en musikförening eller studieförbund som till sina medlemmar erbjuder försäljning av studielitteratur eller noter. Om en idrottsförening i anslutning till klubblokalen anordnar en mindre servering eller försäljning av idrottsartiklar till dem som använder föreningens 48 Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s. 139f. 49 a.a. s a.a. s I b. 52 RÅ 1987 ref RÅ 1987 ref

17 anläggningar anses också kravet på samband vara uppfyllt. Även försäljningsverksamheten inte ingår i ett direkt led i den ideella verksamheten kan den vara skattefri genom naturlig anknytning. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs kommersiellt eller inte. Ofta bedrivs dock sådan verksamheten i liten omfattning. Verksamhetens omfattning kan ha viss betydelse vid bedömning om verksamheten har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. 54 Det andra rekvisitet för att en verksamhet skall bli skattefri är att den är hävdvunnen. Hävdvunnen verksamhet är sådan verksamhet som normalt sett inte anses ha naturlig anknytning till den ideella verksamheten och den skall därför vanligtvis beskattas. För att inkomster av detta slag skall undantas från beskattning krävs att de av hävd utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet. Exempel på sådana verksamheter är bland annat anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanger. Hit kan också höra sådan biografrörelse som bedrivs i egna lokaler av nykterhetsföreningar eller bygdegårdsföreningar och liknande, som till sitt främsta syfte har att hålla med allmän samlingslokal. Vidare räknas även intäkter från reklam via reklamutrymme på idrottsplatser, klubbdräkter eller i samlingslokal, programblad och liknande. Det är inte helt enkelt att ge tydliga exempel på vad som skall räknas till hävd, det blir ofta en bedömning från fall till fall om viss verksamhet skall beskattas eller inte. 55 Själva begreppet hävd är inte det heller tydligt definierat. Det kan hända att en viss förening vill hänföra viss verksamhet till hävd enbart av det skälet att den egna föreningen bedrivit just denna verksamhet ett visst antal år. Vilket inte alltid är tillräcklig grund. Det grundläggande kravet som finns är att verksamheten traditionellt har utnyttjats som en finansieringskälla. Det är något oklart vilken betydelse medlemmarnas ideella insatser har för bedömningen. 56 Det finns en del domar inom området, I RÅ :88 bedömdes om en idrottsförenings festplatsverksamhet skulle kategoriseras som hävd. Som arbetskraft för arrangemanget användes frivilliga medlemmar som inte tog emot betalning. Regeringsrätten fan att verksamheten var en hävdvunnen finansieringskälla, varpå den skattebefriades. Man tog bland annat hänsyn till det ideella inslaget i arbetet. I RÅ :2 var det fråga om en idrottsförenings inkomster av pappersinsamling. Även här ansågs verksamheten vara hävdvunnen så länge som insamlandet av papper sköttes av frivilliga obetalda medlemmar i föreningen. I RÅ 1992 ref. 68, behandlades frågan om en idrottsförening skulle skattebefrias för inkomst från arrangemang av logdansverksamhet. Logdansverksamheten fans vara hävdvunnen, vidare fastslog man att verksamhetens omsättning inte har betydelse vid bedömning av skattebefrielse. Så länge som det rör sig om en typiskt traditionell finansieringskälla för ideellt arbete uppställs inga krav på att verksamheten skall vara begränsad och endast ge en blygsam avkastning. Bara i de fall där verksamheten tagit sig sådana avvikande former, att den inte längre till sin art utgör en finansieringskälla av hävdvunnen typ, kan det bli fråga om bortfall av skattefriheten. RÅ 1999 ref. 50 avsåg en idrottsförenings arrangemang av musikkonsert i samarbete med ett utomstående kommersiellt bolag. Föreningens del i arrangemanget var att 54 RÅ 1992 ref Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s I b. 17

18 avtala om hyra av konsertplats, ordna med inhägnader och avgränsningar, tillhandahålla sanitära arrangemang, införskaffa tillstånd för utskänkning, hyra vakter och tillhandahålla elektricitet. Man marknadsförde även konserten och höll i den lokala biljettförsäljningen. Föreningens ersättning utgick från en viss procent av biljettintäkterna. Regeringsrätten fann att rockkonserten kunde hänföras till en verksamhet avseende rörelse som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete. Att arrangemang skedde i samarbete med ett kommersiellt bolag ansågs inte utgöra hinder mot skattebefrielse Fastighetsinkomster Enligt 7 kap. IL är en allmännyttig ideell förening skattskyldig för fastighetsinkomst. En förening som äger fastighet kan dock använda den i sin egen allmännyttiga verksamhet. Vilket innebär att en förening kan använda egen fastighet i verksamhet, som har naturligt anknytning till föreningens allmännyttiga ändanål eller i verksamhet som av hävd använts för att finansiera det ideella arbetet. Ett idrottsförening kan till exempel låta allmänheten använda deras sporthall. Föreningen kan använda egen fastighet helt kommersiellt eller endast delvis. Uthyrning räknas som kommersiell användning. Som kommersiell uthyrning räknas även om man hyr ut till annan allmännyttig ideell förening. 57 Om en fastighet hyrs ut utan ersättning eller till en ersättning som är under marknadspris, kan det ingå som i ett led i fullgörandet av allmännyttigt ändamål. 58 Begränsning av skattskyldigheten för fastigheter regleras i 7 ka. 7 och 21 IL. I 7 finns särskilda regler för allmännyttiga ideella föreningar och i 21 tar man upp de allmänna reglerna om ägarens inskränkta skattskyldighet för inkomst av vissa fastigheter. Vid bedömning om en ideell förenings fastighetsinkomster skall anses vara skattefria eller inte, bör man först och främst utgå ifrån 7, om denna inte medger befrielse från skattskyldighet bedöms om 21 medger nämnda befrielse. 59 För att allmänna regler ska gälla ska lokalerna till 50 procent eller mindre användas i den allmännyttiga verksamheten. 60 Om en fastighet anses vara skattepliktig tas hela inkomsten inklusive hyresvärdet av eget nyttjande upp till beskattning. Avdrag medges i sådant fall för de mot hyresvärdet svarande kostnaderna samt alla övriga fastighetskostnader Om det istället rör sig om specialbyggnad (skattefri), som till mindre än 50 procent används i föreningens allmännyttiga verksamhet, undantas hyresvärde från beskattning enligt allmänna regler. Avdrag medges inte i detta fall för de mot hyresvärdet svarande kostnaderna. Som användning av fastighet i den allmännyttiga verksamheten avses inte direkt privat nyttjande. Upplåtelse som boende för pastor eller vaktmästare räknas inte som användning i denna verksamhet RÅ 1991 ref Skatteverket. Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. s a.a. s a.a. s I b. 18

19 4. Diskussion De två tidigare kapitlen har behandlat gällande rätt. I detta kapitel förs en diskussion om vilken effekt gällande rätt har på konkurrens, samt hur gällande rätt förhåller sig till de skattemässiga principerna neutralitet och likformighet. Först presenteras en definition av konkurrens, sedan utvecklas principerna likformighet och neutralitet. Slutligen förs en diskussion om hur konkurrens, likformighet- och neutralitetsprincipen förhåller mot gällande rätt Definition konkurrens För att kunna föra en diskussion om konkurrenseffekter kan det vara av nytta att definiera ordet konkurrens. Att två olika produkter som är av samma typ ändå är olika skulle jag vilja definiera som grunden inom konkurrens. Konkurrens är den så att säga tävling som uppkommer mellan två bolag som båda försöker sälja sin produkt till en och samma konsument, och konsumenten kommer bara att köpa en av produkterna. Det vill säga konsumenten kommer att göra sitt val beroende på vilken produkt som den tror kommer att passa den bäst. Ibland kan konsumenten även göra fel val, det vill säga köpa den produkt som inte passar dem bäst. Detta kan hända på grund av felaktig information. Det finns konkurrensbegränsade inslag på praktiskt taget alla marknader, inte minst såsom en konsekvens av nutida krav på stordrift och specialisering. Detta hindrar dock inte att fri konkurrens i betydelsen obunden konkurrens förekommer. På en sådan marknad kan det föreligga en omfattande och till och med hårt konkurrens, trots att antalet säljare av betydelse är relativt begränsat och de utbjudna produkterna i viss mån är differentierade. Här brukar man inom konkurrensrätten tala om effektiv konkurrens eller en fungerande konkurrens. 62 Begreppet effektiv konkurrens är centralt till förståelse av nutida konkurrenspolitik och konkurrenslagstiftning, såväl i Sverige som andra jämförbara länder. Lagstiftning mot konkurrensbegränsningar åsyftar primärt att främja effektiv konkurrens, framförallt genom att motverka konkurrensbegränsningar av större betydelse. Andra hörnstenar i konkurrenspolitiken är frihandel och återhållsamhet med offentliga stödåtgärder och detaljregleringar inom olika näringsgrenar. 63 Ibland kan lagstiftaren blanda sig i konkurrensen, beskattning av allmännyttiga ideella föreningar är ett sådant område. Detta trots att det står i kontrast med skattelagstiftningen två centrala principer, likformighet- och neutralitetsprincipen Likformighetsprincipen Likformighetsprincipen är en allmän rättviseprincip som innebär att lika fall ska bedömas lika. Inom skattesammanhang innebär detta bland annat att personer med samma faktiska inkomst ska betala samma skatt. Redan i förarbetena till gamla kommunalskattelagen (1928:370, KL) ansåg de tillsatta att deras uppgift var att utreda en inkomstskatt där all inkomst ska i beskattningshänseende behandlas på ett likformigt sätt, oberoende såväl av inkomstens art och uppkomstsätt U. Bernitz. Den svenska konkurrenslagen. s I b. 64 SOU. 1923:69. s

20 Enligt likformighetsprincipen blir det således centralt att undvika diskriminerande behandling av vissa skattskyldiga. Vid utformningen av lagstiftningen anger principen inriktningen att man ska sträva efter att likartade fall så långt som möjligt ska beskattas på likartat sätt. Till exempel ska inkomst enligt principen, oavsett sin uppkomst beskattas på samma sätt. Likformighetsprincipen återfinns i 1:9 regeringsformen (1974:152, RF), här framgår att skatteverket och förvaltnings domstolar ska tillämpa likformighetsprincipen vid rättstillämpningen. 65 Det kan dock vara problematiskt at avgöra vilka fall som är lika och vilka som inte är det. Till följd av detta innehåller ibland skattelagstiftningen olikheter i form av politiska ställningstaganden eller för att undantag ansetts befogade av skattetekniska skäl, till exempel för att göra bestämmelserna lätta att tillämpa Neutralitetsprincipen Numera är syftet med skattereglerna att de ska vara neutrala i förhållande till den skattskyldiges val mellan handlingsalternativ. Neutralitetsprincipen har därför ett nära samband med likformighetsprincipen. Olika handlingsalternativ ska leda till samma förhållande efter skatt som före. Skattereglerna ska därför verka neutralt och inte påverka den skattskyldiges val av exempelvis: Kapitalplaceringsalternativ, boendeform, kontantlön, naturaförmåner och val av företagsform. 67 Neutralitetsprincipen motiveras av samhällsekonomiska skäl. Det kan till exempel vara angeläget att enskilda näringsidkare och handelsbolag ska kunna arbeta på samma skattemässiga villkor som aktiebolag. Vilket skapar förutsättningar för expansion och nyföretagande. Vidare är det viktigt att inte bristande neutralitet råder på bostadsmarknaden där det kan resultera i en snedvridning av prisbildningen på fastighetsmarknaden. 68 Precis som likformighetsprincipen kan lagstiftningen som allt för snävt bygger på neutralitetsprincipen leda till att skattereglerna blir tekniskt komplicerade. Detta medför att man ibland måste ge upp neutralitetssträvandet för att åstadkomma praktiskt tillämpbara regler Skattelagstiftningens påverkan på konkurrens Konkurrenssnedvridning mellan privata företag och ideell verksamhet kan uppkomma på olika sätt. Ett av dessa är att samhället ger olika bidrag för att stödja ideellt bedrivna aktiviteter. Ett annat är gynnande skatteregler för den ideella sektorn. Båda dessa sätten medför att föreningarna har fördelar framför sina konkurrenter. Det är min uppfattning att vissa sådana effekter inte kan undvikas. Det är dock viktigt att man i skattereglerna försöker minimera skadeverkningarna. Ideella föreningar som påverkar konkurrensen bör delas in i två grupper. Den första gruppen är ideella föreningar som genom sin ideella verksamhet konkurrerar med privata aktörer. Bland dessa kan exempelvis nämnas Friskis & Svettis föreningarna. Dessa föreningar uppfyller de fyra kraven för att räknas som en allmännyttig inskränkt ideell föreningen. De är därför begränsat skattskyldiga. Då deras ideella 65 Lodin, Lindencrona, Melz, Silfverberg. Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt. s a.a. s. 42f. 67 I b. 68 I b. 69 a.a. s

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Friskvårdsföreningar

Friskvårdsföreningar Friskvårdsföreningar en analys ur skatte- och EU-rättslig synvinkel Sammanfattning Advokat Johan Carle Advokat Martin Nilsson www.mannheimerswartling.se 1. Bakgrund FRISK är en branschförening för privata

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 50

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 50 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 50 Målnummer: 1385-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-09-27 Rubrik: Lagrum: En idrottsförenings medverkan till att anordna en rockmusikkonsert har hänförts

Läs mer

20 Rörelseinkomster i allmännyttiga ideella föreningar

20 Rörelseinkomster i allmännyttiga ideella föreningar 20 Rörelseinkomster i allmännyttiga ideella föreningar 145 20.1 Skattefria rörelseinkomster I skatterättslig mening är verksamhet som bedrivs självständigt, i vinstsyfte och med varaktighet näringsverksamhet.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 8

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 8 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 8 Målnummer: 5108-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2005-04-14 Rubrik: Lagrum: En ideell förening som med aktiv föräldramedverkan bedriver förskole- och fritidshemsverksamhet

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 Målnummer: 3111-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-04-18 Rubrik: Lagrum: En ideell förenings utbildningsverksamhet har ansetts bestå till en del av verksamhet

Läs mer

En utredning av Juridiska föreningen i Uppsalas skattskyldighet. David Wedar 2015-01-05 070 34 83 130

En utredning av Juridiska föreningen i Uppsalas skattskyldighet. David Wedar 2015-01-05 070 34 83 130 En utredning av Juridiska föreningen i Uppsalas skattskyldighet David Wedar 2015-01-05 070 34 83 130 1. Inledning 3 1.1 Introduktion 3 1.2 Syfte 3 1.3 Avgränsning 4 1.4 Disposition 4 1.5 Metod 4 2. Juridiska

Läs mer

HFD 2013 ref 56. Lagrum: 7 kap. 7 andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 56. Lagrum: 7 kap. 7 andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 56 En idrottsförenings försäljning av skänkta varor har med hänsyn till de former i vilka verksamheten bedrivs ansetts skattefri såsom hävdvunnen finansieringskälla. Förhandsbesked angående

Läs mer

4. Lagförslag i lagrådsremissen

4. Lagförslag i lagrådsremissen 4. Lagförslag i lagrådsremissen Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom förskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 7 kap. 3 14 ska upphöra att gälla,

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 45 Målnummer: 3391-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-08-28 Rubrik: Ändamålskravet i 7 kap. 8 inkomstskattelagen kan uppfyllas genom

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 september 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Ullareds IK, 849000-5843 c/o AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut

Läs mer

3.17 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

3.17 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 3.17 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 7 kap. 3 14 ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast

Läs mer

Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. 21 maj 2013

Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. 21 maj 2013 Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor 21 maj 2013 Lagrådsremissen april 2013 Ändamålskravet märkbar uppmjukning för stiftelser Verksamhetskravet respektive fullföljdskravet smärre förändringar

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 Målnummer: 3498-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-11-10 Rubrik: Lagrum: En idrottsförening har till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

Inkomstbeskattning av ideella föreningar

Inkomstbeskattning av ideella föreningar HT 2006 Ekonomihögskolan Institutionen för handelsrätt HAR 162 Kandidatuppsats i skatterätt Inkomstbeskattning av ideella föreningar - fördjupning angående hävdvunnen finansieringskälla Handledare: Lars-Gunnar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); utfärdad den 28 november 2013. SFS 2013:960 Utkom från trycket den 6 december 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning

Läs mer

Ideella föreningar. Trelleborgs Kommun/Kultur- och fritidsförvaltningen Budo Ericsson SKV Västervik

Ideella föreningar. Trelleborgs Kommun/Kultur- och fritidsförvaltningen Budo Ericsson SKV Västervik Ideella föreningar Trelleborgs Kommun/Kultur- och fritidsförvaltningen 2019-04-10 Budo Ericsson SKV Västervik Innehåll Föreningen Bokföring Inkomstskatt Inkomstdeklaration 3 Moms Arbetsgivare Övrigt Föreningen

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Ideell och allmännyttig förening

Ideell och allmännyttig förening Ideell och allmännyttig förening Ekonomisk förening AB Näringsverksamhet Risker Skattskyldig Medlems nytta Ideell och allmännyttig Båtklubb Styrelse ansvar Investeringar Lön Marina Moms Arvoden Medlemsavgifter

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattefrihet för ideell second hand-försäljning Maj 2015 1 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att skattefriheten för allmännyttiga ideella föreningars

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser Skatteutskottets betänkande 2017/18:SkU2 Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

Läs mer

Skatteverkets webbseminarium. Idrottsföreningen lämnar inkomstdeklaration

Skatteverkets webbseminarium. Idrottsföreningen lämnar inkomstdeklaration Skatteverkets webbseminarium Idrottsföreningen lämnar inkomstdeklaration Program Inkomstskatt Hyresinkomster Inkomstdeklaration 3 Mina sidor Föreningen ansöker om deklarationsombud på blankett Ansökan

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

8 Spelskatt. 8.1 Författningar m.m. Spelskatt, Avsnitt 8 403

8 Spelskatt. 8.1 Författningar m.m. Spelskatt, Avsnitt 8 403 Spelskatt, Avsnitt 8 403 8 Spelskatt 8.1 Författningar m.m. Lag (1972:820) om skatt på spel, prop. 1972:128, SkU 1972:66 Lagändringar SFS 1973:319 ändr. 1 SkU 1973:37 SFS 1975:145 ändr. författningsrubr,

Läs mer

Sverige har invändningar mot kommissionens uppfattning.

Sverige har invändningar mot kommissionens uppfattning. 2008-10-09 Fi2008/4219 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Ulrika Hansson Telefon 08-405 1720 Telefax 08 10 98 41 E-post ulrika.hansson@finance.ministry.se

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m.

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m. 113 10 Allmänna avdrag 62 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668 670 SOU 1997:2, del II s. 494 496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60 prop. 1989/90:110 s. 364 366, SkU30 prop. 1991/92:43, SkU7

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning av ett antal personer för ett gemensamt ändamål. Det finns två huvudtyper

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57 Målnummer: 4325-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-11-27 Rubrik: En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden 191 6 Kommissionärsförhållanden 36 kap. IL bet. 1965:BevU43, prop. 1965:126, SOU 1964:29, bet. 1978/79:SkU57, prop. 1978/79:210, SOU 1977:86, bet. 1984/85:SkU23, prop. 1984/85:70, DsFi 1984:9, bet. 1999/2000:SkU2,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 76

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 76 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 76 Målnummer: 8677-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-06-07 Rubrik: Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 inkomstskattelagen genom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

Arvoden Medlemsavgifter

Arvoden Medlemsavgifter Ekonomisk förening Näringsverksamhet AB Skattskyldig Risker Medlems nytta Ideell och allmännyttig Båtklubb Styrelse ansvar Investeringar Moms 1 Lön Marina Arvoden Medlemsavgifter Kostnader Båtklubbens

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Tillämpning av de nya skattereglerna

Tillämpning av de nya skattereglerna Tillämpning av de nya skattereglerna 1 april 2014 De nya skattereglerna tillämpning Ingmarie Severien Peter Gärdin Joel Amram Brita Löfgren Lewin Lynda Ondrasek Olofsson och Gunnar Högberg, Skatteverket

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 10

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 10 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 10 Målnummer: 5083-95 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1998-03-02 Rubrik: En förening har till syfte att främja odontologisk vetenskap och utbildning genom att anordna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Inkomstslaget näringsverksamhet

Inkomstslaget näringsverksamhet Inkomstslaget näringsverksamhet Disposition Vad är inkomst av näringsverksamhet Principerna för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet Fastighetsklassificering m.m. Inkomstberäkning Familjebeskattning

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

Remissvar angående Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Remissvar angående Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Hägersten 2010-03-30 Finsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Sammanfattning Svenskt Friluftslivs uppfattning är att utredningens

Läs mer

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 augusti 2015 Magdalena Andersson Niklas Ekstrand (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Aktiebolaget Partner, 556566-0932 c/o Husqvarna AB 561 82 Huskvarna MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 Målnummer: 7034-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-08 Rubrik: En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2007:97. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007.

Kommittédirektiv. Dir. 2007:97. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007. Kommittédirektiv Översyn av bestämmelserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer Dir. 2007:97 Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 131

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 131 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 131 Målnummer: 4642-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-09-22 Rubrik: Lagrum: Det förhållandet att en stiftelse fullföljer sitt ändamål innefattande bl.a. främjande

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

Yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen

Yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen Promemoria 2008 12 08 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ulrika Hansson Telefon +46-08-405 1720 Mobil +46-070-624 5600 Uppdrag avseende översyn av mervärdesskattereglerna om yrkesmässig verksamhet

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 Målnummer: 6832-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-04-05 Rubrik: En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 oktober 2011 KLAGANDE Stockholms Konserthusstiftelse, 802001-8266 Ombud: AA Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Frihet och inflytande kårobligatoriets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening. HFD 2017 ref. 55 En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening. 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 13 kap. 1 första stycket och

Läs mer

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2019 ref. 7 Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt. 37 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

1 Allmänt om skattelagstiftningen

1 Allmänt om skattelagstiftningen 31 1 Allmänt om skattelagstiftningen 1.1 Inkomstskattelagen Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innehåller, med enstaka undantag, samtliga regler om beräkning av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2002:536 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen

Läs mer

Deklarationsmall. för Ideella föreningar

Deklarationsmall. för Ideella föreningar Deklarationsmall för Ideella föreningar Denna mall kan du använda förutsatt att din förening INTE: har personal äger fastighet tjänar pengar på verksamhet eller varor som inte har med föreningens aktiviteter

Läs mer

Beskattning av idrottsföreningar - särskilt vid professionella inslag

Beskattning av idrottsföreningar - särskilt vid professionella inslag JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Henrik Larsen Beskattning av idrottsföreningar - särskilt vid professionella inslag Examensarbete 20 poäng Handledare Mats Tjernberg Skatterätt VT 2006 Innehåll

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1413 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 29

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

1 Allmänt om skattelagstiftningen

1 Allmänt om skattelagstiftningen 25 1 Allmänt om skattelagstiftningen 1.1 Inkomstskattelagen Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innehåller, med enstaka undantag, samtliga regler om beräkning av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 22 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. Rhenman & Partners Asset Management AB, 556759-5599 2. AA Ombud för båda: Advokaterna

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. HFD 2017 ref. 3 En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. 7 kap. 16 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer