Finns även ett LIFE-forum. Kan vi använda det mer?

Transkript

1

2 Husby Säteri, Söderköping, 4-5 november Finns även ett LIFE-forum. Kan vi använda det mer? Erik Andersson, LIFE MIA Se ppt-presentation. Börja i tid ett år i förväg. Se till att det inte krockar med annat. Boka upp nyckelpersoner i tid (länsledning, föreläsare, lokaler). Se till att alla avtalade tider m.m. finns skriftligt så det är tydligt vad som är överenskommet. Se till att man är flera som hjälps åt. MIA: ca 40 deltagare, fr.a. förvaltare och andra LIFE-projekt. Vindeln: 108 deltagare, allmänhet, fiskare, markägare mfl. Att få med markägare/brukare kan ge mycket markägarna får se vilket intresse som finns för deras områden. Också viktigt att involvera alla som jobbat i projektet. Hur mycket ska deltagarna själva stå för? Glöm inte bjuda in EU (även om dom säger nej). Kontakta kommunikationsteamet och Astrale. Ska man hålla seminariet på engelska? Ökar intresset från utländska projekt. Ger mer än vad det kostar. Risk att det inte blir lika mycket frågor, men det kanske kan vara bra?? Visa de stora delarna i projektet alla partners ska få utrymme. TV-reportage i SVT länk finns från MIA:s webb. Fanny, GRACE Tommy Sejersen, Isabella och deras monitor på besök. EU hade skickat ut instruktioner innan med vad de ville se på. Förbered gemensamt så att det går att täcka upp för sjuka kollegor, när kommissionen kommer så går det inte att flytta på med kort varsel. Alla partners ska delta. Tommy sätter sig med ekonomerna, går noga igenom allt. Vill se hur alla system fungerar för kontering, tidredovisning m.m. Detta tar tid en halv dag var för lite. Framförallt för vår egen skull, bra möjlighet att ställa frågor och se om det är något som behöver justeras för resten av projektet. GRACE har en egen internrevisor, som de har ansökt om att få använda i samband med förra rapporteringen. Detta blev godkänt. Han var med vid EU:s besök, och det tyckte EU var bra. MIA har ingen internrevisor i huset, så de upphandlade en extern byrå (ramavtal) som granskat flera EU-projekt. För det förra projektet tog det 3-4 dagar, för MIA uppskattas det till 1-2 veckor. Monitor och Isabella satt och gick igenom alla delar av projektet. Pekade på saker som behövde förklaras bättre i kommande rapportering. De går igenom ett protokoll. Bra 3

3 tillfälle att ställa frågor. Det är en god hjälp för att hitta saker som skulle kunna bli problem. Återkoppling från kommissionen kommer efter besöket, men det kan ta flera månader. För fältbesöket tog de med en entreprenör ut som fick berätta om jobbet som gjorts. EU sätter programmet, och det kan vara svårt att hitta bra projektområden att visa. EU önskade också att en markägare följde med, och västkuststiftelsen var också med. Jesper Pietsch, Reclaim Obligatoriskt för LIFE Nature-projekt från 2011 och framåt. I ansökan hade man tagit i ordentligt med en massa parametrar som skulle följas upp. Socio-economic: Tittar t.ex. på antal betesdjur, areal miljöstöd, markarrenden, tid som läggs på djurtillsyn (läggs mycket tid idag, måste minskas för att det ska fungera) m.m. Ekosystemtjänster: Näringsuttag våtmarker, vattenrening, mindre koldioxidutsläpp (färre tillsynsbesök), lokala naturbeten, friluftsliv och hälsa m.m. Ekosystemtjänsterna följs upp med vattenprovtagning, uppföljning av restid kopplad till tillsyn, ändrade ytor av vatten och hävd. Socioekonomiska biten följs upp genom en enkät, är lagt på extern konsult. Enkät via posten som följs upp med djupintervjuer med ett urval av de som svarat. Före och efter projektet, men före-frågorna kom ut väldigt sent. Frågorna har formulerats så att de som svarar får försöka minnas vad de visste/tyckte före projektet. Sedan kommer detta upprepas mot slutet av projektet. Målgrupper för intervjuer/enkät är markägare, djurhållare, entreprenörer (naturvård, turism), närboende, regionalt naturintresserade, kommunpolitiker. 160 utskickade 30 svar. Påminnelse gav 22 svar till. Dålig svarsfrekvens. Ska utvärderas. Frågor om kännedom om projektet, LIFE och Natura. Besök och användning av områdena, hur ofta och i vilket syfte? Attityd till projektet och områdena, och till naturvård generellt? Också frågor om de svarande har de ägande, inkomster m.m. i projektområdena. Tips: om man ser att projektet har lyckats åstadkomma något i form av ändrad opinion eller ökad kunskap använd det i den socioekonomiska rapporten. Josefin Olsson har haft kontakt med Tommy Sejersen och informerat om hur Naturvårdsverket ställer sig till intäkter på Naturvårdsverkets fastigheter. Tommy har svarat att det är godkänt enligt LIFE, så länge det rör sig om income och inte om profit, och att vi inte ens behöver redovisa detta. Tommy säger att LIFE-projektet inte har köpt träden, så utkomsten från försäljning av träden måste inte redovisas tillbaka till LIFE. Vi som partner har utlovat att intäkter ska räknas som direkta intäkter för projektet. Det Tommy säger är väl att detta inte är en vinst, eftersom vi inte äger virket kan vi inte heller sälja det, utan det är markägaren som äger det. LIFE har inget emot att markägare får saker genom projekten. Vi ser risken att andra markägare också följer Naturvårdsverkets exempel och vill ha intäkterna. För EU är frågan enkel, men inte för naturvårdsverket. Vi måste nog ställa konkret fråga till EU vad gäller vårt specifika fall när det blir aktuellt, för att vara på den säkra sidan. 4

4 Inför lekmannarapporten: tänk på att ta före-bilder, under-arbetet-bilder och efterbilder, och se till att dom är välordnade i olika kategorier! Se till att det finns bilder som håller måttet för en publikation. Hur ska man redovisa uppföljningen i slutredovisningen? Många parametrar hinner man inte få någon respons på. Det är så läget är, man får förklara det och fokusera på strukturer som har åtgärdats. Ytor som inte hinner bli habitat inom projektperioden, trots att man har utlovat det, hur ställer sig EU till det? Vi har högre krav på vad som är habitat än vad EU har så EU kan tycka att vi lyckats redan även om vi tycker det är en bit kvar. Förväntade resultat i hektar kan ha förändrats pga. omklassningar av habitat det blir Natura, men en annan naturtyp. Det verkar inte heller vara ett problem i EU:s ögon så länge man motiverar ändringen. Kanske kan det vara ett annat läge om man byter ett prioriterat habitat mot ett oprioriterat? Skogsstyrelsen har ett interregprojekt på gång om uttolkning av Natura-habitat i länderna kring Östersjön hur är våra bedömningar? Estländarna som var med på MIA-seminariet tyckte att Västmanlands 6410-marker var skräp. Fanny har fått info om att så länge man inte plockar in ett nytt Natura 2000-område som inte tidigare varit med i projektet, så är det inga problem att flytta runt åtgärderna i projektområdena. Resor de flesta har inte lagt in tillräckligt med resekostnader för networking. Bush- LIFE och Taiga försökte lägga in mer i ansökan, men blev tvungna att banta det när EU granskade ansökan. Anneli (Coast benefit) har lyckats få med en pott med ospecificerad networking på kr (utöver de specificerade resorna till andra LIFE-projekt, plattformsmöten osv). Budgetjusteringar samla ihop dem till slutet av projektet, men det är inte säkert att EU godkänner justeringarna. Det som inte är populärt är om man försöker flytta från C- actions till andra kategorier. Man ska inte minska andelen konkreta naturvårdsåtgärder. Ta inte i för mycket när man skriver uppföljningsbitarna. Lova inte för mycket vad gäller parametrar som ska följas upp. Ta gärna med universitet redan i ansökningsfasen och ha med dem som partner. Däremot ska man inte lova någon publicerad artikel från universitet, utan skriva manus eller rapport bara. Det går inte att lova att något publiceras inom projekttiden. Utveckling av lönekostnader är viktigt ta höjd för löneökningar. Man glömmer alltid en massa saker som man behöver köpa in för det dagliga arbetet snitslar, märkfärg, m.m. Lätt att bli överentusiastisk och lova för mycket i ansökan viktigt att ta ett steg tillbaka och se på det hela utifrån. Bästa vore att någon utomstående kom in och tittade på det men ofta saknas tid och ork att sätta sig in i det hela för någon som inte redan är insyltad. Tänk på att alla partners bör lägga tid för projektledning och andra obligatoriska poster. Tänk på att även förvaltarna och de som kommer ta över efter projektet bör vara med på workshops m.m. Fråga till NV varför vill de inte vara med som partner istället för bara medfinansierande? De skulle ju tjäna på det? Det behöver inte innebära en massa arbete för dem. De säger nej tvärt av utan motivering. Ekonomerna önskar vara delaktiga i ansökningsprocessen. Man måste göra upp varifrån egenfinansiering och medfinansiering ska komma ifrån, dokumentera vilka konton som 5

5 man tänker ta finansieringen ifrån. Red ut och dokumentera hur OH (från Life och internt) ska hanteras. Vid upphandling kommer GRACE att göra demonstrationsytor där de kan visa entreprenörerna hur det ska se ut efter att de gjort jobbet. Olika hur man gör upphandlingarna GRACE upphandlar på 55% erfarenhet och 45% pris. MIA och Reclaim upphandlar på 90% pris, och specar önskat resultat hårdare. Upphandlingar tar lång tid budgetera för den tiden i ansökan dagar/upphandling. Räkna med att det tar minst 6 månader från det planeringen börjar till åtgärd. Webbsida kom ihåg att det behövs tid för informatör eller liknande. Kör inte inom LST IT kör via Wordpress eller liknande istället. Lättare att lägga upp och underhålla. Det finns tydliga riktlinjer för hur denna ska se ut. Den ska relateras till ansökan. MIA utgår från continuation of the project -avsnittet i ansökan och kopplar vidare på det med vem som är ansvarig och var pengarna kommer ifrån. Viktigt att peka ut svagheter också, så att EU inte tror att vi skönmålar. Man ska göra en SWOT-analys. Områdesförvaltarna måste vara med på tåget alla partners har ju förbundit oss i ansökan att sköta områdena 5 år efter projektets slut. Vindel River LIFE hade 3,5 miljoner kvar vid projektslut, och har ansökt om att förlänga projektet. 6

6 Guidning av reservatsförvaltare Martin Larsson Skansen - Presentation och dagens program - Kortfakta om reservatet - Entré för besökare - Historik kring Skansen Norrudd - Gränsdragningar Natura 2000, Åtgärderna i 9060 LIFE Åkrarna - Kulturlandskapet och hävd - Byggnader och NR - Skogsbeteshuggning/frihuggning LIFE Triviallöv - Målbild och åtgärder i LIFE - Hur rationell skall man vara? 7

7 Bengtsudd - Hagmarksrestaurering och hamling - Död ved och arter, risker men också exempel hur vi vill jobba Lövskogen - Frihuggning och betets påverkan - Målbild, ny skötselplan och motstridiga uppgifter? Polackgraven - Vad hände här? - Unik lövskog/hasselmiljö Strandängarna - Fräsning/tuvbearbetning i LIFE, läge att tänka om? - Sära på besökare och drift? Betad ädellövskog - Finansieringen av hävden, miljöstöd och skötselavtal. - Död ved och arter, risker men också exempel hur vi vill jobba, om inte punkt 5 besökts. - Generationsklyftan hos ädellövträden, hur tänker vi och hur angeläget är det på en plats som Eknön? 8

8 9