Slamspridning på åkermark

Transkript

1 Slamspridning på åkermark HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE FÄLTFÖRSÖK MED KOMMUNALT AVLOPPSSLAM FRÅN MALMÖ OCH LUND UNDER ÅREN Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV Per-Göran Andersson Skåne i december

2 2 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK

3 FÖRORD 7 SAMMANFATTNING 8 1. INLEDNING Målsättning med projektet Försöksuppläggning och design Blockförsök Försöksplatserna Försöksplan Grödor och tidpunkt för slamspridning Provtagning, provhantering och analyser Slam Jord Gröda EGENSKAPER HOS TILLFÖRT SLAM Växtnäringsinnehåll i slammet Metallinnehåll i slammet FÖRSÖKSRESULTAT Effekt på skördens storlek Igelösa Petersborg Skördeprodukternas innehåll av tungmetaller Igelösa Petersborg Slammets effekt på markens växtnäringsinnehåll Igelösa Petersborg Slammets effekt på markens metallinnehåll Igelösa Petersborg SAMMANFATTANDE FÖRSÖKSRESULTAT Slammets effekt på skörden Skördeeffekt olika år efter slamtillförsel Skördeeffekt på olika grödor Skördar och ekonomiskt utfall Skördeprodukternas innehåll av metaller 28 3

4 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 4.3. Slammets effekt på markens växtnäringsinnehåll Slammets effekt på markens metallinnehåll SLUTSATSER AV RESULTAT FRÅN ÅREN Slammets effekt på skördeprodukterna Effekt på skördens storlek Metaller i skördeprodukter Slammets påverkan på marken Påverkan på markens växtnäringsinnehåll Påverkan på markens metallinnehåll Slammets kvalitet Växtnäringsämnen och metaller i använt slam TIDIGARE RAPPORTER I PROJEKTET TABELLBILAGA 40 Igelösa. Skörd Tabell 7. Skörd 2004, rödsvingelfrö 40 Tabell 8. Skörd 2005, höstvete 40 Tabell 9. Skörd 2006, sockerbetor 40 Tabell 10. Skörd 2007, höstvete 40 Tabell 11. Skörd 2008, höstvete 40 Petersborg. Skörd Tabell 12. Skörd 2004, vårkorn 41 Tabell 13. Skörd 2005, höstvete 41 Tabell 14. Skörd 2006, höstvete 41 Tabell 15. Skörd 2007, sockerbetor 41 Tabell 16. Skörd 2008, vårkorn 41 Igelösa. Halter av metaller i skördeprodukter 42 Tabell 17. Frö av rödsvingel. Innehåll av metaller 2004, mg/kg TS 42 Tabell 18. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2005, mg/kg TS 42 Tabell 19. Sockerbetans innehåll av metaller 2006, mg/kg TS 42 Tabell 20. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2008, mg/kg TS 43 Petersborg. Halter av metaller i skördeprodukter 43 Tabell 21. Kornkärnans innehåll av metaller 2004, mg/kg TS 43 Tabell 22. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2005, mg/kg TS 43 Tabell 23. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2006, mg/kg TS 44 Tabell 24. Sockerbetans innehåll av metaller 2007, mg/kg TS 44 Tabell 25. Kornkärnans innehåll av metaller 2008, mg/kg TS 44 4

5 Igelösa. Växtnäringstillstånd i jord Tabell 26. Växtnäringstillstånd i matjorden Tabell 27. Växtnäringstillstånd i matjorden Petersborg. Växtnäringstillstånd i jord Tabell 28. Växtnäringstillstånd i matjorden Tabell 29. Växtnäringstillstånd i matjorden Igelösa. Metaller i jord Tabell 30. Metallinnehåll i matjorden 2005, (HNO3), mg/kg TS 46 Tabell 31. Metallinnehåll i matjorden 2006, (HNO3), mg/kg TS 46 Petersborg. Metaller i jord Tabell 32. Metallinnehåll i matjorden 2005, (HNO3), mg/kg TS 47 Tabell 33. Metallinnehåll i matjorden 2006, (HNO3), mg/kg TS 47 Växtnäringstillstånd i jord Tabell 34. Igelösa. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen 49 Tabell 35. Petersborg. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen 49 Tabell 36. Markens innehåll av kväve 50 Metaller i jord Tabell 37. Igelösa. Matjordens innehåll av metaller mg/kg TS 51 Tabell 38. Petersborg. Matjordens innehåll av metaller, mg/kg TS 52 5

6 6 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK

7 Förord De kommunala reningsverken byggdes ut i stor omfattning på sjuttiotalet. Därmed uppstod ett avloppsslam. Man var redan från början inne på tanken att växtnäringen i detta slam skulle cirkulera och därmed tillföras åkermarken. Uppmärksamheten var dock redan i starten riktad på de tungmetaller som fanns i slammet. Stora insatser har genom åren gjorts från kommuner nas sida för att få in så lite av dessa tungmetaller som möjligt i reningsverken. Kraven var då, liksom idag, att slammet inte, på kort såväl som lång sikt, får skada jorden, grödan eller konsumenten av grödan. Inte heller får slammet orsaka skador på den som arbetar med åkermarken. Frågeställningen från lantbrukaren om detta slam var en tillgång i växt odlingen eller en belastning uppkom direkt. Det bästa sättet att få svar på frågan var att testa detta under kontrollerade former i verkligheten, det vill säga i regelrätta fältförsök. En arbets grupp bildades med representanter från dåvarande SSK (Sydvästra Skånes Kommunförbund), Sysav (Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag), Malmöhus läns Hushållningssällskap och LRF (Lantbrukarnas Riksförbund). Hushållningssällskapet gjorde en enkät i sydvästra Skåne för att undersöka hur intresset hos lantbrukarna var för att ta emot slam för spridning på sina åkrar. En majoritet av de tillfrågade var positiva till att ta emot slam. Nästa steg i processen var att konstruera en försöksplan och lägga ut fyra fältförsök i sydvästra Skåne. Så skedde hösten Efter några år avslutades två av försöken och till buds stående resurser koncentrerades till två försöksplatser: Igelösa norr om Lund och Petersborg söder om Malmö. Dessa två fältförsök är fortfarande aktiva och i denna rapport redogörs i sammanfatt ning 27 års försöksresultat från just dessa båda försök. Projektet Slamspridning på åkermark är unikt, inte bara i Sverige, utan även i Europa. Det är ett praktiskt genomfört fältförsök där man under lång tid följt hur upprepad slamtillförsel påverkar åkermarken och dess växter. Trots att det emellanåt varit mer eller mindre totalstopp för tillförsel av slam till åkermark har försöken fortsatt. Det är angeläget att fortsätta försöken, inte minst med tanke på att här finns ett helt enastående, och unikt material att arbeta vidare med. Försöksverksamheten leds av en projektgrupp som har haft följande sammansättning: Bengt Andersson, VA SYD. Ordförande Ann Torén, Sysav Biotec. Sekreterare Stig Edner, SYSAV Utveckling AB Christopher Gruvberger, VA SYD Erling Midlöv, VA SYD Henrik Aspegren, VA SYD Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus Yngve Darte, VA SYD Från årsskiftet 2008/2009 har Tom Nielsen, Kävlinge kommun, ersatt Yngve Darte. 7

8 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK Sammanfattning Systematiska fältförsök för att undersöka effekterna på mark och gröda vid spridning av slam på åkermark har pågått i Malmö och Lund sedan början av 1980-talet och de pågår fort farande. Projektet initierades som ett samarbetsprojekt mellan LRF, Malmöhus läns Hushåll ningssällskap, kommunerna i sydvästra Skåne och Sysav. Rötat och avvattnat slam från Sjölunda och Källby avloppsreningsverk i Malmö resp. Lund har spridits på försöksytor: på Petersborgs gård strax söder om Malmö och på Igelösa gård strax norr om Lund. Valet av grödor har följt den växtföljd som tillämpats på respektive gård. Fältförsöken har utförts med upprepningar för att få större säkerhet och minska effekterna av försöksfel. Försöket har utförts som ett blockförsök med fyra block, där alla försöksleden ingår i varje block. I fältförsöken finns ett helt obehandlat led där varken avloppsslam eller mineralgödsel har tillförts sedan Tillförsel i de slambehandlade leden är motsvarande 1 och 3 ton torrsubstans (TS) per hektar och år. Tillförsel har skett vart fjärde år med 4 respek tive 12 ton TS per tillfälle. Både led med och utan slam har kombinerats med olika mängder mineralgödsel. Tillförseln har varit ingen (0), halv (1) respektive hel (2) giva av kväve i förhållande till vad som betraktas som normal gödsling för respektive gröda. Vid halv och hel kvävetillförsel har rekommen derad mängd av fosfor och kalium tillförts. Slammets kvalitet har genomgått en avsevärd förbättring sedan försöken startade. Samtliga metallhalter har minskat med tiden och minskningen uppgår i genomsnitt till över 70 % för slammet från båda avloppsreningsverken. Minskningen av halterna av bly, kadmium och kvicksilver har uppgått till cirka 90 %. Slammets innehåll av 70 olika organiska toxiska ämnen har studerats vid olika tillfällen och endast ett fåtal av ämnena kunde detekteras i slammet och då i mycket låga koncentrationer. Slammets innehåll av näringsämnen uppgår till drygt 4 % av TS vad gäller kväve och till drygt 3 % av TS vad gäller fosfor. 8

9 Slamgödslingens påverkan på markens biologi och mikrobiologi har studerats vid olika till fällen. Två olika studier av maskar i marken visade en positiv effekt både vad gäller maskar nas tillväxt och fertilitet samt att olika maskarter gynnades särskilt. Mikrobiologiska studier vid tre olika tillfällen visade att mikrobiologin i marken påverkades positivt av en långsiktig slamgödsling. Fältförsöken har entydigt visat att slamgödsling medför att markens mullhalt stiger och att markens bördighet ökar. Fosfortalen har stigit markant och kvävehalten har ökat i det översta markskiktet. Halterna av tungmetaller i marken har inte uppvisat några förändrade värden för de flesta metallerna, med undantag av koppar och kvicksilver. Kopparhalterna i marken har ökat i båda försöksfälten, medan kvicksilverhalten endast ökat i försöksfältet på Igelösa gård. Slamgödslingens effekt på grödan är klart positiv och alla i försöken förekommande grödor har svarat positivt på slamtillförseln. I genomsnitt har en skördeökning med cirka 7 % erhållits av slamgödslingen. Försöken har även visat att slamtillförseln inte har haft någon negativ på verkan på växternas upptag av tungmetaller. 9

10 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 1. Inledning Projektet startade Försöksplatserna är Igelösa gård, strax nordost om Lund och Petersborgs gård, strax söder om Malmö. Slam har levererats från Källbyverket i Lund respektive Sjölundaverket i Malmö. Första gången slam spreds på försöks ytorna var hösten Därefter har slam tillförts höstarna 1985, 1989, 1993, 1997, 2001 och För projektledning av fältförsöken ansvarar Hushållningssällskapet Malmöhus. Projektledare för denna del är sedan 1988 Per-Göran Andersson, försöksledare vid Hushållningssällskapet Malmöhus. Under 2008 utförde Hans Larsson, LTJ-fakulteten, SLU Alnarp, en statistisk bearbetning av jordanalyserna för tiden Detta redovisas i en egen rapport Målsättning med projektet Målsättningen med projektet är att undersöka effekten på såväl mark som gröda vid spridning av slam på åkermark. Detta innebär att effekterna av tillförsel av näringsämnen, metaller, mikrospårämnen och mullbildande ämnen ska utvärderas och kvantifieras. Vidare ska tillförsel av organiska miljöstörande ämnen identifieras, kvantifieras och riskbedömas Försöksuppläggning och design För att få större säkerhet och minska effekterna av försöksfel utförs fältförsök nästan utan undantag med ett antal upprepningar, dvs. varje försöksled upprepas ett antal gånger. Det vanligaste är fyra upprepningar. Så är också fallet med dessa slamförsök. Av praktiska och statistiska skäl ordnas försöksleden i olika block. Försöket är utfört som ett blockförsök. I varje block ingår alla försöksleden och blocken kommer därför att utgöra en komplett upprepning. Inom varje block ska, om möjligt, försöks rutorna placeras slumpmässigt. Denna princip måste man dock i många fall frångå, av prak tiska skäl. 10

11 Blockförsök 120 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 A1 B1 C1 B1 C1 A1 A2 B2 C2 B2 C2 A2 A1 B1 C1 B1 C1 A1 36 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 6 m A2 B2 C2 B2 C2 A2 20 m Figur 1. Blockförsök med fyra block Det blåmarkerade området är i detta fall ett block. Som synes är inte rutorna fritt slumpade inom blocket utan ett visst systematiskt mönster kan urskiljas. Orsaken till detta är att det inte går att med en slamspridare köra in i ett rutförsök och sprida varje ruta för sig. Spridaren måste vara i gång när man med jämn hastighet kör in i försöket och sprider ett antal rutor på en gång. Man kör in vid pilen i figur 1 och lägger mängden 4 ton TS/ ha, varefter man tar nästa kolumn med B-led. På samma sätt gör man med mineralgödseltillförsel vågrätt. Om rutorna hade slumpats fritt inom varje block hade det varit nödvändigt att göra mycket större försöksytor för att möjliggöra behandling av varje enskild ruta för sig. Med större försöksytor hade vi fått mycket större variation i jordart och därmed ett större försöksfel. Även risken för felbehandlingar hade blivit mycket större i ett långt perspektiv. I fältförsöken finns ett helt obehandlat led (A0). Här har varken avloppsslam eller mineralgödsel tillförts sedan Tillförseln i de slambehandlade leden är motsvarande 1 och 3 ton torrsubstans per hektar och år. Tillförsel har skett vart fjärde år med 4 respektive 12 ton torrsubstans per tillfälle. B-ledet, 4 ton TS per tillfälle, motsvarar den vid försökens starttidpunkt av Naturvårdsverket maxi malt rekommenderade givan. C-ledet är tänkt att simulera långtidseffekterna, men också att studera vad som händer när vi provocerar det ekologiska systemet. Både led med och utan slam har kombinerats med olika mängder mineralgödsel. Tillförseln har varit ingen (0), halv (1) respektive hel (2) giva av kväve i förhållande till vad som betraktas som normal gödsling för respektive gröda. Vid halv och hel kvävetillförsel har rekommen derad mängd av fosfor och kalium tillförts. Alla kombinationer mellan de olika mängderna av mineralgödsel och slam förekommer. 11

12 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK Försöksplatserna Försöken har bedrivits vid två försöksplatser: Igelösa och Petersborg. Igelösa Försöksfältet på Igelösa gård är beläget en knapp mil nordost om Lund. Gården ägs och brukas av Svenstorps gods. Gården representerar en större kreaturslös gård, med för trakten normal jordart. Petersborg Försöksfältet på Petersborgs gård är beläget några kilometer söder om Malmö. Gården ägs och brukas av Peter Bager. Försöksplatsen representerar en för Söderslätt typisk jordart med låg mullhalt. Gården drivs kreaturslöst. Med måttligt mullhaltig menas att jorden innehåller 3 6 % mull och något mull haltig innehåller 2 3 % mull. En lättlera innehåller och en mellanlera % ler. Platserna valdes med tanke på att de skulle vara representativa för respektive trakt. Båda platserna representerar skånsk slättbygd. Försöksplatserna är båda belägna på den så kallade sydvästmoränen, vilken karakteriseras av bl.a. god bördighet och ringa stenförekomst. Försöksplatserna representerar jordarna i respektive område väl. I tabell 1 visas en typisk jordanalys för de båda försöksplatserna Försöksplan Försöksplanen omfattar nio olika kombinationer av slamtillförsel och mineralgödselgivor med nedanstående beteckningar. A B C Utan slam Slam. 4 ton TS per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005) Slam. 12 ton TS per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. 1/2 N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva TS = Torrsubstans Kombinationen A0 betyder ingen slamtillförsel och ingen mineralgödsel och B2 4 ton slam-ts per hektar och fyra år och full NPK-giva. Fältförsöksarbetet utförs av försökspersonal lokaliserad på Borgeby försöksstation vid Hushållningssällskapet Malmöhus. Tabell 1. Jordanalyser på försöksplatserna 1981 Lättlöslig växtnäring* mg/100 g jord Försöksplats ph P K Ca Mg Jordart Igelösa 7,0 9,0 11, mmhml = måttligt mullhaltig mellanlera Petersborg 6,8 11,1 8, nmhll = något mull haltig lättlera *Ammoniumlaktatlösning 12

13 Grödor och tidpunkt för slamspridning Följande grödor har odlats under försökstiden vid Igelösa respektive Petersborg. Grödorna har följt gårdarnas växtföljd. År Igelösa Petersborg År/cykel 1981 Slamspridning Slamspridning 0/ Odling av höstvete Odling av höstvete 1/ Odling av sockerbetor Odling av sockerbetor 2/ Odling av vårvete Odling av vårkorn 3/ Odling av havre Odling av höstraps 4/ Slamspridning Slamspridning 0/ Odling av höstvete Odling av höstvete 1/ Odling av sockerbetor Odling av sockerbetor 2/ Odling av vårvete Odling av vårkorn 3/ Odling av vårkorn Odling av höstraps 4/ Slamspridning Slamspridning 0/ Odling av höstraps Odling av höstvete 1/ Odling av höstvete Odling av sockerbetor 2/ Odling av sockerbetor Odling av vårkorn 3/ Odling av vårvete Odling av höstraps 4/ Slamspridning Slamspridning 0/ Odling av konservärt Odling av höstvete 1/ Odling av höstraps Odling av sockerbetor 2/ Odling av höstvete Odling av vårkorn 3/ Odling av sockerbetor Odling av höstvete 4/ Slamspridning Slamspridning 0/ Odling av vårvete Odling av sockerbetor 1/ Tillförsel av kalkstensmjöl, 6 t/ha Tillförsel av kalkstensmjöl, 4 t/ha 2/ Odling av vårkorn Odling av vårkorn 2/ Odling av konservärt Odling av vårkorn 3/ Odling av höstraps Odling av höstraps 4/ Slamspridning Slamspridning 0/ Odling av höstvete Odling av höstvete 1/ Odling av rödsvingelfrö Odling av sockerbetor 2/ Odling av rödsvingelfrö Odling av vårkorn 3/ Odling av höstvete Odling av höstvete 4/ Slamspridning Slamspridning 1/ Odling av sockerbetor Odling av höstvete 2/ Odling av höstvete Odling av sockerbetor 3/ Odling av höstvete Odling av vårkorn 4/ kalkades båda försöksplatserna med kalkstensmjöl, eftersom ph-värdena p.g.a. den allmänna försurningen hade sjunkit till en icke acceptabel nivå. 13

14 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 1.3. Provtagning, provhantering och analyser Ett omfattande provtagnings- och analysprogram har utförts i projektet. Åren direkt före respektive efter slamspridning, dvs. 1981, 1982, 1985, 1986, 1989, 1990, 1993, 1994, 1997, 1998, 2001, 2002, 2005 och 2006 genomfördes ett större analysprogram. Åren dessemellan studerades i huvudsak leden A0 och C0, dvs. leden utan mineralgödsel där tredubbel giva av slam jämfördes med helt obehandlat led. Där möjlighet funnits har analyserna utförts enligt SIS-standard och på ackrediterat laboratorium Slam Samma analysprogram har tillämpats för slam och matjorden, ifråga om växtnäringsämnen och metaller. Delprov tas ut kontinuerligt från det använda slammet vid spridningstillfället. Del proverna blandas och ett samlingsprov erhålls. Detta prov sänds till laboratoriet, Eurofins i Kristianstad, för kemisk analys. Prov för kväve analys fryses omedelbart och sänds i fryst till stånd till Eurofins för analys av ammonium- och nitratkväve. Vid tre spridningstillfällen, 1989, 1993 och 1997, togs det ut prover för analys av organiska föreningar. Som huvudanalys avseende organiska ämnen valdes Priority Pollutants (PP). De ämnen som ingår i denna lista är framtagna för att de är miljöfarliga (toxiska, svårnedbrytbara och bioackumulerbara) och för att de finns och/eller används mer eller mindre i samhället idag. Denna PP-lista kommer ursprungligen från USA, men SI-Senter har tillsammans med norska naturvårdsverket anpassat listan till de mest relevanta ämnena för Norden. Listan omfattar totalt 70 ämnen. Resultaten för organiska ämnen och bekämpningsmedelsrester har redovisats i tidigare rapporter och berörs inte i denna publikation Jord Provtagning i jord har av resursskäl skett försöksledsvis. Samlingsprov från varje försöksruta tas ut och blandas till ett prov per försöksled, dvs. varje prov består av fyra samlingsprov, som i sin tur består av ett antal stick med jordborr per försöksruta. På varje prov utförs dubbel analys i laboratorium. Medeltalet av dessa analyser redovisas. För att kunna utföra en statistisk bearbetning av analysresultaten från jordprovtagning, utför des 1997 en mer omfattande provtagning. Vid detta tillfälle togs det ut jordprover rutvis, vilket innebar att det blev 36 istället för 9 jordprov per försök som analyserades. Dessa resultat är tidigare redovisade. Två år av fyra har varje försöksled provtagits och analyserats. Åren dessemellan har endast leden A0 och C0 provtagits. Följande analyser har utförts: ph-h 2 O, P-AL, P-HCl, K-AL, K-HCl, Ca-AL, Mg-AL, S och mullhalt samt Hg, Cd, Pb, As, Cr, Co, Ni, Mn, Cu, Zn och B. Under senare år har även Ag (silver) och Sn (tenn) analyserats. Provtagning sker i matjorden ned till 25 cm. Proverna läggs i speciella provkartonger och transporteras med bil till Eurofins i Kristianstad för analys. Kväve analyseras två gånger årligen i led A0 och C0: dels på hösten före vinterns inträde, dels på våren före vårbruk. Provtagning sker i två skikt: 0 30 och cm. Proverna fryses direkt och transporteras till Eurofins i fryst skick. Analysen omfattar både ammonium- (NH 4 ) och nitratkväve (NO 3 ). 14

15 Gröda All skörd av gröda har utförts rutvis, dvs. fyra skördeytor á 17 m 2 per försöksled, totalt 36 rutor per försök. Denna metod möjliggör statistisk bearbetning av skördarnas storlek. Skördeprodukterna analyseras enbart på de delar som förs bort från fältet. För spannmål ana lyseras alltså kärna, men inte halm. I kärna bestäms torrsubstans, renhet, rymdvikt och proteinhalt. Frö analyseras av oljeväxter, konservärt och rödsvingel. I oljeväxtfrö bestäms torrsubstans, renhet, klorofyll, protein halt och oljehalt. För sockerbetorna utförs de för sockerbetorna normala analyserna, nämligen renvikt, sockerhalt, blåtal, K+Na, sockerutbyte och renhet. Dessa analyser utförs vid Agri provtvätt på Örtofta Sockerbruk. Alla övriga analyser utförs hos Eurofins. Dessutom bestäms N, P, K, Ca, Mg, S, Hg, Cd, Pb, Cr, Co, Ni, Mn, Cu, Zn, As, Sn, Ag och B. All provtagning av gröda sker rutvis. Delproven slås samman till ett prov per försöksled. Detta förfarande är det vanliga i fältförsök och görs av kostnadsskäl. Antalet analyser blir 9 per försök istället för 36. Tillvägagångssättet medför dock att det inte årligen går att utföra en statistisk bearbetning av materialet. För många av metallerna (>50 %) hade det ändå inte varit möjligt att utföra en statistisk bearbetning, eftersom halterna är av den storleksordningen att de inte går att kvan tifiera. 2. Egenskaper hos tillfört slam Slam tillfördes försöken vid sju tillfällen, nämligen höstarna 1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001 och Tillförseln skedde efter skörd av respektive års gröda och före höstplöjning. Slam och slamproven togs vid alla tillfällen ut slumpvis från respektive reningsverk. Så skedde även år 2001, men tyvärr kom det årets prov från Källbyslammet bort på laboratoriet (AnalyCen, numera Eurofins i Kristian stad) så vi använder istället analysresultat från produktionen på Källbyverket. Det togs ett prov per arbetsdag under augusti månad. Proven frystes och slogs ihop till ett månadsprov. Det är resultatet av samlings provet som redovisas här. Dessa prov analyserades på samma ämnen som i pro jektet i övrigt, med undantag för kalium och magnesium Växtnäringsinnehåll i slammet I tabellerna 2a och 2b redovisas växtnäringsinnehållet i slammet från Källbyverken och i tabellerna 3a och 3b redovisas motsvarande för Sjölundaverket. Tabell 2 a. Växtnäringsinnehåll i slam, från Källbyverket, tillfört försöksplatsen Igelösa % av TS År TS, % ph NH 4 -N Tot P Tot K Ca Mg ,4 0,37 3,3 <0,1 8,9 0, ,1 0,13 4,9 0,11 5,4 0, ,8 0,33 4,3 0,08 8,3 0, ,5 0,45 3,8 0,10 3,4 0, ,7 1,3 4,5 0,41 3,7 0, * 24 7,3 1,3 4,1-3, ,1 1,6 5,7 0,15 5,3 0,50 * Analysresultat från produktionen på Källbyverket. 15

16 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK Tabell 2 b. Växtnäring tillfört med 1 ton slam-ts. Kg/ha, Igelösa År NH 4 -N Tot P Tot K Ca-AL Mg-AL ,7 33 <1 89 1, ,3 49 1,1 54 1, ,3 43 0,8 83 2, ,5 38 1,0 34 2, ,1 37 6,8 2001* ,5 53 5,0 * Analysresultat från produktionen på Källbyverket. Tabell 3 a. Växtnäringsinnehåll i slam tillfört försöksplatsen Petersborg % av TS År TS, % ph NH 4 -N Tot P Tot K Ca Mg ,3 0,5 3,5 <0,5 11,5 0, ,6 0,9 3,2-11,2 0, ,8 2,4 3,0 0,36 7,6 0, ,8 1,0 2,7 0,10 3,6 0, ,3 0,96 3,5 0,10 4,1 0, ,2 1,4 3,0 0,12 3,0 0, ,8 1,3 3,5 0,13 5,1 0,44 Tabell 3 b. Växtnäring tillfört med 1 ton slam-ts. Kg/ha, Petersborg År NH 4 -N Tot P Tot K Ca-AL Mg-AL <5, , , ,6 76 3, ,0 36 3, ,0 41 2, ,2 30 3, ,3 51 4,4 Från 1997 har ammoniumkvävet ökat. För användning på åkermark är detta positivt eftersom man får ett mer fullödigt gödselmedel och kan därmed minska användningen av handelsgödselkväve. Som framgår av tabellerna varierar slammets TShalt mellan 20 och 30 %. Vad gäller innehållet av näringsämnen uppgår ammoniumkvävehalten till mellan 1 och 1,5 % av TS, fosforhalten till mellan 3 och 5 % av TS, kaliumhalten till omkring 0,15 % av TS, kalciumhalten till 5 á 6 % av TS och magnesiumhalten till 0,3 á 0,4 % av TS. Tabellerna 2b och 3b visar hur mycket växtnäring som tillförs med 1 ton slam-ts. Det kan noteras att ammoniumkväve från Källby ökat under de senast spridningstillfällena till samma nivå som innehållet i slammet från Sjölundaverket. Förändringen har säkerligen att göra med en utbyggnad av Källbyverket för ökad kväveavskiljning. 16

17 2.2. Metallinnehåll i slammet I tabellerna 4a och 4b redovisas innehållet av tungmetaller i slammet från Källbyverket respektive Sjölundaverket. Analyserna har gjorts av de slampartier som levererats till försöksytorna för spridning. Bestämning av metallhalterna i slammen sker väsentligt mer frekvent i den dagliga driftkontrollen vid reningsverken och ett betydligt större och säkrare material finns således att tillgå vad gäller slammets kvalitet och förändring i tiden. Dock har avsikten varit att redovisa metallinnehållet i det slam som tillförts försöksytorna. Alla de analyserade metallerna i slammet från Källbyverket har sjunkit avsevärt sedan projektet startades. Av särskilt stort intresse är sänkningen av kopparhalten, som tidigare varit ett problem för Källby reningsverk. Minskningen beror på att kvaliteten på dricksvattnet förändrats kraftigt genom ett byte av vattentäkt. I genomsnitt har halten för i tabellen redovisade metaller minskat med 70 %. Procentuellt allra mest för kvicksilver och kadmium med 91 respektive 82 %. Liksom för Källbyslammet har alla metallhalter i slammet från Sjölundaverket minskat väsentligt sedan I genomsnitt för alla metaller är minskningen 69 %. Procentuellt är kvicksilver och krom de metaller vars halt minskat mest, med 87 %. Speciellt intressant är minskningen av kopparhalten som beror på att avhärdning vid Vombverket infördes. Analysresultaten från 1997 avviker markant från de analysresultat som tagits regelbundet i produktionen. En jämförelse med analyserna från driftsuppföljningen visar att det troligtvis föreligger ett provtagnings- och/eller analysfel. Tabell 4 a. Metallinnehåll i slam, Igelösa (Källbyverket, Lund) mg/kg TS Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn , , , , , , , , , , * 39 1, , , , * Analysresultat från produktionen på Källbyverket. Tabell 4 b. Metallinnehåll i slam, Petersborg (Sjölunda, Malmö) mg/kg TS Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn , , , , , , , , , , , , , ,

18 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 3. Försöksresultat De senaste fem årens resultat, , presenteras mer full ständigt i detta avsnitt. För att öka läsbarheten redovisas samtliga försöksdata i tabellform i en tabellbilaga. Vid jämförelser mellan de olika försöksleden i tabellerna har försöksledet A2 satts med relativtal 100. Alla andra behandlingar sätts därmed i relation till detta led helt utan slamtillförsel och med normal handelsgödselgiva. Försöksresultaten från har redovisats tidigare och redovisas därför inte i detalj i denna sammanställning, men resultaten används i nästa avsnitt för en långsiktig värdering av användning av slam som gödselmedel Effekt på skördens storlek I detta avsnitt redovisas spannmåls- och rödsvingelskördarnas storlek i deciton per hektar (dt/ha), där 1 dt är 100 kg. Sockerbetsskörd anges numera som ton socker per hektar och denna standard används även här Igelösa Vid Igelösa har det odlats rödsvingelfrö, höstvete och sockerbetor. Resultaten redovisas i tabellerna 7 11 i tabellbilagan. RÖDSVINGELFRÖ 2004 Slamtillförsel hade en ganska begränsad effekt på skörderesultatet. Mineralgödsel höjde skörden från 6,3 till 9,60 dt/ha. Se tabell 7 i tabellbilagan. HÖSTVETE 2005 Detta år var skörden osedvanligt låg i det helt ogödslade ledet, endast 33,8 dt/ha. Enbart slam gödsel höjde skörden till 35,4 dt/ha. Med full handelsgödselgiva i kombination med slam höj des skörden till över 90 dt/ha. Slamtillförsel har haft en begränsad effekt på skörderesultatet. Se tabell 8 i tabellbilagan. SOCKERBETOR 2006 Detta år uppförde sig sockerbetorna på ett avvikande sätt mot vad vi sett tidigare. Skörden i helt ogödslat försöksled blev 7,6 ton socker per hektar jämfört med knappt 6 ton/ha normalt! Enda rimliga förklaringen till detta är att vi hade en osedvanligt hög kvävemineralisering under vegetationsperioden. Detta påstående styrks av att vi faktiskt fick en skördesänkning av att höja kvävegödslingen från halv till hel giva. I detta fall blev kvävetillförseln över optimal. Se tabell 9 i tabellbilagan. HÖSTVETE 2007 Liksom 2005 blev skörden mycket låg i helt ogödslat försöksled, endast 25 dt/ha. Högsta skördenivån i försöket var 79 dt/ha, i ledet med full handelsgödselgiva och dessutom tillförsel av normal slamgiva. Se tabell 10 i tabellbilagan. HÖSTVETE 2008 Nu börjar vi se ett mönster. Skörden i helt ogödslat försöksled var än en gång mycket låg i grödan höstvete, 27 dt/ha. Högsta skördenivån i försöket var 88 dt/ha, i ledet med full handelsgödselgiva och tillförsel av normal slamgiva. Se tabell 11 i tabellbilagan Petersborg Vid Petersborg har det odlats vårkorn, höstvete och sockerbetor. Resultaten redovisas i tabellerna i tabellbilagan. VÅRKORN 2004 Slamtillförsel påverkade skörden mycket markant detta år. Utöver normal handelsgödsling gav en normal slamtillförsel 23 % i skördeökning, eller 10 dt/ha! Se tabell 12 i tabell bilagan. 18

19 HÖSTVETE 2005 En låg skörd erhölls på knappt 22 dt/ha i helt ogödslat försöksled. Högsta skörden, 69 dt/ ha, erhölls i det extrema försöksledet med full handelsgödselgiva och dessutom trefaldig mängd slam. Se tabell 13 i tabellbilagan. HÖSTVETE 2006 I likhet med på Igelösa börjar man nu se en trend på sänkta skördar i helt ogödslat försöksled, när det odlas höstvete i försöken. Skörden blev i detta led drygt 25 dt/ha. Högsta skörden, 67 dt/ha, erhölls i det extrema försöksledet med full handelsgödselgiva och dessutom trefaldig mängd slam. Se tabell 14 i tabellbilagan. SOCKERBETOR 2007 Grundskörden, helt utan gödsling, var 6 ton socker per hektar, vilket är imponerande. Än mer imponerande är den maximala skörden i försöket, icke mindre än drygt 14 ton socker per hektar! Det var i det maximalt gödslade försöksledet man nådde denna skörd. Enbart handelsgödsel gav 13,7 ton socker per hektar. Se tabell 15 i tabellbilagan. VÅRKORN 2008 Skördenivån var ganska låg, med högst skörd på 50 dt/ha i det maximalt gödslade ledet. Skörden i det helt ogödslade ledet var endast 20 dt/ha. Se tabell 16 i tabellbilagan. 19

20 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 3.2. Skördeprodukternas innehåll av tungmetaller Skördeprodukternas innehåll av tungmetaller redovisas i tabellerna i tabellbilagan. Kortfattade kommentarer redovisas i det följande Igelösa FRÖ AV RÖDSVINGEL 2004 Detta år tycks kadmium-, koppar- och nickelhalten öka något vid högsta slamgivan, men inte vid normal slamtillförsel. För övriga metaller finns inga säkra tendenser. Se tabell 17 i tabell bilagan. HÖSTVETEKÄRNAN 2005 Kadmium-, koppar- och zinkhalten tycks öka något vid högsta slamgivan, men inte vid normal slamtillförsel. Kadmiumhalten ökade vid gödsling med handelsgödsel. För övriga metaller finns inga säkra tendenser. Se tabell 18 i tabellbilagan. SOCKERBETAN 2006 Som vanligt var koncentrationen av flera metaller hög i sockerbetan. I synnerhet gäller detta kadmium. Detta år var kadmiumhalten lägre i de led som gödslats med normal slamgiva i jämförelse med de led som inte fått något slam. Bly-, nickel-, zink-, kobolt- och kromhalten ökade vid den högsta slamgivan. Se tabell 19 i tabellbilagan. Analyser för grödans innehåll av metaller 2007 på Igelösa saknas Petersborg KORNKÄRNAN 2004 Resultatet av analyserna är mycket varierande. En tendens till ökad halt av nickel vid slamtillförsel kan skönjas. Se tabell 21 i tabellbilagan. HÖSTVETEKÄRNAN 2005 Mycket varierande resultat har erhållits. Kadmiumhalten tycks öka något vid gödsling med handelsgödsel. Se tabell 22 i tabellbilagan. HÖSTVETEKÄRNAN 2006 En svag tendens till ökat koppar- och kromupptag kan ses vid slamtillförsel. Se tabell 23 i tabellbilagan. SOCKERBETAN 2007 Koppar-, zink- och nickelhalten ökade vid slamtillförsel. Kromhalten ökade vid tillförsel av handelsgödsel. Se tabell 24 i tabellbilagan. KORNKÄRNAN 2008 Blykoncentrationen ökade vid gödsling med handelgödsel. Se tabell 25 i tabellbilagan. HÖSTVETEKÄRNAN 2008 Kadmiumhalten var lägre i de led som gödslats med normal slamgiva i jämförelse med de led som inte fått något slam. För övriga metaller kan inga tendenser säkras. Se tabell 20 i tabell bilagan. 20

21 3.3. Slammets effekt på markens växtnäringsinnehåll Fullständig analys av markens växtnäringsstatus utförs det år som slam tillförs före slamtillförseln och året efter slamtillförsel. I detta fall åren 2005 och Igelösa VÄXTNÄRINGSTILLSTÅND I MATJORDEN 2005 OCH 2006 Den lättlösliga fosforn, P-AL, och dessutom det mer svårlösliga, P-HCl, ökade markant vid slamtillförsel. Mullhalten ökade också vid slamtillförsel. Kalium ökade något vid gödsling med handelsgödsel. Se tabellerna 26 och 27 i tabellbilagan Petersborg VÄXTNÄRINGSTILLSTÅND I MATJORDEN 2005 OCH 2006 Precis som på Igelösa ökade den lättlösliga fosforn, P-AL, och dessutom det mer svårlösliga, P-HCl, markant vid slamtillförsel. Dock saknas vissa analyser för 2005 och mullhalten för samma år kan man inte säkert uttala sig om. Kalium ökade något vid gödsling med handelsgödsel. Se tabellerna 28 och 29 i tabellbilagan Slammets effekt på markens metallinnehåll Fullständig analys av markens innehåll av metaller utförs det år som slam tillförs före slamtillförseln och året efter slamtillförsel. I detta fall åren 2005 och Det uppstår ett problem när man gör jämförelser mellan enskilda år, årsmånsvariationen är betydande. Som exempel på detta kan nämnas att generellt var halterna av Pb, Cd, Cr, Ni och Co lägre 2006 i jämförelse med För Zn och As är förhållandet snarare det omvända Igelösa METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2005 Koppar- och tennhalterna steg markant vid slamtillförsel. Även zink och kvicksilver ökade vid slamtillförsel. Arsenik ökade vid tillförsel av handelsgödsel. Gödslingen hade ingen påverkan på halterna av kadmium i marken. Se tabell 30 i tabellbilagan. METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2006 Koppar steg markant vid slamtillförsel. Även zink och kvicksilver ökade vid slamtillförsel. Gödslingen hade ingen påverkan på halterna av kadmium i marken. Tenn analyserades inte detta år. Se tabell 31 i tabellbilagan. Analyserna pekar på att halterna av Pb, Cd, Cr, Ni och Co generellt var lägre 2006 i jämförelse med 2005, oavsett om man tillfört slam eller ej. För Zn och As var halterna högre 2006 i jämförelse med Petersborg METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2005 Gödslingen hade ingen säker påverkan på halterna av metaller i marken detta år. Se tabell 32 i tabellbilagan. METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2006 Koppar-, zink- och kvicksilverhalter steg vid slamtillförsel. Se tabell 33 i tabellbilagan. Analyserna pekar på att halterna av Pb, Cd, Cr, Ni och Co generellt var lägre 2006 i jämförelse med 2005, oavsett om man tillfört slam eller ej. För Zn och As var halterna högre 2006 i jämförelse med

22 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 4. Sammanfattande försöksresultat Slammets effekt på skörden Ig = Igelösa, Pe = Petersborg För att kunna räkna medeltal för skördarna av olika grödor har dessa medeltalsberäkningar grundats på skördarnas relativa tal, där led A2 (inget slam och full NPK-giva) utgör referens med värdet 100. Inom varje grödgrupp har skördarnas reella värden använts Skördeeffekt olika år efter slamtillförsel Relativ skörd, % A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 År År År År Diagram 1. Relativa skörderesultat 1:a, 2:a, 3:e respektive 4:e året efter slamspridning. Det har funnits en hypotes att slammets effekt på skördens storlek skulle var störst andra året efter slamspridning. I detta projekt kan man inte se någon klar sådan tendens, utan slammet tycks ha samma skördehöjande effekt alla år i växtföljden. I försöksleden utan tillförsel av mineralgödsel ser man en lägre skörd fjärde året efter slamtillförsel. Vid samtidig tillförsel av mineralgödsel ser man ingen sådan tendens. 22

23 Skördeeffekt på olika grödor I detta avsnitt redovisas effekten av slamgödsling på olika grödor, oavsett år. Resultaten för höstraps, vårsäd (vårkorn, vårvete och havre), höstvete, sockerbetor, konservärt och rödsvingelfrö visas i diagram 2-7. Skörd, kg frö/ha Skörd, rel.tal Diagram 2. Skördeeffekt på höstraps. Fröskörd, kg/ha och relativtal, %. Resultaten grundar sig på sju höstrapsskördar A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 0 kg frö/ha Rel.tal Diagram 3. Skördeeffekt på vårkorn, vårvete och havre. Kärnskörd. kg/ha och Relativtal, %. Skörd, kg kärna/ha Skörd, rel.tal Resultaten grundar sig på skörd från tio vårkornskördar, fyra vårveteskördar och en havreskörd A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 0 kg kärna/ha Rel.tal

24 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK Diagram 4. Skördeeffekt på höstvete. Kärnskörd, kg/ha och relativtal, %. Skörd, kg kärna/ha Skörd, rel.tal Resultaten grundar sig på 15 höstveteskördar A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 0 kg kärna/ha Rel.tal Diagram 5. Skördeeffekt på sockerbetor. Sockerskörd, kg/ha och relativtal, %. Skörd, kg socker/ha Skörd, rel.tal Resultaten grundar sig på tolv sockerbetsskördar A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 0 kg socker/ha Rel.tal Diagram 6. Skördeeffekt på konservärt. Ärtskörd, kg/ha och relativtal, %. Skörd, kg ärt/ha Skörd, rel.tal Resultaten grundar sig på två ärtskördar A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 0 kg ärt/ha Rel

25 Diagram 7. Skördeeffekt på fröodling av rödsvingel. Fröskörd, kg/ha och relativtal, %. Skörd, kg frö/ha Skörd, rel.tal Resultaten grundar sig på två skördar A0 B0 C0 A1 B1 C1 A2 B2 C2 0 kg frö/ha Rel.Tal Alla grödor uppvisar en skördeökning med slamtillförsel. Detta framgår av tabell 5, där skördarnas storlek uttryckts som relativtal för samtliga försöksled. Tabell 5. Skördar uttryckt i relativtal för samtliga försöksled Vägt medeltal Gröda: Höstraps Höstvete Vårsäd Antal försöksskördar Sockerbetor Konservärt Rödsvingel Ig Pe Alla A B C A B C A B C En jämförelse mellan försöksled med en normal slamtillförsel (1 ton TS/ha/år) och försöksled utan tillförsel av slam har gjorts i figur 8. Data baseras på ett medeltal för alla tre försöksleden med en normal slamgiva och försöksleden utan slam. 25

26 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK Diagram 8. Skördeeffekt på olika grödor Relativtal, % Skörd, relativtal, % Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingel Antal försöksskördar Utan slam ton slam-ts/ha och år Utan slam = medeltal av de försöksled som inte tillförts slam, dvs. A0, A1 och A2. 1 ton slam-ts/ha och år = medeltal av försöksleden B0, B1 och B Skördar och ekonomiskt utfall För att kunna utföra en ekonomisk utvärdering av slammets värde sett ut lantbrukarens synpunkt är det intressant att redovisa slammets skördehöjande effekt uttryckt i kronor per hektar. Numera är det svårt att bestämma vilka priser man ska använda vid en ekonomisk utvärdering av slammets värde i form av ökad skörd på grund av att priset under och mellan säsongerna varierar kraftigt. För denna jämförelse har nedanstående priser använts, vilka svarar till en nivå som ungefärligt gällde i december Höstvete: Havre: Vårkorn (maltkorn): Vårvete: Höstraps: 130 kr/dt 120 kr/dt 170 kr/dt 130 kr/dt 350 kr/dt Konservärt: 114,50 kr/dt vid T-tal 100 Rödsvingelfrö: Sockerbetor: 9,00 kr/kg kr/ton socker. 26

27 Tabell 6. Skördeökning i kr/ha och år i de olika grödorna års prisnivå Antal Jämförda försöksled Skördedifferens, kr/ha försöksskördar B0 A0 B2 A2 Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingelfrö Vägt medeltal Skillnaden i skörd mellan B2 och A2 bör vara det minsta man kan förvänta sig att slammet ska ge i skördeökning. I försöksledet A2 har man gödslat med mineralgödsel vad som anses optimalt för respektive gröda. I försöksledet B2 har utöver detta tillförts slam. Med detta som utgångspunkt bör slutsatsen bli att 1 ton slam-ts har ett värde i detta räkne exempel på mellan cirka 450 och knappt 900 kr per hektar och år. 27

28 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 4.2. Skördeprodukternas innehåll av metaller I det följande redovisas en sammanställning av metaller i grödorna från Igelösa och Petersborg. Från år 1993 och framåt har samliga försöksled analyserats på innehåll av metaller i grödorna de flesta åren. Dessförinnan analyserades grödorna inte så frekvent. Av alla analyserade metaller, har här valts ut tre kadmium, koppar och bly för att studera de långsiktiga effekterna av slam och mineralgödsel. Under 1997 förekom viss analysosäkerhet, varför detta år i några fall har uteslutits. Även vid enstaka andra tillfällen saknas analysresultat. Följande försöksled har här valts ut för jämförelse: Utan slam Medeltal av försöksleden A0, A1 och A2 1 ton slam-ts/ha och år Medeltal av försöksleden B0, B1 och C2 I diagram 9 redovisas skördeprodukternas innehåll av kadmium. Kurvorna följer varandra väldigt väl, vilket tyder på att det inte är någon skillnad i upptag mellan slamgödslad och icke slamgödslad jord. Skillnaderna mellan grödor finns dock och generellt är upptaget störst i sockerbetor, i genomsnitt dubbelt så mycket som i stråsäd. I diagram 10 redovisas skördeprodukternas innehåll av bly. Det är ingen skillnad i upptag, oavsett om slam tillförs eller inte. I diagram 11 redovisas skördeprodukternas innehåll av koppar. Inte heller för koppar finner man någon skillnad i upptag mellan slam- och icke slamtillförsel. Mönstret från Igelösa går igen på Petersborg, vilket framgår av diagram Kurvorna följer varandra väl och ingen skillnad i upptag mellan slam- och icke slamtillförsel kan skönjas. Sockerbetor är den gröda som i särklass tar upp störst mängd kadmium. I diagram 14 kan skönjas en tendens till något ökad kopparkoncentration vid slamgödsel under senare år. Skillnaden är dock liten och fortsatta studier kommer att visa om denna tendens är riktig. Cd 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 V-vete V-korn H-raps V-vete K-ärt H-raps V-vete V-korn K-ärt H-raps Rödsvingel Rödsvingel S-betor Diagram 9. Igelösa. Skördeprodukternas innehåll av kadmium, mg/kg TS Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år 28

29 0,5 0,45 0,4 Diagram 10. Igelösa. Skördeprodukternas innehåll av bly, mg/kg TS. 0,35 0,3 Pb 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 V-vete V-korn H-raps V-vete K-ärt H-raps S-betor V-vete V-korn K-ärt H-raps Rödsvingel Rödsvingel S-betor Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år Diagram 11. Igelösa. Skördeprodukternas innehåll av koppar, mg/kg TS. 7 6 Cu V-vete V-korn H-raps V-vete K-ärt H-raps S-betor V-vete V-korn K-ärt H-raps Rödsvingel Rödsvingel S-betor Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år 0,25 Diagram 12. Petersborg. Skördeprodukternas innehåll av kadmium, mg/kg TS. 0,20 0,15 Cd 0,10 0,05 0,00 V-korn H-raps H-raps V-korn S-betor V-korn V-korn H-raps S-betor V-korn S-betor V-korn Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år 29

30 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK 0,35 0,3 Diagram 13. Petersborg. Skördeprodukternas innehåll av bly, mg/kg TS. 0,25 0,2 Pb 0,15 0,1 0,05 0 V-korn H-raps H-raps V-korn S-betor V-korn V-korn H-raps S-betor V-korn S-betor V-korn Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år 7 6 Diagram 14. Petersborg. Skördeprodukternas innehåll av koppar, mg/kg TS. 5 4 Cu V-korn H-raps V-korn S-betor V-korn V-korn H-raps S-betor V-korn S-betor V-korn Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år 30

31 4.3. Slammets effekt på markens växtnäringsinnehåll Omfattande provtagning har skett av matjorden. Här redovisas två försöksled helt utan mineralgödsel (A0, C0), och med ingen respektive extrem slamtillförsel. Dessutom redovisas två försöksled med normal mineralgödsel (A2, C2), också dessa led i kombination med ingen respektive extrem slamtillförsel. Från försöksåret 1985 finns endast analysresultat från försöksleden A0 och C0. Igelösa. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen P-AL och P-HCl stiger påfallande vid slamtillförsel. Mg-AL ökar något vid slamgödsling. Mullhalten ökar när man tillför slam. Se tabell 34 i tabellbilagan. Petersborg. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen P-AL och P-HCl stiger påfallande vid slamtillförsel. Se tabell 35 i tabellbilagan. Markens innehåll av kväve Tidigt på våren har försöksleden A0 och C0 provtagits för analys av kväve (ammonium och nitratkväve), ner till ett djup av 60 cm. Detsamma har gjorts sent på hösten före vinterns inträde. Markens kväveprofil redovisas i figurerna Vid vårprovtagningen finns det i genomsnitt ca 3 resp. 8 kg kväve mer i slamgödslat led än i icke slamgödslat vid Igelösa resp. Petersborg. Vid höstprovtagningen finns i genomsnitt ca 6 resp. 2 kg kväve mer i slamgödslat led än i icke slamgödslat vid Igelösa resp. Petersborg. Sammanfattningsvis kan man konstatera en tendens till ökad kvävemängd i slambehandlade led. Vid vårprovtagning finns i genomsnitt 8 kg kväve mer än vid höstprovtagning i det ogödslade ledet. Motsvarande ökning i slamledet är i genomsnitt 11 kg. Dessa skillnader tyder på att mineraliseringen under vintern varit större än summan av upptaget i grödan och eventuellt läckage. Se tabell 36 i tabellbilagan. Diagram 15. N-profiler Igelösa, vårprovtagning kg N/ha 0-60 cm A0 C Mt 31

32 SLAMSPRIDNING PÅ ÅKERMARK Diagram 16. N-profiler Petersborg, vårprovtagning. 100 kg N/ha 0-60 cm A0 C Mt Diagram 17. N-profiler Igelösa, höstprovtagning. 100 kg N/ha 0-60 cm A0 C Mt Diagram 18. N-profiler Petersborg, höstprovtagning. 100 kg N/ha 0-60 cm A0 C Mt 32

33 4.4. Slammets effekt på markens metallinnehåll En jämförelse av markens metallinnehåll i olika försöksled har gjorts. Jämförelsen är gjord som ett medeltal mellan de led som inte fått något slam alls (A0, A1, A2) under perioden och de försöksled som fått i genomsnitt 1 ton slam-ts/ha och år (B0, B1, B2). I tabellerna 37 och 38 redovisas analysresultat som ett medeltal av de försöksled som inte fått något slam respektive de försöksled som fått motsvarande 1 ton slam-ts per hektar och år. I regel är analyserna utförda slamspridningsåret, före slamspridning, och året därpå. De första åren var det dock inte så, utan fullständiga ledvisa analyser utfördes första gången Resultatet av jämförelsen redovisas i figurerna Kommentarerna under respektive diagram avser slamtillförselns påverkan på halterna av metaller. 35 Diagram 19. Matjordens innehåll av bly. mg/kg TS Igelösa: Synbart något ökad halt. Ingen tendens till ökande halt med tiden. Petersborg: Ingen påverkan Igelösa Utan slam Petersborg Utan slam Igelösa 1 ton slam-ts/ha och år Petersborg 1 ton slam-ts/ha och år 33