Förslag till föreskrifter om riktade hälsoundersökningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till föreskrifter om riktade hälsoundersökningar"

Transkript

1 REMISS Datum Vår beteckning Sid / (2) Enheten för människa och omgivning Pia Schyberg, Förslag till föreskrifter om riktade hälsoundersökningar Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till föreskrifter om riktade hälsoundersökningar som kommer att ersätta AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet. Remisshandlingarna finns också tillgängliga på Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se) Om oss Regel- och föreskriftsarbete Pågående föreskriftsarbete. För kännedom informeras om att kravet om bedömning i 24 om handintensivt arbete i förslaget, kan komma att flyttas över till föreskrifterna om belastningsergonomi AFS:2012:2. Det aktuella förslaget på nya föreskrifter påverkar innehållet i vissa sakföreskrifter och kräver ändringar i dessa. Förslag till ändringar i dessa föreskrifter bifogas. Utöver ovan ändringar krävs att begreppet medicinska kontroller ersätts av riktade hälsoundersökningar i ett flertal av våra sakföreskrifter. Ändringsföreskrifter avseende dessa ändringar finns inte med i ovan dokument om ändringsföreskrifter, men kommer att skrivas inför ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Vi bifogar även ett förslag på ett stödmaterial. Detta planerar vi ska finnas på vår hemsida som ett stöd i att följa de nya föreskrifterna efter ikraftträdandet. Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 31 maj Synpunkter önskar vi få med e-post under adress: E-post ska helst inte sändas till enskilda handläggares e-postadress. För eventuella frågor kan ni kontakta: forts Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: av.se Organisationsnummer:

2 REMISS Datum Vår beteckning Sid / (2) Christina Jonsson, enhetschef, tel: , Pia Schyberg, uppdragsledare, tel: , Johan Dibb, jurist tel: , Bilagor: 1. Förslag till nya föreskrifter 2. Konsekvensutredning 3. Jämförande tabell 4. Förslag till ändringar i andra föreskrifter 5. Bedömning att en konsekvensutredning inte behöver göras för vissa ändringsföreskrifter. 6. Förslag till stödmaterial a. Hur använder jag föreskrifterna b. Flödesschema c. Beställningsblankett d. Blanketter för tjänstbarhetsbetyg 7. Sändlista

3 Riktade hälsoundersökningar

4 AFS 201X:X Innehåll Syfte... 6 Tillämpningsområde... 6 Till vem föreskrifterna riktar sig... 7 Definitioner... 7 Vad det innebär att anordna riktade hälsoundersökningar och biologiska exponeringskontroller... 9 Återkoppling från den riktade hälsoundersökningen Hur resultatet ska användas Tjänstbarhet Utländska tjänstbarhetsintyg Register och annan dokumentation Riktad hälsoundersökning vid vibrationer, handintensivt arbete, nattarbete samt vissa kemiska produkter Vibrationer Handintensivt arbete Nattarbete Allergiframkallande kemiska produkter: epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, akrylater, metakrylater Riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning vid arbete med olika ämnen Allergiframkallande kemiska produkter: isocyanater, diisocyanater, syraanhydrider, etyl- respektive metylcyanoakrylater Fibrosframkallande damm: asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer, kvarts Bly

5 AFS 201X:X Riktad hälsoundersökning vid arbete med bly Biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly Blyhalten i blod för kvinnor under 50 år Blyhalten i blod för kvinnor som har fyllt 50 år och män Kadmium Riktad hälsoundersökning vid arbete med kadmium Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kadmium Kadmiumhalten i blod Kvicksilver Riktad hälsoundersökning vid arbete med kvicksilver Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kvicksilver Kvicksilverhalten i blod Riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning vid arbete som innebär stor fysisk påfrestning Rök- och kemdykning Dykeriarbete Klättring med stor nivåskillnad Riktade hälsoundersökningar vid andra arbeten Läkares anmälan av sjukdom Sanktionsavgifter Bilagor Vibrationer Handintensivt arbete Nattarbete Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (31-33 ) Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (34-36 ) där det krävs en tjänstbarhetsbedömning Arbete med fibrosframkallande damm: asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer Arbete med bly Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete Arbete med kadmium Biologisk exponeringskontroll vid kadmiumarbete Arbete med kvicksilver Biologisk exponeringskontroll vid kvicksilverarbete Rök- och kemdykning

6 AFS 201X:X 11. Dykeriarbete och annat arbete under förhöjt tryck Klättring med stor nivåskillnad

7 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver 1 följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166). 1 Jfr följande direktiv - rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1137/ rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/27/EU. - Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning 1137/ Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, i den ursprungliga lydelsen. - Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd förarbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/27/EU. - Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, i den ursprungliga lydelsen. - Rådets direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av kommissionens direktiv 2009/39/EG, i lydelsen enligt Kommissionens direktiv (EU) 2017/164. 5

8 AFS 201X:X Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom riktade hälsoundersökningar som 1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd tillåter en viss typ av arbete, 2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och 3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen. Tillämpningsområde 2 Riktade hälsoundersökningar ska anordnas vid 1. arbete där arbetstagaren utsätts för vibrationer, 21 23, 2. handintensivt arbete, 24 27, 3. nattarbete, 28 30, 4. arbete med allergiframkallande kemiska produkter, 31 33, och 5. annat arbete där en riskbedömning visar att det är motiverat, Riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning ska anordnas vid 1. arbete med allergiframkallande kemiska produkter, 34 36, 2. arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm det vill säga asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer eller kvarts, 37 41, 3. arbete som innebär exponering för bly, 42 51, 4. arbete som innebär exponering för kadmium, 52 60, 5. arbete som innebär exponering för kvicksilver, 61 68, 6. rök och kemdykning, 69 71, 7. dykeriarbete, och 8. klättring med stor nivåskillnad, Vid arbete med bly, kadmium eller kvicksilver krävs dessutom biologiska exponeringskontroller. 4 Bestämmelser om undersökningar av arbetstagares hälsa finns även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om - buller, - hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, 6

9 AFS 201X:X - mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, - elektromagnetiska fält, - arbete med försöksdjur, - minderårigas arbetsmiljö, - artificiell optisk strålning, och - arbete vid bildskärm. Till vem föreskrifterna riktar sig 5 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs, med undantag för Med arbetsgivare likställs i dessa föreskrifter den som ensam eller gemensamt med annan, även familjemedlem, driver yrkesmässig verksamhet utan anställda. Den som sysselsätter inhyrd arbetskraft i sin verksamhet räknas som arbetsgivare för dessa arbetstagare vid tillämpningen av om tjänstbarhet och om sanktionsavgifter. 7 I 79 finns regler kring läkares anmälan av sjukdom. Definitioner 8 I dessa föreskrifter menas med: Biologisk exponeringskontroll Dykeriarbete Försumbar exponering Direkt eller indirekt mätning av halten av ett ämne i kroppen. Arbete under vatten där arbetstagaren andas andningsgas under förhöjt tryck. Exponering där risken för ohälsa eller sjukdom inte är högre än om arbetstagaren inte utsätts för exponeringen. 7

10 AFS 201X:X Kemdykning Kemisk produkt Läkarundersökning Respirabelt damm Riktad hälsoundersökning Rökdykning Tjänstbarhetsbedömning Arbete där arbetstagaren tränger in i ett område där luftföroreningar sprids okontrollerat, eller i ett område med syrebrist (oxygenbrist), för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande, klädd i kemskyddsdräkt och med andningsapparat på. Kemiskt ämne, eller blandning av kemiska ämnen, som har tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning, eller utgör avfall som består av kemiska produkter. Del av den riktade hälsoundersökningen som en läkare ansvarar för och själv utför. Luftburna dammpartiklar som kan inandas och nå de perifera delarna av luftvägarna där gasutbytet sker. Hälsoundersökning riktad mot möjliga hälsoeffekter av en särskild faktor i arbetsmiljön, avsedd att vara till stöd i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I den riktade hälsoundersökningen kan ingå kroppsundersökningar, provtagningar, samtal och frågeformulär. Arbete där arbetstagaren tränger in i tät brandrök, för att rädda liv eller bekämpa brand eller liknande, klädd i brandskyddsdräkt och med andningsapparat på. Läkarens bedömning av om hälsotillståndet hos en person tillåter att hen får sysselsättas med de arbetsuppgifter som den riktade hälsoundersökningen avser. 8

11 AFS 201X:X Vad det innebär att anordna riktade hälsoundersökningar och biologiska exponeringskontroller 9 En arbetsgivare som ska anordna riktade hälsoundersökningar enligt dessa föreskrifter ska 1. informera arbetstagaren om varför hälsoundersökningen behövs och vad den innebär, 2. informera arbetstagaren om att hälsoundersökningen är frivillig, men att arbetsgivaren i de arbeten som kräver tjänstbarhetsbedömning endast får sysselsätta de arbetstagare som har ett giltigt tjänstbarhetsintyg, 3. informera arbetstagaren om att det i ett tjänstbarhetsintyg står hur länge det gäller och kan stå att arbetstagaren är begränsad till att utföra vissa arbetsuppgifter eller arbeta vid vissa arbetsstationer, 4. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i hälsoundersökningen, 5. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i hälsoundersökningen, 6. beställa en hälsoundersökning för varje arbetstagare som avser att delta i undersökningen, 7. beställa en tjänstbarhetsbedömning, om det krävs enligt dessa föreskrifter, och tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som läkaren bedömer som tjänstbara, 8. beställa återkoppling enligt 11 12, 9. informera den som ska utföra hälsoundersökningen om de riskbedömningar som ligger till grund för hälsoundersökningen, och 10. dokumentera det som har gjorts enligt punkt 4 6 och En arbetsgivare som ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt dessa föreskrifter ska 1. informera arbetstagaren om varför en biologisk exponeringskontroll behövs och vad den innebär, 2. informera arbetstagaren om att den biologiska exponeringskontrollen är frivillig, men att arbetsgivaren i det arbete som kräver denna kontroll, endast får sysselsätta en arbetstagare som har godkända halter i blodet enligt dessa föreskrifter, 3. informera arbetstagaren om att arbetsgivaren får resultatet från den biologiska exponeringskontrollen, 9

12 AFS 201X:X 4. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den biologiska exponeringskontrollen, 5. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den biologiska exponeringskontrollen, 6. beställa biologiska exponeringskontroller för varje arbetstagare som avser att delta, 7. lämna resultaten från de biologiska exponeringskontrollerna till den läkare som ska utföra den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning, och 8. dokumentera det som har gjorts enligt 4 6. Återkoppling från den riktade hälsoundersökningen 11 I en beställning av riktade hälsoundersökningar ska ingå att arbetstagaren ska få - information om resultatet av sin undersökning, - övrig information och råd som resultatet av undersökningen ger anledning till, och - tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats. 12 I en beställning av riktade hälsoundersökningar ska ingå att den som utför undersökningarna ska bedöma om undersökningarna visar tecken på samband mellan ohälsa och faktorer i arbetsmiljön generella eller individuella och om möjligt föreslå åtgärder. I beställningen ska också ingå att arbetsgivaren ska få - ta del av bedömningen enligt första stycket och resultat som ligger till grund för bedömningen, i en form som kan användas för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassningen, och - kopior av de tjänstbarhetsintyg som har utfärdats. Hur resultatet ska användas 13 Arbetsgivaren ska ta del av resultatet enligt 12 och använda det i sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Sekretess eller tystnadsplikt kan begränsa vad arbetsgivaren får ta del av. 10

13 AFS 201X:X Tjänstbarhet 14 Ett tjänstbarhetsintyg ska vara utfärdat av den undersökande läkaren och innehålla - vilken riktad hälsoundersökning som har genomförts, - arbetstagarens namn och personnummer eller motsvarande, - uppgift om att arbetstagaren är tjänstbar, för det arbete som kontrollen avser, eller för de arbetsuppgifter eller arbetsstationer som anges i intyget, - den undersökande läkarens namn, - vårdinrättningens namn, - datumet då intyget utfärdades, - sista giltighetsdatum för intyget, - rekommendation för när nästa riktade hälsoundersökning senast bör genomföras, - intygande av att läkaren har den behöriget som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga till dessa föreskrifter, och - intygande av att undersökningen har genomförts i enlighet med dessa föreskrifter. 15 I ett arbete som kräver tjänstbarhetsbedömning får arbetsgivaren bara sysselsätta den arbetstagare som har bedömts som tjänstbar efter en riktad hälsoundersökning. Arbetsgivaren ska dessutom på arbetsplatsen kunna visa upp ett giltigt tjänstbarhetsintyg enligt 14 för arbetstagaren, i original, i kopia eller i elektronisk form. 16 Vid arbete med bly, kadmium eller kvicksilver som kräver tjänstbarhetsbedömning enligt 42, 52 och 61 gäller dessutom att arbetsgivaren bara får sysselsätta, eller hyra ut, den arbetstagare som har genomgått en biologisk exponeringskontroll enligt 45, 55 eller 64 där halten i blodet inte har överskridit det som anges i 47, 48, 57 eller En arbetsgivare får inte sysselsätta en arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter som kräver tjänstbarhetsbedömning, om arbetstagaren har råkat ut för olycksfall, sjukdom eller annan händelse som kan leda 11

14 AFS 201X:X till en ökad risk för ohälsa eller olycksfall i det aktuella arbetet, och arbetsgivaren har fått kännedom om detta. Detta gäller tills arbetstagaren har genomgått en ny riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning och arbetsgivaren på arbetsplatsen kan visa upp ett nytt giltigt tjänstbarhetsintyg enligt 14. Utländska tjänstbarhetsintyg 18 Om ett tjänstbarhetsintyg har utfärdats i ett annat land än Sverige, ska arbetsgivaren kunna visa upp skriftlig dokumentation som styrker att tjänstbarhetsintyget och den riktade hälsoundersökning som ligger till grund för tjänstbarhetsbedömningen uppfyller samtliga krav i dessa föreskrifter. Dokumentationen ska vara på svenska språket. Register och annan dokumentation 19 Arbetsgivaren ska föra register över de arbetstagare som berörs av dessa föreskrifter. Registret ska vara tillgängligt på arbetsplatsen och innehålla - arbetstagarens namn, - vilken eller vilka exponeringar arbetstagaren har utsatts för, och - under vilken tidsperiod arbetstagaren har utsatts för exponering. Varje arbetstagare har rätt att ta del av de registeruppgifter som rör arbetstagaren. 20 Arbetsgivaren ska dokumentera de uppgifter som anges i 9 punkt 10, och 10 punkt 8, - aktuell tjänstbarhet för de arbeten som kräver tjänstbarhetsintyg, och - resultat av biologiska exponeringskontroller vid exponering för bly, kadmium och kvicksilver. Dokumentationen ska vara tillgänglig på arbetsplatsen. Varje arbetstagare har rätt att ta del av den dokumentation som rör arbetstagaren. 12

15 AFS 201X:X Riktad hälsoundersökning vid vibrationer, handintensivt arbete, nattarbete samt vissa kemiska produkter Vibrationer 21 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för vibrationer om exponeringen - överstiger 2,5 m/s² för hand och armvibrationer, eller 0,5 m/s² för helkroppsvibrationer, beräknat enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer, eller - sker på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå, till exempel om en arbetstagare som har exponeras på ett liknande sätt har visat tecken på vibrationsskador. 22 Den riktade hälsoundersökningen som avses i 21 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats. Om arbetstagaren redan har genomgått en undersökning enligt 21 inom 12 månader före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 23 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 1 punkt 2-4, för var och en av de arbetstagare som omfattas av 21 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 1 punkt 1. Handintensivt arbete 24 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som sysselsätts i arbete där 1. man vid en riskbedömning kommit fram till att arbetet innebär, eller kan innebära, en kombination av snabba handledsrörelser och kraft, och 13

16 AFS 201X:X 2. en bedömning av belastningen visar att arbetet kan leda till skadliga hälsoeffekter i nacke, skuldra, arm eller hand. Bedömningen ska göras utifrån a) hur snabba handledsrörelserna är (rörelsehastighet), b) hur mycket kraft som krävs (ansträngning) och c) hur länge handledsrörelserna pågår under arbetsdagen. I bedömningen enligt punkt 2 ska man även beakta exponering för hand- och armvibrationer, kyla, möjlighet till rörelsevariation och återhämtning samt organisatoriska faktorer i arbetsmiljön. Bedömningen ska göras med en vetenskapligt grundad metod. 25 Den riktade hälsoundersökningen som avses i 24 ska genomföras återkommande med högst 3 års mellanrum efter att handintensivt arbete har påbörjats. 26 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 2 punkt 2-3, för var och en av de arbetstagare som omfattas av 24 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen ska utföras av någon med kompetens enligt bilaga 2 punkt Arbetsgivaren behöver inte fortsätta att anordna riktade hälsoundersökningar för arbetstagare som omfattas av 24, om inga besvär har visat sig vid två riktade hälsoundersökningar i följd, som utförts enligt bilaga 2 och med minst 2 års mellanrum. Detta gäller så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad exponering. Nattarbete 28 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i nattarbete. Nattarbete innebär att minst tre timmar av dygnets arbete normalt utförs mellan klockan och 06.00, eller att minst en tredjedel av arbetstagarens årsarbetstid förväntas utföras mellan klockan och

17 AFS 201X:X Kravet gäller inte för den som under ett år har en eller flera anställningar med nattarbete där anställningstiden totalt understiger tre månader. 29 Den riktade hälsoundersökningen som avses i 28 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande: a) för arbetstagare under 50 år, med högst 6 års mellanrum efter att arbete har påbörjats, och b) för arbetstagare som har fyllt 50 år, med högst 3 års mellanrum efter att arbete har påbörjats. Om arbetstagaren redan har genomgått en undersökning enligt 28 inom 12 månader före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 30 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 3 punkt 2-3 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 28 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 3 punkt 1. Allergiframkallande kemiska produkter: epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, akrylater, metakrylater 31 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kemiska produkter vars innehåll av 1. epoxiplastkomponenter, 2. formaldehydhartser, 3. metakrylater, eller 4. akrylater innebär att de enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 ska vara märkta med texten 1. Kan orsaka allergisk hudreaktion (H317), eller 15

18 AFS 201X:X 2. Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (H334). Första stycket gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 32 Den riktade hälsoundersökningen som avses i 31 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. för de arbetstagare som har visat tecken på luftvägssjukdom, hudsjukdom eller allergi, och har meddelat arbetsgivaren detta. Detta gäller för besvär som kan leda till ökad risk för ohälsa eller sjukdom i samband med arbete enligt 31. Om arbetstagaren redan har genomgått en undersökning enligt 31 inom 2 år före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 33 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 4 punkt 2 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 31 och som tackat ja till att delta i undersökningen.den riktade hälsoundersökningen ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 4 punkt 1. Riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning vid arbete med olika ämnen Allergiframkallande kemiska produkter: isocyanater, diisocyanater, syraanhydrider, etyl- respektive metylcyanoakrylater 34 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för 1. kemiska produkter vars innehåll av diisocyanater eller organiska syraanhydrider medför att de enligt förordningen (EG) 1272/2008 ska vara 16

19 AFS 201X:X märkta med texten Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (H334), 2. kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl- 2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka, eller 3. isocyanater som bildas vid termisk nedbrytning. Första stycket gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 35 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 34 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, månader efter att arbetet har påbörjats, och 3. återkommande med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget. Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 34, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 36 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 5 punkt 3-5 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 34 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 5 punkt 1 eller 2. Fibrosframkallande damm: asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer, kvarts 37 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i - arbete enligt 10 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, när det anges i tillståndet, 17

20 AFS 201X:X - arbete enligt 11 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, när det anges i tillståndet, eller om arbetet kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår, - arbete enligt 12 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, eller - annat arbete än som avses i i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och som kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår. 38 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som medför exponering för sådana - eldfasta keramiska fibrer, - specialfibrer, eller - kristallina fibrer som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om syntetiska oorganiska fibrer. Första stycket gäller dock inte i verksamheter där 1. material som innehåller mindre än 5 viktprocent syntetiska oorganiska fibrer hanteras, eller 2. arbetstagaren exponeras för sådana fibrer som anges i första stycket vid enstaka tillfällen och mindre än 50 timmar per kalenderår. 39 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas, eller sysselsätts, i ett arbete där halten respirabelt damm av kvarts eller kristobalit i luften överstiger halva det hygieniska gränsvärdet under mer än en halv helårsarbetstid, enligt en exponeringsbedömning enligt 7 2 stycket 4 punkten i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvartsdamm och stendamm i arbetsmiljön. 40 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 37, 38, 39 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget. 18

21 AFS 201X:X Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 37, 38 eller 39 och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i motsvarande arbete. 41 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 6 punkt 2-5 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 37, 38 eller 39 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 6 punkt 1. Bly Riktad hälsoundersökning vid arbete med bly 42 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för bly i någon form. Första stycket gäller dock inte - arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent, - arbete som utförs vid enstaka tillfällen och mindre än 50 timmar under ett kalenderår, - manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv, eller - om arbetsgivaren av andra skäl bedömer exponeringen vara försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 43 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 42 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om detta anges i tjänstbarhetsintyget. 19

22 AFS 201X:X Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 42, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 44 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 7 punkt 2-5 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 42 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 7 punkt 1. Biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly 45 Biologiska exponeringskontroller av bly i blod, för arbetstagare som omfattas av 42, ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med 3 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats. Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 2 veckor. Om exponeringen avbryts under mer än 2 veckor får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen. Arbetstagaren har rätt att ta del av sina egna resultat av kontrollerna. 46 Arbetsgivaren ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt 10, som ska genomföras enligt bilaga 7 punkt 6, för var och en av de arbetstagare som omfattas av 42 och som tackat ja till att delta i kontrollen. Blyhalten i blod för kvinnor under 50 år 47 Om blyhalten i blodet är högre än 0,5 µmol/l hos en kvinna under 50 år får hon inte sysselsättas i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i

23 AFS 201X:X Detta gäller tills - hon har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 punkt 2, dock utan tjänstbarhetsbedömning, och - en biologisk exponeringskontroll har visat att blyhalten i blodet har sjunkit under 0,5 μmol/l. Blyhalten i blod för kvinnor som har fyllt 50 år och män 48 Om blyhalten i blodet är högre än 1,5 µmol/l hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, får hen inte sysselsättas i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 42. Detta gäller tills - hen har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 punkt 2, dock utan tjänstbarhetsbedömning, och - en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet har sjunkit under 1,3 μmol/l. 49 Om blyhalten i blodet är högre än 1,0 µmol/l hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet, samt i så fall vidta de åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker krävs för att minska exponeringen. 50 Om blyhalten i blodet är lägre än 0,8 µmol/l vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna kontroller för denna arbetstagare med högst 6 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering. 51 Om blyhalten i blodet är lägre än 0,4 µmol/l vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, anses hen inte längre vara exponerad för bly på det sätt som anges i 42. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för denna arbetstagare, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering. 21

24 AFS 201X:X Kadmium Riktad hälsoundersökning vid arbete med kadmium 52 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kadmium i någon form. Första stycket gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 53 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 52 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om detta anges i tjänstbarhetsintyget. Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 52, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 54 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 8 punkt 2-4 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 52 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 8 punkt 1. Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kadmium 55 Biologiska exponeringskontroller av kadmium i blod, för arbetstagare som omfattas av 52, ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats. 22

25 AFS 201X:X Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen. Arbetstagaren har rätt att ta del av sina egna resultat av kontrollerna. 56 Arbetsgivaren ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt 10, som ska genomföras enligt bilaga 8 punkt 5, för var och en av de arbetstagare som omfattas av 52 och som tackat ja till att delta i kontrollen. Kadmiumhalten i blod 57 Om kadmiumhalten i blodet är högre än 75 nmol/l hos en arbetstagare, får hen inte sysselsättas i arbete där exponering för kadmium förekommer på det sätt som anges i 52. Detta gäller tills - hen har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 8 punkt 2, dock utan tjänstbarhetsbedömning, och - en biologisk exponeringskontroll visar att kadmiumhalten i blodet har sjunkit under 50 nmol/l. 58 Om kadmiumhalten i blodet är högre än 50 nmol/l vid en biologisk exponeringskontroll, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet, samt i så fall vidta de åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker krävs för att minska exponeringen. 59 Om en arbetstagare har en kadmiumhalt i blodet som är lägre än 50 nmol/l, vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna kontroller för denna arbetstagare med högst 12 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrade eller minskad kadmiumexponering. 23

26 AFS 201X:X 60 Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 10 nmol/l vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en arbetstagare, anses hen inte längre vara exponerad för kadmium på det sätt som anges i 52. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för denna arbetstagare, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering. Kvicksilver Riktad hälsoundersökning vid arbete med kvicksilver 61 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form. Första stycket gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 62 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 61 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om detta anges i tjänstbarhetsintyget. Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg, för arbete enligt 61, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 63 Arbetsgivaren ska beställa en riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning, enligt 9 som ska genomföras enligt bilaga 9 punkt 2 4 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 61 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med 24

27 AFS 201X:X tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 9 punkt 1. Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kvicksilver 64 Biologiska exponeringskontroller av kvicksilver i blod, för arbetstagare som omfattas av 61, ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats. Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid. Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen. Arbetstagaren har rätt att ta del av sina egna resultat av kontrollerna. 65 Arbetsgivaren ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt 10, som ska genomföras enligt bilaga 9 punkt 5, för var och en av de arbetstagares som omfattas av 61 och som tackat ja till att delta i kontrollen. Kvicksilverhalten i blod 66 Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 50 nmol/l hos en arbetstagare, får hen inte sysselsättas i arbete där exponering för kvicksilver förekommer på det sätt som anges i 61. Detta gäller tills 1. hen har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 9 punkt 2, dock utan tjänstbarhetsbedömning, och 2. en biologisk exponeringskontroll visar att kvicksilverhalten i blodet har sjunkit under 35 nmol/l. 67 Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 35 nmol/l hos en arbetstagare ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet 25

28 AFS 201X:X samt i så fall vidta åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker krävs för att minska exponeringen. 68 Om kvicksilverhalten i blodet är lägre än 15 nmol/l vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en arbetstagare, anses hen inte längre vara exponerad för kvicksilver på det sätt som anges i 61. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler bbiologiska exponeringskontroller för denna arbetstagare, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kvicksilverexponering. Riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning vid arbete som innebär stor fysisk påfrestning Rök- och kemdykning 69 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete med rök- eller kemdykning. Detta gäller inte arbetstagare som endast förväntas utföra insatser som bara innebär måttlig fysisk ansträngning eller belastning. 70 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 69 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande med högst 12 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget. Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 69, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 71 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 10 punkt 2-5 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 69 och som tackat 26

29 AFS 201X:X ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 10 punkt 1. Dykeriarbete 72 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i dykeriarbete. 73 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 72 ska anordnas och genomföras 1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och 2. återkommande a) för arbetstagare under 40 år, med högst 5 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, b) för arbetstagare som har fyllt 40 år, med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller c) tidigare, om det krävs i tjänstbarhetsintyget. Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 72, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 74 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 11 punkt 2-4 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 72 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 11 punkt 1. Klättring med stor nivåskillnad 75 Arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas 27

30 AFS 201X:X eller sysselsätts i arbete som innebär klättring mer än 13 meter i stolpe, stege, träd eller liknande, med en nivåskillnad som ger risk att falla fritt denna sträcka eller hamna i en situation där undsättning är försvårad. 76 Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning som avses i 75 ska anordnas och genomföras - innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och - återkommande med högst 12 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det krävs i tjänstbarhetsintyget. Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 75, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny undersökning innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet. 77 Arbetsgivaren ska anordna en riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning enligt 9, som ska genomföras enligt bilaga 12 punkt 2-4 för var och en av de arbetstagare som omfattas av 75 och som tackat ja till att delta i undersökningen. Den riktade hälsoundersökningen med tjänstbarhetsbedömning ska utföras av en läkare med kompetens enligt bilaga 11 punkt 1. Riktade hälsoundersökningar vid andra arbeten 78 Om en riskbedömning visar att det är motiverat, ska arbetsgivaren anordna riktade hälsoundersökningar för arbetstagarna även i andra fall än de som omfattas av Arbetsgivaren ska beställa riktade hälsoundersökningar vars innehåll är anpassat till den risk som exponeringen kan innebära och vars resultat kan vara användbart för de åtgärder som kan krävas för att minimera risken. Läkares anmälan av sjukdom 79 Läkare ska till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbetet och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt, enligt 2 arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Av intresse är sjukdomar, symptom eller besvär 28

31 AFS 201X:X - där sambandet med arbetet är nytt, oväntat eller sällsynt. - som har drabbat många personer i en viss typ av arbete fler än förväntat i denna typ av arbete eller på ett visst arbetsställe, - som ökar i frekvens över tid, - där sambandet kan misstänkas bero på exponering för carcinogena eller mutagena ämnen, och - som är tecken på dåliga arbetsförhållanden eller bristande rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering. Sanktionsavgifter 80 Arbetsgivaren ska betala sanktionsavgift om den sysselsätter arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter som kräver tjänstbarhetsbedömning, men inte kan uppvisa ett tjänstbarhetsintyg för var och en av dessa arbetstagare som - identifierar arbetstagaren, - anger för vilket arbete eller arbetsuppgifter arbetstagaren är tjänstbar, och - har ett sista giltighetsdatum som inte har passerats. Den lägsta sanktionsavgiften är kronor och den högsta är kronor. För arbetsgivare som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften kronor. För den som har under 500 sysselsatta beräknas avgiften enligt följande: Avgift = kronor + (antal sysselsatta - 1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. Av 6 första stycket framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter. 81 Arbetsgivaren ska betala sanktionsavgift om den sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete med bly, kadmium eller kvicksilver trots att den biologiska exponeringskontrollen visar att halten enligt 47, 48, 57 eller 66 har överskridits, eller om biologiska exponeringskontroller enligt 45, 55 eller 64 inte är utförda. Den lägsta sanktionsavgiften är kronor och den högsta är kronor för vardera stycket.. För arbetsgivare som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften kronor. För den som har under 500 sysselsatta beräknas avgiften enligt följande: 29

32 AFS 201X:X Avgift = kronor + (antal sysselsatta - 1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. Av 6 första stycket framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter. 82 Bestämmelserna i 15 och 16 utgör föreskrifter enligt 4 kap. 6 arbetsmiljölagen (1977:1160). Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek beräknas enligt de grunder som anges i 80 och Denna författning träder i kraft den XX XXXX 20XX. 2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet. 3. De upphävda föreskrifterna gäller fortfarande för sådant som genomförts före ikraftträdandet av dessa föreskrifter. 4. Arbetsgivare som enligt 24 ska anordna riktade hälsoundersökningar för handintensivt arbete ska senast den (ikraftträdande + 12 månader) ha anordnat sådana undersökningar för första gången. 5. Arbetsgivare som enligt 61 ska anordna biologiska exponeringskontroller för arbete med kvicksilver ska senast den (ikraftträdande + 6 månader) ha anordnat sådana kontroller för första gången. ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg 30

33 AFS 201X:X Bilaga 1 Bilagor 1. Vibrationer Kompetenskrav 1.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning med avseende på vibrationer ska vara legitimerad läkare. Läkarundersökning 1.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - uppgifter om vibrationsrelaterade symtom, deras debut, frekvens, allvarlighetsgrad, utbredning och relation till exponering, och - uppgifter som i övrigt kan behövas för bedömningen. 1.3 Vid arbete som innebär exponering för vibrationer till hand och arm ska läkarundersökningen utöver vad som anges i 1.2 omfatta en riktad undersökning av kärl, hud och nerver i händer och armar samt muskuloskeletal undersökning av händer, armar, skuldror och nacke. Vid arbete som innebär exponering för helkroppsvibrationer ska läkarundersökningen, utöver vad som anges i 1.2, omfatta en riktad undersökning av ryggen. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för bedömningen. 1.4 Om tecken till vibrationsskada inte påvisats vid de två första undersökningarna får varannan undersökning av en arbetstagare ersättas med en enklare undersökning eller ett frågeformulär avsett för screening av vibrationsskada. De som vid en enklare undersökning eller i frågeformuläret visar tecken på vibrationsskada ska dock genomgå läkarundersökning enligt 1.2 och

34 AFS 201X:X Bilaga 2 2. Handintensivt arbete Kompetenskrav 2.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning med avseende på handintensivt arbete ska ha - klinisk kompetens för undersökning av rörelseorganen, - god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden i övrigt, och - kompetens att bedöma hur handintensivt arbete kan leda till besvär i nacke, skuldra, arm och hand. Undersökning 2.2 Den riktade hälsoundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - uppgifter gällande symptom som kan vara relaterade till handintensivt arbete, deras debut, frekvens, allvarlighetsgrad, utbredning och relation till exponering, och - en undersökning med syfte att identifiera smärttillstånd i händer, armar, skuldror och nacke. 2.3 Om smärttillstånd finns ska en kvalificerad klinisk undersökning av händer, armar, skuldror och nacke genomföras i syfte att identifiera smärttillstånd och funktionsnedsättningar. En kvalificerad bedömning av sambandet mellan besvären och de aktuella arbetsuppgifterna ska göras. 32

35 AFS 201X:X Bilaga 3 3. Nattarbete Kompetenskrav 3.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning med avseende på nattarbete ska vara legitimerad läkare. Läkarundersökning 3.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om sociala förhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och - relevant klinisk undersökning med bestämning av blodtryck. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för bedömningen, och för att belysa om arbetstagaren löper särskilda risker för ohälsa eller olycksfall genom nattarbete. 3.3 Läkarundersökningar som görs efter att arbetstagaren påbörjat nattarbete ska omfatta vad som anges i 3.2, men främst inriktas på sådant som inträffat sedan den senaste läkarundersökningen och som kan ha betydelse för arbetstagarens förutsättningar för fortsatt nattarbete utan risk för ohälsa och olycksfall. 33

36 AFS 201X:X Bilaga 4 4. Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (31-33 ) Kompetenskrav 4.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning med avseende på arbete med vissa allergiframkallande produkter ska vara legitimerad läkare. Läkarundersökning 4.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter avseende luftvägssjukdom, hudsjukdom, allergi eller annan överkänslighet, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - klinisk undersökning av huden samt övre och nedre luftvägarna, och - spirometri. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för bedömningen. 34

37 AFS 201X:X Bilaga 5 5. Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (34-36 ) där det krävs en tjänstbarhetsbedömning Kompetenskrav 5.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på arbete med vissa allergiframkallande produkter där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. 5.2 Den som utför en riktad hälsoundersökning av elever i grund- och gymnasieskolan, med avseende på vissa allergiframkallande produkter där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska ha den kompetens som anges i 5.1, eller vara legitimerad läkare och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom skolhälsovård och ha godkänt resultat från en kurs - för läkares vidareutbildning i skolhälsovård, eller - i medicinska kontroller, eller därmed jämförlig utbildning. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 5.3 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på luftvägssjukdom, hudsjukdom, allergi eller annan överkänslighet, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - klinisk undersökning av huden samt övre och nedre luftvägarna, och - spirometri. 35

38 AFS 201X:X I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning. 5.4 Den arbetstagare som vid läkarundersökning enligt 5.3 visat sig ha sjuklighet eller svaghet i de nedre luftvägarna som innebär ökad risk för ohälsa orsakad av sådan exponering som avses i 34 är inte tjänstbar i det aktuella arbetet. 5.5 Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom två år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 36

39 AFS 201X:X Bilaga 6 6. Arbete med fibrosframkallande damm: asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer Kompetenskrav 6.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på arbete med fibrosfamkallande damm, där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 6.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, med särskild inriktning på exponering för fibrosframkallande damm eller annat hälsofarligt damm, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - klinisk undersökning av hjärta och lungor, - lungröntgenundersökning, och - spirometri. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning. Lungröntgenundersökningen ska utföras innan arbetstagaren sysselsätts i arbete och därefter i samband med varannan läkarundersökning, om inte övriga undersökningsfynd föranleder tätare kontroller. 6.3 Tolkningen av lungröntgenundersökningen ska göras av en läkare med kompetens att bedöma förekomsten av eventuell yrkesrelaterad 37

40 AFS 201X:X pneumokonios, det vill säga yrkesrelaterad lungfibros och andra lungsjukdomar. 6.4 Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 6.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet i de nedre luftvägarna som innebär ökad risk för ohälsa orsakad av sådan exponering som avses i 37-39, är inte tjänstbar i det aktuella arbetet. 6.5 Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom tre år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 38

41 AFS 201X:X Bilaga 7 7. Arbete med bly Kompetenskrav 7.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på arbete med bly där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 7.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande relevanta exponeringar, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - neurologiskt status, - övrig relevant klinisk undersökning med bestämning av blodtryck, och - kvalitativ bestämning av protein i urin. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning. 7.3 Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 7.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som innebär ökad risk för ohälsa genom blypåverkan är inte tjänstbar i det arbete som föranleder undersökningen. 39

42 AFS 201X:X 7.4 Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom tre år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 7.5 Läkaren ska i samband med läkarundersökningen informera kvinnliga arbetstagare under 50 års ålder om att blyexponering vid en eventuell graviditet kan innebära risk för skador på fostret. Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete 7.6 En biologisk exponeringskontroll av blyhalten i blod ska omfatta blodprovstagning. Analysen ska utföras av laboratorium som har lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för bly i blod. Blyhalten i blod ska anges i enheten μmol/l (mikromol per liter). 40

43 AFS 201X:X Bilaga 8 8. Arbete med kadmium Kompetenskrav 8.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på arbete med kadmium där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 8.2 Läkarundersökningen ska minst omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande relevanta exponeringar, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - relevant klinisk undersökning med bestämning av blodtryck, och - kemisk diagnostik avseende eventuell njurpåverkan. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning. 8.3 Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 8.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som innebär ökad risk för ohälsa genom kadmiumpåverkan är inte tjänstbar i det arbete som föranleder undersökningen. 8.4 Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget 41

44 AFS 201X:X anges för nästa undersökning ska vara inom tre år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. Biologisk exponeringskontroll vid kadmiumarbete 8.5 En biologisk exponeringskontroll av kadmiumhalt i blod ska omfatta blodprovstagning. Analysen ska utföras av laboratorium som har lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kadmium i blod. Kadmiumhalten i blod ska anges i enheten nmol/l (nanomol per liter). 42

45 AFS 201X:X Bilaga 9 9. Arbete med kvicksilver Kompetenskrav 9.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på arbete med kvicksilver där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 9.2 Läkarundersökningen ska minst omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande relevanta exponeringar, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - neurologiskt status, - övrig relevant klinisk undersökning med bestämning av blodtryck, och - kemisk diagnostik avseende eventuell njurpåverkan. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning. 9.3 Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 9.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som innebär ökad risk för ohälsa genom kvicksilverpåverkan är inte tjänstbar i det arbete som föranleder undersökningen. 43

46 AFS 201X:X 9.4 Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom tre år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. Biologisk exponeringskontroll vid kvicksilverarbete 9.5 En biologisk exponeringskontroll av kvicksilverhalten i blod ska omfatta blodprovstagning. Analysen ska utföras av laboratorium som har lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kvicksilver i blod. Kvicksilverhalten ska anges i enheten nmol/l blod (nanomol per liter). 44

47 AFS 201X:X Bilaga Rök- och kemdykning Kompetenskrav 10.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på rökoch kemdykning där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 10.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande fysiska och psykiska sjukdomar, med särskild inriktning på sjukdom eller annan ohälsa som kan ge akut medvetandepåverkan eller orsaka annan plötslig svaghet, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, - relevant klinisk undersökning som ska inkludera bedömning av hjärta och lungor samt bestämning av blodtryck, - bestämning av fysisk arbetsförmåga enligt 10.5, och - arbetsprov med EKG-registrering under maximal arbetsbelastning. Arbetsprov med EKG-registrering under maximal arbetsbelastning ska utföras - innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och - återkommande: - för arbetstagare under 40 år med högst 5 års mellanrum, - för arbetstagare som har fyllt 40 år men inte 50 år med högst 2 års mellanrum, eller - för arbetstagare som har fyllt 50 år med högst 12 månaders mellanrum. 45

48 AFS 201X:X I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 10.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som innebär ökad risk för ohälsa eller olycksfall vid rök- och kemdykning är inte tjänstbar i sådant arbete Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom 12 månader, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. Krav på fysisk arbetsförmåga 10.5 Den fysiska arbetsförmågan bestäms genom 6 minuters gång på ett lutande rullband, som har hastigheten 4,5 km/timme. Rullbandets lutning ska vara 8 mot horisontalplanet. Rullband med annan kombination av hastighet och lutning kan användas om belastningen och syreupptagningsförmågan (VO 2) kan visas vara densamma. Arbetstagaren ska under provet vara iförd den arbetsutrustning som används i arbetet med rök- och kemdykning utom andningsmask. Totalvikten av arbetsutrustningen ska vara minst 19 kg ± 0,5 kg. Stövlar kan ersättas med gymnastikskor. Arbetstagare som inte orkar gå i 6 minuter med ovan angiven utrustning och belastning får inte utföra rök- eller kemdykning. 46

49 AFS 201X:X Bilaga Dykeriarbete Kompetenskrav 11.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning med avseende på dykeriarbete, ska vara legitimerad läkare och ha god kunskap om dykerimedicinska bedömningar genom godkänt resultat från en dykerimedicinsk utbildning som är kvalitetssäkrad mot standardkrav från European Diving Technology Committee (EDTC) eller European Committee for Hyperbaric Medicine (ECHM) eller motsvarande. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 11.2 Läkarundersökningen ska omfatta de moment som ingår i European Diving Technology Committee, EDTC:s standardformulär för friskundersökning av yrkesdykare. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 11.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som innebär ökad risk för ohälsa eller olycksfall vid dykeriarbeteeller annat arbete under förhöjt tryck är inte tjänstbar i sådant arbete Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom - 5 år för arbetstagare under 40 år, - 2 år för arbetstagare som har fyllt 40 år, eller - tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 47

50 AFS 201X:X Bilaga Klättring med stor nivåskillnad Kompetenskrav 12.1 Den som utför en riktad hälsoundersökning, med avseende på arbete som innebär klättring med stor nivåskillnad där det krävs en tjänstbarhetsbedömning, ska vara legitimerad läkare och ha - specialistkompetens inom företagshälsovård, - specialistkompetens i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbetsoch miljömedicin, arbetsmedicin eller motsvarande, eller - godkänt resultat från antingen Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning eller en kurs i medicinska kontroller eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst motsvarande två års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård, eller på arbets- och miljömedicinsk klinik, under handledning, eller motsvarande inom Försvarsmakten. Läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning 12.2 Läkarundersökningen ska omfatta - uppgifter om tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, - uppgifter om tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på sjukdom eller annan ohälsa som kan ge akut medvetandepåverkan eller orsaka annan plötslig svaghet, - uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och - relevant klinisk undersökning som ska inkludera bedömning av hjärta och lungor, bestämning av blodtryck och benägenhet för blodtrycksfall, och - arbetsprov med EKG-registrering under maximal arbetsbelastning. Arbetsprov med EKG-registrering under maximal arbetsbelastning ska utföras - innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och - återkommande: - för arbetstagare under 40 år med högst 5 års mellanrum, - för arbetstagare som har fyllt 40 år men inte 50 år med högst 2 års mellanrum, eller 48

51 AFS 201X:X - för arbetstagare som har fyllt 50 år med högst 12 månaders mellanrum. I läkarundersökningen ska dessutom ingå vad som i övrigt kan behövas för en tjänstbarhetsbedömning Den arbetstagare som vid en läkarundersökning enligt 12.2 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som innebär ökad risk för ohälsa eller olycksfall vid klättring med stor nivåskillnad är inte tjänstbar i sådant arbete Ett tjänstbarhetsintyg med de uppgifter som anges i 14 ska utfärdas för de arbetstagare som bedömts som tjänstbara. Den tid som i intyget anges för nästa undersökning ska vara inom 12 månader, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta. 49

52 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget om revidering av föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet 1. Sammanfattning Föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet föreslås upphävas och ersättas med föreskrifterna Riktade hälsoundersökningar. De viktigaste ändringarna i förhållande till föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA), AFS 2005:6 är: Riktade hälsoundersökningar vid handintensivt arbete införs. Riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning införs vid kvicksilverexponering. Läkarundersökning vid arbete med esterplast utgår. Nya gränser och intervaller för provtagning av blyhalten i blod införs. Definitionen på nattarbete anpassas till bestämmelserna i arbetstidslagen. Tillämpningsområdet vid klättring med stor nivåskillnad utvidgas. Krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket upphävs. Beställningsprocessen för de riktade hälsoundersökningarna ska dokumenteras. Struktur, språk och koppling till andra föreskrifter förtydligas. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och den medicinska expertisen förtydligas. Ändringarna i föreskrifterna beräknas medföra besparingar för arbetsgivarna på sammanlagt 59 miljoner kronor och ökade administrativa kostnader på 49 miljoner kronor. En engångskostnad på 94,5 miljoner kr tillkommer för införande av nya rutiner på företagen för handintensivt arbete. På grund av minskat antal sjukdomsfall och olyckor bedöms ändringarna också medföra hälsomässiga vinster för arbetstagarna och minskade kostnader för samhället. Införande av hälsokontroller vid handintensivt arbete bedöms ge störst påverkan. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: av.se Organisationsnummer:

53 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 2. Beskrivning av problemet och vad vi vill uppnå Bakgrund AFS 2005:6, Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA), trädde i kraft den 1 juli Föreskrifterna har ändrats genom AFS 2014:23 och AFS 2015:3. Syftet med föreskrifterna är att arbetsgivare ska organisera medicinsk kontroll i de fall det inte går att helt förebygga eller undvika ohälsosam exponering, att arbetsgivare endast ska sysselsätta de arbetstagare som klarat tjänstbarhetsbedömningen för arbete där sådan bedömning krävs, att arbetsgivarna beställer, och rätt person utför, de medicinska kontrollerna med rätt omfattning och kvalitet, att tjänstbarhetsbedömning görs av behöriga personer, samt att förtydliga 3 i Arbetsmiljöförordningen om läkares anmälan. Varför revideras föreskrifterna? Det har framkommit interna och externa synpunkter på att föreskrifterna är otydliga och svåra att tillägna sig. Nya EU-direktiv inom aktuellt område har tillkommit. Systemet med sanktionsavgifter innebär särskilt stränga krav på tydlighet avseende de regler som beläggs med sanktionsavgift. Förebyggande åtgärder för att förbättra arbetsmiljön bör alltid genomföras i första hand. Grunden för införandet av de olika kontrollerna är brokig. Det är delvis historiska överenskommelser som föranlett medicinska kontroller för till exempel kvarts. EU-direktiv har initierat medicinska kontroller för exempelvis asbest, nattarbete, och vibrationer. Hälsokontroller är också införda beroende på upplevda arbetsmiljöproblem som till exempel vid arbete med härdplaster. Arbetsgivarna beställer ett stort antal andra läkar- och hälsoundersökningar, från företagshälsovården eller motsvarande, med högre, lägre eller ingen arbetsmiljörelevans. I dessa fall kan föreskrifterna vara till stöd för arbetsgivaren i metodikfrågor.

54 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 3. Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Vi har övervägt olika alternativ och bedömer att införande av föreskrifter är enda sättet att uppnå syftena med förändringarna eftersom krav på riktade hälsoundersökningar i arbetslivet inte kan regleras på annat sätt än genom föreskrifter, många av kraven på riktade hälsoundersökningar grundar sig på EU-direktiv, som inte kan genomföras i svensk lagstiftning på annat sätt än genom lag eller föreskrift och behovet av riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning inte kan säkerställas på annat sätt än genom föreskrifter. Ändringarna kan inte införas genom ändringsföreskrifter, eftersom de är för många och dessutom innebär genomgripande förändringar i strukturen på föreskrifterna. Se även avsnitt 8 i konsekvensutredningen. 4. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Föreskrifterna är utfärdade med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166). 5. Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen De föreslagna föreskrifterna strider inte mot direktiven eller i övrigt mot EU-rätten. Föreskrifterna står i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen inom EU-rätten, eftersom åtgärderna väl tillgodoser föreskrifternas ändamål, är nödvändiga för att uppnå ändamålen och står i rimlig proportion till de kostnader och andra följder som de kan orsaka för arbetsgivaren. Föreskrifterna står i överensstämmelse med EU:s regelverk om diskriminering. Inga av de föreslagna reglerna är diskriminerande enligt artikel 21 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 118a i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen ska rådet genom direktiv fastställa minimikrav i syfte att främja förbättringar, framför allt på

55 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) arbetsmiljöområdet, för att trygga en högre skyddsnivå för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Europeiska rådet har antagit direktiv 89/391/EEG för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, Ramdirektivet. Enligt Ramdirektivet åligger det medlemsstaterna att inom sina territorier verka för förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Enligt artikel 1 är syftet med Ramdirektivet att initiera åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Direktivet, artikel 1.3, ska inte hindra tillämpningen av sådana gällande och framtida bestämmelser i medlemsstaterna och i gemenskapen som är gynnsammare vad gäller skyddet för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Enligt artikel 16 i Ramdirektivet ska rådet, efter förslag från kommissionen och med stöd av artikel 118a i fördraget, anta särdirektiv, bland annat på de områden som uppräknas i bilagan till direktivet. Numera finns 20 särdirektiv, baserade på Ramdirektivet, med strängare eller mer specifika bestämmelser utfärdade. Särdirektiv finns bland annat om manuell hantering av laster och om kemiska agenser. Handintensivt arbete (24-27, bilaga 2) Regler finns i EU-direktivet 90/269/EEG om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbats av skador De föreslagna reglerna innebär en precisering av direktivets krav på undersökning och riskbedömning som går utöver direktivets regler, men är i överensstämmelse med Ramdirektivets artikel 1.3. Argument för detta finns i avsnitt 7.1. Kvicksilverexponering (61-68, bilaga 9) Förslaget baseras på EU-direktiv 2009/161/EU om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG. Direktivet innehåller ett indikativt gränsvärde för koncentrationen av kvicksilver och oorganiska föreningar i luft. I direktiv 2009/161/EU anges vidare att hälsokontroller, inklusive biologisk kontroll, i enlighet med artikel 10 i direktiv 98/24/EG bör komplettera det indikativa yrkeshygieniska gränsvärdet. Förslaget innebär ett genomförande av EU-direktivet utan nationella särbestämmelser. Genom föreskriftsförslaget preciseras kravet på hälsokontroller i direktivet genom regler för provtagningsintervaller och gränsvärde för halten av kvicksilver i blod.

56 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Arbete med esterplast (MKA ) Kravet på läkarundersökning vid arbete med esterplast föreslås utgå. Det specifika kravet vid arbete med esterplast baseras inte på något EU-direktiv. Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete (42-51, bilaga 7) Enligt EU-direktivet 98/24/EG om kemiska agenser i arbetet gäller ett tvingande biologiskt gränsvärde på 3,4 µmol/l blod. Enligt direktivet ska medicinska kontroller utföras om exponeringen för bly i luften är över 0,075 mg/m 3 eller blyhalten i blodet överstiger 1,9 µmol/l blod. Med anledning av de allvarliga hälsoeffekterna ligger den nya föreskriftens förslag till gränser för blyhalten i blod lägre än direktivets nivåer. Förslaget går därmed utöver direktivets regler, men är i överensstämmelse med Ramdirektivets artikel 1.3. Argument för detta finns i avsnitt 7.4. Diskussioner pågår om sänkning av EU:s tvingande gränsvärden för bly. Nattarbete (28-30, bilaga 3 ) Arbetstidslagen (SFS 1982:673) (ATL) genomför huvudsakligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Enligt artikel 9 i direktiv 2003/88/EG ska medlemsstaterna bland annat vidta de åtgärder som behövs för att se till att nattarbetande har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning innan de börjar anställningen och därefter till regelbundna hälsoundersökningar. Artikel 9 har inte genomförts i arbetstidslagen. I artikel 1.4 i direktiv 2003/88/EG finns en definition av nattarbetande, som delvis ger utrymme för nationella bestämmelser. Vem som anses vara nattarbetande enligt arbetstidslagen står lagens 13 a. Enligt artikel 14 i direktiv 89/391/EEG för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet ska åtgärder vidtas, i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis, i syfte att tillförsäkra arbetstagarna hälsokontroller anpassade till de arbetsmiljörisker, som de utsätts för i arbetet. De föreslagna föreskrifterna genomför artikel 9 i direktiv 2003/88/EG om hälsoundersökning av nattarbetande. Föreskrifternas krav överensstämmer med direktivets. Begreppet nattarbete i föreskrifterna överensstämmer med direktivets och arbetstidslagens definition av nattarbetande.

57 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Klättring med stor nivåskillnad (75-77, bilaga 12) Enligt direktiv 89/391/EEG för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, artikel 15, ska särskilt utsatta riskgrupper skyddas mot de faror som speciellt berör dem. Arbetstagare som sysselsätts med klättring med stor nivåskillnad tillhör en sådan särskilt utsatt riskgrupp, som ska skyddas. Direktivets regler är inte specificerade till vissa riskgrupper. Föreskrifternas krav överensstämmer därmed med direktivets. Upphävande av krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket (MKA 10 ) Enligt EU-direktivet 98/24/EG om kemiska agenser ska register över resultaten av hälsokontrollerna upprättas. Kopior av dessa register ska på anmodan lämnas till den berörda myndigheten. Kadmium och visst fibrosframkallande damm är cancerframkallande. I EU-direktivet 2004/37/EG om carcinogener och mutagena ämnen finns krav på att föra en aktuell förteckning över arbetstagare, artikel 12c. I direktiven finns inga krav på att registren eller förteckningarna regelmässigt ska sändas in till ansvarig myndighet. Upphävande av kravet på insändande av uppgifter strider således inte mot EU-rätten. 6. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Med undantag av paragrafen om läkares anmälan, som riktar sig direkt till läkare, riktar sig reglerna till arbetsgivare, egenföretagare och till den som anlitar inhyrd arbetskraft. Berörda är arbetsgivare med verksamhet som kräver riktade hälsoundersökningar för att förebygga ohälsa och olycksfall genom att tidigt upptäcka tecken på ohälsa relaterad till skadlig exponering. Hur och av vem hälsoundersökningarna ska genomföras beskrivs i bilagor, som huvudsakligen riktar sig till den medicinska personalen, som anlitas av arbetsgivaren för att utföra hälsoundersökningarna. 6.1 Berörda arbetstagare, uppdelat på män och kvinnor Handintensivt arbete (24-27, bilaga 2) Det förekommer handintensivt arbete inom ett stort antal yrken, och vi har använt oss av ett flertal källor för att få en så bred bild som möjligt. De yrken vi tar med här är inte någon

58 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) komplett lista, men vår uppfattning är att vi har fått med de yrken där de största grupperna av drabbade arbetstagare finns. Baserat på analyser av statistik från Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och data från forskning vid Lunds universitet berörs arbetstagare som sysslar med styckningsarbete, pipettering, handpaketering, monteringsarbete, städning, arbete i restaurang och storhushåll, kassaarbete och arbete med gripverktyg. Arbete med tangentbord och mus är normalt inte att betrakta som handintensivt arbete. Fler kvinnor än män är verksamma inom flera av dessa områden. Nordander et.al (Risk of musculosceletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 52 (10), ) har gjort en undersökning av förekomsten av diagnoser i armbågar/händer i olika yrkesgrupper. Värst drabbade var kvinnliga städare och montörer, drygt 20 procent, kvinnliga fiskrensare, knappt 20 procent, manliga styckare, knappt 20 procent samt kvinnliga tandläkare och tandhygienister, ca 15 procent. Diagnoser i armbågar och händer förekommer frekvent även bland kvinnliga gjuteriarbetare, frisörer och arbetare inom laminattillverkning. En viss andel av de berörda yrkesgrupperna, exempelvis tandläkare och tandhygienister samt kockar och kokerskor är verksamma inom kommuner och landsting. Tabell 1. Antal anställda efter yrke och kön, Statistiska centralbyrån år 2010 eller 2013 Yrke Män Kvinnor Sammanlagt Sjukgymnaster, tandhygienister Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Montörer Lokalvårdare Slaktare, styckare m.fl Fiskodlare, fiskare Kockar, kokerskor Handpaketerare m.fl Totalt Alla anställda i berörda yrken sysslar inte med handintensivt arbete. I vissa fall är inte statistiken så preciserad att den medger uppdelning i snävare grupper. Uppdelningarna i tabell 1 och tabell 2 överensstämmer därför inte helt.

59 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Kvicksilverexponering (61-68, bilaga 9) Sammanlagt bedöms 25 personer löpa sådan risk för kvicksilverexponering att riktad hälsoundersökning ska göras. De flesta arbetar inom klor-alkalitillverkningen där de flesta anställda är män Esterplast (MKA ) Enligt den konsekvensutredning som upprättades år 2004 inför beslut om föreskrifterna om Medicinska kontroller sysselsattes ungefär personer i arbete med armerad esterplast. Antalet arbetstagare som arbetar med esterplast har minskat på grund av automatisering. Inga personer som arbetar med esterplast kommer fortsättningsvis att beröras av medicinska kontroller Blyarbete (42-51, bilaga 7) Inkomna sammanställningar av medicinska kontroller vid exponering för bly år 2005 visade att ungefär 500 personer var sysselsatta med blyarbete. Av dessa var 5 procent kvinnor. Dessa sammanställningar finns registrerade hos Arbetsmiljöverket i ett exponeringsregister. Under senare år är registreringen i registret ofullständig. Eftersom inga förändringar som väsentligt påverkat antalet sysselsatta med blyarbete har inträffat bedöms 500 personer fortfarande vara en realistisk uppskattning Nattarbete (28-30, bilaga 3) Enligt konsekvensutredningen till AFS 2005:6, Medicinska kontroller, berörs arbetstagare av hälsokontroller med anledning av nattarbete. De nya reglerna medför exempelvis att även arbetstagare inom industrin som arbetar 3- och 4-skift kommer att omfattas av reglerna. Antalet berörda arbetstagare bedöms öka med personer, huvudsakligen män Klättring med stor nivåskillnad (75-77, bilaga 12) Kravet på hälsoundersökning utvidgas från att gälla mast- och stolparbete till att gälla även andra arbetstagare med snarlika risker. Berörda av ändringen är arbetstagare som sysselsätts i höjdarbete som innebär stor fysisk påfrestning som inte kan betraktas som arbete i master och stolpar. Förslaget gäller exempelvis klättring i och utanpå höga skorstenar. Förslaget gäller också klättring vid arbete som arborist och naturvårdare. Enligt beräkningar i konsekvensutredningen vid utarbetande av föreskrifterna (AFS 2005:6) Medicinska kontroller är personer sysselsatta med mast- och stolparbete. Med den nya

60 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) bestämmelsen om klättring med stor nivåskillnad bedöms ytterligare personer tillkomma, i nuläget huvudsakligen män Upphävande av krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket (MKA 10 ) Ungefär 500 personer är sysselsatta med blyarbete. Av dessa är 5 procent kvinnor. Uppgifterna baserar sig på en genomgång av sammanställningar av uppgifter i Arbetsmiljöverkets exponeringsregister för år 2005 och år Se även avsnittet om blyarbete. Enligt beräkningar i konsekvensutredningen till föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, sysselsattes 400 personer med kadmiumarbete. Enligt samma källa var antalet sysselsatta med arbete med asbest 6 000, med kvarts och med syntetiska oorganiska fibrer 500 personer. Vår bedömning är att uppgifterna fortfarande är aktuella. Uppgifter om hur antalet berörda arbetstagare fördelas mellan könen finns inte tillgängliga, men generellt gäller att fler män än kvinnor sysselsätts i de berörda branscherna. 6.2 Antal företag som berörs Handintensivt arbete (24-27, bilaga 2) Tabell 2. Antal företag indelade efter antal anställda och näringsgren (Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI) enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) I vissa fall är inte statistiken så preciserad att den medger uppdelning i snävare grupper. Uppdelningarna i tabell 1 och tabell 2 överensstämmer därför inte helt. Närings -gren SNI Tandhygienister Antal företag indelade efter antal anställda Summa Frisörer Städföretag Slakterier Fiskberedning 56.1 Restauranger Livsmedelsbutiker Summa

61 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Antal berörda företag med anställda är = Handintensivt arbete kan även förkomma inom andra branscher Kvicksilverexponering (61-68, bilaga 9) Den största mängden kvicksilver hanteras i slutet system vid en fabrik där 55 personer arbetar. Av dessa löper 15 personer en viss risk för exponering i samband med underhåll och provtagning. Enligt uppgifter från branschföreträdare berörs återvinningsföretag och ett analyslaboratorium som hanterar oorganiska kvicksilversalter Esterplast (MKA ) Tabell 3. Antal företag indelade efter antal anställda och verksamhet enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) Antal företag i olika storleksklasser Summa 199 Fritidsbåtbyggerier Annan plastvaruindustri Summa Antal berörda företag med anställda är = Blyexponering (42-51, bilaga 7) Blyexponering förekommer vid smältverk, gjuterier, glasbruk, bilverkstäder, batteritillverkning och vid skrotning och annan behandling av blymålad plåt. Insatser för att minska användningen av bly har gjorts på uppdrag av riksdagen och genom insatser från myndigheter och företag. Framför allt gäller detta användningen som ammunition, i fiskeredskap, i PVC och i färg och glas. Den största användningen av bly är i batterier. Blyexponering förekommer vid ungefär 100 företag. Av dessa sysslar de största företagen med utvinning av malm och framställning av metaller och har vardera fler än 200 anställda. Även några glasbruk med fler än 200 anställda berörs. Dessa företag sysselsätter största delen av de blyexponerade arbetstagarna. Några gjuterier har mellan 10 och 49 anställda.

62 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Övriga företag, till exempel bilverkstäder, målerier och gjuterier har färre än 10 anställda, varav ett fåtal exponeras för bly Nattarbete (28-30, bilaga 3) Med anledning av att de berörda företagen redan tillämpar nattarbete bedöms inga ytterligare företag tillkomma. På grund av ändrade definitioner ökar däremot antalet berörda anställda vid företagen Klättring med stor nivåskillnad (75-77, bilaga 12) Berörda företag är industrier och värmeverk med höga skorstenar, industrier och lantbruk med silos, städföretag och andra entreprenörer samt arborister. I de berörda branscherna bedöms en mindre andel syssla med klättring med stor nivåskillnad. På grund av arbetets svårighetsgrad anlitas ofta specialistföretag. Antalet berörda företag uppskattas därför till Upphävande av krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket (MKA 10 ) Antal berörda företag har nyligen beräknats i samband med utarbetande av konsekvensutredning till införandet av sanktionsavgifter den 1 juli Uppgifterna används här med undantag för beräkningarna om bly. Se avsnittet om blyexponering (6.2.4) i denna konsekvensutredning. Tabell 4. Antal företag med krav att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket Arbete med Antal företag Källa Bly 100 Exponeringsregistret Kadmium 27 Konsekvensutredning om sanktionsavgifter Asbest 500 Konsekvensutredning om sanktionsavgifter Kvarts 600 Konsekvensutredning om sanktionsavgifter Syntetiska oorganiska fibrer Konsekvensutredning om sanktionsavgifter Summa 2 227

63 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 6.3 Andra som berörs Läkare, sjukgymnaster, laboratoriepersonal och annan personal inom företagshälsovården, som ska utföra de riktade hälsoundersökningarna, kommer att beröras av föreskrifterna på samma sätt som tidigare. Framför allt på grund av de nya bestämmelserna om handintensivt arbete kommer det att krävas ökade insatser från ergonomer, sjukgymnaster och läkare. De ökade insatserna kan beräknas motsvara högst 20 årsarbetskrafter. 7. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Föreskriften reglerar riktade hälsoundersökningar, som är kopplade till exponering i arbetslivet. Exponering i arbetet ingår i arbetsgivarens ansvar. Riktade hälsoundersökningar skiljer sig från allmänna hälsoundersökningar, som utgår från symtom och markörer för vanliga sjukdomar, vilka i allmänhet inte är kopplade till arbetet. De allmänna hälsoundersökningarna, som anordnas av arbetsgivaren, är inte obligatoriska men kan ingå i den allmänna omsorgen om de anställda. Från arbetsmiljösynpunkt är kostnader för riktade hälsoundersökningar väl motiverade i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och kan med fördel ersätta kostnader för företagens allmänna hälsoundersökningar. I avsnitt 7 beskrivs de mest omfattande ändringarna i förhållande till föreskrifterna om medicinska kontroller. Övriga ändringar finns beskrivna i bilagan Riktade hälsoundersökningar Ändringar i förhållande till Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005: Handintensivt arbete (24-27, bilaga 2) Beskrivning av förslaget Bestämmelser om riktade hälsoundersökningar vid handintensivt arbete införs. Enligt 24 ska arbetsgivaren anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som sysselsätts i arbete där 1. man vid en riskbedömning kommit fram till att arbetet innebär, eller kan innebära, en kombination av snabba handledsrörelser och kraft, och 2. en bedömning av belastningen visar att arbetet kan leda till skadliga hälsoeffekter i nacke, skuldra, arm eller hand. Bedömningen ska göras utifrån a) hur snabba handledsrörelserna är (rörelsehastighet), b) hur mycket kraft som krävs (ansträngning) och c) hur länge handledsrörelserna pågår under arbetsdagen.

64 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) I bedömningen enligt punkt 2 ska man även beakta exponering för hand- och armvibrationer, kyla, möjlighet till rörelsevariation och återhämtning samt organisatoriska faktorer i arbetsmiljön. Bedömningen ska göras med en vetenskapligt grundad metod. Kravet på bedömning av belastningen vid handintensivt arbete baseras på kravet på riskbedömning i 8 i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), som när det gäller belastning förtydligas i 4 i föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2. En beskrivning av innehållet i hälsoundersökningen finns i bilaga 2, som utgör en del av föreskriften och som riktar sig framför allt till den som ska utföra undersökningen Motiv till förslaget Forskning visar att det finns ett klart samband mellan arbetsintensiteten och besvär orsakade av handintensivt arbete. Om symtomen upptäcks tidigt, innan besvären övergått från en akut till en kronisk fas, kan rehabiliteringen bli framgångsrik. Riktade hälsoundersökningar kan därför vara meningsfulla i det förebyggande arbetet. Eftersom det numera finns utvärderade undersökningsmetoder finns goda möjligheter att införa regler om hälsoundersökningar. Besvär i rörelseorganen tar sig ofta uttryck i sjukskrivning och dominerar Försäkringskassans statistik över sjukskrivningar bland anställda. Nästan en tredjedel av alla påbörjade sjukskrivningar beror på sjukdomar i rörelseorganen. På sikt skulle åtgärder som utgår från hälsoundersökningar vid handintensivt arbete kunna medföra minskade sjukskrivningar. I samband med arbetet med Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö framhävs att kvinnor har en högre andel sjukskrivningar på grund av besvär i rörelseorganen än män. Kvinnor utför mer repetitivt och handintensivt arbete än män, vilket förmodligen förklarar kvinnors högre förekomst av besvär. Enligt statistik 2009 var karpaltunnelsyndrom den näst vanligaste diagnosen i rörelseorganen som leder till sjukskrivning för kvinnor. Karpaltunnelsyndrom kan sättas i samband med handintensivt arbete. Med handintensivt arbete menas handrörelser som innebär en hög repetitivitet och/eller hög kraftutveckling. Arbetet är kopplat till senfästesinflammation i axeln, tennisarmbåge eller nervinklämning i handleden (karpaltunnelsyndrom). Arbete i högt tempo skadar inte bara händer och handleder, utan också nacke och axlar. Risken för belastningsskador i arm och hand påverkas av kraftnivå, kroppsställning och rörelsehastighet. Tryck och vibrationer kan bidra ytterligare till skador i hand och fingrar. Handhållna maskiner och handverktyg kan

65 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) bidra till belastningsbesvär i händer, handleder, armar och skuldror. Andra risker beror på hur maskinerna och verktygen är utformade och hur de används. Det finns vetenskapligt stöd för samband mellan hög repetitivitet och besvär, kraftkrävande arbete och besvär respektive obekväma arbetsställningar och smärta. De vetenskapliga undersökningarna och Arbetskraftsundersökningen (AKU) stödjer varandra. I Arbetskraftsundersökningen 2015 ställdes frågorna Har du under de senaste tre månaderna efter arbetet haft ont i handleder eller händer? och Kräver arbetet att du enbart upprepar samma arbetsmoment, många gånger i timmen? Enligt svaren hade personer haft ont i handleder eller händer efter arbetet under minst en dag per vecka. Av dessa upprepade personer (54 procent) samma arbetsmoment många gånger i timmen (repetitivt arbete) under halva arbetstiden eller längre Kostnader och andra följder av förslaget En arbetsgång i fyra steg vid handintensivt arbete har föreslagits. 1. Undersökning och riskbedömning enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete för att utröna om någon av de anställda utför handintensivt arbete i mer än fyra timmar per dag. 2. Om handintensivt arbete enligt punkt 1 utförs görs en bedömning av belastningen med avseende på tid, rörelsehastighet, frekvens och kraft i enlighet med föreskrifterna om belastningsergonomi. 3. En riskrelaterad hälsoundersökning enligt föreskrifterna om riktade hälsoundersökningar för att identifiera smärttillstånd och funktionsnedsättningar. 4. Vid besvär görs en bedömning av arbetets påverkan på besvären enligt föreskrifterna om riktade hälsoundersökningar. Hälsoundersökning föreslås genomföras vart tredje år. Numera finns bra metoder och administrativt stöd för att undersöka ergonomisk belastning på nacke och armar. Undersökningen inklusive bedömningen av besvären tar i genomsnitt 30 minuter per anställd och kan genomföras på arbetsplatsen. Om hälsoundersökningen utförs av en sjuksköterska eller en ergonom till en kostnad (inklusive sociala avgifter) av 700 kronor per timme och den anställdes timkostnad uppgår till 350 kronor blir den sammanlagda timkostnaden kronor. Om undersökningen tar 30 minuter och genomförs vart tredje år blir kostnaden per person och år 175 kronor. Timkostnaden för den anställde har beräknats på samma sätt som arbetsgivarens kostnad för en sjukskriven medarbetare, se nedan. Antalet arbetstagare i yrkeskategorier där handintensivt arbete förekommer, tabell 1, är enligt statistiken Antalet personer som sysslar med handintensivt arbete uppskattas vara något lägre,

66 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Riskbedömning med fokus på belastningsergonomi ska göras enligt föreskrifterna om belastningsergonomi. Kostnaderna för denna riskbedömning har redovisats i konsekvensutredningen för föreskrifterna om belastningsergonomi. Riskbedömningen kan antas resultera i att en andel av arbetstagarna inte behöver bli föremål för en riktad hälsoundersökning. Kostnader för riktade hälsoundersökningar av ungefär arbetstagare hänförs till föreskrifterna om riktade hälsoundersökningar. Med en kostnad av 175 kronor per undersökt person och år blir den totala kostnaden 35 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket har beräknat att en sjukskriven medarbetare kostar arbetsgivaren lågt räknat kronor per dag, (350 kronor per timme). Kostnaden har beräknats enligt följande: 90 procent av lönen (i vårt exempel kronor/månad) + semesterkostnad + sociala avgifter + omkostnader för lokaler, utrustning mm utslaget per arbetsdag (50 procent i påslag).(arbetsmiljöverkets webbplats, Arbetsmiljöarbete och inspektioner, Arbeta med arbetsmiljön, Dolda faror på arbetsplatsen) Om 10 procent av de personerna i räkneexemplet dvs personer blir sjukskrivna en dag per år (förutom karensdagen) på grund av besvär orsakade av handintensivt arbete blir kostnaden för företagen 54,8 miljoner kronor. Om någon anställd blir långtidssjukskriven eller måste omplaceras på grund av skador av handintensivt arbete tillkommer kostnader för företaget för rehabilitering och nyrekrytering. Omplacering eller arbetsanpassning kan också bli följden av resultatet av hälsoundersökningen. Detta är dock inga nya krav enligt föreskriftsförslaget. Räkneexemplet visar att åtgärder baserade på riktade hälsoundersökningar, som medför minskad frekvens av sjukskrivningar, är ekonomiskt motiverade för företagen. Dessutom medför minskat antal sjukskrivningar lägre kostnader för samhället och individen och minskat lidande för arbetstagarna. Bestämmelserna om handintensivt arbete medför att företag och yrkeskategorier, som tidigare inte berörts av riktade hälsokontroller, nu får införa nya rutiner och etablera en ny typ av samarbete med företagshälsovården eller motsvarande. Inledningsvis kommer merarbete att krävas vid företagen. En engångskostnad för att införa nya rutiner kan beräknas. Tidsåtgången för införande av nya rutiner beräknas till 5 timmar och timlönen, inklusive sociala avgifter, för den person vid företaget som arbetar med rutinerna beräknas till 700 kronor. Enligt avsnitt berörs ca företag med anställda av ändringarna. Engångskostnaden kan beräknas till 5 x 700 x = 94,5 miljoner kronor.

67 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Engångskostnaden ska ställas i relation till den sammanlagda årliga nettobesparingen som bestämmelserna medför för företagen, cirka 20 miljoner kronor. De sammantagna kostnaderna för hälsoundersökningarna ska jämföras med de ekonomiska vinsterna för företagen och samhället och de hälsomässiga vinsterna för arbetstagarna. 7.2 Kvicksilverexponering (61-68, bilaga 9) Beskrivning av förslaget Enligt 61 ska arbetsgivaren anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form. Arbetsgivarna ska beställa riktade hälsoundersökningar enligt bilaga 9 i föreskrifterna. Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 50 nmol/l blod hos en arbetstagare, får hen inte sysselsättas i arbete där exponering för kvicksilver förekommer. Visar en biologisk exponeringskontroll att kvicksilverhalten i blodet hos någon undersökt person är högre än 35 nmol/l blod ska arbetsgivaren utreda anledningen till detta samt enligt 67 vidta åtgärder för att minska exponeringen. Provtagningarna ska utföras när kvicksilverexponering påbörjas och med sex månaders intervall. Om proven visar en kvicksilverhalt lägre än 15 nmol/l blod vid tre på varandra följande kontroller behöver arbetsgivaren inte anordna fler kontroller för denna arbetstagare Motiv till förslaget Den kritiska effekten vid exponering för kvicksilver är påverkan på njurarna och centrala nervsystemet. Det finns många humanstudier som visar dessa effekter och det mesta av informationen angående negativa hälsoeffekter korrelerar till biologisk mätning. Anledningen till att läkarundersökning och biologisk exponeringskontroll införs är att halterna av kvicksilver i blod eller urin bättre avspeglar relevant exponering än det yrkeshygieniska gränsvärdet. Urinprov speglar exponeringen över lång tid medan blodprov avspeglar de senaste dagarnas exponering. Förslaget baseras på EU-direktiv 2009/161/EU om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet och om ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG.

68 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Direktivet innehåller ett indikativt gränsvärde för koncentrationen av kvicksilver och oorganiska föreningar i luft. I direktivet anges att kvicksilver är ett ämne med potentiellt allvarliga kumulativa hälsoeffekter. I direktiv 2009/161/EU anges vidare att hälsokontroller, inklusive biologisk kontroll, i enlighet med artikel 10 i direktiv 98/24/EG därför bör komplettera det indikativa yrkeshygieniska gränsvärdet. Vid övervakning av exponering för kvicksilver och oorganiska föreningar av tvåvärt kvicksilver bör hänsyn tas till relevanta metoder för biologisk övervakning som kompletterar de indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena. Gränsvärdet för kvicksilver i blod baseras på underlag från EU-kommissionens kommitté Vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden (The Scientific Committee on Occupational Exposure Limits, SCOEL). Det åligger medlemsstaterna att sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa direktivet Kostnader och andra följder av förslaget I Sverige finns ett förbud mot att använda kvicksilver. Trots kraftiga begränsningar finns det kvicksilver i naturen. Detta beror främst på nedfallet kvicksilver, som kommer med långväga lufttransporter från övriga Europa, men även från andra delar av världen. Den ursprungliga källan är främst förbränning av kol. Det innebär att vi som bor i Sverige har en viss bakgrundsexponering som vi inte styr över. Enligt uppgift uppgår kostnaden för läkarundersökning till kronor per undersökning och kostnaden för kvicksilveranalys i blod och urin till 450 kronor per analys. Den anställdes timkostnad beräknas till 350 kronor. Undersökningen bedöms ta en timme. Första året blir då kostnaden per person x 450 = kr = kronor. Om läkarundersökningarna görs vart tredje år och provtagningsintervallet uppgår till sex månader blir kostnaden per person x 1/3 + 2 x 450 = = kronor per år. Om de 15 personer som arbetar inom klor-alkaliindustrin ska undersökas liksom eventuellt ytterligare några personer, sammanlagt 25 personer, blir kostnaden första året 25 x = kronor. Om proven visar en kvicksilverhalt lägre än gränsvärdet blir den årliga kostnaden 25 x = kronor. Konsekvenserna av förslaget begränsas till kostnaderna för undersökning och analys, eftersom den mesta hanteringen sker i slutna system eller i väldigt små mängder. De mätningar som är gjorda av exponeringen via luft tyder på att exponeringen ligger långt under föreslaget gränsvärde.

69 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 7.3 Arbete med esterplast (MKA ) Beskrivning av förslaget Förslaget innebär att läkarundersökning vid arbete med esterplast enligt i nuvarande föreskrifterna i AFS 2005:6 om medicinska kontroller inte längre krävs. Paragraferna utgår Motiv till förslaget Hälsoriskerna vid framställning av esterplast grundar sig på exponering för styren, som används både som lösningsmedel och nätbildare. Antalet anmälda skador på centrala nervsystemet vid arbete med esterplast har successivt minskat och är nu nära noll. Tillverkningen har i stor utsträckning automatiserats så att exponering för styren kan undvikas. Dock förekommer fortfarande manuell hantering och risk för exponering vid manuell tillverkning av småbåtar. Skador på det centrala nervsystemet uppkommer efter långvarig exponering av höga halter av styren. Syftet med de förebyggande åtgärderna måste vara att förhindra att symtom som kan konstateras vid en läkarundersökning uppkommer. Läkarundersökning vid arbete med esterplast bedöms numera inte ha tillräckligt stor förbyggande potential för att motivera krav i en föreskrift. Ett biologiskt gränsvärde för styren skulle kunna ha en bättre förebyggande effekt. Enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) 50 ska, när styren hanteras så att exponering via inandning kan förekomma, riskbedömningen alltid innefatta mätningar i andningszonen. Arbetsmiljöverket bedömer att bestämmelsen om riktad hälsoundersökning inte längre behövs Kostnader och andra följder av förslaget Under senare år har endast ett fåtal medicinska kontroller vid arbete med esterplast genomförts. Enligt tidigare beräkningar (2004) uppgick kostnaderna för medicinska kontroller vid arbete med esterplast till kronor. Denna kostnad utgår. Förslaget innebär en viss regelförenkling och en minskning av de administrativa kostnaderna. Påverkan på hälsoriskerna bedöms vara obetydlig.

70 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 7.4 Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete (42-51, bilaga 7) Beskrivning av förslaget Arbetsgivaren ska, liksom tidigare, anordna biologiska exponeringskontroller vid blyarbete. Nya gränser och intervaller för provtagning av blyhalten i blod föreslås. Tabell 5. Gränser för halter av bly i blod och intervaller för provtagning för Kvinnor över 50 år och alla män Åtgärd Ingen återkommande kontroll för halter vid tre på varandra följande mätningar Förslag: Halt i blod µmol/l < 0,4 < 0,8 Gällande: Halt i blod µmol/l Sexmånaderskontroll av bly i blod 0,4 < 0,8 0,8-1,5 Tremånaderskontroll av bly i blod 0,8 1,5 1,5-2,0 Krav på utredning > 1,0 > 1,8 Arbete efter avstängning får återupptas <1,3 Avstängning > 1,5 >2,0 Tabell 6. Gränser för halter av bly i blod och intervaller för provtagning för Kvinnor under 50 år Åtgärd Förslag: Halt i blod µmol/l Sexmånaderskontroll av bly i blod <0,8 Tremånaderskontroll av bly i blod 0 0,8 Krav på utredning >1,0 Avstängning > 0,5 >1,2 Gällande: Halt i blod µmol/l Sammanställda resultat av resultatet av provtagningarna har hittills sänts in till Arbetsmiljöverket varje kvartal. Insändandet av uppgifterna till Arbetsmiljöverket föreslås utgå Motiv till förslaget Hälsoeffekterna av exponering för bly finns beskrivna i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa nr 2005:16.

71 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Enligt EU-direktivet 98/24/EG om kemiska agenser i arbetet gäller ett tvingande biologiskt gränsvärde på 70µg bly/100 ml blod (3,4 µmol/l blod). Enligt direktivet ska medicinska kontroller utföras om exponeringen för bly i luften är över 0,075 mg/m 3 eller blyhalten i blodet överstiger 40 µg bly/100 ml blod (1,9 µmol/l blod). Mätning av blyhalten i blod i arbetslivet i Sverige har en lång tradition. Mätningar har gjorts sedan 1950-talet. Halterna har successivt minskat. En svensk blytillverkare har följt utvecklingen i två olika typer av verksamheter och anger att medelvärdena har sjunkit från 3 µmol/l år 1950 till 0,46 respektive 1,08 µmol/l år Normalvärden för halten bly i blod hos svensk befolkning har successivt sjunkit och ligger idag på 0,2 µmol/l hos män och 0,15 µmol/l hos kvinnor. Effekter på foster och barn som ammas kan föreligga i närheten av dessa nivåer. Försämrad fostertillväxt och effekter på centrala nervsystemet hos barn har i olika studier rapporterats i grupper med genomsnittliga blodblyvärden (gravida kvinnor/foster/barn) i området 0,1-0,5 µmol/l. De kritiska effekterna vid yrkesmässig exponering för bly bedöms vara effekter på foster och barn som ammas. I stora studier över allmänbefolkning har påverkan på blodtryck rapporterats, med en marginell ökning redan vid genomsnittliga blodblynivåer på 0,4 µmol/l. En sådan blodtrycksökning kan innebära viss ökad risk för stroke och hjärtsjukdom. Effekter på njurarna, nervsystemet och det endokrina systemet samt DNAskada har rapporterats hos yrkesmässigt exponerade vid gruppmedelvärden för blodbly på 1,5 µmol/l. Påverkan på hemoglobinkoncentration, immunsystem och spermiekvalitet har rapporterats i grupper med genomsnittliga blodblyvärden omkring 2 µmol/l. Gällande gränsvärden för blyhalten i blod, för både män och kvinnor, på svensk nivå och på EU-nivå behöver således sänkas för att skydda mot effekter på foster och barn och mot ökad risk för stroke och hjärtsjukdom. För att förenkla för arbetsgivarna föreslås att sammanställningarna av resultatet av provtagningarna inte längre ska sändas in till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kan ta del av sammanställningarna vid inspektioner Kostnader och andra följder av förslaget Arbetsmiljöverket har sedan några år tillbaka ett register över inkomna mätningar, bland annat av blyhalten i blod. För att få en uppfattning om halterna av bly i blod har ändrats har resultatsammanställningar från år 2005 och år 2014 från registret bearbetats. Sammanställningarna skickas in kvartalsvis.

72 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) För år 2005 finns knappt 400 resultatsammanställningar, vilket innebär sammanställningar från ungefär 100 företag omfattande ungefär 500 anställda. Exponeringen översteg 2,0 µmol/l, vilket motsvarar gränsen för avstängning enligt MKA för män och kvinnor äldre än 50 år, i drygt 10 sammanställningar. Numera är registreringen av mätningar mindre fullständig, vilket har inneburit färre registreringar. Detta betyder inte att omfattningen av arbete med bly har minskat. Knappt 60 sammanställningar från cirka 15 företag registrerades Antalet berörda arbetstagare var ungefär 100. Enligt sammanställningarna av medicinska kontroller hade halterna av bly i blod minskat betydligt. Den föreslagna gränsen för avstängning för män och kvinnor äldre än 50 år, 1,5 µmol/l, hade dock överskridits i 10 sammanställningar. Vissa blytillverkare har på eget initiativ beslutat att arbeta för en minskning av halten bly i blod. Samarbetsorganisationen International Lead Association har åtagit sig att minska halten bly i blod, så att ingen anställd skulle ha högre halt än 1,45 µmol/l vid utgången av Det tvingande EU-gränsvärdet för bly i blod är enligt direktivet 3,4 µmol/l, men en sänkning diskuteras inom EU. Trots att halten av bly i blod tycks minska bedömer Arbetsmiljöverket att antalet läkarundersökningar och analyser av blyhalter i blod kommer att öka något som följd av sänkningen av gränsvärdena. Ökningen av antalet läkarundersökningar kan uppskattas till 100 och ökningen av antalet separata analyser kan uppskattas till 500. Varje läkarundersökning beräknas kosta kronor och varje prov 250 kronor. Den anställdes timkostnad beräknas till 350 kronor. Undersökningen bedöms ta en timme. Ökningen av kostnaden för läkarundersökning kan uppskattas till 100 x = kronor och analyser av bly i blod 500 x 250 = kronor. Sammanlagt kan kostnadsökningen uppskattas till kronor. Förslaget till nya gränsvärden kan under en övergångsperiod även medföra att fler personer avstängs från blyarbete. Enligt erfarenheter från Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet kan en sänkning av gränsvärdena medföra behov av åtgärder vid vissa verksamheter som bättre rutiner för hygien och användning av andningsskydd och handskar. Det gäller framför allt de gjuterier som gjuter i bly- och kopparhaltiga legeringar. Med tanke på riskerna för effekterna på foster och barn som ammas vore det önskvärt att inga fertila kvinnor utsätts för exponering för bly, så att halten i blod överstiger normalvärdet i svensk kvinnlig allmänbefolkning, som ligger på 0,15 µmol/l. Eftersom bly som lagras i ben frisätts under graviditet och amning, har även den blyexponering som modern utsätts för tidigare i livet betydelse.

73 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Med tanke på de allvarliga hälsoriskerna är en sänkning av blodblyhalterna väl motiverade. Beroende på hälsoriskernas karaktär kan inte dessa sänkningar på kort sikt ge utslag i hälsostatistiken. Företagens sammantagna kostnad för detta bedöms inskränka sig till ökade kostnader för läkarundersökningar. 7.5 Nattarbete (28-30, bilaga 3) Beskrivning av förslaget Förslaget innebär att definitionen av nattarbete anpassas till Arbetstidslagens definition. Enligt förslaget och Arbetstidslagen innebär nattarbete att minst tre timmar av dygnets arbete normalt utförs mellan kl och eller att minst en tredjedel av årsarbetstiden förväntas utföras mellan kl och Enligt de nu gällande föreskrifterna om medicinska kontroller betraktas varje period om sju timmar som innefattar tiden som natt. Arbetstagare som sannolikt kommer att fullgöra minst 38 procent av årsarbetstiden om natten ska enligt föreskrifterna om medicinska kontroller erbjudas läkarundersökning Motiv till förslaget Olikheterna i definitionerna av nattarbete har orsakat merarbete hos arbetsgivarna och hos Arbetsmiljöverket. I vissa fall har det varit tidskrävande att beräkna vilka arbetstagare som omfattas av Arbetstidslagens definition på nattarbete, men inte på kraven på hälsokontroll enligt föreskrifterna om medicinska kontroller. Svårigheterna att beräkna beror på att tidsintervallen är olika mellan lagen och föreskrifterna. Dessutom anger lagen att en tredjedel av årsarbetstiden förväntas utföras inom tidsintervallet medan föreskrifterna anger 38 procent. Ändringen innebär också en förenkling av genomförandet av EU-direktivet, som kan förenkla vid EU-kontrollerna av tillämpningen av direktiven. Ändringen kan också förenkla informationen om gällande regler Kostnader och andra följder av förslaget Förslaget medför att fler arbetstagare ska genomgå hälsoundersökning. Antalet arbetstagare som ska genomgå hälsoundersökning bedöms öka med personer Dessa ska genomgå hälsoundersökning inledningsvis och vart tredje år eller vart sjätte år beroende på ålder.

74 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Ytterligare arbetstagare ska därför genomgå en inledande hälsoundersökning. Därefter beräknas antalet tillkommande hälsoundersökningar uppgå till 300 per år. Om kostnaden för varje läkarundersökning uppgår till kronor och den anställdes timkostnad beräknas till 350 kronor blir den inledande kostnaden x = 2,1 miljoner kronor och den årliga kostnaden 300 x = kronor. Om arbetsgivarna och Arbetsmiljöverket sammanlagt lägger ner timmar per år för att beräkna vilka som omfattas av föreskrifterna till en timkostnad av 700 kronor kan besparingarna beräknas till kronor. Förslaget kan innebära ytterligare besparingar för arbetsgivarna, då de utifrån resultaten av undersökningarna vidtar åtgärder som minskar den arbetsrelaterade ohälsan. 7.6 Klättring med stor nivåskillnad (75-77, bilaga 12) Beskrivning av förslaget Enligt föreskriftsförslaget ska arbetsgivaren anordna hälsoundersökningar (läkarundersökningar) med tjänstbarhetsbedömning av arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär klättring mer än 13 meter i stolpe, stege, träd eller liknande med en nivåskillnad som ger risk att falla fritt denna sträcka eller hamna i en situation där undsättning är försvårad. Läkarundersökningarna ska utföras innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet och återkommande med olika intervaller beroende på arbetstagarens ålder. Förslaget innebär att föreskrifterna utvidgas från att ha gällt enbart höjdarbete i master och stolpar till att gälla allt höjdarbete med snarlika risker Motiv till förslaget Klättring med stor fysisk belastning innebär en betydande påfrestning på hjärta och cirkulationsorgan. Gällande regler om mast- och stolparbete behöver utvidgas till att gälla all klättring med stor nivåskillnad, eftersom riskerna är desamma. Syftet är med kravet på hälsoundersökning är att undvika olycksfall, sjukdom och dödsfall med åtföljande lidande och kostnader för den enskilde, samhället och arbetsgivaren Kostnader och andra följder av förslaget Förslaget medför att fler arbetstagare ska genomgå hälsoundersökning. Antalet arbetstagare som ska genomgå hälsoundersökning bedöms öka med personer.

75 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Antalet tillkommande hälsoundersökningar beräknas uppgå till 500 per år. Om kostnaden för varje läkarundersökning uppgår till kronor och den anställdes timkostnad beräknas till 350 kronor blir den totala kostnaden 500 x = kronor. Timkostnaden för den anställde har beräknats på samma sätt som arbetsgivarens kostnad för en sjukskriven medarbetare, se nedan. Arbetsmiljöverket har beräknat att en sjukskriven medarbetare kostar arbetsgivaren lågt räknat kronor per dag (350 kronor per timme). Kostnaden har beräknats enligt följande: 90 procent av lönen (i vårt exempel kronor/månad) + semesterkostnad + sociala avgifter + omkostnader för lokaler, utrustning m.m. utslaget per arbetsdag (50 procent i påslag).(arbetsmiljöverkets webbplats, Dolda faror på arbetsplatsen) Om sammanlagt 1000 sjukdagar per år inträffar bland de berörda 1000 arbetstagarna på grund av olyckor vid klättring kan kostnaden för arbetsgivarna beräknas till kronor. Om olyckor och sjukskrivningar på grund av klättring med stor fysisk belastning kan undvikas innebär detta motsvarande besparingar för arbetsgivarna. Minskat antal olyckor och sjukskrivningar innebär också besparingar för samhället och individerna liksom minskat lidande för de drabbade. Dödsfall vid klättring med stor nivåskillnad inträffar. Av Arbetsmiljöverkets statistik framgår att antalet dödsfall är mycket litet. Underlaget medger därför inga beräkningar av kostnader för arbetsgivaren för nyrekrytering och kompetensutveckling. 7.7 Upphävande av krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket (MKA 10 ) Beskrivning av förslaget Enligt föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, 10, ska arbetsgivaren sända in vissa uppgifter till Arbetsmiljöverket. Det gäller läkarundersökning vid arbete med bly, kadmium och fibrosframkallande damm och biologisk exponeringskontroll vid blyarbete och kadmiumarbete. Fibrosframkallande damm inkluderar asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer. Paragrafen upphävs helt, vilket innebär att uppgifter om resultaten inte längre ska sändas in till Arbetsmiljöverket. Däremot ska, enligt förslaget, register fortfarande föras över alla arbetstagare som genomgått hälsoundersökningar. Dessa register ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.

76 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Motiv till förslaget Syftet med ändringen är att minska de administrativa kostnaderna för företagen och Arbetsmiljöverket Kostnader och andra följder av förslaget Förslaget innebär besparingar för företagen genom att de inte behöver sända in sammanställningar till Arbetsmiljöverket. De minskade administrativa kostnaderna för företagen kan beräknas med utgångspunkt från schabloner i Nuteks rapport Mätning av företagens administrativa kostnader på arbetsrättsområdet, R2006:03. Enligt bilaga 6 till rapporten är schablontiden 5 minuter för kopiering och insändande av uppgifter. Tiden för upprättande av den sammanställning som ska skickas in uppgår till 15 minuter, sammanlagt 20 minuter. Timlönen inklusive arbetsgivaravgifter för den som ska upprätta sammanställningen och skicka in den beräknas enligt rapporten uppgå till 400 kronor. Tabell 7. Antalet sammanställningar som enligt gällande föreskrifter skulle sändas in (jämför tabell 4) Arbete med Periodicitet Antal sammanställningar per år Bly Varje kvartal 400 Kadmium Varje kvartal 108 Asbest Vart tredje år 167 Kvarts Vart tredje år 200 Syntetiska oorganiska fibrer Vart tredje år 333 Summa De sammanlagda minskade administrativa kostnaderna i kronor för företagen kan beräknas utgående från ovanstående uppgifter. Antal sammanställningar x timlön x tid i timmar = x 400 x 1/3 = kronor. Den minskade administrativa kostnaden uppgår till kronor.

77 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 7.8 Övriga ändringar I övrigt är den viktigaste förändringen att arbetsgivarens ansvar har förtydligats. I förslaget har nya paragrafer, 9 och 10, införts om hur arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar och biologiska exponeringskontroller. Paragraferna innehåller en punktvis uppdelning av kraven, som gör det lätt för arbetsgivaren att pricka av att bestämmelserna följs. Av bilagorna, som är en del av föreskrifterna, framgår sedan hur läkaren ska genomföra hälsoundersökningarna. När det gäller handintensivt arbete kan även andra yrkesgrupper ha kompetens att utföra undersökningarna. Krav på dokumentation av att hälsoundersökningarna har anordnats införs enligt vissa av kraven i 9 och 10. Dokumentationen gäller vilka arbetstagare som erbjudits att delta, vilka arbetstagare som avser att delta samt beställning av hälsoundersökning med uppgift om vilken kompetens som den som utför undersökningen ska ha, samt beställning av biologisk exponeringskontroll. Dokumentationen utgör en administrativ kostnad som gäller samtliga beställda hälsoundersökningar och exponeringskontroller. Vid beräkning av den administrativa kostnaden för dokumentationen antas att berörda arbetsgivare behöver dokumentera i genomsnitt två gånger per år, en gång rutinmässigt och en gång vid förändringar eller nyanställningar. Dokumentationen beräknas ta 10 minuter per år. Berörda är samtliga arbetsgivare som anordnar riktade hälsokontroller. Arbetsgivare med handintensivt arbete, cirka , bedöms vara den största gruppen arbetsgivare. En annan stor grupp är verksamheter där nattarbete förekommer. Sammanlagt uppskattas att arbetsgivare berörs av dokumentationskravet. Om timlönen, inklusive sociala avgifter, uppgår till 700 kr kan den administrativa kostnaden beräknas till x 700 x 1/6 = kronor per år. Dokumentationskravet i sig bedöms inte medföra några ekonomiska besparingar för företagen, men underlättar för arbetsgivaren att kontrollera att alla arbetstagare som behöver det erbjuds att delta i hälsoundersökningen. Arbetsgivaren får också lättare att samlat kunna uppvisa att man följt de krav som gäller. Kraven på tjänstbarhetsbedömning och tjänstbarhetsintyg har också förtydligats genom en punktvis beskrivning av vad tjänstbarhetsintyget ska innehålla och hur tjänstbarhetsintyget ska användas, Regler för hur utländska tjänstbarhetsintyg ska bedömas har blivit införda, 18. Genom en ny rubrik Riktad hälsoundersökning med tjänstbarhetsbedömning framgår tydligt vilka hälsoundersökningar, som kräver tjänstbarhetsbedömning. Det gäller vissa kemiska ämnen och grupper av ämnen samt vissa fysiskt krävande arbeten. En viktig ändring är att ensamföretagare föreslås inkluderas i de nya föreskrifterna, 6. Denna ändring berör framför allt områdena handintensivt arbete, arbete med

78 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) allergiframkallande produkter och klättring med stor nivåskillnad. Inom övriga områden bedrivs arbetet huvudsakligen av större arbetsgivare. Vid handintensivt arbete är det särskilt viktigt att inkludera ensamföretagare, eftersom ungefär hälften av de berörda företagen saknar anställda. Bland ensamarbetande yrkeskategorier som arbetar med allergiframkallande produkter kan nämnas nagelteknologer och personer som arbetar med ögonfransförlängning. Ensamarbete med klättring bedrivs exempelvis av arborister. För att förtydliga arbetsgivarens ansvar har ordet erbjuda ersatts med ordet anordna. Dessutom görs en förenkling beträffande riktade hälsoundersökningar för arbetstagare som sysselsätts i arbete som medför exponering för kvartshaltigt damm, så att endast arbetstagare som utsätts för exponering för kvarts eller kristobalit över halva gränsvärdet under mer än en halv årsarbetstid inkluderas i kravet på hälsoundersökning. En ändring har gjorts, så att det tydligt framgår att periodisk hälsoundersökning krävs även om en första undersökning inte har blivit genomförd. I 60 införs en bestämmelse om att exponeringskontroller inte längre behöver anordnas för personer som vid upprepade kontroller inte bedöms vara exponerade för kadmium. Språkgranskning med syfte att underlätta förståelsen för föreskrifterna har genomförts av en extern språkgranskare.

79 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 7.9 Sammanlagda besparingar och kostnader för företagen Tabell 8. Besparingar för företagen Område Besparingar för företagen, kronor per år Handintensivt arbete Kvicksilverexponering Blyexponering Nattarbete Klättring med stor nivåskillnad Sammanlagt Beroende på riskernas karaktär har besparingarna ej beräknats. Beroende på riskernas karaktär har besparingarna ej beräknats. Besparingarna för företagen uppgår till kronor per år. Ytterligare besparingar uppkommer på grund av minskning av de administrativa kostnaderna med kr kr = kr, se nedan. De sammanlagda besparingarna för företagen uppgår till kronor. Tabell 9. Sammanlagda administrativa kostnader för företagen Område Kostnad första året, kronor Administrativ kostnad, kronor per år Handintensivt arbete Ökning Kvicksilverexponering Ökning Esterplast - Minskning Blyexponering Ökning Nattarbete Ökning Klättring med stor nivåskillnad Ökning Uppgifter till Arbetsmiljöverket - Minskning Dokumentation av beställningar Ökning Sammanlagt Ökning Med undantag för dokumentationen av beställningar av riktade hälsoundersökningar består kostnaderna numera enbart av administrativa kostnader för analyser och läkarundersökningar, som även finns beskrivna i avsnitt 11. De sammanlagda administrativa kostnaderna ökar med kronor. För införande av nya rutiner för handintensivt arbete tillkommer en engångskostnad för företagen på kronor.

80 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 7.10 Ändringar av andra föreskrifter Ändringarna i förhållande till föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet medför ändringar i ett antal föreskrifter. Ändringarna är av redaktionell karaktär och innebär inga nya konsekvenser för företagen. Ändringarna är följdändringar, som sakmässigt behandlas i föreliggande konsekvensutredning. Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, 5, kan en myndighet, om det saknas skäl att göra en konsekvensutredning, avstå från att göra en sådan. Arbetsmiljöverket har i ett särskilt beslut redovisat sin bedömning av att konsekvensutredning inte behövs för följdändringar enligt tabell 10. Tabell 10. Föreskrifter som ändras beroende på de nya föreskrifterna om riktade hälsokontroller Föreskrifternas namn AFS:nr Paragrafer Arbete med försöksdjur 1990:11 12 Artificiell optisk strålning 2009:7 12 Asbest 2006:1 49 Belastningsergonomi 2012:2 4, ny 10 Dykeriarbete 2010:16 24 Kemiska arbetsmiljörisker 2011:19 37 a, 37 f, 37 g, ny 37 h Kvarts stendamm 2015:2 26 Mast- och stolparbete 2000:6 6 Rök- och kemdykning 2007:7 15 Syntetiska oorganiska fibrer 2004:1 18 Vibrationer 2005:15 7, 8, 12, Jämställdhet och tillgänglighet Förslaget om åtgärder och riktade hälsoundersökningar vid handintensivt arbete har en tydlig jämställdhetsaspekt. Förslaget initierades i samband med arbetet med Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö Kvinnor har en högre andel sjukskrivningar på grund av besvär i rörelseorganen än män. Riskerna för kvinnor och män är olika, eftersom kvinnor i större utsträckning arbetar med repetitivt arbete och män med kraftkrävande arbetsuppgifter, som ofta kombineras med vibrationer. Riktade hälsoundersökningar har betydelse i det förebyggande arbetet. Eftersom det numera finns undersökningsmetoder skulle hälsoundersökningar vid handintensivt arbete ha särskild betydelse för kvinnors arbetsmiljö.

81 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) De sänkta gränsvärdena för bly i blod på grund av de allvarliga hälsoriskerna för det ofödda barnet kan innebära att yngre kvinnor inte kan arbeta med blyarbete. Detta medför en oundviklig och motiverad konsekvens för yngre kvinnor. På sikt är det önskvärt att sänka gränsvärdena även för män. Förslaget bedöms inte påverka tillgängligheten från ett funktionshindersperspektiv Miljömässiga konsekvenser Förslagen innebär inte någon påverkan på den yttre miljön. 8. Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen Inför varje föreskriftsprojekt görs ett förarbete, med syfte att utreda om någon åtgärd behövs på det aktuella området och om den bästa åtgärden är att utfärda, revidera eller slå samman föreskrifter eller om det finns bättre alternativ. För att undvika dubbelarbete vid myndigheten görs utredning enligt konsekvensutredningens avsnitt 3 och 8 redan i förstudien. Handintensivt arbete (24-27, bilaga 2) Bestämmelser om riskbedömning och åtgärder vid handintensivt arbete finns redan i föreskrifterna och de allmänna råden om belastningsergonomi (AFS 2012:2). Ett alternativ till reglering av riskrelaterade hälsoundersökningar i föreskrifterna om riktade hälsokontroller skulle kunna vara ökad information om vad kravet i föreskrifterna om belastningsergonomi innebär beträffande bedömning av belastning med avseende på tid, rörelsehastighet, frekvens och kraft. Metoder för riskbedömning vid belastning har utvecklats, men Arbetsmiljöverket bedömer att de inte används i tillräcklig utsträckning och att hälsoproblemen är så allvarliga att riskbedömningen behöver kompletteras med en hälsoundersökning. Ländryggsbesvär och besvär i axlar och armar är vanliga skador i rörelseorganen förutom skador i händer och handleder. Riktade hälsoundersökningar även för andra arbeten än handintensivt arbete kan därför övervägas. Förslaget bedöms ha stor förebyggande potential, vilket inte gäller alternativen till reglering i en föreskrift.

82 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Kvicksilverexponering (61-68, bilaga 9) Eftersom förslaget baseras på ett EU-direktiv måste medlemsstaterna enligt direktivets artikel 4 sätta i kraft de regler som är nödvändiga för att följa direktivet. Reglerna går inte utöver direktivets krav, men preciserar dessa. Gränsvärdet är i överensstämmelse med förslaget från EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för yrkeshygieniska gränsvärden, SCOEL. Tidsintervallerna för provtagning har anpassats till de intervaller som gäller för bly och kadmium. Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete (42-51, bilaga 7) Kravet på biologisk exponeringskontroll vid blyarbete baseras på ett EU-direktiv, som måste genomföras i svensk lagstiftning. De föreslagna gränsvärdena ligger lägre än EU:s gränsvärden, vilket motiveras av de allvarliga hälsoriskerna. Nattarbete (28-30, bilaga 3) och klättring med stor nivåskillnad (75-77, bilaga 10) Ändringarna i befintliga föreskrifter av definitionen på nattarbete och utvidgning av tillämpningsområdet för höjdarbete kan endast göras genom en föreskrift. Övriga förslag Förslaget om att inte längre kräva läkarundersökning vid arbete med esterplast och upphäva krav på insändande av uppgifter innebär regelförenklingar, som endast kan göras genom en ändring i en föreskrift. Övriga ändringar i föreskriften innebär förenklingar och förbättringar för företag och andra intressenter utan att medföra ökade risker för arbetstagarna. 9. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen I den mån kommuner och landsting påverkas sker det i deras civilrättsliga egenskap som arbetsgivare. Reglerna påverkar alltså inte kommuner och landsting på annat sätt än andra arbetsgivare och därmed påverkas inte heller den kommunala självstyrelsen. Arbetsmiljöverket bedömer att regeringens medgivande att utfärda föreskriften inte behöver inhämtas. 10. Effekter för kommuner och landsting Föreskrifterna innebär ingen förändring av kommunala befogenheter eller skyldigheter och påverkar inte kommunernas organisation eller landstingens organisation eller verksamhetsformer.

83 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 11. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag De administrativa kostnaderna finns sammanfattade i tabell 9 i avsnitt 7. De administrativa kostnaderna uppkommer på grund av att register ska föras över dem som genomgår hälsoundersökningar. Kostnader uppkommer också för analyser kopplade till provtagningar vid hälsoundersökningarna. De administrativa kostnaderna är av samma typ som de kostnader som redovisades i Nuteks rapport Mätning av administrativa kostnader på arbetsrättsområdet, R2006:03. Handintensivt arbete (24-27, bilaga 2) Tidsåtgången för riktade hälsoundersökningar inriktade på handintensivt arbete bedöms vara 30 minuter vart tredje år för den som genomför undersökningen. Om personer ska hälsoundersökas blir den sammanlagda tidsåtgången 0,5 x x 1/3 = timmar. Detta motsvarar drygt 20 årsarbetskrafter. De administrativa kostnaderna för att undersöka personer uppgår till 35 miljoner kronor per år. Nästan alla kostnader gäller företag. Kvicksilverexponering (61-68, bilaga 9) Förslaget innebär att 25 personer ska läkarundersökas och genomgå blodprovtagning. Initialt krävs att företaget kontaktar företagshälsovården för att organisera de nya hälsoundersökningarna. Därefter inskränker sig de administrativa kostnaderna till kostnaderna för läkarundersökning och provtagning. De administrativa kostnaderna ökar med kronor per år. Första året blir kostnaden kronor. Arbete med esterplast (MKA ) Enligt tidigare beräkningar uppgick de administrativa kostnaderna för medicinska kontroller vid arbete med esterplast till kronor. Denna kostnad utgår. De administrativa kostnaderna minskar med kronor per år. Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete (42-51, bilaga 7) Vid berörda företag finns redan fungerande rutiner för att administrera läkarundersökningar och analyser. En viss ökning av antalet förväntas. Ökningen av de administrativa

84 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) kostnaderna bedöms därför inskränka sig till kostnaderna för dessa undersökningar och analyser. Läkarundersökning: kronor Analyser: kronor De administrativa kostnaderna ökar med kronor per år. Nattarbete (28-30, bilaga 3) Antalet tillkommande läkarundersökningar bedöms uppgå till 300 per år. De administrativa kostnaderna beräknas öka med kronor per år. Klättring med stor nivåskillnad (75-77, bilaga 10) Antalet tillkommande läkarundersökningar beräknas uppgå till 500 per år. De administrativa kostnaderna beräknas öka med kronor per år. Upphävande av krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket (MKA 10 ) Drygt 1000 sammanställningar behöver inte längre sändas in till Arbetsmiljöverket. Minskningen av de administrativa kostnaderna beräknas till kronor per år. Införande av krav på dokumentation av att hälsoundersökningarna har anordnats (9-10 ) Dokumentationen beräknas ta 10 minuter per år. Sammanlagt arbetsgivare berörs av dokumentationskravet. De administrativa kostnaderna beräknas uppgå till kronor per år. 12. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta För att förebygga skador beroende på handintensivt arbete kan framför allt organisatoriska åtgärder krävas för att förhindra att någon arbetstagare sysselsätts med handintensivt arbete mer än fyra timmar per dag. Viss ändring av den maskinella utrustningen kan eventuellt behövas. Kostnader för omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering kan uppkomma. Kostnaderna uppvägs väl av företagens minskade kostnader för sjukskrivning, rehabilitering och nyrekrytering.

85 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Beträffande blyarbete kan kostnader för åtgärder uppkomma vid sidan av de administrativa kostnaderna. Åtgärderna kan gälla bättre rutiner för hygien och användning av andningsskydd och handskar. Dessa kostnader bedöms vara marginella. 13. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller lika för alla företags verksamhet i Sverige. Små företag kan dock övergångsvis påverkas mer än stora, eftersom rutiner för kontakter med företagshälsovården eller motsvarande kan vara upparbetade i lägre grad. Beträffande hälsoundersökning som utförts i annat EU-land eller EES-land ska, enligt 18, kraven på hälsoundersökningen anses vara uppfyllda om arbetsgivaren kan visa att hälsoundersökningen motsvarar kraven. Påverkan på konkurrensförhållandena kan förekomma vid verksamheter där handel förekommer, inom EU och internationellt. Handintensivt arbete förekommer huvudsakligen i verksamheter som inte berörs av handel, exempelvis restauranger, städföretag och frisörer. Inte heller företag som sysslar med klättring med stor nivåskillnad som värmeverk, lantbruk och arborister, sysslar med handel. Ändringarna beträffande kvicksilverexponering och nattarbete är anpassade till EU-direktiv. Smältverk, gjuterier och glasbruk med verksamheter som innebär blyexponering kan däremot konkurrera inom EU eller på en internationell marknad. Kostnaderna för en sänkning av gränsvärdet för halten bly i blod hänförs till läkarundersökningar och analyser. Den sammanlagda kostnadsökningen för samtliga företag har beräknats till kronor per år. Beroende på hälsoriskernas långsiktiga karaktär har företagens besparingar inte kunnat beräknas. Med anledning av den i sammanhanget obetydliga kostnadsökningen för företagen bedöms påverkan på konkurrensförhållandena vid blyexponering vara obetydlig. Endast obetydlig påverkan på konkurrensförhållandena bedöms uppkomma beroende på revideringen av föreskrifterna om medicinska kontroller Annan påverkan Påverkan på företagen har bedömts och i möjligaste mån kvantifierats i föregående avsnitt, huvudsakligen avsnitt 7. Ingen annan påverkan bedöms finnas.

86 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) 14. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Handintensivt arbete, arbete med esterplast och klättring med stor nivåskillnad kan förekomma vid små företag. Beträffande handintensivt arbete och klättring med stor nivåskillnad bedöms den föreslagna utformningen av reglerna på sikt inte medföra behov av särskilda hänsyn till små företag. Vid anpassning av tiden för ikraftträdande bör de små företagens behov beaktas. De föreslagna ändringarna beträffande esterplast medför förenklingar för alla berörda företag. 15. Bedömning av om särskilda hänsyn behövs när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Förslaget till nya föreskrifter innehåller övergångsbestämmelser för att reglera giltighetstiden hos befintliga analysintyg och tjänstbarhetsbedömningar så att inga onödiga undersökningar utförs. Eftersom de nya bestämmelserna om handintensivt arbete kan komma att kräva anpassning av rutiner i berörda verksamheter kan förlängd tid för ikraftträdande för bestämmelserna om handintensivt arbete krävas, särskilt för små företag. Utveckling av rutiner och kompetensutveckling kan även krävas för dem som utför de riktade hälsoundersökningarna. Övergångsperioden har anpassats till behovet av utveckling av nya rutiner och för kompetensutveckling. 16. Bedömning av om det finns behov av speciella informationsinsatser Enligt Arbetsmiljöverkets interna föreskrifter för föreskriftsarbete görs en intern och en extern kommunikationsplan för föreskriften samtidigt som föreskriftstexten och konsekvensutredningen skrivs. De föreslagna bestämmelserna om handintensivt arbete berör ett stort antal företag med olika typer av verksamheter. Informationsinsatserna beträffande de nya kraven på hälsokontroller och om undersökningsmetoder kan bli omfattande. Särskild information riktad till små företag planeras. Den interna informationen till arbetsmiljöinspektörerna kan bli särskilt viktig, eftersom det är dessa som stöter på osäkerheten hos de berörda företagen. Förutom allmän information genom arbetsmarknadens parter och media behövs riktad information till berörda företag och branscher när det gäller kvicksilver- och blyexponering.

87 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (36) Kvicksilverexponering förekommer endast vid ett fåtal företag. Information kommer att behövas om undersökningsmetoder och frekvens. Företag med blyexponering är kända. Företagen är bekanta med undersökningar och provtagningar, men behöver informeras om de nya gränserna, provtagningsintervallen och övergångsbestämmelser. Information behövs även beträffande nattarbete och klättring med stor nivåskillnad. 17. Hur samråd genomförs Arbetsmarknadens parter och andra intressenter gavs möjlighet att yttra sig redan över förstudien till föreskriftsarbetet. Flera yttranden med synpunkter kom in. Ett intressentmöte ägde rum i juni 2016, i god tid före remissen. Synpunkter från intressenterna, exempelvis om föreskrifternas namn och disposition, har inarbetats i förslaget. Intressenterna bidrog med sakuppgifter och kontakter. Vid mötet diskuterades även konsekvenserna av förslagen. Arbetsmarknadens parter och andra intressenter ges möjlighet att yttra sig över föreskriftsförslagen genom ett remissförfarande. Remissen ligger ute i tre månader. Synpunkter från remissinstanserna inarbetas före beslut om föreskrifterna. Strax före beslut ges en sista möjlighet för parterna att påverka beslutet vid ett samrådsmöte. 18. Redovisning av beröringspunkter med andra författningar Regler om hälsoundersökningar finns i många av Arbetsmiljöverkets föreskrifter förutom i föreliggande föreskrift. Separata föreskrifter finns om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget. Särskilda regler om hälsoundersökning finns i föreskrifterna om elektromagnetiska fält, om synundersökning vid bildskärmsarbete och om hörselundersökning i föreskrifterna om buller. I avsnitt 7.10 och tabell 10 redovisas vilka föreskrifter som ändras beroende på de nya föreskrifterna om Riktade hälsoundersökningar. Det gäller föreskrifterna om artificiell optisk strålning, asbest, belastningsergonomi, dykeriarbete, försöksdjur, kemiska arbetsmiljörisker, kvarts stendamm, mast- och stolparbete, rök- och kemdykning, syntetiska oorganiska fibrer och vibrationer. 19. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Kontaktperson på Arbetsmiljöverket är Pia Schyberg, Avdelningen för regler. Telefon: e-post:

88 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (3) Enheten för människa och omgivning Riktade hälsoundersökningar - Ändringar i förhållande till föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA), AFS 2005:6 (bilaga till konsekvensutredning) MKA 1 5, 6 Riktade hälsoundersökningar Kommentarer 2 8 Definitioner , , Bilagorna Kompetenskraven har flyttats till respektive bilaga Utgår Se avsnitt 7.7 i konsekvensutredningen a , Bilaga 7.2, 7.6 Bilaga 8.2, a Bilaga , Bilaga 7.3 Bilaga Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: av.se Organisationsnummer:

89 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (3) MKA Riktade hälsoundersökningar Bilaga 7.6 Kommentarer Ny gräns. Sexmånaderskontroll utgår helt för kvinnor under 50 år. Tremånaderskontroll gäller Ny gräns Nya gränser. För kvinnor yngre än 50 år gäller avstängning vid 0,5 µmol/l blod 21 47, 48 Nya gränser 22 55, Bilaga Utgår Undantag från vissa bestämmelser 27 37, 38, 39 Innehåll flyttat från föreskrifterna om asbest, kvarts och syntetiska oorganiska fibrer Bilaga Bilaga , 34 Innehåll flyttat från föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker 33 32, Bilaga 4.2 Bilaga Hänvisningsparagraf Bilaga 5.4 Bilaga Utgår Se avsnitt 7.3 i konsekvensutredningen 40 Utgår Se avsnitt 7.3 i konsekvensutredningen Hänvisning till föreskrifterna om mast- och stolparbete ersätts Bilaga 12.2

90 Datum Vår beteckning Sid RM 2014/ (3) Riktade MKA hälsoundersökningar Bilaga Bilaga 12.3 Kommentarer Hänvisning till föreskrifterna om rök- och kemdykning ersätts Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Hänvisning till föreskrifterna om dykeriarbete ersätts Bilaga Bilaga Hänvisning till föreskrifterna om vibrationer ersätts Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga , 81, 82 Bestämmelser om sanktionsavgifter ersatta med Sanktionsavgifter

91 Asbest Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2006:1) om asbest

92 AFS 201X:X 2

93 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2006:1) om asbest; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1) om asbest dels att rubriken ovan 49 ska ha följande lydelse, dels att 16, 18, 19, 36 och 49 ska ha följande lydelse, dels att 50 upphör, dels att de allmänna råden till 49 och 50 upphör. Rivning 16 Ansökan om tillstånd enligt 12 första stycket ska lämnas in till Arbetsmiljöverket av den arbetsgivare vars arbetstagare ska utföra rivning. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som anger hur rivningsarbete ska utföras för att förhindra ohälsa, 2. intyg om asbestutbildning för dem som ska leda och för dem som ska delta i rivningsarbetet, 3. intyg om sådana riktade hälsoundersökningar som avses i 49 (tjänstbarhetsintyg) för dem som ska delta i rivningsarbetet, samt 4. yttrande över ansökan från regionalt skyddsombud eller, om sådant skyddsombud inte finns, yttrande från annat skyddsombud som företräder de arbetstagare som ska delta i rivningsarbetet. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd behöver inte bifoga sådana handlingar som avses i andra stycket punkterna 3 och 4. Detsamma gäller de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. (AFS 2014:27)

94 18 På en arbetsplats där rivning som anges i 12 första stycket utförs skall handlingar finnas om 1. Arbetsmiljöverkets tillståndsbeslut, 2. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella rivningsarbetet, 3. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i rivningsarbetet, 4. intyg om sådana riktade hälsoundersökningar som avses i 49 (tjänstbarhetsintyg) för dem som deltar i rivningsarbetet samt 5. uppgifterna i anmälan enligt 17 andra stycket. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet behöver inte följa vad som anges om tjänstbarhetsintyg enligt första stycket punkt 4. På en plats där arbete som avses i 12 andra stycket utförs skall handlingar finnas om 1. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella arbetet, och 2. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i arbetet. 19 Den som leder och den som utför arbete med asbest eller asbesthaltigt material skall ha genomgått sådan utbildning om asbest som minst omfattar avsnitt om asbestens egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, skyddsåtgärder, nödfallsåtgärder, handhavande av personlig skyddsutrustning, arbetsmetoder, kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåtgärder samt bestämmelser om riktade hälsoundersökningar. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har genomgått utbildningen samt att arbetstagarnas kunskaper uppdateras när det behövs. Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte den som skall leda och inte heller den som skall utföra rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del av sådan anordning som innehåller asbest eller asbesthaltigt material. Därvid gäller i stället bestämmelserna om utbildning i Den som leder och den som utför arbete med rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del av sådan anordning som innehåller asbest eller asbesthaltigt material ska ha genomgått sådan särskild

95 utbildning om asbest som minst innehåller avsnitt om asbestens egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, skyddsåtgärder, nödfallsåtgärder, handhavande av personlig skyddsutrustning, arbetsmetoder, kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåtgärder, bestämmelser om riktade hälsoundersökningar samt rivningsteknik med praktiska tillämpningsövningar. De personer som avses i första stycket ska därefter minst vart femte år genomgå en kompletterande utbildning om asbest bestående av kunskaps-repetition och aktualisering av kunskapsläget. Utbildningen enligt första stycket uppfyller även utbildningskravet för sådan hantering som anges i 11. Arbetsgivaren ska se till att de personer som avses i första eller andra stycket har genomgått föreskrivna utbildningar och ska kunna uppvisa giltiga utbildningsbevis för dessa personer. Den arbetsgivare som sysselsätter personer som avses i första eller andra stycket och som inte kan uppvisa giltiga utbildningsbevis ska betala sanktionsavgift om kronor för varje sådan person, se 51. (AFS 2014:27) Riktade hälsoundersökningar 49 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i - arbete enligt 10 i de här föreskrifterna, när det anges i tillståndet, - arbete enligt 11 i de här föreskrifterna, när det anges i tillståndet, eller om arbetet kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår, - arbete enligt 12 i de här föreskrifterna, eller - annat arbete än som avses i i de här föreskrifterna, som kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår. 1. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM 5

96 Christina Jonsson Anna Varg

97 Dykeriarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2010:16) om dykeriarbete 7

98 AFS 201X:X 8

99 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2010:16) om dykeriarbete; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2010:16) om dykeriarbete att 24 ska ha följande lydelse. 24 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS.) om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i dykeriarbete. 2. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg

100 Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

101 AFS 201X:X 11

102 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2012:2) om belastningsergonomi; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:2) om belastningsergonomi dels att föreskrifterna kompletteras med en ny 10, dels att sista stycket i de allmänna råden till 4 får följande lydelse. 10 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS.) om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar av vissa arbetstagare som utför handintensivt arbete, det vill säga en kombination av snabba handledsrörelser och kraft. 3. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg

103 Till 4.. För att förebygga belastningsbesvär särskilt i arbeten med stora påfrestningar på rörelseorganen kan det ibland vara motiverat att genomföra riktade hälsoundersökningar. Med riktade hälsoundersökningar kan man upptäcka tidiga tecken till besvär så att arbetsmiljön kan förbättras innan besvären blivit mer kroniska och man kan se om det finns ett behov av arbetsanpassning. Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar. 13

104 Syntetiska oorganiska fibrer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer

105 AFS 201X:X 15

106 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer dels att 18 ska ha följande lydelse, dels att de allmänna råden till 18 ska ha följande lydelse. 18 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS.) om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som medför exponering för sådana - eldfasta keramiska fibrer, - specialfibrer, eller - kristallina fibrer som omfattas av de här föreskrifterna. Första stycket gäller dock inte i verksamheter där 1. material som innehåller mindre än 5 viktprocent syntetiska oorganiska fibrer hanteras, eller 2. arbetstagaren exponeras för sådana fibrer som anges i första stycket vid enstaka tillfällen och mindre än 50 timmar per kalenderår. 4. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X

107 ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg 17

108 Till 18 I samband med städning, liksom vid underhålls- och servicearbete, kan fibrer komma att frigöras. Det är därför viktigt att även andra än de som direkt arbetar med ovan nämnda fibrer, t.ex. verksamhetens städ- och underhållspersonal, får genomgå riktad hälsoundersökning. Den riskbedömning som skall utföras enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker är ett viktigt underlag för att kunna avgöra vilka i dessa grupper som inte behöver genomgå riktade hälsoundersökningar.

109 Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker 19

110 AFS 201X:X 20

111 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker dels att 37 a, 37 f, 37 g och 50 ska ha följande lydelse, dels att rubriken ovan 37 f ska ha följande lydelse, dels att rubriken ovan 50 ska ha följande lydelse. 37 a Då riskbedömningen, enligt 5 9 har visat att det kan förekomma exponering för allergiframkallande kemiska produkter ska bestämmelserna i 37 b e tillämpas för de som sysselsätts: 1. med farliga kemiska produkter som, enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen), ska vara märkta med någon av följande faroangivelser, H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion, H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning, 2. med lim eller andra kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat eller 3. med arbete som innebär termisk nedbrytning av material som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd. (AFS 2014:43) Riktade hälsoundersökningar 37 f I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kemiska produkter vars innehåll av 1. epoxiplastkomponenter,

112 2. formaldehydhartser, 3. metakrylater, eller 4. akrylater innebär att de enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 ska vara märkta med texten 1. Kan orsaka allergisk hudreaktion (H317), eller 2. Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (H334). Första stycket gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 37 g I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för 1. kemiska produkter vars innehåll av diisocyanater eller organiska syraanhydrider medför att de enligt förordningen (EG) 1272/2008 ska vara märkta med texten Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (H334), 2. kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl- 2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka, eller 3. isocyanater som bildas vid termisk nedbrytning. Första stycket gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen och riktade hälsoundersökningar för bly, kadmium och kvicksilver 50 När nedan uppräknade ämnen, eller material som innehåller ämnena, hanteras så att exponering via inandning kan förekomma ska riskbedömningen alltid innefatta mätningar av ämnena i andningszonen. 1. Bly och oorganiska blyföreningar. 2. Etylenoxid. 3. Kadmium och oorganiska kadmiumföreningar. 4. Styren, vinyltoluen eller andra reaktiva monomerer vid esterplastframsställning.

113 Mätning enligt första stycket behöver inte utföras om det är ett arbete som utförs kortare tid än två månader per år. Mätning behöver heller inte göras om man kan visa att det är uppenbart onödigt på grund av att mängden är försumbar, exponeringstiden kort eller hanteringen är ordnad så att halten i luften är försumbar. Mätning ska utföras inom tre månader efter det att hanteringen påbörjats, om hanteringen ändrats så att tidigare mätning inte är rättvisande samt efter ett år. Därefter ska mätning göras med nedanstående tidsintervall. Tidsintervallen får överskridas med högst två månader. Mätresultatet jämfört med nivågränsvärdet från två på varandra följande mätningar Minst ett av mätresultaten är över 1/2 gränsvärdet Båda mätresultaten är mellan 1/5 och 1/2 gränsvärdet Det ena mätresultatet är mellan 1/5 och 1/2 gränsvärdet och det andra under 1/5 av gränsvärdet Båda mätresultaten är under 1/5 av gränsvärdet Tid till nästa mätning 1 år 3 år 3 år 5 år Mätningen ska dokumenteras i en mätrapport enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. (AFS 2014:43) I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för bly, kadmium eller kvicksilver i någon form. Dessa krav gäller dock inte om arbetsgivarens bedömning visar att exponeringen är försumbar även utan personlig skyddsutrustning. Bedömningen och skälen till bedömningen ska ha dokumenterats skriftligt. 5. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X 23

114 ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg

115 Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2015:2) om kvarts stendamm i arbetsmiljön 25

116 AFS 201X:X 26

117 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2015:2) om kvarts stendamm i arbetsmiljön; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:2) om kvarts stendamm i arbetsmiljön dels att rubriken ovan 26 ska ha följande lydelse, dels att 26 ska ha följande lydelse, dels att det allmänna rådet till 26 ska ha följande lydelse. Riktade hälsoundersökningar 26 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas, eller sysselsätts, i ett arbete där halten respirabelt damm av kvarts eller kristobalit i luften överstiger halva det hygieniska gränsvärdet under mer än en halv helårsarbetstid, enligt en exponeringsbedömning enligt 7 2 stycket 4 punkten i de här föreskrifterna. Allmänna råd: I bestämmelsen avses den sammanlagda exponeringstiden under ett år. Det är viktigt att arbetsgivaren tar reda på arbetstagarens samtliga exponeringsperioder under året. 6. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM

118 Christina Jonsson Anna Varg

119 Mast- och stolparbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete 29

120 AFS 201X:X 30

121 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2000:6) om mast- och stolparbete; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete dels att rubriken ovan 6 ska ha följande lydelse, dels att 6 ska ha följande lydelse, dels att det allmänna rådet till 6 ska upphöra. Riktade hälsoundersökningar vid klättring med stor nivåskillnad 6 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS.) om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär klättring mer än 13 meter i stolpe, stege, träd eller liknande, med en nivåskillnad som ger risk att falla fritt denna sträcka eller hamna i en situation där undsättning är försvårad. 7. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg

122 Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning

123 AFS 201X:X 33

124 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2009:7) om artificiell optisk strålning; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning att 12 ska ha följande lydelse. 12 Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagaren läkarundersökning om 1. exponeringen för artificiell optisk strålning överskridit gränsvärdena i 4 eller 2. det vid en hälsoundersökning visat sig att en arbetstagare drabbats av en sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller annan sakkunnig inom företagshälsovården eller inom den övriga sjukvården anser beror på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar för att den som utför läkarundersökningen får tillgång till de resultat i riskbedömningen enligt 7 som kan vara av betydelse för undersökningen. 8. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg

125 Rök- och kemdykning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:7) om rök- och kemdykning 35

126 AFS 201X:X 36

127 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:7) om rök- och kemdykning; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:7) om rök- och kemdykning dels att 15 ska ha följande lydelse, dels att det allmänna rådet till 15 ska upphöra. 15 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS.) om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning för arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete med rök- eller kemdykning. Detta gäller inte arbetstagare som endast förväntas utföra insatser som bara innebär måttlig fysisk ansträngning eller belastning. 9. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 201X ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Varg

128 Vibrationer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2005:15) om vibrationer

129 AFS 201X:X 39

130 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2005:15) om vibrationer; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15) om vibrationer dels att 7 och 12 ska ha följande lydelse, dels att 13 upphävs, dels att det allmänna rådet till 12 ska ha följande lydelse, dels att det allmänna rådet till 13 upphävs. 7 Riskbedömningen ska genomföras regelbundet och revideras inför förändringar i verksamheten som kan göra bedömningen inaktuell eller om resultat från riktade hälsoundersökningar visar att tecken på att någon arbetstagare har skadats av vibrationer eller att det av andra skäl är befogat. Riskbedömningen skall dokumenteras och bevaras så att uppgifterna kan användas vid en senare tidpunkt. 12 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om riktade hälsoundersökningar finns krav på att arbetsgivaren ska anordna riktade hälsoundersökningar för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för vibrationer om exponeringen - överstiger insatsvärdena enligt bilaga 3, tabell 1, eller - sker på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå, till exempel om en arbetstagare som har exponeras på ett liknande sätt har visat tecken på vibrationsskador. 40