A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE
|
|
- Hugo Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE FINLAND Pirjo Keinänen Vuxenutbildning i Finland Utbildningspolitikens premisser Föresatsen för Finlands utbildningsfilosofi har varit att sörja för hela befolkningens kompetens och utbildning. Regeringen bestämmer prioriteringarna och definierar utbildningspolitiken i Utvecklingsplan för utbildning och universitetsforskning. Den nya planen täcker perioden En av utbildningens uppgifter är att skapa verktyg för att klara av förändringar i samhället och befästa sammanhangen. Viktiga faktorer i förändringen omfattar den ökande globaliseringen, trender i befolkningens åldersstruktur, förändringar i arbetslivet och strukturell arbetslöshet, liksom effekterna av informations- och kommunikationsteknologin. En hög standard på utbildningen, som höjer vuxenutbildningens och yrkesutbildningens status, ofta förekommande och skilda kontakter med arbetslivet och en kompetenspolicy som baserar sig på det livslånga lärandets princip är sätt att förbereda sig för de utmaningar som det nya årtusendet kommer att medföra. Varje årskull förses med en 9-årig grundutbildning. Möjligheten att flytta upp till allmän eller yrkesutbildning i en sammanhållen skola efter den grundläggande utbildningen kan ges till alla i åldersgruppen. Högre studier finns till reds för procent av årskullen vid högskolor eller universitet. 1 Administration och finansiering Det övergripande ansvaret för utbildningspolicy och egenmotiverad vuxenutbildning och yrkesträning ligger hos Utbildningsministeriet och Utbildningsstyrelsen, en expert- och utvecklingsbyrå som faller under ministeriet. Utbildnings- och kulturavdelningarna på länskontoren är regionala expertmyndigheter vid utbildningsministeriets administrativa område. Kommunerna och Kommunförbundet spelar en avgörande roll i att tillhandahålla och finansiera utbildning. Enskilda organisationer (NGO:er) har en stark ställning särskilt då inom sektorer av folkbildning och rådgivning. Viktiga samarbetspartners är också lärarnas, elevernas och arbetsmarknadens organisationer. Avdelningen för utbildning och vetenskap inom Utbildningsministeriet har sex underavdelningar: allmän utbildning, yrkesutbildning, teknisk högskola, universitet, vetenskap och vuxenutbildning och yrkesträning. Avdelningen för vuxenutbildning och yrkesträning har sitt huvudsakliga ansvarsområde inom vuxenutbildning och yrkesträning (allmän, yrkesinriktad, tekniska högskolor, universitet, folkbildning och studierådgivningssektorn) och söker främja livslångt lärande inom Utbildningsministeriets domäner. Inom Utbildningsstyrelsen sköts uppgifterna om uppgifterna som handlar om vuxenutbildning av dess vuxenutbildningsdivision. Vuxenutbildningsrådet är i sin tur ett expertorgan inom Utbildningsministeriet, vilket regeringen har arrangerat för en treårsperiod. Den administrativa delen av Utbildningsministeriets budget omfattar cirka 14 procent av statsbudgeten (3,8 procent av Finlands BNP) vilket motsvarar 4,400 miljoner Euro. Dessutom erlägger de lokala myndigheterna, den privata sektorn och medborgarna själva åtskilligt för att finansiera utbildning, vetenskap och kultur. Av Utbildningsministeriets budgeterade utgiftsskattningar går ungefär 14 procent åt till vuxenutbildning och yrkesträning, vilket gör ungefär 580 miljoner Euro. Utveckling av vuxenutbildning och yrkesträningssystem Det finska systemet med vuxenutbildning och yrkesträning är resultatet av en längre historisk utveckling. Under mer än hundra år har olika former av utbildningsinstitutioner dykt upp för att fylla de utbildningsmässiga behoven just då. Varje institution hade sina mål, arbetssätt och målgrupper. Det systematiska utvecklandet av vuxenutbildningen började dock inte förrän på talet, enligt definitionerna som skissades av Vuxenutbildningskommittén. År 1978 avgav regeringen ett principbeslut, som gällde planering och utveckling av vuxenutbildning och yrkesträning. Detta
2 byggde på principen om fortsatt utbildning, som medförde skapandet av flexibla utbildnings- och yrkesträningssystem för att ge alla medborgare möjlighet att berika alla sina faser i livet med studier. Detta följdes upp med omfattande utvecklingsarbete inom olika sektorer, vilket i sin tur ledde till lagliga och andra reformer samt en avsevärd tillväxt i vuxenutbildning och yrkesträning. Fram till 1980-talet kopplades vuxenutbildningen främst samman med folkbildningens institutioner. Sedan dess har åtgärderna speciellt riktats mot att utvidga tillhandahållandet av betygsorienterad undervisning och kompletterande yrkesutbildning för vuxna. Följdriktigt har den relativa andelen folkbildning minskat, även om den i kvantitativa termer når massor av medborgare. Betygsgivande vuxenutbildning är dock mer omfattande, vad beträffar själva tillhandahållandet, då de varar längre. På 1990-talet har vuxenutbildningen vid universiteten i sin tur ökat avsevärt då med utvidgningen av de öppna universiteten, framför allt. Dessutom har den senaste utbildningsformen, de polytekniska högskolorna, också infört vuxenutbildning och yrkesträning och deras kursandelar har ökat med det permanenta upprättandet av det polytekniska systemet. När arbetslösheten nådde sin höjdpunkt under tidigt 1990-tal utökades också anställningsutbildningen för vuxna (arbetsmarknadsutbildning). All den utbildning och yrkesträning som finns för unga kan också erbjudas vuxna och omfattar allt från grundskola till universitet, men på grund av dess karaktär avses vissa utbildningsmöjligheter bara för vuxna. Vissa utbildningsinstitutioner koncentrerar uteslutande på vuxenutbildning och yrkesträning medan det för andra bara är en del av deras aktiviteter. I vissa fall kan vuxna också delta i den undervisning som är avsedd för unga. Vuxenutbildning och yrkesträning tillhandahålls också som fortbildning på företag. Andelen kommersiella träningsorganisationer är liten. 2 Utbildningens innehåll och beskrivning av institutionerna Grundskola och gymnasium för vuxna Vuxna kan fullfölja läroplanen för grundskolan eller gymnasiet och delta i gymnasiets examination och studentexamen vid vuxen gymnasier och i vuxenprogram vid vanliga gymnasier. Det finns grundskoleprogram vid ungefär 30 folkhögskolor och sex folkhögskolor har gymnasieprogram. Grundläggande yrkesutbildning och yrkesträning för vuxna Vuxna kan studera tillsammans med de unga vid olika sorters yrkesskolor. Undervisningen ordnas som olikformiga studier: a) med hjälp av kamrater, b) grupper som får fysisk handledning, c) lärande per korrespondens. Yrkesskolor för vuxna och specialiserade institutioner är institutioner som specialiserat sig på vuxenutbildning och yrkesträning. Dessutom erbjuder vissa folkhögskolor också yrkesutbildning. Kompletterande yrkesutbildning Kompletterande yrkesutbildning är studier oberoende av arbetsgivaren och som syftar till att öka den studerandes yrkeskompetens. Yrkesträningen kan tillhandahållas av alla skolor under allmän översyn. Merparten av den kompletterande yrkesutbildningen tillhandahålls av utbildningscentra för vuxna, som oftast är kommunala vuxenutbildningscentra. Polyteknisk utbildning Under 1990-talet har 30 polytekniska institut etablerats i Finland. Mer än en femtedel av den utbildning som erbjuds och leder till en polyteknisk examen riktar sig till vuxna. De flesta studenterna har postgymnasiala kvalifikationer eller andra yrkeskvalifikationer, vilka uppgraderar sina studier till polytekniska examina. Alla polytekniska institut erbjuder öppen polyteknisk utbildning. Universitet Alla 20 universiteten i landet erbjuder också studier för vuxna. Alla universitet har centra för fortsättningsutbildning, vilka organiserar fortsättningsutbildning i varierande former och av olika längd. Det fält som har vuxit snabbast är öppen universitetsundervisning. Det ger alla medborgare chansen att, oberoende av utbildningsbakgrund, fullfölja akademiska studiemoduler. Det finns inget speciellt Öppet Universitet i Finland men universiteten erbjuder denna utbildning på ett spritt vis och i samarbete med olika vuxenutbildningsinstitutioner. De senaste åren har studier via infortowards a framework in open flexible learning
3 mationsnätverk ökat särskilt mycket. Öppna universitetsmetoder används vid tredje ålderns universitet, avsett för seniormedborgare. Folkbildning Folkbildning betyder det nätverk av utbildningsinstitutioner som har dykt upp som ett resultat av en längre historisk utveckling. Ett gemensamt drag hos dessa aktiviteter är att deras målsättning och innehåll inte sätts från utsidan eller från högre ort, utan bestäms av organisationerna bakom institutionerna/folkhögskolorna. Dessa sponsororganisationer omfattar vanligen olika föreningar och stiftelser, medan ytterligare en annan form av möjligt ägande är aktiebolag. Sponsororganisationerna kan representera olika ideologiska eller religiösa synsätt eller basera sina handlingar på lokala eller regionala utbildnings- eller kulturbehov. På detta vis kan också vuxenutbildningscentra som huvudsakligen ägs av kommuner anses vara folkbildande. Folkbildningen omfattar alltså både dem som har aktiviteter baserade på olika värdesystem och dem som är neutrala i detta hänseende. Ett väsentligt drag är deltagandets frivilliga natur. I förhållandet till statliga myndigheter är tillståndet att ha en folkhögskola en central faktor, som medför att fastställa om de underliggande utbildningsmässiga och kulturella behoven är tillräckligt täckta och huruvida den sökande har tillräckliga professionella och ekonomiska resurser för att underhålla en institution. När det väl beviljats ger tillståndet omfattande självbestämmande och frihet att arbeta, men kräver också att institutionen använder sitt oberoende till att ringa in och utveckla sina uppgifter. Tillståndet ger rätt till statliga bidrag i enlighet med gällande lagstiftning. Traditionellt har folkhögskolor, vuxenutbildningscentra och bildningsförbunden setts som folkbildningsinstitutioner, men enligt den nya lagstiftningen har också sport- och gymnastikcentra (sportinstitutioner) och sommaruniversitet förts in under samma lag. Dessa institutioner erbjuder ett vitt spektrum av utbildning i många former. De erbjuder allmänna, samhälleliga och intresseorienterade studier, i första hand. Folkhögskolor är internatskolor och finns över hela landet. Majoriteten hålls av olika föreningar och stiftelser (84 i allt), sex är kommunala och en ägs av Ålands län. Varje skola kan hävda sitt eget värdesystem, ideologi eller pedagogiska mål. 34 av skolorna kallar sig grundtvigianska (oberoende), 43 har kristen bakgrund, 11 hålls av politiska rörelser, fackföreningar och NGO:er och tre koncentrerar sig på handikappade. Folkhögskolorna har ettåriga studieprogram och sommar- och helgkurser av olika längd. De populäraste kurserna är de som koncentrerar sig på språk, samhällskunskaper och humaniora. Antalet ämnen för kurserna är omfattande. Ungefär tre fjärdedelar av skolornas aktiviteter är icke-formella studier (d.v.s. att de inte ger betyg). Resten består av betygsorienterad utbildning som ges i enlighet med gällande lagstiftning. Vissa skolor ger enbart folkbildning, medan betygsorienterad undervis-ning utgör en avsevärd del av de andras. Folkhögskolor ger också en mängd öppet-universitet undervisning. Vuxenutbildningscentra (eller arbetarinstitut, bildningsförbund) är i första hand vuxenutbildningsinstitutioner. Bildningsförbunden verkar i alla kommuner och deras aktiviteter har spritts till byar och förstäder. Betoningen på undervisningen bestäms lokalt. De populäraste ämnena är språk, musik, andra konstnärliga ämnen och slöjd. Folkbildningscentra erbjuder också en mängd öppetuniversitets- kurser. Dessutom står de för en hel del grundläggande utbildning för barn och ungdomar. Instruktion försiggår mest kvällstid. Det vanligaste arbetssättet är en studiecirkel som träffas en eller två kvällar i veckan, även om kortare kurser blir vanligare. Studiecentra som underhålls av kulturorganisationer är alla privata vuxenutbildningsinstitutioner. Hälften av sponsorerna är politiska partier och fackföreningar, medan oberoende NGO:er utgör andra hälften. Gymnastikcentra (sportinstitut) är och regionala internatskolor som ger fysisk träning, fysisk utbildning och handledning med coach. Sommaruniversitet hålls av länsorganisationer och vissa landsting. Deras aktiviteter fokuserar på sommarkurser på 50 olika ställen. Sommaruniversitet erbjuder öppet-universitet-kurser, språkkurser och särskilt kompletterande yrkesutbildning. 3 Deltagande Enligt finsk, statistisk översikt över vuxenutbildningen har ungefär hälften av befolkningen från deltagit i olika former av vuxenutbildning under Jämfört med 1990 var ökningen 4 procent. Skillnaden har varit oförändrad under de senaste 15 åren. Deltagarsiffran var högst för dem som var mellan Men den största ökningen i deltagandet skedde bland dem som var över 54. Folk med omfattande utbildningsbakgrund var de aktivaste deltagarna i vuxenutbildning. I medeltowards a framework in open flexible learning
4 tal tog vuxenstudier ungefär 8 dagar per år. De viktigaste studieområdet var teknik, språk och studier av samhälls- och beteendevetenskaperna. Utvecklingsprioriteringar i vuxenutbildningen Följande är centrala utvecklingsmål: aktionsprogram för livslångt lärande effektivitet i vuxenutbildningspolitiken och kvalitén på vuxenutbildning och yrkesträning införa den nya utbildningslagstiftningen och övervaka dess effekter utbildningsbehov som kommer ur förändringar i arbetslivet förväntningar och arbetslivskunskap vid utbildningscentra och företag status, uppgifter och förmedlingsformer för självmotiverad utbildning och träning ytterligare åtgärder i informationsstrategiprogrammet befolkningens åldersstruktur och det åldringsprogrammet socialt kitt och förhindrande av uteslutningsmekanismer kompetenser hos lärarna och hur man stöder förändringar i arbetsbeskrivningen 4 Program för åldringar och utbildning och träning för seniormedborgare År 1997 avgav regeringen ett principbeslut som blivit känt som det programmet för åldrande arbetare Dess syfte är att stödja kompetensen och de mentala och fysiska resurserna hos befolkningen över 45 år, i synnerhet, så att de inte går i pension innan de är närmre den officiella pensionsåldern. Ansvaret för genomförandet av detta program, med dess olika sektioner, ligger på ministeriet för arbete, utbildnings- och samhällfrågor och hälsa, liksom arbetsmarknadens parter. Utbildningsministeriet har stött målsättningarna i programmet för åldrade arbetare. Forskning och pilotprojekt som undersöker undervisningsmetoder och sätt att utföra på-jobbet-träning har också fått stöd. Särskild uppmärksamhet har getts åt förbättring av IT-kunskap bland vuxna. Informationssamhället och vuxenutbildning Ett centralt mål för informationssamhällsprogrammen inom utbildningsministeriets domän är att garantera tillhandahållandet av grundläggande IT-kunskap också för vuxna och äldre i befolkningen. På senare år har en avsevärd del av vuxenutbildningen ägnats åt IT-studier. Vuxenutbildningsinstitut har utvecklat undervisningsmetoder speciellt lämpliga för den äldre befolkningen. På universitetskurser för pensionärer är informationsteknologi ett av de populäraste ämnena. Datakörkortet är ett skicklighetstest som utvecklats för arbetslivets behov och den vuxna befolkningen. Tillhandahållandet av undervisning som använder informationsteknologi och öppet-lärandemiljöer utgör ett växande fält inom vuxenutbildningen. Exempel på utvecklingen är det virtuella, öppna universitetet, distansgymnasier, öppen polyteknisk utbildning, nätverksanvändning vid förlängd och specialiserad yrkesutbildning (OpinNet) och nätverk för folkbildning och bibliotek. Undervisning, vetenskapligt och kulturellt utbud som förmedlas via radio och TV kommer att öka avsevärt inom några år, liksom planer som ägnas de digitala kanalernas framväxt. Livslångt lärande En utbildningspolicy som lägger vikt vid livslångt lärande betyder att vi måste lägga märke till följande hänsyn: ett omfattande utbildningssystem för små barn som planar ut skillnaderna i inlärningsvillkor utvecklande av inlärningsskicklighet redan under grundskolan hög utbildningsnivå på den åldersgrupp som går ut på arbetsmarknaden ungdomars friktionsfria övergång från utbildning till arbetslivet möjligheter för vuxna med svag eller obsolet grundutbildning att höja dess nivå eller uppdatera den möjligheter för vuxna att uppdatera eller förbättra sin kompetens och öka sin inlärningsskicklighet Detta stöd kommer att kräva: ekonomiska stödsystem för att försäkra sig om överlevnad under studierna i livets olika skeden förbättring av den inlärning som äger rum utanför skolsystemet tills den blir i nivå med den som äger rum innanför skolsystemet
5 omfattande och uppdaterad informations och rådgivningstjänster för utbildningen och dess stödsystem ett system som garanterar ständig uppdatering av lärarnas professionella kompetens I enlighet med de policydefinitioner som presenterats härovan har ett aktionsprogram för livslångt lärande förberetts. Avsikten är att gå fram med konkreta åtgärder och experiment på basis av detta program. Vuxenutbildning i Lappland under 1990-talet Inom vuxenutbildningsområdet, och då speciellt yrkesutbildningen, har utbudet ökat under talet. Ett av skälen har varit den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet och vilket ökade arbetslöshetstalen. Ett sätt att avhjälpa situationen var att vidga tillgången på utbildning. Mellan 1992 och 1997 växte deltagandet i vuxenutbildningen avsevärt. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen mellan 18 och 24 år deltar årligen i vuxenutbildning. Tidigare fungerade institutionerna som separata organisationer och samarbetet var obetydligt. Ägandeförändringar och bidragssystem gjorde att yrkesutbildningsinstitutionerna har minskat med hälften av vad de var De viktigaste regionala vuxenutbildningsköparna är arbetsförmedlingar och länsstyrelser. Samarbetet är mycket nära i köpandet. Det finns för många människor över 45 år utan grundläggande yrkesutbildning. Kompetensbaserade prov är ett nytt sätt att avsluta yrkesutbildningen oberoende av utbildningsbakgrund. Allmänbildning behövs också, särskilt för att höja grundkunskaper och lärskickligheten hos de äldre generationerna. Alltför ofta ses allmän- och yrkesutbildning som separata ting och myndigheterna köper bara yrkesutbildning. Vuxenutbildningen använder olika metoder och tar in Internet mer och mer i lärprocesserna så att vägledningstjänster måste utvecklas. Arbetsförmedlingen är en lokal tillhandahållare av vägledning, men det finns fortfarande många svagheter i detta system som vi måste övervinna. 5 Lärande Lappland Det viktigaste problemet i landskapet Lappland är det minskande antalet människor. Byar i avlägsna delar är övergivna, servicen måste skäras ner. Folk flyttar till tillväxtcentra, som inte alltid ligger i Lappland. Det blir å andra sidan allt fler high-tech företag i Lappland, turistsektorn blomstrar, liksom de traditionella sektorerna i norr, skogs- och pappersindustri och metallindustrin har goda framtidsutsikter. När baby-boomens generationer går i pension, kommer bristen på arbetskraft att bli ett hot i Lappland också. Särskilt high-tech-företagen kommer att få problem med att hitta arbetskraft. Det är en stor utmaning att lägga fram utbildningsministeriets strategier för informationssamhället på samma sätt för alla nivåer av utbildning. Att utveckla utbildningsexperiment och initiativ kommer att behövas som testar möjligheten att använda dem i informationssamhället. Det effektiva spridandet av projektresultaten kräver tid och resurser. Syftet med projektet är: att höja kunnighetsnivån i Lappland försäkra sig om jämlika utbildningsmöjligheter att diversifiera arbets- och lär-metoder att utveckla nya läromedel och studiemoduler livslångt lärande och fortsatt upprätthållande av kunnighetsnivån; folkbildningens roll kommer ytterligare att understrykas, som aktiverare och samordnare av nätverkandet av främjandet av att olika organisationer blir lärställen också för de äldre och marginaliserade i arbetslivet.
Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merFakta om Folkuniversitetet
Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.
Läs merVinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare
Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merAnita Lehikoinen Kanslichef
Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar
Läs merBefolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro
Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics
Läs merArbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster. Ekenäs Kai Koivumäki
Arbets- och näringsministeriet roll i utvecklingen av IRV-tjänster Ekenäs Kai Koivumäki 2.-3.12.2010 Arbetsmarknadssituationen 27 000 mindre arbetsökare än för ett år sedan (minskade mest i Södra Österbotten
Läs merLivslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merErasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen
Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något
Läs merLäroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt
Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@lhs.se www.jongus.se; www1.lhs.se/~jongus 3 december 2007 Föreläsningens poänger Läroplansteori
Läs merLivslång vägledning i Finland
Livslång vägledning i Finland Carola Bryggman 8.5.2018 1 Vägledning inom utbildningen Skolor, gymnasier, yrkesutbildningsenheter, högskolor Arbets- och näringsförvaltningen Ungdomsverkstäder, uppsökande
Läs merVuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912
Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merNordiskt nätverk för vuxnas lärande
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande NVL är ett nordiskt nätverk för vuxnas lärande som VIA University College administrerar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR), som också finansierar verksamheten.
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merKunskapslyft för fler jobb i Dalarna
Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna
Läs merCentrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen
Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar
Läs merINTERNATIONELLA ORGANISATIONER
LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merBILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.
BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet
Läs merDe svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus
De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merInriktningsdokument för Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 2017
Inriktningsdokument för Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 2017 Alliansens förslag till budgetinriktning Det är viktigt att nämnden tar ett tydligt och samlat grepp kring arbetsmarknads- och
Läs merLag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,
Läs merSYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR
SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande
Läs merKompetenspolitiska insatser inom vuxenutbildningsområdet - En jämförande nordisk studie. Gun-Britt Wärvik
Kompetenspolitiska insatser inom vuxenutbildningsområdet - En jämförande nordisk studie Gun-Britt Wärvik En studie på uppdrag av Nordiska Ministerrådet Genomförd av Nationalt Center for Kompetenceudvikling
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merArbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till
Läs merDe Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010
De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i
Läs merInternationella avtal och uttalanden som främjar inklusion Salamanca-avtalet (Unesco 1994) FN:s barnkonvention (1989, Finland 1991) FN:s funktionshinderkonvention (2006, Finland 2016) EU:s funktionshinderpolitiska
Läs merVuxenutbildningsundersökningen 2006
Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,
Läs merKöpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige
Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merFramtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser
Läs merDet nya gymnasiet stöder och inspirerar
Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen
Läs merGå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?
Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merIndividuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till
Läs merArbetsmarknadsutredningen
Arbetsmarknadsutredningen Växjö 19 oktober Upplägg 1. Kort presentation av delbetänkandet 2. Frågor om kompetensförsörjning inför slutbetänkandet 1 Uppdraget till delbetänkandet Analysera och lämna förslag
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merSAMARBETE MED HÖGSKOLORNA
SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata
Läs merMålen för lärarutbildningen 2013 2016
SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merHandlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012
Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna
Läs merUtbildningsutredningen 2005
0/27 Utbildningsutredningen 2005 Richard Palmer & Jouko Kinnunen 1/27 Projektets huvudsyften: 1) att kartlägga och analysera det nuvarande utbildningsbehovet hos på Åland boende individer (åldern 17-60
Läs merVård- och omsorgscollege i Halland
En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV
1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merMåldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020
Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...
Läs merRamverk av åtgärder för ungas sysselsättning
Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar
Läs merVälkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Läs merAtt försörja sig och utvecklas
Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en
Läs merANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD
Bilaga till ansökningsmeddelande 12/2017 10.4.2017 Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR
Läs merUtvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008
Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar
Läs merI frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.
Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs merFakta om Folkuniversitetet
Fakta om Folkuniversitetet Kunskap förändrar. Folkuniversitetet är ett oberoende studieförbund utan vinstintressen. Vi bedriver vuxenutbildning och utvecklar människor genom kunskap och skapande. Vi finns
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om
Läs merModeller för lärande för äldre genom tillhandahållande av och praktiserande av IT-färdigheter i samband med kompetenser i informationssamhället
FINLAND Modeller för lärande för äldre genom tillhandahållande av och praktiserande av IT-färdigheter i samband med kompetenser i informationssamhället Pirjo Keinänen 1 Nya vägar för vuxna att närma sig
Läs merVuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Läs merOmvälvningen i arbetet och det livslånga lärandet (arbetsgruppens rapport) Annika Bussman Undervisningsråd
Omvälvningen i arbetet och det livslånga lärandet (arbetsgruppens rapport) Annika Bussman Undervisningsråd 8.5.2018 Arbetets omvälvning och livslångt lärande Työn murros ja elinikäinen oppiminen Undervisnings-
Läs merKontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Läs merUTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs mer1.0 Kortfattade landsrapporter
1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en
Läs merYttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merDen finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007
Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merHörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman
Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska idéer och ambitioner Inledning Det här pedagogiska ramprogrammet beskriver Folkuniversitetets syn på lärande. Ramprogrammet riktar
Läs merVarför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI
REGIONAL UTVECKLING Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI David Lindén Näringsliv och Arbetsmarknad 5 mars 2019 E-hälsostrategi för Region Skåne 2016 2010 REGIONAL UTVECKLING Det öppna
Läs merValprogram utbildning, kultur och fritid
Valprogram 2014 - utbildning, kultur och fritid FÖRSKOLAN Viktigast för kvaliteten i förskolan är personalen. Det krävs därför fortsatta investeringar i kompetensutveckling för förskolans personal. Förskolans
Läs merVerksamhetsplan med budget Musikskolan
Verksamhetsplan med budget - Musikskolan 1 Sammanfattning Musikskolans uppdrag är att, med utgångspunkt i Vision 2040, möjliggöra för ett attraktivt kulturoch fritidsutbud för kommuninvånare, med fokus
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merStrategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15
Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merPM Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik (6) Dnr :04
Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik 2010-08-25 1 (6) Elever och studieresultat i komvux kalenderåret 2009 Kommunal vuxenutbildning (komvux) består
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merÖvergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer
Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.
Läs merProgram för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan
Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande
Läs merÖvningsföretag. Learing by doing på riktigt! Iris Övningsföretag som Integration/etablering Yrkesvux Rehabilitering/arbetsträning Uppdragsutbildning
Övningsföretag Learing by doing på riktigt! Iris Övningsföretag som Integration/etablering Yrkesvux Rehabilitering/arbetsträning Uppdragsutbildning OM ÖVNINGSFÖRETAG Övningsföretag startade i Tyskland
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs mer