Ekonomisk nätbesiktning för år 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk nätbesiktning för år 2000"

Transkript

1 Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft

2 Disclaimer Detta är en reviderad slutrapport utarbetad av SUMICSID AB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid slutrapportering Rapporten är baserad på auktoriserade årsredovisningsdata från uppdragsgivaren, men utgör inte myndighetsutövning eller uttrycker myndighetens slutliga bedömning av de beräknade effektivitetspotentialerna. Det vetenskapliga och tekninska ansvaret för vilar hos författarna, professorerna Per AGRELL och Peter BOGETOFT från SUMICSID AB. SUMICSID AB, 2002

3 Summary This study, commissioned by the regulator of the Swedish Energy Agency, is a Data Envelopment Analysis (DEA) of the cost and revenue efficiency of 241 Swedish electricity distributors. Two principal models have been developed in earlier work, mutually interconnected and with liaisons also to the revenue capping ideal grid model Nätnyttomodellen. The longrun model assumes full controllability under constant returns to scale, whereas a short-term model measures the operating efficiency with a given capital base and concession area. The analysis indicates an average short-run inefficiency of about 20% of the total controllable costsabout 14% of the total revenues. The long-run results indicate considerable potentials, in all 27% of the total costs could be reduced if best practice and optimal scale was applied across the industry. Inefficiency is endemic among all classes and governance structures, but detailed analyses indicate that investor-owned distributors are more successful with their revenue efficiency. This finding also shows that comparatively higher margins are not incompatible with competitive tariffs in a natural monopoly under efficient management. The full results, including a peer-group analysis using a peeling technique to validate stability of public rankings, give further support for the monitoring of potentially inefficient structures. The work is accompanied by data files to be published online at the Agency s website.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Effektivitetsmodeller Dataanalys Resultat Bilagor Bilaga 1. Datadefinitioner Bilaga 2. Resultat: Effektivitetsgrupp 1 Bilaga 3. Resultat: Effektivitetsgrupp 2 Bilaga 4. Resultat: Effektivitetsgrupp 3 Bilaga 5. Resultat: Effektivitetsgrupp 4 Bilaga 6. Resultat: Effektivitetsgrupp 5 Bilaga 7. Resultat: Effektivitetsgrupp 6 Bilaga 8. Resultat: Effektivitetsgrupp 7 Bilaga 9. Resultat: Effektivitetsgrupp 8 Bilaga 10. Resultat: Sammanfattande SR, LR, PE Bilaga 11. Resultat: Detalj SR

5 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Inledning Projektbeskrivning 1.01 Nätmyndigheten vid Statens Energimyndighet (STEM) har beslutat att mäta nätoperatörers effektivitet genom jämförelsetal och nyckeltal. Uppdraget syftar till att underlätta regleringsarbetet, tillmötesgå branschens informationsbehov för rationaliseringsarbete och underlätta utförandet av myndighetens uppgifter inom tillståndsgivning, tillsyn och informationsspridning Den föreliggande rapporten är en tillämpning för årsredovisningsdata rörande år 2000 av den metod som utvecklades i Agrell och Bogetoft (2000). Projektgrupp 1.03 Konsulterna professor Per AGRELL och professor Peter BOGETOFT från SUMICSID AB har utfört analysen i samarbete med projektledare Roger HUSBLAD samt avdelningschef Karin ISRAELSSON, Nätmyndigheten. Konsulterna tackar i synnerhet Roger HUSBLAD för uppmärksam läsning av tidigare manuskript. Rapportens syfte 1.04 De effektivitetsresultat som publiceras i föreliggande rapport är avsedda att understödja Nätmyndighetens arbete gentemot företag och kunder, främst genom att identifiera och tydliggöra effektivitetspotentialer, men också genom att understödja tillsynsarbetet genom nätnyttomodellen. Rapportens struktur 1.05 Slutrapporten har följande disposition: Effektivitetsmodeller Dataanalys Resultat Bilagor (detaljresultat)

6 2 AGRELL BOGETOFT 1.06 Denna slutrapport har som bilaga de effektivitetstal som beräknats, i format Microsoft Excel 95 samt OnFront.

7 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Effektivitetsmodeller 2.01 Detta kapitel beskriver kortfattat de modeller som nätmyndigheten har valt för att uppskatta nätföretagens långsiktiga och kortsiktiga kostnadseffektivitet. En utförligare beskrivning återfinns i Agrell och Bogetoft (2000). Styrningens effektivitet 2.02 Effektivitet och produktivitet kan mätas för olika syften, som t ex kostnadsnivå för att bestämma lokaliseringsbeslut. För Energimyndighetens syften är det dock viktigt att fastlägga vad och vem som utvärderas. Nedan utvecklas en modell som utvärderar ledningen av en nätverksamhet under en given tidsperiod. Detta ger en operationell definition på effektivitet: den optimala drift som kan åstadkommas med given efterfrågan, givna miljöfaktorer (klimat, etc.) och med given tidshorisont. På lång sikt är givetvis kraven högre ställda än på kort sikt Notera att definitionen ovan inte nödvändigtvis överensstämmer med beteendet under fri konkurrens, där företag under särskilt ogynnsamma betingelser går i konkurs och/eller ombildas. Aktivitetsanalys 2.04 Den logiska grunden i en effektivitetsmodell är en abstraktion av verksamheten till att omfatta en värdeförädling (transformation) av ett antal insatsfaktorer till slutprodukter under eventuell inverkan av yttre ramfaktorer. Den enkla grundmodellen är illustrerad i Figur 2.1 nedan Traditionellt uppfattas insatsfaktorer som kostnadskällor, medan slutprodukter är resultat som genererar intäkter och ramfaktorer är förhållanden som ligger utanför verksamhetens kontroll. Denna skiljelinje är dock inte helt klar. Vissa kostnader, liksom intäktskällor, kan vara opåverkbara, t ex kostnader för överliggande nät och kundernas energiförbrukning. Dessa är relativt okänsliga gentemot nätverksamhetens aktiviteter.

8 4 AGRELL BOGETOFT Insatsfaktorer x PROCESS Slutprodukter y z Ramfaktorer Figur Aktivitetsmodell En mera allmän definition är att inputs (insatsfaktorer) är det som vi vill undvika, outputs (slutprodukter) det som vi vill uppnå. Ramfaktorer är förhållanden som vi vare sig vill undgå eller uppnå, men som har betydelse för våra möjligheter att transformera inputs till output. Ramfaktorer påverkar processen men påverkas inte själv (jfr skillnaden mellan klimat, ramfaktor, och antalet kunder, output). Kontrollerbarhet 2.07 Utifrån en regleringsmässig synpunkt är det skillnaden mellan de kontrollerbara och de icke-kontrollerbara faktorerna (discretionary och non-discretionary) som är av intresse. Det är inte motiverande att ställa nätverksamhetens ledning till ansvar för förhållanden som de i verkligheten inte kan råda över. För en incitamentsstyrning är därför kontrollerbarhet helt nödvändig. Incitamentshänsynen betyder dock inte att myndigheten bör mäta alla påverkbara variabler. Eftersom myndigheten inte skall ingripa i den operativa verksamheten, där ledningen kan förväntas ha bättre förmåga och information, är det lämpligt att arbeta med relativt aggregerade variabler. Motsatsen skulle leda till en detaljreglering som endast kan leda till suboptimala beslut Vissa faktorer (som t ex väder, koncessionsområdets storlek, antalet kunder) ligger utanför nätoperatörens kontroll. Övriga faktorers kontrollerbarhet beror i huvudsak på juridiska och tidsmässiga begränsningar. En nätoperatör skulle kunna höja sin produktionseffektivitet genom att vägra ansluta geografiskt avlägsna abonnenter, men förhindras av anslutningsskyldigheten enl. EL 3 kap. 7 (juridiskt hinder). En nätoperatör med icke ändamålsenlig luftledning skulle kunna höja sin kostnadseffektivitet genom att byta till jordkabel, men detta är ekonomiskt försvarbart först då det befintliga nätet uppnått en viss ålder och, även om detta är fallet, först inom en viss rimlig tid (tidsmässigt hinder).

9 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Utifrån gällande tillsynspraxis definierar vi en kortsiktig modell [SR] som en modell vari påverkbarheten skall ligga inom ett år. De kortsiktigt ej påverkbara insatsfaktorerna blir ramfaktorer på kort sikt Den långsiktiga modellen [LR] karaktäriserar alla insatsfaktorer som påverkbara. De båda modellerna [SR] och [LR] illustreras i Figur 1 där begreppen fast och rörlig används för att uttrycka påverkbarheten. Den kortsiktiga modellen [SR] är avsedd att användas för prioritering av tillsyn, då dess tidshorisont understiger ett år, regleringsperioden. De fasta (ej påverkbara) insatsfaktorer som är ramfaktorer i modell [SR] utgör, tillsammans med de rörliga (påverkbara) insatsfaktorerna, input till den långsiktiga modellen [LR]. Samma outputs uppsättning används för de båda modellerna då verksamheten har samma produktionsmål, oberoende av tidshorisont. Modell [LR] ger ett mått på den relativa långsiktiga kostnadseffektiviteten, vilket pga. begränsad påverkbarhet inte kan användas i myndighetens tillsynsarbete. Den långsiktiga effektiviteten och dess utveckling är dock av centralt intresse för såväl myndigheten som branschen och föreslås därför publicerat som ett kompletterande mått. KORT SIKT SIKT [SR] [SR] Output Fast input Rörl ig input LÅNG SIKT SIKT [LR] [LR] Ramf akt orer Figur Kortsiktig och långsiktig effektivitetsmodell Från kundperspektiv är den totala debiterade kostnaden av intresse, vilket i analogi med nätnyttomodellen föranleder analys av den totala priseffektiviteteten PE, där den totala prestationen sätts i relation till de sammanlagda rörelseintäkterna. Även om denna modell i synnherhet är inriktad mot kundkollektivet, så ger resultaten en bild av hur konkurrenskraftigt företaget är på tariffsidan. Ett kostnadsineffektivt företag, som har lågt mätetal för SR, kan ju

10 6 AGRELL BOGETOFT kompensera detta genom att ta ut lägre påslag, vilket kan ge högre priseffektivitet PE. Det motsatta gäller också, ett kostnadseffektivt företag kan genom höga marginaler ha lägre priseffektivitet Rent modelleringstekniskt kan de icke-kontrollerbara faktorerna uppfattas som antingen inputs, outputs eller ramfaktorer. De viktiga i utvärderingen är endast att modellen inte kan användas för att uppskatta kostnadsbesparingar för icke-kontrollerbara inputs eller expansionsmöjligheter för icke-kontrollerbara outputs som en indikation på ineffektivitet. Inputminimering 2.13 Distributionens andel av den totala energikostnaden för en konsument är endast ca en tredjedel och marginaleffekten på efterfrågan för elenergi, som i allmänhet är tämligen oelastisk, är mycket begränsad. Inte heller kan en eldistributör nämnvärt påverka sammansättningen av eller antalet kunder. I huvudsak är det därför på inputsidan som nätverksamheten kan förväntas ha de största påverkansmöjligheterna. Vi väljer sålunda från tillsynsmyndighetens utgångspunkt en inputminimerande modell. Principen är att output skall produceras under givna ramvillkor med minimal resursförbrukning. Som första steg kommer vi att analysera de primära inputkategorierna (kostnadsslagen) utifrån kontrollerbarhetsprincipen. Vi kombinerar detta med en redovisning av deras relativa storlek och därmed den relativa nyttan av att modellera dessa. Kostnader 2.14 Genom att studera nätföretagens kostnader, post för post, kan en ungefärlig bild göras av ekonomisk relevans samt juridisk och tidsmässig påverkbarhet. Som framgår av Figur 2.2 är det bara en mindre del av kostnaderna som kan påverkas på kort sikt. Att en viss kostnadspost (t ex nettoresultat) är mer påverkbar än någon annan (t ex räntekostnad) innebär givetvis inte att den förra skall reduceras oavsett påföljande konsekvenser. Nedan analyserar vi, post för post, hur kostnaderna kan påverkas och vilka variabelval detta leder till på kort och lång sikt.

11 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Resultat 2.15 Nettoresultatet efter skatt är ersättningen till ägarna för det investerade kapitalet. Storleken på denna ersättning har varit föremål för andra undersökningar (Edin, Svahn, 1998). Helt kort ligger det i Energimyndighetens intresse att en effektiv verksamhet ger rätt avkastning. En för låg avkastning stryper kapitaltillgången och höjer riskpremien genom sänkt soliditet, ökad andel främmande kapital, vilket ger högre kapitalkostnader på sikt. En för hög avkastning ger motsatt förhållande, men också en förvridning av samhällsekonomisk resursanvändning och incitament. I denna rapport har en separat analys använt totalintäkten som insatsfaktor, för att underlätta jämförelser med nätnyttomodellen, se modell [PE] nedan. 100% Kostnadsslag Andel Tidshorisont 90% Nettoresultat 16% 1 år 80% Administration och övr 8% 1 år 70% Drift och underhåll 19% 1-3 år 60% 50% Mätning Elförluster 4% 5% 1-3 år 1-20 år 40% Avskrivning 15% 5-20 år 30% Räntekostnad netto 8% -20 år 20% 10% Överliggande nät 23% - 0% Skatter 3% - 18,5 Gkr Figur 2.3 Kostnadernas påverkbarhet (efter Edin och Svahn, 1998). Rörliga kostnader 2.16 Administration ger upphov till tämligen påverkbara kostnader med korta kontraktsperioder eller hög personalintensitet. Även om viss administration kan antas ofrånkomlig genom myndighetsutövning och föreskrifter finns det inget skäl att antaga att dessa åläggande

12 8 AGRELL BOGETOFT skulle vara ojämnt fördelade över distributörerna. Då administration med fördel kan utföras i samarbete med annan verksamhet, eller med inhyrda resurser, kan denna kostnad med fördel inkluderas med andra rörliga kostnader Drift och underhållskostnader (post 3.2) har varierande kontraktslängd och utformning. Med undantag för speciella fall som hyra av eget nät, nätstationer eller andra anläggningstillgångar kan posten, tillsammans med 2.16, anses som påverkbar på lång och kort sikt. Vad gäller hyra av anläggningstillgångar föreslås att endast mellanskillnaden mellan hyresbeloppet och räkenskapsenlig avskrivning tas upp som påverkbar post i modell [SR]. Detta ger jämförbarhet mellan finansiella lösningar som är ekvivalenta på lång sikt. I det fall hyreskontrakt med distributören saknar sådan information räknas hela hyreskostnaden som driftskostnad Mätning och rapportering (post 3.3) är delvis en kontraktuell fråga om utnyttjanderätt till gemensamma anläggningar, men som utan hinder kan inkluderas i en variabel för rörliga kostnader Personalkostnader är typiska rörliga kostnader på lång sikt, med en viss särställning på kort sikt beroende på drifts- och beredskapsorganisation. För både modell [SR] och [LR] inkluderas kostnaderna tekniskt i posten rörliga kostnader, då redovisningspraxis inom branschen inte tillåter en full uppdelning på denna kostnadspost. Nätförluster 2.20 Nätförluster är till sitt omfång orsakade av nätets konstitution, t ex andelen jord- och luftledning, vilket svårligen kan anses påverkbart på kort sikt, men väl på längre sikt. Sålunda ingår elförluster mätt i MWh (summan av post 1.15 och 1.16 i särskild rapport) som insatsfaktor i modell [LR]. Emellertid föreligger intresse från Energimyndigheten att motverka korssubstitution genom ev. ineffektiv egenproduktion eller ej marknadsmässig upphandling av förlustkraft. En nätoperatör i beroendeställning skulle annars frestas att upphandla förlustkraft från ev. andra koncernbolag som dold substitution för att låta monopolverksamheten bära kostnaderna. Tendenser i denna riktning har särskilt uppmärksammats i Nätmyndighetens (1997b) rapport om korssubstitution. I Agrell och Bogetoft (2000) inkluderades överkostnaden för förlustkraft som insatsfaktor i modell [SR]. Då posterna 1.15 och 1.16 inte insamlats för år 2000 utgår denna faktor.

13 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Kapital 2.21 Avskrivningar är den redovisningstekniska reservationen för teknisk och ekonomisk förslitning av anläggningstillgångarna, kapitalet. Omedelbart framgår att denna kostnadspost, som är grundad på historiska kostnader och en konsekvens av tidigare beslut, inte kan sägas ingå i ett rättvist jämförelsematerial för kortsiktig tillsyn. Även från ett långsiktigt perspektiv saknar avskrivningsinstrumentet värde, då det inte kan sägas ge en rättvisande bild av kapitalintensiteten över tiden. Emellertid leder kostnadsposten över på den viktiga frågan om kapitalets värdering Kapital kan i princip sägas vara givet på kort sikt och rörligt på lång sikt, vilket direkt ger att intresset för att inkludera ett mått på kapitalintensiteten ligger på modell [LR]. Kapitalet omfattar nätanläggningar, maskiner och inventarier, övriga anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. På kort sikt i modell [SR] utgör nätanläggningarna ramfaktorer enligt nedan. På lång sikt utgör kapitalet i sin helhet en rörlig insatsfaktor. Som framgår av 2.14 ger nätanläggningarnas tekniska livslängd på år en operativ definition på begreppet lång sikt, även om en kontinuerlig återinvesteringstakt över tiden skulle innebära att en motsvarande andel av kapitalapparaten byts ut under en given tidsperiod. Att direkt använda årliga återinvesteringar som mått på kapitalmassan vore dock missledande, då kontinuiteten inte har erforderlig precision. Bokfört värde ger likaledes en dålig uppskattning av det verkliga kapitalvärdet, som realiseras vid köp och överlåtelse av verksamhet. Då den skattemässiga avskrivningen bortser från inflation och specifika marknads- och prisförändringar leder detta till en underskattning av den verkliga kapitalinsatsen i kontinuerlig drift. Dessa nackdelar är väl kända och dokumenterade i detta projekt genom Edin och Svahn (1998), Eriksson (2000) och de nordiska regulatorernas användning av kapitalmåttet I Agrell och Bogetoft (2000) rekommenderades användning av NUAK, återanskaffningsvärdet, för kapitalet i modell [LR]. I föreliggande studie används dock bokfört materiellt anläggningskapital, då insamlingen och definitionen av NUAK ännu inte har beslutats. Övriga kostnader 2.24 Kostnader till överliggande nät vidaredebiteras direkt till kund och kan inte betraktas som kontrollerbara för eldistributören. Då denna post (3.1) emellertid inte insamlats för 2000 års drift har en

14 10 AGRELL BOGETOFT konservativ uppskattning gjorts, utgående från ett volymjusterat tal baserat på 1997 års driftår. Ingen prisjustering har gjorts, trots att index förändringen under perioden var -4.8%. Resultatet är således en generös uppskattning för kostnaderna till överliggande nät, helt jämförbar med resultaten i Agrell och Bogetoft (2000). Påföljande år kommer primärdata att användas för denna faktor Skatter avräknas från nettoresultatet och ingår ej i jämförelsen. Ramfaktorer 2.26 Ramfaktorer är icke-kontrollerbara faktorer som, till skillnad från t ex givna outputnivåer, inte heller kan påverkas av kontrollerbara inputs. För att skapa jämförbarhet över tiden och upprätthålla relevanskravet har fysiska ramfaktorer föredragits framför monetära För eldistribution på kort sikt i modell [SR] har särskilt undersökts ramfaktorer inom områdena kapitalbas, geografi, kvalitet och klimat. För modell [LR] är geografi och klimat ramfaktorer Kapitalbasen På kort sikt begränsar de historiska nätkapitalinvesteringarna rörelseutrymmet vad gäller personal-, drifts- och underhållskostnader. I huvuddrag består det relevanta nätkapitalet av linjeanläggningar, nätstationer, fördelningsstationer, samt mätapparatur. I tidigare undersökningar har i synnerhet nätstationernas installerade effekt (ev. korrigerat per uttagsabonnent) använts som ramfaktor. Samrådsgruppen har dock anfört relevans- och kontrollerbarhetsargumentet för att uppmärksamma fördelningsstationernas inverkan. Dels är antalet fördelningsstationer givet av anslutningspunkter till överliggande nät enligt EL. Dels krävs viss överkapacitet för varje fördelningsstation, vilket leder till högre rörliga kostnader. I Agrell och Bogetoft (2000) föreslogs därför antalet fördelningsstationer per totalt installerad effekt. Emellertid är denna variabel inte insamlad för år 2000, vilket föranleder användning av antalet nätstationer i stället för fördelningsstationer Geografi En ramfaktor för kundtäthet avser att korrigera för de effekter som kundernas lokalisering ger för distributionsverksamheten. I samarbete med samrådsgruppen har total linjelängd valts som ramfaktor, då denna till hög grad styr de rörliga kostnaderna. En statistisk undersökning av Ek (1999) styrker antagandet under förutsättning att kundantalet ingår som output. Även om fördelningen mellan hög- och lågspänningsnät påverkar

15 EKONOMISK NÄTBESIKTNING kostnadsbilden kan användandet av ett kompletterande nyckeltal belysa skillnaden (se nedan). I modell [SR] mäts ramfaktorn som befintligt nät (post ). Modell [LR] föreslås i framtiden använda optimal nätlängd som beräknad från inlevererade GIS-data för koncessionernas uttagspunkter, när denna blir tillgänglig genom Nätnyttomodellen, i denna körning används historiskt nät Klimat Väder och vind kompenserades genom användning av en särskild klimatfaktor i Agrell och Bogetoft (2000). Analys av utfallet för 1998 års data har givit att en korrigering för norrlandskommuner ger tillräcklig kompensation för väderförhållanden. I den föreliggande studien används sålunda ett index för huruvida koncessionen befinner sig i ett norrlandslän eller inte Kvalitet Verksamhetens tjänstekvalitet är av särskilt intresse i en situation där den kortsiktiga kostnadseffektiviteten kan tänkas ge incitament att uppskjuta eller minska nödvändigt, långsiktigt underhålls- och återinvesteringsarbete. I andra effektivitetsstudier, liksom i myndighetens datainsamling enligt NUTFS 1998:1, figurerar olika mått rörande avbrottstid och frekvens som mått på levererad kvalitet. Diskussioner med samrådsgruppen har emellertid lett till ett ifrågasättande av värdet av denna kvalitetsdimension, som tenderar till att bestraffa i synnerhet en kategori glesbygdsleverantörer med längre luftledningsnät. Den åsyftande preventiva effekten på nedsatt underhåll är svag eller ingen, då karenstiden är relativt lång, kanske tio-femton år, innan dessa symptom uppträder. Kvalitet ur ett kundperspektiv är snarare relaterad till spänningskvalitet; spänningsvariationer, övertoner och spänningsnivå. Denna dimension är i sin tur mer lämpad att lösas genom en civilrättslig fråga mellan kund och leverantör alt. genom fastställande av tekniska minimivillkor för lämplighetsförklaring, än genom en effektivitetsmodell. För att uppmärksamma ev. eftersatt underhåll föreslås användningen av kompletterande nyckeltal; Genomsnittliga förebyggande underhållskostnader över fem år dividerat med nätanläggningarnas återanskaffningsvärde (post 3.2 över NUAK) samt genomsnittlig investeringsvolym över fem år dividerat med nätanläggningarnas återanskaffningsvärde (post 3.2 över NUAK). Då NUAK ännu ej entydigt definierats av Nätmyndigheten har dessa mått inte beräknats i föreliggande rapport.

16 12 AGRELL BOGETOFT Outputmått 2.32 Vid val av outputs har särskild hänsyn tagits till att måtten skall svara till branschens tre uppgifter rörande kundservice, kapacitet, och energiöverföring. Detta överensstämmer också med Energimyndighetens intresse att genom jämförelser av marginalkostnader avgöra skäligheten i olika tariffkonstruktioner rörande de tre uppgifterna för olika kundkategorier Kundservice I produktionsekonomiskt hänseende berör kundservice i detta sammanhang främst tjänster förknippande med uttagsabonnenter, dvs. mätning, fakturering, registrering och anslutning. Eftersom såväl intäkter som kostnader skiljer sig mellan hög- och lågspänningssegmenten används måtten 'Antal högspänningsabonnemang i uttagspunkt respektive 'Antal lågspänningsabonnemang i uttagspunkt (posterna 1.7 och 1.8) Kapacitet Eldistributören ansvarar för det faktiska resursbehov som kundernas effektbelastning (i MW) utgör, i likhet med flygbolaget som dimensionerar flygplan, inte efter antalet försålda biljetter (abonnerad kapacitet), men efter det förväntade antalet resande (ianspråktagen effekt). Denna produktdimension svarar mot tariffstrukturens (övervägande fasta) effektelement. Måttet Maximalt överförd effekt (MW) (post 1.11) räknas som output i denna kategori Energiöverföring Tjänsten energiöverföring inrymmer överföring av hög- och lågspänd elenergi exklusive nätförluster, svarande till tariffstrukturens rörliga energidel. Då även denna produktdimension ger upphov till olika kostnadskonsekvenser föreslås användningen av de två måtten Överförd lågspänningsenergi (MWh) exkl. nätförluster resp. Överförd högspänningsenergi (MWh) exkl. nätförluster (post 1.13). Modell [SR] 2.36 Den kortsiktiga modellen [SR] avbildas i Figur 2.4 nedan, med en insatsfaktor, fyra ramfaktorer samt fem output. Modellens variabler är tekniskt definierade i bilaga.

17 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Överförd LSP-el Driftskostnad KOSTNADSEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [KORT SIKT] Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Total nätlängd # fördelningsstationer/installerad effekt (MW) Installerad effekt Klimat (Norrland) Figur Modell [SR] Modell [LR] 2.37 Den långsiktiga modellen [LR] illustreras i Figur 2.4 nedan. Modellen har tre inputs, två ramfaktorer och fem outputs, varav nätkapitalet, klimatzon samt företagets optimala nätlängd har approximerats med tillgängliga data. Se vidare bilagan. Rörliga kostnader Nätförlust (MWh) Nätkapital KOSTNADSEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [LÅNG SIKT] Överförd LSP-el Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Nätlängd (GIS) Klimatzon Figur Modell [LR] Modell [PE] 2.38 Företagens kortsiktiga priseffektivitet [PE] illustreras i Figur 2.6 nedan. Modellen har de totala nätintäkterna som enda input, samt i övrigt ramfaktorer och outputs som i den kortsiktiga modellen SR.

18 14 AGRELL BOGETOFT Detta medger givetvis jämförelser mellan modellerna för att analysera hur effektivitetsvinster fördelas på kund- resp. företagssidan. Överförd LSP-el Rörelseintäkt PRISEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [KORT SIKT] Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Total nätlängd # nätstationer/installerad effekt (MW) Installerad effekt (MW) Klimat (Norrland) Figur Modell [PE] Modellantaganden Ett antal tekniska antaganden är diskuterade i Agrell och Bogetoft (2000) rärande produktionsfaktorberoenden, kombinerbarhet (konvexitet), skalavkastning samt kategoriska variabler. Här ges endast korta sammanfattningar av de antaganden som motiverats i tidigare studie. Produktionsfaktorberoenden (disposability). Det finns t ex inte några belägg för att det skulle föreligga någon särskild komplementaritet eller flaskhalsproblem mellan två eller flera inputs och/eller outputs. Analysen sker sålunda i ett öppet inputoutput rum. Kombinerbarhet (konvexitet) Med hänsyn till en avvägning mellan relevanskravet för benchmarking och det regleringsekonomiska intresset har full kombinerbarhet antagits för alla variabler utom den kategoriska klimatindikatorn. Skalavkastning Som utgångspunkt kommer variabel skalavkastning (VRS) på kort sikt

19 EKONOMISK NÄTBESIKTNING och konstant skalavkastning (CRS) på lång sikt att antagas. Den variabla skalavkastningen är en markering av det exogent givna koncessionsområdet samt kortsiktigt given teknologi Kategoriska variabler Ramfaktorn klimatzon i de båda modellerna är enda kategoriska variabel.

20 16 AGRELL BOGETOFT 3. Dataanalys 3.01 Syftet med detta kapitel är att beskriva dataanalys, kodning och körning av valda DEA-modeller, verifiering av implementation med avseende på gällande rutiner Arbetet bygger på (i) gjorda överväganden i Agrell och Bogetoft (2000), (ii) databas etablerad av Nätmyndigheten från årsrapporterna 2000, (iii) OnFront mjukvara, version 2.0. Datatillgänglighet och kvalitet 3.03 Vid DEA studier används två typer av datakontroller: (i) detaljstudier av extrema observationer av nyckeltal i datamaterialet, (ii) analys av provkörningar under olika parameter-antaganden. Den första kontrollproceduren redovisas översiktligt nedan, medan denna rapport med bilagor i sig själv utgör den externa delen av den senare kontrollen. Notera emellertid att denna datakontroll här begränsats till att gälla datapunkter som genom felaktig rapportering skulle snedvrida bedömningen för branschen. Felaktig rapportering som enbart sänker prestationsvärderingen för enskild enhet har inte justerats. Detta senare fall får anses vara ett fall för internrevision hos respektive rapporterande enhet, som enligt föreskrifterna skall ha validerat data innan insändande till myndigheten. Nyckeltal 3.04 För att kontrollera rimligheten av givna data har sju nyckeltal använts från Agrell och Bogetoft (2000) TN1 Effektutnyttjande 0% Max överförd effekt (MW)/Totalt installerad effekt (MW) 100% Viss reservation för nuvarande oklarheter i anvisningarna rörande hyrda eller egna fördelningsstationer och nätstationer är nödvändig. I det aktuella datamaterialet ligger genomsnittet på 48% effektutnyttjande.

21 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN2 Kunduttag, lågspänning 9 Överförd lågspänningsel (MWh)/Antal lsp-kunder 36 MWh Detta mått visar snabbt orimligheter i lågspänningsdata, då förbrukningen per kund och helår är någorlunda stabil över landet ( kwh för 2000). I fig. 3.1 illustreras stabiliteten hos detta nyckeltal för använda data. MWh/ab MWh/ab Figur 3.1. Kunduttag lågspänning (MWh/ab) 2000.

22 18 AGRELL BOGETOFT 3.07 TN3 Nätförluster 2% Nätförluster (MWh)/Total överförd elenergi (MWh) 8% Nätförlusterna är till sin storlek tekniskt betingade, vilket underlättar kvalitetssäkring av data. I vissa fall kan periodiserings- och avläsningsfrågor ha inverkat på nätförlustrapporteringen. Då variablen inte direkt ingår i analysen har detta ingen direkt inverkan. Nätförluster (% av total överförd energi) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Figur 3.2. Nätförluster (%) av totalt överförd energi 2000.

23 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN4 Effekttimmar Överförd energi (MWh)/Installerad effekt (MW) h Antalet effekttimmar ger ett enkelt överslag på nätets utnyttjande, där de förutom de föreslagna gränserna också finns en teoretisk övre gräns på h per år. Genomsnittet ligger för 2000 på h. Effekttimmar Figur 3.3. Effekttimmar (överförd MWh/max MW) 2000.

24 20 AGRELL BOGETOFT 3.09 TN6 Kundtäthet (ledningslängd per kund) 9 Total lsp-ledningslängd/antalet lsp-kunder 400 m Kundtäthet, uttryckt som ledningsnät per abonnent, är ett vida använt mått inom Nätmyndigheten, som förklarar en viktig del av det underliggande kostnadsberoendet. Då denna variabel är väletablerad är osäkerheten troligen relativt låg i datainsamlingen, såsom framgår av figur 3.4. Genomsnittsvärdet för 2000 är 105 m/ab med minimivärde 16 m/ab och maximum 348 m/ab. Kundtäthet (m/kund) Figur 3.4. Kundtäthet (total ledningslängd per totalt antal kunder i uttagspunkt).

25 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN7 Spänningsfördelning (andel högspänningsleveranser) 0 Överförd hsp-el (MWh)/Total överförd elenergi (MWh) 82 % Fördelning mellan hög- och lågspänning är ett intressant nyckeltal för att bedöma verksamhetens inriktning. Ett (elenergi-)viktat genomsnitt för landet är 25%, medan ett antal små distributörer med industrikoppling höjer det oviktade medeltalet till 33%. Se även figur Övf Hsp el (MWH)/ Total öf el Figur 3.5. Spänningsfördelning (andel högspänningsöverföring i %). Uteslutna nätföretag 3.11 Data för 18 av de 259 nätföretag som upptas i 2000 års särskilda rapport var behäftade med större fel rörande identitet, kostnader och verksamhet, vilket föranledde bortlyftning från dataunderlaget. Tabell 3.1 nedan anger de enheter (med ursprungligt löpnummer) som uteslutits ur provkörningarna.

26 22 AGRELL BOGETOFT Lpnr Företag Anledning 24 Carlfors Bruk, E Björklund & Co KB Ingen verksamhet 29 Ekfors Elnät AB Ingen verksamhet 65 Hackås-Näs Elektriska AB (Jämtkraft AB) Ingen verksamhet 66 Hallstahammar Elnät AB (Mälarenergi AB) Ingen verksamhet 68 Hamra Kapellags Besparingsskog Blandad verksamhet 83 Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening upa Ingen verksamhet 115 LJW NÄT HB Felrapporterad leverans 117 Lomma Energi Förvaltning AB Ingen verksamhet 129 Mörarps Elektricitetsförening EF Ingen verksamhet 133 Norrtälje Energi AB Överförd energi ej rapp. 168 Skyllbergs Bruks AB Ingen verksamhet 177 Sturefors Eldistribution AB Ingen verksamhet 224 Vattenfall Östnät AB, Boxholm Ingen verksamhet 233 Vindelns Såg och Vattenkraft AB Ingen verksamhet 240 Västerås Elnät AB (Mälarenergi AB) Ingen verksamhet 241 Västra Mälardalens Kraft AB (Mälarenergi AB) Ingen verksamhet 264 Birka Energi, Blåsjön Korselbränna Nätkapital saknas 288 LKAB Nät AB Ingen verksamhet Tabell 3.1 Uteslutna nätföretag från särskild rapport, Larvs Elektriska Distributionsförening (löpnummer 104) med 170 lågspänningsabonnenter och 1,7 GWh överförd energi har uteslutits ur analysen då det annars skulle ha fått en inverkan som inte motsvarar dess skala, struktur och verksamhet. Det bör dock noteras att analysen inte givit anledning till att ifrågasätta företagets kortsiktiga kostnadseffektivitet Efter filtrering återstår ett datamaterial om 241 företag, fullständigt listade med uträknade variabler och nyckeltal i bilaga 6. Varje företag har försetts med ett löpnummer som består av det ursprungliga treställiga (001 till 275) med ett prefix för klimatzon (3 för Norrland, 2 övriga landet).

27 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Resultat 4.01 Detta kapitel ger en sammanfattning av de resultat som erhållits vid körningen av de långsiktiga och kortsiktiga modellerna LR, SR samt PE. Detaljerade resultat återfinns i bilagor samt på bifogade filer. Modeller 4.02 Tre modeller har körts på de data som beskrivs i föregående kapitel: SR Kortsiktig kostnadseffektivitet på kontrollerbara kostnader, LR Långsiktig kostnadseffektivitet på samtliga kostnader, PE Kortsiktig priseffektivitet på total rörelseintäkt För samtliga modeller har ett effektivitetsmått mellan 0 och 100% beräknats samt nivån av effektiva kostnader/intäkter Tabell 4.1 nedan ger en översikt över effektivitetsresultaten för de tre modellerna. Totalt är 32 enheter kortsiktigt effektiva, den genomsnittliga kostnadseffektiviteten är 67% med kvartilerna 53% resp. 79%. Som i Agrell och Bogetoft (2000) kan det konstateras att den långsiktiga kostnadseffektiviteten ligger procentuellt högre än den kortsiktiga dito. Förklaringen ligger i beräkningsbasen, som i det långsiktiga fallet omfattar alla kostnader men som också ger fri kapitalvärdering. Det långsiktiga måttet ger därför en mycket försiktig uppskattning av den långsiktiga effektiviseringspotentialen. Priseffektiviteten PR, slutligen, ger liksom nätnyttomodellen ett mått på de samlade prestationerna i förhållande till de samlade intäkterna. Då detta mått ligger högre än SR-måttet kan vi dra slutsatsen att det finns en tendens att kompensera för teknisk ineffektivitet genom lägre vinstmarginal. Figur 4.1 illustrerar tydligt detta förhållande, som visar att även de mest kostnadsineffektiva företagen har priseffektiviteter kring 65%. Modell Min Kv 1 Medel Kv 2 Std E = 1 Kostnadseffektivitet SR Kostnadseffektivitet LR Priseffektivitet PE Tabell Sammanställning resultat för modeller 2000.

28 24 AGRELL BOGETOFT CE SR PE SR Figur 4.1. Kostnadseffektivitet SR och priseffektivitet PE Korrelationsanalys 4.05 Som antyds av Figur 4.1 föreligger ett statistiskt samband mellan de olika resultaten, vilket också bekräftas av en korrelationsanalys. Korrelationen, given i Tabell 4.2 nedan, ligger på 66% på SR gentemot PR, medan den långsiktiga modellen LR har korrelationer kring 55%. Figur 13 illustrerar förhållandet mellan resultaten för modellerna SR och LR. LR SR PE LR SR PE Tabell 4.2 Korrelationsanalys för modeller 2000.

29 EKONOMISK NÄTBESIKTNING CE LR CE SR Figur Kortsiktig (SR) och långsiktig (LR) kostnadseffektivitet Effektivitetsgruppering 4.06 För modell SR har en s k grupperingsanalys gjorts som stabilitetsmått. Avskalningen sker genom en successiv reduktion av antalet företag i referensmängden, på så sätt att de effektiva företagen från närmast föregående körning avlägsnas från mängden, likt flikarna på en kronärtskocka. Varje företag tilldelas således en gruppranking (eller skalnummer) som anger i vilken omgång som företaget visats sig effektiv. Antalet grupperingar är normalt relativt lågt, i detta fall uppvisades åtta grupper. Ett företag som befinner sig i en lågt rankat grupp domineras av många andra företag och dess ranking som ineffektiv kan därför bekräftas med säkerhet Vid analysen med modell SR, vars resultat återfinns i Tabell 4.3 nedan, identifierades åtta grupper. De numerärt mest betydande grupperna ligger i tredje och fjärde nivån, vilket också motsvarar den totalt genomsnittliga effektiviteten. De tre kolumnerna längst till häger ger kompletterande information rörande de olika grupperna med avseende på kundtäthet, överföringsvolym lågspänd energi samt kontrollerbar kostnad per överförd energimängd. Vad beträffar kundtätheten ger talen inga belägg för något särskilt mönster, däremot ger överfäringsvolymerna intrycket av en snedvridning gentemot större enheter. Detta är dock delvis en konsekvens av den

30 26 AGRELL BOGETOFT kortsiktiga modellens variabla skalavkastning som gör de största enheterna i varje lager automatiskt effektiva i brist på jämförelseobjekt. De relativt sett få stora enheterna avvecklas sålunda i de yttre lagren. Den kontrollerbara kostnaden per överförd energimängd ger intryck av ett logiskt förhållande där lagren visar på monotonicitet i kostnadseffektivitet. Notera att detta senare inte nödvändigtvis är fallet på individuell nivå, då det i varje lager finns effektiva enheter under svårare omständigheter och därmed högre kostnader. Modell Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7 Grupp 8 Antal totalt Antal E(n)=1 Medel E(1) M/ab lev lsp Kkost/ MWh Tabell 4.3 Effektivitetsgruppering Skaleffektivitet 4.08 Modellerna har validerats genom en analys av företagens skaleffektivitet (se Agrell och Bogetoft, 2000). Skaleffektiviteten ligger fortsatt högt, medianen på 94% svarar mot en relativt konstant skalavkastning från små enheter. Detaljerade analys av större enheter avslöjar faktiskt stordriftsnackdelar, vilket naturligt begränsar den optimala skalstorleken. Regionala skillnader 4.09 Modellernas regionala skillnader har också analyserats i Tabell 4.4. Liksom i Agrell och Bogetoft (2000) uppvisar norrlandsföretagen en högre genomsnittlig effektivitet i alla tre dimensionerna än de övriga, även utan klimatkompensering. Den givna klimatkompenseringen kan därmed ses som en tämligen generös kompensation för försvårande leveransförhållanden, som möjligen också introducerar ett regionalpolitisk element. Ytterligare studier får utvisa huruvida denna korrigering också fortsättningsvis är motiverad.

31 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Med klimatzon Utan klimatzon 1 Modell Alla Norrland Övriga landet Norrland Övriga landet SR LR PE Tabell Regionala effektivetsskillnader Kostnadsresultat 4.10 En viktig aspekt av Nätmyndighetens informationsroll är också att konkretisera teknisk information till direkt inverkan på tariff- och samhällsekonomisk nivå. Tabell 6 nedan ger diverse kostnads- och intäktsstatistik för olika typer av nätföretag, i den utsträckning de är medtagna i datamaterialet. Man noterar här att det stora flertalet företag är kommunala (107), följt av privata (61), statliga (40) och kooperativa (33) företag. I termer av storlek motsvarar dock de privata företagen 37% av den totala kontrollerbara kostnadsmassan och 40% av tariffintäkterna. De offentligt ägda företagen har generellt en högre andel av kontrollerbara kostnader (38% av totala kostnadsmassan) med något lägre tariffuttag (37% av de totala tariffintäkterna). En relevant frågeställning är därvidlag huruvida det finns någon skillnad i effektivitet och beteende mellan de olika aktörerna med avseende på ägandeskap Vi noterar i tabell 6 att de privata företagen generellt tar ut högre bruttorörelsemarginaler (45%) än de icke-privata (25%). Bruttorörelsemarginalen tolkas i detta sammanhang som den intäktsandel, efter avdrag för kostnader för överliggande nät, som används för täckande av avskrivningar, kapitalkostnader och vinst. Statliga Vattenfall (25%) ligger här något under kommunala distributörerna (28%), medan de kooperativa företagen i genomsnitt har inget eller negativt täckningsbidrag (-3%). Vi noterar också att de kommunala förvaltningarna driver verksamhet med extremt låga rörelsemarginaler (5%). Detta förhållande i sig själv kan dock inte användas för att dra slutsatser om företagens effektivitet, vilket framgår nedan Första kolumnen i tabell 4.8 anger kostnadseffektiviseringspotentialen under den kortsiktiga modellen SR. Det är tämligen klart att potentialerna, ca 20% av de kontrollerbara kostnaderna, ligger olika utspridda över de olika ägandeformerna. De privata näten, som 1 Inkl kostnader för överliggande nät, vilket ger en fördel för de norrländska näten.

32 28 AGRELL BOGETOFT har en högre kapitalisering visar här lägre potentialer på kort sikt, ca 11%, medan kooperativ (43%) och kommunala förvaltningar (35%) uppvisar högre potentialer. Det är värt att notera att Graninge (20%) uppvisar siffror i storleksordningen kommunala aktiebolag (22%) och Vattenfall (25%) Företagens långsiktiga kostnadseffektivitet LR är angiven i tabell 8. Vid denna analys, då hänsyn inte tagits till givet kapital och storlek, är de privata företagen fortfarande jämförelsevis bättre (22% resp. 27%). Sydkraft (18%) visar en relativt hög långsiktig effektivitet, hänsyn tagen till den kortsiktiga effektiviteten, medan kommunala (29%) och Vattenfall (33%) ligger betydligt under. Återigen visar Graninge en lägre effektivitet. Trots en dålig kortsiktig effektivitet ligger de små och heterogena kooperativa distributörerna inte särskilt bra till på lång sikt, 24% över långsiktig effektiv kostnad. Delvis kan detta vara en effekt av privata uppköp av långsiktigt välstrukturerade nät (positivt urval), delvis en effekt av justeringar av kapitalapparaten vid kommunala utförsäljningar. De kommunala förvaltningarna, med låga kapitalbaser, visar små rationaliseringspotentialer på lång sikt (2%). Resultatet tyder på att ytterligare studier av kapitalbasens förändring vid strukturförändringar kan vara nödvändiga. En källa till hör långsiktig effektivitet enligt detta mått kan t ex vara att ha en låg kapitalinsats, vilket också kan uppnås genom en låg värdering av existerande nätanläggningar. De privata näten, som ofta tillkommit genom uppköp eller uppskrivningar av nät, kommer här sämre ut. Se även tidigare resultat från tidigare studier innan avregleringen (Hjalmarsson och Veiderpass, 1992b, Hjalmarsson och Kumbhakar, 1998). Jämförbarheten begränsas dock av modellernas olika struktur och detaljnivå De två förstnämnda kostnadseffektivitetsmåtten framförallt vänder sig mot branschen och myndigheten, riktar sig priseffektivitetsmåttet PE mot kunderna. Här kan flera intressanta observationer göras. De privata företagen ligger väl till (11%), medan de offentligt ägda näten har högre överuttag (15%). Vi ser här också att de långsiktigt ineffektiva små kooperativa näten, trots självkostnadsdrift, ligger dåligt till (25%). Vattenfall (16%) kompenserar liksom de privata näten sin ineffektivitet genom tarifferna, medan kommunala nät (15%) i genomsnitt låter sin ineffektivitet passera vidare till kundkollektivet. Återigen kommer Sydkraft samt de kommunala förvaltningarna väl ut med 9% överuttag. Då skall dock betonas att rörelsemarginalen för Birka vida överstiger den för de kommunala förvaltningarna.

33 EKONOMISK NÄTBESIKTNING På mer detaljerad nivå kan det också utläsas hur olika aktörer använder sin effektivitet. De tre största privata distributörerna (Sydkraft Elnät, Birka Nät och Graninge Nät) har likartad kortsiktig kostnadseffektivitet SR, medan Graninge Nät tar ut högre marginaler (59%) och uppvisar lägre priseffektivitet PE (29% gentemot 9% resp. 5%). En tolkning kan vara att de två förstnämnda justerar sina priser gentemot de priseffektiva företagen, medan Graninge Nät behållit tariffstrukturer från före avregleringen. Företaget använder på detta sätt den högre nivån för att ta ut högre marginaler, en annan delning av de effektiviseringsvinster som kan utläsas från modellerna SR och LR. Kontrollerbara kostnader (kkr) Företag Antal Summa Medel Alla Alla privata Birka Nät Sydkraft Graninge Alla kommunala Förvaltningar Kommunala AB Alla kooperativa, etc Alla statliga Tabell Kortsiktigt kontrollerbara kostnader (kkr) Totala rörelsekostnader 2 (kkr) Företag Summa Medel Alla Alla privata Birka Nät Sydkraft Graninge Alla kommunala Förvaltningar Kommunala AB Alla kooperativa, etc Alla statliga Tabell 4.6 Totala rörelsekostnader kostnader (kkr) 2 Exkl skatter och kostnader för överliggande nät.

34 30 AGRELL BOGETOFT Nettointäkt 3 (kkr) Företag Rörelsemarginal Summa Medel Alla 33% Alla privata 45% Birka Nät 46% Sydkraft 48% Graninge 59% Alla kommunala 28% Förvaltningar 5% Kommunala AB 29% Alla kooperativa, etc. -3% Alla statliga 25% Tabell Nettointäkter samt bruttorörelsemarginal (kkr). Effektivitetspotential SR (kkr) Företag Summa Medel % Alla % Alla privata % Birka Nät % Sydkraft % Graninge % Alla kommunala % Förvaltningar % Kommunala AB % Alla kooperativa, etc % Alla statliga % Tabell Effektivitetspotentialer SR i kkr för valda företagssegment år Exkl skatter och kostnader för överliggande nät.

35 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Effektivitetspotential LR (kkr) Företag Totalt Medel % Alla % Alla privata % Birka Nät % Sydkraft % Graninge % Alla kommunala % Förvaltningar % Kommunala AB % Alla kooperativa, etc % Alla statliga % Tabell 4.9 Effektivitetspotentialer LR i kkr för valda företagssegment år Effektivitetspotential inkl vinst PE (kkr) Företag Totalt Medel % Alla % Alla privata % Birka Nät % Sydkraft % Graninge % Alla kommunala % Förvaltningar % Kommunala AB % Alla kooperativa, etc % Alla statliga % Tabell 4.10 Effektivitetspotentialer PE i kkr för valda företagssegment år 2000.

36 32 AGRELL BOGETOFT Slutsatser 4.16 Föreliggande rapport är en skarp tillämpning av Nätmyndighetens DEA-modeller baserade på nätföretagens särskilda årsrapporter. Från data kan utläsas den tidigare identifierade effektiviseringspotentialen om ca 20% (genomsnitt 27%) av de kortsiktigt kontrollerbara kostnaderna jämfört med bästa prestation. En del av denna ineffektivitet döljs dock av underavkastning hos ineffektiva företag, vilket begränsar prisineffektiviteten till i genomsnitt 21%. Totalt går 14% av de totala tariffintäkterna till subvention av ineffektiv eller parallell verksamhet. För företagen finns betydande pengar att spara, då hela MSEK är att betrakta som överkostnader. Mellanskillanden mellan denna potential (LR) och priseffektiviseringspotentialen (PE) 900 MSEK kan ses som en ren effektiviseringspremie, dvs företagen kan omvandla ca en fjärdedel av överkostnaderna till ren vinst och fortfarande visa optimal effektivitet Det skall här betonas att analysen, trots korrigeringar på flera nivåer för klimat, kundtäthet, överliggande näts anslutningar, kapacitetskrav och lastprofil, inte fullt kan (eller skall) identifiera individuella källor till ineffektivitet. Det är dock Energimyndighetens förhoppning att de föreliggande analysen genom goda och konkreta exempel i kronor och ören skall tjäna som inspiration för branschens naturliga affärsutveckling. Detta är som tidigare nämnt särskilt viktigt i en industri där strukturförvandlingar annars mycket handlar om förvärv till ett fåtal privata koncerner. Genom den årliga benchmarkingen kommer här en tydligare information om var och vilka potentialer som företag och kunder kan undersöka.

37 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Referenser AGRELL, P. J. and P. BOGETOFT (2000) Ekonomisk nätbesiktning. Slutrapport för Nätmyndigheten, SUMICSID AB. AGRELL, P. J. (1998) Efficiency Measurement and Benchmarking of Nordic Electricity Distributors. Pre-prints of Nordiska Specialistmötet, Stockholm. AGRELL, P. J., P. BOGETOFT and J. TIND (1999) Efficiency and Incentives in Regulated Industries: The Case of Electricity Distribution in Scandinavia, Working Paper, Dept of Economics, KVL. BOGETOFT, P. (1994b) Incentive Efficient Production Frontiers: An Agency Perspective on DEA, Management Science, 40, pp BOGETOFT, P. (1995) Incentives and Productivity Measurements. International Journal of Production Economics 39, pp BOGETOFT, P. (1997) DEA-Based Yardstick Competition: The Optimality of Best Practice Regulation. Annals of Operations Research 73, pp BOGETOFT, P. and R. FÄRE (2000) Allocative Efficiency of Technically Inefficient Production Units, under revision for Management Science. BOGETOFT, P. and D. WANG (1999) Estimating the Potential Gains from Mergers, Working Paper, Dept of Economics, KVL. CHARNES A., COOPER W. W. and E. RHODES (1978) Measuring Efficiency of Decision Making Units, European Journal of Operational Research 2(6), pp CHARNES, A., W. COOPER, A.Y.LEWIN and L.M.SEIFORD (1994) Data Envelopment Analysis: Theory, Methodology and Application, Kluwer Academic Publishers. COELLI, T.(2000) Some Scattered Thoughts on Performance Measurement for Regulation of A Natural Monopoly Network Industry, Working Paper, Centre for Efficiency and Productivity Analysis, University of New England, Australia. COELLI, T., D.S.PRASADA RAO, and G. BATTESE (1998) An Introduction to Efficiency and Productivity Analysis, Kluwer Academic Publishers. COOPER, W.W., L.M.SEIFORD, and K.TONE (2000) Data Envelopment Analysis, Kluwer Academic Publishers. DUTCH ELECTRICITY REGULATION SERVICE (DTe) (2000) Choice of Model and Availability of Data for the Efficiency Analysis of Dutch Network and Supply Business in the Electricity Sector, Final Report. Available at DUTCH ELECTRICITY REGULATION SERVICE (DTe)(1999) Price Cap Regulation in the Electricity Sector, Information and Consultancy Document. Available at EDIN, K.-A. and H. SVAHN (1998) Reglering av tariffer för elnät, Politik & samhälle, Tentums förlag. EK, G. (1998) Nätforetagen jämförda- kostnadseffektivitet år 1996, PM Energimyndigheten. EK, G. (1999) Effektivitetsmätningar begrepp, princip, metod, räkneexempel och jämförelser, PM Energimyndigheten

Ekonomisk nätbesiktning för år 2000

Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft 2002-05-20 Disclaimer Detta är en reviderad slutrapport utarbetad av SUMICSID AB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid

Läs mer

Ekonomisk nätbesiktning

Ekonomisk nätbesiktning Ekonomisk nätbesiktning SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft 2000-09-13 Disclaimer Detta är en slutrapport utarbetad av SUMICSID HB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid slutrapportering 2000-09-13.

Läs mer

- jämförelser av. Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling

- jämförelser av. Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling - jämförelser av nätföretagens distribution av el år 2002 samt utvecklingen 2000-2002 ER 10:2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Carlfors Bruk E Björklund & Co KB, REL00024 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Röbergsfjället Nät AB, RER00828 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet

Läs mer

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning. PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 MälarEnergi Elnät AB, REL00267 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Vattenfall Eldistribution AB, REL00909 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Nässjö Affärsverk Elnät AB, REL00141 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Dala Elnät AB, REL00181 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Gotlands Elnät AB, REL00945 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Sundsvall Elnät AB, REL00178 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Borås Elnät AB, REL00019 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB, REL00035 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Uddevalla Energi Elnät AB, REL00195 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Värnamo Elnät AB, REL00235 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Falu Elnät AB, REL00039 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Alvesta Elnät AB, REL00004 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Ansökan om intäktsram för tillsynsperioden , Kviinge El AB

Ansökan om intäktsram för tillsynsperioden , Kviinge El AB 1 (5) Diarienummer: 2011.367 Ansökan om intäktsram för tillsynsperioden 2012-2015, Kviinge El AB 1 Allmänt Ansökan om intäktsram gäller för Kviinge El AB, redovisningsenhet REL00101. 2 Yrkanden Baserat

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (8) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 E.ON Elnät Sverige AB, RER00855 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (12) Avdelningen för nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Elverket Vallentuna Elnät AB, REL00202 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Bergs Tingslags Elektriska AB, REL00008 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Jämtkraft Elnät AB, REL00085 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Brobacken Nät AB, RER00932 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Linde Energi AB, REL00944 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Gävle Energi AB, REL00885 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Mölndal Energi Nät AB, REL00128 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Alingsås Energi Nät AB, REL00002 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Falkenberg Energi AB, REL00038 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Arvika Teknik AB, REL00005 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Halmstads Energi & Miljö Nät AB, REL00033 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Telge Nät AB, REL00186 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Kraftringen Nät AB, REL00886 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 AB PiteEnergi, REL00149 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Sandhult-Sandared Elektriska ek. för., REL00158 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader.

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader. we i Energimarknadsinspektionen imo Swedish Energy Markets Inspectorate 1(5) Bilaga 3 Beräknad intäktsram för REL00136 Schablonmetoden För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 2 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Ellevio AB, RER00586 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Härjeåns Nät AB Box 129 842 22 SVEG Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade intäktsramen

Läs mer

Elnätföretagens kostnadseffektivitet år 2004 ER 2006:12

Elnätföretagens kostnadseffektivitet år 2004 ER 2006:12 Elnätföretagens kostnadseffektivitet år 2004 ER 2006:12 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, REL00035 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Sala-Heby Energi Elnät AB, REL00157 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Gotlands Elnät AB, REL00945 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Elverket Vallentuna Elnät AB, REL00202 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 3 1 (10) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016 2019 Vattenfall Eldistribution AB, RER01011 Under tillsynsperioden har Vattenfall Eldistribution AB genomfört en fusion med YS Nät AB

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (8) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Linde Energi AB, REL00944 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Blåsjön Nät AB, REL00014 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning 1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Alvesta Elnät AB, REL00004 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Götene Elförening ek. för., REL00585 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (9) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 AB PiteEnergi, REL00149 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (11) Nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner (tillstånd

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Ellevio AB, REL00509 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (9) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Smedjebacken Energi Nät AB, REL00171 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (10) Kristinehamns Elnät AB Varnumsleden 1 681 93 KRISTINEHAMN Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Ert datum Er referens 1 (11) Nätreglering 016-16 27 00 neon@ei.se Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Ystad Energi AB, REL00244 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Effektiviseringskrav avseende tillsynsperioden 2016-2019

Effektiviseringskrav avseende tillsynsperioden 2016-2019 BILAGA 7 1 (16) Effektiviseringskrav avseende tillsynsperioden 2016-2019 Enligt 5 kap. 6 ellagen (1997:857) ska intäktsramen bl.a. täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamheten under tillsynsperioden.

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Ronneby Miljö och Teknik AB, REL00152 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Göteborg Energi Nät AB, REL00062 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

BILAGA 1 3 (7) H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2

BILAGA 1 3 (7) H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Skånska Energi Nät AB, REL00169 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Alingsås Energi Nät AB, REL00002 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Karlsborgs Energi AB, REL00088 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Almnäs Bruk AB, REL00003 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (8) Gislaved Energi AB Box 181 332 24 GISLAVED Fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade intäktsramen

Läs mer

Vem bär ansvaret för elnätet?

Vem bär ansvaret för elnätet? Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och

Läs mer

Anläggningskategorier, avskrivningstider mm

Anläggningskategorier, avskrivningstider mm Anläggningskategorier, avskrivningstider mm Förslag på nya anläggningskategorier med tillhörande avskrivningstider och revideringskomponenter samt förslag avseende regler om schablonåldersbestämning Carl

Läs mer

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö 1 Ny regleringsmodell från 2012 Fyraåriga regleringsperioder Ansökan om tillåten intäkt och beslut av Energimarknadsinspektionen (EI) ska ske i förväg, utvärdering

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Karlstads El- och Stadsnät AB, REL00092 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 1 juni 31 december 2015

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 1 juni 31 december 2015 BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 1 juni 31 december 215 Holmen Energi Elnät AB, RER94 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908 BILAGA 1 1 (5) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Sundsvall Elnät AB Förrådsgatan 5 856 33 SUNDSVALL Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Datum Emmaboda Elnät AB Box 53 361 21 EMMABODA Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (10) Skellefteå Kraft Elnät AB 931 80 SKELLEFTEÅ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om intäktsram för elnätsverksamhet Utfärdad den 16 augusti 2018 Publicerad den 22 augusti 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller föreskrifter

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager

Läs mer

Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram för Öresundskraft AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Öresundskraft AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Öresundskraft AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Beräknad intäktsram för E.ON Gas Sverige AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för E.ON Gas Sverige AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för E.ON Gas Sverige AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

BILAGA 1 1 (5) Beräknad intäktsram avseende distribution av naturgas Kraftringen Nät AB, REN00887 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Varberg Energi AB Box 1043 432 13 VARBERG Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har

Läs mer

Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas

Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Carl Johan Wallnerström December 2005 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH),

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

BILAGA 1 1 (5) Beräknad intäktsram avseende distribution av E.ON Gas Sverige AB, REN598 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva verksamhet

Läs mer

Elnätsreglering. Hearing

Elnätsreglering. Hearing Elnätsreglering Hearing 2013-04-03 Agenda 13.00 14.00 Ei presenterar Tankar kring utvecklingen av regleringen inför andra tillsynsperioden Förslag till ändringar i ellagen Diskussion 14.00 15.30 Utvecklingen

Läs mer