Martinbladet MAJ 2011 (Nr 2)

Transkript

1 Martinbladet MAJ 2011 (Nr 2)

2 Information från Martinskolan, Söders waldorfskola Prenumeration 85 kr per år Föräldrar, elever och köföräldrar kan annonsera gratis i Martinbladet. Övriga betalar 50 kr per halvsida. Insättes på plusgirokonto , Martinbladet. Omslagsbild: Herr Omars flygande matta, Tivolidagen 7 maj (foto: Maria Wahlström Norlin). Innehåll Betraktelsen...1 Klass 8 fortsätter att berätta...4 Insändare...6 Utsikt...11 Till alla föräldrar på Martinskolan och Martingården...13 Intervju med Åke Zelada Strandin...16 Dikt...Error! Bookmark not defined. Kalendarium...20 Stiftelsen Martinskolan, Munstycksvägen 18, Farsta Kansliets telefontid skoldagar 9-12 (övrig tid telefonsvarare) Telefon: E-post: kansli@martinskolan.se

3 Betraktelsen Oj, va skönt, äntligen sommar! utropar några elever som ligger på rygg på skolgårdens varma asfalt, som solänglar. Nästa dag är det svalt och regnigt igen. En svala gör ingen sommar. Men vänta lite, hur är det med en lärka? En lärka gör väl ingen sommar med sitt drillande? Riktig sommar blir det för många först när sommarlovet börjar. För då kan jag sova UT! säger du. Men glöm inte att vara UTE, utomhus. Lämna din trånga kammare och tälta i allemansnaturen! Då vaknar du uppfriskad i gökottan och plötsligt hör du göken! En gök gör verkligen sommar! Sommerfugl är vårt västra grannlands namn för fjäril. Fjäriln vingad kallas den poetiskt av C M Bellman. Visans text skrev han i ett brev där han hos baron Armfeldt på Haga ansökte om en tjänst för sin fru Lovisas räkning. Samma Haga där du kan beundra fjärilar i Fjärilshuset. Även på skolgården kan du iaktta en och annan sommerfugl: nässelfjäril, påfågelsöga, även amiralen fäster sina ägg på bladen av brännässlor (de ena på undersidan, de andra på ovansidan). Därför är det viktigt att låta brännässlorna vid vägen till idrottsplatsen växa! Amiral och sorgmantel hittar du när de sitter vid den gamla björken bakom Kiosken och dricker sav. Amiralen är en 1

4 långdistansflygare från södra Europa den avverkar samma sträcka som ett flygplan! Och vill du se apollofjärilen, åk ut med buss 848 från Västerhaninge till Kalkbergen i Stora Vika, där finns en fjärilsstig. Glad fjärilssommar tillönskas alla, speciellt våra niondeklassare (har ni fjärilar i magen?) Gerd Borchardt Den tråkiga läxan Jag sitter här med läxan kan inte komma på vad jag i versen ska rimma på Det är så jäkla svårt och jag jobbar så hårt för att få denna versen att likna nå t Oj men se här, det flyter nu på Det verkar ju gå Frågan är vad jag nu ska komma på? Versen är nu slut som en väg vid ett stup Versen trilla ner Den ser vi aldrig mer Gopal Shabi Alvarez, klass 5a 2

5 (foto: Maria Wahlström Norlin) Tivolidagen: De tre mus(i)ketörerna Dag, Nick och Mårten. (foto: Lina Friberg Malmeström) Tivolidagen: Evakarin vid lyckohjulet 3

6 Klass 8 fortsätter att berätta Martinbladet presenterar här den sista berättelsen från klass 8, den här gången Maya Adlers dramatiska monolog från ett dramatiskt datum. 11 september 2001 Andas in Andas ut Andas in Jag ligger här och vet inte var jag är eller hur länge jag har legat här. 6 timmar 14 minuter 32 decennier? Jag har blod i ögonen och i munnen. Det är helt tyst. Jag skakar. Visa mig ett tecken på att jag lever, ett enda. Allting blir suddigare. Jag orkar inte längre. Nu. Nu ska jag dö. Nu ska jag försvinna från jordens yta. Nej! Jag ska kämpa! Andas in Andas ut Andas in Den kolossala, kanske kompakta tystnaden ersätts med en röst! 4

7 Jag lever! Det är någon som finns i min närhet. Jag vrider på mitt tunga huvud som nästan sitter fast i golvet av torkat blod. Hal.. Hallå! Jag hör ingenting. Hela min kropp har domnat. Kanske nåt som inte är så konstigt. Jag har gigantiska träbjälkar över benen. Allt slocknar, tystnar, stannar Nu ska jag dö. Sista andetaget World Trade Center Maya Adler (foto: Lina Friberg Malmeström) Tivolidagen: Piñatas 5

8 Insändare Jag läste i senaste Martinbladet om hur Eva Lazar ser på waldorfpedagogiken i tiden och vill här ge uttryck för mina tankar. Att Steiner var före sin tid inom många områden, det kan nog de flesta vara överens om. Det går lätt att imponeras av hans klokhet i mycket, där också dagens forskning och vetenskap har gett honom rätt. Det jag saknade i Eva Lazars historiska perspektiv var nog berättelsen om varför just förskolan kom till och har en så stor plats i vårt samhälle idag. Steiners första waldorfförskola öppnade för arbetarna på Waldorf Astoriafabrikens barn för att ge dem en mer meningsfull tillvaro! Deras alternativ var inte kommunalt dagis, utan snarare att vara hemma själva. Förskolan i Sverige föddes in i samhället och har stadigt växt sedan 1970-talet för att ge kvinnor samma möjligheter som männen på arbetsmarknaden, vilket lett till färre hemmafruar, högre utbildning och bättre pensioner för kvinnor. Ändå är det än idag så att kvinnor har sämre lön och pension och i större utsträckning arbetar deltid. Många familjer ser annorlunda ut idag. Färre har möjlighet att vara hemma och det är svårt att leva på bara en inkomst, samtidigt som skilsmässor ökat och Sverige består av många ensamhushåll. Jag önskar att alla föräldrar kunde arbeta mindre och ha mer tid till sina barn, men det är något jag tror att man måste kämpa för på en politisk nivå och inte genom att begränsa förskolans öppettider. Att kämpa för 6

9 barns rättigheter till en meningsfull förskola med lagom långa dagar där de får sina rättigheter och behov tillgodosedda och där de bemöts med respekt och kärlek. Det är fantastiskt att få engagera sig i sitt barns vardag på det sätt som waldorfförskolan inbjuder till, men jag upplever att obalansen är för stor. En vanlig löntagare har idag 5 veckors semester per år. Resten av året förväntas man jobba 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan. Jag, liksom många andra föräldrar, väljer att arbeta mindre för att hinna vara med våra barn, men det är ett evigt pusslande och en stor stress i ett redan stressat samhälle, för att få allt att gå ihop. Min fråga till Martingården är vad ni kan tänka er att göra för att kanske mötas på halva vägen? Jag tror varken jag eller någon annan önskar stor personalomsättning eller drastiska åtgärder och jag är övertygad om att föräldrar som väljer den här verksamheten verkligen har sökt och letat efter det bästa för sina barn! Jag vill ha en verksamhet som bygger på helhetssynen på människan och som följer årstidsrytmen, som främjar den fria leken och serverar näringsrik, ekologisk mat i en vacker miljö med leksaker gjorda av naturliga material. En förskola där barnet kan bli tryggt med och knyta an till några få pedagoger, pedagoger som verkligen har gjort ett medvetet val! Idag har alla barn rätt till en förskoleplats och waldorfförskolan får samma ersättning som alla andra förskolor. För att få ersättning så ska verksamheten hålla öppet efter ramtider. Utifrån detta blir det svårare för mig att se hur Martingården kan begränsa sina ordinarie öppettider så mycket och dessutom ha ordinarie verksamhet stängd under väldigt många veckor per år? 7

10 Jag förstår att detta med städning också kommer från en tid då waldorfförskolan inte alls fick samma bidragsnivå som idag och jag har svårt att se varför föräldrastädningen ska bevaras. Som jag ser det så vill de flesta föräldrar sina barns bästa och att engagera sig samt delta i högtidsfirande, trädgårdsdagar och föräldramöten är givande, roligt och kontaktskapande. Städningen har absolut sina fördelar i att den blir omsorgsfullt utförd och föräldrarna blir än mer delaktiga i barnens vardag, men jag upplever att städningen för många blir ytterligare ett stressmoment i tillvaron, vilket också får negativa konsekvenser på vad man mer orkar engagera sig i. Jag tror inte att det skulle skada grundtanken i pedagogiken om pedagogerna turades om att öppna och stänga för att förlänga dagen något. Det skulle kanske till och med öka kvaliten i verksamheten att alltid ha en kunnig pedagog närvarande. Jag tror inte heller att det skulle vara en omöjlighet att ha verksamheten öppen en större del av året med bibehållen kvalitet, och där man satsade på att skapa en givande lovverksamhet för de barn som inte har möjlighet att vara lediga. Waldorfskolorna har blivit tvingade att ifrågasätta sin organisation och också tanken om hur man förverkligar den 12-åriga skolan. Idag har fler Waldorfskolor t ex rektorer och många skolor har fått stänga sina gymnasier. (förhoppningsvis förverkligas Stockholms fria waldorfgymnasium). Världen förändras snabbt och visst lever vi i en stressad tid, där tror jag verkligen att waldorfförskolan är en 8

11 lugn oas, men för vilka? Jag tror att man kritiskt behöver granska sig själv, inte bara som pedagog, utan också som organisation. Är organisationen väl uppbyggd och ekonomin hållbar? Vad prioriteras och hur är de olika tjänsterna utformade? Skulle förskolan fungera bättre och vara mer gångbar om den var fristående från skolan? Om Martingården var mer fristående från skolan så tror jag att såväl organisationen och barnen skulle gynnas. Med en egen förskolechef och en egen föräldrareferens så tänker jag att kommunikationen skulle bli bättre och engagemanget främjas. Självklart skulle ett samarbete mellan skolan och förskolan fortgå men säkerligen bli långt bättre än idag. För att kunna skapa bra förutsättningar för såväl barnen, medarbetargruppen som föräldrarna så krävs det att beslut om organistation och ekonomi sker i nära samarbete med verksamheten, något som blir svårt att uppnå om man inte är på plats på förskolan. Antroposofin är brännande aktuell i sin syn på hållbart jordbruk och helhetssynen på människan, kanske inte lika modern i genusfrågor m m. Jag tror att vi kan lära mycket från andra verksamheter, i såväl struktur-, organisations- och undervisningsfrågor som pedagogiska frågor. Att vara nyfiken, lära nytt och vara självkritisk skadar inte pedagogiken utan berikar den. Nu kommer det nya läroplaner och fler krav. Förhoppningsvis kan waldorfskolan berikas av detta och höja sin kvalitet där bristerna finns, utvecklas än mer och bli ett ännu bättre alternativ för alla oss som söker något annat än vad övriga skolor erbjuder. 9

12 Jag liksom många andra arbetar inom en antroposofisk verksamhet och har själv gått i waldorfskola. Jag vill kunna välja detta även till mina barn och ändå kunna fortsätta arbeta och vara engagerad på min arbetsplats, kunna leva på min lön och därmed försörja mina barn! Julia Linde, förälder på Martingården Du får mig att minnas våren i april, Bäckar, tussilago och lärkors drill, Du får mig att känna sommarens värme och härliga grönska, allt vi önska Du får mig att lyssna till höstens klagolåt Vindarnas vinande, ibland viskande förlåt Du får mig att tänka på vinterns första snö Du får mig att tänka på adjö Sen börjar året på nytt igen och sorg och glädje blandas, min vän Livet går vidare år från år Saknar er alla när jag nu går Men alla har en plats i mitt hjärtas vrår Tack till alla barn, föräldrar och medarbetare, jag älskar er. Ingrid Björklund 10

13 Utsikt Under denna rubrik presenterar Martinbladet då och då inlägg och artiklar som hämtar material från annat håll, dvs tidningsklipp, hört och sett, forskningsrön m m. Monica Rosén, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har nyligen presenterat resultaten av en undersökning av hur läskunnigheten bland svenska barn utvecklats under de senaste 40 åren. Hon har sedan jämfört det med andra länder. Resultatet av undersökningen kan kortfattat sägas vara: läsförmågan bland svenska 9- och 10- åringar har försämrats sedan 1971, och den har sjunkit i ungefär samma grad som i USA, men ännu mer än i Ungern och Italien. Det är mycket vanligt att man skyller försämrad läsförmåga på skolorna och deras pedagoger. Rosén har dock utgått från ett annat, ganska trivialt faktum, nämligen att barn har ett liv även utanför skolan hemmet, lekkamrater, fritidsaktiviteter som kan ha konsekvenser för inlärning. Rosén ville också ta reda på varför läsförmågan utvecklades så annorlunda i Sverige och USA i förhållande till Ungern och Italien. Läskunnigheten utvecklades ju normalt i alla fyra länderna fram till 1991, då något plötsligt händer. Den positiva trenden i Sverige och USA bryts medan ungerska och italienska barn fortsätter att läsa som förr. Varför? 11

14 Det är ingen slump, menar Rosén, att det är 1991 som är märkesåret. Det årtalet markerar nämligen datorernas definitiva inmarsch i hemmen. Och det går också att mäta. Kort sagt, ju mer barn använder datorer desto mindre tid kan de ägna åt läsning och desto sämre blir deras läsprestationer. Det går också att bekräfta sambandet en gång till: läsförmågan försämrades än mer bland pojkar än bland flickor. Varför? Jo, de använder mer tid framför datorn än flickor. Att den ökade datoranvändningen lett till mer stillasittande är välkänt, liksom att det lätt medför besvär i nacke, skuldror, armar, händer, ögon och huvudvärk för alla datoranvändare, oavsett ålder. Nu framträder datorn alltså för första gången även som en sorts analfabetiseringsinstrument. Datorer och barn må ha ett oundvikligt, oåterkalleligt samband. Så varför ska man då insistera på att barn bör läsa och låna böcker för nöjes skull på fritiden istället för att klicka med en mus? Det är idylliskt med en person som sitter helt stilla i en fåtölj och försiktigt bläddrar sig fram i en bok. Men det finns viktigare skäl än så. Det handlar om att utveckla förmågan till koncentration, tålamod och kontemplation. Det handlar om att inte förväxla information med kunskap för att inte säga kunnighet, klokhet och insikt. Det är kanske värt en tanke att orden libro ( bok ) och library ( bibliotek ) båda kommer från latinets liber fri. 12

15 Till alla föräldrar på Martinskolan och Martingården Den 1 juli 2011 träder en ny skollag i kraft. Den innebär bland annat att en del av de undantag från de allmänna skolbestämmelser som waldorfskolor och waldorfförskolor hittills åtnjutit kommer att slopas. För Stiftelsen Martinskolan betyder det att skolan måste ha en rektor och att förskolan måste ha en förskolechef, samt att en del av stiftelsens stadgar måste ändras. Rektorn kommer således bl a att överta de ansvars- och ledningsfunktioner som tidigare genom en ledningsgrupp ur skolans lärarkollegium. Tyvärr måste man konstatera att den nya skollagen innebär ytterligare en inskränkning av waldorfpedagogikens frihet när det gäller utformningen av läroplaner, organisation och inre funktionssätt. Den utmaning som Sveriges waldorfskolor och waldorfförskolor står inför, är att bevara så mycket av waldorfpedagogikens särart som möjligt inom lagens gränser. Det är med andra ord fråga om en balansgång mellan att anpassa sig till en juridisk nödvändighet och att försvara ett pedagogiskt ideal. Samtidigt innebär den nya skollagen även en möjlighet till organisatorisk förenkling, tydlighet och skärpa. Skollagen tillåter t ex att de båda funktionerna rektor och förskolechef integreras i samma person med titeln rektortillika-förskolechef när skolverksamhet och förskoleverksamhet bedrivs under samma huvudman, som i Stiftelsen Martinskolans fall. Denna person har i förevarande 13

16 fall lång erfarenhet av både rektorskap och förskolechefskap inom det kommunala skolväsendet, vilket är av stort värde när nu de yttre omständigheterna förändras för oss. Stiftelsens styrelse, Stiftelserådet, anser att lösningen med en rektor-tillika-förskolechef är den optimala för stiftelsens verksamheter i det första skedet av den, för oss, ovana situation som den nya skollagen medför. Denna ordning kommer att utvärderas av såväl styrelse och medarbetare som föräldrar efter ett år. Det är viktigt att förtydliga vad denna organisationsform inte innebär. Martinskolan kommer inte att upphöra att vara en waldorfskola och Martingården kommer inte att upphöra att vara en waldorfförskola, utan waldorfpedagogiken kommer även fortsättningsvis att vara grunden för stiftelsens alla verksamheter. Det finns inskrivet i stiftelsens ändamålsparagraf, som inte går att förändra, och vars efterlevnad garanteras av Stiftelserådet. Stiftelsen Martinskolans organisation i övrigt kommer inte att påtagligt förändras. Myndigheterna lägger sig inte i enskilda skolenheters inre organisation utöver förändringen av skolledningsstrukturen. Skolan kommer t ex även fortsättningsvis att ha en ledningsgrupp och förskolan kommer att ha en enhetschef, båda under rektor-tillikaförskolechefen. Föräldrar och barn kommer i de vardagliga kontakterna med skolan respektive förskolan förmodligen inte att märka någon stor skillnad. Martinskolan kommer definitivt att kunna anpassa sig till denna förändring på ett smidigt sätt. Omvärlden må 14

17 förändras utan vår medverkan. Men när det gäller våra verksamheters absoluta grundval, waldorfpedagogiken, så kommer den att förbli densamma och genomsyra allt vi gör. På den punkten kan man hysa tillförsikt tack vare Martinskolans och Martingårdens utomordentliga pedagoger och solidariska föräldrar. För den som har ytterligare frågor om skolans organisation, kan man vända sig till Dag Retsö, ordförande och föräldrarepresentant i stiftelsens styrelse, tel , dag@lai.su.se. Stiftelserådet, Stiftelsen Martinskolans styrelse (foto: Lina Friberg Malmeström) Tivolidagen: Kafé! 15

18 Intervju med Åke Zelada Strandin Martinskolans förste rektor Hej Åke! Du tillträder den 1 juli som Martinskolans förste rektor och förskolechef någonsin. Hur känns det? Jag känner mig nöjd, glad och stolt att vara den som utsetts till att vara skolans förste rektor. Det är speciellt att vara först! På sätt och vis är alla i organisationen i ett förstaläge. Det gäller att ta tillvara alla möjligheter detta ger. Hade du hört talas om Martinskolan innan? Ja det jag har hört har kommit till mig under många år. Sammantaget gjorde det att jag direkt ville söka just den tjänsten bland de lediga rektorstjänster som dök upp vid samma period hösten

19 Vilken bakgrund har du? Många bakgrunder egentligen! Sedan barnsben van att byta miljöer och att tillhöra ett stort nätverk i familj/släkt. Samtidigt fått lära mig att växa med naturen. Gått i kindergarten ett par terminer och sedan levt i årstakt med skolreformer och hunnit med övergångarna från folkskola till enhetsskola, gammaldags realskola och dito gymnasium, studerat i USA, pluggat på högskolefilialer och universitet. Samtidigt har jag arbetat med allt möjligt rörmokerilärling i USA, diskare på restauranger och diskförman på Dalens sjukhus; tvättbiträde vid Karlaplan och självklart varit brevbärarvikarie. Inom skolans värld har jag jobbat med nästan alla skolformer men minst inom högskola och universitet. Jag utbildar mig hela tiden: senaste satsningen är ICF:s diplomutbildning för personlig coaching. Stiftelsen Martinskolan har både grundskola, särskola, förskola och fritids. Vad tror du blir svårast med att chefa över allt detta? Jag tänker sällan i termer av svårt eller problem utan längs linjen arbetsuppgifter. Bredden fascinerar mig. Utmaningen består nog i att utveckla just helheten och få acceptans för att det går i etapper och till synes i otakt samtidigt som vi måste röra oss inom ramarna för de nationella och regionalt lokala styrdokumenten/regelverken. 17

20 Vad gör du (helst) när du inte jobbar? Jag skyndar mig inte. Jag säger inte ja tack till något jag inte egentligen vill vara med om. Jag har hittat sätt att koppla av ensam eller tillsammans med dem jag tycker om. Oftast blir det matlagning och måltider jag lägger avkopplingstid på. Promenader i skog och mark är mitt bästa val då jag vill sortera känslor och tankar. Musiklyssnande har nästan samma status och är för mig en stor energi- och balanskälla. Jag gillar också att motionsspringa och väljer det framför inomhusalternativen på gym etc. Vad står det i bokhyllan hemma hos dig? Skönlitteratur, kokböcker och en del böcker om konst, konsthantverk, lärandet och organisationsutveckling. Favoriter: José Saramagos romaner och nya kokböcker. Hur tror du Martinskolan ser ut om tio år? Martinskolan är redan om 5 år ett självklart val för barn, föräldrar och pedagoger som har en helhetssyn på lärande och utveckling. Martinskolan är om 10 år en förebild bland Stockholms skolor. 18

21 Har du något motto? Säg vad du gör och gör det du säger Lärande och utbildning måste utgå från en helhetssyn som ger varje individ möjlighet att skapa sitt liv i hållbar utveckling tillsammans med andra. Vi letar efter flera som vill vara med i våran lokal! Lokalen ligger på hörnet av Sjöskumsvägen 28 i Hökarängen, vid Konsthall C, parkleken och plaskdammen. Det är en ljus och stor lokal med pentry. Vi hyr även ut lokalen för barnkalas, kurser och föreläsningar m.m. Om du är intresserad, hör av dig till någon av oss: Petra Spång Emma Björkum Micaela Gustafsson Sara Björk

22 Juni 10 fredag Skolavslutning Augusti 17 onsdag Upprop Kalendarium November v 44 Höstlov Januari tisdag Vårterminsstart 27 fredag Studiedag April v 14 Påsklov Maj 18 fredag Lov Juni 1 fredag Betygslov 6 onsdag Lov 8fredag Sommaravslutning 20

23 Insänt material Martinbladets redaktion hoppas på inlägg och artiklar till kommande upplagor. I redaktionen ingår Dag Retsö. Presstopp 2 september 2011 för septembernumret av Martinbladet. Alla bidrag, förslag och annonser är välkomna och skickas fördelaktigast till martinbladet@martinskolan.se i redigerbart digitalt format, men kan också meddelas till kansliet på telefon Bilder skickas i separata bildfiler. Färdigredigerade annonser kan ha bredden 114 mm och höjden 84 mm för halvhöjd eller 168 mm för helhöjd. Rubrikannonser är gratis, liksom information och påannonseringar från medarbetare, föräldrar, köföräldrar och elever. Övriga annonser kostar 50 kr för halvhöjd och 100 kr för helhöjd. Kolofon Texten är skriven i MS Word, sparad i Word 2000/XP-format och exporterad med gratistjänsten till PDF-format. Brödtexten är 12 punkters Palatino Linotype och bilderna har 300 DPI upplösning i 8-bit gråskala och JPEG-format. Martinbladet är tryckt på 80g papper med omslag i Colorit 130g papper hos Farsta Snabbtryck, Tobaksv. 1, Farsta, Tel

24 Martinskolan Söders Waldorfskola Munstycksvägen 18, Farsta