Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?"

Transkript

1 Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning? Av Maria Kulander, Hans Lind och Stellan Lundström Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm 2008 Uppsats nr 45

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1 INLEDNING OCH HYPOTESER Bakgrund Metod Hypoteser Rapportens disposition HUVUDSAKLIGA RESULTAT Uppläggning Avregleringen i Finland Boendetäthet och befolkningssammansättning Nuläge och förväntade effekter - bostadsrättsföreningar Nuläge och förväntade effekter - privata hyresfastighetsägare OBSERVATIONER OCH SLUTSATSER REFERENSER

3 FÖRORD Rapporten har skrivits på uppdrag av Fastighetsägarna, Stockholm (Vd Christer Jansson). Frågan från Fastighetsägarna till KTHs enhet för Bygg- och fastighetsekonomi kan förenklat formuleras som: Vad händer på Stockholms hyresmarknad om hyrorna marknadsanpassas. Frågan är naturligtvis inte enkel och den måste preciseras i flera dimensioner för att vara möjlig att svara på. Tillvägagångssättet har varit att dels utföra statistiska analyser, enkäter och en analys av vad som hände i Finland (Helsingfors) efter hyresavregleringen i mitten av 1990-talet. Uppdraget har på KTH utförts av en arbetsgrupp med adjunkt Maria Kulander och professorerna Hans Lind och Stellan Lundström. Arbetsgruppen har haft regelbundna möte med uppdragsgivaren för att precisera problemställningen. För slutsatserna i rapporten svarar arbetsgruppen. Stockholm i maj 2008 Maria Kulander Hans Lind Stellan Lundström 3

4 1 INLEDNING OCH HYPOTESER 1.1 Bakgrund Situationen på bostadshyresmarknaden i centrala delar av storstäderna, och särskilt i Stockholm, har varit i fokus i den bostadspolitiska debatten under många år. Långa köer, svarta marknader och en hög takt på ombildning till bostadsrätter - en ombildning som drivs av möjligheten att göra vinster genom att gå från en reglerad till en fri marknad - är exempel på problem. De flesta länder har under senare decennier gått i riktning mot mer marknadsanpassade hyror. Samma tendens, fast i långsam takt, kan iakttas i de flesta svenska städer. Det främsta undantaget är utvecklingen i Stockholm där bostadens läge spelat en relativt liten roll för den hyra som satts i överenskommelserna mellan hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsföretagen. I den politiska debatten framförs en rad olika argument för och emot en utveckling mot mer marknadsanpassade hyror. I denna rapport lägger vi dock politiska och normativa aspekter åt sidan, och försöker enbart kasta lite ljus över vad som kan tänkas hända med utnyttjandet av lägenhetsbeståndet vid en anpassning till en mer marknadsanpassad hyressättning. Marknadsanpassade hyror kan ge konsekvenser i flera dimensioner och det är enbart en del av dessa som tas upp i denna rapport. Vi behandlar främst förändringar i utbudet av lägenheter och effekter på utnyttjandet av bostäder: Hur kommer befolkningstäthet och hushållssammansättning att påverkas? Kommer till exempel övernattningslägenheter och andra former av lågt utnyttjande av beståndet att minska? Vi behandlar inte effekter på segregation, vare sig inkomstmässig eller etnisk. Detta har tagits upp i flera studier under senare år, t ex Lind & Hellström (2006) och Fastighetsägarna (2004). Dessutom diskuteras inte effekter på bostadsbyggandet. Hyresregleringens konsekvenser på bostadsbyggandet har diskuterats i t ex Lind (2003). Denna fråga är inte i centrum för denna studie men berörs delvis utifrån erfarenheterna i Finland. 1.2 Metod Till grund för resonemangen i denna rapport ligger tre empiriska studier. 1. En enkät till bostads- och fastighetsforskare i Finland med frågor om effekter av den finska hyresavregleringen. Enkäten utgör komplement till den studie av effekterna av friare hyressättning i Finland som presenteras av Fastighetsägarna (2007). 2. Befolkningsstatistik för hyresrättsbeståndet (kommunalt och privat) jämförs med motsvarande statistik för bostadsrättsbeståndet i Stockholms innerstad. 3. En enkät har skickats ut till bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare i Stockholms innerstad med frågor om utnyttjande av beståndet och bedömda effekter av mer marknadsmässiga hyror. 4

5 1.3 Hypoteser Studien bygger på tre hypoteser om hur det skulle se ut på en friare hyresmarknad. Hypotes 1: På en friare marknad borde boendetätheten i hyresrätt vara minst lika stor som boendetätheten i bostadsrätt. Om priserna på bostadsrätt och hyresrätt är marknadsmässiga så borde boendetätheten, allt annat lika, vara på ungefär samma nivå. Om inkomstnivåerna är högre i bostadsrättsbeståndet borde boendetätheten där vara lägre. En hyresreglering som ger hyror under marknadsnivån kan förväntas ge relativt låg boendetäthet i hyreshusbeståndet. Hypotes 2: På en friare marknad borde yngre hushåll vara klart överrepresenterade i hyresrättsbeståndet, medan särskilt hushåll i åldersgruppen borde vara underrepresenterade. Utifrån en livscykelhypotes förväntar vi oss att yngre hushåll flyttar in i en hyresrätt när deras livssituation är mer föränderlig och när deras inkomster är lägre. Undan för undan flyttar man in i ägda bostäder, bl a därför att en sådan bostad på lång sikt kan förväntas vara billigare. Det bör betonas att detta handlar om statistiska tendenser och att det naturligtvis finns en stor spridning sammanhängande med att individerna har olika värderingar och syn på t ex vilket direkt ansvar och vilka finansiella risker man vill ta. Hypotes 3: På en friare marknad borde uthyrningen av bostadsrätter öka och därmed skapa en ny relativt stor hyresmarknad. Denna hypotes kan inte direkt testas i Sverige, men vi tar reda på vilka bedömningar som görs av de berörda föreningarna. Erfarenheterna från Finland kan dock ge vissa indikationer om vad som kan hända. Uthyrningen är också beroende av skattesystemet och skatteuttaget. 1.4 Rapportens disposition I kapitel 2 presenteras de huvudsakliga resultaten från studien. Detaljerna i de empiriska analyserna finns i särskilda underlags-sm som kan beställas från författarna. I ett tredje kapitel sammanfattas de väsentligaste observationerna och de ställda hypoteserna utvärderas. 5

6 2 HUVUDSAKLIGA RESULTAT 2.1 Uppläggning I det följande presenteras först resultaten från analyserna av den finska avregleringen. De finska erfarenheterna följs sedan med de svenska empiriska undersökningarna. Merparten av detta statistiska material ligger som sagt i PM som varit underlag för denna rapport. 2.2 Avregleringen i Finland 1 Introduktion Finlands nära historiska samhörighet med Sverige gör att den övergripande legala strukturen är likartad. Det finns också ett nära samband på makroekonomisk nivå det som händer i det ena landet brukar med viss eftersläpning hända också i det andra landet. Därför är Finland alltid intressant att jämföra med när det gäller effekter givet förändrade legala förutsättningar. Finland införde, liksom Sverige, en hyresreglering under andra världskriget. Den avskaffades 1961, men återinfördes i modifierad form 1968 och förändrades återigen Modellen var då att hyrorna skulle knytas till kostnadsutvecklingen och ytterst bestämdes de årliga hyreshöjningarna på regeringsnivå. År 1992 avreglerades först hyrorna i nya kontrakt och 1995 fullföljdes avregleringen även i löpande kontrakt. De motiv för avregleringen som framförs i Finland har direkta paralleller med den aktuella svenska situationen. Fram till avregleringen minskade beståndet av hyresfastigheter snabbt genom konvertering till ägarlägenheter. Mellan 1980 och 1991 konverterades hyresrätter till äganderätter. Nyproduktionen av frifinansierade privata hyresrätter var också begränsad samtidigt som inlåsningseffekter låg rörlighet bland hyresgäster - uppträdde på orter med stark bostadsefterfrågan. Avregleringen påbörjades 1992 när Finland var i sin djupaste ekonomiska kris sedan andra världskriget. Underskotten var stora i de offentliga finanserna och arbetslösheten var rekordhög. En skattereform 1993 och medlemskap i EU 1995 (EMU 1999) påskyndade en omstrukturering av Finlands ekonomi. Sett i ett längre tidsperspektiv beslutades avregleringen av hyresmarknaden när det ekonomisk a läget var som sämst och framtidsutsikterna ytterst oklara. Den finska modellen för hyressättning Att man avreglerar en hyresmarknad är ett talesätt som kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Gemensamt är dock att det juridiska regelverket runt hyreskontraktets utformning förändras. Förändringarna gäller då allt från bestämmande av hyresnivån till 1 Förutom en webb-baserad enkät till 20 finska forskare och yrkesverksamma inom bostadssektorn bygger detta kapitel på den finska litteratur som redovisas i referenslistan. 6

7 regler för uppsägning och besittningsskydd till vilka funktioner och vilken service som avtalas. I praktiken skulle en fullständig avreglering betyda att det inte finns någon särskild hyreslag och att hyreskontrakten formuleras inom civilrättens generella regler för avtal. I Finland har man fortfarande en hyreslagstiftning. Den bygger dock i grunden på avtalsfrihet. Avtalsfrihet gäller både hyrans storlek och övriga villkor i hyreskontraktet. Intressant i detta sammanhang är att fortfarande kan skäligheten i hyresvillkoren prövas. Om hyran i en viss lägenhet avviker från hyresnivån på marknaden kan skäligheten i avvikelsen prövas i domstol. Jämförelsenormen är då marknadshyran som ska styrkas med information om liknande hyresobjekt, d.v.s. genom en typ av ortsprisjämförelse. Samtidigt infördes en lagändring som förändrade kriterierna för uppsägning av kontrakt och vräkning av hyresgäst. Generellt blev det enklare för fastighetsägaren att säga upp en hyresgäst. Antalet tvister om hyrans storlek blev betydligt färre än förväntat efter lagändringen. Det har lett till att de särskilda bostadsdomstolarna samt de särskilda sakkunniga i hovrätten avskaffats. Som orsak till de få tvisterna anges bland annat parternas avtalsfrihet och den goda statistik från hyresmarknaden som utgör stöd för bedömning av marknadshyran. Effekter på hyresnivåerna av den finska avregleringen Det är naturligtvis svårt att isolera priseffekterna av en hyresavreglering. Särskilt som den i Finland genomförs mitt i en djup lågkonjunktur som sedan i slutet av 1990-talet förbyts i en kraftig högkonjunktur. Två påtagliga effekter, som stöds av statistik, kan sammanfattas på följande sätt: Nytecknade hyror var efter avregleringen upp till 35 % högre än genomsnittet i beståndet. Före avregleringen var motsvarande siffra maximalt 20 %. Generellt ökade hyrorna i privata hyresfastigheter med 57 % mellan 1990 och år I vilken utsträckning detta beror på hyresavregleringen är svårt att uttala sig om. Under samma tid ökade dock hyrorna, enligt Lyytikäinen (2006), i centrala Helsingfors med 71 %. Skillnaden mellan 71 och 57 % kan sannolikt tillskrivas marknadsanpassningen av hyressättningssystemet. Andra effekter av den finska avregleringen Andra effekter av den finska avregleringen har vi studerat genom en enklare enkät till ett 20- tal forskare och yrkesverksamma inom den finska bostadssektorn. I en sådan enkät kan man inte fånga kvantitativa mått på effekter, men väl tendenser och viss specifik information som kan innehas av sådana som följer bostadsmarknaden. I korthet kan de åtta fullständiga svaren på ett antal gjorda påståenden sammanfattas på följande sätt: Sex av åtta svarande håller med om att byggandet av privatägda hyreslägenheter ökat efter avregleringen. En svarande håller inte med och en redovisar ingen åsikt i frågan. Av kommentarerna till påståendet säger de flesta att ökningen av byggandet av hyreslägenheter är marginell. Bland annat medverkar skattesystemet till att det i stället byggs ägarlägenheter för eget bruk. Det finns också ont om planlagd mark att bygga på i Helsingfors. 7

8 Sju av åtta håller med om att uthyrningen av privatägda hyreslägenheter och villor ökat efter avregleringen och ändringar i skattesystemet. I kommentarerna påminner man också om att det i Finland är möjligt att konvertera enskilda hyresrätter till ägda lägenheter och vice versa, d.v.s. Finland har ett system med ägarlägenheter. Två av de svarande håller med om att intensiteten i lägenhetsutnyttjandet ökar i attraktiva områden efter avregleringen. Två håller inte med och fyra har ingen åsikt eftersom frågeställningen är svår. Det är inte möjligt att skilja effekterna av avregleringen från andra effekter, t ex ökad disponibel inkomst, sjunkande räntor och ett ökat utbud av bostäder. Fyra av de svarande håller med om att medelåldern hos hyresgästerna i attraktiva områden har sjunkit efter avskaffandet av hyresregleringen. Tre har ingen åsikt i frågan. Av kommentarerna framgår att ungdomarna flyttar hemifrån något tidigare numera och att de i vissa fall kan få bostadsbidrag. Tre av åtta håller med om att den genomsnittliga inkomsten hos hyresgästerna i attraktiva områden ökat efter avregleringen. Två håller inte med och tre har ingen åsikt. I kommentarerna påpekas dels att inkomsterna överlag ökat och att förändringen i hyressektorn på grund av avregleringen inte går att separera från den generella ökningen. Några andra kommentarer är att efter avregleringen har det blivit enklare att få tag på en hyreslägenhet utbudet har ökat. Det är också tydligt att de med högre inkomster i större utsträckning väljer att bo i äganderätt. Det finska systemet med ägarlägenheter skapar också flexibilitet i den meningen att de ägda lägenheterna i stor utsträckning hyrs ut. Sammanfattande slutsatser av den finska avregleringen En första slutsats är att det hände inte så mycket, i alla fall inte på kort sikt. Regeringen har inte haft behov av att korrigera en lagstiftning för hyresmarknaden som måste betecknas som ytterst liberal med avtalsfrihet för parterna. I övrigt kan noteras att avregleringen sannolikt haft till effekt att: Konverteringen av lägenheter från hyresrätt till äganderätt minskat. I det sammanhanget ska man notera att en stor del av de konverterade ägarlägenheterna finns kvar på hyresmarknaden. Byggandet av privata hyresfastigheter ökat. Hyresnivån i Helsingfors ökat kraftigare än genomsnittet. Utbudet av hyreslägenheter ökat. Informationsutbudet på hyresmarknaden ökat. En indirekt observation är att man i Finland har förhållandevis god information om hyresnivåer på bostadshyresmarknaden. En slutsats är då att ett system med marknadsanpassade bostadshyror förutsätter öppenhet om priser ner på lägenhetsnivå! 8

9 2.3 Boendetäthet och befolkningssammansättning Datamaterialet Från Stockholm stads Utrednings- och Statistikkontor (USK) har vi fått data där Fastighetsregistret samkörts med befolkningsregistret på församlingsnivå för år 2006 i Stockholms innerstad. Detta ger information om befolkning och typer av hushåll i olika upplåtelseformer och ägarkategorier. Vi har även haft tillgång till motsvarande data från SCB för år Dessa data gör det möjligt att jämföra boende i bostadsrätt med boende i privat hyresrätt och hyresrätt i de kommunala bostadsföretagen. Här fokuserar vi på det samlade resultatet för Stockholms innerstad som helhet, men i underlagsmaterialet finns motsvarande uppgifter på församlingsnivå. För att tolka resultaten behövs en bild av hur lägenhetsbestånden ser ut inom de olika ägarkategoriena. Detta redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1 Lägenhetsantal och lägenhetsstruktur i olika upplåtelseformer i Stockholms innerstad år Upplåtelseform/Lägenhetstyp Totalt 1r 2r 3rok 4rok 5rok 6-rok Allmännytta, antal Andel inom allmännytta 14% 13% 14% 14% 15% 11% 6% Bostadsrätt, antal Andel inom bostadsrätt 54% 48% 53% 57% 60% 65% 66% Privat hyresrätt, antal Andel inom privat hyresrätt 33% 38% 32% 29% 25% 24% 28% Totalt, antal Obs: 1r omfattar både 1r, 1r med kokvrå och 1rok. Motsvarande för 2r. I tabellen kan vi främst notera följande: Allmännyttan har 14 % av innerstadens lägenheter. Andelen bostadsrätt är 54 %. De små lägenheterna är överrepresenterade i hyresrätt medan bostadsrätten har en något högre andel av de större lägenheterna. Den privata hyresrätten är i sin tur något överrepresenterad bland 1-orna. Skillnaderna mellan bestånden inom de olika upplåtelseformerna är dock inte så stora. Av det totala innerstadsbeståndet utgör 1 samt 2 rok nära två tredjedelar. Boendetäthet Eftersom det finns vissa skillnader inom de olika bestånden, om än inte så stora, så redovisas i tabellen nedan både boendetäthet definierat som genomsnitt antal personer per lägenhet och genomsnittliga antal personer per rum (kök oräknat). 9

10 Tabell 2 Boendetäthet. Ägarkategori Antal Boendetäthet rum Per lägenhet Per rum Allmännyttan ,580 0,716 Bostadsrätt ,594 0,747 Privat hyresrätt ,514 0,807 Totalt ,56 0,761 Jämför vi först allmännyttan med bostadsrätt så finner vi ett mönster som stöder hypotesen att hyresregleringen lett till ett lägre utnyttjande av beståndet. På en friare marknad borde vi enligt hypotesen ha en högre boendetäthet i hyreslägenheter pga lägre inkomster. I tabellen ovan finns vi det motsatta mönstret när vi jämför allmännyttan och bostadsrätten. Boendetätheten räknat som boende per lägenhet är något lägre (1,4 procentenhet) och antalet personer per rum är 3,1 procentenhet lägre i det allmännyttiga beståndet. Att skillnaden är större i antal personer per rum beror på att lägenheterna är något större i bostadsrättsbeståndet. Även om skillnaden inte är stor så tyder den på en viss effekt av hyresregleringen på boendetätheten. Det bör dessutom noteras att de många små lägenheterna i hyresrätten borde leda till skillnader i motsatt riktning när det gäller antal boende per lägenhet. Resultaten rörande det privatägda beståndet pekar, när det gäller boende per lägenhet, ännu kraftfullare i samma riktning. Det bor 8 procentenheter färre i det privata beståndet jämfört med bostadsrätten. När det gäller boende per rum pekar dock siffrorna åt motsatt håll. En faktor att beakta här är dock lägenhetsstorleken. De många små lägenheterna i det privata beståndet bidrar till ett lägre antal boende per lägenhet och ett större antal boende per rum. Boendestruktur I figur 1 nedan redovisas andelen av olika ålders- och hushållsgrupper som bor i hyresrätt respektive bostadsrätt i Stockholms innerstad år I undertexten till figuren redovisas även en skillnad mellan män och kvinnor. Några observationer: Det huvudsakliga intrycket från figuren är att mönstret inte stämmer med hypotesen om hur det skulle se ut på en marknad där hyror och bostadsrättspriser speglar utbud och efterfrågan. Särskilt kan noteras att bland personer över 60 år - både kvinnor, män samt gifta och samboende - så är det en relativt sett högre andel som bor i hyresrätt. Detta stämmer med resultaten i Glaesers (2003) som studerade hyresregleringen i New York och fann att andelen äldre var högre i det hyresreglerade beståndet. I åldersgruppen år, där inkomsterna i regel är relativt höga, är andelarna i hyresrätt och bostadsrätt relativt likartade, med en svag övervikt för hyresrätt bland de ensamstående Ser vi på de yngre åldersgrupperna och särskilt bland de ensamstående, skulle vi förvänta oss att de är överrepresenterade i hyresbeståndet. Något sådant kan vi inte observera. Andelen ensamstående kvinnor i ålder år är faktiskt något högre i bostadsrättsbeståndet än i hyresrättsbeståndet. Bland ensamstående män är andelen dock något högre i 10

11 hyreshusbeståndet, vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på att männens inkomster i regel är högre än kvinnornas. En tidigare studie (Henriksson & Lindström 2005) har visat att män i betydligt högre grad än kvinnor kan tänka sig att köpa en lägenhet svart - och en möjlig förklaring till skillnaderna mellan unga kvinnor och unga män kunde alltså vara skillnader i benägenheten att utnyttja svarta eller gråa transaktioner. Men detta är som sagt bara en spekulation. Den grupp som är överrepresenterad i bostadsrätt är personer i åldern 30-39, särskilt bland män och bland paren, och detta förefaller vara ett logiskt resultat särskilt på en reglerad hyresmarknad. När personerna blir äldre och kanske bildar familj och vill skaffa sig lämpligare bostad är det svårt att göra det på en reglerad hyresmarknad och det logiskt blir då att i högre grad gå över till bostadsrättsmarknaden. Ägarkategori uppdelat på familjetyp och ålder ,00% Count of Famtyp_text 12,00% 10,00% Procent 8,00% 6,00% AgkatG_text Ar Bostadsrätt Hyresrätt ,00% 2,00% 0,00% år30-39 år40-49 år år 60- år år30-39 år40-49 år50-59 år60- år år30-39 år40-49 år50-59 år 60- år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Gift/sambo Bostadsrätt ,57 8,52% 4,55% 6,31% 5,14% 7,93% 10,72 5,87% 6,17% 3,82% 1,03% 11,75 7,64% 5,43% 4,55% Hyresrätt ,61% 8,19% 6,05% 6,41% 6,94% 9,07% 8,36% 6,41% 6,41% 5,69% 0,71% 8,90% 6,05% 5,16% 6,05% Familjetyp resp ålder Famtyp_text Alder_text Figur 1 Ägarkategorierna i Stockholms innerstad uppdelat på familjetyp och ålder år Sammanfattningsvis ser vi förvånansvärt små skillnader mellan hushållssammansättningen i hyresrätt och bostadsrätt. Skillnaderna är betydligt mindre än vad vi skulle förvänta oss på en mindre reglerad marknad och man kan se det som att hyresregleringen gör att äldre personer blir överrepresenterade i hyresbeståndet, medan de yngre som resultat av svårigheten att få tag på en hyreslägenhet ger sig in på bostadsrättsmarknaden. 11

12 Analys av tänkbara utbudseffekter Om antal boende per rum i allmännyttan skulle motsvara antalet boende per rum i bostadsrättsbeståndet, d.v.s. att skillnader i lägenhetsstrukturen helt skulle kompensera för den teoretiskt högre boendetätheten i hyreslägenheter på en fri marknad, så skulle antalet boende i det allmännyttiga beståndet öka med följande: (0,747-0,716)* personer Ytterligare 1500 personer skulle givet detta antagande bo i det allmännyttiga beståndet i Stockholms innerstad. Räknar vi med att det bor 1,6 personer i varje lägenhet skulle detta kunna beskrivas som att "utbudet" av hyreslägenheter ökar med knappt 1000 lägenheter. Motsvarande kalkyler kan göras för det privata beståndet där dock siffrorna för boende per lägenhet och boende per rum pekar åt olika håll. Sammanfattningsvis är skillnaderna i boendetäthet rent statistiskt relativt små. Och utbudseffekterna skulle vara begränsade om man bara ser till antalet personer per rum och lägenhet. Mera intressant är då, enligt tidigare, vilka familjetyper och åldersgrupper som bor i olika upplåtelseformer och vilka kvarboendetider (omsättning) som de facto finns i olika delar av bostadsmarknaden. På den första punkten kan vi alltså se en överrepresentation av äldre hushåll i hyreshusbeståndet och i viss mån även av yngre män. 12

13 2.4 Nuläge och förväntade effekter - bostadsrättsföreningar Inledning - datamaterialet Enkäter har skickats till styrelseledamöter i 460 bostadsrättsföreningar som slumpvis valts av bolagsverket inom olika postnummerområden i Stockholms innerstad. Det material som redovisas nedan bygger på svar från 110 bostadsrättsföreningar (svarsfrekvens 24 %). Frågor till bostadsrättsföreningarna I enkäten till bostadsrättsföreningarna ställdes tre typer av frågor (1) basfakta, (2) uthyrning och (3) påståenden som den svarande skulle ta ställning till (se underlagsmaterial för detaljer). Basfakta Hur många lägenheter finns i bostadsrättsföreningen? Hur stor är omflyttningen i procent per år i er bostadsrättsförening? När är fastigheten byggd? Vilken är den vanligaste storleken på lägenheterna i föreningen? Vilken är den vanligaste åldern för boende i bostadsrättsföreningen? Om uthyrning mm Hur pass vanligt är det att Ni får in önskemål om att få hyra ut en lägenhet? Om det förekommer önskemål om uthyrning, vilken brukar vara den angivna anledningen till detta. Om det förekommer önskemål om uthyrning, under hur lång period sker uthyrningen då i regel? Vad är den maximala tiden som en person kan hyra ut en lägenhet i er bostadsrättsförening, om godtagbara skäl finns? Tror du att lägenheter hyrs ut utan att styrelsen tillfrågas? Förekommer det att en hyresrätt används i byte vid flytt till en bostadsrätt i din förening? Påståenden som de svarande fick ta ställning till Om man fick ta ut en högre hyra när man hyr ut sin bostadsrätt så skulle uthyrningen öka betydligt Om gynnsammare skatteregler infördes så skulle det ske en markant ökad uthyrning av lägenheter 13

14 De intressantaste observationerna Här redovisas de intressantaste observationerna från enkäten. Presentationen följer frågeordningen enligt ovan. Den som vill fördjupa sig i basfakta hänvisas till underlagsmaterialet. Hur stor är omflyttningen i procent per år i er bostadsrättsförening Av nedanstående cirkeldiagram framgår att den vanligaste årliga omsättningen ligger mellan 5 och 10 procent. Låg omflyttning mindre än 5 % - redovisas av ungefär var tredje förening. Dessa siffror är sedan intressanta att sätta i relation till omflyttningen i det privatägda beståndet, se kommande avsnitt. Omflyttning 10,5-15 % 13% > 15 % 14% 5 % 28% 5 % 5,5-10 % 10,5-15 % > 15 % 5,5-10 % 45% Figur 2 Omflyttning i bostadsrättsbeståndet. 14

15 Hur pass vanligt är det att Ni får in önskemål om att få hyra ut en lägenhet Av figuren nedan framgår att det är sällsynt med fler än 3 fall per år. Det bör dock noteras att medianen för antalet lägenheterna i föreningen ligger mellan 25 och 30 lägenheter. Bara 10 föreningar har mer än 100 lägenheter. 6% 1% 27% 4% Det förekommer inte Det är ca 10 fall eller mer om året Det är ca 1-3 fall om året Det är ca 4-9 fall om året Endast del av lägenhet förekommer 62% Figur 3 Antalet uthyrningsfall per år i bostadsrättsföreningar i Stockholm. Om det förekommer önskemål om uthyrning, vilken brukar vara den angivna anledningen till detta Ett vanligt skäl för uthyrning är arbete på annan ort. Hänvisningar till studier var det näst vanligaste medan familjeskäl var relativt ovanligt. I ett fåtal fall anges provbo som sambo som ett skäl. Om det förekommer önskemål om uthyrning, under hur lång period sker uthyrningen då i regel Den vanligaste tiden för uthyrning är ett till två år. Det vanligaste är att föreningen godkänner uthyrning för ett år i taget med en eventuell förlängning om orsakerna att hyra ut fortfarande är tillräckligt bra. Bostadsrättsföreningarna godkänner i regel maximalt en uthyrning på två år. Tror du att lägenheter hyrs ut utan att styrelsen tillfrågas 96 % svarar att det inte förekommer eller att det är ovanligt. Förekommer det att en hyresrätt används i byte vid flytt till en bostadsrätt i din förening 75 % säger att man inte vet. 15

16 Om man fick ta ut en högre hyra när man hyr ut sin bostadsrätt så skulle uthyrningen öka betydligt Om gynnsammare skatteregler infördes så skulle det ske en markant ökad uthyrning av lägenheter På de två frågorna ovan erhölls likartade svar. Hälften tror inte att det har någon betydelse och den andra hälften säger att det stämmer till viss del eller i stor utsträckning. 16

17 2.5 Nuläge och förväntade effekter - privata hyresfastighetsägare Inledning - datamaterialet Hyresrätterna representeras av 520 av de 579 hyresfastighetsägare som enligt Fastighetskalendern äger fastigheter inom Stockholms innerstad, dvs samma område som bostadsrättsföreningarna som redovisades ovan. Enkäten till fastighetsägarna besvarades av 179 fastighetsägare, vilket är en svarsfrekvens på 35 %. Frågor till hyresfastighetsägarna På samma sätt som till bostadsrättsföreningarna ställdes tre typer av frågor (1) basfakta, (2) andrahandsuthyrning och (3) påståenden som den svarande skulle ta ställning till. Följande frågor ställdes: Basfakta I vilken/vilka stadsdel(ar) äger du fastighet/er? Hur många fastigheter äger du? Hur många lägenheter finns det ungefär i varje fastighet? Hur stor är omflyttningen i procent per år i ditt fastighetsbestånd? När är de flesta fastigheterna byggda? Hur stora är de flesta lägenheterna? Vilken är den vanligaste åldern för boende i din fastighet/ ditt fastighetsbestånd, enligt din bedömning? Andrahandsuthyrning Hur pass vanligt är det att du får in önskemål om att få hyra ut en lägenhet i andra hand? Om det förekommer önskemål om andrahandsuthyrning, vilken brukar vara den angivna anledningen till detta? Om det förekommer önskemål om andrahandsuthyrning, under hur lång period sker uthyrningen då i regel? Vad är den maximala tiden som en person kan hyra ut en lägenhet i andra hand i din fastighet, om godtagbara skäl finns? Tror du att lägenheter hyrs ut utan att du som fastighetsägare tillfrågas? Förekommer det att en hyresrätt i din fastighet/ ditt fastighetsbestånd används i byte vid flytt till annan hyresrätt? Förekommer det att en hyresrätt i ditt fastighetsbestånd används i byte vid flytt till bostadsrätt eller villa? 17

18 Påståenden Om högre hyra infördes så skulle andrahandsuthyrningen minska i mitt fastighetsbestånd. Om högre hyra infördes så skulle många av mina hyresgäster flytta. I genomsnitt så bor det allt fler per lägenhet nu än det gjorde för några år sedan, i mitt fastighetsbestånd. Om hyrorna var mer marknadsmässiga skulle det i mitt fastighetsbestånd bo fler per lägenhet än det gör idag De intressantaste observationerna Här redovisas de intressantaste observationerna från enkäten till hyresfastighetsägarna. Presentationen följer frågeordningen enligt ovan. Den som vill fördjupa sig i basfakta hänvisas till bilagan. Hur stor är omflyttningen i procent per år i ditt fastighetsbestånd Omsättningen bland hyreslägenheter är avsevärt mindre än för bostadsrätter då 76 % har svarat att de har en omsättning på mindre än 5 %. Ytterligare 21 % har svarat att omsättningen är 5,5 10 %, se figuren nedan. 5,5-10 % 21% > 15 % 1% 10,5-15 % 2% 5 % 76% Figur 4 Omsättningen av lägenheter i det privatägda lägenhetsbeståndet i Stockholms innerstad. 18

19 Hur pass vanligt är det att du får in önskemål om att få hyra ut en lägenhet i andra hand 63 % av fastighetsägarna anger att det är ca 1-3 fall om året och 12 % att det är 4-9 fall om året, även om 23 % anger att det inte förekommer någon andrahandsuthyrning. Det är motsvarande tendenser som för bostadsrätter men där är det en större andel som anger att det inte förekommer alls (29 %). Om det förekommer önskemål om andrahandsuthyrning, vilken brukar vara den angivna anledningen till detta Det är 42 % som anger att arbetsorsaker är ganska vanligt. Ytterligare 23 % anser att det är mycket vanligt. När det gäller studieorsaker så anser 45 % att det är ganska vanligt som anledning till att hyra ut i andra hand, och ytterligare 23 % anser att det är mycket vanligt som orsak. Det verkar som att i bostadsrättsföreningarna har en övervägande majoritet som hyr ut av arbetsskäl, medan då det gäller hyresfastigheter hyr ut på grund av antingen arbetsskäl eller studieskäl. Familjeskäl har 25 % svarat är mycket vanligt och lika många ganska vanligt. Många har också kompletterat detta med att poängtera anledningen provbo med sambo. Enstaka kommentarer anger att ytterligare orsaker till att hyra ut är fiffel, utlandsvistelser samt att provbo på landet. Om det förekommer önskemål om andrahandsuthyrning, under hur lång period sker uthyrningen då i regel Det är 9 % som anger att det inte alls sker uthyrning, men om det sker är den period som man hyr ut är i första hand månader, vilket angavs av 46 %, medan 37 % anger att perioden är 6-11 månader. Vad är den maximala tiden som en person kan hyra ut en lägenhet i andra hand i din fastighet, om godtagbara skäl finns Den maximala tiden som man kan hyra ut i andra hand anger 40 % av fastighetsägarna till 1 år och lika många till 2 år, vilket stämmer bra överens med att en uthyrning godkänns ett år i taget. 17 % anger att man har en maximal uthyrningstid som överstiger två år. Kompletterande kommentarer pekar på att det i huvudsak är studier som godkänns för så lång andrahandsuthyrning. Tror du att lägenheter hyrs ut utan att du som fastighetsägare tillfrågas? 30 % anger att det inte förekommer, medan 10 % anser att det är mycket vanligt och 24 % anser att det är ganska vanligt. Antingen skiljer detta sig åt mellan fastighetsägare eller också skiljer det sig åt om man vill medge att det eventuellt finns ett problem beträffande andrahandsuthyrning. 19

20 Förekommer det att en hyresrätt i din fastighet/ditt fastighetsbestånd används i byte vid flytt till annan hyresrätt? När det gäller byte av hyresrätter till annan hyresrätt anger 31 % att det är mycket vanligt förekommande samt 28 % att det är ganska vanligt förekommande. Förekommer det att en hyresrätt i ditt fastighetsbestånd används i byte vid flytt till bostadsrätt eller villa? Kommentarer visar att fastighetsägarna inte godkänner detta numera men att de tror att enstaka fall ändå sker (47 %). 7 % av fastighetsägarna anger att det inte sker några byten alls. De fem avslutande påstående gav följande svar: "Om högre hyra infördes så skulle andrahandsuthyrningen minska i mitt fastighetsbestånd" 42 % svarar att det inte stämmer alls, men 33 % svarar att det stämmer i viss mån och 25 % att det stämmer mycket bra. "Om högre hyra infördes så skulle många av mina hyresgäster flytta" 65 % att det inte stämmer alls, men 33 % anser att det kan stämma i viss mån, vilket verkar innebära att om man väl fått tag i en fastighet i innerstaden så vill man ogärna släppa den oavsett hyra, men att det finns en smärtgräns på hyran. En kompletterande kommentar att det skulle krävas en hyreshöjning på 30 % för att få någon effekt. "Om högre hyra infördes så skulle fler i resp ålderskategorier flytta in " 63 % av fastighetsägarna svarar att det inte alls stämmer på kategorin år, medan 47 % anser att det stämmer ganska väl för kategorin år och 33 % anser att det rent av stämmer mycket väl. I ålderskategorin år är motsvarande siffror 43 % resp 29 %. För ålderskategorin pensionärer så är det samma tendenser som för de yngre 75 % anser att det inte stämmer alls. Om hyran höjdes skulle det alltså, enligt svaren, ske en viss omflyttning från studerande och pensionärer till barnfamiljer och medelålders personer. "I genomsnitt så bor det allt fler per lägenhet nu än det gjorde för några år sedan, i mitt fastighetsbestånd" 81 % av fastighetsägarna svarar att det inte stämmer alls, vilket tyder på att fastighetsägarna inte bedömer att det skett någon "förtätning" under senare år. Detta är logiskt givet att hyresrelationerna mellan olika delar av staden inte förändrats. Om hyrorna var mer marknadsmässiga skulle det i mitt fastighetsbestånd bo fler per lägenhet än det gör idag" 47 % svarar att det inte stämmer alls och lika många att det stämmer i viss mån, vilket tyder på att fastighetsägarna ser ett visst samband mellan hyresnivå och boendetäthet. 20

21 3 OBSERVATIONER OCH SLUTSATSER Grundfrågan är vad som skulle hända på hyresmarknaden i Stockholm om hyressättningen marknadsanpassades. Den frågan är i sig mycket svår att svara på eftersom ett hyressättningssystem alltid befinner sig i ett samhälle där ett antal andra påverkande faktorer fortlöpande förändras. En annan viktig punkt är att begreppen avreglering och marknadsanpassning alltid måste preciseras. Främst gäller det att precisera vilka regler som ändras. Dessutom kan det bli förändringar i en rad olika dimensioner och denna rapport fokuserar särskilt på förändringar i omflyttning, boendetäthet och åldersstruktur. Den finska avregleringen är intressant eftersom Finland i många avseenden har likartade institutionella system som Sverige. Den finska avregleringen var också radikal i den meningen att man i princip inför avtalsfrihet när det gäller hyreskontrakten. Intressant med Finland är att det hände inte så mycket. Då ska man betänka att avregleringen genomfördes med början i en djup lågkonjunktur. Det finska exemplet visar också att en fungerande marknadsprincip förutsätter god information. Det är få hyrestvister som behandlas i domstol. Finland har också en variant av ägarlägenheter som byggs, förvaltas och i stor utsträckning hyrs ut, bland annat givet ett gynnsamt skattesystem. I övrigt kan man tolka statistik och enkäten till de finska bostadsforskarna på följande sätt: Konverteringen av lägenheter från hyresrätt till äganderätt har minskat. I det sammanhanget ska man notera att en stor del av de hyreslägenheter som konverterats till ägarlägenheter finns kvar på hyresmarknaden, men i annan ägarform. Byggandet av privata hyresfastigheter har ökat något. Hyresnivån i Helsingfors har ökat kraftigare än genomsnittet. Utbudet av hyreslägenheter har ökat. Informationsutbudet på hyresmarknaden har ökat. Inledningsvis formulerades ett antal hypoteser. Hypoteserna och utvärderingen av dessa kan sammanfattas på följande sätt: Hypotes 1: På en friare marknad borde boendetätheten i hyresrätt vara minst lika stor som boendetätheten i bostadsrätt. Statistik visar att de boende i hyresrätt i allmännyttan räknat som personer per lägenhet bor lite glesare än de som bor i bostadsrätt. Skillnaderna är dock inte stora, men det normala på en fri marknad är det omvända förhållandet. Intressant att notera är också att omsättningen bland de boende i bostadsrätt uppskattningsvis är dubbelt så hög jämfört med dem som bor i hyresrätt. Hypotes 2: På en friare marknad borde yngre hushåll vara klart överrepresenterade i hyresrättsbeståndet, medan särskilt hushåll i åldersgruppen borde vara underrepresenterade. På Stockholmsmarknaden är snarare situationen den omvända. Unga hushåll finns i större utsträckning i bostadsrätt, medan äldre hushåll återfinns i relativt stor utsträckning i hyresrätt. Andelen ensamstående kvinnor i ålder år är faktiskt något högre i bostadsrättsbeståndet 21

22 än i hyresrättsbeståndet. Bland ensamstående män är andelen dock något högre i hyreshusbeståndet, vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på att männens inkomster i regel är högre än kvinnornas. Den grupp som är överrepresenterad i bostadsrätt är personer i åldern år, särskilt bland män och bland paren, och detta förefaller vara ett logiskt resultat särskilt på en reglerad hyresmarknad. När personerna blir äldre och kanske bildar familj och vill skaffa sig lämpligare bostad är det svårt att göra det på en reglerad hyresmarknad och det logiskt blir då att i högre grad gå över till bostadsrättsmarknaden. Hypotes 3: På en friare marknad borde uthyrningen av bostadsrätter öka och därmed skapa en ny relativt stor hyresmarknad. I Stockholms innerstad är uthyrningen av bostadsrätter av relativt liten omfattning. Det kan jämföras med Finland där uthyrning av ägarlägenheter bedöms vara relativt omfattande. Skillnaden mellan Sverige och Finland i detta avseende kan förklaras med skatte- och hyressättningssystemen. Uthyrning i andra hand verkar inte vara av någon större omfattning vare sig i bostadsrättseller hyresbeståndet. I bostadsrättsbeståndet uppfattar man inga problem förknippade med uthyrning i andra hand. Bland hyresfastighetsägarna är det några som har uppfattningen att det förekommer fiffel i samband med uthyrning i andra hand. Varken bostadsrättsföreningarna eller hyresfastighetsägarna har någon klar bild eller uppfattning om de transaktioner och byten som sker med hyresrätten som betalmedel på bostadsrätts- och villamarknaderna. Avslutande kommentarer om utbudseffekter av en friare hyressättning De empiriska resultat som kommit fram i denna studie ger stöd för ett antal allmänna påståenden om vad som kan förväntas hända med utbudet vid en stegvis marknadsanpassning av hyror i Stockholms innerstad. Påtagligt är att omsättningen i hyresbeståndet i innerstaden är lägre än omsättningen i bostadsrättsbeståndet. Om vi antar att omsättningen i de hyresrätterna i innerstaden ökar med 5 procentenheter så skulle det innebära att ca 4000 hyresrätter per år kom ut på bostadsmarknaden Boendetätheten ökar något i särskilt det allmännyttiga hyreshusbeståndet. En försiktig kalkyl pekar på att det på sikt kan handla om i storleksordningen 1000 lägenheter som "frigörs" genom detta. Intresset för andrahandsuthyrning av bostadsrätter, som kan antas vara underutnyttjade idag kommer att öka. Enkäten ovan pekar inte på några dramatiska förändringar, men det kan noteras att även om det bara handlar om enstaka fall i en bostadsrättsförening med 50 lägenheter, så motsvarar 2% av bostadsrättsbeståndet i innerstan en uthyrning på 1000 lägenheter. 22

23 Dessa faktorer kan i sin tur förväntas leda till att ålderssammansättning förskjuts mot en något större andel yngre hushåll i hyresrätt, vilket stämmer med bedömningarna i Finland. Till sist bör betonas att hur snabbt dessa tendenser kommer att slå igenom beror på hur snabbt hyran anpassas till marknadsnivån. Här är det svåra avvägningar mellan olika sociala skäl som talar för en långsam anpassning, och målet om ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet. 23

24 REFERENSER Fastighetsägarna Stockholm (2004), Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen. Stockholm. Fastighetsägarna Stockholm (2007), Slopad hyresreglering - exemplet Helsingfors. Stockholm. Glaeser E L (2003), Does rent control reduce segregation? Swedish Economic Policy Review. Vol 10, No 1, 2003, p Henriksson J & Lindström L (2005), Svarthandel med hyreskontrakt i Stockholm. Examensarbete vid avd f Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm. Koro-Kanerva, M (2007), Föreläsningsanteckningar; Legal aspects of terminating the rent control in Finland. The Finnish Landlord Organisation. Lind, H (2003) Rent regulation and new construction: With a focus on Sweden , Swedish Economic Policy Review. Vol 10, No 1, 2003, p Lind, H & Hellström A (2006), Market rents and segregation: An evaluation of a natural experiment. European Journal of Housing Policy, 2006, Vol. 6, No. 2, p Loikkanen, H A. & Lönnqvist, H (2007), Metropolitan Housing Markets The Case of Helsinki, Edit: Andersson, Å.E. & Petterson, L. & Strömquist, U.i European Metropolitan Housing Markets, Springer, Berlin. Lyytikäinen, T (2006), Rent Control and Tenants' Welfare: The Effects of Deregulating Rental Markets in Finland, VATT Discussion Papers 385. RP 31/2001. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till nedläggning av bostadsdomstolarna och lagstiftning i samband med det. 24

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg Var tredje kan tvingas flytta En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i oktober 2016 2 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Hushåll som kan tvingas flytta

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Vad vet vi om hyresregleringens effekter?

Vad vet vi om hyresregleringens effekter? Vad vet vi om hyresregleringens effekter? nr 4 2005 årgång 33 Hyresreglering framställs ibland som ett säkert sätt att förstöra en bostadsmarknad och ibland som det som räddar oss från att centrala delar

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Nästan sex av tio personer äger en bostad, var femte äger ett fritidshus Sju

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Räddningsplan för den privata hyresrätten. En idéskiss för vägen till en balanserad hyresmarknad

Räddningsplan för den privata hyresrätten. En idéskiss för vägen till en balanserad hyresmarknad Räddningsplan för den privata hyresrätten En idéskiss för vägen till en balanserad hyresmarknad Fastighetsägarna Stockholm April 2002 Vi som arbetar och bor i Stockholmsregionen har många anledningar att

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader.

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader. 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Efterfrågan på bostäder ökade kraftigt i ett antal regioner i Sverige under andra hälften av 1990-talet. Det ledde till att priserna på bostadsrätter och småhus

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar 1 (5) Handläggare Datum MH 2012-02-13 Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar Varför har Fastighetsägarna Stockholm strandat hyresförhandlingarna? Fastighetsägarföreningen Stockholm (FÄF) och Hyresgästföreningen

Läs mer

Tillbakablick på 2016-års hyresförhandling. 21 november 2016

Tillbakablick på 2016-års hyresförhandling. 21 november 2016 Tillbakablick på 2016-års hyresförhandling 21 november 2016 Riktlinjer och upp till bevis Förhandlingsarbetet i Region Stockholm har sin utgångspunkt i de nationella förhandlingsriktlinjerna Förhandlingsriktlinjerna

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Kommunernas stora bostadsutmaningar. Micael Nilsson Fil.dr., expert på enheten Boende och Stadsutveckling

Kommunernas stora bostadsutmaningar. Micael Nilsson Fil.dr., expert på enheten Boende och Stadsutveckling Kommunernas stora bostadsutmaningar Micael Nilsson Fil.dr., expert på enheten Boende och Stadsutveckling Hur hanterar Sveriges kommuner bostadsförsörjningen för svaga grupper när det råder allmän bostadsbrist?

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Stärkt ställning för hyresgäster, SOU 2017:33

Stärkt ställning för hyresgäster, SOU 2017:33 JU2017/03853/L1 2017-08-23 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stärkt ställning för hyresgäster, SOU 2017:33 Pensionärernas Riksorganisation, PRO, har fått möjlighet att

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen

Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen 1 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Rädda hyresrätten! 5 Hyresregleringen 5 Stockholms hyresmarknad fungerar inte 6 Fastighetsägarna Stockholms förslag

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Rapport 2015-08-23. Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad

Rapport 2015-08-23. Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad Rapport 2015-08-23 Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad Sammanfattning Folkpartiet liberalernas partiledning har beslutat om tolv punkter

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

EN NY SVENSK MODELL ÄR MÖJLIG

EN NY SVENSK MODELL ÄR MÖJLIG EN NY SVENSK MODELL ÄR MÖJLIG FÖRORD Listan kan göras lång över tunga institutioner och experter som råder svenska politiker att åtgärda de strukturella problem som finns på den svenska marknaden för hyreslägenheter.

Läs mer

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Bo-Analys och vostra konsulter 2015 2 Förord Det har länge funnits ett behov av mer detaljerade

Läs mer

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön Förvaltningskvalitet 2010 Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och underhåll i bostadsmiljön Anna-Lena Högberg, Erik Högberg, Henrik Björk, AktivBo 1 Sammanfattning Hyresgästerna Riksförbundet och

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Hur bor man i Stockholm? En boendeundersökning baserad på SCB:s lägenhetsregister Delrapport 1 Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Bo-Analys och vostra konsulter

Läs mer

Vad kan vi lära av länder som avreglerat sin hyresmarknad? - En studie av Finland, Spanien och Storbritannien

Vad kan vi lära av länder som avreglerat sin hyresmarknad? - En studie av Finland, Spanien och Storbritannien Stockholm Avdelningen för Bygg- och Fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande Kungliga Tekniska Högskolan, Examensarbete nr 96 Vad kan vi lära av länder som avreglerat sin hyresmarknad?

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA

Läs mer

Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm?

Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm? INLÄGG Hanna Fridell är nyutexaminerad civilekonom från Nationalekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Stockholm. 19550@student.hhs.se Cecilia Brogren är nyutexaminerad civilekonom från Nationalekonomiska

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Även EV-kommissionen uppmärksammar problematiken och uppmanar i sina senaste rekommendationer till Sverige att under perioden 2013-2014:

Även EV-kommissionen uppmärksammar problematiken och uppmanar i sina senaste rekommendationer till Sverige att under perioden 2013-2014: "Det nuvarande svenska systemet för hyressättning tvingar många att äga som egentligen skulle vilja hyra om möjligheten fanns. l attraktiva lägen är detta i stort sett den enda möjligheten att hitta en

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

VAD HÄNDER OM VI INFÖR MARKNADSHYROR I SVERIGE?

VAD HÄNDER OM VI INFÖR MARKNADSHYROR I SVERIGE? VAD HÄNDER OM VI INFÖR MARKNADSHYROR I SVERIGE? FAKTA, SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER FRÅN TYRÉNS OCH SABO En rapport från allmännyttan VAD HÄNDER OM VI INFÖR MARKNADSHYROR I SVERIGE? S A B O S VE R I G E

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm

En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm Stefan Svanström Riksdagsledamot Stockholms stad Ett inlägg om Stockholmsfrågor Nationella frågor av vikt för Stockholm Förslag som Kristdemokraterna

Läs mer

Helena Eklund och Robert Gidehag. Friköp hyresrätten!

Helena Eklund och Robert Gidehag. Friköp hyresrätten! #4 Helena Eklund och Robert Gidehag Friköp hyresrätten! Författarna och Reforminstitutet 2001 Omslag och sättning: Formgivningsverket Illustration: Anna-Karin Elde Tryck: Adebe miljötryck, Stockholm 2001

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer