Årsredovisning Landstinget Kronobergs vision: Ett gott liv i ett livskraftigt län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011. Landstinget Kronobergs vision: Ett gott liv i ett livskraftigt län"

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Landstinget Kronobergs vision: Ett gott liv i ett livskraftigt län Mål: Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan.

2 Innehåll Allt bättre vård för länets medborgare... 1 Medarbetarkraft ger kvalitetssmarta lösningar... 2 Förvaltningsberättelse... 4 Ett gott liv i ett livskraftigt län... 4 Ledning och styrning... 5 Omvärldsanalys... 7 Fakta och nyckeltal 5 år Måluppfyllelse God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Jämlik hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Produktionsöversikt Regional utveckling Finansiell analys Investeringsredovisning Pensionsförvaltning Verksamhetens ekonomiska resultat Personalredovisning Miljöredovisning Stiftelser och bolag Finansiell redovisning Om Landstinget Kronoberg Revisionsberättelse för år

3 Allt bättre vård för länets medborgare Landstinget Kronobergs vision lyder Ett gott liv i ett livskraftigt län. Vårt mål är att vara ett kvalitetsstyrt landsting. Kvalitet handlar om hur hälso- och sjukvården uppfyller kraven på God vård, det vill säga att vara säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Högt förtroende Kronobergarna har en hög medellivslängd och låga ohälsotal. De har näst högst förtroende i landet för länets hälso- och sjukvård, både för primärvården och för vården vid länets sjukhus. Vi har goda resultat i de öppna jämförelserna av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Kortare väntan på vård Vi hör till de landsting som uppvisar bäst tillgänglighet i landet. Det gäller både i primärvården och att få tid till besök inom den specialiserade sjukhusvården. Tack vare ett mycket engagerat förbättringsarbete har vi tagit ytterligare steg på vägen för att uppnå visionen om en köfri sjukvård. En god tillgänglighet bidrar till att vi får nöjda patienter och högt förtroende hos medborgarna. Vårdval ökar nöjdhet och förtroende Inom vårdvalet har en ny ersättningsmodell införts som även omfattar vårdtyngd och socioekonomiska faktorer. Den nya modellen ger mer rättvisa förutsättningar för vårdcentralerna att bedriva en god vård på lika villkor för länets medborgare, oavsett var i länet man bor och vilket vårdbehov man har. Patienterna uppvisar hög grad av nöjdhet i den nationella patientenkäten och förtroendet för primärvården har stärkts de senaste markant de senaste åren. Sveriges bästa barnsjukvård Under året genomfördes för första gången patientenkäten inom barnsjukvården. Resultatet visar att utifrån patienternas upplevelser har Kronoberg Sveriges bästa barnsjukvård. Patienterna ger goda betyg för bemötande och känner stort förtroende för personalen. Det finns ett bra utrymme för föräldramedverkan. En modern akutklinik och samordnad bröstmottagning Under året kunde vi glädjas åt att socialminister Göran Hägglund invigde nya lokaler för akutmottagningen. De nya lokalerna skapar goda möjligheter att utveckla omhändertagandet av akuta patienter. En ny bröstmottagning invigdes också, där alla resurser finns samlade till värde för patienter med bröstcancer. En kulturplan för bredd och spets En regional kulturplan har fastställts. Den ska stödja en utveckling där alla kronobergare får möjlighet att både utöva och ta del av ett rikt kulturutbud med både bredd och spets. Långsiktig utveckling för framtiden Det ekonomiska resultatet för 2011 är 69 miljoner kronor. Det är därmed bättre än det budgeterade resultatet på 40 miljoner kronor. Dock finns en särskild minuspost i resultaträkningen på drygt 100 miljoner kronor. Det beror på att Sveriges kommuner och landsting (SKL) via sin RIPS-kommitté har förändrat räntan på de pensionspengar som landsting och kommuner har avsatt för att betala ut kommande pensioner (enligt RIPS-kommitténs riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). När man tar hänsyn till effekten av den förändrade räntan blir resultatet minus 33 miljoner kronor. Resultatet för 2011 innebär att vi uppnår balanskravet på 2 procent och att tidigare års samlade underskott nu är återställt. Det är resultatet av ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. Det ger i sin tur förutsättningar för att genomföra de satsningar som vi beslutat om och som ska vidareutveckla vården för länets medborgare och patienter. Suzanne Frank (M) Landstingsstyrelsens ordförande 1

4 Medarbetarkraft ger kvalitetssmarta lösningar Resultatet från vårens medarbetarenkät visar att medarbetarkraft är ett starkt område tillsammans med effektivitet, återkoppling och socialt klimat. Under året har vi fortsatt arbetet med att förbättra kunskapsstyrningen med stöd av vår medicinska kommittén. Vi har fortsatt stimulera forskning och utveckling och ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete. En viktig del är att använda resultatet från olika mätningar såsom öppna jämförelser och nationell patientenkät. Vi har också fortsatt vår långsiktiga satsning på att stärka ledarskap och medarbetarskap genom chefsutvecklingsprogram och genom att stimulera delaktighet och samverkan. Patientsäkerhet är prioriterat Ett mycket omfattande utvecklingsarbete har genomförts inom de områden som prioriterats i budgeten. Ett sådant område är patientsäkerhet där arbetet har fokuserat på att få en mer rationell läkemedelshantering och att minska antibiotikaförskrivningen. Utveckla cancer- och strokevården Inom ramen för cancerplanen har fem cancerprocesser gåtts igenom i samverkan med Regionalt Cancercentrum och en heltäckande organisation håller på att formas för att ge patienter stöd i tobaksavvänjning. Arbetet har fortsatt med att utveckla strokesjukvården och vi har medverkat i den nationella strokekampanjen som syftar till att öka kunskapen hos befolkningen om symtom vid stroke och vikten att snabbt söka vård. Bättre vård för sjuka äldre och unga med psykisk ohälsa I samverkan med länets kommuner har arbetet fortsatt med att förbättra vården av de mest sjuka äldre, stärka strukturerna inom beroende och missbruksvården och utveckla stödet till unga med psykisk ohälsa. Inom psykiatrin har arbetet fortsatt enligt fastställd utvecklingsplan. En trafikmedicinsk enhet har startat för att ge ett bättre stöd till personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Kvalitets- och patientsäkerhetspris Under november arrangerade vi för tredje året Landstinget Kronobergs kvalitetsvecka, för att uppmärksamma och utbyta erfarenheter om kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Veckan avslutades med en chefsdag och prisutdelning. Kvalitetspriset gick till hjälpmedelscentralen för arbetet med Effektiv och kvalitetssäker hjälpmedelshantering. Patientsäkerhetspriset tilldelades kirurgkliniken för arbetet med effektivare förberedelser inför operation Prisat arbete inom e-hälsa Landstinget Kronobergs utvecklingsarbete inom e-hälsaområdet uppmärksammandes i Budapest den 10 maj 2011 då Landstinget Kronoberg som första landsting i Sverige fick ta emot den internationella utmärkelsen Stage 6 EMRAM Award för enastående prestationer i att införa elektroniska journaler. Utvecklingsarbetet inom e-hälsaområdet har under året fortsatt. Bland annat har förberedelser pågått för anslutning till den nationella patientöversikten, infektionsverktyget och för att ansluta till fler tjänster inom ramen för Mina vårdkontakter. Tillsammans med länets kommuner fortsätter utvecklingsarbetet för sammanhållen journalföring. Samtliga kommuner har infört e- tjänstekort och sju av länets kommuner använder landstingets avvikelsesystem. Bästa landsting i ekomatsligan Kost och restauranger fick i augusti ta emot pris från landsbygdsminister Eskil Erlandsson för bäst resultat bland landstingen i Ekomatsligan. Landstinget Kronoberg serverade 28,7 procent ekologisk mat. Ledning för en hållbar ekonomi Under året har vi fortsatt arbetet med den strategiska utvecklingsplanen , vilket innebär samverkande åtgärder inom fyra områden; vardagsrationaliseringar, strukturförändringar, finansiering och prioriteringar. Syftet med planen är att kunna genomföra en planerad utveckling av framtidens vård i linje med nationell utveckling och att uppnå en långsiktig ekonomi. 2

5 Framtida kompetensförsörjning För att möta kommande års pensionsavgångar har vi tagit fram en kompetensförsörjningsplan och utvecklat ett koncept för att stärka vårt arbetsgivarvarumärke som vägleds av orden växa, utvecklas och påverka. Inom ramen för vårt samverkansavtal med Linnéuniversitetet har bland annat psykologutbildningen startat. Samverkan fortsätter med hälsouniversitet i Linköping och Landstinget i Östergötland kring utbildningen av läkare och andra specialistutbildningar. Utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård är på många sätt ljus. Den medicinska kunskapsutvecklingen gör att alltfler kan få hjälp, möjligheterna ökar att förebygga och behandla ohälsa. Men utvecklingen går snabbbare än resurserna växer. Samtidigt finns utmaningar med ökad andel äldre, nya sjukdomar och ökade krav. Den ekonomiska situationen i Landstinget Kronoberg förutsätter en fortsatt tydlig ledning och styrning för att uppnå målbilden som är satt för Börje Lindqvist Landstingsdirektör 3

6 Ett gott liv i ett livskraftigt län Förvaltningsberättelse Ett gott liv i ett livskraftigt län Landstinget Kronobergs vision är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Målet är att vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan. Målbilden 2015 är: Lägst ohälsotal, högst upplevd hälsa, bäst helhetsbetyg på vården, högst förtroende. Bland de fem främsta i Öppna jämförelser. Köfri sjukvård med högre ambition än den nationella vård- och behandlingsgarantin: 0, 7, 30, vision vårdskador. En attraktiv arbetsgivare med rätt kompetens och ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett gott liv Det goda livet handlar om hälsa att må bra. Vi vill ge människor möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. En god vård Hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården som ska utvecklas i linje med God vård. Det vill säga den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och ges i rimlig tid. En hållbar utveckling Landstinget Kronoberg ska verka för en hållbar utveckling, både vad gäller ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Vi ska tillhandahålla en säker och trygg miljö för patienter, besökare, resenärer och medarbetare. Vi arbetar för ett hållbart arbetsliv med en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Det ska vara ett tillåtande klimat med utrymme för dialog. Arbetsplatser ska vara alkohol- och drogfria och vi har en tobaksfri arbetstid. Steg för steg lite bättre Att vara ett kvalitetsstyrt landsting handlar om hur väl vi uppfyller nationella krav och riktlinjer. Vi arbetar med ett systematiskt förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten så att vi stegvis blir lite bättre. Vi vill att våra chefer och medarbetare ska trivas, växa och utvecklas både som individer och i sitt yrke. Entreprenörskap är en del av det samlade kvalitetsarbetet. Forskning och utveckling är grunden till fortsatt utveckling och förnyelse. Utvecklingen av e-hälsa kan bidra till att stärka patienters och medborgares inflytande och delaktighet, ge personal tillgång till information och stöd i arbetet samt beslutsfattare tillgång till beslutsunderlag. Det goda mötet Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda mötet är grunden i all kommunikation. Ett gott bemötande handlar också om tillgänglighet, att oavsett förutsättningar kunna ta sig fram, kunna ta del av information och kunna medverka i det demokratiska samhället. 4

7 Ledning och styrning Ledning och styrning Politisk ledning Landstingfullmäktige fastställer mål, inriktning och ekonomiska förutsättningar inför varje nytt verksamhetsår. För att tydligt omsätta och genomföra landstingsfullmäktiges beslut fastställer landstingsstyrelsen strategiska utvecklingsplaner inleddes en ny mandatperiod med ett nyvalt landstingsfullmäktige. Medborgardialog Arbetet har fortgått för att utveckla demokratin genom medborgardialog. En medborgarpanel startade under hösten Första frågepanelen handlade om folkhälsa. Styrdokument Arbetet med att leda och styra Landstinget Kronoberg utgår från visionen, mål och styrdokumenten; budget och den strategiska utvecklingsplanen samt överenskommelser som träffats med varje centrum i verksamhetsplaner. Den strategiska utvecklingsplanen syftar till att kunna genomföra en planerad utveckling av framtidens vård och att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi. Planen omfattar samverkande åtgärder inom fyra områden; vardagsrationaliseringar, strukturförändringar, finansiering och prioriteringar. Landstingsdirektören träffar en överenskommelse med respektive centrumledning om verksamhetsplanerna, vilka fastställs av lands tingsstyrelsen. Överenskommelserna anger vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för respektive centrum och vilken utveckling som ska genomföras inom de områden som prioriterats i budgeten i syfte att vara ett kvalitetsstyrt landsting. För 2011 var kravet på kostnadseffektiviseringar 1,5 procent eller 50 miljoner kronor. I syfte att stödja chefer på alla nivåer i att driva utvecklingsarbete i linje med budget och strategisk utvecklingsplan, genomförs fyra chefsdagar varje år. Årets teman har varit nationella kvalitetsregister, värderingar som styr och bilden av Landstinget Kronoberg, e-hälsa, mest sjuka äldre och kulturmöten i vården. Sista chefsdagen var enligt tradition avslutning på kvalitetsveckan som i år hade temat kvalitetssmarta lösningar för en god vård. Vårdval En rapport från Socialstyrelsen visar att införandet av valfrihetssystem inom primärvården har stärkt enskildas ställning, förbättrat kvaliteten och ökat tillgängligheten. De flesta människor uppskattar och vill ha möjligheten att välja vilken vårdcentral man vill lista sig vid. Däremot har kontinuitet inte blivit bättre och det krävs bättre information om kvalitet och effektivitet. För att skapa mer rättvisa förutsättningar för vårdcentralerna att bedriva en god vård på lika villkor för länets medborgare, oavsett var i länet man bor och oavsett vårdbehov har en ny ersättningsmodell införts. Modellen omfattar även vårdtyngd och socioekonomiska faktorer. En omfattande uppföljning genomförs av 35 olika kvalitetsparametrar. 15 av dessa är direkt relaterade till ersättningen, vilket innebär att avdrag görs på ersättningen om vårdaktörerna inte uppfyller kraven. I syfte att ytterligare säkerställa uppföljningen av god vård inom vårdvalet fattades beslut om en förstärkt uppföljningsfunktion och möjlighet till sanktioner om vårdaktörerna inte lever upp till kraven. Under året har kronobergarna gjort nästan aktiva val, vilket är en ökning med 5

8 Ledning och styrning val jämfört med Två nya vårdcentraler har startat i Ljungby och det har blivit enklare att göra ett nytt val via e-tjänsten Mina vårdkontakter i 1177.se. Totalt finns nu 33 vårdcentraler, varav 11 drivs av privata vårdgivare. Sedan starten i mars 2009 har det tillkommit sju vårdcentraler i Landstinget Kronoberg. Entreprenörskap stimulerar utveckling Entreprenörskap handlar om att ta tillvara kreativitet, stimulera entreprenörstänk och innovationer bland chefer och medarbetare och ska ses som en del i Landstinget Kronobergs samlade kvalitets- och förbättringsarbete. Under året har fokus fortsatt vara att sprida kunskap och stimulera entreprenöriellt tänkande. Landstingets vårdcentraler har genomgått utbildning i affärsplan, marknadsföring och varumärkesfrågor. Entreprenörskap finns med som ett avsnitt i ledningsutvecklingsprogrammen. Omvärldsbevakning och nätverksarbetet har också fortsatt med fokus på kvalitetsfrågor ur ett ägarperspektiv. Likaså fortsättar arbetet med att ge råd och stöd till medarbetare med innovationer. Under året startade en ny psykiatrisk öppenvårdsmottagning och en ny upphandling genomfördes av flyktingpsykiatrisk verksamhet. Två intraprenader startade; hjälpmedelscentralen och rättspsykiatriska regionkliniken. Intern kontroll För att säkerställa att landstinget upprätthåller en tillfredsställande intern styrning och kontroll, finns ett särskilt reglemente. Arbetet med intern kontroll ska leda till att stödet för styrning mot en god vård säkerställs och att följande uppnås med rimlig grad av säkerhet: ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och information om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer. Granskningsplan för internkontroll fastställs i samband med verksamhetsplanen. Uppföljning och återrapportering av intern kontroll sker minst en gång om året. Engagerade och stolta medarbetare Arbete har genomförts för att ta fram ett koncept för Landstinget Kronobergs arbetsgivarvarumärke vilket handlar om att trivas, växa och påverka. Arbetet med att utveckla varumärkesarbetet fortgår under hela Resultatet från medarbetarenkäten 2011 är här en viktig delkomponent. Den visar bland annat att medarbetarkraft är en styrka vilket ytterligare stärker denna bild. Andra styrkor i medarbetarenkäten är effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Under hösten gjordes en mätning av internkommunikationen som till stora delar bekräftar resultatet från medarbetarenkäten. Landstinget Kronoberg har engagerade medarbetare som trivs och är stolta över sitt jobb. Kommunikationen på den egna arbetsplatsen och med närmaste chef upplevs som viktigast och fungerar relativt väl, både när det gäller budskap och klimat. Bland förbättringsområdena märks ledningskommunikation, tydligare mål- och resultatbudskap, tydligare och snabbare kommunikation vid förändringar och att utveckla webben som nav i internkommunikationen. 6

9 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Befolkningsutveckling och hälsoutveckling En positiv befolkningsutveckling är en av förutsättningarna för att förverkliga landstingets vision, Ett gott liv i ett livskraftigt län. Efter en minskning av antalet invånare i slutet av 1990-talet har trenden varit stigande varje år sedan Index Befolkningsutveckling år (2002=100) Ålder 0-14 Ålder Ålder Ålder Ålder 85+ Andelen äldre kommer att blir större, liksom äldre med flera sjukdomar. Patienter och närstående kommer att ha andra förväntningar och krav på hälso- och sjukvården. Trenden med omflyttningar inom och mellan kommuner i länet kommer att fortsätta. Större kommuner och framförallt Växjö kommer att växa på landsbygdens bekostnad. Det kan skapa förändrade behov i vårdens struktur. En ökad andel medborgare med utländsk bakgrund ställer andra och nya krav på sjukvården. Medicinsk utveckling Den medicinska kunskapsutvecklingen gör att alltfler kan få hjälp, möjligheterna ökar att förebygga och behandla ohälsa. Det innebär att vi kommer att behandla fler patienter och därmed kommer att få en ökad volym. Sjukvården kommer att bli bättre på att diagnosticera sjukdomar och en mycket dynamisk utveckling inom läkemedelsområdet kan förväntas. Medicinsk forskning och utveckling är viktig. Den driver vården framåt och leder till att vi kan göra mer och mer för en befolkning som lever längre. Kunskapsutveckling och kunskapsstyrning är centrala begrepp för att uppnå långsiktigt kvalitet inom hälso- och sjukvården. För att stödja och ta tillvara nationell kunskapsutveckling, få bra styrning för att införa nya behandlingsmetoder, genomföra nationell läkemedelsstrategi och införa nationella riktlinjer behövs en fortsatt utveckling av den medicinska kommitténs och läkemedelskommitténs arbete internt och i samverkan inom södra sjukvårdsregionen. Det krävs också ett nära samarbete med universitet och högskolor liksom starka strukturer för forskning och utveckling. En stor utmaning är att tillgodose medborgarnas krav på tillgänglighet, samtidigt som den medicinska kunskapen blir alltmer specialiserad. För att möta detta, upprätthålla kvalitet och tillräckliga volymer samt säkerställa akut och planerad sjukvård krävs en tydlig uppgiftsfördelning nationellt, regionalt och lokalt. Strategisk kompetensförsörjning Välfärdssektorn behöver rekrytera nya medarbetare fram till år En tredjedel av medarbetarna kommer att gå i pension samtidigt som efterfrågan på välfärdens tjänster ökar i takt med att andelen unga och äldre ökar. Detta ställer stora krav på landstingen och regionerna att arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning. Att locka människor med rätt kompetens att börja arbeta inom Landstinget Kronoberg är avgörande för kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Detta kräver dels ett kontinuerligt utvecklingsarbete av arbetsgivarerbjudandet och att stärka bilden av arbetsgivarvarumärket. Det kräver också fortsatt stärkt samverkan med olika utbildningsaktörer. Satsningar för framtidens vård Landstingets resurser växer inte i samma takt som behoven. För att säkerställa att vi använder våra resurser på rätt sätt där behoven är störst, måste vi därför hitta nya arbetssätt. Vi kommer att behöver förbättra styrning, ledning och samordning ur ett helhetsperspektiv. För att lyckas kommer det att krävas mer samverkan mellan olika aktörer i nätverket runt patienten och nya arbetssätt med mer av öppna vårdformer och hemsjukvård. Patienter och närstående kommer att medverka mer aktivt i hälso- och sjukvården. 7

10 Omvärldsanalys Landstinget Kronobergs satsningar för framtidens vård är framförallt inom följande områden: säkerställa kompetensförsörjningen, kvalitet och patientsäkerhet, tillgänglighet, hållbar och jämlik vård, vårdval och entreprenörskap, forskning och utveckling e-hälsa utveckla samverkan med länets kommuner och andra vårdgivare, t ex mest sjuka äldre. Samhällsekonomin svensk ekonomi tappar fart Med den under 2010 starka tillväxten i den svenska ekonomin fanns en betydande optimism även i början på år Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin ändrats dramatiskt. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 1 väntas oron i världsekonomin bestå också under Tillväxtutsikterna dämpas också för svensk del. SKL bedömer att tillväxttalen nu halveras och svensk BNP beräknas 2012 öka med måttliga 1,8 procent. Inbromsningen för svensk ekonomi för med sig att återhämtningen på arbetsmarknaden stannar av och arbetslösheten återigen stiger något. Enligt SKL kommer ändå skatteunderlaget att ha en gynnsam utveckling åren Det hänger samman med att tillväxten i svensk ekonomi återigen förutsätts ta fart. År 2015 bedömer SKL att arbetsmarknaden har stabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 procent. Landstingssektorns ekonomi År 2010 redovisade landstingen ett samlat överskott på 4,7 miljarder kronor vilket förklarades av tillfälligt konjunkturstöd och högre skatteintäkter än beräknat. Samtidigt dämpades kostnadsökningen för hälso- och sjukvården under Ett område bland landstinget Kronobergs verksamheter som har kraftiga kostnadsökningar är kollektivtrafiken och dess infrastruktur. Enligt SKL 1 är det svårt att hålla nere kostnaderna på längre sikt för hälso- och sjukvården. Flertalet landsting ser nu att kostnaderna växer snabbare än budgeterat under 2011 och alla landsting räknar med att det ekonomiska resultatet försämras 2011 jämfört med Givet en återhållsam skatteunderlagsutveckling för 2012 krävs fortsatta effektiviseringar och besparingar i de flesta landstingen. Ett flertal landsting har även höjt skatten inför Utöver skatteunderlagets utveckling påverkar även de generella statsbidragens utveckling landstingets intäkter. Diskussioner har inletts om förutsättningarna för att föra över läkemedelsbidraget till anslaget för Kommunalekonomisk utjämning och därmed ingå i statens generella stöd till landstingen. Idag har landstingen och staten ett solidariskt finansieringsansvar vilket innebär att bidraget följer kostnadsutvecklingen. Som en del i det generella statsbidraget är det istället nominellt oförändrat över tid. En förändrad finansieringsmodell för läkemedelsbidraget skulle därmed innebära en stor förändring för landstingen och även en ekonomisk risk. Det är fortfarande oklart om eller när regeringen kommer att lägga fram en proposition om förändringar i skatteutjämningssystemet. I april 2011 överlämnades ett betänkande 2 som föreslog ikraftträdande Föreslagna förändringar i utjämningssystemet kan ge betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda landsting. Spara i goda tider 3 är en annan statlig utredning som är aktuell. Den innehåller bland annat förslag på att överskott under vissa förutsättningar kan sparas i lokala resultatutjämningsreserver som kan användas för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. En sådan hanteringen är inte möjlig med dagens regelverk. Förändringarna föreslås träda ikraft Enligt överenskommelser med SKL ger staten medel till landstingssektorn i form av riktade statsbidrag (specialdestinerade). De största bidragen gäller arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården, den så kallade 1 Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi, oktober 2011, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2 Utjämningskommitténs betänkande Likvärdiga förutsättningar översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). 3 Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet, SOU 2011:59, september

11 Omvärldsanalys sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin samt tillgänglighetsmedel genom den så kallade kömiljarden. Villkoren för dessa bidrag år 2012 är i stort sett klara men det finns osäkerhet för kommande år när det gäller villkoren och även i vissa fall storleken. Totalt finns det ytterligare ett 50-tal specialdestinerade statsbidrag för att utveckla olika verksamheter och för specifika uppdrag inom hälso- och sjukvården. Ekonomiska förutsättningar Landstinget Kronoberg Tillväxttakten för Landstinget Kronobergs skatteintäkter och generella statsbidrag har sjunkit från 3,9 procent år 2010 till 2,2 procent år I den senaste prognosen för år 2012 är tillväxten endast 2,0 procent. Nettokostnadsutvecklingen för 2012 är däremot prognostiserad till 3,0 procent. De närmaste tio åren står Landstinget Kronoberg inför ett stort investeringsbehov i om- och tillbyggnad av lokaler. Det gäller exempelvis strukturplan Sigfridsområdet (rehabilitering och psykiatri) och strukturplan lasarettsområdet Växjö. Det finns också ett stort behov av ny- och reinvestering i medicinsk utrustning. I finansplanen , med plan för de närmaste tre åren, redovisas en resultatutveckling där intäkterna marginellt överstiger kostnader. Det är inte i paritet med landstingsfullmäktiges långsiktiga mål, som innebär att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det finansiella målet motsvarar ett resultat på miljoner kronor. Med en låg resultatnivå minskar marginalen för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de svängningar i de ekonomiska förutsättningarna som alltid inträffar under året. Effektiviseringar blir därför nödvändig framöver för att komma i samma nivå som intäkternas ökningsnivå. I budget 2012 finns krav på kostnadseffektiviseringar som motsvarar 20 miljoner kronor. De kommande åren har också krav på kostnadseffektiviseringar har krav på 40 miljoner kronor och 20 miljoner kronor år Det innebär att det inom angivna ekonomiska ramar måste ske effektivisering och/eller prioriteringar inom verksamheterna. En ökad investeringsnivå påverkar inte bara likviditeten och behov av eventuell upplåning, det påverkar även nivån på avskrivningarna, vilket kan få betydelse för utrymmet för de löpande verksamhetskostnaderna. Nuvarande plan för kommande investeringar beräknas dock rymmas i den löpande finansieringen och inte skapa behov av upplåning. 4 Finansplanen 2012 är fastställd av landstingsfullmäktige den 29 november 2011, 150. Dokumentet är en komplettering till Budget 2012 och flerårsplan som fastställdes av landstingsfullmäktige den 21 juni 2011, 82. 9

12 Fakta och nyckeltal 5 år Fakta och nyckeltal 5 år Ekonomisk fakta (miljoner kr om inget annat anges) Not Utdebitering, kr 10,65 10,65 10,65 10,20 10,20 Antal invånare, 1 november Verksamhetens faktiska nettokostnader inklusive avskrivningar Personalkostnader Hyrpersonal Köpt vård Såld vård inklusive tandvård Läkemedelskostnader Statsbidrag läkemedelsförmånen Patientavgifter Specialdestinerade statsbidrag Avskrivningar Årets investeringar Skatteintäkter och generella statsbidrag (inkl läkemedelsförmån) Resultat (inkl justering diskonteringsränta pensioner) Justerat resultat enligt balanskravet Eget kapital Ekonomiska nyckeltal Justerat resultat enligt balanskrav/skatter och generella statsbidrag, % 1,9 2,4 1,9-0,6-1,1 Total faktisk nettokostnad Kronobergs län, kr per invånare Hälso- och sjukvårdskostnad 4 - Kronoberg kr per invånare Placering jämfört med andra landsting/regioner, tot 21 st (nr 1 har lägst kostnad) Strukturjusterad kostnad Kronoberg per invånare Placering jämfört med andra landsting/regioner, tot 21 st (nr 1 har lägst kostnad) Riket kr per invånare Kostnad per konsumerad DRG-poäng inom specialiserad somatisk vård 4 - Kronoberg kr per konsumerad DRG-poäng Placering jämfört med andra landsting/regioner, tot 21 st (nr 1 har lägst kostnad) Riket kr per konsumerad DRG-poäng Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 4 - Kronoberg kr per viktad vårdkontakt i primärvård Placering jämfört med andra landsting/regioner, tot 21 st (nr 1 har lägst kostnad) Riket kr per viktad vårdkontakt i primärvård Kostnad läkemedelsförmånen: 5 - Kronoberg, kr per invånare Riket, kr per invånare Utveckling i procent, %: - Nettokostnad 3,4 2,4 3,2 4,8 3,6 - Personalkostnader 5,1 2,5 3,1 4,9 4,5 - Köpt vård 0,3 0,3 4,3 6,9 2,0 - Läkemedel 1-3,4 4,3 3,1 8,7 4,1 - Skatteintäkter och gen statsbidrag (inklusive läkemedelsförmån) 2,2 3,9 5,6 3,6 4,0 Soliditet 31 december exkl ansvarsförbindelse pensioner % 36,7 38,8 35,5 38,1 42,9 Soliditet 31 december inkl ansvarsförbindelse pensioner % -63,5-55,9-66,4-83,5-76,9 Genomsnittlig likviditet under året, mkr Not 1) Från och med 2011 tillämpas nettopriser, dvs utfallet är inte direkt jämförbart med tidigare år. År 2010 uppgick läkemedelsrabatter till ca 16 mkr. År 2010 ingick även engångskostnader för pandemivaccination med 10 mkr. Not 2) I de generella statsbidragen ingår läkemedelsförmånen. Not 3 ) Diskonteringsräntan i modellen för beräkning av pensionsskulden sänks 2012, vilket innebär att pensionsskulden ökar. I enlighet med yttrande från rådet för kommunal redovisning (RKR), ska kostnaden påverka bokslutet 2011 och betraktas som en engångseffekt. För Landstinget Kronoberg uppgår kostnaden till 102 miljoner kronor inklusive löneskatt. Not 4) Uppgifterna är hämtade från SKL:s och Socialstyrelsens årliga rapport "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet" för respektive år. Primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader är exkluderade i Hälso- och sjukvårdskostnaden. Läkemedelskostnader inom förmånen är exkluderade i kostnaden per DRG-poäng och kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården. Statistiken presenteras inte förrän hösten året efter aktuellt redovisningsår, varför det ännu inte finns några uppgifter för bokslutsåret. Not 5) Läkemedelskostnaden avser läkemedel med ATC-kod A-V, inga förbrukningsartiklar ingår. Källa: Concise, Apotekens Service AB databas över alla läkemedelsförsäljning hos alla apotek i Sverige. 10

13 Måluppfyllelse God vård Måluppfyllelse God vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I kommande avsnitt beskrivs hur Landstinget Kronoberg har arbetat med att uppfylla god vård utifrån perspektiven att vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, tillgänglig, jämlik samt effektiv. God vård och god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget Kronoberg innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver uppnår goda verksamhetsresultat. Om det strikt ekonomiska kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets justerade resultat enligt balanskravet uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstinget i Kronoberg redovisar för 2011 ett positivt resultat och uppfyller i stort sett målet. Verksamhetens ekonomiska resultat visar samtidigt på en viss obalans mellan kostnader och intäkter. För att bedöma huruvida Landstinget Kronoberg uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning måste resurserna ställas mot vårdens resultat. Resultatet i sin tur behöver vara kopplat till hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens övergripande mål. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget Kronoberg i stort uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning under Redovisade resultat av måluppfyllelsen för 2011 visar på förbättringsområden inom bland annat väntetider till fördjupad utredning/behandling inom barn och ungdomspsykiatrin. Utförlig redovisning av måluppfyllelse redogörs för under respektive kvalitetsindikator i avsnitten som följer. Folkhälsan - hälsoläget i befolkningen Hälsa handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att landstinget ska kunna verka för en god och jämlik vård krävs kunskap om hälsoläget hos befolkningen. Målsättningen för Landstinget Kronobergs folkhälsoarbete är att skapa en god och jämlik hälsoutveckling hos medborgarna. Arbetet bygger på långsiktigt prioriterade insatser och utgår från det folkhälsopolitiska programmet, de nationella folkhälsomålen samt länsgemensamma satsningar. Under året har arbetet fortskridit med insatser och aktiviteter avseende de långsiktigt prioriterade områdena; barns och ungas psykiska hälsa, fysisk aktivitet på recept, tobaks- och alkoholförebyggande arbete, övervikt och fetma samt förebyggande arbete mot spelberoende och spelmissbruk. Landstinget har under året fortsatt utvecklingen som hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation bland annat genom aktiv medverkan i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende våra levnadsvanor har inletts under året och kommer att fortsätta fram till och med Intentionerna i riktlinjerna följer väl landstingets planering av insatser för en ökad hälsoorientering. Ohälsotalet Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjukoch aktivitetsersättning från socialförsäkringen. Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting överenskommelser med regeringen för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården med syftet att förbättra kvaliteten i rehabiliteringen och i sjukskrivningsprocessen. Kronoberg hade redan från början ett bra utgångsläge. Genom ett långsiktigt arbete som utgår från sammanhållen ledning och styrning har arbetet med sjukskrivningsprocessen fortsatt att utvecklas i samverkan med Försäkringskassan. Ohälsotalen har fortsatt att minska under året och i december 2011 var ohälsotalet 26,5 för länets befolkning som helhet jämfört med 27,6 11

14 Måluppfyllelse God vård (2010) och 30,2 (2009). I alla länets kommuner har ohälsotalet minskat jämfört med föregående år men stora skillnader kvarstår mellan kommunerna och mellan olika grupper. Skillnaderna beror bland annat på medborgarnas kön, ålder, etnicitet, utbildning och inkomster och skapar olika förutsättningar för välfärd och hälsa. I samtliga kommuner har kvinnorna fortfarande ett högre ohälsotal än männen Folkhälsa Nyckeltal Mål Resultat Resultat Bedömning Ohälsotal Lägst ohälsotal i Sverige 26,5 % 27,6 % Plats fyra i Sverige Andel gravida vid inskrivning till MVC som är rökare Minskad andel 6,7 % i.u i.u Andel fyraåringar med övervikt ISO- BMI>25Fetma: Flickor Andel fyraåringar med övervikt ISO- BMI>25Fetma: Pojkar Andel fyraåringar med övervikt ISO- BMI>25Övervikt: Flickor Andel fyraåringar med övervikt ISO- BMI>25 Övervikt: Pojkar Minskad andel 2,3 % Jämförelse saknas 5 Minskad andel 2,9 % Jämförelse saknas 5 Minskad andel 13 % Jämförelse saknas 5 Minskad andel 8,9 % Jämförelse saknas 5 5 Först 2011 startades registrering med uppdelning på flickor och pojkar. År 2010 var andelen överviktiga pojkar och flickor totalt 11,6 %, andelen feta var 2,0 %, vilket ger totalt 13,6 %. 12

15 Måluppfyllelse God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet för att möta enskilda patienters behov. Vården ska bygga på tillgänglig kunskap och sätta patientens behandlingsbehov i fokus. Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att alla val och beslut baseras på rekommendationer med utgångspunkt från bästa tillgängliga medicinska kunskap. Det finns områden där det är speciellt väsentligt att kunskapsbaserad sjukvård bedrivs. Landstinget Kronoberg har under 2011 prioriterat cancervård, strokevård och diabetes vilka beskrivs i avsnittet utifrån perspektivet kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Vidare belyser avsnittet hur Landstinget Kronoberg under 2011 fokuserat på områdena vård vid psykisk ohälsa, barn och ungdomars psykiska hälsa samt de mest sjuka äldre. Slutligen redogörs för vilket arbete som genomförts avseende läkemedel och samverkan under Nyckeltal presenteras sist i avsnittet. Cancervård Under 2010 utarbetades en cancerplan för att långsiktigt utveckla cancersjukvården i Kronoberg. Den baseras på den nationella cancerstrategin och omfattar sex beslutade insatsområden. Arbetet med cancervården under 2011 har utgått från cancerplanen. Förebyggande insatser Arbete har pågått under 2011 för att skapa en heltäckande organisation för tobaksavvänjning som erbjuds sjukhusen under Utbildade rökavvänjare finns nu vid varje vårdcentral. Rutiner för att uppnå rökstopp inför operation har utformats och ska införas under Detta är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet och kan bidra till att halvera riskerna för vårdskador i samband med operation. Organisation och struktur som stödjer en god kvalitet En plan finns för hur den palliativa vården kan utvecklas i Kronoberg. Bland annat har öppenvårdsresurserna förstärkts. Ambitionen är att inför 2012 förstärka rådgivningsteamet med fler sjuksköterskor för att bättre möta behoven av palliativ vård på lasaretten samt ut i de kommunala boendena. Planen beskriver också en utveckling av palliativa slutenvårdsplatser för tillfälliga aktiva åtgärder av högspecialiserad palliativ vård. Palliativa vårdplatser kan tidigast aktualiseras 2014 i den takt generalplanen för lasarettsområdet i Växjö kan genomföras. I syfte att förbättra den samlade vårdprocessen för patienterna har en ny bröstmottagning etablerats under 2011 i moderna och ändamålsenliga lokaler med mammografi i anslutning. Frågan om en ny gemensam skopienhet har utretts och planeras som en del i den framtida strukturplanen. Utveckling av effektiva vårdprocesser Landstingets ambition är att behandling ska vara påbörjad inom 30 dagar efter cancerdiagnos. Remisser hanteras med dubbel förtur och utredningar inom bland annat röntgen sker snabbt. Väntetider finns dock för att genomföra undersökningar med PET-CT samt för specialutredningar/bedömningar på regionnivå. Arbetet med remisshantering och genomgång av processen har genomförts. Modell för mätning av ledtider/diagnos ingår i uppdraget till de processgrupper som i samverkan med Regionalt cancercentrum Syd arbetar med de fem prioriterade cancerområdena bröst-, prostata-, tjock- och ändtarms-, lung- och äggstockscancer. Landstinget Kronoberg deltar tillsammans med fyra andra landsting i en uppföljning av väntetider i cancervården som Socialstyrelsen genomför för patientgrupper (prostatacancer, tjock- och ändtarmscancer och hudmelanom). Regionalt cancercentrum Syd Landstinget Kronoberg medverkar tillsammans med Landstinget Blekinge, Region Skåne och Region Halland i utvecklingen av Regionalt cancercentrum Syd vilket är av sex stycken cancercentrum i Sverige. 13

16 Måluppfyllelse God vård Investeringar Införandet av robotassisterad kirurgi har beslutats av landstingsstyrelsen 2011 och kommer att införas under Uppföljning öppna jämförelser I slutet av augusti presenterades öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet för tio cancersjukdomar. Kronoberg uppvisar generellt goda resultat när det gäller femårsöverlevnad efter cancersjukdom och ligger i topp när det gäller bröstcancer. Bland förbättringsområden noteras resultaten för tjock- och ändtarmscancer, där ett antal förbättringsåtgärder genomförs. Diabetes I budget 2011 finns beslut om att utveckla den medicinska fotvården. Följande åtgärder har genomförts: Kartläggning av förekomst av svårläkta sår. Sårombud finns på vårdcentralerna. > 5 vårdcentraler har besök av medicinsk fotvårdare någon dag/månad. Arbetet utformas så att sårombud och fotvårdare ska kunna utnyttja varandras kompetens. Sårpatienter på pilotvårdcentraler kommer att registreras i Kvalitetsregistret Rikssår. I takt med att fler fotvårdare rekryteras förbättras tillgängligheten och vården blir mer jämlik i länet. Nationella Diabetes registret Primärvården i Landstinget Kronoberg har en god täckningsgrad för det nationella diabetesregistret, NDR. Vårdcentralerna använder de data som samlas in i förbättringsarbeten. Under verksamhetsuppföljning våren 2011 fick vårdcentralerna redovisa på vilket sätt de har arbetat med data ur NDR. Stroke Andelen patienter som vårdas på stroke-enhet är närmare 100 procent i Ljungby och drygt 80 procent i Växjö. Andelen strokepatienter som vårdas på stroke-enhet i Växjö kommer att öka genom bättre flöden till rehabkliniken och öppenvårdsrehabteamet samt bättre interna rutiner på strokeenheten och tillämpning av överbeläggningsplanen. Antalet trombolyser, (blodproppsupplösande behandlingar) har ökat. Tiden från ankomst till behandling förkortats. 28-dagars dödlighet efter stroke är lägre än tidigare i Kronoberg och vi närmar oss riksgenomsnittet enligt en rapport i Öppna jämförelser som presenterats under Strokekoordinatortjänster är tillsatta på medicinklinikerna. Utbildningar till medarbetare genomförs och rutiner för vården på stroke-enhet har tagits fram. Dessutom pågår en översyn av rutiner för optimering av vårdkedjan från stroke-enhet till rehabkliniken samt för akutstrokekedjan; från 112-samtalet över eventuell trombolys till vård på en stroke-enhet. Logopedinsatserna på rehabkliniken har förstärkts. Uppdraget är att långsiktigt rehabilitera och följa upp patienter i primärvård och kommunala boenden. Under 2011 prövas möjligheten att bedriva hemrehabilitering med hjälp av ett multidisciplinärt team. Arbetet ska utvärderas. Den nationella strokekampanjen startade i oktober 2011 och ska pågå under tre år. Syftet med kampanjen är att öka allmänhetens kunskap om tidiga symtom på stroke. Målet är att halvera tiden från symtom till larm så att patienter får vård i ett tidigare skede. Det bärande budskapet i kampanjen är AKUT-testet, AKUT står för Ansikte, Kroppsdel, Uttal och Tid. Vård vid psykisk ohälsa Psykiatrisk öppenvårdsmottagning i alternativ driftform En privat öppenvårdsmottagning har upphandlats som komplement till landstingets psykiatriska vårdutbud. Uppdraget innefattar ej psykiatrisk tvångsvård, demens- eller psykosvård. 14

17 Måluppfyllelse God vård Utveckling mot öppnare vårdformer Landstingsstyrelsen fastställde 2010 en utvecklingsplan för vuxenpsykiatri. Målet är att skapa mer öppna vårdformer och minska behovet av slutenvård. Arbetet har under 2011 pågått för att genomföra planen. Förslag till genomförande av resterande delar av planen ska föreligga 1 april Trafikmedicinsk enhet Under våren 2011 genomfördes en kartläggning av var och i vilken omfattning körkortsutredningar utförs i Landstinget Kronoberg samt i övriga Sverige för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder som är i behov av körkort samt personer med kognitiv svikt/ demens/neurologiska sjukdomar. Verksamheten startade den 1 december 2011 inom habiliteringen inom primärvårds- och rehabcentrum. Målet är att öka kvalitet och tillgänglighet för körkortsmedicinska utredningar samt att förbättra tillgängligheten till övrig neuropsykiatrisk utredning och behandling. ISO-certifiering av rättspsykiatriska regionkliniken Arbete genomförs för att ISO-certifiera den rättspsykiatriska regionkliniken. Genom förberedelserna för certifiering har rutinerna förbättrats. Certifieringen av kliniken beräknas vara genomförd våren Barn- och ungdomars psykiska hälsa Under året har ett projekt pågått för att tydliggöra första linjens vård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa i åldersgruppen 6-18 år. Arbetet har utgått från barnets bästa, en jämlik och effektiv vård samt ett teambaserat, multiprofessionellt och kunskapsinriktat förhållningssätt. Ett syfte har också varit att nivåreglera verksamheten så att barn och ungdomar med psykisk ohälsa blir erbjudna vård på rätt vårdnivå. Projektet slutredovisades under hösten I november fattade landstingsstyrelsen beslut att inrätta den föreslagna enheten för första linjens vård. När enheten är i full drift kommer de krav som Socialstyrelsen ställer gällande en fungerande första linje för åldersgruppen 6-18 år vara uppfyllda. För att klara tillgängligheten för barn och unga med neuropsykiatrisk frågeställning har en arbetsgrupp parallellt med ovanstående tagit fram ett förslag till en förändrad organisation där tillgänglig kompetens används optimalt samtidigt som flödesprocessen blir tydlig, effektiv och har hög kvalitet. De mest sjuka äldre Våren 2010 beviljades landstinget och länets kommuner 13,3 miljoner kronor till en treårig försöksverksamhet Lokala team med samordningsansvar för de mest sjuka äldre i Kronobergs län. Det övergripande syftet med projektet är att uppnå ett förbättrat omhändertagande av de mest sjuka äldre. Projektet benämns idag Samordning för Linnea. Under 2011 har det i varje kommun bildats mångprofessionella lokala team med deltagare från både kommun och landsting. Till varje team har en processledare rekryterats. Handlingsplaner är framtagna för sex av åtta team. I varje kommun har det genomförts Framtidsverkstäder som fungerat som inspirationskälla och kick off för teamen. Ett pilotprojekt har påbörjats med syfte att undersöka om rätt personer identifieras och i vilken utsträckning den enskilde tackar ja till erbjudandet att ta del av insatser från teamet. Läkemedel Modell för läkemedelslogistik Inför 2011 bytte Landstinget Kronoberg, efter upphandling, distributör av läkemedel till slutenvård, primärvård och folktandvård. I stort sett alla beställningar av läkemedel görs nu via e-handelssystem vilket har bidragit till att vården kunnat få kontroll på kostnaderna för beställningar och i de flesta fall kunnat sänka dessa. Under året infördes nettopriser på upphandlade läkemedel. Under hösten 2011 fattades beslut om inköp av nytt lagerhanteringssystem för läkemedel. Systemet kommer att underlätta arbetet för beställarna och ger möjlighet till mer rationell lagerhållning. Systemet finns troligen på plats efter sommaren Läkemedelsanvändning Läkemedelskommittén tar fram en rekommendationslista, som stöd för läkemedelsförskrivningen vilket ger en grund för uppföljning. Hur läkemedel ordineras och hanteras har stor betydelse för patientsäkerheten. Det kan gälla olämpliga val av läkemedel och doseringar eller ordinationer som missuppfattas. 15

18 Måluppfyllelse God vård Fortbildning inom läkemedelsnära områden av läkare och annan personal fortsätter bland annat för att minska förväxlingsrisk av läkemedelslistor. Systematiska läkemedelsgenomgångar har genomförts på särskilda boenden. Läkemedelsavstämningar på vårdavdelningar har diskuterats och projekt för detta har påbörjats. Läkemedel som står för 90 procent av enheters läkemedelsförskrivning som är förstahandsrekommenderade läkemedel kan användas som en jämförelse för likartade enheter, till exempel inom vårdvalet för att värdera hur förskrivningen följer rekommendationerna. Rekommendationerna gäller främst så kallade allmänläkemedel vilket medför att jämförelsen främst är relevant för de olika vårdvalsenheterna. Kronobergs mått på DU90 procent är strängare än många andras då det enbart mäter förstahand rekommenderade läkemedel samt har en relativt smal rekommendationslista. Variationen på måttet för vårdcentralerna är mellan procent. Fem vårdcentraler ligger under 75 procent och bör aktivt arbeta med att höja nivån. Det finns stora skillnader mellan olika vårdcentraler i andel personer över 80 år med 10 eller fler läkemedel, respektive 3 eller fler psykofarmaka. Variationen är procent respektive 5-11 procent. Detta beror delvis på en reell skillnad, men även olika andel patienter med ApoDos och olika väl förda läkemedelslistor kan påverka. Under 2011 har läkemedelsgenomgångarna kompletterats med utbildning till vårdpersonal i direkt anslutning till genomgångarna. Utbildning och information för att minska onödig antibiotikaförskrivning Under 2011 har den lokala Stramagruppen (Strama = samverkan mot antibiotikaresistens) arbetat för en rationell antibiotikaanvändning och att nå målen i patientsäkerhetssatsningen Inom slutenvården arbetar Strama gemensamt med infektionskliniken. En antibiotikakonsult har börjat besöka slutenvårdens kliniker för dialog om antibiotika samt för att ge råd om förskrivning. Barn upp till 6 år med luftvägsinfektion som behöver medicinsk behandling ska i högre utsträckning behandlas med V-pencillin. Andelen har successivt ökat och är nu 63 procent, måltalet är 80 procent. Under 2011 har förskrivningen av antibiotikarecept minskat till 375 recept/1000 invånare/år. Målet är 250 recept/1000 invånare år Samverkan Sedan 2008 har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting tecknat överenskommelser om gemensamma långsiktiga strategier för att stärka strukturerna för en kunskapsbaserad verksamhet. De överenskommelser som träffats inom olika områden ställer krav på samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Nationella medel har ställts till förfogande. I den överenskommelse som träffades i januari 2011 åläggs huvudmänen att i en plan redovisa hur de avser att säkerställa ett långsiktigt åtagande efter det att de nationella medlen upphört. Som ett led i detta arbete har chefsnätverket utökats med fem centrumchefer och chefen för FoU Kronoberg. Nätverket har bytt namn och benämns idag Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Övergripande mål innebär mesta möjliga samhällsnytta av gemensamma resurser. Tre tvärprofessionella grupper har skapats, en för barnoch ungdomar, en för vuxna samt en för äldre. Grupperna är bemannade med medarbetare från landstinget och länets kommuner. I samverkan med Linneuniversitetet har en utbildning planerats Ledarskapets betydelse för utvecklandet av en evidens- och kunskapsbaserad verksamhet. Utbildningen erbjuds till 25 chefer inom landstinget och länets kommuner. Utbildningen kommer att upprepas 2013 och Under hösten genomfördes en utbildningsdag om brukarmedverkan. Kunskap till praktik Under året har Gemensamma riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län arbetats fram. Ett arbete pågår med att komplettera de gemensamma riktlinjerna med samverkansavtal mellan socialtjänst, beroendevård, psykiatri, primärvård och kriminalvård. Fortbildningar har genomförts med olika inriktning riktade dels 16

19 Måluppfyllelse God vård till personal inom området men också utbildningar till personal som arbetar i verksamheter vars primära uppgift är annat än missbruk och beroende men som i sitt arbete kommer i kontakt med gruppen. Inom samma område startade i slutet av året ett nytt projekt, Stöd till missbrukande föräldrar. Lärande i samverkan: LISA Landstinget och länets kommuner har, efter ansökan 2011, beviljats medel för att ytterligare förstärka kompetensen inom det psykiatriska vårdområdet. Utbildningarna kommer att genomföras under Stimulansmedel för bättre vård och omsorg om den äldre Under 2011 tilldelades också landstinget stimulansmedel för bättre vård och omsorg om de äldre. Pengarna har bland annat använts till Läkemedelsgenomgångar, Linneaprojektet, hemlinjen i Alvesta, demensvård och förebyggande arbete tillsammans med länets kommuner. Asylsökande och flyktingars hälso- och sjukvård Landstinget Kronobergs har i uppdrag att säkerställa medverkan till en effektiv etableringsprocess, förbättra rutiner för återsökande av vårdkostnader för asylsökande och nyanlända flyktingar samt medverka till att säkerställa hälso- och sjukvården för barn och dess familjer under asyl/flyktingprocessen. Under året har landstinget samverkat med flera aktörer för att effektivisera etableringsprocessen. Länsövergripande och lokala överenskommelser har träffats. Arbetet har uppmärksammats på nationell nivå. Implementering av nya rutiner för återsökning av vårdkostnader pågår och ett IT-stöd är under utveckling. Vårdkostnader har i större utsträckning återsökts från Migrationsverket. Landstinget ingår i ett nationellt nätverk för återsökning av vårdkostnader. Samverkan sker i länet om hälsoundersökningsrutiner, ensamkommande barn, sexuell hälsa och barn med uppgivenhetssymtom. Samlad information angående vård av personer från andra länder finns numera på landstingets hemsida. 17

20 Måluppfyllelse god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nyckeltal Mål Resultat 2011 Andel barn 0-6 år behandlade med penicillin V av alla som behandlats med luftvägsantibiotika (Kronoberg) Följsamhet till rekommenderade läkemedel inom dygnsdoser -90 % Andelen 80 år och äldre som använder 10 eller fler läkemedel samtidigt Andelen 80 år eller äldre som använder 3 eller fler psykofarmaka samtidigt Andel patienter som är med i Nationella Diabetesregistret NDR, täckningsgrad Andel patienter med misstanke om cancer som fick komma på ett läkarbesök inom 30 dagar Andel strokepatienter som vårdats på stroke enhet Växjö Andel strokepatienter som vårdats på stroke enhet Ljungby Ökad andel behandlade med penicillin V av alla som behandlats med luftvägsantibiotika Ökad andel förskrivna enligt läkemedelskommitténs riktlinjer Resultat Bedömning % 60 % Mål uppnått 73,8% 74% Ingen förändring Minskande andel 19,2% 19 % 6 Ingen förändring Minskande andel 8,8% 8,5 % Ingen förändring Ökad täckningsgrad 97% 97 % Ingen förändring 100 % 100% i.u Mål uppnått 100 % 80% 82,5 % 7 Mål ej uppnått 100 % 100% 82,5 % 8 Mål uppnått 6 Enligt styrkortsdefinition, vilken skiljer sig från definition i öppna jämförelser. 7 Avser både Växjö och Ljungby. 8 Avser både Växjö och Ljungby. 18

21 Måluppfyllelse God vård Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsarbetet handlar om att uppmärksamma risker och förebygga negativa händelser genom ett metodiskt arbete i vardagen. Under 2011 har Landstinget Kronobergs patientsäkerhetsarbete präglats av långsiktighet och systematik. Arbetet har ett uttalat patientfokus där patienternas erfarenheter tillvaratas. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande, kvalitetsbristkostnaderna minskar och resurser kan frigöras för annan vård. I avsnittet beskrivs hur Landstinget Kronoberg under 2011 har arbetat med att prioritera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Sist redovisas en sammanfattning av nyckeltalen inom området. Landstinget Kronoberg har under 2011 fortsatt att prioritera patientsäkerhetsarbetet. Satsningarna syftar till att minska skador i vården genom att förebygga olika typer av infektioner. Verksamheten har under 2011 arbetat med att säkra läkemedelsanvändningen i vårdens övergångar, förebygga fallskador och trycksår i samband med vård. I den fortsatta satsningen på patientsäkerhet har ett nätverk av medarbetare inom de olika verksamheterna etablerats för att arbeta med händelseanalyser, avvikelsehantering och verksamhetsspecifika uppgifter. Arbete med att ytterligare förbättra hanteringen och analysen av anmälningar till patientskadeförsäkringen har påbörjats. Rutiner och ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbete har fastställts av Landstingsstyrelsen, vilket också ska fungera som början på ett ledningssystem. Bedömning enligt triage ger en ökad patientsäkerhet. Under 2011 infördes METTS, ett triagesystem som syftar till att öka patientsäkerheten, vid båda akutmottagningarna samt ambulansen. Patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskulturenkät genomfördes i september Undersökningen har syftat till att mäta säkerhetskulturen, det vill säga chefers och medarbetares attityd till och uppfattning om patientsäkerhet. Svarsfrekvensen var 54,4 procent var den 51,3 procent. Resultatet för landstinget har inte förändrats sedan förra mätningen Resultatet visar att det finns en bra öppenhet i kommunikationen och att återföringen av och kommunikationen kring avvikelser fungerar bra. Allra bäst resultat redovisas gällande det interna samarbetet inom enheterna. Senior Alert Som en del i satsningen för att förbättra vården av de mest sjuka äldre breddinfördes kvalitetsregistret Senior Alert under Generell information om deltagande i kvalitetsregister och riktlinjer är framtagna och godkända. Från och med årsskiftet deltar alla relevanta verksamheter förutom IVA. Ett spridningsseminarium hölls i mars och ett i september där personal från alla länets kommuner deltog tillsammans med personal från CLV och Ljungby. Mål för andel registrerade patienter äldre än 65 år är 80 procent. Andel patienter som registrerats har varierat mellan 6-74 procent. 100 procent av alla registrerade patienter ska riskbedömas och årgärder vidtas. Av riskpatienterna har åtgärder genomförts vad gäller fallprevention mellan procent, tryckprevention mellan procent och nutrition mellan procent. En medicinavdelning på centrallasarettet har uppnått alla mål. Alla avdelningar har upprättat handlingsplaner för förbättringsarbeten. Svenska palliativregistret Så gott som 100 procent av antalet dödsfall registreras. Kronobergs län intar en andra plats i landet när det gäller att registrera flest dödsfall procentuellt sett från sjukhusen. De flesta avdelningar har handlingsplaner för förbättringsarbeten. Följsamhet till basala hygien och klädregler Vårens mätning omfattade både hygienrutiner och klädregler. 91 procent av medarbetarna i Kronoberg följer klädreglerna, jämfört med 89 procent i riket. 56 procent av medarbetarna följer alla hygien och klädregler jämfört med 64 procent i riket. Det är framför allt åtgärden att sprita händerna före kontakt med patienten som kan förbättras. Resultaten återförs till varje avdelning. 19

22 Måluppfyllelse God vård Tandvård Andelen undersökta patienter inom tandvården med signerad hälsodeklaration samt andel patienter inom tandvården som riskbedömts visar inte någon förändring jämfört med Uppföljning på individnivå görs på respektive klinik. Uppföljning av avvikelser Landstinget Kronoberg har under 2011 fortsatt arbetet med att utbilda, handleda och utveckla användningen av avvikelsesystemet Synergi. Synergi infördes den 1 januari 2008 och antalet registreringar mäts. Alla medarbetare i Landstinget Kronoberg har ett ansvar och en skyldighet att rapportera risker och avvikelser. Rapporteringen varierar mellan olika verksamheter. Under 2011 har cirka avvikelser registrerats vilket är i nivå med vad som redovisades för Benägenheten att registrera avvikelser i synnerhet beträffande diagnos och behandling behöver öka. Det är viktigt att bearbetningen genomförs så fort som möjligt efter att avvikelsen är rapporterad och att detta återkopplas till medarbetare. Under 2011 avslutades 78 procent av registrerade avvikelser inom tre månader. Avvikelsehantering är en del av säkerhetskulturen och hur väl den fungerar är ett mått på mognaden i organisationen. Fortfarande finns rapportering av vårdrelaterade avvikelser som brister i diagnos och behandling. Vårdrelaterade infektioner Vårens mätning 2011 av förekomsten av vårdrelaterade infektioner visade att 9,2 procent av patienterna inom den somatiska vården i Sverige drabbas av en vårdrelaterad infektion. Landstinget Kronobergs resultat var 8,7 procent, vilket är ett sämre resultat än 2010, (våren 7,7 procent och hösten 6,6 procent). Arbete pågår för att minska urinvägsinfektioner genom att minska kateteranvändning. Sedan våren 2011 finns en Stramakonsult på deltid som arbetar med rådgivning angående antibiotika i sluten vård. Detta arbete har förbättrat antibiotikaanvändningen. Vårdskador Vårdskademätning enligt metoden Global Trigger Tool, (GTT), har fortsatt och utvecklats under året. Under 2011 granskades 360 slumpvis utvalda journaler varvid 40 vårdskador identifierades i huvudsak vårdrelaterade infektioner och andra komplikationer. Av dessa vårdskador är sannolikt en del undvikbara. Arbete med datastöd för att möjliggöra granskning av större mängder journaler pågår. Anmälningar Patientskadeförsäkringen (LÖF Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) Patienter som råkar ut för vårdskador kan få ersättning genom en skadeanmälan till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Under 2011 anmäldes 168 fall vilket är ungefär samma antal som motsvarande period Anmälningarna domineras av händelse inom opererande specialiteter. Knappt hälften av anmälningarna resulterade i ersättning till patienten. För att få ersättning från patientförsäkringen måste skadan ha gått att undvika. Varje anmälan registreras i avvikelse systemet. Lex Maria När en patient drabbas av en allvarlig vårdskada i landstinget ska detta skyndsamt utredas med en formell händelseanalys. Lex Maria anmälningar till Socialstyrelsen görs när någon patient skadats eller utsatts för risk för skada på grund av misstag i vården som fördröjningar, feldiagnos/behandling eller liknande. Samtliga fall av självmord bland personer som haft någon kontakt med sjukvården 4 veckor före händelsen skall också anmälas. Under 2011 gjordes 39 Lex Maria anmälningar vilket är i nivå med antalet Antalet Lex Maria anmälningar är inte ett mått på patientsäkerhet i sig men möjligen på patientsäkerhetskulturen, det vill säga ett klimat där negativa händelser identifieras och utreds. I de flesta fall som anmäls anser Socialstyrelsen att 20

23 Måluppfyllelse God vård Landstinget Kronobergs utredningar och åtgärdsförslag är tillräckliga och ärendet kan avslutas. Under 2011 resulterade inget fall i en vidareanmälan till Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd, HSAN. Patientnämnden Patientnämnden utgör en resurs i landstingets patientsäkerhetsarbete och under året har detta arbetet utvecklats i samverkan med landstingets verksamheter. Samarbetet med de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i länets kommuner har också utökats. Informationsinsatser har genomförts för att öka medborgarnas, hälso- och sjukvårdspersonalens och andra berördas kännedom om patientnämndens verksamhet. Information om patientnämnden finns även på 1177.se. Patientärenden Patientnämnden har under året registrerat 558 ärenden. Typ av ärende Vård och behandling Bemötande Kommunikation Organisation, regler, resurser Övrigt Summa Iakttagelser från patientnämndens ärenden år 2011: Synpunkter inom områdena bemötande och vård/behandling hänger till stor del samman. Flera patienter beskriver att helhetsansvar för patientens totala livssituation saknas. Många patienter upplever att de hamnar i underläge. Vidare beskriver patienten en känsla av att inte bli trodd, att bli ifrågasatt och att inte få vara delaktig. Många exempel finns som visar att patienternas erfarenheter och synpunkter tas tillvara i vården och att dessa leder till positiva förändringar i verksamheten. Tandvården har ett fåtal ärenden liksom tidigare år. Dessa berör ofta patientens ekonomi. Länets kommuner svarar för tolv ärenden. Stödpersonsverksamhet Patientnämnden utser stödpersoner till patienter inom psykiatrisk tvångsvård och till patienter som tvångsvårdas enligt smittskyddslagen. 27 patienter hade vid årets slut stödperson. Under året har 14 nya stödpersoner förordnats av patientnämnden. Sjukskrivningsmiljarden 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden för att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården. Sjukskrivningsmiljarden fördelas i två delar. En rörlig del som är relaterad till antalet minskade sjukskrivningar och en villkorad del som är relaterad till specifika förbättringskrav. För 2011 ställdes krav på att; ett ledningssystem på vårdenhetsnivå ska finnas, handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess ska vara genomförd, 80 procent av de medicinska underlagen ska vara korrekt ifyllda, 90 procent av de medicinska underlagen ska skickas elektroniskt till Försäkringskassan, en elektronisk fråga och svarsfunktion kopplad till det elektroniska läkarintyget ska finnas, en plan för att uppnå 100 procent överförda elektroniska läkarintyg ska upprättas, landstinget ska leverera fördjupade medicinska utredningar till Försäkringskassan (TMU: teambaserade medicinska utredningar/slu: särskilt läkarutlåtande). Ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen (mål och rutiner) på vårdgivarnivå har under året implementerats på verksamhetsnivå till 75,5 procent (målet var 70 procent). Handlingsplanen för en jämställd sjukskrivning har genomförts under 2011 och fortsätter under Utbildningsinsatser har genomförts i syfte att förbättra kvaliteten i läkarintygen och hur läkarintyg skickas elektroniskt till Försäkringskassan, (infört oktober 2011), samt hur ärendekommunikationen fråga och svar fungerar, (infört december 2011). Landstinget Krono- 21

24 Måluppfyllelse God vård berg har under 2011 levererat 104 stycken fördjupade medicinska utredningar till Försäkringskassan (23 stycken SLU och 81 stycken TMU). Tjänsten har köpts genom avtal med Rygginstitutet i Växjö. Våren 2011 kom besked att Landstinget Kronoberg var ett av nio landsting som klarade samtliga specifika krav som ställdes för att få del av sjukskrivningsmiljarden Vi tilldelades sammantaget 13,7 mkr. 55 procent av de granskade medicinska underlagen var korrekt ifyllda. Delar av de specifika kraven som Landstinget Kronoberg måste uppfylla för att få del av sjukskrivningsmiljarden 2011 är redovisat till Socialstyrelsen och Försäkringskassan och resultat av måluppfyllelse kommer under våren För den rörliga delen av sjukskrivningsmiljarden 2011 tilldelades Landstinget Kronoberg 6, 1 miljoner kronor. Med elektroniska sjukskrivningsintyg uppnås en trygg och säker hantering vilket gynnar patienterna. Införandet av elektroniska sjukskrivningsintyg har gått bra i Landstinget Kronoberg. 92 procent av intygen skickades elektroniskt i länet i november, visar Försäkringskassans första rapport. Rehabiliteringsgarantin Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse för 2011 om en rehabiliteringsgaranti i syfte att stödja personer med ångest, depression, stress eller en långvarig smärta i axlar nacke och rygg. Målet är snabb återgång i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Efter att en medicinsk bedömning gjorts ska de patienter som är i behov av rehabilitering erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller multimodal rehabilitering (MMR sammansatta åtgärder genomförda av flera professioner. Behandling som motsvarar kraven enligt rehabiliteringsgarantin erbjuds idag vid flertalet av länets vårdcentraler och vid några specialistenheter. Flera medarbetare har utbildats i KBT- steg ett och steg två och några har fått handledarutbildning. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har genomgått specifika utbildningar. Under 2011 har 168 kvinnor och 46 män med smärta fått multimodal rehabilitering samt 258 kvinnor och 121 män med lättare psykisk ohälsa har behandlats med KBT/IPT (interpersonell terapi). Flera åtgärder för att förbättra kvalitén i rehabiliteringsgarantins behandlingar pågår. E-Hälsa Den nationella strategin för e-hälsa har fokus på att utveckla och införa fler internettjänster till invånare och patienter samt att utveckla fler vårdgivartjänster som stödjer samverkan mellan vårdgivare över organisatoriska gränser. Arbetet har fortgått för att uppnå målen i den nationella e-strategin för vård och omsorg i samverkan med andra aktörer. Ett nytt samverkansavtal om e-hälsa har undertecknats mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg i syfte att förbättra patientsäkerheten och samverkan i vårdkedjan Patienter och närstående ska få tillgång till bra hälsoinformation och bli mer delaktiga i sin vård. Samtidigt ska medborgare kunna lita på att landstinget hanterar den registrerade informationen på ett säkert och effektivt sätt samt skyddar den personliga integriteten. Landstinget Kronoberg medverkar i det nationella arbetet med att utveckla information och råd om hälsa och vård på webbplatsen 1177.se, bland annat med regionala tillägg och kontaktuppgifter till olika mottagningar som även omfattar jämförelsetjänst. Arbete har påbörjats för att kunna erbjuda ombokning till mammografiundersökning via webben. Personal ska få tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerhet och underlättar det dagliga arbetet. Här har bland annat arbete genomförts för att införa elektronisk överföring av medicinskt underlag från journalsystemet till Försäkringskassan vid sjukskrivningar. Samverkan med länets kommuner och privata vårdgivare har bland annat handlat om att införa e-tjänstekort för säker anslutning. Några av länets kommuner använder landstingets journalsystem i sin hemsjukvård och alla utom en kommun använder landstingets system för avvikelsehantering. 22

25 Måluppfyllelse God vård Medborgarna ska få större möjlighet till demokratiskt inflytande och ökad valfrihet. Arbete har genomförts för att kunna inrätta en så kallad e-panel under hösten inom ramen för medborgardialogen. Under våren infördes möjlighet till listning i vårdvalet via Mina vårdkontakter. Säker vård Nyckeltal Mål Resultat Resultat Bedömning Antal registrerade avvikelser Ökat antal >8500 >8500 Ingen förändring Antal registrerade avvikelser varav antal avvikelser Patient/Drift/-relaterade varav andel avslutade inom tre månader Andel vårdrelaterade infektioner Andel vårdskador Andel undersökta patienter inom tandvården med signerad hälsodeklaration Andel patienter inom tandvården som riskbedömts Andel sjukskrivna över 2 månader med aktuell rehabiliteringsplan kvinnor, primärvård Andel sjukskrivna över 2 månader med aktuell rehabiliteringsplan män, primärvård Andel sjukskrivna över 2 månader med aktuell rehabiliteringsplan kvinnor, rehabkliniken/smärt rehab Andel sjukskrivna över 2 månader med aktuell rehabiliteringsplan män, rehabkliniken/smärtrehab Andel sjukskrivna över 2 månader med aktuell rehabiliteringsplan kvinnor, psykiatri Andel sjukskrivna över 2 månader med aktuell rehabiliteringsplan män, psykiatri Ökat antal 78% i.u Jämförelse saknas Minskat antal 8,7% 6,9 % Ökad andel Minskat 11% Jämförelse antal saknas 100 % 85% 87 % Ingen förändring 100 % 88% 87 % Ingen förändring 80 % 43,2% 43 % Mål ej uppnått 80 % 29,3% 18,1 % Ökar 95 % 100% 100 % Mål uppnått 95 % 100% 100 % Mål uppnått 80 % 27,9% 9,2 % Mål ej uppnått 80 % 29,4% 11,2 % Mål ej uppnått 23

26 Måluppfyllelse God vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientens behov, förväntningar och värderingar, och att detta vägs in i beslut om behandling. I avsnittet beskrivs hur Landstinget Kronoberg förhåller sig till riket i den nationella patientenkäten samt vårdbarometern. Fortsatt högt resultat i den nationella patientenkäten Resultatet från den tredje nationella patientenkäten inom primärvården visar att kronobergarna fortsätter att vara mycket nöjda med sin vårdcentral. Patienter är framför allt nöjda med bemötandet, delaktighet och tillgänglighet. De anger att de har högt förtroende för läkaren, har fått sitt behov av sjukvård tillgodosett samt rekommenderar mottagningen till andra. Trenden under de tre år patientenkäten genomförts är tydlig med ett generellt allt bättre resultat. Vårdcentralerna har blivit mycket bättre på att informera om förseningar som gör att patienten får vänta, men här kan man förbättra resultatet ytterligare. Sveriges bästa barnsjukvård Kronoberg har Sveriges bästa resultat i nationella patientenkätens mätning av barnsjukvården. Patienterna ger goda betyg för bemötande, känner stort förtroende för personalen och upplever att det finns bra utrymme för föräldramedverkan. Kronoberg placerar sig genomgående över riksgenomsnittet i enkätens olika områden. Indikatorer som bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och att rekommendera enheten till andra får alla goda resultat. Näst högst förtroende i vårdbarometern Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården. Vårdbarometern renodlades 2010 till att bli en medborgarenkät. Resultatet av 2011 års enkät visar bland annat att Kronoberg har näst högst värden på frågan om man anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver och förtroende för sjukvården som helhet. Kronobergarna har näst högst förtroende för såväl primärvården som för sjukhusvården. Halland har bättre förtroende för primärvården medan Örebro har bättre förtroende för sjukhusvården. När det gäller andel som anser att väntetiderna är rimliga placerar sig Kronoberg på tredje plats, efter Kalmar och Gotland. Särskilt noterbart är utvecklingen av primärvårdens resultat. Under de senaste sju åren har förtroendet för primärvården i länet gått från lägst i landet till näst högst förtroende i landet. VÅRDBAROMETERN 2011 Halland Kronoberg Västerbotten Kalmar Gotland Östergötland Stockholm Jönköping Örebro Västra Götalandsregionen Sverige Blekinge Uppsala Sörmland Norrbotten Jämtland Dalarna Skåne Gävleborg Västmanland Värmland Västernorrland % Tillgång till sjukvård Förtroende för sjukvården 24

27 Måluppfyllelse God vård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Patienten ska inom rimlig tid få den vård som han eller hon behöver. Begreppet omfattar såväl befolkningens förväntningar som faktiska väntetider och tillgänglighet. I avsnittet hälso- och sjukvård i rimlig tid beskrivs handlingsplanen för förbättrad tillgänglighet som beslutats av landstingsstyrelsen samt Landstinget Kronobergs tillgänglighet inom fastställda fokusområden. Sist redovisas en sammanfattning av nyckeltalen inom området. Handlingsplan Ledning och styrning med fokus på tillgänglighet: Klinik-, centrum- och landstingsledningar följer regelbundet upp vårdgarantin och genomför åtgärder. Medicinska indikationer vård på rätt och lika grunder: Medicinska kommittén har i uppdrag att gå igenom nationella indikationer och utforma lokala medicinska riktlinjer. Under 2011 har det tillkommit 10 nya nationella indikationer inom ett flertal områden. Remisshantering för att underlätta vårdflödet: Vårdöverenskommelserna har reviderats med en arbetsfördelning mellan primärvården och klinikerna med målet att ha rätt patient på rätt vårdnivå. En remiss skickas inom tre arbetsdagar från beslut och bedöms samt prioriteras sedan inom fem arbetsdagar från mottagandet. Inom barn och ungdomspsykiatrin har problem funnits i remissflödet. Det har åtgärdats under Rutiner för väntande från väntetider till produktionsplanering: En revidering av rutinerna för medarbetare inom primärvården och specialistvården genomfördes under hösten. Det har resulterat i att rutiner för medarbetare som arbetar med barn- och ungdomar med psykisk ohälsa har utarbetats och fastställts. Kartläggning av produktions- och kapacitetsplaneringen slutfördes under Kartläggningen visar att samtlig verksamhet arbetar med produktions- och kapacitetsplanering men målet tre månaders planering är ännu inte uppnått. En körevision utförs varje månad Uppföljning av väntetider- information för ledning och styrning: En automatisk överföring av data till den nationella databasen genomfördes vid höstens mätning av telefontillgängligheten och läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Arbetet med automatisk överföring av data inom specialistvården pågår. Varje månad analyseras tillgänglighetsstatistiken och resulterar i åtgärder för att uppnå vårdgarantin och kömiljardens värden. Information och kommunikation kunskap och stöd: Information- och kommunikationsplanen har reviderats under Information till allmänheten lämnas löpande i kanaler som landstingskatalogen, Det goda livets magasin, webben och vid öppet hus till allmänheten. Information till patienterna lämnas om väntetider och uppfyllande av målen för kömiljarden i kallelser, vid besök och inför behandling. Processutveckling effektiva vårdflöden: Struktur och rationaliseringar för att uppnå goda resultat pågår kontinuerligt. Som exempel kan nämnas processöversyner, serieoperationer och utökad poliklinisk kirurgi. Förändrade inskrivnings- och utskrivningsrutiner sparar vårddygn och minskar infektionsrisken för patienter. Telefontillgänglighet samma dag Jämfört med riket redovisar Landstinget Kronoberg bäst telefontillgänglighet till länets primärvård. Vid höstens mätning av telefontillgängligheten uppnådde Landstinget Kronoberg 99,56 procent besvarade samtal för första gången. 25 enheter hade 100 procent tillgänglighet och lägsta värde var 98 procent för två enheter. Läkarbesök inom närsjukvården inom 7 dagar När det gäller tillgängligheten till första besök på vårdcentral redovisar Landstinget Kronoberg att 94,6 procent fått en tid till besök inom sju dagar vilket är högre än rikets 25

28 Måluppfyllelse God vård genomsnitt. Resultatet är Kronobergs bästa resultat sedan mätningarna började. Endast fem vårdcentraler ligger under 90 procent. Besök hos specialist inom 60 dagar I december 2011 hade 88,49 procent av de patienter som väntar på ett mottagningsbesök i den planerade specialiserade vården väntat mindre än 60 dagar. Det är en förbättring med 5,21 procent jämfört med föregående år. Besök hos specialist inom 90 dagar Vid avstämningen i december 2011 fick 96,9 procent av patienterna komma till ett specialistbesök inom vårdgarantins tidsgränser. Landstinget Kronoberg hade 2011 den bästa tillgängligheten inom kömiljardens gränser vad gäller besök hos specialistläkare. Medelvärdet för året var 84 procent som kan jämföras med rikets medelvärde på 73 procent. Behandling inom 60 dagar I december 2011 hade 72,81 procent av de patienter som väntar på en operation/ behandling till den planerade specialiserade vården väntat mindre än 60 dagar. Behandling inom 90 dagar I december 2011 redovisas att 91,59 procent av patienterna fick komma till behandling/operation inom vårdgarantins tidsgräns. Jämfört med riket placerar sig Landstinget Kronoberg på tionde plats. Kömiljarden Förutom att vård och behandlingsgarantin innebär en klar förbättring för patienterna har landstingen fått del av den så kallade kömiljarden. Landstinget Kronobergs fick under 2011 den tredje högsta ersättningen per invånare i landet. Pengarna har fördelats utifrån den genomsnittliga andelen väntande under respektive mätperiod. Totalt fick landstinget 53 miljoner kronor, uppdelat på besök 35,2 miljoner kronor respektive behandling/operation 17,8 miljoner kronor. Akutvårdsgarantin Under 2011 har arbetet med att införa en akutvårdsgaranti på akutmottagningarna på CLV, centrallasarettet i Växjö och LL, Ljungy lasarett pågått. Målsättningen är att nå en maximal vistelsetid "dörr till dörr" för patienterna på 4 timmar. Under våren gjordes en analys av de faktorer som påverkar handläggningstiderna. Akutprocessen är komplex med många faktorer påverkar akutprocessen. De viktigaste är: läkarnärvaro, läkarkompetens, patienter på fel vårdnivå, väntetid till röntgen/röntgensvar samt vårdplatsbrist. Diagramet visar aktuell statistik för respektive klinik. Generellt har en förbättring skett under andra halvåret. En bidragande orsak är en ökad medvetenhet i alla led. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa Antalet patienter som väntat mer än 30 dagar på besök ökade under första halvåret. I augusti vidtogs åtgärder inom barn och ungdomspsykiatrin vilket resulterade i att antalet väntande minskade markant och härefter har andelen inom 90 dagar legat mellan 97 procent och 100 procent. Andel patienter som väntat mindre än 30 dagar till fördjupad utredning har varierat mellan procent, medan motsvarande variation för behandling har varit procent. Under hösten upphandlades 65 fördjupade utredningar i syfte att kunna uppfylla den förstärkta vård- och behandlingsgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. 26

29 Måluppfyllelse God vård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål Resultat 2011 Resultat 2010 Bedömning Andel besvarade samtal vid telefon för rådgivning eller tidsbeställning på vårdcentral motsvarande 0 dagar till kontakt Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som fick komma på ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar (vårdval totalt) Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som väntat mindre än 90 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård 100 % 99,56% 98 % Mål uppnått 100 % 94,6% 92 % Mål uppnått 100 % 96,9% 98,1 % Mål uppnått Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som väntat mindre än 60 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård Mål saknas i budget ,49% 83,28% Mål saknas Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som väntat mindre än 90 dagar på behandling (och undersökning) inom planerad specialiserad vård 100 % 91,59% 94 % Mål uppnått Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som väntat mindre än 60 dagar på behandling (och undersökning) inom planerad specialiserad vård Mål saknas i budget ,81% 73,5% Mål saknas Andel patienter som omfattas av vårdgarantin inom BUP som fått ett läkarbesök inom 30 dagar Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin inom BUP som väntat mindre än 30 dagar av antal väntande till fördjupad utredning. 31 patienter väntat > 30 dagar. Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin inom BUP som väntat mindre än 30 dagar av antal väntande till behandling. 16 patienter väntat > 30 dagar. 100 % 98% 100 % Mål uppnått 100 % 31% 77 % Mål ej uppnått 100 % 33% 77 % Mål ej uppnått 27

30 Måluppfyllelse God vård Jämlik hälso- och sjukvård En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla invånare oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, hälsotillstånd, geografi, inkomst, utbildning, civilstånd, sysselsättning och yrke. I avsnittet beskrivs hur Landstinget Kronobergs arbete fortgår i syfte att tillhandahålla medborgarna en jämlik hälsooch sjukvård. Utifrån tidigare genomfört arbete har landstinget beviljats ytterligare en miljon kronor från Sveriges Kommuner och Landsting för att fortsätta arbetet med hållbar jämställdhet. Följande tre delprojekt påbörjades under hösten 2011: Jämställt bemötande. Patientnämnden undersöker hur ett bemötande bör vara så att båda könen upplever ett gott bemötande. En exempelsamling tas fram som sedan ska används i landstingets personalutbildningar. Slutredovisning sker till SKL i oktober 2013 Som ett led i det fortsatta arbetet har landstinget också undertecknat de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisations (CEMR) deklaration för jämställdhet. Därmed förbinder sig landstinget att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Förbättrad könsuppdelad statistik för att upptäcka ojämställdhet och möjliggöra jämställda politiska beslut och verksamhetsförbättringar. Jämställd tandreglering. En modell för hur ojämställdhet ska upptäckas och åtgärdas vid tandreglering håller på att utarbetas. 28

31 Måluppfyllelse God vård Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv hälso- och sjukvård innebär att de resurser som finns utnyttjas optimalt. Effektiviteten mäter landstingens måluppfyllelse/resultat i relation till kostnaderna. Vården utformas och utförs i samverkan mellan vårdens olika aktörer med hänsyn till svårighetsgrad och hur kostnadseffektiva åtgärderna är. Arbetet med vardagsrationaliseringar, strukturförändringar, finansiering och prioriteringar enligt den strategiska utvecklingsplanen syftar till att säkerställa en effektiv processorienterad hälso- och sjukvård. Utvecklings- och förbättringsarbete har pågått i hela organisationen för att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård. Under året har tillgängligheten till hälso- och sjukvården förbättrats. För att nå tillgänglighetsmålen har centrumen arbetat med bland annat kapacitets- och bemanningsplanering för att effektivisera processerna. Överbeläggningsplan och vårdplatskoordinator har också bidragit till ett effektivt utnyttjande av vård- platser. För att få en effektiv vård har också ett stort arbete genomförts för att nå säker läkemedelsförskrivning och för att förbättra patientsäkerheten - att göra rätt från början. Landstinget Kronoberg är ett av fyra landsting som uppvisar hög tillgänglighet, god kvalitet parat med låga kostnader. Det visar en ny rapport, Produktivitet och effektivitet i hälso- och sjukvård. Jämförelser mellan landsting, som publicerats av Sveriges Kommuner och Landsting. Enligt rapporten är gemensamma framgångsfaktorer för goda resultat att det finns en tydlig ledning och styrning samt fokus på uppföljning och jämförelser. I rapporten Öppna jämförelser 2011 redovisas några övergripande jämförelser av kostnader per invånare och kostnad per prestation. Diagrammet nedan visar landstingens faktiska kostnad per invånare för hälso- och sjukvård, totalt och för de olika verksamhetsgrenarna, exklusive tandvård, hemsjukvård och omstruktureringskostnader. 29

32 Måluppfyllelse God vård Genomsnittskostnaden för landstingens hälsooch sjukvård 2010, med avgränsningen ovan, var drygt kronor per invånare. Landstinget Kronoberg hade 2010 den näst lägsta nettokostnaden efter Östergötland och uppnår målet att vara på plats 1 7 i Öppna jämförelser. Diagrammet nedan visar kostnaden per DRGpoäng för den specialiserade somatiska vård exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, som invånarna i respektive landsting fått del av. Det är en indikator på vårdens produktivitet, det vill säga hur mycket vården presterar i förhållande till vad den kostar. Kostnaden avser konsumerad DRG-poäng oavsett i vilket landsting vården har getts. Kostnaden per konsumerad DRG-poäng är lägst i Kalmar som därför har den högsta produktiviteten. Kronobergs kostnad per DRG-poäng ligger högre än rikets och målet att vara på placering 1 7 i Öppna jämförelser uppnås därför inte. Forskare vid Karlstads och Linköpings universitet 9 har skapat ett totalindex som är en sammanvägning av samtliga indikatorer i Öppna jämförelser. Diagrammet till höger visar att Landstinget Kronoberg ligger på tredje plats efter Halland och Kalmar. När övergripande indikatorer som dödlighet, undvikbar slutenvård, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet, kostnader och områdesspecifika indikatorer vägs samman har Landstinget Kronoberg en relativt hög nivå för samtliga dessa. Öppna jämförelser 2011 Sjukvårdens kvalitet och effektivitet 9 Lars Witell och Mattias Elg, baserat på metodik som finns beskriven i Att Skapa Index (Witell och Elg 2008). 30

33 Produktionsöversikt Produktionsöversikt Landstinget Kronoberg följer kontinuerligt hur vårdstatistiken utvecklar sig i syfte att förbättra och effektivisera processer samt öka tillgängligheten för patienter. I följande avsnitt beskrivs en sammanfattning av analyser och slutsatser kopplat till 2011 års Produktionsstatistik. I slutet av avsnittet redovisas 2011 års produktions statistik för respektive verksamhet i Landstinget Kronoberg. Akutcentrum Den nya akutmottagningen i Växjö startade sin verksamhet i september I den nya enheten har skapats möjligheter för ett förändrat arbetssätt vilket innebär att onödig väntan för patienterna minimeras. För att styra patienterna rätt i vården har det tagits initiativ till att ta fram en triagehandbok. Av produktionsrapporten framgår att akutmottagningsbesöken i både Växjö och Ljungby har ökat under 2011 liksom beläggningen på akutvårdsavdelningen. Ett projekt för att stödja och utveckla vården för mångsökande patienter har under 2011 startats har inneburit fortsatt ökad belastning inom ambulansverksamheten. Produktionsrapporten redovisar att uppdrag med prioritet 2 har ökat kraftigt. Vidare har tillgängligheten för uppdrag med prioritet 1 försämrats under Utnyttjande av så kallade lättvårdsambulanser innebär i praktiken att samma vårdtjänst kan utföras till halverad kostnad. Behovet av ambulanstransporter kan därmed bättre tillgodoses inom samma ram. Nästan hälften av utomlänsuppdragen utförs av lättvårdsambulanserna vilket innebär en stor avlastning för akutambulanserna. Barn- och kvinnocentrum Under 2011 har ett projekt startats inom barn och ungdomspsykiatrin i syfte att öka undersökningar och behandlingar. För året redovisas en minskning av antal vårddagar och vårdtillfällen inom slutenvården för barn och ungdomskliniken samt neonatal hemsjukvård. I produktionsrapporten redovisas läkarbesök för vilka varit akuta besök på akutmottagning och varit akuta/- oplanerade besök på annan enhet. Siffrorna avser totalt antal läkarbesök inom barn och ungdomskliniken samt kvinnoklinken. Kirurgicentrum Så kallad avancerad specialistsjuksköterska har under 2011 prövats inom kirurgi och ortopedi i syfte att skapa en kontinuitet gällande det medicinska avdelningsarbetet. Det har resulterat i att arbetet med vårdplaner, läkemedelslistor och in/utskrivning genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Sjuksköterskor på skopienheten har, efter utbildning, börjat utföra gastroskopier och koloskopier vilket medfört bättre tillgänglighet och frigjort läkartid. I produktionsrapporten (se siffror under Kirurgicentrum) redovisar slutenvården en ökning av akuta vårddagar och akuta vårdtillfällen. Dessa hänförs till ökat medicinskt ansvar för ortopediska akutgeriatriska patienter. Sammantaget minskar medelvårdtiden som ett resultat av ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom vårdenheten. Även den genomsnittliga beläggningen minskade under 2011 och ett arbete med att utjämna belastningen mellan vårdavdelningar har påbörjats under året. För operationer i sluten vård redovisas en marginell minskning samtidigt som antalet operationer i öppen vård ökat. Jämfört med antalet väntande tyder den totala ökningen av antalet operationer på ett ökat inflöde, som i sin tur kan kopplas till ökningen av nybesök. Öppenvården redovisar under 2011 en fortsatt hög produktion. Jämfört med förändringen av antalet väntande tyder volymen för nybesök på att det totala remissinflödet ökat. Medicincentrum Införande av vårdplatskoordinator samt vidareutveckling av överbeläggningsplaner har resulterat i att beläggningen under 2011 blivit jämnare fördelad mellan klinikerna och överbeläggningen har minskat. Lungmottagningen på medicinkliniken, centrallasarettet i Växjö har infört gruppmottagningar (CPAP 10 ) vid det första läkarbesöket. Det har gjort att antalet besök har ökat med 75 procent. För detta arbete nominerades lungmottagningen till kvalitetssäkerhetspriset och fick ett hedrande andrapris. 10 CPAP: Continuous positive airway pressure. 31

34 Produktionsöversikt Medicinkliniken i Växjö har under 2011 arbetat med att säkerställa en högre kompetens i akutlinjen genom bland annat schemaförändringar. Detta har ökat kvaliteten i omhändertagandet av patienterna och även minskat inläggningsfrekvensen något vilket bidragit till bättre beläggning vilket redovisas i produktionsrapporten under medicincentrum. Överbeläggningsplan och vårdplatskoordinatorer är insatser som har genomförts under 2011 i syfte att skapa ett bättre vårdplatsutnyttjande och minska överbeläggningarna. Inom den medicinska verksamheten ökar antalet vårddagar något samtidigt som antalet vårdtillfällen minskar jämfört med 2010 (se siffror under medicincentrum i produktionsrapporten). Primärvård Inom ramen för Vårdval har Landstinget Kronoberg kunnat erbjuda ett vårdutbud som upprätthållit och förbättrat tillgängligheten och resulterat i en hög kundnöjdhet. Inom Vårdvalet har antalet besök under året ökat vilket kan härröras till högre läkarbemanning i den offentliga primärvården, start av två nya privata vårdcentraler och kraftig ökning av sjukgymnastbesöken. Baserat på produktionen vid vårdcentralerna producerades i snitt 1,38 läkarbesök per listad, med en variation på mellan 1,13 2,72 besök per listad. Inom ramen för antal besök hittills inom vårdvalet sker gradvis en förskjutning mot tyngre besök vilket i sig är en produktivitetstillväxt. Merparten av den producerade vården vid en vårdcentral konsumeras av de egna listade patienterna. Läkarbesöken på jourläkarcentralerna har åter ökat och den nedåtgående trend som redovisades för 2010 brutits. Antalet besök är nu något högre än Under 2011 genomförde varje kronobergare i genomsnitt 0,10 besök vid någon av länets två jourläkarcentraler. Det föreligger dock en stor variation mellan 0,03 0,18 per listad, i utnyttjandet mellan de olika vårdcentralerna. Generellt gäller att färre besök sker i takt med att avståndet till jourläkarcentralen ökar. Psykiatricentrum Vuxenpsykiatrin har under 2011 fokuserat på att fortsätta genomförandet av en utvecklingsplan i syfte att öka öppenvårdsinsatser, tillgänglighet, kontinuitet, mobilitet och samverkan med kommunerna. Arbetet har präglats av att upprätthålla en god personalplanering och samverkan mellan enheterna för att uppnå målen för både vårdgarantin och kömiljarden. Under 2011 har andelen öppenvårds- /dagsjukvårdsinsatser ökat. Samtidigt har slutenvårdsbeläggning varit förhållandevis hög. Patienterna har under 2011 erhållit en bättre vårdkontinuitet genom att vårdenheterna håller samman öppen och sluten vård. Detta leder i förlängningen till att färre patienter behöver komma via akutenheten. Rättspsykiatriska regionkliniken har präglats av en ökad efterfrågan på vårdplatser. Omvärldsanalyser och förfrågningar från kunder tyder på att kliniken befäster sin roll som en av de ledande rättspsykiatriska klinikerna i landet. Kliniken har rättspsykiatrisk öppenvård främst för patienter från länet men också från närliggande landsting. Totalt omfattas patienter per år av rättspsykiatrisk öppenvård. Antalet inskrivna patienter i slutenvård var 102 stycken under 2011 jämfört med 108 under Inskrivningarna ökar från bland annat Skåne och Blekinge men minskar från Kronoberg. Medicinsk service I enlighet med Landstingsstyrelsens beslut 2010 gällande fördjupat samarbete och tecknat samverkansavtal har verksamheten inom klinisk mikrobiologi samorganiserats med motsvarande funktion i landstinget Blekinge från september De nya samverkansformerna samt strukturen kommer att ge bättre förutsättningarna för den framtida medicinska servicen i sydöstra Sverige. 32

35 Produktionsöversikt Produktionen redovisas densamma eller något högre jämfört med motsvarande period föregående år. Den medicinska serviceverksamheten bidrar till att Landstinget Kronoberg uppnår målen gällande vård och behandlingsgarantin. Tandvård Något mindre patienttid och färre patienter orsakas av färre tandläkare 2011 jämfört med Satsningar har under 2011 gjorts på teamtandvård i syfte att patientgenomströmningen ska öka. Statistiken följs upp enligt bifintlig organisation och presenteras följaktligen uppdelat på centrum. Produktionsrapport Utfall Utfall jan - dec jan - dec Förändring Akutcentrum Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) Vårdtillfällen Medelvårdtid 11,4 11,3 0,10 Beläggning i % 90,3 90,1 11 0,20 DRG-produktion (DRG case-mix) 0,92 1,01-0,09 Antal besök Akutmottagning Totalt Centrallasarettet Ljungby Ambulansuppdrag Totalt Varav prio Varav prio Varav prio Varav prio Varav utomlänsuppdrag Varav behandling i hemmet Barn- och kvinnocentrum Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) Vårdtillfällen Medelvårdtid 3,69 3,99-0,30 Operationer i SV Beläggning i % 74,9 75,8-0,90 DRG-produktion (DRG case-mix) 0,78 0,77 0,01 11 Motsvarande statistik redovisad i årsredovisning 2010 avsåg endast akutgeriatriska kliniken (exkl. Akutvårdsavdelningen: avd 19) därav ny siffra. 33

36 Produktionsöversikt Utfall Utfall jan - dec jan - dec Förändring Barn- och kvinnocentrum forts Somatisk öppen vård Läkarbesök varav akuta varav nybesök Sjukvårdande behandling / besök annan vårdgivare Besök i dagsjukvård varav dagkirurgi varav dagmedicin exl dialyser varav dagendoskopier Kirurgicentrum Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) Vårdtillfällen Medelvårdtid 3,92 4,07-0,15 Operationer i SV Beläggning i % 89,7 91,4-1,70 DRG-produktion (DRG case-mix) 1,01 1,03-0,02 Somatisk öppen vård Läkarbesök varav akuta varav nybesök Sjukvårdande behandling / besök annan vårdgivare 0 Besök i dagsjukvård varav dagkirurgi varav dagmedicin exkl dialyser varav dagendoskopier Medicincentrum Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) Vårdtillfällen Medelvårdtid 5,3 5,2 0,10 Operationer i SV Beläggning i % 94,1 95,8-1,70 DRG-produktion (DRG case-mix) 0,79 0,75 0,04 34

37 Produktionsöversikt Utfall Utfall jan - dec jan - dec Förändring Medicincentrum forts Somatisk öppen vård Läkarbesök varav akuta 0 -varav nybesök Sjukvårdande behandling / besök annan vårdgivare Besök i dagsjukvård varav dagkirurgi varav dagmedicin därav dialyser varav dagendoskopier Vårdval Kronoberg Landstingsdriven verksamhet (inkl primärvårdsrehab) Läkarbesök varav jourbesök varav nybesök Besök annan vårdgivare varav vårdcentraler varav primärvårdsrehabilitering varav jourbesök Besvarade samtal TeleQ* Besvarade samtal sjukvårdsrådgivningen Psykiatricentrum Läkarbesök exkl flyktingpsyk och - varav akuta rättspsykiatri - varav nybesök Besök annan vårdgivare Besök i dagsjukvård Disponibla vårdplatser Vårddagar exkl permdagar Vårdtid i dagar Vårdtillfällen Medelvårdtid 23,1 23,2 0 35

38 Produktionsöversikt Utfall Utfall jan - dec jan - dec Förändring Rehabilitering Läkarbesök (Rehabdelen av Primärvårds- Besök annan vårdgivare och rehabcentrum, exkl Besök i dagsjukvård primärvårdsrehab) Vårddagar exkl permdagar Vårdtid i dagar Vårdtillfällen Medelvårdtid 38,5 35,9 Rättspsykiatri *** Disponibla vårdplatser obs exkl maxenheten Beläggning i % 102% 100% 2% Vårddygn Tandvård Antal frisktandvårdsavtal Patienttid / totalt arbetad tid 64% 66% -2% Antal behandlade patienter Total patienttid, timmar Privata vårdgivare - specialistvård - sjukvårdande behandling Besök. Läkare med vårdavtal Besök, läkare med ersättning enligt lag Delegerade besök hos sjuksköterskor Sjukgymnastik, vårdavtal Sjukgymnastik, ersättning enligt lag Naprapat Barnmorska Psykoterapi Carema Hjärnhälsan Läkarbesök Besök annan vårdgivare 319 Flyktingpsykiatri Läkarbesök Besök annan vårdgivare

39 Regional utveckling Regional utveckling Landstinget Kronoberg stimulerar till regional utveckling genom att ge bidrag till infrastruktur och kommunikationer samt till organisationer som bidrar till länets tillväxt och en bättre folkhälsa för kronobergarna. Landstinget ger också bidrag till kulturinstitutionerna i länet. Regionbildning Regionfrågan har diskuterat i Sverige under många år. Behovet av nya, större och finansiellt starkare regioner lyftes redan på 60-talet. Ett antal statliga utredningar senare och regeringens beslut att permanenta försöksregionerna Skåne och Västra Götaland samt införandet av två nya regionkommuner Halland och Gotland, gör att frågan återigen är aktuell båda på det regionala och på det lokala planet. Under året har Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län och Region Skåne beslutat om en avsiktsförklaring att gemensamt bilda en ny region i södra Sverige senast år Detta ska föregås av ett brett utvecklingsarbete i syfte att nå delaktighet och inflytande i hela regionen. Grimslövs folkhögskola Grimslövs folkhögskola har genomfört flera uppdragsutbildningar och fortsatt utveckla verksamheten. Skolan har genomfört sin verksamhetsplan för läsåret 2011/2012. Det har inneburit att deltagarna fått möjlighet till personlig utveckling med fokus på hälsa samt redskap för att kunna påverka samhället och samhällsutvecklingen. Över 96 procent av deltagarna är nöjda med helheten på Grimslövs folkhögskola. Kommunikationer och infrastruktur Landstinget Kronoberg har som huvudfinansiär för länstrafiken och flygplatsen lämnat bidrag i syfte att utveckla infrastrukturen. Under 2011 har Landstinget Kronoberg ökat sitt ekonomiska åtagande från 73,4 miljoner kronor 2010 till 94,5 miljoner kronor 2011, vilket motsvarar en ökning med 21,1 miljoner kronor. Från och med den 1 januari 2012 är Regionförbundet södra Småland länets kollektivtrafikmyndighet med ansvar för utveckling av kollektivtrafiken i länet. Ny kulturplan En regional kulturplan har fastställts av regionfullmäktige och landstingsfullmäktige. Kulturplanen ska stödja en utveckling där alla kronobergare får möjlighet att både utöva och ta del av ett rikt kulturutbud med både bredd och spets. Kultursatsningarna ska bidra till att göra regionen attraktiv att besöka, verka och leva i. Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland kommer, som ansvariga för kulturplanen, att arbeta för att samla aktörer och tillsammans genomföra satsningar som gör skillnad. 37

40 Finansiell analys Finansiell analys Sammanfattning Landstingsfullmäktiges budgeterade resultat för 2011 är 40 miljoner kronor. År 2011 redovisas ett resultat på 69 miljoner kronor exklusive effekten av sänkt diskonteringsränta på pensioner 12 med 102 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till denna post är Landstinget Kronobergs resultat -33 miljoner kronor års resultat kan även uttryckas som att årets löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar tog i anspråk 98 procent av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att landstinget 2011 hade två procent lägre kostnader än intäkter under året. De tre senaste åren har nettokostnadernas andel av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag varit på denna nivå. Med hänsyn tagen till prognos i december på skatteintäkternas utveckling, uppgår nettokostnadernas andel till närmare 99 procent de närmaste tre åren. Inte förrän år 2015 är nivån tillbaka på 98 procent. En viktig förutsättning för nettokostnadernas utveckling är dock att effektiviseringar genomförs. År 2012 finns krav på effektiviseringar på 20 miljoner kronor, 2013 är kravet 40 miljoner kronor och 2014 är kravet 20 miljoner. En faktor som i betydande grad kommer att påverka landstingets ekonomiska ställning de kommande åren är pensionsutbetalningar. En förmåga att klara finansieringen av en långsiktig investeringsnivå utan extern upplåning ska också finnas. Andelen av landstingets verksamhet som finansieras med specialdestinerade statsbidrag har ökat betydlig de senaste åren. Från att Landstinget Kronoberg år 2007 fick ca 18 miljoner kronor i särskilda statsbidrag, uppgick dessa 2011 till 85 miljoner kronor. En stor del av bidragen de senaste åren avser tillgänglighetsmedel i form av den så kallade kömiljarden. Rehabiliteringsgarantin och sjukskriv- 12 I slutet av september 2011 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting via sin RIPS-kommitté att 2012 sänka diskonteringsräntan i modellen för beräkning av pensionsskulden, vilket innebär att pensionsskulden ökar. I enlighet med yttrande från rådet för kommunal redovisning (RKR), ska engångseffekten påverka bokslutet ningsmiljarden är andra exempel. Inom dessa områden har Landstinget Kronoberg varit framgångsrikt i att leva upp till ställda krav. De specialdestinerade statsbidragens storlek, dess villkor och vilken tidsperiod de gäller är osäkerhetsfaktorer för landstingets finansiering. Försvinner bidragen innebär det att andra finansieringskällor måste finnas om landstingets verksamhet ska hållas oförändrad. Andra osäkerhetsfaktorer för de kommande åren är exempelvis effekterna av förändringar i kostnadsutjämningen och hantering av statsbidraget för läkemedelsförmånen. Inför 2013 har förhoppningsvis förutsättningarna för dessa områden klargjorts. Landstinget Kronobergs investeringar uppgår 2011 till 181 miljoner kronor. När den löpande verksamheten för 2011 var finansierad hade landstinget 241 miljoner kronor 13 kvar av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att samtliga årets investeringar har varit självfinansierade. Investeringsnivån har dock varit mycket lägre 2011 än planerat. Om planerade investeringar hade genomförts hade självfinansieringsgraden istället varit endast 71 procent. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat ekonomiskt resultat om samma verksamhetsnivå ska bibehållas. Landstingets soliditet 14, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan, uppgår i bokslutet till 36,7 procent exklusive pensionsskuld inom ansvarsförbindelsen. Det är en försämring jämfört med 2010 med 2,1 procentenheter. Ju större del som finansieras med egna medel (hög soliditet) ju mindre av det ekonomiska 13 Årets resultat 69 mkr (exklusive effekt sänkt diskonteringsränta) justerat med årets avskrivningar (172 mkr) ger 241 mkr kvar till investeringar. Det ger en självfinansieringsgrad på 133 %. 14 Soliditeten är ett mått på landstingets långsiktiga finansiella beredskap. Det visar hur stor del av landstingets totala tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten påverkas av landstingets låneskuld i förhållande till landstingets tillgångar/ägande. Den beskrivs i procent: 100 % - allt ägande finansierat med egna medel, 0 % - allt finansierat med belånade medel. 38

41 Finansiell analys utrymmet behövs tas till kapitalkostnader. Det blir större del över till löpande verksamhet, personalkostnader, material underhållskostnader med mera. Med hänsyn tagen till landstingets pensionsskuld inom ansvarsförbindelsen uppgår soliditeten istället till -63,5 procent för Det är en nivå som indikerar en obalans i ekonomin av den långsiktiga betalningsförmågan. Det kan innebära en risk att resurserna till den löpande verksamheten framöver måste ställas mot kapitalkostnader. Den genomsnittliga likviditeten för 2011 uppgår till 591 miljoner kronor. Likviditeten har de senaste åren legat på en betydligt högre nivå jämfört med för några år sedan. Nuvarande nivå innebär att landstingets betalningsberedskap på kort sikt är säkerställd i knappt tre månader. I tabellen nedan redovisas måluppfyllelsen för de ekonomiska nyckeltal som landstingsstyrelsen fastställt. Områdena kommenteras ytterligare i avsnitt längre fram. Nyckeltal/information Mål Resultat Måluppfyllelse Kommentar Verksamhetens resultat (nettokostnad) 0 i avvikelse mot budget -16 mkr Ej uppfyllt Se avsnitt Verksamhetsresultat Resultat landstinget totalt + 40 mkr +69 mkr Uppfyllt Exkl engångspost effekt sänkt diskonteringsränta pensioner. Investeringar 337 mkr 181 mkr Ej uppfyllt Se avsnitt Investeringsredovisning Pensionsförvaltning Pensionsförvaltning i enlighet med fastställt reglemente. Enligt reglementets regler och limiter. Uppfyllt Se avsnitt Pensionsförvaltning Pensionsförvaltningens avkastning Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, faktisk (1) Kostnad per konsumerad DRG-poäng inom specialiserad somatisk vård (1) Kostnad per viktad vårdkontakt primärvård (1) Förväntad nivå enligt reglementet, långsiktigt 4 procent realt. Placering 1-7 i Öppna jämförelser Placering 1-7 i Öppna jämförelser Placering 1-7 i Öppna jämförelser Läkemedelsförmånskostnad Mål ska fastställas. per invånare Justerat resultat enligt balanskravet i % av skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnadsutveckling i % Enligt budget 2011 (finansplanen) 2,6 % Lagstadgat krav på ekonomi i balans. Olika utveckling beroende på värdepapper Ej uppfyllt Se avsnitt Pensionsförvaltning Placering 2 Uppfyllt Se avsnitt Utveckling av verksamhetens nettokostnader Placering 16 Ej uppfyllt Se avsnitt Utveckling av verksamhetens nettokostnader Placering 1 Uppfyllt Se avsnitt Utveckling av verksamhetens nettokostnader 2088 kr per Ej Se avsnitt Läkemedel invånare tillämpligt 2 % 1,9 % 2011 I stort sett uppfyllt Återställa ackumulerat underskott. Målet ska ses över tid. År 2010 var resultatet 2,4 %. 3,4 % Ej uppfyllt Se avsnitt Utveckling av verksamhetens nettokostnader Ackumulerat underskott fullt återställt Uppfyllt Genomsnittslikviditet Mål ska fastställas. 591 mkr Ej tillämpligt Se avsnitt Balanskrav och god ekonomisk hushållning Motsvarar knappt 3 månaders betalningsberedskap. 1) Avser kostnadsnivån 2010 eftersom Öppna jämförelser från SKL och socialstyrelsen inte publiceras förrän hösten året efter bokslutsåret. Definitionen av måtten framgår i noter till sammanställningen i tidigare avsnitt Fakta och nyckeltal 5 år. 39

42 Finansiell analys Balanskrav och god ekonomisk hushållning Balanskravet innebär att ett negativt resultat ett år måste återställas i sin helhet inom tre år. I resultatet för 2011 är följande poster undantagna balanskravet: realisationsvinster med 6,4 miljoner kronor realisationsförluster med 12,5 miljoner kronor 15 nedskrivning av pensionsförvaltningen med 3,7 miljoner kronor effekt sänkt diskonteringsränta pensioner 16 med 102 miljoner kronor När realisationsvinster och -förluster, nedskrivning av orealiserade förluster i värdepapper samt effekt av sänkt diskonteringsränta pensioner enligt ovan exkluderas, uppgår justerat resultat enligt balanskravet till +78 miljoner kronor. Vid utgången av 2010 återstod 41 miljoner kronor att återställa av tidigare ackumulerade underskott enligt balanskravet. I och med 2011 års justerade resultat är det nu helt återställt. Uppföljning av balanskravet (mkr) Justerat resultat enligt not 10 Ingående eget Utgående Återställande År i RR kapital eget kapital* resultat , , , , , , , , , , , , , ,1 899,8-285,6 Justering** 110,0 899, ,8-175, , , ,0-175, , , ,3-154, , ,3 992,0-193, ,8 992,0 967,2-218, ,0 967, ,2-141, , , ,8-40, , , ,2 0,0 * Eget kapital justerat i enlighet med justerat resultat ** Justering för synnerliga skäl som antagits av fullmäktige 22 juni I kommunallagen stadgas det att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Definitionen av vad god ekonomisk hushållning innebär 15 I syfte att minimera framtida förluster vid kraftiga börsfall, har förändringar under 2011 gjorts i villkoren för pensionsförvaltningens placering, se mer i avsnittet Pensionsförvaltning. bestäms av organisationen själv. Landstingsfullmäktige i Kronoberg har fastställt att det justerade resultatet enligt balanskravet i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2 procent. De tre senaste årens positiva utveckling av detta mått har inneburit ett närmande till en god ekonomisk hushållning. För år 2011 är utfallet 1,9 procent vilket i stort sett är i enlighet med fastställd nivå. 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag Redovisat resultat (år 2011 exkl effekt 102 mkr sänkt diskonteringsränta). Justerat resultat Utifrån nuvarande prognoser kommer landstinget dock inte att klara en nivå på 2 procent för åren En god ekonomisk hushållning är nödvändig för att exempelvis klara av framtida pensionsutbetalningar och finansiera framtida investeringar. Resultat Landstingsfullmäktiges budgeterade resultat för 2011 är 40 miljoner kronor års redovisade resultat på +69 miljoner kronor (exklusive effekt av sänkt diskonteringsränta på pensioner) innebär att det budgeterade resultatet har uppnåtts. Resultat och budget Budget Resultat Landstingsfullmäktige beslutade i 150 den 29 november 2011, att engångseffekten av sänkt diskonteringsränta 2012, som påverkar 2011 års resultat som en finansiell kostnad, ska betraktas som synnerligt skäl och därmed inte ingå i 2011 års resultat enligt balanskravet. 40

43 Finansiell analys Nedan redovisas en resultaträkning med specificerade intäkts- och kostnadsposter i jämförelse med budget och föregående år. Resultaträkning Förändring utfall (mkr) Utfall Budget Diff Utfall Budget Diff % mkr Intäkter Patientavgifter ,5% 0 Såld vård inkl tandvård ,7% 16 Övriga intäkter ,7% 31 Summa intäkter ,8% 47 Kostnader Personalkostnader ,1% 130 Köpt vård ,3% 1 Hyrpersonal ,4% 14 Läkemedel ,4% -20 Övriga kostnader ,6% 58 Avskrivningar ,8% 1 Summa kostnader ,9% 185 Verksamhetens nettokostnad ,4% 137 Skatteintäkter ,0% 99 Statsbidrag ,0% -9 Finansnetto ,4% -126 Varav pensionsförvaltning ,1% -27 Varav diskonteringsränta pensioner ÅRETS RESULTAT ,0% -172 Sänkt diskonteringsränta, engångspost Resultat justerat med effekt sänkt diskonteringsränta ,6% års resultat (exklusive effekt av sänkt diskonteringsränta på pensioner) på +69 miljoner kronor är 70 miljoner kronor sämre än 2010 års resultat. Resultatförändringen mellan åren förklaras framförallt av följande: 2010 gjordes en återföring av tidigare gjorda nedskrivningar av pensionsförvaltningen som påverkade resultatet positivt (-42 mkr). Ökade skatteintäkter 2011 (+100 mkr). Ökade pensionskostnader, inklusive finansiell del (-45 mkr). Ökade personalkostnader, till större delen i form av löneökning, ej ökad volym (-97 mkr) 2011 har en lägre nivå på nedskrivningen av pensionsförvaltningen jämfört med 2010 (+11 mkr) års resultat på 69 miljoner kronor är 29 miljoner kronor bättre än det budgeterade på 40 miljoner kronor. Budgetavvikelsen kan i det stora hela hänföras till mer skatteintäkter än beräknat (+69 mkr) tillsammans med ett totalt negativt resultat för verksamheterna (-16 mkr, se avsnitt Verksamhetens ekonomiska resultat ) och lägre finansiella intäkter än budgeterat (-19 mkr). Utveckling av verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnad uppgår 2011 till miljoner kronor, vilket är en ökning med 137 miljoner kronor jämfört med Det motsvarar en ökning med 3,4 procent. Ökningstakten för nettokostnaden är därmed högre än den för skatteintäkter och generella statsbidrag som uppgår till 2,2 procent. Utvecklingen av nettokostnaden har under 2011 ökat igen efter att under haft en minskning, se diagrammet nedan. Flertalet 41

44 Finansiell analys landsting har en högre nivå på nettokostnadsutvecklingen 2011 jämfört med Kronoberg. 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Utveckling av nettokostnader samt skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnad Skatter o statsbidrag Det är summan av framförallt löneökningar, prisuppräkningar, nya satsningar och krav på kostnadsreduceringar som tillsammans ger den ökade nettokostnaden. En god ekonomi inom landstingen kännetecknas bland annat av att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbbare än skatteintäkterna, och att dessa kan finansiera del av investeringarna. Tillsammans med socialstyrelsen publicerar SKL varje år nyckeltal för hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i jämförelse mellan landstingen (se avsnittet Fakta och nyckeltal 5 år). Ett av måtten som redovisas är faktisk hälso- och sjukvårdskostnad per invånare 17. Från att år 2007 varit placerad på åttonde plats har Landstinget Kronoberg näst lägst kostnad år 2010 jämfört med andra landsting. När det gäller kostnad per konsumerad DRGpoäng inom specialiserad somatisk vård 18, har Kronoberg en 16:e plats år 2010, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. Kronoberg har dock den lägsta kostnaden per viktad vårdkontakt 19 inom primärvården år Jämförelserna och rangordningen ska inte ses som absolut utan är underlag för förbättring och ge signaler för fortsatt analys. Se mer i avsnittet Effektiv hälso- och sjukvård under Måluppfyllelse god vård. Hälso- och sjukvården står för 94 procent av landstingets kostnader, varav den somatiska vården står för den största delen. I diagrammet nedan redovisas nettokostnaderna inom hälsooch sjukvården fördelat på olika verksamhetsområden. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader fördelat på verksamhetsområde 3% 25% 17 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen. Resultatet publiceras hösten efter aktuellt redovisningsår., det vill säga publikationen för 2011 avser 2010 års kostnader. I måttet Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare är primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade. 9% 63% Somatisk vård, 63% Psykiatrisk vård, 9% Primärvård inklusive rehabilitering, 25% Tandvård, 3% 18 I måttet Kostnad per konsumerad DRG-poäng inom specialiserad somatisk vård är läkemedelskostnader inom förmånen exkluderade. Med DRG-poäng avses Diagnos Relaterade Grupper som innebär en poäng-viktning utifrån volymen vårdtillfällen och svårighetsgraden (eller relativ resursåtgång) för de patienter som skrivs in i den slutna vården. 19 I måttet Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård är hemsjukvård och läkemedel inom förmånen exkluderade. För primärvård saknas en motsvarighet till DRG-poäng. Med viktad vårdkontakt har hänsyn tagits till typ av kontakt, vilken personalkategori som är involverad och i vilken delverksamhet inom primärvården kontakten redovisas. Det sammanvägda antalet besök har därefter relaterats till kostnaden för primärvård i respektive landsting. 42

45 Finansiell analys Bemanningskostnader I detta avsnitt kommenteras kostnaderna för landstingets personal. I eget avsnitt Personalredovisning, finns en mer utförlig beskrivning av personalstruktur, frånvaro, bemanning etc. Personalkostnaderna utgör 54 procent av landstingets totala kostnader. Med personalkostnader avses löner, arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader som till exempel utbildning och pensionskostnader. År 2011 uppgår personalkostnaderna till miljoner kronor, vilket är en ökning med 130 miljoner kronor jämfört med Pensionskostnaderna står för 34 miljoner av ökningen och uppgår 2011 till 315 miljoner kronor. Utvecklingen av personalkostnaderna framgår i diagrammet nedan Personalkostnader (mkr) Lönekostnader Pensionskostnader Sociala avgifter Övriga personalkostnader Personalkostnaderna exklusive sociala avgifter och pensionskostnader har ökat med 4,8 procent. Kostnaden för utbetalda arbetade timmar har ökat med 1,1 procent. Det innebär att volymen har ökat med 1,1 procent och lönerna med 3,7 procent. Vid vakanser av framförallt läkare, hyr landstinget in tillfällig personal har hyrpersonalkostnaden ökat med 14,3 miljoner kronor jämfört med Kostnaden 2011 för landstinget uppgår därmed till 49 miljoner kronor. Störst behov av hyrpersonal finns inom primärvården, som också står för den stora ökningen. Där har nästan en fördubbling skett av hyrpersonalkostnader från 9,8 miljoner kronor 2010 till 18,4 miljoner kronor Behov av hyrläkare och sjuksköterskor finns även inom psykiatri och opererande verksamheter. I diagrammet nedan visas hur kostnaden för hyrpersonal utvecklats de senaste åren Kostnader hyrpersonal (mkr) Primärvård Psykiatri Opererande verksamhet Medicin Övriga De ökade kostnaderna 2011 inom psykiatri och opererande verksamheter beror framförallt på merkostnader för att uppfylla tillgänglighetsmålen. Dessa kostnader har finansierats av den så kallade kömiljarden. Läkemedelskostnader Landstingets kostnader för läkemedel motsvarar drygt elva procent av de totala kostnaderna. Läkemedel inklusive förskrivna förbrukningsartiklar/hjälpmedel och vacciner har 2011 en kostnad på totalt 568 miljoner kronor 20. Det är en minskning med 20 miljoner kronor jämfört med Hänsyn måste dock tas till att 2010 tillämpades bruttopriser och att engångskostnader för pandemin uppgick till 10 miljoner kronor. Efter justering med dessa poster har läkemedelskostnaden istället ökat med 7 miljoner kronor år 2011 jämfört med Det är främst receptförskrivna klinik- och specialläkemedel som står för ökningen (+9 mkr) medan allmänläkemedel på recept minskar med 3 miljoner kronor (framförallt beroende på patentutgångar). Rekvisitionsläkemedel ökar med ca 1 miljon kronor. 20 De totala läkemedelskostnaderna på 568 mkr enligt bokföringen omfattar även vissa typer av medicinska hjälpmedel/förbrukningsartiklar och läkemedel som i mer medicinska sammanhang och i nationella statistiksammanställningar undantas. Exempelvis uppgick kostnaden för förbrukningsartiklar (hjälpmedel) 2011 i Kronoberg till 36 miljoner kronor inom läkemedelsförmånen. 43

46 Finansiell analys Kostnaden för läkemedel i öppen och sluten vård (inkluderar inte förbrukningsartiklar/ hjälpmedel) uppgår till 504 miljoner kronor för år Det motsvarar en läkemedelskostnad per invånare på kronor. Det är en kostnadsökning för 2011 med 1,4 procent jämfört med Motsvarande för riket är 2,1 procent. Volymökningen mätt som definierade dygnsdoser (DDD) har varit 0,4 procent (riket 1,3 %). För närvarande är det inte möjligt att göra en säker nationell jämförelse för den totala läkemedelskostnaden, eftersom det pågår en gradvis övergång från bruttopriser med rabatter i efterhand till nettopriser. Landstingen har kommit olika långt med detta. När det gäller kostnaden för läkemedel på recept har Kronoberg en kostnad på kronor per invånare 2011 medan motsvarande kostnad för riket är kronor. Kostnadsutvecklingen i Kronoberg för receptläkemedel inom förmånen redovisas i diagrammet Kostnad läkemedel inom förmånen kronor per invånare i Kronoberg Allmänläkemedel Klinikläkemedel Specialläkemedel Patentutgångar gällande läkemedel för magsår, bröstcancer, högt blodtryck, psykoser och infektioner har 2011 sänkt kostnaderna med cirka 7,3 miljoner kronor. Läkemedel som tagits ur förmånen efter beslut från TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) har sänkt kostnaderna 2011 med cirka 1,5 miljoner kronor. De läkemedelsgrupper som kostar mest är: läkemedel som påverkar immunförsvaret (reumatism, MS) läkemedel som påverkar nervsystemet (psykiska sjukdomar, ADHD, smärta, demens, sömn med mera) cancerläkemedel Dessa läkemedelsgrupper utgör tillsammans cirka 45 procent av läkemedelskostnaden i Kronoberg och de två förstnämnda är också de grupper som står för den största kostnadsökningen (+ 9 mkr 2011). Kostnadsutvecklingen för cancerläkemedel har bromsats upp (ökade med 1,2 % 2011) på grund av patentutgångar som i viss mån balanserar introduktionen av nya dyra läkemedel. Nya effektivare preparat inom bland annat cancervård, behandling vid reumatism och MS samt hjärt-kärlsjukdomar blir mer använda i takt med att deras effekter blir tydligare klarlagda och olika vårdprogram förordar deras användning utifrån medicinska skäl. Detta medför dock en ökad läkemedelskostnad. Köpt vård Kostnaden för köpt utomlänsvård uppgår 2011 till 343 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som föregående år. Kostnaderna avser framförallt högspecialiserad vård som utförs i Malmö och Lund, SUS (Skånes Universitets Sjukhus) samt hjärtsjukvård i Karlskrona. För att klara vård- och behandlingsgarantin har även utökad köpt vård skett. I diagrammet nedan framgår utvecklingen av köpt vård de senaste fem åren Köpt vård, miljoner kronor Uppgifterna är hämtade från databasen Concise (Apotekens Service AB) där all statistik över läkemedelsförsäljning för alla apotek finns samlat. Läkemedelskostnaden inom förmånen avser läkemedel med ATC-kod A-V, inga förbrukningsartiklar ingår. Indelning i allmän-, klinik- och specialläkemedel enligt Landstinget Kronobergs definition Köpt högspecialiserad vård Solidarisk finansierad forskning Ej högspecialiserad vård Övrigt 44

47 Finansiell analys Den högspecialiserade vården har 2011 i kronor minskat något jämfört med har dock inneburit dyrare/extraordinära vårdtillfällen avseende bland annat avancerad cancerkirurgi, ökad remitterad volym kirurgpatienter till SUS och ryggkirurgi. Inom den ej högspecialiserade köpta vården (fritt vårdsökande/remitterad länssjukvård) finns exempelvis kostnadsökningar för barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Såld vård Intäkterna för såld utomlänsvård uppgår 2011 till 367 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor högre än föregående år. Intäkterna avser framförallt såld högspecialiserad rättspsykiatrisk vård. Ett ökat antal vårdplatser inom den sålda rättspsykiatriska vården är den främsta orsaken till de ökade intäkterna jämfört med I diagrammet nedan framgår utvecklingen av såld vård de senaste fem åren Såld vård, miljoner kronor Såld högspecialiserad vård Såld ej högspecialiserad vård Tandvård Högspecialiserad rättspsykiatrisk vård Primärvård Skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto Landstinget Kronobergs finansiering (inklusive finansnetto) uppgår 2011 totalt till miljoner kronor. Det är en minskning med 35 miljoner kronor eller -1 procent jämfört med Jämfört med 2010 är det framförallt effekten av diskonteringsräntan på pensioner (se not 16) med 102 miljoner kronor som ger ett sämre utfall Finansiering (mkr) Förändring Utfall Budget Avvikelse Utfall mkr % Preliminärskatt ,9% Avräkning ,4% Inkomstutjämningsbidrag ,6% Kostnadsutjämningsavgift ,0% Strukturbidrag ,0% Regleringsbidrag ,3% Särskilt konjunkturstöd ,0% Bidrag läkemedel ,0% Övriga statsbidrag ,0% Pandemi ,0% Summa skatteint o gen stb ,2% Pensionsförvaltning ,7% Effekt sänkt diskonteringsränta pensioner Övriga finansiella intäkter o kostnader ,0% SUMMA ,8% Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 91 miljoner kronor jämfört med Av ökningen utgör skatteintäkterna 100 miljoner kronor eller 3 procent och uppgår därmed till miljoner kronor. Ökningen av skatteunderlaget år 2011 har en lägre takt än 2010, men är ändå bättre än vad prognoserna visade när budgetförutsättningarna för året fastställdes. SKL:s prognoser för den kollektiva avräkningen uppdateras fem gånger per år. Prognosen har reviderats upp i takt med att bedömningarna av den samhällsekonomiska utvecklingen förbättrats. Slutavräkning för 2010 och bokslutsprognosen för preliminär avräkning 2011 uppgår totalt till 91 miljoner kronor. Det är en avvikelse med 75 miljoner kronor som påverkat årets resultat positivt. Sedan 2009 är Landstinget Kronobergs skattesats 10,65 kronor. Sektorns genomsnitt är 10,88 kr för år Generella statsbidrag och bidrag/avgifter inom utjämningen har totalt sett något lägre utfall 2011 jämfört med tillsköt staten ett tillfälligt konjunkturstöd som inte finns 2011 men det täcks till stora delar upp av ett ökat regleringsbidrag. Avvikelsen på läkemedelsbidraget beror på att det inte fanns någon överenskommelse mellan staten och SKL om nivån när finansplanen för 2011 fastställdes. Överenskommelsen blev inte klar förrän i maj I slutet av 2009 betalade staten ut ett extra statsbidrag som stöd för kostnader i samband med pandemin. Av detta bidrag överfördes 8 miljoner kronor till 2010 som i stort sett täckte kvarvarande kostnader. Övriga statsbidrag avser sjukskrivningsmiljarden som fick ett bättre utfall jämfört med 2010 och även jämfört med budget. Nivån på sjuk- 45

48 Finansiell analys skrivningsmiljarden är beroende av att vissa villkor ska uppfyllas. Pensionsförvaltningen 2010 påverkades positivt av återföring av tidigare års nedskrivningar med 42 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till det är 2011 års resultat 14 miljoner kronor bättre än Skillnaden beror framförallt på lägre nedskrivning 2011 jämfört Övrigt finansnetto på -16 miljoner kronor består framförallt av ränta på årets pensionskostnad (-24 mkr) och ränteintäkter på likvida medel (14 mkr). Jämfört med 2010 har den finansiella kostnaden för pensionerna fördubblats (-12 mkr). Ränteintäkterna på de likvida medlen är dock bättre än föregående år (+8 mkr). Ökningen av ränteintäkterna beror på högre ränteläge under 2011 än under Genomsnittsräntan under 2011 uppgick till 2,3 procent medan motsvarande siffra för 2010 var knappt 1 procent. Likviditet Likvida medel, det vill säga banktillgodohavanden och handkassor, uppgick per den 31 december 2011 till 611 miljoner kronor. Det är en minskning med 138 jämfört med december föregående år. Jämförs genomsnittet av landstingets banktillgodohavanden under året är det en försämring med 73 miljoner kronor. Genomsnittet för 2011 är 591 miljoner kronor medan för 2010 var motsvarande siffra 664. Minskningen av likviditeten jämfört med 2010 beror främst på slutavräkningen av skatteintäkterna för år 2009 på 109 miljoner kronor som betalades i början på Till detta ska också beaktas att det tillfälliga konjunkturstödet på 77 miljoner för 2010 som utbetalades i december Likviditeten kommer att stärkas 2012 i och med utbetalningen av den så kallade kömiljarden för 2011 på 53 miljoner kronor. Slutavräkningen av skatteintäkterna för 2010 på 63 miljoner kronor kommer också att ha en positiv effekt på likviditeten i början på Av nedanstående diagram framgår hur banktillgodohavandet utvecklats sedan år Landstinget har inte haft några banklån sedan Likvida medel och banklån, Mkr Banktillgodohavande Banklån Banktillgodohavande Banklån Väsentliga händelsers påverkan efter balansdagen I november 2011 beslutade landstingsfullmäktige 22 att sälja två fastigheter, del av Växjö 11:40 på Sigfridsområdet och Ljungby Kampen 2 (tidigare psykiatrisk verksamhet). Försäljningen ger reavinster på drygt 17 miljoner. Dessa påverkar resultatet år 2012 eftersom dagen för tillträde infaller i februari och mars Landstingsfullmäktige 158 och 159,

49 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Investeringsutgifterna för 2011 uppgår till 181 miljoner kronor. Det är en minskning med 16 miljoner kronor jämfört med Investeringsnivå är betydligt lägre än planerat, drygt hälften har genomförts. De stora investeringarna under året är ombyggnad av akutkliniken och bröstmottagningen på lasarettet i Växjö, rehabiliteringsbassäng Sigfridsområdet samt ny- och ombyggnad av vårdcentralerna i Lessebo och Markaryd. Investeringsnivå är 8 miljoner kronor högre i förhållande till avskrivningarna I figuren nedan framgår nivån på landstingets investeringar och avskrivningar de senaste fem åren Investeringar och Avskrivningar (mkr) Investeringar Avskrivningar Tabellen nedan visar investeringsutfallet sammantaget fördelat på vilken typ av investering som avses; IT, Medicinteknisk utrustning (MT), fastigheter och övriga inventarier. Investeringar (mkr) Utfall Budget Förbr % IT-utrustning % MT-utrustning % Fastigheter % Övriga inv % Totalt % Investeringsvolymen för IT-investeringar har under 2011 har varit begränsad, 13 miljoner kronor av planerade 40. Investeringstakten har påverkats av IT-avdelningens begränsade resurser att genomföra projekt. Förseningar för gemensamma nationella IT-projekt (samordnas av SKL) och förseningar hos våra leverantörer har även påverkat investeringstakten. Några månaders försening med Office uppgraderingen medför att nästan 6 miljoner kronor utbetalas i början på 2012 istället för Planerade IT-investeringar under 2012 är omfattande, men mycket angelägna för att utveckla patientsäkerhet, kvalitet och en effektiv resursanvändning. Investeringarna i medicinteknisk utrustning gjordes för 40 miljoner kronor under Utrustning till ombyggd akutklinik på centrallasarettet i Växjö, uppgradering av CT-kamera röntgen och diskdesinfektorer är de största utgiftsposterna. Utöver detta tillkommer ett antal investeringar som är upphandlade och beställda 2011, men som inte levereras och betalas förrän i början på Dessa investeringar bedöms ligga på miljoner kronor. För 2011 uppgår fastighetsinvesteringar till 98 miljoner kronor. Ombyggnad av akutkliniken och bröstmottagningen på centrallasarettet i Växjö samt ny- och ombyggnad av vårdcentralerna i Lessebo och Markaryd är de stora projekten. Övriga investeringar har ett utfall på 29 miljoner kronor och avser bland annat inköp av hjälpmedel till hjälpmedelscentralen och utrustning till ett antal väntrum. 47

50 Pensionsförvaltning Pensionsförvaltning För att trygga långsiktiga pensionsåtaganden har Landstinget Kronoberg avsatt 294 miljoner kronor till en pensionsförvaltning. Marknadsvärdet på denna uppgick per den 31 december 2011 till 546 miljoner kronor. Marknadsvärdet har minskat med 12 miljoner kronor (-1,9 %) sedan föregående årsskifte. Nedanstående tabell visar anskaffningsvärde och marknadsvärde för de olika tillgångsslagen: Pensionsförvaltningens fördelning (Mkr) Anskaffnings värde Marknads Andel av Anskaffnings Marknads värde marknads värde värde värde (%) Andel av marknads värde (%) Aktier % % Räntebärande värdepapper % % Alternativa investeringar 5 5 1% % Likvida medel % % Totalt % % Tillgångarna inom pensionsförvaltningen är bokförda som omsättningstillgång, vilket innebär att lägsta värdet av marknadsvärdet och anskaffningsvärdet redovisas. Under 2011 har tillgångarna skrivits ned som mest med 30 miljoner kronor. I slutet av året har större delen av nedskrivningen kunnat återföras och per 31 december uppgick den till knappt 4 miljoner kronor. Detta belopp har påverkat landstingets resultat negativt. Landstingets pensionsmedelsförvaltning förvaltas i enlighet med de regler och limiter som är angivna i reglementet för den finansiella verksamheten. Det övergripande och långsiktiga avkastningsmålet på realt 4 procent har inte de senaste åren kunnat uppnås då de finansiella marknaderna påverkats negativt av kriser både 2008 och finansiella marknaden 2012 är svårbedömd då globala ekonomin tyngs av flera osäkerhetsfaktorer. Nytt reglemente för den finansiella verksamheten Landstingsfullmäktige i Kronoberg beslutade i november att ändra benämningen på gällande finanspolicy till Reglemente för den finansiella verksamheten. Förutom namnändringen beslutades det om tre strategiska förändringar. Två av förändringarna har till syfte att minimera förluster vid kraftiga börsfall. Det beslöts om att normalfördelningen mellan räntor och aktier ändras från 50/50 till 60/40. Det beslöts också om tillämpning av så kallad dynamisk taktisk allokering där aktieandelen justeras så att aktieportföljen som mest kan tappa 25 procent i värde. Den tredje förändringen är att likviditetsförvaltningen utökats med en överlikviditetsförvaltning. Syftet är att skapa förutsättningar för att uppnå högre förväntad avkastning på den del av likviditeten som inte behövs för att säkerställa den kortsiktiga betalningsberedskapen. För att anpassa pensionsförvaltningen till det nya reglementet genomfördes ett stort antal transaktioner under december månad. Framför allt har andelen aktier i den totala portföljen minskat från 47 procent till 28 procent. Likviden från dessa försäljningar har placerats i en likviditetsfond. Minskningen av andelen aktier är större än vad reglementet anger som normalfördelning men motiveras med att osäkerheten och volatiliteten på marknaden bedöms som stor. De finansiella marknaderna dominerades 2011 av pessimism om den globala konjunkturens styrka och den negativa utvecklingen av Euroområdets finanser. Det har inneburit ett hot mot valutaområdets själva existens, med åtföljande minskad riskvilja. Utsikterna för den Landstingsfullmäktige 151,

51 Pensionsförvaltning Utveckling mot index Enligt reglementet skall tillgångsavkastningen utvärderas mot angivna index. Nedanstående tabell visar en jämförelse mellan portföljens utveckling och reglementets angivna jämförelseindex: Tillgångsslag Index Tillgångsavkastning under 2011 i % Indexavkastning under 2011 i % Nominella räntor OMRX Bond 5,1 8,4 Realräntor OMRX Real 8,9 12,7 Svenska aktier SIX PRX -15,4-13,6 Globala aktier MSCI TR World (SEK) -8,5-4,7 Som framgår av ovanstående tabell har portföljerna underavkastat jämfört mot index. Nominella ränteportföljen har haft en klart kortare löptid än index samtidigt som framför allt långa räntor fallit. Detta har sammantaget bidragit till lägre utveckling än index. Beträffande realräntorna består landstingets innehav av endast kreditobligationer medan indexet består endast av statsobligationer, vilket förklarar skillnaden i utveckling. För svenska aktier består innehavet till största del av en indexerad Sverige-fond som har till uppgift att följa index. Förklaringen till att globala aktier gått sämre än index är att landstingets portfölj bestått av högre andelen tillväxtmarknader än vad indexet gör. Tillväxtmarknadernas utveckling under 2011 var minus drygt 18 procent medan utvecklingen för MSCI World i övrigt var minus knappt 3 procent. Pensionsförvaltningens avkastning Pensionsförvaltningens avkastning (utdelningar, räntor och reavinster/reaförluster) under 2011 uppgick till 2 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor bättre än föregående år. De låga värdena för båda åren beror främst på höga realisationsförluster som är en följd av förändringarna i reglementet för den finansiella verksamheten. Nedanstående tabell visar pensionsförvaltningens avkastning. Pensionsförvaltningens avkastning (mkr) Aktieutdelning 4 2 Ränteintäkter 9 8 Reavinst 2 28 Summa intäkter Reaförlust Summa kostnader Avkastning totalt 2-1 Totala pensionsförpliktelserna har ökat väsentligt Landstingets totala pensionsförpliktelse består av tre delar; den avgiftsbestämda ålderspensionen under kortfristiga skulder, pensioner under avsättningar och pensionsskulden under ansvarsförbindelse. Den totala pensionsförpliktelsen uppgår den 31 december 2011 till miljoner kronor och fördelar sig enligt nedanstående tabell: Pensionskuld inklusive löneskatt (mkr) Avgiftsbestämd ålderspension Pensionskuld avsättning Pensionsskuld ansvarsförbindelse Total pensionsskuld Av tabellen ovan framgår att pensionsskulden ökat med 436 miljoner kronor jämfört med Av denna ökning är 309 miljoner kronor hänförbart till att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänktes med 0,75 procentenheter. 102 miljoner kronor av ökningen har påverkat resultatet Enligt kommunallagen ska landstingen använda eller placera sina pensionsmedel på ett sådant sätt att pensionsåtaganden kan infrias utan att det blir neddragning av verksamheten. Tabellen nedan redovisar en samlad bild av landstingets pensionsmedelsförvaltning de senaste fem åren. Värdet av pensionsförvaltningen, som är en buffert för kommande pens- 49

52 Pensionsförvaltning ionsutbetalningar, uppgick vid utgången av 2011 till 546 miljoner kronor. Det täcker i dagsläget knappt 14 procent av den nuvarande pensionsförpliktelsen på totalt miljoner kronor enligt tabellen nedan. Utveckling pensionsförpliktelse och förvaltning Miljoner kr, om inget annat anges Avsättning för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Summa avsättning Ansvarsförbindelse Pensionsskuld Särskild löneskatt Summa ansvarsförbindelse Summa pensionsförpliktelser Bokfört värde finansiella placeringar Resterande pensionsförpliktelser Marknadsvärde finansiella placeringar Anskaffningsvärde finansiella placeringar Mellanskillnaden =orealiserade vinster/förluster Marknadsvärdets utveckling, % -1,9 6,3 15,1-12,9 0,4 Realisationsvinster/förluster, räntor, utdelningar och kostnader, netto

53 Verksamhetens ekonomiska resultat Verksamhetens ekonomiska resultat Landstinget Kronobergs driftorganisation är sedan 2010 indelad i nio centrum. Landstingets nettokostnader fördelas inom dessa olika centrum och det finns även landstingsgemensam verksamhet. Utöver detta finansierar landstinget även extern verksamhet i form av regelbundna bidrag till vissa kulturinstitutioner, utbildningsverksamhet, regional utveckling (Regionförbundet södra Småland) samt till Länstrafiken. Som ett alternativ till att följa upp landstingets nettokostnader i en resultaträkning, som visar typ av kostnad och intäkt, följs verksamheten upp även per centrum/verksamhet. För att få en helhetsbild av verksamheterna totala kostnader, ingår även interna poster. De interna posterna avser exempelvis intern service i form av kostnader för städ, vaktmästeri, administrativa tjänster etc. Varje centrum/verksamhet har upprättat en årsrapport 24 som ger en omfattande analys av dess verksamhet och ekonomi. Verksamheternas avvikelse mot budget beror framförallt på högre kostnader för köpt rättspsykiatrisk vård, högre kostnader för läkemedel inom rättspsykiatrin samt högre kostnader för den köpta högspecialiserade vården. Verksamheternas nettokostnader inklusive interna poster 25 i jämförelse med budget 26 Verksamhetsresultat (mkr) Utfall jan- Ack Budget Budget Utfall jan- (nettokostnad inkl interna poster) dec 2011 Dec 2011 avvikelse dec 2010 Akutcentrum 260,9 261,2 0,3 240,5 Barn- och kvinnocentrum 358,5 363,4 4,8 341,8 Kirurgicentrum 726,9 717,8-9,0 710,9 Medicincentrum 819,7 822,8 3,1 803,6 Medicinskt servicecentrum 29,8 24,8-5,0 42,7 Primärvårds- och rehabcentrum 228,6 233,4 4,9 236,4 Psykiatricentrum 312,0 298,6-13,4 295,4 Tandvårdscentrum 50,1 55,0 4,9 39,6 LT gem hälso o sjukvård 286,4 238,8-47,6 306,5 Summa Hälso- och sjukvård 3 072, ,8-57, ,3 Kostnad vårdval primärvård 765,7 769,4 3,7 726,0 Summa Hälso- och sjukvård inkl vårdval 3 838, ,1-53, ,3 Regional utveckling - Kultur 26,3 25,4-0,9 26,6 - Utbildning, Grimslövs folkhögskola, KUS 12,5 11,6-0,9 14,0 - Trafik och infrastruktur 94,5 94,5 0,0 87,3 - Allmän regional utveckling 41,3 40,8-0,5 39,6 Summa Regional utveckling 174,6 172,3-2,3 167,6 Förtroendemannaorganisation 17,1 17,7 0,6 17,9 Lt-gem övr stöd 13,5 49,6 36,1-8,2 Landstingets kansli 104,0 103,8-0,2 85,3 Servicecentrum 0,0 3,1 3,1 16,1 Summa Ledning och Stöd 134,6 174,2 39,6 111,2 Summa Verksamhetsresultat 4 147, ,6-16, ,0 25 Nettokostnaderna för 2011 uppgår totalt till mkr. Skillnaden mot nettokostnader enligt resultaträkningen är verksamhetens finansiella poster på 3,5 mkr som i resultaträkningen ingår i finansnettot. 24 Årsrapporten delges till Landstingsdirektören som underlag för uppföljning och analys av verksamhet och ekonomi för de olika centrumen/verksamheterna. 26 Fastställd driftkostnadsram enligt finansplanen 2011 (LF november 2010) uppgår till 4 129,3 mkr (inklusive verksamhetens finansnetto +0,9 mkr, som i resultaträkningen tillhör finansieringen). I början på 2011 kompletterades budgetramen med ökning av nettokostnadsramen och även finansieringsramen med 5,4 mkr, vilket är att hänföra till verksamhet finansierad av sjukskrivningsmiljarden. Nettokostnadsramen har även justerats med -2,9 mkr i och med att kostnad till LÖF (Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag) från och med 2011 förändrats till en finansiell kostnad (ränta på revers). Budgeterat totalt resultat för Landstinget på + 40 mkr som fastställdes i Finansplanen ändrades därmed inte: Finansieringsram mkr (exklusive verksamhetens finansnetto + 0,9 mkr) - nettokostnadsram mkr = Budgeterat resultat 40 mkr. Driftram för vårdvalet 2011 uppgår enligt landstingsfullmäktiges beslut i juni 2011 till 762 mkr. I samband med ny ersättningsmodell som trädde ikraft den 1 maj 2011, reviderades vårdvalsbudgeten för att hamna i en nivå som motsvarar aktuell befolkningsutveckling (769 mkr). Finansiering 2011 görs inom landstingets totala driftram. 51

54 Personalredovisning Personalredovisning Personalstruktur Antal anställda varierar över tid. Den 31 december fanns medarbetar anställda. Alla eventuella rekryteringsbehov av vårdpersonal behandlas i rehab- och rörlighetsgruppen. Detta för att stämma av så att de medarbetare som finns men som eventuellt behöver annan tjänst bereds arbete innan tjänster ledigförklaras. Vissa medarbetare har också önskat ökad sysselsättningsgrad vilket också påverkat produktionsökningen. Vissa verksamheter har under året haft behov av att anställa fler medarbetare för att klara tillgänglighet och kvalitetskrav. Andelen tillsvidareanställda ökade och var 90 procent av landstingets personal. Andelen visstidsanställda var 10 procent varav drygt 70 procent var kvinnor. Andelen deltidsarbetande var sammantaget 26 procent. Av de som arbetar deltid var 95 procent kvinnor och 5 procent män. Andelen medarbetare som arbetade heltid var 74 procent. 78 procent var kvinnor och 22 procent män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade från ca 93 till 94 procent (92 procent bland kvinnor och 97 procent bland män). Yrkeskategorier där antal anställda ökat var bland annat AT- och ST läkare där landstingsfullmäktige 2011 och 2012 avsatt särskilda strategiska medel. Även antalet specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, undersköterskor/skötare, biomedicinsk analytiker (BMA) har ökat. Däremot skedde en minskning bland annat bland specialist - och överläkare samt psykologer. Nyckeltal PA - LTK Totalt antal anställda (exkl.tim) Antal tillsvidareanställda deltid heltid Totalt Antal visstidsanställda deltid heltid Totalt Antal årsanställda Antal kvinnor Antal män Genomsnittsålder kvinnor och män 46 år 46 år Personalomsättning 2,9% 2,9% Genomsnittlig syssg 94% 93% Andel chefer kvinnor 67% 67% män 33% 33% Antalet tillsvidareanställda ökade med 38 och 86 visstidsanställdes. Verksamheter som ökade antalet medarbetare var rättspsykiatrin och medicinskt servicecentrum (övertog 20 medarbetare från klinisk mikrobiologi i Karlskrona). En ökning redovisas även för medicincentrum där antalet sjuksköterskor och undersköterskor anställdes för att klara sommaren 2011 och överbeläggningar. Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid ökade med timmar under året varav timmar kan härröras till rättspsykiatrin. Orsaken är ökad beläggning och fler extravak. Även ökningen av antalet vårdplatser på akutvårdsavdelningen (AVA) har bidragit till att arbetad tid ökat. Övertid och jour- och beredskap ökade sammantaget med ca timmar. Den sammantagna frånvaron ökade något dels beroende på ett ökat semesteruttag, föräldraledighet och en viss ökning av sjukfrånvaron. Arbetad tid och frånvaro Närvarotid Arb/tim inkl timlön Övertid Jour/beredskap (läkare) Total närvarotid Frånvarotid Sjukfrånvaro ink sjukers Tjänsledig samt annan ledighet Föräldraledighet Semester Total frånvarotid (inkl semester)

55 Personalredovisning De tre största personalkategorierna inom landstinget är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. De fyra senaste åren har arbetade timmar för läkarna ökat totalt med 2,0 procent, undersköterskornas timmar har minskat med 7,3 procent medan sjuksköterskornas timmar ökat med 7,9 procent under samma period. I diagrammet nedan visas hur arbetade timmar har förändrats från 2008 till Antal pensionsavgångar är betydlig högre än de som fyller 65 år varje år. Under verksamhetsåret 2011 fyllde 137 medarbetare 65 år. Utfallet blev dock enlig följande: 165 personer fick pension enligt PA-KL, PFA och KAP-KL 23 personer tog förtida uttag (KAP-KL temp) 14 personer fick (SAP/SÅP särskild avtals/ålderspension/garantipension) 5 personer fick mellan % sjukersättning 5 fick hel sjukersättning. Sammantaget var det således ca 212 pensionsavgångar under verksamhetsåret 2011 och en ökning från föregående år då 165 medarbetare pensionerades. Under verksamhetsåret 2010 var det 113 som fyllde 65 år. Åldersstruktur och pensioneringar Medelåldern inom landstinget är ca 46 år för både kvinnor och män. Andelen medarbetare 50 år och äldre tenderar att sakta sjunka men är fortfarande ca 48 procent av samtliga medarbetar. Glädjande kan konstateras att andelen medarbetare i de övriga åldersintervallen ökar. Medelåldern, fördelad mellan yrkeskategorier, var relativt hög där yrkesgruppen psykoterapeuter hade den högsta medelålder, 57 år. Övriga vårdrelaterade kategorier där medelåldern är hög är specialistläkare (52 år), läkarsekreterare (51 år), tandsköterskor (50 år) samt specialistsjuksköterskor och undersköterskor/ skötare (47 år). Åldersgrupp < Totalt Antal dec 2011 Antal 31 dec Närmare medarbetare fyller 65 år under den närmaste femårsperioden. Pensionsavgångarna finns inte bara vård- och omsorgspersonal utan är relativt jämt fördelade mellan landstingets samtliga yrkeskategorier. Av vikt är att i god tid förbereda verksamheterna och påbörja nödvändiga insatser och särskilt för yrkeskategorier som är svårrekryterade. Strategisk kompetens och rekrytering Utifrån den läkarförsörjningsplan för AT/ST som antogs 2010, har verksamheterna fått resursförstärkning i form av fler AT och STläkare. Landstinget hade vid årsskiftet 114 anställda ST-läkare och 40 AT-läkare. Även de privata vårdentreprenörerna har fått del av den utökade resursen. Samarbetet med Linköpings universitet utökades och nu finns även medicinstuderande inom primärvården. Inom bland annat vuxenpsykiatrin har läkarbemanningen förbättrats. Vakanser och svårrekryterade specialistområden finns dock fortfarande bland allmänläkare och psykiatriker. Även några utlandsrekryteringar gjordes under året. Fortsatta utbildningssatsningar skedde under året, där prioriterade utbildningar var magisteroch specialistutbildning av sjuksköterskor. Kunskapsutveckling Syd (KUS) genomförde en uppdragsutbildning för vuxenpsykiatriverksamheten för att få fler medarbetare med skötarutbildning. Nytt avtal har tecknats mellan Landstinget och Linnéuniversitetet som underlättar samordningen för olika utbildningar samt för att utveckla eventuella fortsatta insatser bland annat 53

56 Personalredovisning inom hälsoekonomi, hälsofrämjande frågor, förbättringskunskap med mera. Psykologutbildningen startade i Växjö hösten av landstingets psykologer har genomgått utbildning för att kunna vara handledare/mentorer till studenterna. Två chef/ledarskapsprogram har startats under 2011 för befintliga chefer. Ett program för medarbetare som är intresserade av framtida chef/ledarskap och ett mentorprogram. Ett stort intresse fanns för alla utbildningar. Insatserna leder förhoppningsvis till att underlätta rekryteringsarbetet av nya chefer. Bemanning 2011 Antalet läkare ökade marginellt. Antal specialistläkare sjönk dock från 367 till 350 varav 14 tjänstgör som verksamhetschefer. Däremot ökade antal ST- och AT-läkare till följd av de extra medel som ställts verksamheterna till förfogande. Andelen underläkare med legitimation, så kallade gråblockare, 18 stycken, bör i viss mån räknas som ST-läkare, där omhändertagandet och löpande utbildningsinsatser är viktiga för deras framtida roll som blivande specialistläkare. Av totalt 184 underläkare har 12 ännu inte påbörjat sin AT-tjänstgöring. Antal läkare 2011 och Specialist- och överläkare Verksamhetschefer Bitr verksamhetschef 4 6 Specialistläkare Distriktsläkare Tf distriktsläkare 5 8 Överläkare Totalt specialist- och överläkare ST- och underläkare ST-underläkare Underläkare leg Underläkare AT Underläkare ej leg 12 9 Totalt antal underläkare TOTALT antal läkare Behovet av hyrläkare kvarstår och ökade under året motsvarade ca timmar. Behovet av hyrläkare fanns framförallt inom primärvården och inom psykiatrin. Läkarbemanningen har med bland annat stöd av inhyrda läkare varit relativt god. Brister finns fortfarande inom olika specialitetsområden men framför allt bland specialistläkare i allmän medicin och psykiatriker. Tillgången på AT och ST-läkare ökar generellt liksom antal underläkare. Ambitionen är att satsa på dessa grupper med erbjudanden för långsiktiga lösningar och därmed ökad egenförsörjning av framtida specialistläkare. Tillgången på sjuksköterskor (grund) är god medan det fortfarande är brist på ett flertal specialistområden. Andelen specialistsjuksköterskor ökar sakta dels på grund av fortsatta interna utbildningsinsatser och lyckade rekryteringar. Antal undersköterskor/skötare ökade under året (24 personer) där fortsatta insatser krävs för att rekrytera och utveckla respektive kompetensområden efter verksamhetens behov. Frisknärvaro och sjukfrånvaro i förhållande till arbetad tid Frisknärvaron, det vill säga andelen medarbetare som inte har någon sjukfrånvaro sjönk något från föregående år, från 45,1 till 44,1 procent. Närvaroandelen varierar mellan landstingets olika enheter från 66,5 till 37,9 procents frisknärvaro. Sjukfrånvaron ökade något från 3,9 till 4,1 procent av ordinarie arbetstid. Inledningsvis pekade året på en något större ökning men planade sedan ut för att hamna på 0,2 procents ökning. Ökningen skedde både bland kvinnor och män. Sjukfrånvaro per snittanställd ökade från 14,3 till 15 dagar per person och år (exklusive sjukersättning). Ökningen berodde dels på det stora caliciutbrottet (kräksjuka) som drabbade många våren Landstinget har under hösten 2011 erbjudit medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro (176 st) hälsoundersökning via företagshälsovården. Syftet är att kartlägga orsaker till frånvaro och vilket eventuellt stöd eller åtgärder som kan behövas. Total sjukfrånvaro i procent av ord. arbetstid (tim) LT Kronoberg Totalt 2011 Kvinnor Män Ålder <=29 år 2,8 2,5 2,9 2,5 2,5 2, år 3,8 3,5 4,3 3,9 2,4 2,1 >=50 år 4,5 4,7 5,1 5,2 2,7 3,1 TOTALT 4,1 3,9 4,6 4,4 2,6 2,5 Antal dgr per individ (snitt) 15,0 14,3 16,2 14,1 8,9 8,8 54

57 Personalredovisning Den långa sjukfrånvaroandelen, det vill säga sjukfrånvaro mer än 59 dagar fortsatte att minska totalt, från 50,2 till 46,4 procent av den totala sjukfrånvaron. En minskning skedde bland båda könen och särskild bland männen vars andel sjönk från 47,1 till 35 procent. Att sjukfrånvaron ökade generellt berodde primärt på att de korta sjukfrånvaroperioderna ökade. Långtidssjukfrånvaro mer än 59 dagar i procent av total sjukfrånvaro LT Kronoberg Totalt 2011 Kvinnor Män Ålder <=29 år 10,2 11,7 12,6 11,1 13, år 42,2 43,3 42,8 43,7 38,5 39,9 >=50 år 52,7 57,8 54,5 57,9 38,3 57,1 TOTALT 46,4 50,2 48,0 50,6 35,0 47,1 Hälsa och arbetsmiljö För att vara en attraktiv arbetsgivare som ska möjliggöra ett hållbart arbetsliv har fortsatta insatser skett inom det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Olika aktiviteter genomfördes bland annat den årligen återkommande hälsoveckan med temat Små steg till bättre hälsa. Landstinget deltog också i Hälsotramparprojektet i samverkan med Växjö kommun. Ny struktur och reviderade rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet genomfördes och anpassades till verksamheternas specifika behov. I det arbetet deltog även de fackliga organisationerna. I samverkan med folkhälsoavdelningen och Hälsofrämjande landsting (HFS) fortsätter arbetet med att integrera hälsofrågorna för landstingets medarbetare. Utbildningar genomfördes för chefer och skyddsombud i samarbete med företagshälsovården. Rotationsarbete och hälsa ger faktakunskaper och verktyg på vilket sätt vi undviker ohälsa i rotationsarbetet och Arbetslivsinriktad rehabilitering där även försäkringskassan deltar, kring tidiga signaler på ohälsa och de rutiner som ska följas i rehabkedjan. Under verksamhetsåret 2010 inrapporterades 168 arbetsmiljörelaterade händelser där Hotoch våld, Arbetsmiljön, färdolycksfall och sticksår var de mest frekventa. Under verksamhetsåret 2011 ökade antal anmälningar till 245 med ungefär samma avvikelsemönster. Att antal avvikelseanmälningar ökar är ett tecken på att verksamheterna i allt större utsträckning rapporterar avvikelser och därmed förbättrar förutsättningarna för det fortsatta kvalitetsarbetet. Jämställdhet och mångfald Under 2011 har alla arbetsplatser arbetat vidare med olika förbättringsområden. Materialet ska sammanställas under 2012 till en gemensam handlingsplan. En lönekartläggning genomfördes 2009 där fyra av de 39 grupperna hade en löneskillnad som inte kan förklaras med könsneutrala argument. En uppföljning och en ny lönekartläggning ska göras under Andelen anställda kvinnor och män var relativt konstant med fördelningen 78 procent kvinnor och 22 procent män. Könsfördelningen bland landstingets chefer (273 stycken) är 183 kvinnor (67 procent) och 90 män (33 procent). Andelen deltidarbetande kvinnor var 95 procent och endast 5 procent av männen arbetade deltid. Uttag av föräldradagar (exklusive partiell ledighet) ökade under verksamhetsåret för såväl kvinnor som för män. Sammantaget 16,7 dagar (snitt) för kvinnor och 6,6 dagar för männen. Året innan var uttaget 16,6 snittdagar per kvinna och 6,2 bland männen. Arbetsgivarfrågor och lönebildning Avtalsrörelsen har genomförts och avslutats Under 2011 har utbildning i lönebildning för alla chefer genomförts. Arbetet fortsätter 2012 med likvärdig utbildning för samtliga medarbetare Löneväxling erbjuds alla medarbetare från och med 2011 och resulterade i att ca 95 medarbetare tecknat överenskommelse om löneväxling. Sedvanlig pensionsinformation genomfördes under året till medarbetare som fyllde 60 år. Medarbetarenkäten som gjordes visade att ett starkt område är medarbetarkraft. Andra starka områden var effektivitet, återkoppling och socialt klimat. Enkäten visade också att ledarskapsutveckling, att öka delaktighet genom förbättrad samverkan är viktiga fortsatta utvecklingsområden. 55

58 Personalredovisning Diagrammet nedan visar resultatet av medarbetarenkäten Personalskuld Landstinget hade vid årsskiftet 2011/2012 en sammantagen semesterlöneskuld på drygt 189 miljoner kronor (inklusive sociala avgifter) eller motsvarande dagar vilket är i paritet med föregående års semesterlöneskuld. Landstingets skuld för jour och beredskap minskade något från 76,5 miljoner kronor till ca 75 miljoner kronor (inklusive sociala avgifter). Medarbetarrelaterade nyckeltal bemanning En sammantagen bild av de nyckeltal, som rör landstingets personalbemanning, ger flera positiva effekter där antal ST-läkare och andelen specialistsjuksköterskor ökar. Sjukfrånvaron ökar något men är trots allt på en fortsatt låg nivå och där den långa sjukfrånvaron fortsätter att minska. Arbetet fortsätter under 2012, utifrån gjorda handlingsplaner. Nästa medarbetarenkät planeras februari När det gäller facklig tid ges följande redovisning. Utöver de personer som arbetar mer än 50 procent med fackligt uppdrag finns: facklig verksamhet med lön timmar, facklig verksamhet utan lön timmar, facklig utbildning med lön timmar, skyddsverksamhet 441 timmar. Läkarsituationen förbättrats sakta men är fortsatt besvärlig på vissa håll med ökade hyrläkarkostnader som följd. Andelen vakanser ökade något från föregående år där framför allt primärvården redovisat drygt 20 vakanta läkartjänster, inklusive sjukfrånvaro och ledigheter. Ambitionen är att sänka behovet av hyrläkare och rekryteringar pågår kontinuerligt både inom och utomlands. Ledarskapsutbildningarna har kommit igång med lyckade resultat. Landstingets högre utbildningar ökar där antal disputerade är 35 och 14 pågående doktorander. Magisterutbildningarna pågår löpande och idag finns ca 80 färdiga magistrar ute i verksamheterna. 56

59 Personalredovisning Medarbetarrelaterade nyckeltal Nedan uppsummeras de medarbetarrelaterade nyckeltal avseende bemanning som följs upp mot fastställd målsättning. Nyckeltal Mål Resultat Resultat Kommentar Arbetade timmar egen personal, i tusen Följa trend Ökat timmar tillsvidare/vikarie Arbetade timmar egen personal, i tusen Följa trend Ökat timmar jour/beredskap Arbetade timmar, i tusen timmar timanställda Följa trend Minskat och övertid Arbetade timmar hyrläkare, tusen timmar Följa trend Ökat Frånvaro egen personal, tusen timmar, sjukfrånvaro Följa trend Ökat inkl. sjukersättning Frånvaro egen personal, tusen timmar, Följa trend Minskat tjänstledighet Frånvaro egen personal, tusen timmar, föräldraledighet Följa trend Ökat Frånvaro egen personal, tusen timmar, uttagen Följa trend Ökat semester Sjukfrånvarodagar per snittanställd i intervallet Följa trend 4,7 4,2 Ökat 1-14 dagar Sjukfrånvaro i procent av ordinär arbetstid Minskad sjukfrånvaro 4,1 % 3,9 % Ökat Frisknärvaro i procent Följa trend 44,1 % 45,1 % Minskat Antal vakanta läkartjänster Ökat Medarbetarsamtal Samtliga anställd ska ha medarbetarsamtal minst 1 gång/år 87 % Ingen jämförelse finns Andelen avd.chefer /verksamhetschefer med landstingets interna ledarskapsutbildning 100 % 65 % 65 % Ledarskapsutb pågår Andelen avd.chefer /verksamhetschefer med 100 % 100 % 80 % Ökat landstingets utbildning i lönebildning Andel specialistsjuksköterskor av totalt Följa trend 44% 43% Ökat antal sjuksköterskor Antal ST-läkare Följa trend Ökat Antalet disputerade Ökat antal Ingen förändring Antal doktorander Ökat antal 14 4 Ökat Alla finansieras ej av LTK Antal magistrar 27 Ökat antal Cirka 80 Cirka 74 Ökat Åtgärdade arbetsmiljöavvikelser Följa trend Cirka Följer trend 27 Kvalitetssäkrade siffror går ej att ta fram ur personalsystemet. 57

60 Miljöredovisning Miljöredovisning Landstingets miljöarbete utgår från miljöprogrammet som antogs av landstingsfullmäktige i oktober I miljöprogrammet finns mål för energi, transporter, produkter och avfall, livsmedel, kemiska produkter samt läkemedel. Inom dessa områden har landstingets verksamheter störst miljöpåverkan. Programmet gäller och beskriver hur landstinget internt ska arbeta för att bidra till en hållbar utveckling. Under 2011 har en central handlingsplan till miljöprogrammet tagits fram. Handlingsplanen talar om hur målen i miljöprogrammet ska nås. Varje centrum har fått i uppdrag att med stöd av den centrala handlingsplanen ta fram en lokal handlingsplan. har stora framsteg gjorts inom områdena energi och livsmedel. Inom andra områden har vi inte nått lika långt. För att nå målen inom transporter, kemiska produkter, läkemedel och produkter och avfall behöver arbetet intensifieras de närmaste åren. Energi I landstinget används stora mängder energi i form av el, värme, vatten och kyla. Energianvändning har stor klimat- och miljöpåverkan. Energieffektiviseringsarbetet har fortsatt under 2011 och förbrukning av el, värme och vatten har minskat under året. Energiarbetet har utöver minskad energianvändning även lett till lägre utsläpp och minskad kostnad med i storleksordningen en miljon kronor. Miljöredovisningen är en uppföljning av arbetet mot målen i miljöprogrammet. Under 2011 Miljömål Utgångsvärde 2008 Årsvärde 2011 Minskning År 2013 är elförbrukningen 92 kwh/m2 bruksarea. 107 kwh/m2 97 kwh/m2 10 kwh/m2 Målet innebär att elförbrukningen år 2013 är 12 % lägre än MWh MWh 2657 MWh År 2013 är värmeförbrukningen 100 kwh/m2 bruksarea. 117 kwh/m2 * 106 kwh/m2* - 10 % ** 8 kwh/m2* Målet innebär att värmeförbrukningen år 2013 är 10 % lägre än MWh* MWh* 3050 MWh * - 10 % ** År 2013 är vattenförbrukningen 0,56 m3/m2 bruksarea. Målet innebär att vattenförbrukningen år 2013 är 10 % lägre än ,62 m3/m2 0,52 m3/m2 0,1 m3/m2-16 % ** * Normalårskorrigerad värmeförbrukning * *Procenttalet avser förändringen av totalförbrukningen och påverkas ej av förändrade ytor. Under 2011 revs Lessebo vårdcentral, vilken var landstingets sista anläggning som använde oljeeldad panna för uppvärmning. Landstingets samtliga anläggningar värms nu upp av mindre miljöbelastande alternativ så som fjärrvärme eller biobränslepanna. All el som levereras till Landstinget Kronoberg är förnybar, i och med att den är till 100 procent vattenkraftsproducerad. Tillverkningen av el bidrar inte till något kärnbränsleavfall eller koldioxidutsläpp från fossila bränslen. 58

61 Miljöredovisning Elanvändning Elanvändningen har fortsatt sjunka under 2011, och jämfört med 2008 är minskningen nu ca 10 procent. Uträknat per kvadratmeter är elanvändningen 97 kwh/m 2. I stort sett samtliga av landstingets anläggningar har elanvändningen minskat genom både optimeringsinsatser och vissa investeringar i energieffektivare system, exempelvis nya belysningsanläggningar. Ny teknik är energisnålare, men kräver mer underhållsinsatser i form av provningar och justeringar. Värmeanvändning De tre första månaderna under 2011 var betydligt kallare än ett statistiskt normalår, men sedan vände det och blev i stället varmare än normalt. Detta får naturligtvis en positiv effekt på värmeförbrukningen som blir lägre. Jämfört med år 2008 har värmeförbrukning minskat med 10 procent. Energieffektiviseringsåtgärder under året har framförallt bestått av utbyte av värmeväxlare, reglerutrustningar, ventiler mm i värmesystem samt injustering av dessa, liksom tidsstyrningar av ventilationssystem mm. Vattenanvändning Vattenanvändningen har minskat oväntat mycket under året, och minskningen har i princip skett i landstingets samtliga anläggningar. Jämfört med 2008 har vattenförbrukningen minskat med hela 16 procent. En del av minskningen beror på att vattenförbrukningen i kylmaskinernas kyltorn har upphört i och med anslutningen till fjärrkyla på CLV. Fjärrkylan har också medfört att vattenkylningen av centralkökets varukylanläggning nästan helt upphört. Inom Sigfridsområdet stängdes rehabiliteringsbassängen av för ombyggnad före semestern, vilket också tillfälligt minskade förbrukningen. Omfattande utbyte av spol- och diskdesinfektorer har också bidragit till vattenbesparingen. I övrigt har åtgärdande av läckande toaletter, armaturer mm haft inverkan på vattenanvändningen. Transporter Transporterna står för en stor andel av landstingets klimatpåverkan. Utsläppen från transporter påverkar både miljön och hälsan negativt genom utsläpp av bl.a. hälso- och miljöskadliga kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt partiklar. I landstinget pågår arbete med att effektivisera transporter och resor. På så vis kan landstinget bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan samt till positiva hälsoeffekter. Miljömål Utfall 2011 År 2013 ska utsläppen av År 2011har koldioxidutsläppen koldioxid från tjänsteresor tjänsteresor vara 20 % mindre per anställd jämfört med år kg per anställd. Det är en ökning av koldioxidutsläppen med 18 År 2013 har 400 personer genomgått utbildning i Eco Driving. År 2013 används minst 3 elfordon för kortare interna transporter. % jämfört med personer har genomgått utbildning i Eco Driving. Tjänsteresorna har ökat Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har ökat med 18 procent år 2011 jämfört med Totalt har antalet kilometer i tjänsten ökat med 4,6 procent. Resor i tjänsten har ökat med flyg, privat bil, hyrbilar, medan en minskning har skett för resor med tåg och bilar i bilpoolen. Fördelning enligt tabell nedan. Transportslag Antal km år 2010 Antal km år 2011 Landstinget har ännu inte köpt in några elfordon. Förändring Tåg % Bilar i bilpool % Flyg % Privata bilar i % tjänsten Hyrbil % Enligt handlingsplanen till miljöprogrammet är målet om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till år Ett antal åtgärder kommer att krävas under 2012 för att nå detta. Arbetet kommer att intensifieras för att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor. Under 2011 presenterades resultatet från analysen av landstingets tjänsteresor och medarbetarnas arbetspendling i en CERO-rapport 28. Under året påbörjades även en analys av användningen av bilarna i bilpoolen med målsättningen att effektivisera användningen samt 28 CERO står för Climate and Economic Research in Organisations. 59

62 Miljöredovisning öka samåkningen. Arbetet kommer att fortsätta under Under 2012 kommer en del av energieffektiviseringsbidraget landstinget erhållit från Energimyndigheten att användas till utbildning i Eco Driving. Utredning pågår kring möjligheter att leasa en elbil under Produkter och avfall Landstinget använder stora volymer varor och förbrukningsmaterial. Detta medför en stor miljöpåverkan genom att stora mängder energi och råvaror förbrukas vid tillverkning, transport, användning och avfallshantering. Landstinget arbetar för att hushålla med resurser, ställa miljökrav vid upphandlingar, källsortera avfall och omhänderta farligt avfall på ett säkert sätt. Miljömål Utfall 2011 År 2013 har källsorteringsgraden ökat och mängden rades 20 % av År 2011 källsorte- restavfall minskat. avfallet ut vilket är oförändrat jämfört med år År 2013 har användningen av miljöbedömda produkter och material ökat inom byggoch driftprojekt. År 2013 finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling Landstinget har ännu inget utvärderingssystem för att mäta antalet miljöbedömda produkter. Arbete med framtagande av riktlinjer för miljöanpassad upphandling kommer påbörjas Stora mängder avfall I landstingets verksamheter uppkommer årligen stora mängder avfall. Under 2011 uppkom t.ex. 799 ton brännbart avfall och 60 ton farligt avfall. Kontinuerligt arbete pågår med att förbättra sorteringen av avfall och öka andelen återvunnet material. Med ökad andel återvunnet material sparas mycket resurser och energi. Vid ny- och ombyggnationer ingår många materialval, där landstinget strävar mot att välja produkter som är energieffektiva och har en låg miljöbelastning. Under 2012 kommer en genomgång ske av de miljödatabaser för byggprodukter som finns på marknaden och som kan användas som stöd för att välja mindre miljöbelastande produkter. Målsättningen är att antalet produkter med innehåll av farliga ämnen som byggs in i våra fastigheter ska minska. Livsmedel Livsmedelskedjans alla led kräver mycket resurser och alstrar mycket avfall. Genom att köpa ekologiska livsmedel bidrar landstinget till minskad miljöpåverkan eftersom kemiska bekämpningsmedel, handelsgödsel och genmodifierade produkter inte används vid ekologisk produktion av livsmedel. Miljömål Utfall 2011 År 2013 är andelen ekologiskt Under 2011 uppgick andelen eko- producerade livsmedel minst 35 % av det totala inköpsvärdet i kronor av landstingets till 33,7 % av logiska livsmedel totala livsmedelsinköp. landstingets totala inköpsvärde för livsmedel. År 2013 är Kost och restauranger fortsatt KRAVcertifierad och KRAVregistrerad. Kost- och restauranger är fortsatt KRAVcertifierade. Ekologiska livsmedel ökar Inköp av ekologiska livsmedel har fortsatt öka i landstinget och uppgick under 2011 till 33,7 procent. I dagsläget är 75 livsmedlen ekologiska. Andel ekologiska livsmedel: % 4 % 15 % 25 % 28 % 33,7 % KRAV-reglerna har ändrats under 2011 och KRAV-registrering togs bort. KRAVcertifiering finns däremot kvar. Certifieringen kan göras på tre olika nivåer: minst 25 procent av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av godkända råvaror 29, minst 50 procent godkända råvaror eller minst 90 procent godkända råvaror. I certifikatet finns sedan en, två eller tre KRAV-loggor beroende på vilken nivå man uppnår. Kost- och restauranger är KRAVcertifierade på första nivån. 29 Med godkända råvaror avses KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC/-märkta produkter. 60

63 Miljöredovisning Sedan hösten 2010 deltar i kost- och restauranger i Naturskyddsföreningens kampanj Gröna Gaffeln. Deltagande restauranger ska uppmärksamma sina matgäster på klimat- och miljönyttan med att välja vegetariska rätter eftersom köttproduktion medför större klimatpåverkan än produktion av grönsaker. Kemiska produkter Inom landstinget används ett stort antal kemikalier. En del är svårnedbrytbara och är skadliga för miljön och människors hälsa. Landstinget arbetar för att minska användningen av särskilt farliga ämnen och för en säker kemikaliehantering. Miljömål Utfall 2011 År 2013 har mängden kemiska produkter som använde landstinget Under 2011 används och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöef- finns med på 43 ämnen som fekter minskat. PRIO-listan. 30 Ämnena ingår i 406 kemiska produkter 31 som användes i landstinget år År 2011 använde landstinget 406 produkter som innehöll PRIO-ämnen vilket är en minskning med 6 procent jämfört med år Produkterna används främst av laboratorierna, tandvården och inom drift och underhåll. Antalet farliga ämnen har ökat med två jämfört med Kemikalier som ingår i PRIO bör ej användas i verksamheten och målsättningen är att byta ut så många som möjligt. Vissa farliga kemikalier i landstinget kan bli svåra att avveckla helt. Läkemedel Läkemedel är livsnödvändiga för många människor och har en viktig del i vårdens uppgift att läka, lindra och bota. En del läkemedel består av svårnedbrytbara och potentiellt giftiga ämnen som kan läcka ut i miljön och påverka växter och djur negativt och i förlängningen även oss människor. Kunskaperna om långsiktiga effekter av aktiva läkemedelssubstanser i miljön är idag bristfällig samtidigt som läkemedelsanvändningen i samhället ökar. För att öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan pågår nationella forskningsprojekt. Landstinget arbetar för att minska miljöpåverkan från läkemedel bland annat genom att delta i olika nationella samarbeten. Lustgas används framför allt vid förlossningar och ger ofta god smärtlindring men lustgas har även en negativ inverkan på klimatet. Därför pågår ett arbete i landstinget med att minska onödigt utsläpp och läckage. På nästa sida redovisas miljömålen för läkemedel. Landstinget deltar i nationella substitutionsgrupper som är ett samarbete mellan landsting, regioner, universitet och högskolor i Sverige. Målsättningen är att minska mängden miljöoch hälsofarliga kemiska ämnen och produkter inom verksamheterna. Ett gemensamt nationellt ställningstagande har större effekt än om var och en arbetar för sig. 30 Kemikalieinspektionen har upprättat en prioriteringsguide för kemikalier, kallad PRIO. PRIO-databasen innehåller ämnen som är klassade som utfasningsämnen eller prioriterande riskminskningsämnen. Gemensamt för dessa ämnen är att de har stor påverkan på hälsa och/eller miljön. 31 En kemisk produkt är en beredning som består av flera kemiska ämnen. 61

64 Miljöredovisning Miljömål Utfall 2011 År ska landstinget årligen fokusera på ett antal läkemedel där förskrivningen bör minska av miljöskäl. En minskad Arbetet påbörjat. förskrivning ska inte försämra hälsan för den enskilde eller befolkningen långsiktigt. År ska andelen kasserade läkemedel minska För att förbättra hälsa och ersätta miljöbelastande läkemedel: journalförs patientens egenbehandling med fysiska aktivitet, vid 50 % av vårdbesöken per år för hjärtkärlsjukdom, diabetes, depression, fetma och högt blodtryck år År 2013 har utsläppen av lustgas minskat jämfört med år År 2011 samlades 2973 kg läkemedelsavfall in från vården. Tekniska svårigheter att få ut data på ett rättvisande sätt. Journaldokumentationen behöver förändras för att möjliggöra uttag av statistik. År 2011 ökade förbrukningen av lustgas med 149 kg jämfört med år I landstingets terapirekommendation för läkemedel år 2011 har miljöpåverkan vägts in som en faktor vid val av vissa läkemedel. Vårdcentraler och kliniker har informerats om läkemedels miljöpåverkan, till exempel om miljörisker med plåsterberedningar. För att nå miljömålen om läkemedel har en handlingsplan med aktiviteter tagits fram under Utöver att delta i nationella nätverk pågår ett lokalt samarbete i landstinget där miljöenheten, läkemedelsenheten och läkemedelskommittén samarbetar kring frågor om läkemedels miljöpåverkan. egen regi. Därmed är det första året som statistik av läkemedelsavfall från enbart vården kan presenteras. Tidigare år har läkemedelsavfall lämnats in till apoteket och avfallsstatistiken har även inkluderat de läkemedel som allmänheten lämnat in till apoteket. Landstinget arbetar för att minimera lustgasutsläppen eftersom lustgas har en negativ klimatpåverkan. År 2011 ökade förbrukningen med 149 kg jämfört med föregående år. Läcksökning av ledningarna har genomförts under året för att säkerställa att onödigt läckage inte sker. Kasserade läkemedel som uppkommer i vården samlas från och med 2011 in i landstingets 62

65 Stiftelser och bolag Stiftelser och bolag Landstinget Kronoberg är huvudman för eller delägare i ett antal stiftelser och bolag. Landstinget uppfyller inte de villkor som finns för att enligt lagen vara skyldig att upprätta en sammanställd redovisning av den verksamhet som bedrivs. En konsolidering har heller inte bedömt tillföra väsentlig information i förhållande till landstingets resultat- och balansräkning. Nedanför redovisas istället varje bolag och stiftelse separat med en resultat- och balansräkning samt en kortfattad förvaltningsberättelse. Smaland Airport AB Landstinget Kronoberg innehar 55 procent av aktierna i Smaland Airport AB. Flygplatsen ägs till resterande del av Växjö kommun och Alvesta kommun. Den totala passagerarökningen under 2011 var 13 procent jämfört med Inrikestrafiken svarar för drygt hälften av Smaland Airports trafik och under 2011 flög ca passagerare till och från Stockholm. FlySmaland som trafikerar Växjö - Bromma har haft ett mycket bra år med en passagerarökning på 13 procent. Bolaget planerar en utökad kapacitet i morgontrafiken till Bromma under Skyways som trafikerar Växjö Arlanda har också haft en positiv utveckling med en passagerarökning på 16 procent. Chartertrafiken från Smaland Airport fungerar bra och avgångarna är i stort sett alltid fullbokade. Destinationsutbudet för 2012 är det största i flygplatsens historia. RyanAirs trafik till Düsseldorf har speciellt under sommaren haft god beläggning med både tyska och holländska resenärer. Trafiken till Alicante i Turkiet kommer även under 2012 att gå under våren och sommaren. Driftsresultatet för 2011 blev -7,1 mkr. Den ökade passagerarmängden samt en aktiv kostnadsöversyn ledde till att årets driftresultat förbättrades med 1,4 miljoner kronor jämfört med föregående år. Under 2011 har ägarna tillskjutit ett drifttillskott på 14 miljoner kronor vilket har förbättrat både resultat och likviditet. Försäljning av inventarier till dotterbolaget Smaland Airport TLS AB genererade en reavinst på drygt 4 miljoner kronor. Flygbranschen spår att 2012 kommer bli ett år med förhållandevis bra tillväxt. Smaland Airport har budgeterat en passagerarökning med 15 procent jämt fördelat på inrikes, charter och utrikes. Samtidigt beräknas det statliga utjämningsbidraget som lämnas till icke statliga flygplatser minska med procent under Smaland Airport ingår i ett EU projekt, Euro Baltic Global access, som syftar till att attrahera flygoperatörer att starta ny trafik. Inom detta projekt jobbar flygplatsen med att få till en flyglinje mellan Växjö och Kastrup. Flygplatsens ägare har uttalat som sin avsikt att fortsätta stödja Smaland Airport med driftbidrag tills verksamheten ger ett positivt ekonomiskt resultat. SMALAND AIRPORT AB Resultaträkning, miljoner kr Intäkter 60,3 39,9 Kostnader -48,5-48,2 Rörelseresultat 11,8 8,3 Finansnetto -0,4 0,0 Resultat efter fin poster 11,4-8,5 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 Skatt på årets resultat 0,0 0,0 Årets resultat 11,4-8,5 Balansräkning, miljoner kr Tillgångar Anläggningstillgångar 50,9 52,2 Kortfristiga fordringar 17,1 22,2 Övriga omsättningstillgångar 15,1 2,7 Summa tillgångar 83,1 77,2 Eget kapital och skulder Eget kapital 40,3 28,9 Långfristiga skulder 24,2 24,2 Kortfristiga skulder 18,6 24,1 S:a eget kapital och skulder 83,1 77,2 Kulturparken Småland AB Kulturparken startade sin verksamhet i oktober 2008 och ägs till 41 procent av Växjö Kommun och 59 procent av Landstinget Kronoberg. Bolaget bedriver förvaltning av museala samlingar, byggnader och arkiv samt fullgör regionala uppgifter inom Kronobergs läns kulturarv, samt annan kulturell verksamhet. 63

66 Stiftelser och bolag Från och med den 1 januari 2011 driver Kulturparken Smålands Museum via ett samarbetsavtal och all personal är då anställd av Kulturparken. Kulturparken Småland AB har tre viktiga uppgifter: Att utveckla Museiparken till en mötesplats som lockar många människor. Hit ska människor komma från hela Småland, men också från resten av världen, för att delta i kulturaktiviteter. Att utveckla de småländska kulturarvsfrågorna. Det innebär att göra kulturarvet levande och tillgängligt för de många människorna. Att fungera som ett paraply för olika organisationer som driver kulturaktiviteter i Småland och samordna verksamheten vid Smålands museum, Kronobergsarkivet och Emigrantinstitutet 2011 blev det första året där all personal från Kronobergarkivet och Smålands Museum samlades i den nya driftorganisationen. Kulturarvscentrum södra Småland blir verklighet genom att ägarna satsar 21 miljoner kronor. Det är en unik satsning där det samlade kulturarvet blir tillgängligt för forskare och allmänhet. Centrumet ska rymma Kronobergsarkivets näringslivs- och föreningsarkiv, Smålands Museums arkiv och bibliotek samt Växjös kommunarkiv. Nya samarbeten har inletts med föreningen Macken, Musica Vitae, Jönköpings länsmuseum med flera. Utställningen Embrace, med fokus på migration och svenskamerikansk konst, blev en succé med höga besökstal. Kulturparken har beviljats ett bidrag på 4,5 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden. Pengarna ska gå till kompetensutveckling. KULTURPARKEN SMÅLAND AB Resultaträkning, miljoner kr Intäkter 34,3 16,9 Kostnader -35,0-16,2 Rörelseresultat -0,7 0,7 Finansnetto 0,0 0,0 Resultat efter fin poster -0,7 0,7 Bokslutsdispositioner 0,5-0,5 Skatt på årets resultat 0,0-0,4 Årets resultat -0,1-0,2 KULTURPARKEN SMÅLAND AB Balansräkning, miljoner kr Tillgångar Anläggningstillgångar 0,7 0,7 Kortfristiga fordringar 3,0 2,0 Övriga omsättningstillgångar 3,3 2,8 Summa tillgångar 7,0 5,5 Eget kapital och skulder Eget kapital 1,2 1,4 Avsättningar 1,9 1,9 Kortfristiga skulder 3,9 2,2 S:a eget kapital och skulder 7,0 5,5 AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg AB Regionteatern ägs till 49 procent av Landstinget Kronoberg. Övriga ägare är Landstinget Blekinge med 29 procent och Växjö kommun med 22 procent av aktierna i bolaget. Styrelsen består av ledamöter från Landstinget Kronoberg, Landstinget Blekinge, Växjö kommun samt en personalrepresentant. Den löpande verksamheten sköts av teaterchefen/vd. Teatern ska bedriva teaterverksamhet samt vara en aktiv del av samhälls- och kulturlivet i Kronobergs och Blekinge län. Särskild vikt ska läggas vid barn- och ungdomsteater samt amatörteater i båda länen. Bolaget ska arbeta för ett ökat teaterintresse. Verksamheten ska präglas av konstnärlig och intellektuell frihet samt vara politiskt och ideologiskt oberoende. Teatern bedriver sin verksamhet i form av turnéuppsättningar samt uppsättningar på Ringsbergsscenerna. Regionteatern har i samarbete med Växjö kommun och Statens kulturråd påbörjat ett treårigt projekt, Araby Community Art, för att skapa nya mötesplatser, kontaktytor och plattformar för boende i Araby. Det fleråriga samarbetet med Riksteatern, Musik i Blekinge samt Cirkus i Glasriket fortsätter under Det budgeterade underskottet 2011 vändes till ett överskott på 309 tusen kronor. Detta beror främst på att vissa budgeterade tjänster tillsatts senare än beräknat, att repertoaren förändrats samt att ett antal yngre medarbetare anställts, vilket resulterat i lägre arbetsgivaravgifter och pensionskostnader. 64

67 Stiftelser och bolag Det ekonomiska överskott som uppstod 2011 kommer att användas Ägarna har för 2012 beslutat om en uppskrivning av anslagen med 2,48 procent till verksamheten. Det statliga anslaget skrivs upp med 1,0 procent. AB REGIONTEATERN Resultaträkning, miljoner kr Intäkter 33,3 31,7 Kostnader -33,1-30,6 Rörelseresultat 0,2 1,1 Finansnetto 0,1 0 Resultat efter fin poster 0,3 1,1 Bokslutsdispositioner 0,1-0,2 Skatt på årets resultat -0,1 0 Årets resultat 0,3 0,8 Balansräkning, miljoner kr Tillgångar Anläggningstillgångar 0,5 0,5 Kortfristiga fordringar 3,3 2,7 Övriga omsättningstillgångar 8,7 6,7 Summa tillgångar 12,5 9,9 Eget kapital och skulder Eget kapital 6,6 6,3 Obeskattade reserver 0,2 0,2 Kortfristiga skulder 5,7 3,4 S:a eget kapital och skulder 12,5 9,9 Ryssby Gymnasiet AB Landstinget Kronoberg innehar 100 procent av aktierna i RyssbyGymnasiet AB som är en friskola med elever från hela landet. Under hösten 2011 infördes GY11, en ny gymnasieform som bland annat innebär att yrkesförberedande program blir yrkesprogram med syfte att eleverna ska vara anställningsbara direkt efter gymnasiet. Hotell- och restaurangutbildningen övergick till restaurang- och livsmedelsprogrammet med två inriktningar; Färskvaror, delikatesser och catering samt Kök och servering. Naturbruksprogrammet ger olika inriktningarna; Skog, jakt och viltvård samt Natur & äventyrsturism. styrelsen gett i uppdrag till VD att se över kostnaderna och utföra en omorganisation med viss personalminskning som följd. Under 2011 arrangerade skolan en lokal matoch hantverksmässa som lockade ca 700 besökare. Vidare hade man under hösten öppet hus tillsammans med flera samverkande företag. RyssbyGymnasiet deltog under 2011 i ett flertal mässor och andra aktiviteter tillsammans med olika företag. RYSSBY GYMNASIET AB Resultaträkning, miljoner kr Intäkter 45,8 47,5 Kostnader -47,4-47,4 Rörelseresultat -1,8 0,0 Finansnetto -0,2 0,1 Resultat efter fin poster -2,0 0,1 Skatt på årets resultat 0 0,0 Årets resultat -2,0 0,1 Balansräkning, miljoner kr Tillgångar Anläggningstillgångar 35,6 35,8 Kortfristiga fordringar 3,8 4,4 Övriga omsättningstillgångar 5,2 4,5 Summa tillgångar 44,6 44,7 Eget kapital och skulder Eget kapital 16,6 18,6 Långfristiga skulder 21,7 18,7 Kortfristiga skulder 6,3 7,4 S:a eget kapital och skulder 44,6 44,7 Stiftelsen Musik i Kronoberg Landstinget Kronoberg är ensam huvudman för stiftelsen Musik i Kronoberg. Ändamålet för stiftelsen är att i första hand organisera och driva musikverksamhet inom Kronobergs län. Tillsammans med Stiftelsen Musik i Skåne, med huvudman Region Skåne, äger man Musik i Syd AB. Stiftelsen Musik i Kronobergs huvudsakliga verksamhet består i att ansöka om verksamhetsbidrag och vidarebefordra dessa till Musik i Syd AB. Styrelsen för Musik i Syd AB, med ledamöter från de två stiftelsestyrelserna, har sitt säte i Kristianstad. Den lagstadgade arkivverksamheten, Smålands Musikarkiv, finns hos Musik i Syd AB. Ett lägre elevantal än budgeterat gav ett negativt resultat på -2 miljoner kronor. Därför har 65

68 Stiftelser och bolag Verksamhetsåret 2011 har varit ett framgångsrikt år och kontakterna med kommuner och lokala arrangörer i länet har fortsättningsvis utvecklats positivt. Kammarorkestern Musica Vitae är en integrerad del av verksamheten och orkestern har fått en allt starkare förankring i hela regionen. Inte minst har Musica Vitaes barn- och ungdomsverksamhet fått stor uppmärksamhet. Musik i Syds verksamhet för barn- och ungdomar har hög prioritet och erbjuder konsertupplevelser med levande musik inom många olika genrer. Arbetet med en större regional spridning av denna verksamhet har utvecklats positivt. Musik i Syd har under 2011 genomfört en rad framgångsrika festivaler i länet, både i egen regi och i olika samarbetsformer. Bland de mest betydande kan nämnas: Korröfestivalen, Musik i Sagobygd och Toner på Huseby. STIFTELSEN MUSIK I KRONOBERG Resultaträkning, miljoner kr Intäkter 14,8 14,5 Kostnader -14,8-14,5 Rörelseresultat 0,0 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 Resultat efter fin poster 0,0 0,0 Skatt på årets resultat 0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 Balansräkning, miljoner kr Tillgångar Anläggningstillgångar 0,8 0,8 Summa tillgångar 0,8 0,8 Eget kapital och skulder Eget kapital 0,8 0,8 S:a eget kapital och skulder 0,8 0,8 66

69 FINANSIELL REDOVISNING Finansiell redovisning Resultaträkning Not Miljoner kr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 4, Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Kassaflödesanalys Not Miljoner kr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 4, Nedskrivningar Gjorda avsättningar Avsättning till patientförsäkring (LÖF) Övriga ej likviditetspåverkande poster 2, Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar (-/+) Ökning/minskning förråd och varulager (-/+) Ökning/minskning kortfristiga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 4, Investeringsbidrag 1 4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (likvid) 7 0 Justering för felbokningar i inventarieredovisningen 4 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning långfristiga fordringar och aktier/andelar 11, Ökning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början inkl kortfristiga placeringar Likvida medel vid årets slut inkl kortfristiga placeringar

70 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning Not Miljoner kr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 18, Avsättningar för patientförsäkring (LÖF) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 22 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Löneskatt pensionsskuld Kulturparken 8 0 Smaland Airport AB AB Transitio

71 FINANSIELL REDOVISNING Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enligt med Lag (1997:614) om kommunal redovisning (KRL), tillämpliga delar i Kommunallag (1991:900) 8 kap och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nedanför beskrivs vissa principer för att öka förståelsen för årsredovisningen. I följande fall avviker landstinget från rekommendationer: Landstinget Kronoberg följer inte KRL 2 kap 8 som föreskriver en dokumentation av redovisningssystemet. Målsättningen är att en sådan dokumentation ska finnas upprättad inom de närmaste åren. Landstinget Kronobergs andel av det specialdestinerade statsbidraget "kömiljarden" för år 2010 uppgick totalt till 36 mkr och utbetalades efter slutligt beslut i februari År 2010 intäktsfördes 24 mkr vilket motsvarade verksamheternas redovisade kostnader för att uppnå tillgängligheten. Resterande 12 mkr periodiserades till 2011 och intäktsfördes i augusti 2011 som en engångspost. I enlighet med god redovisningssed skulle hela beloppet ha tillgodoräknats år Under 2011 intäktsfördes hela beloppet för år Specialdestinerat statsbidrag för den så kallade sjukskrivningsmiljarden utbetalas i februari året efter det år som avses (bidraget grundar sig på att vissa villkor ska uppfyllas). Enligt god redovisningssed skall specialdestinerade statsbidrag i normalfallet periodiseras till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Statsbidraget för sjukskrivningsmiljarden periodiseras inte utan kontantprincipen tillämpas. Hela statsbidraget intäktsföres det år det utbetalas (2011: 15,6 mkr). Sammanställd redovisning Enligt RKR:s rekommendation 8.2 är kommuner och landsting skyldiga att upprätta sammanställd redovisning om: Andelen av koncernföretagens omsättning uppgår till 5 % eller mer av landstingets totala skatteintäkter och generella stadsbidrag, eller om andelen av koncernföretagens balansomslutning uppgår till 5 % eller mer av landstingets balansomslutning. Inget av dessa villkor är uppfyllda och någon sammanställd redovisning behöver därför inte upprättas. Bedömningen är att konsolidering inte tillför väsentlig information i förhållande till landstingets resultat- och balansräkning. I särskilt avsnitt redovisas uppgifter om de stiftelser och bolag som landstinget är huvudman för eller delägare i. Jämförelsestörande poster För att klassas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt, sakna tydligt samband till den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal om. Det sker dock varje år förändringar som innebär tillfällig påverkan på resultatet men som inte är av digniteten jämförelsestörande poster klassificeras effekten av sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden (102,9 mkr) som en jämförelsestörande post och särredovisas i not. Periodiseringsprinciper Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. I allt väsentligt har leverantörsfakturor, arbetsgivaravgifter, räntekostnader, avgifter, ersättningar, statsbidrag, ränteintäkter och skatteintäkter periodiserats på detta sätt. Pågående externt finansierade projekt periodiseras för att matcha projektets intäkter med dets kostnader. När projektet är avslutat resultatavräknas eventuellt överskott eller underskott. Budgetfinansierade projekt periodiseras inte eftersom upparbetade kostnader anses matchade mot beslutad budget. Intäkter Skatteintäkter I redovisningen för år 2011 ingår den definitiva slutavräkningen för 2010 och en preliminär slutavräkning för år Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendationen RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos positivt med 3,5 mkr. Övriga intäkter I enlighet med RKR 18 redovisas investeringsbidrag till anläggningstillgångar som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet på investeringen. Ingen omräkning av tidigare år har gjorts utan ändringen slår igenom från och med

72 FINANSIELL REDOVISNING Tillgångar Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Aktiva kundfordringar som överlämnats till anlitat inkassobolag värderas till 50 % av fordringsbeloppet. Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. För redovisning av marknadsvärdet tillämpar landstinget en försiktighetsprincip och redovisar ett s.k. teoretiskt marknadsvärde. Portföljens förvaltning regleras i av fullmäktige antaget finansreglemente 2011, beslutat den 29 november Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering bokförs som det endast under förutsättning att utgiften uppgår till minst ett halvt basbelopp och en nyttjandeperiod på minst 3 år. Avskrivningar Anläggningstillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd ekonomisk livslängd med linjär avskrivning. Den normala avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar är följande: Byggnader Medicinteknisk utrustning Fordon Övriga inventarier 30 år 5-10 år 5-7 år 5-10 år På tillgångar i form av konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Vid investering i annans fastighet av värdehöjande slag sker avskrivning enligt systematisk plan över nyttjandetiden. Leasingavtal Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. Klassificeringen beror på i vilken omfattning de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet finns hos leasingtagaren eller inte. Om avtalets värde är av mindre belopp eller avtalstiden är högst 3 år redovisas det alltid som operationell leasing. Skulder och avsättningar Personalskuld Landstingets skulder till personalen i form av semesterlöneskuld, ej kompenserad övertid, jour och beredskap har värderats enligt löneläge den 31 december 2011 och redovisas som kortfristig skuld. De bokförda löneskulderna inkluderar sociala avgifter. Flextidskulden redovisas inte i bokföringen. Pensionsskuld Den totala pensionsskulden beräknas av pensionsbolaget KPA Pension enligt RIPS 07-modellen, på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera. Beräkningen bygger på gällande pensionsavtal och ett antal antaganden om bland annat löneutveckling, realränteutveckling, pensionstidpunkt och medellivslängd. Hänsyn har tagits till ökade kostnader för särskilda pensioner som KPA inte har kännedom till. Hänsyn har också tagits till underlag från KPA avseende landstingets skuld till den personal som gick över till kommunen i samband med olika verksamhetsöverföringar tidigare år (ädel-personal, omsorg, psykädel) och som nu administreras av annat pensionsbolag, Scandikon. Pensionsskulden redovisas enligt KRL 5 kapitlet 4 och 6 kapitlet 11 enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade fr.o.m. räkenskapsåret 1998 redovisas i balansräkningen och att pensionsförmåner intjänade före 1998 återfinns under ansvarsförbindelser. Pensionsskulden som redovisas i balansräkningen återfinns dels under avsättningar och dels under kortfristiga skulder. Det som redovisas under avsättningar är intjänande av förmånsbestämd ålderspension (FÅP), som från och med 1 januari 2006 beräknas på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, samt särskild avtalspension enligt överenskommelse (ÖK- SAP). Det som redovisas under kortfristiga skulder (intjänat i år men utbetalas till vald förvaltare nästa år) är den avgiftsbestämda ålderspensionen enligt pensionsavtalet KAP-KL. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer leda till utbetalningar. Patientskadereserven Från och med 2011 formaliserades landstingens skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) med räntebärande revers. Patientskadereserven klassificeras från och med 2011 inte som en avsättning i balansräkningen utan som en reversskuld gentemot LÖF. Kostnaden består av en årlig premie till LÖF samt en finansiell ränta på reversskulden. 70

73 FINANSIELL REDOVISNING Transparenslagen - konkurrensneutralitet Transparenslagen (2005:590), det vill säga lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera, ställer krav på öppen och separat redovisning i offentliga företag som är konkurrensutsatta. Nettoomsättningen skall vara mer än 40 miljoner euro för att det ska bli aktuellt att göra en öppen redovis- ning. Inom landstinget är det främst vuxentandvården som faller under begreppet, men nettoomsättningen överstiger inte nivån. Från och med 2012 ska ändå hela tandvårdsverksamheten utifrån konkurrenssynpunkt särredovisas enligt en modell för mer öppen redovisning. Not 2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen Interna intäkter för verksamheten Summa Jämförelsestörande poster: - Reavinst vid försäljning av inventarier Reavinst vid försäljning av fastigheter 5 0 Not 3 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader för verksamheten Summa Jämförelsestörande poster: Realisationsförlust vid avyttring av tillgångar 1 1 I verksamhetens kostnader ingå bland annat: -Förändring avsättning patientförsäkring 0-6 -Förändring pensionsskuld+löneskatt Avgiftsbestämd ålderspension+löneskatt Kundförluster -3-8 Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärden Årets aktiverade utgifter Försäljningar och utrangeringar, anskaffningsvärde -7 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar 4 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

74 FINANSIELL REDOVISNING Not 5 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Årets aktiverade utgifter Investeringsbidrag Försäljningar och utrangeringar, anskaffningsvärde * Justering fel rad i not Justering för felbokade poster, ej årets investeringar -4 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar * Justering fel rad i not Utgående ackumulerade avskrivningar Pågående nyanläggningar Ingående balans Utgifter under året 0 3 Utgående balans Utgående restvärde enligt plan * Avser utrangeringar under år 2010 av inventarier äldre än 15 år som är helt avskrivna och inte har kunnat identifieras Not 6 Skatteintäkter/Medlemsbidrag Preliminära skatteintäkter Slutavräkning f g år 16 4 Preliminär slutavräkning innevarande år Summa Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Tillfälligt konjunkturstöd 0 77 Bidrag läkemedelsförmån Generella bidrag från staten Inkomstutjämningsavgift Summa

75 FINANSIELL REDOVISNING Not 8 Finansiella intäkter Utdelningar 4 2 Räntor Vinst vid försäljning av andelar och värdepapper 2 28 Återföringar av nedskrivningar 0 42 Övriga finansiella intäkter 3 2 Summa Not 9 Finansiella kostnader Räntekostnader 0 0 Räntekostnad LÖF -3 0 Nedskrivning kapitalförvaltningen Nedskrivning anläggningstillgång (Smaland Airport AB, se not 11) 0-14 Ränta på pensionskostnader Förlust vid försäljning av andelar och värdepapper Övriga finansiella kostnader -7-3 Summa Not 10 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Resultat enligt balanskravet Tillägg: reaförluster enligt undantagsmöjlighet 12 0 Återföring nedskrivning finansiell oms tillg 3-27 Större omstruktureringskostnad (särskild avtalspension) 0 17 Sänkt diskonteringsränta (inkl löneskatt) Summa justerat resultat Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andra andelar i dotterbolag: Småland Airport AB Nedskrivning aktieinnehavet Smaland Airport AB Regionteatern AB 1 1 Ryssbygymnasiet AB 3 3 Kulturparken AB 1 1 Info Medica 0 0 Bostadsrätter 0 0 Summa

76 FINANSIELL REDOVISNING Not 12 Långfristiga fordringar Fordran Ryssbygymnasiet AB Fordran Småland Airport AB Övriga långfristiga fordringar 0 0 Summa Not 13 Förråd Förråd Summa Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Värdereglering kundfordringar överlämnade till inkasso -5-3 Värdereglering kundfordringar ej överlämnade till inkasso* 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordran skattekonto 53 5 Statsbidragsfordringar Fordran FORA, innehållen återbetalning Fordran FORA Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 15 Kortfristiga placeringar Aktier Räntor Likvida medel Alternativa placeringar 5 33 Värdereglering pensionsförvaltning -4 0 Summa Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Aktier Räntor Alternativa placeringar Likvida medel Värdereglering pensionsförvaltning -4 Summa

77 FINANSIELL REDOVISNING Not 16 Kassa och bank Kassa 1 1 Bank Inlåning bank Summa Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Summa rörelsekapital Anläggningstillgångar Avsättning för pensioner Avsättning för patientförsäkring LÖF Långfristiga skulder bl a patientförsäkring LÖF Summa anläggningskapital Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar (inkl sänkt diskonteringsränta 2011) Förändring av löneskatt Skulduppräkning utanför KPA Övrigt 7-2 Utgående avsättning Aktualiseringsgrad (den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställning), %

78 FINANSIELL REDOVISNING Not 19 Pensionsförmåner Landstinget har överenskommelser om följande pensionsförmåner (enl RKR:s rekommendation 2.1): (ingår i not 18) Särskild avtalspension enligt KAP-KL 9 17 Visstidspension 4 3 Övriga 0 0 Förmånerna omfattar 71 stycken överenskommelser avseende särskild avtalspension, 7 stycken visstidspension och 7 stycken garantipension. Not 20 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Investeringsbidrag, mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 0 Summa Från och med 2011 utgörs skulden till LÖF i form av en revers, det vill säga långfristig skuld i stället för avsättning som tidigare. Årets kostnad utgörs av ränta på reversen i stället för förändring av avsättning. Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Löneskulder inkl semesterlöner Personalens källskatt Upplupna arbetsgivaravgifter Avgiftsbestämd ålderspension Slutavräkning och div statsbidrag 0 68 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa

79 FINANSIELL REDOVISNING Not 22 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet Ingående ansvarsförbindelse pensioner Pensionsutbetalningar Ränte-och basbeloppsuppräkningar Bromsen Förändring löneskatt Sänkt diskonteringsränta Övrigt Åtagande för Ädel-personal mfl (inkl löneskatt) Utgående ansvarsförbindelse pensioner Aktualiseringsgrad (den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställning), % Borgensförbindelser: Kulturparken Småland AB 8 0 Smaland Airport AB AB Transitio Landstinget har påtecknat borgensförpliktelser för solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon uppgående till mkr. Tillsammans har garantigivarna borgensförbindelser på totalt mkr för AB Transitio. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga ingående Landsting. Regressavtalet innebär att Landstingets åtagande begränsas till borgen för de fordon som beställts av Länstrafiken. Summa ansvarsförbindelser totalt

80 OM LANDSTINGET KRONOBERG Om Landstinget Kronoberg Landstinget styrs demokratiskt Landstinget Kronoberg styrs av landstingsfullmäktige som består av folkvalda politiker. Detta innebär att det ytterst är medborgarna som avgör landstingets utveckling genom de allmänna valen. Den politiska ledningen, landstingsfullmäktige, beslutar om vad landstinget ska göra med utgångspunkt från hälsoläget i länet, behoven av hälso- och sjukvård och de ekonomiska förutsättningarna. Landstingsstyrelsen utses av landstingsfullmäktige och styr genomförandet av fullmäktiges uppdrag samt leder och samordnar landstingets verksamhet. Samverkan, god kvalitet och en säker och trygg vård för alla på lika villkor är viktiga nyckelbegrepp för verksamheten. De politiska intentionerna och besluten utgör grunden för de uppdrag som fullmäktige ger till verksamheten. Landstinget Kronoberg leds sedan valet 2010 av en borgerlig allians som består av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet. Landstingets verksamhet Landstingsdirektören är högsta tjänstemannen och utses av landstingsstyrelsen. Sedan 2010 är verksamheten organiserad i nio centrum och landstingets kansli. Landstingets verksamhet omfattar följande: 33 vårdcentraler, varav 11 privatdrivna Två sjukhus (Växjö och Ljungby) med akutmottagningar 24 folktandvårdskliniker Rättspsykiatrisk regionklinik Vuxen-, samt barn- och ungdomspsykiatri 1 folkhögskola, Grimslöv Länstrafiken och regional utveckling (via Regionförbundet Södra småland) Landstinget Kronoberg har även ägarandel och engagemang i följande bolag och stiftelser: Smaland Airport AB AB Regionteatern i Blekinge-Kronoberg Musik i Kronoberg Kulturparken Småland AB Ryssby Gymnasiet AB Landstingets medarbetare I Landstinget Kronoberg arbetar cirka personer inom ett 50-tal yrkeskategorier. Det är en av länets största arbetsgivare. 79 procent av medarbetarna är kvinnor och medelåldern är 46 år. Den största yrkesgruppen är sjuksköterskor, följt av undersköterskor och läkare. Här arbetar också till exempel biomedicinska analytiker, ekonomer, sjukgymnaster, snickare, tekniker, kommunikatörer och lokalvårdare. Landstingets ekonomi Landstinget Kronoberg omsätter drygt 4,2 miljarder kronor på ett år. Landstingets verksamhet finansieras till 86 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Medborgarna i Kronoberg betalar i landstingsskatt 10,65 kronor för varje intjänad hundralapp (riksgenomsnittet är 10,88). Andra stora intäktsposter är intäkter för såld vård och patientavgifter. Hälso- och sjukvården svarar för 94 procent av landstingets totala kostnader. Länstrafiken och regionalpolitiska insatser motsvarar 3 procent samt kulturen och utbildning 1 procent. Landstingets verksamhet 2% 3% 1% 94% Hälso- och sjukvård samt tandvård Lanstingsövergripande (politisk organisation etc) Länstrafik och regionalpolitiska insatser Kultur och utbildning 78

81 OM LANDSTINGET KRONOBERG De största enskilda kostnadsposterna för landstinget är personal (54 procent) och läkemedel (11 procent). Landstinget Kronoberg har de senaste fem åren investerat i genomsnitt för 190 miljoner kronor per år. Investeringarna avser i huvudsak ny- och ombyggnad av fastigheter (ex sjukhus och vårdcentraler), medicinteknisk utrustning samt IT-utrustning. Kronobergs län Landstinget Kronoberg omfattar geografiskt Kronobergs län. De 30 november 2011 bodde personer i länet, som består av åtta kommuner. Kronobergs län är Sveriges fjärde minsta län, sett till antalet invånare. Det motsvarar 1,95 procent av riket. 11% 3% 2% 4% Kostnader 5% 3% 7% 11% Personalkostnader och hyrpersonal, 54% Köpt vård utomläns, 7% Off finansierad privat vård, 5% Läkemedel, 11% Lämnade bidrag, 4% Lokal- och fastighetskostnader, 2% Material och förbrukningsinventarier, 3% Avskrivningar, 3% Övriga kostnader, 11% Intäkter 54% 7% 3% 4% 2% 9% 8% 67% Skatteintäkter, 67% Generella statsbidrag, 8% Statsbidrag läkemedelsförmånen, 9% Övriga statsbidrag, 2% Såld vård inkl tandvård, 7% Patientavgifter, 3% Övriga intäkter, 4% 79

82 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse för år

83 81 REVISIONSBERÄTTELSE

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 2013-01-28 Bokslutskommuniké 2012 Landstingets kompletta årsredovisning 2012 behandlas av landstingsfullmäktige den 23 april 2013 Ökad efterfrågan på vård ger ett minusresultat för 2012 Landstinget Kronoberg

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Budget 2010. med flerårsplan för 2011 2012. En populärversion

Budget 2010. med flerårsplan för 2011 2012. En populärversion Budget 2010 med flerårsplan för 2011 2012 En populärversion Vision och mål Landstinget Kronobergs vision är: Ett gott liv i ett livskraftigt län. Målet är att vara ett kvalitetsstyrt landsting. Grundläggande

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Budget 2013. med flerårsplan för 2014 2015

Budget 2013. med flerårsplan för 2014 2015 Budget 2013 med flerårsplan för 2014 2015 ersion En populärv 1 Budget 2013 med flerårsplan för åren 2014 2015 har inriktningen att förverkliga landstingets vision och mål. Vision Ett gott liv i ett livskraftigt

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Mål: Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan.

Mål: Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan. Årsredovisning 2014 Landstinget Kronobergs vision: Ett gott liv i ett livskraftigt län Mål: Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer