Strategiskt viktiga frågor för tillgänglighet och användbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategiskt viktiga frågor för tillgänglighet och användbarhet"

Transkript

1 Strategiskt viktiga frågor för tillgänglighet och användbarhet Intervjustudie med ledamöter i Användningsforum Karina Kight Olof Junesjö Karin Hovlin December 2014

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Utgångspunkt och metod Rapportens disposition En ny syn på tillgänglighet och användbarhet Sverige kan vara världsledande En horisontell fråga men även ett specifikt utvecklingsområde Demokrati och mänskliga rättigheter Effektivitet och kvalitet Arbetsmiljö Vägen till en ny syn på tillgänglighet och användbarhet Användaren i fokus Nationell styrning och uppföljning På ledningens agenda Standarder och metodstöd En central del i upphandling av digitala lösningar och tjänster Med utbildning som grund Vägen framåt Bilaga 1. Sammanfattande bild av strategiskt viktiga frågor Bilaga 2. Intervjupersoner... 30

3 1 Sammanfattning Regeringens Användningsforum ska utgöra plattform för en kontinuerlig dialog på hög strategisk nivå om tillgänglighet till och användbarhet av it och verka för att digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla. Ledamöterna har tillsammans en bred och djup kunskap om tillgänglighet och användbarhet och har tillsammans en unik möjlighet att kunna identifiera strategiskt viktiga frågor för utveckling inom området. Inför Användningsforums avslutande verksamhetsår vill forumet sprida den samlade kunskap som finns hos ledamöterna om strategiskt viktiga frågor för att uppnå god tillgänglighet och användbarhet. För att identifiera de frågor som ledamöterna anser vara viktiga att fokusera på har kansliet låtit Governo genomföra en intervjustudie med ledamöterna. Resultatet av intervjustudien redovisas i denna rapport. Ledamöterna är utvalda att ingå i forumet utifrån att de har skilda bakgrunder och roller och att de därmed kan bidra med olika perspektiv på tillgänglighet och användbarhet. Även om perspektiven skiljer sig åt, och ledamöterna betonar olika saker, visar intervjuundersökningen att det finns en samstämmig bild av såväl de övergripande målen som av vilka frågor som är strategiskt viktiga för att digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla. Intervjuerna visar att det hos ledamöterna finns en övertygelse om att tillgänglighet och användbarhet inom digitala lösningar och tjänster är ett område där Sverige har förutsättningar att vara världsledande. Ledamöterna beskriver att det pågår utveckling avseende tillgänglighet och användbarhet och att det är en fråga som beaktas i betydligt större utsträckning idag än för tio år sedan. Samtidigt har de en samstämmig bild om att det återstår mycket att göra innan tillgänglighet och användbarhet är en självklarhet vid utveckling av digitala lösningar och innan Sverige använder digitaliseringens alla möjligheter. En övergripande fråga som ledamöterna framhåller som strategiskt viktig är att tillgänglighet och användbarhet uppmärksammas som den centrala fråga den är. Ledamöterna ser tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av demokrati, mänskliga rättigheter, kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö, och de betonar att ett viktigt delmål är att frågan uppmärksammas på det sättet av beslutsfattare och användare. Utöver denna övergripande strategiska fråga, som Governo väljer att sammanfatta i ett delmål, så beskriver ledamöterna ytterligare sex frågor av strategisk betydelse för att uppnå målet att digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla. 2

4 I figuren nedan ges en sammanfattning av frågor som framhålls som strategiskt viktiga. Strategiskt viktiga frågor Delmål Mål Slutanvändaren i fokus Nationell styrning och uppföljning På ledningens agenda Standarder och metodstöd En central del i upphandling av digitala lösningar och tjänster Med utbildning som grund Beslutsfattare och användare ser på tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av: demokrati och mänskliga rättigheter kvalitet, affärsstrategi och effektivitet arbetsmiljö Digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla oavsett funktionsförmåga. Användaren i fokus - Alla ledamöter betonar att det måste vara en självklarhet att utgå från de behov som finns hos de som ska använda den digitala lösning eller tjänst som ska utvecklas. Trots att detta beskrivs som själva grundförutsättningen i att utveckla lösningar och tjänster som är tillgängliga och användbara är det många ledamöter som beskriver stora brister inom området. Ledamöterna ser ett behov av en kulturförändring - där tillgänglighet och användbarhet ses som en rättighet som berör oss alla - inte som en it-fråga eller icke-fråga. Nationell styrning och uppföljning - Det finns en stor samstämmighet hos ledamöterna i Användningsforum om att det finns behov av tydlig statlig styrning av tillgänglighet och användbarhet i digitala lösningar och tjänster. Det finns skilda uppfattningar om hur en tydligare statlig styrning skulle kunna utformas och uppfattningarna skiljer sig också åt om hur omfattande styrningen bör vara. Flera ledamöter har inte uttalat sig om utformning eller omfattning eller har endast berört frågan på ett övergripande plan. På ledningens agenda - I takt med att tillgänglighet och användbarhet i allt större utsträckning har kommit att få betydelse för kärnverksamheten har tillgänglighet och användbarhet kommit att utvecklas till en fråga att beakta på ledningsnivå. Idag ses frågan ofta som en ren it-fråga, eller i värsta fall som en icke-fråga. Att få upp frågan på ledningsnivå inom offentlig och privat verksamhet ses av ledamöterna som en nyckel till utveckling inom området. Standarder och metoder - Standarder lyfts fram som en central strategisk förutsättning för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet inom digitala lösningar och tjänster. Ledamöterna påtalar också vikten av att metodstöd utvecklas som kan komma till användning både på beställar- och utvecklarsidan. En central del i upphandling av digitala lösningar och tjänster - Många ledamöter beskriver upphandling av digitala lösningar och tjänster som den enskilt viktigaste påverkansfaktorn på tillgänglighet och användbarhet. En central förutsättning för att tillgänglighet och användbarhet ska beaktas i upphandling är att frågan är tydliggjord och prioriterad på ledningsnivå. Med utbildning som grund - Många ledamöter lyfter fram vikten av att integrera perspektiven i användarens syn på sig själv men också offentliga och privata tjänstemäns syn på sig själv som informationsförmedlare och informationsbärare. Detta fokus bör inkluderas i ett brett spektrum av utbildningar. 3

5 2 Inledning Regeringens Användningsforum ska utgöra plattform för en kontinuerlig dialog på hög strategisk nivå om tillgänglighet till och användbarhet av it och verka för att digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla. Användningsforum ska också peka på hur tillgänglighets- och användbarhetsperspektivet kan tas om hand för att det i utveckling av digitala lösningar ska bli rätt från början. De 25 ledamöterna i forumet utses av regeringen och har tillsammans kunskaper och erfarenheter från ett tvärsnitt av samhället: det allmänna, experter från branschen, forskare och representanter för olika slutanvändare. Ledamöterna har tillsammans en bred och djup kunskap om tillgänglighet och användbarhet och har tillsammans en unik möjlighet att kunna identifiera strategiskt viktiga frågor för utveckling inom området. Användningsforum inrättades 2012 och uppdraget sträcker sig fram till december Inför Användningsforums avslutande verksamhetsår vill forumet sprida den samlade kunskap som finns hos ledamöterna om strategiskt viktiga frågor för att uppnå god tillgänglighet och användbarhet. För att identifiera de frågor som ledamöterna anser vara viktiga att fokusera på har kansliet låtit Governo genomföra en intervjustudie med samtliga ledamöter. Resultatet av intervjustudien redovisas i denna rapport. 2.1 Utgångspunkt och metod I intervjustudien har fokus legat på att identifiera frågor som ledamöterna i Användningsforum anser vara strategiskt viktiga för att uppnå ambitionen i it i människans tjänst en digital agenda för Sverige om att digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga. Denna ambition är del i det övergripande it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Utgångspunkten har varit att prata om tillgänglighet och användbarhet som ett samlat begrepp. Intervjuerna visar att ledamöterna ser det som värdefullt att hantera tillgänglighet och användbarhet samlat, men det har inte uteslutit att vissa ledamöter har valt att lägga fokus på antingen tillgänglighet eller användbarhet. Användningsforum har för sin dialog i forumet valt att definiera tillgänglighet och användbarhet i enlighet med ISO, och universell utformning i enlighet med FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Definition av tillgänglighet och användbarhet Användbarhet - Den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang. (översättning från SS-EN- ISO 13407) Tillgänglighet Den utsträckning i vilken produkter, system, tjänster, miljöer och inrättningar kan användas av personer från en grupp med bredast möjliga spektrum av egenskaper och förmågor så att dessa personer kan uppnå specificerade mål i specificerade användningssammanhang. (översättning från SS-EN-ISO 26800, uppdaterad ) Universell utformning - Utformning av produkter, miljöer, program och tjänster så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Universellt utformade ska inte utesluta 4

6 hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. (Artikel 2, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) Metod och frågeställningar Intervjustudien har genomförts i form av telefonintervjuer. Inför intervjun har ledamöterna tagit del av en intervjuguide med ett fåtal övergripande frågor. Utrymmet har varit stort för ledamöterna att fokusera på de frågor som uppfattas som mest viktiga för just dem. Intervjuerna har normalt tagit minuter. Centrala frågeställningar Hur skulle du beskriva läget i Sverige idag avseende tillgänglighet och användbarhet inom digitala lösningar och tjänster? Vilka anser du vara de strategiskt viktigaste frågorna för att uppnå god tillgänglighet och användbarhet? Hur ser du att dessa frågor bör drivas för att uppnå önskat resultat? 2.2 Rapportens disposition På följande sidor redovisas resultatet av intervjuundersökningen. Kopplat till strategiskt viktiga frågor har många ledamöter reflekterat kring och konkretiserat målet avseende tillgänglighet och användbarhet. I kapitel 3 redovisas ledamöternas syn på mål avseende tillgänglighet och användbarhet. I kapitel 4 redovisas frågor som ledamöterna anser vara strategiskt viktiga för att målen ska uppnås. I kapitel 5 ges en kort sammanfattning som kan ligga till grund för fortsatt diskussion om hur målet om god tillgänglighet och användbarhet kan uppnås. I rapporten redovisas citat som har fångats under intervjuerna. Dessa citat har stämts av med ledamöterna. I bilaga 1 ges en sammanfattande bild av de strategiskt viktiga frågor som framhålls av ledamöterna. I bilaga 2 redovisas namnen på de ledamöter som deltagit i intervjustudien. 5

7 3 En ny syn på tillgänglighet och användbarhet I och med en ökad digitalisering av samhället har frågan om tillgänglighet och användbarhet av digitala lösningar och tjänster fått ökad betydelse. Digitaliseringen berör alla delar av samhället och frågan om tillgänglighet och användbarhet har därmed kommit att bli en fråga som berör allas möjlighet att delta i samhället och i arbetslivet. I och med att många konsumentprodukter som tidigare varit helt mekaniska fått digitala komponenter, ökar vikten av att utveckla användbara och tillgängliga lösningar. Vissa ledamöter ser en risk att i takt med att smartare produkter utvecklas kan också den digitala klyftan öka. Många ledamöter betonar kopplingen mellan tillgänglighet och användbarhet och möjligheten att fullt ut kunna dra nytta av sina mänskliga rättigheter och delta i ett demokratiskt samhälle. Många betonar också kopplingen till den kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö som verksamheter erbjuder och att tillgänglighet och användbarhet därmed är en fråga av betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Den fråga som ledamöterna framhåller som den strategiskt viktigaste frågan är att tillgänglighet och användbarhet uppmärksammas som den centrala fråga den är, och att den verkligen ses som en aspekt av demokrati, mänskliga rättigheter, kvalitet, affärsstrategi, effektivitet och arbetsmiljö. Frågan behöver vara uppmärksammad av beslutsfattare på olika nivåer i samhället, men också av användarna alla de som utnyttjar digitala tjänster och lösningar. Governos tolkning är att ledamöterna beskriver ett delmål som behöver uppnås innan ambitionen i den digitala agendan kan uppnås. Delmål Beslutsfattare och användare ser på tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av: demokrati och mänskliga rättigheter kvalitet, affärsstrategi och effektivitet arbetsmiljö Mål Digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla oavsett funktionsförmåga. 3.1 Sverige kan vara världsledande Intervjuerna visar att det hos ledamöterna i Användningsforum finns en övertygelse om att tillgänglighet och användbarhet inom digitala lösningar och tjänster är ett område där Sverige har förutsättningar att vara världsledande. Det finns en samstämmighet i gruppen om att utveckling avseende tillgänglighet och användbarhet pågår och att det är en fråga som beaktas i betydligt större utsträckning idag än för tio år sedan. Det finns också en samstämmighet om att det återstår mycket att göra innan tillgänglighet och användbarhet är en självklarhet vid utveckling av digitala lösningar och tjänster. Inom användbarhetsområdet hävdar flera ledamöter att näringslivet har ett försprång gentemot offentlig sektor då det på senare år har blivit en konkurrensfördel att utveckla konsumentprodukter som är användbara och tillgängliga. Kunder har blivit bättre på att analysera och premiera produkter som är användbara och branschen har anpassat sig. 6

8 Konkurrensen på marknader som nättjänster och mobiltelefoner är så hård att om inte användargränssnittet är enkelt och intuitivt, väljer kunden ett annat alternativ. Flera ledamöter lyfter fram den potential som finns inom det svenska samhället. Vi har en tradition av att utveckla funktionella och tillgängliga produkter som till exempel möbler och konsumentprodukter. Sverige uppfattas också internationellt som framstående inom just designområdet. Dessutom lyfts Sveriges spetskompetens inom it-området fram med många framstående och innovativa företag med stor trovärdighet och långtgående kompetens. Detta kan illustreras av både etablerade företag som Ericsson men också yngre företag som exempelvis Spotify, Skype, King och Mojang. Om dessa perspektiv kombineras anses Sverige kunna vara världsledande inom utvecklingen av användbara och tillgängliga it-produkter och -lösningar som mycket väl kunde få en internationell spridning. Svensk design har varit världsberömd för sin enkelhet, sin funktionalitet och att den har haft ett demokratiskt innehåll. Man byggde saker för att alla skulle ha råd med dem. 3.2 En horisontell fråga men även ett specifikt utvecklingsområde En utmaning med tillgänglighets- och användbarhetsfrågor är att det samtidigt som det är ett specifikt utvecklingsområde så skär de genom hela samhället på ett horisontellt sätt. Det är inte möjligt eller önskvärt att enbart peka på en specifik myndighet som ensamt har ansvar för området och att denna myndighet hanterar alla frågeställningar som har beröring med området. På samma sätt som miljöfrågan så måste man om det ska bli en reell förändring och utveckling integrera tillgänglighets- och användbarhetsaspekter i samtliga myndigheters, kommuners, företags och organisationers arbetssätt och rutiner. Miljöfrågan har växt från en marginaliserad fråga till att det genomsyrar allt. Personal i olika organisationer premieras om de jobbar med de här frågorna. Man har till och med miljöredovisning i företagens formella styrdokument. Om man ser frågorna som så viktiga för samhällets utveckling så måste de tillåtas ta den platsen i samhället. Annars kommer det bara tas små steg fram. I ett allt mer digitaliserat samhälle är vi alla informationsbärare och informationsansvariga i något avseende. Om inte frågor om tillgänglighet och användbarhet finns på agendan inom samtliga politikområden så anses inte ett tillgängligt och användbart samhälle kunna uppnås. Detta kräver en omfattande omställning då samhället i dagsläget inte ser ut på det sättet. Samtidigt som ledamöterna är överens om att tillgänglighet och användbarhet är horisontella frågor så är det flera ledamöter som också betonar att det måste finnas ett övergripande ägaransvar. Frågan uppfattas därmed såväl som en horisontell fråga som ett specifikt politikområde. Detta utvecklas vidare i avsnitt Nationell styrning och uppföljning. 7

9 3.3 Demokrati och mänskliga rättigheter Många ledamöter betonar kopplingen mellan tillgänglighet och användbarhet och möjligheten att dra nytta av sina demokratiska och mänskliga rättigheter. Detta för att fullt ut kunna delta i ett alltmer digitaliserat samhälle och arbetsliv. Många ser tillgänglighet och användbarhet som en nyckel till att digitala lösningar och tjänster ska kunna underlätta för fler att fullt ut kunna delta i samhället och arbetslivet. Om aspekten tillgänglighet och användbarhet inte beaktas finns istället en risk att de utanförskap som finns idag befäst eller i värsta fall förstärks i takt med att fler digitala lösningar och tjänster erbjuds. Många betonar att tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av demokrati och mänskliga rättigheter berör oss alla. Att funktionshinderpolitiken och intresseorganisationer för olika funktionshindergrupper till stor del har drivit frågan om tillgänglighet och användbarhet till digitala lösningar och tjänster utifrån ett rättighetsperspektiv har gett genomslag. Det finns ett tydligt funktionshinderfokus på kopplingen mellan användbarhet/tillgänglighet och demokrati/mänskliga rättigheter. Många beskriver att det idag finns en ökad medvetenhet om olika konsekvenser av bristande digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Medvetenheten är dock betydligt lägre än motsvarande medvetenhet kring bristande fysisk tillgänglighet. Några lyfter att behov hos dem med vissa funktionsnedsättningar beaktas i större utsträckning än andra och att särskilt personer som har kognitiv funktionsnedsättning kan ha svårt att göra sin röst hörd. Flera ledamöter betonar särskilt andra utanförperspektiv än för personer med funktionsnedsättning och att dessa perspektiv idag beaktas i ännu lägre grad än behov hos personer med funktionsnedsättning. Många ledamöter betonar den möjlighet som ny digital teknik kan erbjuda till personer som har specifika behov av stöd för att delta i samhället och i arbetslivet. Flera betonar också värdet av universellt utformade digitala lösningar och tjänster, inte enbart för personer med funktionsnedsättning utan för alla. Alla människor oavsett var man bor, ekonomi, ålder, bakgrund eller funktionsvariation ska självständigt kunna använda offentliga tjänster. Våra arbetsplatser är digitaliserade. Personer med funktionsnedsättning och äldre personer ska kunna hänga med. Systemen måste vara möjliga att hantera även om jag inte är tekniskt intresserad, har en funktionsvariation eller om jag är äldre. Om man anställer någon med en annan funktionsförmåga, vad händer då? Kanske bra med en fokusgrupp med användare som har olika funktionsförmågor för att kunna bygga in möjligheter som tillgodoser arbetsanpassning utifrån funktionsförmåga i en framtida situation. Annars riskerar vi att få ett arbetsliv som exkluderar för att it-systemen inte ger de möjligheter som krävs utan att det medför alltför dyra förändringar för arbetsgivaren. Viktigt att tänka på olika funktionsförmågor vid utvecklingsstart. 8

10 Man anser att ambitionsnivån avseende digital tillgänglighet och användbarhet skulle kunna vara betydligt högre än den är idag. Här finns förväntningar på att den nya diskrimineringslagstiftningen som börjar gälla i januari 2015 kan få positiva effekter på den digitala tillgängligheten. 3.4 Effektivitet och kvalitet Många ledamöter betonar tillgänglighet och användbarhet som en aspekt som kan vara av stor betydelse för den kvalitet och effektivitet som verksamheter erbjuder. Flera ledamöter betonar att tillgänglighet och användbarhet därmed är en fråga av betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. I och med den ökade digitaliseringen har tillgänglighet och användbarhet kommit att bli en kvalitets- och effektivitetsfråga som ledamöterna betonar måste vara integrerad med kärnverksamheten. Digitala lösningar och tjänster har allt större betydelse för hur olika verksamheter möter sina kunder eller sin målgrupp. I utvecklingen av digitala lösningar och tjänster har tillgänglighet och användbarhet betraktats som it-frågor eller i allt för många fall som icke-frågor. Nu bör det snarare vara en fråga om kärnverksamheten, dess effektivitet, dess ändamålsenlighet och hur den når ut. Digitaliseringen skapar en potential för ett smartare och mer effektivt samhälle men det förutsätter att det finns en förståelse och en insikt om för vem digitala tjänster utvecklas och i vilket syfte. Digitala lösningar och tjänster har inget egenvärde. För att generera ett mervärde för den organisation, offentlig eller privat, som levererar den, måste den användas och upplevas som smidigare än det traditionella alternativet. Om tjänster och lösningar som utvecklas inte är tillgängliga och användbara finns risken att tjänsterna inte används eller används på fel sätt vilket kan leda till minskad kundnöjdhet och ökad administration. För en offentlig organisation innebär det merarbete, mindre nöjda medborgare och ökade it-kostnader. Samma konsekvenser drabbar ett privat företag som dessutom kan räkna med en minskad eller utebliven intäkt. Samtidigt som många ledamöter mycket starkt betonar tillgänglighet och användbarhet som en betydelsefull aspekt av effektivitet och kvalitet så är de tydliga med att tillgänglighet och användbarhet i dagsläget i mycket liten utsträckning kopplas till kärnverksamheten eller dess kvalitet och effektivitet. Att det är så anses bero på att det helt enkelt saknas medvetenhet och kunskap om tillgänglighet och användbarhet generellt och att det finns ännu mindre av medvetenhet och kunskap om vilken betydelse brister avseende tillgänglighet och användbarhet kan ha för verksamheten. 3.5 Arbetsmiljö Många ledamöter betonar tillgänglighet och användbarhet som en aspekt som kan vara av stor betydelse för den arbetsmiljö som verksamheter erbjuder. Särskilt den betydelse tillgänglighet och användbarhet i interna it-system har för hur effektivt personalen kan arbeta och vilken betydelse brister i it-system kan ha för personalens hälsa lyfts fram. Många menar att detta är ett eftersatt område och att både tillgängligheten och användbarheten i lösningar som riktar sig mot kunder eller medborgare under senare år har ökat medan det i inte har skett någon större utveckling när det kommer till interna it-system. Ett antal förklaringsfaktorer lyfts fram där den största och viktigaste är att användaren av interna it-system inte är den som köper systemet. Många av de system som används i både offentlig och privat sektor är också byggda på standardprodukter där plattformarna tagits fram under en tid då tillgänglighets- och användbarhetsfrågorna var ännu mindre i fokus. Anpassning av systemen så att de möter krav på användbarhet 9

11 och tillgänglighet skulle eventuellt kunna göras men till en mycket hög kostnad. Detta innebär att en offentlig eller privat aktör som upphandlar ett nytt it-system har begränsade möjligheter att helt och hållet utgå från tillgänglighets- och användbarhetsperspektiven från början i ett utvecklingsprojekt då stora delar redan initialt är beslutade och låsta. Även vad gäller tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av arbetsmiljö så framhålls brister i medvetenhet och kunskap som orsaken till att åtgärder inte vidtas. Det brister i kunskap och medvetenhet om datorn och arbetsverktygen som finns i den, och kopplingen till vår hälsa. Här beskrivs också hur det har växt fram en kultur av att se på frågan om interna itsystem som något som inte gå att påverka. Det finns en medvetenhet om att många system inte är effektiva men man ser det inte som en arbetsmiljöfråga eller en fråga om effektivitet utan något givet och konstant som ligger utanför ens kontroll. Nu förs diskussionerna i fikarummen. Det blir raljanta historier om hur ineffektivt systemet är. Som medarbetare är man inte sällan missnöjd men något enstaka system. Men man upplever det som att det inte är något man kan påverka. Samtidigt som många ledamöter betonar att det finns stora brister avseende tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av stor betydelse för arbetsmiljön så är det också många som betonar att det här är en aspekt som har börjat uppmärksammas. Här framhålls framför allt fackförbundet Visions arbete och deras rapport it i välfärdens tjänst och Jonas Söderströms bok Jävla skitsystem! som insatser som på kort tid har ökat medvetenheten om frågan. 10

12 4 Vägen till en ny syn på tillgänglighet och användbarhet I detta kapitel redovisas de frågor som ledamöterna anser vara strategiskt viktiga för de mål som har presenterats i kapitel 3. Strategiskt viktiga frågor Delmål Mål Slutanvändaren i fokus Nationell styrning och uppföljning På ledningens agenda Standarder och metodstöd En central del i upphandling av digitala lösningar och tjänster Beslutsfattare och användare ser på tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av: demokrati och mänskliga rättigheter kvalitet, affärsstrategi och effektivitet arbetsmiljö Digitala lösningar och tjänster ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för alla oavsett funktionsförmåga. Med utbildning som grund 4.1 Användaren i fokus På Användningsforums hemsida redovisas tio designprinciper för offentliga digitala tjänster. De togs fram av brittiska staten och har översatts av Användningsforum. De kan med fördel också användas i andra delar av samhället än det offentliga. Den inledande principen är: 1. Utgå från behoven användarnas behov Designprocessen måste börja med att vi hittar och förstår användarnas behov. Tjänsterna måste bygga på deras behov inte på hur våra interna processer ser ut. För att förstå behoven på djupet måste vi utgå från fakta, inte från lösa antaganden. Vi bör också komma ihåg att det som användarna efterfrågar inte alltid är vad de behöver. Människor kommer till våra sajter för att lösa uppgifter utifrån de behov de har inte för att planlöst surfa runt. Att fokusera på behoven gör att vi kan koncentrera oss på det som ger mest värde för pengarna. Alla ledamöter betonar att det måste vara en självklarhet att utgå från de behov som finns hos de som ska använda den digitala lösning eller tjänst som ska utvecklas. Trots att detta beskrivs som själva grundförutsättningen i att utveckla lösningar och tjänster som är tillgängliga och användbara är det många ledamöter som beskriver stora brister inom området. En utmaning som beskrivs är att det finns en rådande expertkultur, där expertisen omfattar vad som är tekniskt möjligt snarare än vad behoven består i, och vem som har dessa behov. Det är en stor utmaning att gå ifrån en expertkultur till att vara en kultur som arbetar användarcentrerat. Det handlar om att skapa processer där användarna är delaktiga och där man utvecklar utifrån deras behov istället för utifrån den interna organisationen. 11

13 Varifrån kommer gnistan som tänder projektet? Ofta från att det finns en teknisk möjlighet snarare än att man utgår från ett mänskligt behov. Om man tar in användare så tar man ofta in dem i det skedet där man tycker det är lämpligt. Användare bjuds in i utvecklarens skede. Det finns en jätteresurs i att istället kliva in i, och utgå från, människors vardag. De som stöter på hindren är ofta de som har de kreativa idéerna om hur de kan lösas. En annan utmaning, som är nära kopplat till organisationers bristande fokus på användare och deras behov, är att användare av digitala lösningar och tjänster har låg medvetenhet om sin roll som användare. Den rådande expertkulturen där fokus snarare ligger på teknik än på användning präglar också användares syn på sin roll. Ledamöterna beskriver att användare i stor utsträckning saknar insikt om att de som användare, eller potentiella användare, har en betydelsefull roll i att säkerställa att digitala lösningar och tjänster utvecklas så att de blir tillgängliga och användbara för de som har behov av dem. I enkäter kan vi få svar av typen Jag förstår inte varför jag ska svara på den här enkäten. Jag kan inte påverka it-systemen. Som medarbetare är man ofta missnöjd med något system. Men man upplever det som att det inte är något man kan påverka. Man uppfattar att det är specifikt och vågar därför inte ifrågasätta. Det handlar om självförtroende och tradition. Självförtroende och tradition saknas. Det ska inte krävas en massa kunskap. Slutanvändare ska vara proffs på sin egen verksamhet. Idéer till åtgärder Att organisationer utgår från användarens behov vid utveckling av digitala lösningar och tjänster ligger nära de delmål och mål som beskrivs i kapitel 3. Det innebär att alla de frågor som lyfts som strategiskt viktiga av ledamöterna i Användningsforum har en koppling till målsättningen att all utveckling av digitala lösningar och tjänster ska utgå från användaren och dennes behov. Åtgärder som föreslås för ett stärkt fokus på användaren är framför allt att stärka medvetenheten och kunskapen om betydelsen av tillgänglighet och användbarhet generellt samt medvetenheten och kunskapen om användarens betydelse för att kunna säkerställa tillgänglighet och användbarhet i utveckling av digitala lösningar och tjänster. Medvetenheten och kunskapen behöver öka hos: 1. Företag som utvecklar digitala lösningar och tjänster 2. Organisationer som beställer digitala lösningar och tjänster 3. Användare För att öka medvetenheten och kunskapen om tillgänglighet och användbarhet generellt och om den centrala roll som användare har för att en lösning eller tjänst ska bli bra ger ledamöterna förslag på utbildningsinsatser. Här ser man att det kan finnas behov av att börja etablera sådan kunskap tidigt, på grundskole- eller gymnasienivå. Detta utvecklas vidare i avsnitt 4.6 Med utbildning som grund. 12

14 Här ges också förslag på etablerade strukturer för att uppmuntra och möjliggöra för användare att signalera uppmärksammade brister i tillgänglighet eller användbarhet. Det ska också finnas möjlighet att enkelt uppmärksamma digitala lösningar och tjänster som har lyckats fånga användarnas behov och där lösningen eller tjänsten har inneburit en kvalitets- eller effektivitetsvinst för användaren och/eller verksamheten. Här betonas den påverkanskraft som skulle kunna finnas i att användare i ett synligt forum kan uppmärksamma bra och dåliga digitala lösningar och tjänster. Det vore bra om var och en kunde identifiera problem som användbarhets- och tillgänglighetsproblem. Och om något inte fungerar, att då kunna föra fram det som en användningsbrist. Att var och en kan agera och inte bara låta det vara. Jag kan tycka att det borde finnas ett tryck från alla typer av användarorganisationer att göra tester och att hänga ut. Det är förvånande att debattörer inte uppmärksammar bristerna i viktiga offentliga system. Intresseföreningar som representerar användare samt fackföreningar framhålls som centrala aktörer för att stärka slutanvändarperspektivet. Här betonas att många föreningar gör ett bra arbete idag men att också föreningarna kan behöva stärka sin interna kompetens inom området för att bevaka och bidra till utveckling samt för att stötta sina medlemmar i att se sin roll som användare. Detta innebär också att fackföreningarna utvecklas i sin syn på sig själva och att förståelsen för att it-verktyg utgör huvuddelen av arbetsmiljön för många av deras medlemmar sprids. Intresseföreningar och fackföreningar föreslås underlätta för organisationer som vill ha stöd i att involvera användare i utveckling av tillgängliga och användbara lösningar eller tjänster. Det kan handla om att erbjuda ett strukturerat stöd för hur olika utanförperspektiv kan bevakas så att man inte råkar befästa ett digitalt utanförskap genom att endast utgå från befintliga användare. Intresseföreningar anses också kunna utvecklas i sin förmåga att påtala lösningar på konkreta problem. Sammanfattning Alla ledamöter betonar att det måste vara en självklarhet att utgå från de behov som finns hos de som ska använda den digitala lösning eller tjänst som ska utvecklas. Trots att detta beskrivs som själva grundförutsättningen i att utveckla lösningar och tjänster som är tillgängliga och användbara är det många ledamöter som beskriver stora brister i verkligheten. Ledamöterna ser ett behov av en kulturförändring - där tillgänglighet och användbarhet ses som en rättighet som berör oss alla - inte som en it-fråga eller icke-fråga. Idéer till åtgärder: Etablera strukturer och metoder för att uppmuntra och möjliggöra för användare att signalera uppmärksammade styrkor och brister i tillgänglighet eller användbarhet. Etablera strukturer och metoder för att underlätta för organisationer som vill ha stöd i att involvera slutanvändare i utveckling av tillgängliga och användbara lösningar eller tjänster. 13

15 4.2 Nationell styrning och uppföljning Ledamöterna i Användningsforum ser på tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av demokrati, mänskliga rättigheter, affärsstrategi, kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. I och med att tillgänglighet och användbarhet uppfattas ha stor betydelse för verksamheters och företags effektivitet ser ledamöterna också på tillgänglighet och användbarhet som ett område som har betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Flera ledamöter betonar också att det borde finnas potential för Sverige att vara världsledande på att erbjuda tillgängliga och användbara digitala lösningar och tjänster. Ledamöterna betonar att frågan om tillgänglighet och användbarhet är en fråga som behöver uppmärksammas av beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Att frågan anses vara av stor betydelse i kombination med att det är en horisontell fråga som omfattar alla samhällsområden gör att många betonar vikten av att frågan också uppmärksammas av beslutsfattare på nationell nivå. Frågan finns till viss del på den nationella nivån och Användningsforum är ett resultat av att problemet har uppmärksammats i större utsträckning under senare år. Många betonar dock att frågan behöver gå från en fråga som är uppmärksammad till en fråga där det finns en tydlig inriktning i kombination med en etablerad styrning och uppföljning. Kopplat till att Sverige anses ha förutsättningar att vara världsledande inom tillgängliga och användbara digitala lösningar och tjänster efterfrågas tydliga mål där ambitionsnivån är hög i kombination med en etablerad struktur och utvecklade metoder för att löpande följa upp måluppfyllelsen. Ett argument för en tydlig statlig styrning är därmed att öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna bli världsledande inom området, där styrning mot ambitiösa mål ses som en nyckel till utveckling. Ett annat argument för en tydlig statlig styrning är att, även om Sverige har förutsättningar att vara världsledande, så är det samtidigt så att det finns brister avseende tillgänglighet och användbarhet som inte är acceptabla. Utifrån det perspektivet efterfrågas en tydligare styrning för att komma tillrätta med dessa brister, där styrningen ses som en nyckel till kontroll och åtgärder för uppmärksammade brister. Här vill Governo betona att båda perspektiven kan framhållas av samma person, det är inte perspektiv som utesluter varandra. Vissa ledamöter drar också parallellen med att om du verkligen utgår från användaren måste du bortse från myndighetsgränser och förvaltningsstuprör. För att åstadkomma tjänster som går över myndighetsgränserna krävs en tydlig statlig styrning. Jag ser gärna en nationell strategi. Argumenten är rätt glasklara. Dels är det en exkluderingsfråga. I dagsläget finns det medborgare som inte kan utnyttja tjänster. Det är också resursslöseri. Vi talar ju om 24-timmars-myndigheter. Är det ett komplement eller ska det tillföra ett bra medborgarvärde. Det finns teknik som inte alls utformas efter medborgarens intresse. En utmaning som lyfts kopplat till tydlighet i målsättningar och strategi är att begreppen tillgänglighet och användbarhet anses vara svåra att definiera och att det kan finnas olika syn på innebörden i dem. Jag tror det är viktigt med definitioner. Vi måste uttrycka oss på ett sätt som gemene man förstår. 14

16 Den viktigaste strategiska frågan är att man på ett bra sätt kan kommunicera vad god tillgänglighet är. Att det rör alla användare och kan uppnås genom att göra det komplexa mer begripligt, och för att det ska kunna bli mer hanterligt att jobba med. Idéer till åtgärder Många ledamöter betonar att det finns behov av en tydligare statlig styrning för att få tillgänglighet och användbarhet att uppmärksammas som den aspekt av demokrati, mänskliga rättigheter, kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö som de anser att det är. Hur styrningen ska utformas och hur omfattande den ska vara finns det dock skilda uppfattningar om. Det är också flera ledamöter som tycker att de inte kan uttala sig om utformningen eller omfattningen men som framhåller att det centrala är att styrningen är tydlig. Jag önskar ett tydligt ansvar. Idag är det nationella ansvaret otydligt. Jag kan inte peka ut vilken myndighet eller vilket departement som äger frågan. Många betonar vikten av ett tydligt nationellt ägarskap för tillgänglighets- och användbarhetsfrågorna och att det finns en aktör som har i uppdrag att driva nationell utveckling och följa upp hur det går. Samtidigt betonas att detta är en horisontell fråga som kräver att alla myndigheter har ansvar för att integrera den i sin verksamhet. Vissa har en åsikt om vilken aktör som skulle kunna vara en lämplig ansvarig aktör, andra har inte det. Ingen ledamot argumenterar för att frågorna ska hanteras separat utan flera ledamöter ser istället att frågorna måste integreras i ett bredare politikområde om målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter ska uppnås. Det finns också ledamöter som argumenterar för att i de fall det finns en naturlig hemvist för frågan ska den hanteras av den i nuläget ansvariga myndigheten eller organisationen. Det finns således ledamöter som anser att frågan bör brytas upp i ett antal olika politikområden och att en samordnande och utvecklande myndighet ges ansvar för de frågor som faller mellan stolarna. Exempelvis skulle Arbetsmiljöverket kunna ha ansvar för frågor relaterade till arbetsmiljö, Myndigheten för delaktighet ha ansvar för tillgänglighetsfrågor och en digitaliseringsmyndighet ha utvecklings- och uppföljningsansvar. Även om synpunkterna här skiljer sig åt är många överens om är att frågorna måste ha en tydlig koppling till politiken och en ansvarig minister. Hur omfattande styrningen ska vara är en fråga där det tydligt framgår att ledamöterna har olika syn på vad som är bästa sättet att uppnå god tillgänglighet och användbarhet. Många anser att det krävs en tydligare lagstiftning inom området, det kan då röra sig om lagkrav avseende tillgänglighet och användbarhet som en arbetsmiljöfråga, lagkrav på att offentliga webbplatser ska uppfylla minimikrav eller lagkrav på tillgänglighet inom digital kommunikation. Det finns andra som är skeptiska till lagstiftning då risken anses vara stor att den miniminivå som fastställs i lagkrav i praktiken blir den nivå som de flesta lägger sig på. Här vill Governo betona att det här är frågor som många anser vara komplexa och som inte kan besvaras konkret inom ramen för denna intervjuundersökning. Många tycker att det ska bli intressant att följa utvecklingen efter att diskrimineringslagen den 1 januari 2015 kompletteras med bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering inom de områden som lagen omfattar. 15

17 Det finns också olika syn på hur mycket den privata sektorn bör prioriteras i styrningen av området. Vissa ser det som nyckeln till att uppnå bättre tillgänglighet och användbarhet för alla medan andra menar att det offentliga bör prioritera att styra det som den själv råder över. En etablerad uppföljning av tillgänglighet och användbarhet inom digitala lösningar och tjänster ses som en förutsättning för att få ökad kunskap om hur situationen ser ut i landet och för att kunna identifiera brister som behöver åtgärdas. Uppföljning ses också som en förutsättning för att mer systematiskt kunna arbeta med utveckling. Genom uppföljning kan måluppfyllelsen följas upp och ge kunskap som kan ligga till grund för fortsatt utveckling inom området. Kopplat till uppföljning och utveckling är det flera ledamöter som betonar att goda exempel skulle kunna uppmärksammas i större utsträckning än vad som görs idag, exempelvis genom utmärkelser eller tävlingar. Det går också att dela ut priser som exempelvis Det mest användbara systemet. Det är ett bra sätt att lägga vikt på frågorna. Det finns priser idag men tillgänglighet skulle kunna uppmärksammas på bredare front genom att finnas med som tävlingskriterium i bredare tävlingar. Sammanfattning Det finns en stor samstämmighet hos ledamöterna i Användningsforum om att det finns behov av tydlig statlig styrning av tillgänglighet och användbarhet i digitala lösningar och tjänster. Det finns skilda uppfattningar om hur en tydligare statlig styrning skulle kunna utformas och uppfattningarna skiljer sig också åt om hur omfattande styrningen bör vara. Flera ledamöter har inte uttalat sig om utformning eller omfattning eller har endast berört frågan på ett övergripande plan. Idéer till åtgärder: Utarbeta nationella mål med hög ambitionsnivå och en strategi för hur målen ska uppnås. Utse en offentlig aktör som har i uppdrag att leda utveckling och uppföljning avseende tillgänglighet och användbarhet i digitala lösningar och tjänster. Ge alla offentliga aktörer i uppdrag att integrera frågor om tillgänglighet och användbarhet i sin verksamhet. Etablera en uppföljning av måluppfyllelse på nationell nivå. Genom uppföljning uppmärksammas brister så att dessa kan åtgärdas. Genom uppföljning uppmärksammas också goda exempel så att dessa kan spridas. 4.3 På ledningens agenda Ledamöterna i Användningsforum ser på tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av demokrati, mänskliga rättigheter, kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Att säkerställa kvalitet, effektivitet och god arbetsmiljö är självklara frågor på ledningsnivå i såväl offentlig som privat verksamhet. Ledamöterna beskriver att tillgänglighet och användbarhet ofta utgör en icke-fråga eller i bästa fall en it-fråga men att det är centralt att den istället ses som en strategisk verksamhetsfråga på ledningens agenda. Ledamöterna är överens om att så inte är fallet 16

18 i dagsläget. Att få upp frågan som en prioriterad fråga på ledningsnivå inom offentlig och privat verksamhet ses som en nyckel till utveckling inom området. Man saknar processer för att se den digitala arbetsmiljön. Man är inte van att jobba med den typen av frågor och inte inlärda i att se på it-systemens möjligheter. Om det finns en människa som ska använda systemet så är det inte ett tekniskt projekt. Då handlar det om verksamhetsutveckling och om användbarhet. Det får förödande konsekvenser när utvecklingsprojekt drivs som tekniska it-projekt. Användbarhet och tillgänglighet ses som mjuka faktorer som är svåra att få med i budget. Inom it ser man ofta istället på effektivitet och kostnader utifrån it-avdelningens perspektiv. Ledamöterna betonar att en utmaning är låg medvetenhet och den bristande kunskap som finns på ledningsnivå om betydelsen av tillgängliga och användbara digitala lösningar och tjänster. Detta för såväl organisationens interna verksamhet/arbetsmiljö som den externa verksamheten. Flera ledamöter lyfter fram att okunskapen och det bristande engagemanget på ledningsnivå kan bero på att tillgänglighet och användbarhet inte ses som kritiska verksamhetsfrågor utan som mjukare rättighetsfrågor. Det krävs kompetens på högsta ledningsnivå. Det handlar inte om itchefens kompetens utan om digital kompetens kopplat till verksamhetsutvecklingskompetens och hur digitala lösningar kan hjälpa verksamheten framåt. Framförallt större organisationer som utveckar mycket själva har goda förutsättningar att få till ett användarinflytande tidigt på idéskedet. Men det gäller att ha kompetens att tänka - vi kanske vill ha något som inte finns. En annan utmaning som lyfts är att om det på ledningsnivå skulle finnas en vilja att prioritera frågan så finns det begränsat med praktiskt stöd eller forskningsresultat att utgå från. Marknaden är inte heller tillräckligt mogen för att organisationer ska veta vart de ska vända sig för att få stöd på övergripande strategisk nivå. Beslutsfattare har svag förståelse och svaga incitament att skaffa sig förståelsen. Det finns incitament men man ser dem inte. Det är inte så lätt att värdera konsekvenser på mikronivå, i det enskilda fallet. Och det saknas metod för att fånga upp värdet av användbarhet på en mer aggregerad nivå inom företag eller i samhället. Ledamöterna betonar att ledningsgrupper i ett första steg måste säkerställa att den kunskap som finns hos professionen, i form av tillgänglighets- och användbarhetsexperter, måste utnyttjas och integreras som en naturlig del i det övergripande verksamhetsutvecklingsarbetet. Det är också en kompetens som behöver värdesättas och premieras. Ledamöterna lyfter fram att hos många leverantörer av itsystem har de tillgänglighets- och användbarhetsexperter som i bästa fall kopplas till projekt ofta rollen av en extraresurs, och det värde de tillför ses ofta inte som en del av 17

19 kärnprodukten. Tillgänglighet och användbarhet ses alltför ofta som något som läggs till i efterhand. Vissa ledamöter poängterar att dessa medarbetare måste få samma tyngd inom projektet som projektledaren eller huvudutvecklaren har och att beslut fattas i samförstånd så att avvägningen mellan tillgänglighets- och användbarhetsfrågor, ekonomiska frågor och tekniska frågor diskuteras utifrån ett jämlikt perspektiv. Vissa ledamöter menar också att det finns en stor ekonomisk potential i att utgå ifrån tillgänglighets- och användbarhetsperspektiven i utvecklingen av nya lösningar, dels då fler kunder kan nås och dels då reella behov för användarna kan lösas. Ledamöterna lyfter vidare att incitamentssystem kan behöva utvecklas inom ramen för beställarorganisationerna för att frågorna ska lyftas och ligga högt på agendan. Så länge inte tillgänglighet och användbarhet i digitala lösningar och tjänster utgör en fråga som är integrerad med styrningen av kärnverksamheten riskerar organisationer att inte utnyttja värdefull kompetens som finns. Genom att inte ta makten över området riskerar frågor som har med verksamhetens effektivitet och kvalitet att överlämnas till it-avdelningar eller leverantörer som har helt andra verksamhetsmål. Leverantörer av standardprodukter försöker hålla nere sina kostnader och it-avdelningar strävar efter en kostnadseffektiv och säker it-miljö. Inget av dessa värden utgår ifrån en användarnytta eller ett användarperspektiv. Här måste en medveten avvägning mellan i vissa fall motstående mål göras: kostnadseffektivitet måste vägas mot produktens ändamålsenlighet. Som situationen ser ut idag förs inte denna diskussion i någon större utsträckning på ledningsnivå. Den avgörande faktorn i de flesta processer och projekt är att det inte finns en person med makt som ser till användarperspektivet. Idéer till åtgärder Att få upp tillgänglighet och användbarhet som en prioriterad fråga anses som mycket centralt av ledamöterna i Användningsforum som också lyfter fram ett antal idéer till åtgärder. Också här ses ökad medvetenhet och kunskap på ledningsnivå som en förutsättning för att en förändring ska kunna ske. På ledningsnivå måste det finnas medvetenhet och kunskap om tillgänglighet och användbarhet som en aspekt av demokrati, mänskliga rättigheter, affärsstrategi, kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Vissa ledamöter lyfter också fram att en medvetenhet inte räcker i alla fall. Det finns de som hävdar att det kan finnas kunskap på ledningsnivå men att en utmaning är att om man börjar utgå från användaren i utvecklingen av system så förskjuts maktförhållandena inom organisationen. Ledamöterna nämner också vikten av att arbeta opinionsbildande och på nya innovativa sätt för att sprida kunskap om frågorna exempelvis genom tävlingar och utmärkelser till användbara och tillgängliga digitala lösningar. Tävlingar ses också som en möjlighet att skapa möten mellan bransch, offentlig förvaltning, akademi och användare. Mycket bottnar i kunskap på olika nivåer. Att ha den kunskap som krävs för att kunna fråga efter rätt stöd. Det krävs ett tydligt mandat från ledningsnivå - att detta är en prioriterad fråga. Genom it-skyddsronder tydliggörs arbetsmiljöperspektivet. Som chef ska man enligt arbetsmiljölagen ha mandat, kunskap och resurser att 18

Användningsforum. Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it

Användningsforum. Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it Användningsforum Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it Uppdrag: Användare, 2015-04-14 Andreas Richter, projektledare för Användningsforums kansli Vad är Användningsforum? Regeringens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag Mönsterås 1 oktober Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Örebro universitets vision och strategiska mål

Örebro universitets vision och strategiska mål Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Policy för ledning och organisation

Policy för ledning och organisation Policy för ledning och organisation Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-03-26 26 Innehållsförteckning Ledning och styrning i Vara kommun... 1 Bakgrund... 1 Syfte och innehåll... 1 Medarbetarskap...

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

IT-strategi. Krokoms kommun

IT-strategi. Krokoms kommun IT-strategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige Dnr KK15/768 e-strategi för Nyköpings kommun 2016-11-08 Dnr KK15/768 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 3 Insatsområden... 5 Stärkt medborgardialog

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer

Nästa steg. för svensk polis

Nästa steg. för svensk polis Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara

Läs mer

Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun

Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun DIARIENUMMER: KS 158/2018 FASTSTÄLLD: KF 13/2019-02-12 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tillsvidare Kommundirektör Strategi Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun Ett

Läs mer

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Handlingsplan för ett integrerat samhälle 25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun 2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen

Läs mer

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:

Läs mer

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sida 1/5 Digital strategi Bakgrund Digitalisering är en ständigt pågående utveckling som hela tiden ställer nya krav på infrastruktur, tekniska lösningar i form av verktyg och system och arbetssätt. Digitala

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Rekommendation Migrationsverket för investeringarna Min Sida, e-dar och Informationskvalitet. Datum: Dnr: Komm2018/

Rekommendation Migrationsverket för investeringarna Min Sida, e-dar och Informationskvalitet. Datum: Dnr: Komm2018/ Rekommendation Migrationsverket för investeringarna Min Sida, e-dar och Informationskvalitet Datum: 2018-03-15 Dnr: Komm2018/00306-1 Tre strategiskt viktiga satsningar för att förbättra service och snabbare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Överförmyndarnämndens sammanträde

Överförmyndarnämndens sammanträde -3, ÖFM 2018-11-21 08:30 Kallelse till Överförmyndarnämndens sammanträde 2018-11-21 kl 08:30 i Överförmyndarens kansli, Österängsskola -2, ÖFM 2018-11-21 08:30 LEDAMÖTER Närv Jim Nilsson, S, ordförande

Läs mer

Kävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317

Kävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317 Kävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317 Sida 21 av 249 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-12-05 Dnr: KS 2017/317 Kommunstyrelsen Kävlinge kommuns digitala agenda Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Myndigheten för delaktighet Myndigheten

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Ryden Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter!

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114) Datum 2018-04-13 Dokumenttyp Yttrande Diarienummer 2018/0022 Ert diarienummer Fi2018/00106/DF Handläggare Andreas Richter Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.

Läs mer

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 4 3. Definitioner... 4 4. Mål... 5 5. Viljeriktning... 5 5.1 Möta

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Beslutad i Landstingsstyrelsen - Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Medledar- och arbetsmiljöpolicy

Medledar- och arbetsmiljöpolicy Medledar- och arbetsmiljöpolicy Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:757 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 25 januari 2018 Dokumentet

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Riktlinje för medborgardialog

Riktlinje för medborgardialog KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår

Läs mer

PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri

PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri Utmaningar för ökad innovationsförmåga inom Svensk processindustri 2018-09-27 Sverige behöver fler innovativa företag som bedriver

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Digitaliseringsstrategi 11 KS

Digitaliseringsstrategi 11 KS Digitaliseringsstrategi 11 KS 2018.327 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-12-17 250 Digitaliseringsstrategi (KS 2018.327) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer