HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Transkript

1 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GYMNASIESKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN

2 Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk Om en elev är drogpåverkad på skolan Dokumentation Utvärdering och revidering Bilaga Dokument som hör till handlingsplan mot alkohol och narkotika -Vart vänder jag mig -Rutiner för samarbete med socialtjänsten -Lagstiftning 2

3 Inledning Problem med alkohol och droger är vanligare än vi oftast tror. De flesta människor med alkohol och drogproblem fungerar någorlunda socialt. Det är viktigt att vi på skolan vågar reagera och bry oss om när vi ser att någon inte mår bra. Ju tidigare vi kan ta tag i ett missbruksproblem desto lättare är det att komma tillrätta med problemet. Ett missbruk påverkar inte bara individen utan också familj, vänner och skolkamrater. Gymnasieskolan i Katrineholm skall vara drogfri. Som elev får man inte befatta sig med droger och inte vistas på skolan i berusat/påverkat tillstånd. Med droger avses i denna handlingsplan narkotika, alkohol, dopingmedel och lösningsmedel/drivgas som sniffas. Skolan ska verka för ett aktivt samarbete mellan hem, elever, socialtjänst och polis för att i första hand förebygga missbruk, i andra hand tidigt upptäcka och vidta åtgärder mot drogmissbruk. Målsättning att förebygga nyrekrytering till missbruk. att tidigt identifiera och åtgärda missbruk hos ungdomar. att under skoltid följa upp ungdomar, som håller på att avsluta sitt missbruk. att engagera elever och föräldrar i arbetet med missbruk. att utöka samarbetet med socialtjänst och polis för ungdomars drogfria uppväxt. Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökning Liv & hälsa ung med frågor kring hur ungdomar mår, vilka levnadsvanor de har och hur de har det i skolan, hemma och på fritiden. Att förebygga missbruk skolans ansvar Gymnasie- och grundskolan ska i samverkan med socialtjänst och polis arbeta för att förebygga att ungdomar inte använder droger. Elevhälsans arbete och kunskaper ska mer integreras med den pedagogiska verksamheten. Samarbete och dialog ska ske mellan skola och föräldrar. Insatser mot skolk Skolk är i många fall en larmsignal och indikator på skolklimatet. Upprepat skolk är enskilt en stor riskfaktor för att utveckla ett asocialt beteende. Denna grupp är mer utsatt för ett riskbruk av alkohol och användande av andra droger. Skolan har en handlingsplan för arbete med skolk. Skolsköterskornas hälsobesök/hälsosamtal. Kuratorers enskilda samtal med elever. Socialtjänst och polis inbjuds av skolan att medverka i detta förebyggande arbete. Elever och föräldrar ska informeras om denna drogplan. 3

4 Att tidigt upptäcka missbruk Det kan vara svårt att upptäcka drogmissbruk. Eleven försöker vanligen dölja sitt missbruk och även på direkt fråga förnekar han/ hon det oftast. Följande lista innehåller en del symtom, som var för sig kan vara tecken på andra problem, men flera samtidigt bör föranleda oro för pågående missbruk. Sociala störningar ojämn arbetsprestation. asociala beteenden och bristande gemenskapskänsla. sen ankomst, hög korttidsfrånvaro. försämrade skolprestationer. oförklarliga försvinnanden. konfliktbenägenhet. benägenhet att ljuga, svika givna löften o s v. eller stölder, våld och olaga hot. Koncentrationssvårigheter. Förändringar i beteende och vanor svängningar i sinnesstämning, från nedstämdhet till skrattanfall eller tvärtom. minskat intresse för skola, tidigare fritidssysselsättningar, idrottsaktiviteter. försämrade relationer till föräldrar och syskon. förändrad umgängeskrets, gamla kontakter upphör och nya tillkommer. umgänge med missbrukare. förskjuten dygnsrytm. nedsatt aptit, betydande intag av sötsaker, läsk mm. dålig personlig hygien, oordnad klädsel, allmänt intryck av vanskötsel. irriterat, aggressivt eller våldsamt beteende, många gånger långt utanför normala gränser. Kroppsliga tecken och störningar kraftigt förstorade eller förminskade pupiller. kraftig viktminskning. ändrad ansiktsmimik. hudutslag, inflammationer. oförklarlig trötthet, håglöshet eller rastlöshet. vagt definierade åkommor. återkommande magont, huvudvärk. förändringar i kroppshållning och rörelsemönster. Åtgärder vid oro om missbruk Vid oro/misstankar om missbruk hos elev ska följande åtgärder vidtas: Skolpersonal som misstänker att en elev är drogpåverkad eller använder droger på fritiden informerar rektor kurator eller skolsköterska om sin oro. Rektor, kurator och/eller skolsköterska och eventuellt mentor för den aktuella eleven träffas omgående för samråd: - bedömning görs om en kartläggning ska påbörjas. 4

5 - eleven informeras om skolans oro och att nedanstående åtgärder vidtas. - vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas och får samma information och uppmanas medverka vid elevhälsans kartläggning beträffande eventuellt missbruk. Kurator / skolsköterska ansvarar för att: - kartlägga och bedöma om det finns anledning till oro som kräver åtgärder enligt nedanstående. - rektor, elev och vårdnadshavare till omyndig elev informeras om elevhälsans bedömning. - anmälan till socialtjänsten enligt 14 Kap. 1 Socialtjänstlagen (Läs mer om dess rutiner i Bilaga 2). - kontakt förmedlas till Ungdomssupport ( Bilaga 1). Vårdcentralsläkare ansvarar för: - eventuell sjukskrivning av eleven. Socialsekreteraren/ Ungdomssupport ansvarar för att: - stöd och hjälp utformas efter elevens individuella behov. - vara med vid upprättandet av åtgärdsprogram för elev, så att deras insatser samordnas med skolans. Rektor ansvarar för att: - planeringsmöte sammankallas. - eventuellt beslut tas om avstängning från skolan (Skollagen 5 Kap.14 ). - eventuell skriftlig varning utfärdas. Planeringsmötet ska innehålla: - diskussion om eventuell rapport till CSN om icke-heltidsstudier (vid hög ogiltig frånvaro) beslut om eventuellt åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska innehålla: - individuell studieplanering - plan för utformningen av samarbetet skola hem socialtjänst. - överenskommelse om uppläggningen av fortsatt stöd, behandling och uppföljning, t ex kontakt med ungdomssupport, eventuellt beslut om urinprov, övriga insatser av socialtjänsten. - plan för uppföljning av skolans elevhälsa. Åtgärdsprogrammet utarbetas i samarbete med elev, vårdnadshavare till omyndig elev, rektor, socialsekreterare /ungdomsrådgivare och berörd skolpersonal. Om en elev är drogpåverkad på skolan Skolan ska agera genast. Vårdnadshavare informeras om eleven är omyndig. Om skolsköterskan finns tillgänglig bör hon i första hand bedöma om elevens hälsotillstånd kräver att eleven behöver tas till sjukhus eller vårdcentral. Polis tillkallas om eleven är straffmyndig (över15 år) av rektor eller vid rektors frånvaro av någon i elevhälsan. (Narkotikastrafflagen. Bilaga 2) Elev som är drogpåverkad avvisas från skolan. 5

6 Fortsatt handläggning sker därefter enligt ovan Åtgärder vid oro om missbruk Dokumentation Skolan dokumenterar alla slags åtgärder, till exempel telefonsamtal, möten, åtgärdsprogram och uppföljande åtgärder. Dokumentationen registreras och sparas minst 10 år (preskriptionstiden). Dokumentationen innebär rättssäkerhet för elev, vårdnadshavare och personal. Utvärdering och revidering av handlingsplanen I slutet av varje läsår träffas kuratorer från gymnasium för utvärdering av innevarande läsår. Gruppen ska ta tillvara synpunkter från skolsköterskor, socialtjänst, Ungdomssupport och polis hur samarbetet och handlingsplanen fungerat. Därefter träffas rektor och kurator på respektive skola för utvärdering och godkännande av revidering. Anne-Maj Kihlstrand Mikael Örning Rektor Rektor 6

7 Reviderad B i l a g a 1 - V a r t v ä n d e r j a g m i g? Rektorer Anne-Maj Kihlstrand Mikael Örning Kurator Charlotte Järnvall (t.o.m 27/9-13) Peter Karlsson (fr.om 1/12-13) Skolsköterska Gunlög Haag U ngd o ms support Ungdomsrådgivare Mikael Lindberg Ungdomsrådgivare Linda Mikkelsen Sanderberg Merkur (rådgivande samtal, du kan vara anonym) beroende anhöriga V å rn äs behandlingshem (du kan vara anonym) A C o A (självhjälpsgrupp för vuxna barn till missbrukare eller andra dysfunktionella familjer) Församlingshemmet. mitt emot kyrkan på norr, Kyrkogatan. Möten måndag kl A non y ma alkoholister AA Kungsgatan Mån , Tis öppet möte, Ons , Tors , Fre , öppet möte 17.30, Lör.15.00, Sön. kvinnomöte A non y ma n a rkoma n e r NA Församlingshemmet mitt emot kyrkan på norr, Kyrkogatan Tisdag klockan Fredag klockan Söndag klockan S o cialförv al tningar Katrineholm Flen Vingåker

8 Reviderad BILAGA 2 RUTINER FÖR SAMARBETE MELLAN GYMNASIESKOLAN OCH KATRINEHOLMS SOCIALFÖRVALTNING ANGÅENDE UNGDOMAR MED MISSBRUKSPROBLEMATIK (Vad beträffar ungdomar från annan kommun kontaktas respektive socialförvaltning.) Bakgrund och anledning till rutinerna Då någon ungdom blivit inskriven på Ungdomssupport är det viktigt att skolan kontaktas. En inskrivning utan skolans medverkan kan leda till att ungdomen får ett avbräck i sina studier. Eleven kan erbjudas en insats från Ungdomssupport som en kurs med studiepoäng och betyg. Ungdomssupport är innehållsmässigt likvärdig två kurser antingen Etik och livsfrågor, 100p eller Kommunikation, 50p., beroende på insatsens längd och omfattning. Skolan gör en bedömning för varje enskild elev. Det är viktigt att väga in elevens hela situation i det åtgärdsprogram som upprättas. Åtgärdsprogrammet ska innehålla studie- och behandlingsplan (se sid. 4 i handlingsplanen). Gymnasieskolan Kurator kan ta kontakt med ungdomsrådgivare på Ungdomssupport, utan att först ta kontakt med socialtjänsten. Detta gäller efter en bedömning att ungdomen inte har någon annan problematik än den som Ungdomssupport arbetar med. Ungdomsrådgivare tar kontakt med socialtjänsten om de anser att det behövs. Individ och Familjeomsorgen Handläggare tar kontakt med ungdomsrådgivare på Ungdomssupport. Detta görs så snart de anser att det kan vara en bra insats för den ungdom de utreder eller har kontakt med, t ex. vid en uppföljning av en pågående insats. Ungdomsrådgivare tar kontakt med kuratorn på den aktuella gymnasieskolan för ett möte med ungdomen, handläggare och kurator. Gymnasieskolan Rektor beslutar om ett planeringsmöte. Deltagare på mötet är elev, vårdnadshavare till omyndig elev, rektor, kurator/skolsköterska, ungdomsrådgivare från Ungdomssupport och eventuellt en handläggare från socialtjänsten. På planeringsmötet tas beslut om åtgärdsprogram och gemensam planering görs. 8

9 Telefonnummer: Leila Ers r ud, kurator Lindengymnasiet. C h arlot t e Järnval l Peter Karlsson kurator Duveholmsgymnasiet samt Särskolegymnasiet M ari a Karl sson kurator KTC samt språkklasserna på IM. Britt -M ari e K arl strö m kurator Ellwynska skolan M ikael Li n dberg ungdomsrådgivare, Ungdomssupport Linda Mikkelsen Sanderberg ungdomsrådgivare, ungdomssupport 9

10 Reviderad Bilaga 3-Lagstiftning Skolans policy i arbetet mot alkohol och droger grundar sig på nedanstående lagstiftning gällande barn och ungdomar. FN:s barnkonvention Enligt artikel 33 i FN:s barnkonvention har barnet rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Offentliga myndigheter med ansvar för barn och ungdom har detta ansvar. Skollagen 1 Kap. 4 : Skolan ska i samarbete med hemmen främja barn och elevers allsidig personlig utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. och främja alla barns och elevers utveckling och lärande. I dessa ligger att skolan ska motverka missbruk av alkohol och narkotika. Är åtgärderna för att motverka elevers eventuella bruk av alkohol och narkotika överhuvudtaget en angelägenhet för skolan? Med hänvisning till skollagen svarar JO tveklöst ja. 2 kap. 25 : Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 5 kap. 14 : ges möjlighet att stänga av en elev om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende. Vid avstängning då eleven är under 18 år finns en skyldighet att informera och samråda med socialtjänsten. För myndig elev finns igen skyldighet, men en möjlighet att informera socialtjänsten. Arbetsmiljölagen 1 Kap. 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen och anmälningsskyldigheten 14 Kap 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin 10

11 verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. (Egen anmärkning) Alla inom skolan har en anmälnings och uppgiftsskyldighet. Gäller upp till elever är18 år. ( LVU, Lagen om vård av unga till och med 20 år) Skolan är aldrig förhindrad att göra en anmälan även om eleven är myndig, ej skyldighet men möjlighet. Ansvaret vilar på den enskilde. Förebyggande av missbruk 5 Kap. 1 Socialtjänstlagen ( SoL) aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdomar av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopingmedel. 3 Kap. 7 SoL genom information till myndigheter, grupper, enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns. 5 Kap 9 SoL aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han behöver för att komma ifrån missbruket. Narkotikastrafflagen Polisen kan vid misstanke genomföra så kallad kroppsbesiktning i form av urin- och blodprov. Polisen har rätt att ta test från 15 år vid skälig misstanke. Det ska finna konkreta omständigheter. Lagen är en viktig utgångspunkt för skolans hållning. Alkohollagen 8 Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får varor inte säljas eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om den som inte har fyllt 18 år. Alkoholdrycker får inte lämnas ut till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild anledning anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Den som lämnar ut alkoholdrycker skall förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i första stycket. 9 Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 8 inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker. Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 18 år. Andra stycket gäller inte när någon bjuder på en alkoholdryck för förtäring på stället. Spritdrycker, vin eller starköl får dock inte bjudas den som inte fyllt 20 år, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Detsamma gäller i fråga om öl beträffande den som inte fyllt 18 år. Lag (2001:414). 11