Attityder hos tonåringar till tandvård och tandhälsa Enkätundersökning samt litteraturstudie

Transkript

1 Attityder hos tonåringar till tandvård och tandhälsa Enkätundersökning samt litteraturstudie Yasmine Kytömaa, Emelie Söderström Odontologiska Instutitionen Karolinska Institutet Huddinge Monica Barr Agholme Handledare Leg. Tandläkare, Med.Dr Tandläkarhögskolan Karolinska Institutet Hudding 1

2 Attityder hos tonåringar till tandvård och tandhälsa Enkätundersökning samt litteraturstudie Yasmine Kytömaa, Emelie Söderström Odontologiska institutionen Karolinska institutet Huddinge Sammanfattning Tandhälsan i Sverige har stadigt förbättrats sedan 70-talet. Men rapporter visar att det nu finns en tendens till avmattning av barn och ungdomars tandhälsa. Idag har vi i Sverige en avgiftsfri barn och ungdomstandvård upp till 19 års ålder. Det är viktigt att behålla dessa patienter även i vuxentandvården, men få studier har gjorts om just denna patientgrupps attityder till tandhälsa och tandvård. Målsättningen med vårt examensarbete var att göra en litteraturstudie, tillsammans med en enkätundersökning. Detta för att öka vår kunskap om ungdomars attityder till tandvård och tandhälsa, och för att på bästa sätt kunna tillmötesgå och nå ut till denna patientgrupp när de lämnat den avgiftsfria barntandvården. Elever från Danderyds gymnasium samt Huddinge gymnasium i Stockholm deltog i enkätundersökningen. Samtliga elever gick i årskurs två eller tre. Totalt deltog 58 flickor samt 25 pojkar i enkätundersökningen. Utifrån litteraturstudien har vi faktaunderbyggt vår enkätunderundersökning. Antalet deltagare i vår enkätundersökning är få, varför detta ska ses som en pilotstudie. Med få antal deltagare är det svårt att dra några slutgiltiga slutsatser. Men vi kan ändå se en tendens till att våra resultat överensstämmer med tidigare gjorda studier. Positivt är att de flesta ungdomar anser sig ha en bra relation med sin tandläkare. Vi har även kunnat se att ungdomarna har bra kunskap om vad som krävs för att bibehålla en god munhälsa. Dock finns en antydan till oklarhet angående fluorets verkan och dess positiva effekter. Denna patientgrupp kommer att ha höga estetiska och kosmetiska krav. Få har blekt sina tänder, men många kan tänka sig att göra detta. En viss skillnad har kunnat ses mellan flickor och pojkar. Flickor lägger mer vikt vid sin munhälsa, och använder oftare tandtråd. Vad gäller ungdomarnas psykiska hälsa har vi sett att många lider av huvudvärk, vilket kan bero på en ökad stress i tillvaron. Fler epidemiologiska studier behövs för att ytterligare öka vår kunskap om ungdomars attityder till tandvård och tandhälsa, för att möta den unga patienten och ge de den kunskap som behövs för att på så sätt skapa förutsättningar för en god tandhälsa. 2

3 Introduktion Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att varje år göra en sammanställning över barn och ungdomars tandhälsa i Sverige, till och med det år de fyller 19år. Denna undersökning startades De senaste årens rapporter antyder att det finns en tendens till avmattning vad gäller barn och ungdomars tandhälsoförbättringar. Dessa uppgifter är speciellt intressanta på grund av att denna åldersgrupp lämnar den avgiftsfria barntandvården för att själva bekosta sin tandvård. År 2008 kommer flickor och pojkar lämna barntandvården i Sverige (1). Eftersom den kostnadsfria och regelbundna barntandvården upphör vid 19-års ålder är det ur ett samhällsodontologiskt perspektiv viktigt att ha en bred kunskap om denna grupps framtida vårdbehov. Dessutom är det viktigt att ha kunskap om denna patientgrupps attityder till tandvård och tandhälsa för att på bästa sätt kunna tillmötesgå och nå ut till denna patientgrupp när de lämnat den avgiftsfria barntandvården. Det finns idag få nationella epidemiologiska studier gjorda om ungdomars attityder till tandvård och tandhälsa. Därför är syftet med denna studie att få en inblick i och ökad kunskap om dagens 19-åringars attityder till tandvård och munhälsa. Vi har valt att göra en litteraturstudie och därefter en pilotstudie som baseras på en enkätundersökning där underlag har inhämtats från fyra gymnasieklasser i Stockholms län. Litteraturstudie Hälsa Perioden mellan 11 till 20 år, benämns som adolescensen, och avser den psykologiska mognaden hos barnet. Adolescensen kännetecknas av: tvära kast mellan kärlek och hat, glädje och nedstämdhet, passivitet och aktivitet, samt stora kroppsliga förändringar. Det är under denna omvälvande period som grunden för den vuxna personligheten anläggs.(2) Det är alltså under denna period som olika attityder och vanor utvecklas och befästs. Vanor som är hälsosamma eller ohälsosamma. Samhället måste därför på ett effektivt sätt kommunicera hälsofrämjande budskap till denna åldersgrupp för att friska individer ska fortsätta vara friska. WHO s hälsodefinition från 1948: Hälsa är inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet, utan ett tillstånd med fullständig fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande. Denna definition bygger på en frånvarodimension och en närvarodimension, och under många år fokuserade sjukvården mycket på frånvarodimensionen, och man arbetade instrumentellt för att eliminera sjukdom. På senare år har fokus skiftat till närvarodimensionen och med betoning på människans förmåga att leva ett socialt och produktivt liv utformades Health promotion manifestet i Ottawa på initiativ av WHO, detta manifest har sedan följts upp vid globala konferenser, senast i Bangkok 2005 (3). I Ottawa manifestet finns fem grundläggande principer för hälsofrämjande arbete: 3

4 - Utveckla hälsofrämjande politik - Skapa hälsofrämjande miljöer - Stärka insatser för hälsa i lokal samhället - Utveckla människors personliga färdigheter när det gäller hälsa - Rikta hälso- och sjukvården mot förebyggande och hälsofrämjande arbete Dessa principer har anammats i det svenska hälsofrämjande arbetet. Men mycket av det mer långtgående hälsofrämjande arbetet ligger utanför hälso- och sjukvårdens kontroll. Detta innebär att hälsofrämjande arbete inom utbildning, samhällsekonomi, fördelningspolitik, miljöpolitik, livsmedelskontroll och kostråd måste involvera yrkesgrupper utanför sjukvården så som ekonomer, politiker, sociologer, ingenjörer, biokemister och biologer. Människans hälsa påverkas av arv, livsstil, levnadsvillkor och insatser från hälso- och sjukvården. Därför måste hälsofrämjande arbete ge individen möjlighet att påverka riskfaktorer inte enbart genom att öka individens kunskap utan även påverka sociala, miljömässiga och ekonomiska villkor för hälsa (4). Eftersom munnen är en integrerad del av kroppen och påverkar den allmänna hälsan gäller dessa grundläggande principer även främjandet av den orala hälsan. Arbetet för främjandet av den orala hälsan har följts upp genom Liverpooldeklarationen 2005 (5). Den svenska befolkningen har blivit allt mer hälsomedveten. Försäljningen av hälsokostpreparat och medlemsantal på exempelvis Friskis och Svettis ökar stadigt hela tiden. Tidningar som är inriktade på livsstil och hälsa ökar sin upplaga (6). Men trots ökande medvetenhet om hälsa så ökar ohälsan. Barn och ungdomar ökar i vikt, viktökningen kan förklaras av ändrade fritidsvanor i kombination med ändrade kostvanor. Ungdomar idag sysslar mer med stillasittande aktiviteter som exempelvis tv-spelande på bekostnad av aktiviteter utomhus. Konsekvensen stillasittande i samband med ökad godis och snacks konsumtion blir övervikt. Direkta effekter av fetma är diabetes, förhöjda blodfetthalter och begynnande åderförkalkning redan i tonåren (6). Tandvårdens historik Historiken bakom den avgiftsfria barntandvården i Sverige tar sin början under tidigt tal. Tandvårdsorganisationen drev frågan om att tandvård för de allra fattigaste i samhället skulle börja i tidig ålder. Riksdagen lade fram utredningar om tandvård för alla, men inga beslut fattades skedde en utbyggnad av tandvården i stadens folkskolor. Skoltandläkare blev ett nytt begrepp. Tandläkarna kunde ha sin tjänstgöring på skolan på förmiddagen, för att sedan jobba privat på eftermiddagen tog Helge Löfgren upp Konsten att behandla barn, där han beskrev hur man ska tillmötesgå barnpatienter invigs Eastmaninstitutet, som är ett tandvårdsinstitut för barn, beläget i Stockholm. Eastmans tanke var att han ville ha en centraliserad vård på ett fåtal kliniker, för att underlätta och förbättra tandvården för barn. Han ville även skapa en vidareutbildning för just barntandvård (7). I maj 1938 beslutade Sveriges riksdag om införandet av folktandvård, det vill säga att det skulle finnas social tandvård tillgänglig för hela folket, vilket Sverige var först i världen med. Dock var beslutet ett frivilligt åtagande för varje enskilt landsting, så utbyggnaden gick i varierande grad framåt landstingen emellan. Främst beroende av brist på pengar men även 4

5 bristen på tandläkare. Röda korset var med på ett hörn, och stödde insamling av pengar till tandvården, samt bekostade de så kallade tandvårdsbussarna. Först år 1974 blev det lag på att alla barn och ungdomar upp till 19 år har rätt till gratis tandvård, vilket gäller än idag (8). Välfärdsmodellen i norden bygger på solidaritet och sjukvården finansieras i huvudsak av skattepengar, detta innebär att möjligheten att söka vård inte styrs av hur tjock individens plånbok är. Tandvårdssystemet i Sverige faller dock utanför detta system och bekostas till stor del av patienten själv. Egenavgiften inom vuxentandvården är hög och detta styr i vilken grad individen söker vård. Barn- och ungdomstandvård är emellertid gratis till det år patienten fyller 20 år. Tandvårdsförsäkringen i Sverige ska göra god tandvård tillgänglig för alla medborgare för en rimlig summa, och på så sätt skapa lika möjlighet för vuxna att upprätthålla god munhälsa. Detta beslutades på 1970-talet, sedan dess har tandvårdsförsäkringen ändrats ett antal gånger men själva grundtanken har kvarstått (9). Vad är god tandhälsa Oral hälsa omfattar både frånvaro av sjukdom och individens egen känsla av välbefinnande. Den svenska populationens tandhälsa har under de sista 30 åren förbättrats mycket trots att kunskaperna om tandsjukdomar och tandhälsa inte har förbättrats. Bland barn och ungdomar minskade karies mest under och 1980-talet, minskningen har sedan 90-talet avplanat (10). I Sverige följer man populationens kariesfrekvens med hjälp av DMF-index. När man mäter barn och ungdomars tandhälsa lämnas ofta M-variabeln ut, eftersom det är svårt att avgöra om tanden saknas på grund av karies eller andra orsaker. En individ som har DFT = 0 har inga kariesskadade tänder i bettet. WHO använder sig av SiC-index (significant caries index), detta index räknas fram som ett medelvärde av DFT för den tredjedel av populationen som har högst DFT-index (10). Det finns ingen riksstatistik för barn och ungdomars parodontala hälsa. Barn och ungdomars orala hälsa påverkas av olika faktorer. Biologiskt sker det på tandytan ett samspel av resistensfaktorer och angreppsfaktorer, gynnas angreppsfaktorerna kommer ett ph-fall ske vilket kan leda till karies. Utöver det biologiska samspelet sker det hela tiden ett samspel i familjen som avgör hur kostvanor och munhygienvanor utvecklas, och samhället påverkar familjen och barnets livsvillkor. Kost, saliv, fluor och munhygienvanor är olika variabler som påverkar den orala hälsan. En individ kan påverka dessa variabler för att förbättra sin orala hälsa, och för att kunna påverka måste individen ha kunskap om hur ovannämnda faktorer hänger samman med oral hälsa. Men majoriteten av svenska ungdomar som ingick i en kvalitativ attitydundersökning funderade sällan aktivt på sin orala hälsa. När ungdomarna i samma studie skulle definiera oral hälsa var tänderna den centrala delen i definitionen, gingivan nämndes sällan. Den egna orala hälsan värderades oftast genom hur många hål man fyllt. Det talades om små hål, vilka tandvårdsteamet bedömdes som onödiga att laga. Att ha början till hål ansågs inte vara något som hotade den egna orala hälsan och togs därför inte speciellt allvarsamt (11). Men enligt en studie blir 80 % av initiala angrepp senare manifesta (12), detta innebär att man som tandvårdpersonal måste bli bättre på att informera om allvaret i ett initialangrepp även om det inte idag behöver lagas. Kunskaper om oral hälsa har försämrats, många vet varför man får hål men vad gingivit innebär är inte lika självklart (11, 13). Kunskaperna får svenska barnoch ungdomar främst från tandvårdsteamet (14), men en studie från USA pekar på att 5

6 familjen står som den största informationskällan (15). Flickor har större kunskap än pojkar vad gäller faktorer som påverkar den orala hälsan (13, 16). En viktig faktor för att kunna förutspå framtida behandlingsbehov är antalet approximala tandskador hos en individ. För gruppen undersökta 19-åringar i Sverige, var i genomsnitt 59 % kariesfria approximalt vid 2005 års undersökning gjord av Socialstyrelsen (10). Oral hälsa och livskvalitet WHO har i sin beskrivning av oral hälsa 2003 betonat det orofaciala komplexets betydelse för god livskvalitet (17). Att definiera oral hälsa som friska tänder betyder att man enbart använder sig av frånvarodimensionen, det finns inga hål i tänderna. Men man har inte innefattat patientens egen bedömning av sin munhälsa och hur detta påverkar livet. Därför bör oral hälsa ses i vidare perspektiv, där även livskvalitetsaspekten tas med. Många olika sätt att mäta livskvalitet har tagits fram för att på bästa sätt kunna mäta individens egna uppfattningar och attityder till sin hälsa. Livskvalitetsverktyg har framför allt utvecklats för vuxna individer, och används mestadels i forskningssyfte men har även visat sig vara användbara vid kliniskt arbete med patienter med sällsynta sjukdomar som manifesterar sig i munhålan. Vissa livskvalitetsenkäter har man anpassat till barn och ungdomar genom att till exempel byta ut arbete mot skola (18). Det finns idag endast ett fåtal studier om ungdomar och hur deras munhälsa påverkar livskvaliteten. Munnen och tänderna är en förutsättning för att människan ska kunna tugga föda, tillgodogöra sig föda, kommunicera och fungera socialt. Munnen är i allra högsta grad en del av kroppen och kan starkt påverka den allmänna hälsan och utgör därför en viktig förutsättning för individens välbefinnande och goda livskvalitet. Detta till trots isoleras ofta munnen från resten av kroppen, det är därför viktigt att pålysa hur munhälsa påverkar livskvaliteten. Figur 1 Livskvalitet i relation till oral hälsa. Referens 19. 6

7 Ungdomars tandhälsa idag Hälsan tiger still, och det är oerhört viktigt att nå ut till den unga populationen med hälsofrämjande arbete för att friska människor ska förbli friska. Idag är 59 % av 19-åringar i Sverige kariesfria approximalt (10). WHO har som mål att DMF för 12-åringar ska understiga 1,5 i Europa senast 2020, detta mål har Sverige redan uppnått. Vi måste dock arbeta mer med WHO s mål att 80 % av 6- ringarna i Europa ska vara kariesfria år I industriländerna har munhälsan generellt sätt förbättrats. Men i många utvecklingsländer begränsas livskvaliteten av den orala hälsan genom obehag, smärta, sömnlöshet och tuggproblem som kan leda till näringsbrist. I Sverige har man byggt upp ett sjukvårdsystem som till stor del finansieras av skatter och som alltså bygger på solidaritet och inte på plånbokens tjocklek. Vuxentandvården står dock utanför detta solidariska system, och patienten får själv betala den profylax och/eller behandling som krävs för att säkerställa livskvaliteten. I slutet av 70-talet sattes rigorösa profylaxprogram in i form av fluortandkräm och fluorprofylax i skolor, och man såg att svenska barns kariesangrepp minskade. Här är det viktigt att uppmärksamma att kostvanor under de senaste åren förändrats markant, vilket kan vara en anledning till att ungdomarnas munhälsa inte längre förbättras. I dagens samhälle är det stor fokus på konsumtion. Mat finns exponerat överallt och reklam för godis och snacks sköljer dagligen över oss. Det finns snabbmatsrestauranger och godisaffärer runt varje hörn, detta gör att många måltider intas impulsivt och utan någon regelbundenhet. Hur ser det då ut idag? I Jönköping är befolkningen väl utredda och undersökta. Anders Hugoson har gjort epidemiologiska uppföljningsstudier under en 30-års period. I en studie har han undersökt hur den orala hälsan har förändrats i åldrarna 3-80 år, under 30-år. Materialet är omfattande och sammanfattningsvis kommer Hugoson fram till att trots den dramatiska minskningen av karies, är kariessjukdomen i sig fortfarande ett hälsoproblem bland barn i Sverige idag (20). Detta bekräftas även av Socialstyrelsens senaste rapport om Tandhälsan hos barn och ungdomar, mellan åren Deras statistik visar att det under de senaste åren finns tecken till avmattning vad gäller tandhälsoförbättringar. Dock ses ingen försämring av tandhälsan sett till hela riket. Men en viktig punkt i rapporten är att hos 12-åringar med den sämsta tandhälsan, har det skett en ytterligare försämring av denna grupps tandhälsa. Med andra ord har tandvården inte kunnat nå dessa patientgrupper i befolkningen med mest vårdbehov i form av karies (10). Även Stockholms läns landsting skickar årligen in tandhälsouppgifter till Socialstyrelsen. I landsting tillhörande en storstad, exempelvis Stockholm, Malmö och Göteborg, har barnen generellt en sämre tandhälsa än riksgenomsnittet. Därför har nu flera landsting börjat jämföra tandhälsan mellan olika socioekonomiska områden. Skillnaderna är mest uttalade i de lägre åldrarna, men finns i alla åldersgrupper. Bland 3-åringar i socioekonomiskt svaga områden är det skillnad när det gäller tandborstsvanor, men bland 7-åringar är kostvanor den största skillnaden. Mellan år äter ungdomarna ungefär lika dåligt oberoende av sociala faktorer, men då avgör tandborstvanorna. Det finns även en signifikant relation till mammans utbildning. Hos ungdomar runt 19-års ålder kan även andra faktorer spela in, såsom social anpassning, uppfattning om vad karies orsakas av samt självkänsla (21). 7

8 Profylaktiskt arbete igår och idag De två vanligaste sjukdomarna som kan drabba munnen, och som tillhör en tandläkares vardag att förebygga och behandla, är karies och parodontit. Vad gäller karies har denna sjukdom drabbat majoriteten av Sveriges befolkning, och för den delen resten av världen. Förr ledde kariessjukdomen till många extraktioner och mycket tandvärk. Men sedan 1970-talet skedde en drastisk förändring och förbättring av tandhälsan i Sverige. Sedan dess har kariessjukdomen minskat kraftigt. Förklaringen till denna förbättring av tandhälsan kan förklaras framförallt genom användningen av fluor, som idag finns i olika former. Under tidiga 60-talet infördes i Sveriges alla skolor en regelbunden fluorsköljning för alla elever, pga den dåliga tandhälsan. Tandhälsovårdssköterskan känns kanske bättre igen med smeknamnet Fluortanten. Men under 80-talet förbättrades tandhälsan samtidigt som de ekonomiska resurserna minskade. Fluortanten avvecklades. Istället för att tillföra fluor ute i klassrummen, skedde nu denna behandling på klinikerna. År 2005 infördes ett nytt förstärkt basprofylaxprogram riktat till samtliga barn och ungdomar i kommuner med stort vårdbehov. Detta program innebär att vid ett års ålder ingår ett tandvårdsbesök hos BVC. Besöket följs upp vid 2års ålder med extra information och instruktion i munhygien för föräldrarna. När barnen börjat i den så kallade 6-årsverksamheten ingår regelbundna fluorsköljningar, vilket fortsätter i årskurs sex. Vid 7-års ålder ska alla initiala angrepp fluorlackas, lika gäller för 13-åringar. Men det förstärkta basprogrammet innebär även att 13-åringar ska fissurförseglas. Då detta endast pågått i ett fåtal år, har inga utvärderingar av försöket gjort. Eventuellt behövs fler åtgärder i dessa områden (22). Enligt Stockholms läns landstings senaste tandhälsorapport finns stora kontraster i tandhälsan mellan stadsdelarna. 19-åringar i det socio-ekonomiskt svaga området Rinkeby har dubbelt så många kariesskador ocklusalt jämfört med jämnåriga från stadsdelen Östermalm. Knappt 30 % av 19-åringarna på Östermalm har kariesskadade ocklusalytor, jämfört med 19- åringarna i Rinkeby där siffran är drygt 60 % (23). Riskfaktorer Karies = Tandröta. Substansförlust i tandytan el. Djupt in i tanden; uppmjukande eller sönderfallande tandsubstans. (24) Karies är en kronisk sjukdom som vi kan drabbas av under hela livet. Det gäller att skapa en balans i munhålan vad gäller angreppsfaktorer samt försvarsfaktorer. Det är av stor vikt att redan i ett tidigt stadium av livet anlägga goda munhygienvanor för att kunna bibehålla en frisk mun, som även medför en ökad livskvalitet. Vad gäller kariessjukdomen, talar man idag om riskfaktorer och riskindikatorer som kan predisponera för karies. Riskfaktorer att beakta hos barn och ungdomar är framförallt kostfaktorer, tidigare karies samt sociodemografiska faktorer. Kostvanor, godis, snacks, läsk När man studerar kostens betydelse för den orala hälsan fokuserar man främst på kariessjukdomen. Men olika födoämnen medför olika risker för individens tandhälsa, exempelvis riskerar man att utveckla karies om man äter en kolhydratrik kost, eftersom kolhydrater metaboliseras av kariogena bakterier. Sackaros är speciellt farlig ur karies 8

9 synpunkt inte bara då den snabbt skapar ett ph-fall i munnen, men även eftersom den gynnar plackbildning genom att bli substrat för polysackarider (25). Äter man mycket sura födoämnen, så som citrusfrukter och läsk, så löper man ökad risk inte bara för karies utan även för erosionsskador (26). Dagens samhälle ändras konstant och så även matvanor. Vi lever idag i ett utpräglat konsumtionssamhälle, där varor och mat finns exponerat överallt. Reklam för godis och snacks finns på tv, på Internet, på gatorna, i tunnelbanan och på bussen. Runt varje hörn i city finns en snabbmatsrestaurang eller en godisbutik. Vi påminns alltså ständigt om hur gott godis/snacks/snabbmat är och hur lyckliga vi faktiskt kan bli om vi äter lite choklad. Det är med andra ord lätt att få tag på mat var som helst och när som helst vilket betyder att måltiderna lätt blir impulsiva. Impulsköp av snacks gynnar småätandet, vilket är direkt skadligt för tänderna eftersom tänderna behöver vila mellan olika födointag. I en studie om kunskap om och attityder till oral hälsa visade det sig att 88 % av deltagarna valde ett mer tandvänligt alternativ vid frågan om hur godis ska ätas. Över hälften svarade att man inte bör äta godis alls och lite mindre än hälften svarade att allt godis ska ätas på en gång för att undvika karies (13). I många studier som gjorts angående kostvanor så har man funnit att ungdomar äter godis dagligen, ingen könsskillnad kunde ses mellan flickor och pojkar vad gällde just godiskonsumtion. Däremot fanns dock en skillnad i hur flickor och pojkar bedömde den egna konsumtionen av godis, flickor visade sig ha större insikt i det egna riskbeteendet (16). Det man tydligt har kunnat se de senaste åren är att konsumtion av läsk ökat lavinartat bland barn- och ungdomar (27). Diagrammet nedan visar hur läskedrycks konsumtionen förändrats genom åren. Figur 2 visar läskedryckskonsumtionens förändring genom åren (28). 9

10 Läskedrycker är sura, och ju lägre ph en dryck har, ju större är risken att tänderna drabbas av erosionsskador. Skadornas uppkomst, utredning och omfattning beror på intagsfrekvensen, hur länge man behåller drycken i munnen och individens salivflöde. Eftersom läsk är både surt och oerhört sockerrik, utgör den ett dubbelt hot mot tandhälsan. Dels ökar risken för erosioner och dels ökar risken att tänderna drabbas av karies. Enligt en enkätstudie gjord i Varberg uppgav 54 % av de tillfrågade ungdomarna att de dricker läsk ibland, det vill säga mellan 3-5 ggr per vecka (29). Samtidigt har barnfetman ökat. I vissa delar av landet är idag mer än 25 % av barnen överviktiga. Övervikt kan kopplas till många allmänsjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes typ II samt kardiovaskulära sjukdomar. Intressant forskning har även visat att det kan finnas en koppling mellan fetma och försämrad tandhälsa. Studier visar att det finns kopplingar mellan övervikt och karies (30). Andra kopplingar som gjorts mellan fetma och tandhälsa är lägre salivutsöndring, vilket är en bidragande riskfaktor för karies samt frätskador på tänderna, till följd av den förändrade livsstilen där läskkonsumtionen ökat. Det har de senaste åren varit mycket tal om skolluncher, och hur man ska förbättra dem för att få flera barn- och ungdomar att äta lunch i skolan. Att hoppa över måltider medför att blodsockernivån pendlar, vilket kan öka sannolikheten för att småäta mellan måltiderna. I årskurs 5 äter 90 % av barnen frukost, men en fjärdedel av barnen hoppar över skollunchen. Flickor hoppar i större utsträckning över måltider än pojkar, detta för att de inte vill gå upp i vikt (31). Sveriges Tandläkarförbund har startat en informationskampanj som går under namnet "Tandläkare mot godis och läsk". Denna kampanj startades för att öka medvetenheten hos allmänheten om vanor som ökar risken för en sämre tandhälsa men även risken för en sämre allmän hälsa. Tanken med kampanjen föddes då debatten om kopplingen mellan munhälsa, folkhälsa och övervikt hos barn blev aktuell. Tandvårdsrädsla Tandvårdsrädsla är en vanlig fobi i västvärlden, och påverkar starkt frekvensen av tandläkarbesök (32). Tandvårdsrädda patienter tenderar oftare att utebli eller lämna återbud till tandläkarbesöket, vilket kan resultera i att många tandvårdsrädda patienter söker vård endast akut. Att söka vård akut innebär att bara det mest akuta åtgärdas vid besöket och oftast endast temporärt eller så påbörjas en behandling som måste slutföras hos ordinarie tandläkare, men en tandvårdsrädd patient har oftast inte besökt en tandläkare på flera år och har således inte en egen tandläkare att vända sig till. Risken finns att patienten inte tar sig tid att uppsöka 10

11 en tandläkare för att slutföra behandlingen eftersom man vid akutbesöket lyckades göra tanden symptomfri, vilket kan leda till att tänder i det långa loppet går förlorade. Rädsla kan utlösas i en situation som är ny och uppfattas som hotfull. Ett barn kan känna rädsla inför en tandvårdssituation, eftersom det är en helt ny situation och nya människor. Men förknippandet av ångest med tandläkarbesök kommer in i bilden först vid års ålder. En viktig etiologisk faktor till tandvårdsrädsla är tidigare smärtsamma eller obehagliga upplevelser hos tandläkaren (32). Det är viktigt för tandvårdspersonal att förstå vad tandvårdsrädsla är och ha vetskap om vad som kan orsaka detta, för att kunna arbeta preventivt för att minska andelen tandvårdsrädda patienter och för att förbättra deras munhälsa. Enligt en undersökning av Skaret et al 1998 är 19 % av Norges 18-åringar tandvårdsrädda. Bland ungdomar har ett flertal studier pekat på att flickor har en högre prevalens av tandvårdsrädsla än pojkar och vidare finns det studier som styrker att det finns ett samband mellan föräldrars tandvårdsrädsla och barnens tandvårdsrädsla (32) Livsstil och hälsa Hur ser barn och ungdomars hälsa och hälsovanor ut idag? WHO World Health Organisation, gör vart fjärde år en undersökning om olika hälsoproblem hos barn i åldrarna 11-15år. Denna undersökning utförs i mer än 30 länder. I undersökningen har det framkommit att det mest frekvent rapporterade hälsoproblemet är huvudvärk. Vad undersökningen också visar är att huvudvärk är vanligare hos flickor än hos pojkar. (33) Egenvård I en kvalitativ studie gjord av Anna-Lena Östberg, nämner ungdomar i första hand tandborstning som den faktor man kan påverka för att ta hand om sina tänder. Användandet av tandtråd lyftes fram, men ansågs vara svårt att klara av. Användning av extra fluortillskott var inte utbredd och det visade sig att det var få som var medvetna om fluorets kariostatiska effekt (11), trots att alla dagens tandkrämer innehåller fluor. Fler flickor än pojkar använder sig av tandtråd, och fler pojkar än flickor har observerat att gingivan ibland blöder vid tandborstning (16). Attityder till munhälsa Flickor är generellt sett mer hälsomedvetna men fler pojkar än flickor anser att hälsorelaterade problem har sin förklaring i externa faktorer. Flickor skyller i större utsträckning på sig själva. Flickor var också i större utsträckning missnöjda med utseendet på sina tänder. Men de flesta ungdomar har en positiv inställning till tandvård och var nöjda med sin orala hälsa (16). 11

12 Egen pilot undersökning Material och metod Kontakt togs med tre gymnasieskolor i Stockholms län, varav två skolor valde att deltaga i undersökningen. Rinkeby gymnasium tackade nej, då rektorn för skolan hade många enkätförfrågningar under denna tid. Vi besökte Danderyds gymnasium samt Huddinge gymnasium. I vardera skola har vi personligen besökt två samhällsvetenskapliga klasser, totalt fyra klasser. Alla klasser har gått sista året på gymnasiet och varit i åldrarna 17-18år, det vill säga elever som snart ska lämna den avgiftsfria tandvården. Eleverna har informerats om att studien är anonym och helt frivillig att deltaga i, genom ett informationsblad som delats ut till deltagarna om studien. Se bilaga 1. Antal deltagare från Danderyds gymnasium är totalt 44st, varav 30 flickor samt 14 pojkar. Antal deltagare från Huddinge gymnasium är totalt 39, varav 28 flickor och 11 pojkar. Resultaten från enkätundersökningen har sammanställts och bearbetats i Readsoft. Readsoft är en programvara som möjliggör att, som i detta fall, enkäter skannas och mjukvaran skapar en digital bild så att informationen kan läsas automatiskt. Flervalsfrågor har inte kunnat bearbetas av programmet, så dessa har bearbetats manuellt. Diagram och statistik är bearbetade i Excel. Resultat Totalt svarade 83 elever på vår enkätundersökning, varav 58 flickor samt 25 pojkar. Alla elever går i årskurs två eller tre. Vi besökte totalt fyra samhällsvetenskapliga klasser, två klasser från Danderyds gymnasium, samt två klasser från Huddinge gymnasium. Skolorna valdes ut på grund av geografiska och kontaktmässiga grunder. Då enkäten bestod av ett flertal frågor har vi valt att ta upp de mest intressanta resultaten. Attityd till tandvård De flesta går till Folktandvården, men förvånansvärt många uppger att de går till privattandläkare. 30 % av de tillfrågade i vår enkätundersökning går hos privattandläkare. Andra studier visar att ca 12 % av Sveriges barn och ungdomar går privat (10) Majoriteten upplever sig ha en bra relation till sin tandläkare (70 %), och uppger att de inte glömmer sin tandläkartid. Få lämnar återbud, men av dessa är det något fler pojkar. Endast 2 % går endast till tandläkaren akut. De flesta väljer tandläkare genom föräldrarna eller för att de alltid har gått hos samma tandläkare. Vår studie visar att ca 10 % är tandvårdsrädda, något fler flickor än pojkar uppger sig vara tandvårdsrädda. De flesta vill bli kallade till sitt tandläkarbesök 1månad i förväg. De flesta tycker att det är rimligt att vänta ca 15min i väntrummet. 12

13 Det viktigaste under besöket är att tandläkaren tar sig tid att informera och att besöket går snabbt, mer än att det är smärtfritt. Hälften av eleverna tycker att det är viktigt att behandlas av samma tandläkare varje besök. Röntgen, bedövning och skrapa tandsten upplevs som obehagligt, få tycker att det är obehagligt att laga ett hål. Psykosociala faktorer Majoriteten av de tillfrågade ungdomarna har någon gång huvudvärk. De flesta uppger sig ha svårt att sova. Fler flickor än pojkar röker. Kost vanor 37 % uppger att de någon gång har dålig aptit, ingen skillnad ses mellan könen. Hälften av flickorna håller någon gång igen på maten, och nästintill hälften av pojkarna svarar detsamma. Nästintill alla tillfrågade småäter. 38% av flickorna varje dag, samt 24% av killarna varje dag. Över hälften av pojkarna äter fast food 1-3g/vecka eller varje dag, medan siffrorna är något lägre för flickorna. Cirka hälften av de tillfrågade äter godis mer än 1gång i veckan. 2/3 äter snacks eller sötsaker mer än 1g/vecka. 51 % av flickorna och 72 % av killarna dricker läsk, saft eller juice vid törst mer än 1g/vecka. De flesta använder dock även vatten som törstsläckare. Munhygien och tänder 40 % av eleverna är kariesfria, det vill säga har inte gjort någon lagning. De allra flesta borstar tänderna morgon och kväll, men 3,5 % av tjejerna och hela 8 % av pojkarna uppger att de endast borstar 1-3g/vecka. En av de tillfrågade pojkarna borstar endast tänderna 1-2g/månad på kvällen. Många var osäkra och frågade angående vilka tandkrämer som innehåller fluor. Hälften av ungdomarna använder aldrig någon form av fluortillskott. 1/3 av flickorna använder aldrig tandtråd, medan över hälften av pojkarna aldrig använder tandtråd. Nära hälften av flickorna uppger att det någon gång blöder från tandköttet vid tandborstning, medan ca 2/3 av pojkarna uppger blödning från tandköttet. 13

14 Ca 13 % av ungdomarna använder sig av el-tandborste. 60 % använder munsköljningsmedel ibland. Ca 25 % av eleverna har haft tandställning. Faktorer friska tänder Lite över hälften anser att arvsanlagen är en viktig faktor för att ha friska tänder. 1/3 tycker att det är slumpen som avgör om man har friska tänder eller inte. Majoriteten anser att regelbundna tandläkarbesök, att tänderna borstas varje dag och att det finns fluor i tandkrämen, är en grund för friska tänder. 80 % tror att om man sällan småäter, sällan äter godis samt har en bra saliv, har detta en positiv inverkan på vår tandhälsa. Majoriteten av killarna uppger att de har en god tandhälsa, medan siffran är något lägre för flickorna. Hälften av ungdomarna är nöjda med sina tänders utseende. Endast ett fåtal har blekt sina tänder, jämn fördelning mellan att bleka hos tandläkare och bleka själv. Men nära hälften vill bleka sina tänder, ingen skillnad ses mellan könen. 7 % av tjejerna upplever sig ha dålig andedräkt, ingen av killarna upplever sig ha detta. Nära hälften skulle välja ett xylitol eller fluorinnehållande tuggummi, framför ett innehållande socker. Majoriteten är överens om att rökning skadar tänderna. 37% tror att en us kostar kr 41% tror att en us kostar kr 19% tror att en us kostar mer än 1000kr De allra flesta tycker att det är rimligt att betala mellan kr för en undersökning. 14

15 Diskussion Inför denna studie om ungdomars attityder till tandvård tog vi kontakt med tre skolor, varav en tackade nej. Antal studenter som deltog i studien blev till sist 83 stycken, varav majoriteten var flickor. Det underlag vi har arbetat med är för litet för att kunna dra några definitiva slutsatser, varför denna studie bör ses som en pilotstudie och fortsatt forskning krävs. Men i det material vi har, ser vi att resultaten i stort överensstämmer med tidigare studier gjorda inom området. När det kommer till valet av tandläkare visar socialstyrelsens statistik att ca 12% av ungdomarna går hos en privat tandläkare. I vår undersökning svarade 20 % att de går hos en privat tandläkare. Det är alltså en relativt stor andel av ungdomarna som går privat. Huddinge gymnasium ligger i upptagningsområdet för pedodonti avdelningen på Karolinska Institutet och barnen blir då behandlade av studenter. Student behandlingar tar i genomsnitt 45 minuter vilket är dubbelt så lång tid en behandling tar på en vanlig folktandvård- eller privatklinik. Föräldrar anser sig kanske inte ha tid till detta eller så samtycker de inte till att deras barn ska behandlas av student, detta kan vara anledningar till att så pass många i vår enkätundersökning gjort ett aktivt val av tandläkare. Vilken tandläkare ungdomar går till beror troligtvis till stor del på vilken tandläkare föräldrarna går till, så går föräldrarna privat så går även barnen till samma privattandläkare. Majoriteten av ungdomarna anser sig ha en god relation till sin tandläkare, och ungefär hälften tyckte att det är viktigt att varje behandlingsgång träffa samma tandläkare. Förr i tiden hade en familj sin tandläkare som man återkom till år efter år, patienterna var väldigt lojala. Idag hoppar många patienter runt bland olika tandläkare och läkare, det är inte längre så viktigt att få ett personligt bemötande som att det exempelvis ska vara så billigt som möjligt. Ungdomarna i vår enkätstudie lämnar sällan återbud eller glömmer sin tandläkartid, vilket också kan relateras till den goda relationen ungdomarna anser sig ha med sitt tandvårdsteam. Att många ungdomar anser sig ha en bra relation till sin tandläkare är bra, då ett positivt band knyts till tandvården vilket kan göra det lättare för individen att även i fortsättningen söka tandvård regelbundet. Att tidigt i livet förstå att det är viktigt med regelbundna tandläkarbesök och att komma på den avtalade tiden bäddar även detta för att ungdomarna även senare i livet ska kunna upprätthålla en god munhygien. 10 % uppgav sig vara tandvårdsrädda. Människor vill gärna inte att folk kommer innanför den personliga sfären på ungefär en meter, kommer någon för nära så upplevs personen som påträngande och en aning obehaglig. En tandläkarbehandling innebär att man låter en annan människa komma långt innanför denna osynliga gräns för vad som anses acceptabelt. Många upplever tandläkarbesök som obehagliga, och det kan dels bero på att man tillåter en annan människa komma så väldigt nära och dels för att man är rädd för att det ska göra ont. Majoriteten av de patienter som tycker att det är läskigt med tandläkarbehandling klarar oftast av det bra, men uppger ändå att de är tandvårdsrädda. Det finns även patienter som har utvecklat en tandläkarfobi och inte ens klarar av att höra ordet tandläkare, dessa patienter måste troligtvis behandlas på en klinik för tandvårdsrädda där man till exempel har möjlighet att söva ned patienten, eller så behandlas de inte alls eftersom de väljer bort tandläkarbesöken. Det är alltså viktigt att inse att det finns olika grader av tandvårdsrädsla. Resultaten i vår studie stämmer väl överens med andra studier om tandvårdsrädsla där det visat sig att % uppger tandvårdsrädsla men endast 4-5 % har en uttalad tandläkarfobi (33). I vår enkätundersökning har vi inte skattat graden av tandvårdsrädsla. Resultaten kan därför vara missvisande. Siffran är relativt hög i vår undersökning, och troligtvis har även de som endast känner ett visst obehag, utan rädsla för tandläkarbehandling, svarat att de är tandvårdsrädda. Tandläkarrädsla är en riskfaktor för att utveckla karies (34). Det innebär alltså att det lönar sig för tandvårdspersonal att fördjupa sig lite grann i tandvårdsrädslans epidemiologi för att på så 15

16 sätt få mer förståelse och kunskap för att minska antalet ungdomar som utvecklar tandvårdsrädsla/fobi. Patienter som mer eller mindre utvecklat en tandvårdsfobi söker oftast endast tandvård akut, eftersom de i största möjliga mån undviker att befatta sig med tandvård. Vår studie visar 2 % av ungdomarna svarar att de endast söker tandvård akut, vilket skulle kunna innebära att dessa ungdomar har en allvarligare form av tandvårdsrädsla varför de undviker de årliga revisionsundersökningarna. Det var fler flickor än pojkar i denna pilotstudie som svarade att de var tandvårdsrädda. Detta kan jämföras med resultat från andra studier som visat att flickor i större utsträckning anser att tandläkarbesök är obehagliga (16). Dessa resultat kan bero på invanda könsroller som att det för flickor är mer accepterat att visa att något är obehagligt medan pojkar gärna inte ska erkänna att de anser att någonting är läskigt eller obehagligt. Ungdomarna i denna studie upplever att skrapa tandsten, ta röntgenbilder och att få bedövning är det som är mest obehagligt vid ett tandläkarbesök. Att ta röntgenbild och skrapa tandsten är det som görs regelbundet varje år vid revisionsundersökningarna. Ytterst få har nämnt att laga hål som obehagligt, vilket skulle kunna förklaras av att få har haft hål som behövt lagas. Som tidigare nämnts i denna studie så har ju kariesfrekvensen kraftigt sjunkit bland barn och ungdomar sedan 70-talet. Ändå uppger 60 % av de tillfrågade eleverna i denna studie att de någon gång behövt laga ett hål, vilket är en ganska så hög siffra. Enligt socialstyrelsens statistik är 59 % av 19-åringarna i Sverige idag fria från approximala lagningar. I vår studie framgår det inte huruvida lagningarna är ocklusala eller approximala, men det är ändå ett avsevärt lägre antal ungdomar som är kariesfria. I vår enkätundersökning frågade vi inte om etnisk bakgrund eller socioekonomiska faktorer så som mammans eller pappans utbildning, dessa faktorer är risk markörer för att utveckla karies. Risken att utveckla karies ökar om mamman är utlandsfödd (34). Om mammans utbildning understiger 9 år så är även detta en risk indikator för att utveckla karies (35). Dock är de skolor vi besökt inte belägna i socioekonomiskt svaga områden. Därför överensstämmer inte kariesfrekvensen med rikets statistik. Siffran borde vara något lägre. Det är svårt att dra någon slutsats av detta på grund av antal deltagare. Dagens samhälle snurrar allt snabbare, människor stressar allt mer och den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen. Ungdomar som går sista året på gymnasiet ska bestämma sig för vad de ska göra efter avslutningen, och idag finns en hel uppsjö av alternativ vilket kan vara nog så stressande för en ung människa. Att göra karriär och tjäna pengar är idag en viktig del av samhället, vilket naturligtvis även påverkar de ungdomar som nu tar studenten. Det gäller att bestämma sig för vad man ska göra resten av sitt liv och det gäller att få bra betyg för att kunna komma in på den utbildningen man vill. Många människor idag lever under en konstant passiv stress som påverkar kroppen och psyket negativt. Människan är van att hantera fysisk stress så som ett fysiskt hot man hanterar genom flight or fight mekanismen. Kroppen har däremot svårare att hantera en ständigt höjd stressnivå på grund av psykiska faktorer, passiv stress kan orsaka sömnsvårigheter, panikångestattacker, huvudvärk, trötthet etc. De flesta ungdomar i denna pilotstudie säger att de har huvudvärk någon gång i veckan. Huvudvärk kan utlösas av stress och även bruxism nattetid kan ge spänningshuvudvärk. Att gnissla tänder kan bero på anatomiska faktorer, ocklusala interferenser eller på stress. Att så pass många ungdomar upplever huvudvärk kan tolkas som att många lever under stressiga förhållanden, och det kan vara så att många gnisslar tänder som resultat av stressen utan att veta om det. Bruxism kan ge stela käkar, spänningshuvudvärk, abraderade tänder och även i vissa fall kan pulpitsymptom uppträda då en tand blivit överbelastad. Att stressa kan alltså indirekt utgöra ett hot mot tandhälsan och det är viktigt att ungdomar som uppger problem med huvudvärk måste bli uppmärksammade. Tandvårdspersonal bör även kontrollera slipfacetter och vid behov upplysa patienten om adekvat behandling som exempelvis bettskena och avslappningsövningar. 16

17 Det var i vår undersökning inte många ungdomar som uppgav att de röker, men av de som röker är det fler flickor än pojkar. De senaste åren har en trend kunnat skönjas där flickor röker i större utsträckning än pojkar. Men pojkar snusar mer än flickor, enligt Statens folkhälsoinstituts rapport om ungdomars hälsovanor. Denna undersökning tyder även på att det totala antalet ungdomar som röker har minskat mellan 1997 och 2001 (36). Våra resultat stämmer överens med detta. Hälsa är ett stort samtals och diskussionsämne idag. Hälsosam mat är en trend, och det finns många butiker där functional food säljs. Functional food innebär att det är mat som på något sätt ska främja hälsan, exempelvis har spenat tillskrivits egenskaper som blodtryckssänkande. Mat är en källa till njutning men även en källa till ångest, eftersom det idag är så tabu att äta fel eller onyttig mat. Kvällspressen lägger stor fokus på hur man ska kunna främja sin hälsa genom att äta rätt och motionera rätt. Försäljningen av kvällstidningarnas lösnummer tycks öka om man på löpsedlarna annonserar om att alla kan gå ned i vikt genom att till exempel endast dricka café latte eller hur man gör för att gå sig smal. Utseende är viktigt i dagens samhälle. Överallt finns reklam bilder som indirekt talar om för oss hur vi bör se ut, hälften av ungdomarna i vår enkätundersökning svarar att de någon gång håller igen på maten. Det är en skrämmande hög andel av ungdomarna som alltså är missnöjda med vikten. Många unga känner en press över att vara smala, säkerligen påverkade av hur kändisar och modeller idag ser ut. Förhoppningsvis går samhället mot ett sundare och mer välmående kroppsideal. Nästintill alla ungdomar uppger att de småäter, lite mindre än hälften varje dag. Detta kan relateras till det massiva utbudet av snacks och godis som idag finns ute, det är lättillgängligt och framför allt billigare att äta godis/snacks istället för frukt då hungern faller på. Enligt en studie om ungdomars kunskaper och attityder till oral hälsa visade det sig att många ungdomar trots allt kände till att inte äta godis alls och att äta allt godis på en gång var bättre för tänderna än att småäta under en längre tid utan att ge tänderna chans till vila(13). Flickor har lite större kunskap vad gäller främjandet av orala hälsan, trots detta så var det i vår studie fler flickor än pojkar som uppgav att de småäter varje dag. Trots goda kunskaper äter ungefär hälften av de tillfrågade godis mer än en gång i veckan. Tandläkarförbundet håller just nu på med en kampanj för att minska godis och snack ätande bland skolbarn, genom information och genom att propagera för att ta bort skolkafeteriorna. Många skolungdomar håller ibland igen på maten och hoppar över måltider, vilket innebär att skolkafeteriorna med snacks och sötsaker utgör en frestelse. Att småäta sötsaker utgör inte bara ett hot mot allmän hälsan, men även för tandhälsan. Det är viktigt att tänderna får vila mellan varje måltid för att förebygga karies. Över hälften av ungdomarna äter snabbmat 1-3 gånger i veckan. Detta är ett tecken på att måltidsmönstren ändrats. Barn och ungdomar förknippar nyttig mat med föräldrar och vardag medan snabbmat förknippas med vänner och fest. Det kan vara så att en måltid helt ersätts av snabbmaten på grund av tidsbrist eller så äter ungdomarna snabbmat mellan måltiderna. Snabbmats kulturen är inte hälsofrämjande. Den senaste tiden har det varit många stormar kring just snabbmat och snabbmatskedjor, exempelvis med filmen Super size me. Filmen är en dokumentär där huvudpersonen i flera månader enbart äter snabbmat, vilket naturligtvis ger konsekvenser för hälsan. Läsk är en del av snabbmatskulturen och över hälften av pojkarna och flickorna i vår undersökning dricker läsk mer än en gång i veckan, men de flesta anger dock att vatten är den bästa törstsläckaren. Alla tandkrämer man idag kan köpa i livsmedelbutikerna i Sverige innehåller fluor. För att få tag på en fluorfri tandkräm måste man leta aktivt och det finns vissa hälsokostaffärer som säljer fluorfria tandkrämer. Vid frågan om ungdomarna använder en fluortandkräm var det många som var osäkra och frågade vilka tandkrämer som innehåller fluor. Detta visar på en viss okunskap när det gäller fluor, och tandvårdspersonal måste kanske bli bättre på att 17

18 påpeka fluorens positiva effekter och att de tandkrämer man använder ska innehålla fluor för bästa skydd mot karies. Hälften av ungdomarna använder någon form av fluortillskott. Bas fluorprofylaxen utgörs av tandborstning med fluortandkräm 2 ggr/dag. Har man en högre kariesrisk bör man lägga till fluortabletter eller fluorskölj dagligen. 60 % i vår studie uppger att de någon gång behövt laga ett hål, vilket kan innebära att de har en förhöjd kariesrisk. Förhoppningsvis är det de ungdomarna som har en förhöjd kariesrisk som blivit rekommenderade att använda extra fluor av tandvårdspersonalen. Vår studie visar att ca 25 % av eleverna har haft någon form av tandställning, avtagbar eller fast. Dessa siffror stämmer väl överens med SBUs senaste rapport (37). Utredningen visar att vart fjärde barn i Sverige idag får fast eller avtagbar tandställning. Men vad denna siffra visar är inte riktigt klart. Skulle siffran kunna minskas eller behöver den utökas? Rapporten visar nämligen att barn med ett estetiskt bettfel inte får en ökad livskvalitet, med ökat självförtroende och allt vad det innebär genom att återställa bettfelet. Således bör man hos barn och ungdomar inte påpeka ett estetiskt bettfel, eftersom patienten troligtvis inte har reflekterat över detta. Vad gäller resultaten från vår studie angående kunskaper om varför man får karies, upplevs dessa som goda. Ungdomarna är medvetna om att regelbundna tandläkarbesök, och att tänderna borstas varje dag är en grund för att behålla sina tänder friska. Men som tidigare nämnts frågade många elever oss om vilka tandkrämer som innehåller fluor. Kanske behöver vi som tandläkare poängtera mer om fluorets positiva effekter. Vi har tidigare skrivit om fluortanten, men dagens ungdomar har ingen sådan person att relatera till. Därför bör kanske ungdomars kunskaper uppdateras något, vad gäller fluorets verkan. En annan aspekt som visade sig vara intressant var att skolorna i sig inte skildes åt, men däremot syntes en skillnad i svaren mellan pojkar och flickor. Många studier har visat på att det finns skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller deras tandhälsa. En skillnad är motivet till att hålla en god oral hygien. En studie av Macgregor and Balding visade att flickor borstar tänderna pga en renhets - eller kosmetisk orsak. (38) I vår studie fann vi att pojkarna var mer nöjda med sin tandhälsa än flickorna. Men samtidigt borstade flickorna något oftare tänderna än pojkarna, och flickorna var bättre på att använda tandtråd och uppgav mindre blödning från tandköttet än pojkarna. En attitydundersökning gjord av Östberg A-L visade liknande resultat. Flickor visade mer intresse för sin munhälsa och använde mer regelbundet tandtråd än pojkarna (16). Flickorna är även mer självkritiska vad gäller deras andedräkt. Ingen av pojkarna upplevde sig ha detta, medan 7 % av flickorna uppgav detta som ett problem. Detta visar att det inte är ett utbrett problem, då endast några få har problem med dålig andedräkt. Troligtvis är det samma flickor som är kritiska till sin egna munhälsa rent generellt. Men viktigt är att denna grupp får hjälp med detta. Det är kanske så att ungdomar inte självmant tar upp detta. Det kan vara bra för tandvårdspersonalen att fråga om patienten upplever sig ha dålig andedräkt och då ge tips på hur man kan minska bakterierna i munnen, och ta bort orsaken till den dåliga andedräkten. Kanske är detta även en konsekvens till att ungdomarna idag känner sig stressade. Dålig andedräkt behöver inte alltid orsakas av munbakterier. Ofta spelar magproblem även in (38). I dagens samhälle exponeras vi dagligen av bländande, kritvita leenden, som skapar en bild av hur ett perfekt leende ska se ut. Detta avspeglas även i vår undersökning. Endast ett fåtal har blekt sina tänder, men nära hälften vill bleka sina tänder. Här sågs ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Troligtvis kommer denna patientgrupp att ställa höga krav på estetiska och kosmetiska ingrepp. 18

19 Slutsats Antalet deltagare i vår enkätundersökning är få, varför detta ska ses som en pilotstudie. Med få antal deltagare är det svårt att dra några slutgiltiga slutsatser. Men vi kan ändå se en tendens till att våra resultat överensstämmer med tidigare gjorda studier. Fler epidemiologiska studier behövs för att ytterligare öka vår kunskap om ungdomars attityder till tandvård och tandhälsa, för att möta den unga patienten och ge de den kunskap som behövs för att på så sätt skapa förutsättningar för en god tandhälsa. Tack Ett särskilt stort tack till vår handledare Monica Barr Agholme för hennes stöd och vägledning under arbetets gång. Vi vill även tacka personal och elever på Danderyds gymnasium och Huddinge gymnasium som har möjliggjort enkätundersökningen. 19

20 Referenser 1. Statistiska centralbyrån Gillberg C, Hellgren L, Barn- och ungdomspsykiatri, Natur och Kultur; Falköping p World Health Organisation/ Ministry of Health. Thailand. The Bangkok Charter on Health Promotion. Geneva: World Health Organisation Petersen E P, Nordrehaug A, Hälsofrämjande på 2000-talet principer och strategier. Tandläkartidningen 2008, Årg 100, nr 1, Hugoson A, Koch G, Johansson S (red.). Oral hälsa. Konsensuskonferens. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB, 2003, p med%20bilaga.pdf 9. Hugoson A, Koch G, Johansson S (red.). Oral hälsa. Konsensuskonferens. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB, 2003, p Socialstyrelsen. Tandhälsan hos barn och ungdomar Socialstyrelsen, Ostberg A-L, Jarkman K, Lindblad U, Halling A. Adolescents perceptions of oral health and influencing factors: a qualitative study. Acta Odontol Scand 2002; 60: Sköld UM, On caries prevalence and school-based fluoride programmes in Swedish adolescents. Swed Dent J Suppl. 2005;(178): Hedman E, Ringberg C, Gabre P, Svenska ungdomars kunskaper om och attityder till munhälsa och tandsjukdomar. Swed Dent J 2006; 30: Hugoson A, Koch G, Bergendal T, Hallonsten A-L, Slotte C, Thorstensson B. Oral health of individuals aged 3-80years in Jönköping 1973, 1983 and Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 1995; 19: Woolfolk MW, Lang WP, Faja BW. Oral health knowledge and sources of information among elementary school children. J Public Health Educ 1989;49: