STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2009 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2009

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Ärende ORDFÖRANDEN 1 29 Namnupprop, laglighet och beslutförhet Enligt förslaget 2 30 Val av protokolljusterare STADSDIREKTÖREN 3 31 Frågestund Justerare: Maija Anttila och Jussi Halla-aho Ersättare: Minerva Krohn och Kauko Koskinen Enligt förslaget SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 4 32 Ärende bordlagt Val av ledamöter i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts fullmäktige för den mandattid som inleds år 2009 Valdes enligt följande: Ledamöter Aatos Hallipelto Seija Muurinen Sirkku Ingervo Kalle Könkkölä Maija Anttila Personliga ersättare Katja Ivanitskiy Ville Väärälä Tiina Turkia Aki Hyödynmaa Anita Vihervaara STADSDIREKTÖREN 5 33 Fullmäktiges sammanträden Enligt förslaget

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Överskridning av anslag och fastställande av verksamhetsbidrag i 2008 års budget Enligt förslaget BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET 7 35 Ändring av miljöskyddsföreskrifterna för Helsingfors stad Enligt förslaget BILDNINGS- OCH PERSONALVÄSENDET Tilläggslista 3a Val av nämndemän vid tingsrätten för mandattiden Valdes enligt bilaga 1 STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET 8 37 Tidpunkt för när villkoret om periodisk justering av arrendet i arrendeavtal för bostadstomter ska börja tillämpas inom bostadsproduktion med statligt stöd Enligt förslaget 9 38 Projektplan för ombyggnad av servicehuset och servicecentralen Kinaborg Enligt förslaget Projektplan för ombyggnad av Laajasalon ala-asteen koulus skolhus Enligt förslaget Detaljplaneändring för tomten 30200/1 och kvarteren 30203, och m.m. i Munksnäs (norra Lövö) (nr 11677) STADSDIREKTÖREN Enligt förslaget

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Behandling av vissa fullmäktigemotioner Enligt förslaget Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: Motion 5 Stadsfullmäktige förutsätter att det tillsätts en arbetsgrupp med uppgift att komma med alternativa förslag om hur kommuninvånarnas delaktighet och demokrati kan främjas i Helsingfors. Arbetsgruppen bör utreda helsingforsarnas nuvarande sätt att delta och orsakerna då de låter bli att delta, likaså jämföra olika förvaltningsmodeller som tillämpas i Finland och i grannländerna utgående från hur de främjar kommuninvånarnas inflytande på beredningen av ärenden och på beslutsfattandet. (Kati Peltola, rösterna 55 2) Motion 31 Stadsfullmäktige förutsätter, i syfte att påskynda genomförandet av den i stadsstyrelsens svar avsedda övergripande planen för cykelparkeringar, att cykelparkeringar enligt motionen anläggs så fort som möjligt (utan att den övergripande planen blir klar) nära stadens förvaltningar, om det inte föranleder avsevärda merkostnader. (Matti Enroth, rösterna 71 0) VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER 14 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Terhi Koulumies m.fl. om kostnaderna för inrättande av privata daghem 15 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Terhi Koulumies m.fl. om redovisning av stöd 16 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Pia Pakarinen m.fl. om skolvärdar till skolorna

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ /Kj Budgetmotion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om stöd till närståendevårdare för bättre ork 18 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Heli Puura m.fl. om anställning av en samhällsarbetare för Degerö 19 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Kati Peltola m.fl. om mer personal till hälsostationerna 20 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om upplösande av förortsfonden 21 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om ökade anslag för socialverket 22 42/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om bättre offentlig service i Månsas 23 42/Kj Motion av ledamoten Lasse Männistö m.fl. om anvisningar till förvaltningarna för processen med behandling av fullmäktigemotioner 24 42/Kj Motion av ledamoten Kauko Koskinen m.fl. om filmversion av filmen Helsingfors, för evigt 25 42/Ryj Motion av ledamoten Päivi Lipponen m.fl. om avlägsnande av klotter i Gamlas

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ /Ryj Motion av ledamoten Eija Loukoila m.fl. om busshållplatser på Öster leden 27 42/Ryj Motion av ledamoten Terhi Peltokorpi m.fl. om en spårvägslinje mellan Östra Böle och Arabia 28 42/Ryj Motion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om användning av palmoljediesel och grundande av en biogasanläggning 29 42/Stj Motion av ledamoten Sole Molander m.fl. om hälsokontroller för personer som fyllt 67 år 30 42/Sj Motion av ledamoten Pia Pakarinen m.fl. om konkurrensutsättning av kosthåll och städning 31 42/Sj Motion av ledamoten Päivi Lipponen m.fl. om lokaler för idrottsinriktad eftermiddagsverksamhet i Tölö 32 42/Sj Motion av ledamoten Päivi Lipponen m.fl. om kravet på gruppstorlek för skolornas A-språk 33 42/Sj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. om tiden för vinterbad på Simstadion 34 42/Sj Motion av ledamoten Sirpa Puhakka m.fl. om en genomförandeplan för aktivering av arbetslösa

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ /Sj Motion av ledamoten Sole Molander m.fl. om säljande av utbildning till utlandet i vissa av stadens läroanstalter 36 42/Kaj Motion av ledamoten Pia Pakarinen m.fl. om genomfartstrafiken på Granövägen 37 42/Kaj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om en linbana från Järnvägsstationen till Borgbacken 38 42/Kaj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. om stadens förfarande med bostadskön NÄRVAROLISTA De närvarande ledamöterna och ersättarna vid Helsingfors stadsfullmäktiges sammanträde

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN TERHI KOULUMIES M.FL. OM KOSTNADERNA FÖR INRÄTTANDE AV PRIVATA DAGHEM Stn Vi föreslår att stadsfullmäktige ska reservera ett tillräckligt stort anslag för kostnaderna för inrättande av privata daghem. Det råder brist på dagvårdsplatser i Helsingfors, också antalet familjedagvårdare har minskat de senaste åren. Unga barnskötare vill inte längre arbeta hemma utan söker sig hellre till arbetsplatser utanför hemmet. Dessa yrkesmänniskor bör ha en möjlighet att inrätta små lokala daghem. Privata daghem sparar skattepengar för helsingforsarna eftersom det blir billigare för staden att betala dagvårdsstöd för barn som sköts på sådana än att ordna dagvård i form av egen kommunal produktion. Dagvården regleras genom stränga lagar och bestämmelser både inom den privata och inom den offentliga sektorn, exempelvis gäller strikta kvalitetskrav för fastigheter som används. Eftersom det är mycket dyrt att inrätta daghem har nya företagare svårt att komma in på marknaden och konkurrera med den offentliga tjänsteproduktionen, som stöds kraftigt. Då staden bygger ett nytt daghem har den en budget på flera miljoner euro. Staden bör därför skapa ett system som gör det lättare att starta verksamhet i form av små daghem. En engångsersättning bör ges för kostnaderna för inrättande av privata daghem, och staden bör också tillsammans med företag kartlägga lämpliga lokaler där daghem kan placeras. Vi föreslår med hänvisning till det ovanstående att stadsfullmäktige ska reservera ett tillräckligt stort anslag för kostnaderna för inrättande av privata daghem.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN TERHI KOULUMIES M.FL. OM REDOVISNING AV STÖD Stn Vi föreslår att också indirekta stöd från staden till personer, företag och organisationer ska tas upp i budgeten. Ett exempel på sådana indirekta stöd är skillnaden mellan den hyra som staden tar ut för en fastighet eller en bostad och hyran för ett motsvarande objekt på den fria marknaden. De stöd som staden betalar för olika verksamheter blir transparentare genom detta nya redovisningsförfarande.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN PIA PAKARINEN M.FL. OM SKOLVÄRDAR TILL SKOLORNA Stn Det är med tanke på säkerheten viktigt att alla skolor också under lektionerna har vuxna som kontrollerar vem som kommer in genom ytterdörren och vem som rör sig i korridorerna. Skolorna behöver också annars tillräckligt många trygga vuxna som eleverna känner. Jag föreslår att det i budgeten ska reserveras ett sådant anslag att alla skolor i Helsingfors kan få en egen heltidsanställd skolvärd.

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM STÖD TILL NÄRSTÅENDEVÅRDARE FÖR BÄTTRE ORK Stn Ett drygt tjugotal i Helsingfors får stöd för närståendevård. Antalet personer som vårdar en anhörig eller en annan närstående mycket regelbundet är sannolikt betydligt större. Den här gruppen har stor betydelse inom både socialvården och hälsovården. Staden klarar sig inte utan dem som arbetar nästan bara av kärlek till nästan. Att de stöds på ett mångsidigt sätt för att orka är A och O. Närståendevårdare behöver utöver de tjänster och det stöd de har rätt till enligt lagen (nivån bör höjas) rehabilitering av olika slag, utbildning och rekreation som gör att de orkar bättre och hjälp och information när det gäller omsorg och vård för dem som de vårdar. Det är stadens uppgift att organisera den här servicehelheten. Vi föreslår att stadsstyrelsen ska förplikta förvaltningarna i fråga att utarbeta ett heltäckande och mångsidigt rehabiliterings-, utbildningsoch rekreationsprogram för närståendevårdare med syftet att dessa ska orka bättre och att genomföra programmet. Staden bör samtidigt utreda det latenta behovet av närståendevård och antalet personer som inte får stöd för närståendevård för att vi ska kunna börja hjälpa den gruppen preventivt.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN HELI PUURA M.FL. OM ANSTÄLLNING AV EN SAMHÄLLSARBETARE FÖR DEGERÖ Stn Samhällsarbetaren har en viktig roll i många förorter i Helsingfors. Rollen går ut på att träffa invånarna och inspirera dem att arbeta tillsammans för sitt område. Ökat samarbete mellan olika aktörer och bättre information är faktorer som på ett konkret sätt ökar trivseln och samhörigheten i bostadsområdena. Samhällsarbetaren är i nyckelposition när det gäller att hitta resurser i området, utveckla resurserna och kombinera dem så att de främjar välbefinnande hos invånarna. Samtidigt förbättras verksamhetsförutsättningarna och påverkansmöjligheterna för olika aktörer i området då samarbetet och stödet ökar. Den urbana livsmiljön och livsstilen behöver som motvikt socialt kapital, samhörighet och möjligheter till delaktighet och större inflytande för invånarna. Degerö har ingen egen samhällsarbetare trots att behovet är uppenbart. Området kommer att byggas ut kraftigt de närmaste åren, och antalet invånare ökar från till Degerö har en mångsidig bostadsstruktur och bl.a. ett stort antal barnfamiljer. Servicestrukturen har blivit smalare, köpcentrumsområdet är oroligt och en attraktiv lokal för invånarna saknas. Det är viktigt att samhörigheten stärks med tanke på de stora förändringar som skakar om området. Nya möjligheter öppnar sig bl.a. då Kronbergsstranden och köpcentrumsområdet i Uppby byggs ut. Degerö bör få en områdesarbetsgrupp som representerar många slags myndigheter, föreningar och andra aktörer. Detta kräver att området har en egen samhällsarbetare. T.ex. Hertonäs har en områdesarbetsgrupp och en samhällsarbetare, och erfarenheterna har varit positiva. Vi föreslår att staden snarast ska anställa en ordinarie samhällsarbetare för Degerö. Om detta inte låter sig göras på ett vettigt sätt genom organisering av arbetet och överföring av resurser bör ett tillräckligt stort anslag reserveras för ändamålet i budgeten för år 2010 och därefter i ekonomiplanen.

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN KATI PELTOLA M.FL. OM MER PERSONAL TILL HÄLSOSTATIONERNA Stn Alla politiska grupper i Finland har god primärvård som mål inom hälso politiken. Det oaktat har kommunerna allmänt taget låtit hälsostationerna, som ansvarar för folkhälsoarbetet, bli så dåliga att man kan tala om krisläge. Många hälsostationer i Helsingfors har ingenting alls att erbjuda invånarna eller så har de begränsade snabbmottagningar. Hälsovårdscentralen köper tillfälliga och dyra inhoppare för att täppa till arbetskraftsbristen. När det inte finns tider uppmanas de som försöker få en sådan att söka hjälp privat trots att detta strider mot stadens anvisningar och den lagstadgade vårdgarantin. Ju sämre betjäning hälsostationerna har desto mer anlitar invånarna den privata sektorn. Detta höjer hälsovårdskostnaderna. Helsingforsarna är indelade i tre klasser inom hälsovården och äldreomsorgen. De välbärgade har mångsidiga valmöjligheter medan låginkomsttagare som behöver vård söker sig till de ofta dåligt fungerande hälsostationerna. Den stora majoriteten av kommuninvånarna plockar enligt sin betalningsförmåga och livssituation tjänster i djungeln av kommunala tjänster, privata tjänster och företagshälsovårdstjänster. Vården för äldre, personer med mentala problem och missbrukare är bristfällig och icke-kontinuerlig. Stadens egna hälsostationer måste erbjuda mångsidig kontinuerlig primärvård och snabb tillgång till specialiserad sjukvård. Personalen där måste kunna bedöma vanliga sjukdomar och ordna basvård och rehabilitering som dessa kräver, likaså hemvård. Vanliga laboratorieprov måste också tas på alla hälsostationer. De lagstadgade fristerna i anslutning till vårdgarantin måste komma fram i all information om tidsbeställning och också vara angivna på väggen i hälsostationen. Vårdgarantitiden bör räknas ut och antecknas utgående från den tidpunkt då patienten beställer tid och inte först från den tidpunkt då vårdbehovet bedöms. De som behöver kontinuerlig vård bör ha en personlig skötare och läkare, och en vårdplan bör slås fast tillsammans med dessa. Det antecknas i planen hur ofta patienten ska träffa de ansvariga anställda och hur sjukdomarna och den ordinerade behandlingens effekt ska

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ följas. Dessutom antecknas det var patienten får vård i brådskande situationer. Exakta anvisningar gör patienten tryggare. Med hjälp av dem kan den personliga skötaren också reservera behövliga undersökningar och underrätta patienten om undersökningarna. Onödig tidsbeställning och onödigt köande faller bort då patienten vet hur sjukdomarna följs. Det ska på alla hälsostationer gå att bedöma behovet av hemvård och ordna behövlig vård att ge tillgång till psykiatriska sjukskötartjänster att bedöma mentala problem och ordna behövlig vård att bedöma påverkades tillstånd och ordna behövlig vård med hjälp från socialarbetet. Huvudhälsostationerna ska ha läkare och skötare som stöder och utbildar de anställda på alla hälsostationer i området i fråga om äldreomsorgen och vid bedömning, inom tidig vård och inom långtidsvård när det gäller diabetes, mentala problem, missbruk och andra centrala folksjukdomar. På några år skapas det då ett arbetssätt som gör det möjligt att upptäcka sjukdomar hos helsingforsarna mycket tidigare än nu och att sköta deras hälsa och behandla deras sjukdomar bättre och mer ekonomiskt. Tryggande av personal Konkurrensutsättning av primärvård och servicesedlar nämns ofta som lösning på personalbristen. Båda förvärrar den onda cirkeln att kommunerna blir tvungna att köpa mer privata tjänster till ett högre pris. I och med att de privata hälsovårdsföretagen kan anställa fler läkare och mer vårdpersonal får de kommunala hälsostationerna färre anställda. Vi föreslår med hänvisning till det ovanstående att det i budgetarna för åren ska upptas anslag med hjälp av vilka följande anställs: 1 geriatriska skötare och läkare som deltar såväl i arbetet på den öppna mottagningen som i hemvården för äldre och vården för boende i servicehus och ålderdomshem i området. De anställda får därigenom mångsidig kunskap om hälso- och sjukvård som hänför sig till åldrande och kan tillsammans med hemvårds- och servicehuspersonalen garantera god vård oberoende av var de äldre bor

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ två eller tre psykiatriska sjukskötare till alla hälsostati Dessa stöder med individuellt arbete och arbete i grupp behandlingen av lindriga mentala problem 3 ordinarie läkare och skötare som är specialiserade på allmänmedicin och centrala folksjukdomar och som, utöver att de kan ge god hälsovård och öppen sjukvård, effektivt kan hänvisa dem som behöver specialiserad sjukvård vidare och också ansvara för den fortsatta vården.

17 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM UPPLÖSANDE AV FÖRORTSFONDEN Stn Med tanke på för helsingforsarnas hälsa och välfärd nödvändiga social-, hälsovårds- och bildningstjänster i stadens regi (daghem, hälsostationer, tandkliniker, grundskolor, bibliotek m.m.) föreslår vi att den nuvarande förortsfonden upplöses i syfte att trygga tjänsterna och stoppa utslagningstrenden i ytterstadsområdena (förebyggande arbete och positiv diskriminering).

18 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM ÖKADE ANSLAG FÖR SOCIALVERKET Stn Under den ekonomiska nedgång som råder sedan hösten 2008 måste helsingforsarnas sociala trygghet och grundläggande service tryggas och utslagning förebyggas genom att det säkerställs att det år 2010 finns tillräckligt med anslag för sådan försörjning och lagstadgad service som avses i 19 i grundlagen och åren anslag som tillgodoser invånarnas behov. Vi föreslår därför att anslag för socialverket ska upptas i budgeten för år 2010 och i underlaget för ekonomiplanen för åren enligt följande: a b c d e 7 miljoner euro för barndagvård i stadens egen regi (närdaghem) med tanke på mindre gruppstorlekar och säkerställande av en hög kvalitet och tillräckligt med anställda (också vikarier) 10 miljoner euro för tjänster för barnfamiljer med tanke på förebyggande arbete, tidigt stöd och ökat socialarbete inom barnskyddet så att programmet för välbefinnande bland barn och unga kan genomföras 10 miljoner euro för ökat utkomststöd då arbetslösheten ökar, i synnerhet behovsprövat och förebyggande utkomststöd och socialt ändringsarbete 6 miljoner euro för missbrukarvård med tanke på tidigt ingripande och familjerehabilitering och rehabiliterings-, vård- och terapitjänster i enlighet med den lagstadgade vårdgarantin 10 miljoner euro för tjänster för äldre med tanke på mer socialarbete, boendeservice, förebyggande hembesök, rehabiliteringstjänster och vård på ålderdomshem i stadens egen regi och ökad närståendevård. Vi föreslår dessutom att det i enlighet med socialverkets servicestrategi tryggas invånarorienterade tjänster i stadens egen regi genom ökning av det förebyggande arbetsgreppet och av det tidiga ingripandet. Dessutom slås det fast klara servicelöften och korta tidsfrister

19 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ (beviljande av dagvårdsplats, bedömning inom barnskyddet, behandling av utkomststöd, kartläggning av servicebehovet hos äldre och vårdgarantitider bl.a. vid familjerådgivningen och missbrukarvården) och ett fungerande responssystem byggs upp.

20 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM BÄTTRE OFFENTLIG SERVICE I MÅNSAS Stn Den nya detaljplanen för Månsas gör det möjligt att bygga bostäder och kommersiell service och dessutom höja nivån på den offentliga servicen i området. I det kommande affärscentret planeras lokaler för stadsbiblioteket och arbetarinstitutet. Det har framkommit önskemål om att denna helhet också ska omfatta en öppen träffpunkt för invånarna. Några av de kommande bostadshusen i centrum kan reserveras för servicebostäder för äldre i stadens regi. För småföretagare i området bör det reserveras lokaler i gatuplanet. I Månsas behövs permanenta lokaler för daghemmet Stigen som nu tillfälligt arbetar i en paviljong på finska lågstadieskolans gård. Om användningen av de lokaler som blir lediga efter biblioteket finns flera idéer och saken bör diskuteras med invånarna i området. Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi att det i budgeten för 2010 och ekonomiplanen för reserveras sammanlagt 9 mn euro för planering och byggande av lokaler för biblioteket och arbetarinstitutet i Månsas utgående från att byggarbetena ska kunna inledas Ekonomiplaneramen bör dessutom uppta euro årligen för bibliotekets och arbetarinstitutets verksamhetsutgifter då lokalerna är klara. Vidare föreslår vi att budgeten och ekonomiplanen upptar anslag för öppnande av permanenta lokaler för daghemmet Stigen i brådskande ordning och för byggande av servicebostäder för äldre.

21 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN LASSE MÄNNISTÖ M.FL. OM ANVISNINGAR TILL FÖRVALTNINGARNA FÖR PROCESSEN MED BEHANDLING AV FULLMÄKTIGEMOTIONER Stn Antalet fullmäktigemotioner i Helsingfors stadsfullmäktiges arbete är årligen mycket stort det har vi redan märkt med vår blygsamma erfarenhet efter tre stadsfullmäktigesammanträden. En träffande fullmäktigemotion har den egenskapen att den kan lyfta fram en helt ny fråga och när denna avancerar förbättra stadsbornas vardag och liv i Helsingfors genom någon konkret förändring. na spelar således en viktig roll i det kommunala beslutsfattandet och genomförandet av demokratin. Emellanåt används fullmäktigemotionerna dock orätt på det sättet att de inte siktar på att faktiskt ändra någonting eller på att lyfta fram nya frågor eller främja demokrati utan på att höja ledamotens egen profil genom att de upprepar samma saker som alldeles för en tid sedan har avgjorts eller besvarats i form av motioner. Sådana motioner innebär bara extra arbete för tjänsteapparaten i Helsingfors. Den tid som används för att besvara motioner minskar den tid som tjänstemännen vid de olika förvaltningarna har för att utveckla och genomföra nytt. Fullmäktiges sammanträden förlängs och mötesarvodena stiger. På vilket sätt man än räknar blir kostnaden för behandlingen av varje fullmäktigemotion flera tusen euro. Behandlingen av nya fullmäktigemotioner som baserar sig på nyligen avgjorda eller besvarade bör alltså förenklas. Enligt arbetsordningen för stadsfullmäktige, som godkändes redan år 2000, är det möjligt för stadsstyrelsen att stoppa beredningen av en enskild motion om den finner det för gott. Ett problem är dock att motionerna direkt remitteras för beredning och att de kommer upp i stadsstyrelsen först när processen fortskrider. Vi föreslår att staden ger de olika förvaltningarna anvisningar för processen med behandling av fullmäktigemotioner enligt följande: Om

22 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ en motion väckt av en eller flera stadsfullmäktigeledamöter helt och hållet eller i väsentliga delar motsvarar en som stadsfullmäktige har behandlat under de senaste två åren eller beredaren känner till att stadens organ med förtroendevalda redan behandlar den fråga som ingår i en motion av en eller flera stadsfullmäktigeledamöter bör fullmäktigemotionen föreläggas stadsstyrelsen innan en ny svarsprocess inleds. Stadsstyrelsen prövar om det i frågan har skett någon sådan förändring som kräver en ny behandling av motionen i tjänsteapparaten eller om det räcker att besvara motionen med en hänvisning till det tidigare motionssvaret eller ett konstaterande om att ärendet redan är under behandling.

23 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN KAUKO KOSKINEN M.FL. OM FILMVERSION AV FILMEN HELSINGFORS, FÖR EVIGT Stn Peter von Baghs film Helsingfors, för evigt är ett ypperligt exempel på ett viktigt kulturhistoriskt utredningsarbete, och upptagningen av kulturhistorien på film lämnar värdefull kunskap om vår stadsmiljö till kommande generationer. Helsingfors stads byggnadsnämnd gav von Bagh ett hedersomnämnande för filmen då Rakentamisen Ruusu 2008 utdelades. Filmen var en publikframgång bl.a. på Helsingfors Festspel och festivalen DocPoint. Filmen visades i teve under julen. Med Helsingfors, för evigt går den kände filmentusiasten Peter von Baghs långvariga dröm i uppfyllelse. Filmen är ett sammanfattande kollage om Nordens vita stad. Den ger tidsbilder som hjälper oss att förstå stadens anda, historia och stämningar. För den som arbetar med byggnader och stadsmiljö är filmen en värdefull databas. För närvarande finns filmen bara i videoversion. Dess värde skulle stiga om det gjordes en filmversion av den. Då skulle vi få se det strålande ursprungsmaterialet av landets bästa filmfotografer och regissörer stort uppslaget på vita duken. Filmversionen kunde användas både på stadens egna tillställningar och på internationella festivaler och evenemang runt om i världen. Vi förutsätter att staden inleder underhandlingar med producenten Jouko Aaltonen (Illume Oy) om att han gör en filmversion av Helsingfors, för evigt och samtidigt slår vakt om sin egen rätt till filmen. Finlands filmstiftelse och AVEK är villiga att delta i kostnaderna för filmversionen.

24 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN M.FL. OM AVLÄGSNANDE AV KLOTTER I GAMLAS Stn Klotter är ett verkligt problem i Gamlas. Staden har haft för vana att genast ingripa mot klotter för att klottret inte ska inspirera till mer klotter. Denna princip har inte förverkligats i Gamlas. Nästan alla elskåp som Helsingfors Energi har där är nedklottrade, likaså tågstationen, konstruktionerna under bron osv. Nu sprider sig klottret snabbt också till bostadshusen. Rengöringen är kostsam och det tar sin tid innan disponenten gör något åt saken. Klottret skrämmer de boende, både barn och vuxna. Vi föreslår att staden snart ska rengöra elskåpen och stationen med omgivning i Gamlas. Detta bidrar till att klottret på bostadshus minskar. Vi föreslår också att staden ska rengöra väggarna på bostadshusen. Området blir då rent på en och samma gång.

25 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN EIJA LOUKOILA M.FL. OM BUSSHÅLLPLATSER PÅ ÖSTERLEDEN Stn Svarta backens naturskyddsområde med närliggande skogar är populärt bland naturvänner som frilufts- och rekreationsområde. Hit ordnas ofta naturutflykter för grupper, bl.a. av Helsingfors naturskyddsförening och miljöcentralerna i huvudstadsregionen. Problemet är att det är svårt att komma hit med kollektiva trafikmedel. Helsingfors trafikverks busslinje 93 kör på Österleden till det inkorporerade f.d. Sibboområdet och kör förbi Svarta backen på norra sidan, där de populära utflyktsstigarna börjar. Friluftsområdet skulle vara avsevärt lättillgängligare om det fanns en busshållplats på Österleden vid Svarta backen. Vi föreslår att staden utreder möjligheterna att anlägga en ny busshållplats på Österleden vid Svarta backen.

26 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN TERHI PELTOKORPI M.FL. OM EN SPÅRVÄGSLINJE MELLAN ÖSTRA BÖLE OCH ARABIA Stn Helsingfors stadsfullmäktige har ställt som mål att kollektivtrafikens andel av fordonstrafiken i den tvärgående trafiken ska nå 17 % fram till år För att målet ska uppnås har trafikverket de senaste åren ökat utbudet av tvärlinjer. I högskolekoncentrationen Arabia Gumtäkt studerar läsåret 2008/2009 sammanlagt personer och där arbetar dagligen ca personer. En betydande del av dem som studerar på matematisknaturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, Konstindustriella högskolan och yrkeshögskolan Arcada åker dagligen kollektivt via Böle. En högklassig och snabb spårvägsförbindelse från Böle station till Konstindustriella högskolan och yrkeshögskolan Arcada kan inrättas på det befintliga spårnätet från Bangårdsvägen via Backasgatan, Sturegatan och Tavastvägen. Att inrätta en spårvägslinje kräver då inga investerings- eller anläggningskostnader. Vi föreslår att trafikverket börjar planera en ny spårvägslinje mellan Östra Böle och Arabia.

27 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM ANVÄNDNING AV PALMOLJEDIESEL OCH GRUNDANDE AV EN BIOGASANLÄGGNING Stn Helsingfors stads trafikverk och SAD provkör i samarbete med Neste Oil palmolja i bussar. Försöket har väckt skarp kritik på grund av råämnet i biobränslet. Produktionen av palmolja bidrar till att regnskogar förstörs. Enligt regeringarnas internationella klimatpanel orsakar röjning av regnskogar ungefär en femtedel av utsläppen i världen. Produktionen av palmolja i Sydostasien är också förknippad med allvarliga sociala problem och människorättskränkningar, då odlingarna lägger under sig byar och ursprungsbefolkningen jagas från sina boställen och då plantagerna anlitar barnarbetskraft. Användningen av grön palmolediesel i busstrafiken strider mot klimatoch miljömålen för utveckling av kollektivtrafiken i Helsingfors och inom SAD. Den strider likaså mot världsomfattande mål för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Exempelvis statens tekniska forskningscentral har utrett hur biobränsle för trafiken kan framställas på en förgasningsanläggning där man ur olika biomassor gör syntesgas som kan vidareutvecklas till bl.a. dieselbränsle. Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi att stadsstyrelsen vidtar åtgärder som leder till att palmoljediesel inte längre används i busstrafiken i Helsingfors och huvudstadsregionen. Vidare föreslår vi att det utreds om palmoljedieseln kunde ersättas med bränsle eller biogas som framställs av inhemsk biomassa eller bioavfall. Samtidigt föreslår vi att det utreds om ett biogasverk kunde grundas vid Helsingfors Energi.

28 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN SOLE MOLANDER M.FL. OM HÄLSOKONTROLLER FÖR PERSONER SOM FYLLT 67 ÅR Stn En stark primärvård har störst inverkan då målet är jämlikhet i hälsa. Hälsostationen är ett ställe dit alla kan gå. Men hur säkra att alla kommer dit tillräckligt lätt. Hälsostationerna har de senaste åren inte hållit jämna steg med företagshälsovården och sjukhusen. Hälsostationen är särskilt viktig för dem som inte har tillgång till företagshälsovård. Enda stället där de kan få en remiss till ett sjukhus eller till någon annan fortsatt vård är just hälsostationen. Medan en välbärgad med ett enda telefonsamtal får en läkartid privat eller inom företagshälsovården kan en med lägre inkomster få vänta länge i kön till hälsostationen för en vanlig läkartid, för att inte tala om hur lång tid det tar att få komma in på sjukhus. Hälsovårdsavgifterna kan vara ett hinder för dem som tjänar minst att skynda i väg till hälsostationen. Även om det finns ett avgiftstak måste avgifterna förts betalas till fullo innan det blir aktuellt med avgiftsfria tjänster. För en äldre människa som har enbart folkpension kan pengarna ta slut de första månaderna under året även om avgifterna verkar små för de flesta. Den som är arbetslös är beroende av hälsostationen. Ofta är en som är arbetslös ännu sjukare än en som inte är det. Hälsostationen är viktig också när det gäller förebyggande arbete. En allt större del av hälsoproblemen har att göra med levnadsförhållanden och levnadssätt. Hälsovården bör därför hjälpa människorna att se vilka risker de är utsatta för och att påverka dessa. Det bör i Helsingfors utvecklas nya metoder att följa och säkra att personer som redan insjuknat får vård i tid så att sjukdomarna inte hinner orsaka permanent nedsatt funktionsförmåga eller invalidisering. Ett alternativ är att de som mest behöver tjänster kallas till hälsostationen för hälsokontroller. Med tanke på att hälsovårdstjänsterna inte når alla behövande jämlikt krävs det inom stadens hälsovårds- och välfärdspolitik nya kraftiga verktyg för sådant som har större effekt. Vi föreslår att de som uppnått

29 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ pensionsåldern, exempelvis de som fyllt 67 år, ska kallas till hälsostationen för årliga hälsokontroller.

30 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN PIA PAKARINEN M.FL. OM KONKURRENS- UTSÄTTNING AV KOSTHÅLL OCH STÄDNING Stn Konkurrensutsättningen av kosthållet och städningen inom utbildningsväsendet har gett både kvalitativt och ekonomiskt utomordentliga resultat. Jag föreslår att konkurrensutsättningen av kosthåll och städning utvidgas inom utbildningsväsendet så att konkurrensutsättningen omfattar 25 % av Helsingforsskolorna mot nuvarande 12 % och att de helheter som konkurrensutsätts är sådana att också små och medelstora företag kan lämna anbud.

31 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN M.FL. OM LOKALER FÖR IDROTTSINRIKTAD EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I TÖLÖ Stn HJK:s eftermiddagsverksamhet för elever i årskurserna 1 2 upphör i höst eftersom Stadion ska repareras. Ca 50 barn har varit med i den idrottsinriktade eftermiddagsklubben. Klubben har varit populär särskilt bland pojkar. Alla elever i årskurs 2 i Töölön ala-asteen koulu kan inte i höst säkert lovas ett ställe för eftermiddagsverksamhet i sitt eget område. Den livliga trafiken i centrum gör att små skolelever inte kan söka sig till idrottsklubbar längre bort. Vi föreslår att HJK, utbildningsverket och idrottsverket snabbt ska söka en lösning på behovet av lokaler för idrottsinriktad eftermiddagsverksamhet till samma pris i Tölö, nära Stadion. Barnen får då en trygg eftermiddag i idrottens tecken efter skolan.

32 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN M.FL. OM KRAVET PÅ GRUPPSTORLEK FÖR SKOLORNAS A-SPRÅK Stn Eleverna i grundskolorna i Helsingfors kan läsa engelska, svenska, tyska, ryska, franska, spanska osv. De kan börja med ett långt A-språk och ett andra långt A-språk på lågstadiet och ytterligare komplettera sitt språkurval på högstadiet. I verkligheten finns idealet bara på papperet. Det blir inte alltid grupper för valfria främmande språk eftersom minimiantalet elever som krävs för språkundervisning inte fås ihop. Följaktligen kan många elever läsa bara två språk i grundskolan. I praktiken är det fråga om engelska och svenska. I dagens internationella värld är antalet alldeles för litet. Finland är ett tvåspråkigt land. Att kunskaperna i det för finskspråkiga andra inhemska språket, svenskan, blir sämre är oroväckande. Vi föreslår att staden ska vidta åtgärder som gör det möjligt för grundskoleeleverna att välja svenska som andra A-språk på lågstadiet och då veta att det alltid blir en grupp. Det andra A-språket bör, om det är svenska, alltid kunna läsas utan att krav ställs på gruppstorleken.

33 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM TIDEN FÖR VINTERBAD PÅ SIMSTADION Stn Kostnaderna för uppvärmning av Simstadion senhösten 2009 väcker diskussion. Enligt dagens Helsingin Sanomat uppskattas kostnaderna till euro. Det är en liten summa jämfört med vad som sattes på öppnandet av Nordsjö hamn (ca euro). Om Simstadion är öppen längre under året, kan tusentals invånare njuta av det. Biljettintäkterna täcker kostnaderna rätt väl. Jag ber att de faktiska kostnaderna i sammanhanget utreds. Då ska också användningsbehovet och nyttan beaktas, och nöjet inte att förglömma. I likhet med många andra helsingforsare hoppas jag att Simstadion håller vinteröppet exempelvis 2 månader.

34 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN SIRPA PUHAKKA M.FL. OM EN GENOMFÖRANDEPLAN FÖR AKTIVERING AV ARBETSLÖSA Stn Vänsterförbundets fullmäktigegrupp är bekymrad över att Helsingfors enligt TE-centralens statistik har betalat över 63 mn euro i böter till staten (i praktiken folkpensionsanstalten), eftersom staden inte har aktiverat personer som varit arbetslösa över 500 dager och lyft passivt arbetsmarknadsstöd. Med pengarna hade staden kunnat sysselsätta många, vilket vore mänskligt för de arbetslösa och fördelaktigt för staden bl.a. i form av skatteintäkter. Den ändrade lagen om arbetsmarknadsstöd trädde i kraft , dvs. under Vanhanens första regering. Lagens avsikt var att sporra kommunerna att sysselsätta långtidsarbetslösa. Lagen straffar en kommun som inte aktiverar dem som lyft arbetsmarknadsstöd minst 500 dagar. Kommunen är tvungen att betala hälften av arbetslöshetskostnaderna. Men om kommunen aktiverar de arbetslösa, tar staten inte ut böter hos kommunen. Sedan lagändringen har Helsingfors stad betalat sysselsättningsböter på 63,3 mn euro för personer som varit arbetslösa över 500 dagar. Summan fördelas enligt euro år 2006, euro år 2007 och euro år 2008 (siffror för årets slut saknas). År 2007 betalade staden böter för personer med arbetsmarknadsstöd. Året innan var situationen ännu värre, personer. Innan lagen trädde i kraft var antalet sådana långtidsarbetslösa år Goda exempel erbjuder några kommuner (Brahestad, Suomussalmi) som har kunnat minska på sysselsättningsböterna bl.a. genom rehabiliterande arbetsverksamhet och lönestödsarbete. Kommunerna har beroende på kommunens storlek sparat hundratusentals euro, t.o.m. en miljon. I Helsingfors är utmaningen visserligen mera omfattande än i små kommuner. Det väsenliga är emellertid att kommunerna har förmått förebygga utslagning, höja sysselsättningen och hjälpa dem som inte hör hemma i arbetslöshetsregistret att gå i pension. Helsingfors stad har stött pensionering, men alla pensionsberättigade arbetslösa har uppenbarligen inte dragits med i projektet.

35 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Vi kräver att sysselsättningskommittén i samråd med förvaltningarna senast i april förelägger Stge förslag till en finansieringsplan och en aktiveringsplan två gånger om året underrättar Stge om hur mycket böter staden betalat folkpensionsanstalten.

36 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN SOLE MOLANDER M.FL. OM SÄLJANDE AV UTBILDNING TILL UTLANDET I VISSA AV STADENS LÄROANSTALTER Stn Statsminister Vanhanen har fört en kampanj för säljande av finländsk utbildning till utlandet. Det som världsbäst rankade skollandet kan också bli ett toppland när det gäller export av utbildning. Helsingfors stad har flera läroanstalter o.d., såsom vuxengymnasier, yrkesläroanstalter, läroavtalsutbildning, verkstäder för ungdomar och ett finskt och ett svenskt arbetarinstitut. Läroanstalterna bör få ta ut ordentliga terminsavgifter av utlänningar. För att kunna genomföras kräver projektet en lagändring och internationellt arbete med att sälja utbildningen. Utbildningsmarknaden präglas av hård konkurrens ute i världen. Ledande länder när det gäller säljande av utbildning är Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Holland inom EU och i övrigt USA, Nya Zeeland och Australien. Om Finland inte lyckas få en riksomfattande stödorganisation bildad för säljande av utbildning kan Helsingfors stad arbeta innovativt för saken i fråga om sina egna skolor. PISA-framgången har gjort Finland känt som utbildningsland, och den finländska utbildningen har blivit efterfrågad i länder som Saudiarabien och Vietnam, vilka reformerar sin undervisning. Varumärket Helsingfors kan lyftas fram genom ett internationellt utbildningsutbud. Språk- och kulturproblemen är en utmaning i dag, men den kan vinnas. Vi föreslår att utbildningsverket ska börja undersöka möjligheterna att sälja utbildning till utlandet i dem av stadens läroanstalter som nämns ovan.

37 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN PIA PAKARINEN M.FL. OM GENOMFARTSTRAFIKEN PÅ GRANÖVÄGEN Stn Trafikvolymen på Granövägen över Lövö och Granö till Munksnäs uppgår till fordon/dygn. Detta är nästan en maximal trafikvolym för vägen med körfält. Under rusningstopparna (2 000 fordon i timmen) löper trafiken långsamt. Korsningen vid Hoplaksvägen i Munksnäs är överbelastad och långtradare stockar ytterligare till trafiken där, eftersom korsningsområdet blir trefiligt först strax före korsningen från Lövöhållet. De som kommer från detta håll har grönt ljus bara en kort stund och endast ett fåtal bilar åt gången kommer förbi trafikljusen. Husen vid Granövägen är belägna nära vägen på Lövö och delvis också på Granö och området saknar adekvat bullerskydd. Ljuden från trafiken hörs tydligt i husen och ljudet från trafiken med tunga fordon avviker på ett störande sätt från det övriga ljudlandskapet, i synnerhet nattetid. Ett seniorhus planeras bli byggt alldeles intill Granövägen. Enligt de senaste räkningarna kör det 133 långtradare och 174 lastbilar på Granövägen under ett dygn. Långtradartrafiken utgjorde tidigare främst trafik i nordlig och ostlig riktning från hamnen på Busholmen, och denna trafik leddes till Granövägen på grund av genomfartsförbudet i innerstaden. I och med att Nordsjö hamn öppnats har den tunga fordonstrafikens behov av att anlita Granövägen minskat. Det är inte nödvändigt med genomfart över Lövö och Granö, eftersom långtradartrafiken kan ledas via Ring I och Tarvovägen. Jag föreslår att genomfartstrafik med långtradare förbjuds på Granövägen och dess förlängning Lillnäsvägen och Ramsays strand ända till korsningen med Hoplaksvägen.

38 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM EN LINBANA FRÅN JÄRNVÄGSSTATIONEN TILL BORGBACKEN Stn Någon gång har det undersökts om man kunde dra en linbana från Järnvägsstationen till Borgbacken. Av någon anledning har projektet inte framskridit. Nu är det dags att ta upp frågan igen. Linbanan vore ett utmärkt tillskott till Borgbackens verksamhet. Samtidigt höjs dragningskraften i hela centrum då banan löper ovanför den ombyggda parken vid Tölöviken och erbjuder varierande utsikt under resan. Linbanans sträckning och användningen av den bör beakta den kommande bron från Finlandiaparken till Kajsaniemiparken. Också det kunde ge synergieffekter. Linbanan för också det med sig att Borgbackenbesökarna parkerar bilen i centrum eller åker kollektivt till Järnvägsstationen och fortsätter med linbanan. Det fungerar särskilt om avgiften för linbaneturen kopplas till användningen av någon attraktion eller verksamhet på Borgbacken. Vi föreslår att stadsstyrelsen undersöker möjligheterna att dra en linbana från Järnvägsstationen till Borgbacken och bygga den så snart som möjligt.

39 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM STADENS FÖRFARANDE MED BOSTADSKÖN Stn En kvinna i fyrtioårsåldern fick vänta i fem år på en bostad av staden. Den otroliga historien fanns i Helsingin Sanomat måndagen den 9 februari Genast efter tidningsartikeln beviljades kvinnan en bostad och samtidigt klarnade också orsaken till köandet. Kvinnan hade i bostadsbyråns officiella papper en anmärkning, enligt vilken hon år 2006 hade lämnat hyran för en månad till en privatperson obetald. Ärendet hade enligt byrån gått till utmätning. Hyran hade trots allt betalats år 2006 och summan i fråga (600 euro) syntes inte hos exekutionsverket. Anmärkningen hade alltså spökat sedan 2006, trots att bostadssökanden hade förnyat sina ansökningar och byrån hade meddelat att papperen var i ordning. Hur är det möjligt att felet har hängt kvar i papperen? Det har påverkat en arbetande människas liv så att hon har varit oftare sjuk än vanligt i privata mögelbostäder. Jag hoppas att utredningen leder till att motsvarande inte händer andra bostadssökande.

40 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Närvarolista DE NÄRVARANDE LEDAMÖTERNA OCH ERSÄTTARNA VID HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE

41 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Närvarolista Ledamöter: Abdulla, Zahra Alanko-Kahiluoto, Outi Anttila, Maija Arhinmäki, Paavo Asko-Seljavaara, Sirpa (ärendena 1 12/8) Autti, Lilli Bergholm, Jorma Bryggare, Arto Gadd, Sture Hakanen, Yrjö Hakola, Juha Halla-aho, Jussi Heinäluoma, Eero Helistö, Kimmo Hellström, Sanna Hiltunen, Rakel Holopainen, Mari Huru, Nina Ingervo, Sirkku (ärendena 1 11) Kanerva, Seppo Karhuvaara, Arja Kari, Emma Karu, Heikki Koskinen, Kauko Koulumies, Terhi Kousa, Tuuli Krohn, Minerva Lahti, Jere Lehtipuu, Otto Lipponen, Päivi (ärendena 3 38) Luukkainen, Hannele Modig, Silvia Moisio, Elina Muurinen, Seija Mäki, Terhi Männistö, Lasse Nieminen, Jarmo Ojala, Outi (ärendena 11 38) Oker-Blom, Jan D. Pajamäki, Osku Pakarinen, Pia Pelkonen, Jaana Peltokorpi, Terhi Peltola, Kati Perkiö, Sanna Puhakka, Sirpa Puoskari, Mari (ärendena 1 12/8) Puura, Heli Rantanen, Tuomas Rautava, Risto Rihtniemi, Suvi Rissanen, Laura Romakkaniemi, Juho Saarnio, Pekka Sarkomaa, Sari (ärendena 1 4) Sinnemäki, Anni (ärendena 11 38) Soininvaara, Osmo Sumuvuori, Johanna Suomalainen, Nina Torvalds, Nils Urho, Ulla-Marja Valokainen, Tuomo Valtonen, Olli Vapaavuori, Jan (ärendena 12 38) Vesikansa, Sanna Vikstedt, Tea Virkkunen, Julia Vuorela, Antti (ärendena 11 38) Vuorinen, Markku Ylikahri, Ville Ersättare: Aejemelaeus, Riitta Brettschneider, Gunvor Chydenius, Jussi (ärendena 12 38) Enroth, Matti (ärendena 5 38) Järvinen, Jukka Karhu, Jessica Koskela, Anu (ärendena 1 10) Kouvalainen, Satu (från ärende 12/9 till

42 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/ Närvarolista ärende 38) Kuuskoski, Eeva Leppä-aho, Pauli Lohi, Jyrki Loukoila, Eija (ärendena 1 10) Molander, Sole Näre, Sari Raatikainen, Mika Saksala, Harri Skoglund, Riitta (från ärende 12/9 till ärende 38) Sydänmaa, Johanna Vainikka, Mirka Wiksten, Milla Zilliacus-Tikkanen, Henrika