AFFÄRSPLAN VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB. Version

Transkript

1 AFFÄRSPLAN VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB Version

2 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR AFFÄRSPLANEN 1.1 Vision Västra Götaland Det goda livet Vision Västra Götaland Det goda livet (antagen våren 2005) är en plattform för insatser med syftet att stärka Västra Götaland som en konkurrenskraftig region i ett nationellt och internationellt perspektiv. Visionen är framtagen i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och de fyra kommunförbunden och i dialog med ett stort antal parter. Hållbar ekonomisk-, social- och miljömässig utveckling är grunden i visionen. Det hållbara samhället ska tillgodose dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer. Fyra generella perspektiv den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering - ska genomsyra allt utvecklingsarbete. Genomförandet fokuseras till fem för regionen centrala insatsområden: Ett livskraftigt näringsliv Ledande i kompetens och kunskapsutveckling Infrastruktur och kommunikationer En ledande kulturregion En god hälsa Mål, strategier och åtgärder beslutas av ansvariga aktörer. Turismen tillhör insatsområdet Ett livskraftigt näringsliv. Den utmaning som formulerats för turismen har ett starkt fokus på attraktivitet och näringsverksamhet. Västsvenska Turistrådet har ett regionalt uppdrag och därmed ett ansvar för att kommunicera och förankra utmaningen och skapa ett engagemang för den hos övriga offentliga intressenter och näringen. Dialogen ska syfta till att skapa regionövergripande plattformar för samverkan och samsyn utifrån ett närings- och marknadsperspektiv. Turismens utmaning: Västra Götaland är långsiktigt Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Ett livskraftigt näringsliv inkluderar turismen som ett viktigt ekonomiskt tillväxtområde. Turismen stärker regionens identitet och externa profil samt bidrar till att marknadsföra regionen nationellt och internationellt. För utveckling av turismen är en långsiktig hållbarhet en förutsättning. Västsvenska Turistrådet satsade tidigt på dokumentering och implementering av hållbarhetsbegreppet genom projektet Hållbar Turism. Turistrådet fortsätter och fördjupar detta arbete. Praktisk tillämpning av ökade kunskaper i Hållbar Turism är en förutsättning för framgång med produkt- och destinationsutveckling. Turistrådet strävar efter att väga in hållbarhetsaspekter i 2

3 all verksamhet. Det är av stor vikt att vidta åtgärder för att bevara såväl miljö, natur och kultur, samtidigt som turismens ekonomiska värden tillvaratas. En hållbar turismutveckling ger förutsättningar för en långsiktig ekonomisk utveckling. Av de generella perspektiven i Vision Västra Götaland bidrar turism i hög grad till att stärka den gemensamma regionen genom ett omfattande inomregionalt resande och genom identitetsskapande resmål. En ökad turism skapar jobb inom i första hand servicenäringarna, vilket gynnar såväl jämställdhet som integration. Vidare är turism till sin natur internationell, där det inhemska utbudet utgör en förutsättning för export av turistupplevelser. 1.2 Västra Götalandsregionen Ägarens styrning och uppdrag Västsvenska Turistrådet AB är Västra Götalandsregionens helägda bolag för turismfrågor, för uppbyggnad av kompetens kring besöksnäringens möjligheter och villkor samt för utveckling av besöksnäringen i regionen. Turistrådet ingår som en viktig och naturlig del i regionens långsiktiga satsning på regional utveckling. Som helägt bolag av Västra Götalandsregionen har Västsvenska Turistrådet att följa av regionen fastställda direktiv, policier, strategier och uppdrag. Dessa bilägges i sin helhet affärsplanen och presenteras här översiktligt: Bolagspolicy Bolagspolicyn för Västra Götalandsregionens bolag har syftet att tydliggöra roller och ansvar, skapa gemensamma spelregler och därigenom utveckla relationen mellan regionen som ägare och dess hel- och delägda bolag. I centrum för denna policy står kravet på en god förvaltning av det satsade kapitalet och på effektivt skötta företag. Regionens företag har inte avkastningskrav i vanlig mening utan avkastningen kommer också att mätas t.ex. genom andra kvantitativa och kvalitativa resultat av verksamheten. Relationen mellan ägare och bolag regleras genom en rad formella styrinstrument. Den reella styrningen handlar om resultat av gemensamma bedömningar om omvärlden och inte minst regionens framtid den strategiska analysen. Ägaruppdraget till Västsvenska Turistrådet Regionutvecklingsnämnden (RUN) inom Västra Götalandsregionen ansvarar för det uppdrag som ägaren lämnar till Västsvenska Turistrådet. Ägaruppdraget utvärderas i dialog mellan Regionutvecklingsnämnden och Turistrådet och förnyas årligen. Ägaruppdraget och de medel som tillställs Turistrådet specificeras i Regionutvecklingsnämndens årliga detaljbudget. Ägardirektiven för Västsvenska Turistrådet består dels av en del med Allmänna Direktiv som reglerar styrmodell, ansvar, ägarstyrning, rapportering samt övergripande organisatoriska frågor för samtliga regionägda bolag. Som komplement till de mer generella Bolagspolicy och Allmänna Ägardirektiv finns även ett Särskilt Ägaruppdrag och för Västsvenska Turistrådet anges att bolaget ska vara en aktiv part i det regionala utvecklingsarbetet och medverka till att nå det övergripande målet: Västra Götaland ska ha en tydlig ledning som Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Verksamhetsinriktningen ska främja en hållbar utveckling av turism och besöksnäringen i Västra Götaland, genom att utveckla och marknadsföra strategiska turistprodukter och destinationen så att regionens attraktions- och konkurrenskraft 3

4 stärks nationellt och internationellt, samt att idka därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska bedrivas utifrån att vissa ekonomiska krav ska uppfyllas såsom de kommer till uttryck från ägaren. Precisering görs utifrån regionstyrelsens anvisningar för ekonomisk rapportering. 1.3 Västsvenska Turistrådets medverkan och roll i det regionala utvecklingsarbetet Genom Västra Götalandsregionen, kommunerna och statliga länsorgan avsätts betydande resurser till regional utveckling. Det sker genom bl.a. tillväxtprogrammen och olika program som delfinansieras genom EU-medel. Turistrådet medverkar i regionens projektgrupp, som har ett övergripande samordningsansvar för regionens avsatta utvecklingsmedel. Genom en aktiv medverkan här har Turistrådet möjlighet att lyfta fram och tydliggöra näringen och dess potential som en viktig tillväxtfaktor i det regionala utvecklingsarbetet. I de projekt som Turistrådet driver och/eller stödjer är ambitionen att ta en aktiv del i genomförande och uppföljning, så att avsatta medel på ett optimalt sätt leder till affärs-, produkt- och destinationsutveckling i linje med Turistrådets prioriterade verksamhet. 1.4 Västsvenska Turistrådets vision för Västra Götaland Vision Västra Götaland Det goda livet är en övergripande plattform för insatser som ska stärka Västra Götaland som en attraktiv region att bo och verka i. För turism är attraktivitet av avgörande betydelse. En ort eller bygd som uppfattas som attraktiv att bo och verka i är oftast också trivsam att besöka. I förlängningen är nöjda besökare också potentiella länsinnevånare. Västsvenska Turistrådets tolkning av Det goda livet och formulering av vision är att Västra Götaland skall, med sin kombination av storstad och unika natur- och kulturvärden, vara en av Europas mänskligaste och mest attraktiva regioner att leva och verka i samt att besöka. 1.5 Den nationella turistpolitiken Propositionen En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring (2004/05:56) anger inriktningen för den nationella turistpolitiken. Främst näringsperspektivet, men även behoven av kunskapsbildning och kvalitetsutveckling markeras mycket tydligt. Med fokus på perspektiven näringsfrämjande och Sverigefrämjande är målet för politiken att Sverige ska ha en hög attraktionskraft och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. 1.6 Turismen i Västra Götaland Antalet kommersiella gästnätter i Västra Götaland har haft en stabil tillväxt under hela 90-talet och de första åren under 2000-talet. Kommersiella gästnätter, dvs. boende på 4

5 hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser är det mått som vanligen används för att mäta turism. Sommarperioden, juni augusti, svarar för 65 % av det totala antalet kommersiella gästnätter. En stor volym inom campingen gör länet väderberoende. Mätt i antal gästnätter hade Västra Götaland år 2004 en marknadsandel av den svenska turismen på drygt 16 %. Campingen hade en marknadsandel på 18 % och för gruppen hotell, stugbyar och vandrarhem uppgick andelen till 15 %. Inom den senare gruppen svarade hotellen för 90 % av gästnätterna. Göteborgs andel av hotellnätterna uppgick till 58 %. Den svenska marknaden är mätt i gästnätter klart dominant. Svenska campare svarade för 75 % av det totala antalet campingnätter. Svenska gäster på hotell, stugbyar och vandrarhem svarade för 72 % av det totala antalet. Den turistrelaterade omsättningen i Västra Götaland uppgick 2004 till ca 28 miljarder kronor. Därav svarade de kommersiella gästnätterna och dagsbesöken - inresande turism för en omsättning på ca 13 miljarder kronor och skapade ca arbetstillfällen. Det andra stora segmentet - regional shopping - svarade för drygt 11 miljarder kronor. En nedbruten statistik på olika segment ger underlag för en analys av vilket resande som i praktiken är möjligt att påverka och vilken ansvarsuppdelning för marknadsaktiviteter - nationellt och internationellt som bör göras mellan näringen och offentliga aktörer. 1.7 Trender och utveckling inom turismen Den genomsnittliga årliga ökningstakten i det internationella resandet kommer enligt världsturistorganisationen (WTO) under de närmaste tio åren att ligga på över 4 %. Uppgången under 2004 blev 10 %, vilket var den största ökningen på 20 år. Under 90-talet har stora händelser inträffat som har påverkat turismen och resandet i världen negativt. Effekterna av dessa händelser varierar från att bidra till en kortsiktig nedgång till mer långsiktiga och bestående effekter. Efter 11 september, 2001 drabbades turistnäringen och framförallt flygbranschen av en kraftig och långvarig nedgång. Resmönster Kortresandet fortsätter att växa med en tydlig tendens att alltmer få karaktären av ett åretrunt resande. En tendens är att långsemestern inte är knuten till sommar och ordinarie semesterperiod utan mer av vad man vill resa till oberoende av tidpunkt på året. Framtidens resenärer är resvana. De är både kunniga och kräsna. Ställer högre krav på turism- och resenäringen. 5

6 Kundlojaliteten försvagas. Förut var det enklare att förutspå människors konsumtionsval. Idag är det mer komplext. Weekendresor med lågprisflyg till europeiska huvudstäder, bo billigt och prioritera att äta på stjärnkrogar och shoppa dyrt! Södertrenden är fortgående stark på norra halvklotet. Resmål som tidigare ansågs exotiska, dyra och svåråtkomliga (t.ex. Sydafrika och Thailand) ingår idag i charterutbudet och konkurrerar med de mer traditionella charterdestinationerna. De nya tillväxtmarknaderna (Östeuropa, Asien och framförallt Kina) kommer att få betydande effekt på turismens utveckling. En kraftig tillväxt innebär såväl ett ökat privatresande genom högre levnadsstandard som ett ökat affärsresande. Den nya stora marknaden kan komma att bli Kina där utlandsresandet ökade med 60 % mellan 2003 och Högre oljepriser leder till höjda biljettpriser inom flygbranschen och påverkar bilturismen negativt. Resmotiv Det moderna livet med en ökande stress i människors vardag innebär en större efterfrågan av fritid och rekreation. Innehållet i resan i termer av upplevelser, aktiviteter, lärande och personliga intressen får en allt större betydelse. Valutautvecklingen är en stark påverkansfaktor vid val av resmål, både för inkommande och utgående turism. Intresset för nya billiga destinationer är stort bland svenskar och styr i hög grad resandet. Aktiviteter driver resandet, såväl privat- som affärsresandet. Affärsturismen är konjunkturkänslig. Delar av affärsresandet, som mässor och kongresser, är mindre konjunkturkänsligt och dessutom enklare att påverka genom ett strategiskt värvningsarbete. Detsamma gäller på privatresandet, där en satsning på att värva evenemang (t.ex. kultur/idrott/musik) kan ge positiva effekter till en destination/region. Denna typ av riktade satsningar visar sig ofta mer lönsamma än mer traditionella marknadsföringssatsningar som riktar sig mot större grupper. I och med att fler aktörer blir medvetna om detta hårdnar konkurrensen mellan destinationer/regioner. Demografi De stora pensionsavgångarna kommande år bereder väg för kraftfulla ökningar i resandet och för ett åretrunt resande stora besparingar och gott om tid kombinerat med hög prioritet att satsa på resande kännetecknar denna åldersgrupp. Totalt sett handlar det om 1,2 miljoner svenskar och många tiotalsmiljoner européer. I Europa uppskattas procent av tillgångarna finnas hos åldersgruppen 50+. Inom yngre ålderskategorier finns också en växande prioritet att satsa disponibla medel på resande och välbefinnande. 6

7 Infrastruktur Historiskt har tillväxten i de svenska storstadsregionerna varit starkare än i landet i övrigt. Trenden är densamma i flera europeiska länder. I stor utsträckning är det städerna som destinationer och varumärken som driver tillväxten inom turism, framförallt när det gäller att attrahera utländska turister. Nya lanseringar av lågprislinjer till Göteborg gynnar visserligen Göteborgsregionen i större utsträckning än övriga länet, men hela länet drar nytta av flyglinjerna. Storstaden - i detta fall Göteborg - är dock en förutsättning för framtida etablering av nya lågprislinjer. Lågprisflyget/lågprisbiljetter ger utrymme för större förändringar i det internationella resandet och med stor sannolikhet också i resandet inom länder som Sverige. Inte minst gäller det kortresemarknaden för citybreaks. Lågprisflyget och dess möjligheter ses också som en växande konkurrent för den traditionella charterverksamheten. Fler destinationer inser vikten av lågprisflyget och försöker skaffa sig en strategi för att hantera lågprisflyget, vilket innebär hårdare konkurrens om flyglinjerna. Lågprisflygets marknad ökar och blir också interkontinental. IT -tekniken fortsätter att spela en nyckelroll i information om och hantering av resandet. Förutom kraftfulla rationaliseringsmöjligheter ger tekniken praktiska förutsättningar att producera och presentera utbud som svarar mot de nya resmönstren. Fler bokar och betalar sina resor på nätet. Idag kan man både söka information om sin resa, boka den och betala den på Internet. Juni 2005 bokade 35 % av Fritidsresors resenärer sin resa via nätet. Hela 98 % av Ryan Airs kunder bokar via nätet. 40 % av hotellbokningarna sker idag via nätet. Pristransparensen blir total då alla kan ta del av samma information via Internet. Turismen är en förhållandevis omogen bransch. Vi kommer att få se en konsolideringstrend framöver som redan har skapat och kommer att skapa problem för de traditionella agentleden. Starkare polarisering inom hotellbranschen. Fler lyxhotell byggs parallellt med en tillväxt på budgetsidan. Trenden är starkast i USA men Europa följer efter. 2 VARUMÄRKEN 2.1 Turismen och globaliseringen Det globala resandet förändras och växer stadigt. Reslusten har alltid funnits och är den underliggande drivkraften. Människor reser allt oftare och många gånger längre bort än tidigare. För dagens turister är möjligheterna och konsumtionsalternativen i princip oändliga. För aktörer som turistiska företag och destinationer är konkurrensen därmed global. 7

8 Svensk turism är starkt beroende av det inhemska resandet. Samtidigt pekar alla trender på att svenskarna i ökad grad kommer att förlägga sina semesterdagar utomlands. För att kunna utveckla svensk turism avseende tillväxt, lönsamhet och arbetstillfällen krävs två saker: 1. Ett kraftfullt genomslag för information, bokning och försäljning via nätet. Här utgår vi från en teknisk plattform som dels utgör ett attraktivt alternativ för näringens företag, dels attraherar den svenska marknaden med konkurrenskraftiga och kommersiellt starka erbjudanden som lockar till köp. 2. En dynamisk utveckling av exportmarknaderna. Framgången på den svenska marknaden utgör basen för tillväxt, men en tillväxt på exportmarknaderna är nödvändig för att nå ökad lönsamhet och tillväxt. Sverige ligger för de flesta människor både geografiskt och mentalt långt borta. Sverige har också haft jämförelsevis små resurser för internationell marknadsföring av destinationer och produkter. IT-satsningen med en konkurrenskraftig och kommersiellt attraktiv exponering på nätet tillsammans med en stark utveckling av våra exportmarknader ska tillsammans med övriga marknadsaktiviteter aktivt bidra till att öka kännedomen om Västsverige och Sverige som marknader. 2.2 Behovet av varumärken Västsvenska Turistrådets vision (se ovan pkt 1.4) som bygger på kombinationen av storstad och unika natur- och kulturvärden förutsätter en samsyn kring de varumärken som ska användas nationellt och internationellt. Nationellt har de etablerade landskapsnamnen tillsammans med Göteborg varit samlingsbegrepp. I vissa fall även på de mest närbelägna utlandsmarknaderna. Internationellt har Göteborg och Västsverige varit de varumärken som använts. I Vision Västra Götaland markeras att länets utveckling i hög grad beror på utvecklingskraften hos ett näringsliv som verkar i skarp konkurrens både nationellt och internationellt. Det gäller även för besöksnäringen. Utmaningen för turismen i visionen innebär ett starkt fokus på kommersiella mål och lönsamhet. Graden av affärsutveckling kommer att vara en helt avgörande faktor för hur turismen ska utvecklas och generera inkomster och arbetstillfällen. I takt med att nya och mer avlägsna marknader blir tillgängliga via Internet och utökade flygförbindelser (lågprisflyg) behöver Västra Götaland ett strategiskt och kostnadseffektivt varumärke för de möjligheter som den vidgade internationella marknaden erbjuder. 2.3 Lågprisflyget öppnar nya marknader Lågprislinjerna etableras mellan europeiska storstadsregioner. Attraktiviteten och utbudet avgör om man betraktas som A-region (mycket välkänd och populär destination för både utoch inresor) eller som B-region (upptagningsområde för utresor). De svenska storstadsområdena definieras oftast som typiska B-regioner, dvs. härifrån flygs kunder ut. 8

9 Marknader med lågprislinjer är påverkansbara. Utmaningen ligger i att med ett samlat produktutbud från hela Västra Götaland stärka och på sikt uppgradera Göteborg till A- region. Inresandet sker idag via Göteborg och Göteborg är det geografiska begrepp som lanseras av berörda flygbolag. Därför är det ur marknadssynpunkt både strategiskt och logiskt att etablera ett plus-koncept, dvs. storstad + omgivande region. 2.4 Varumärken för Västra Götaland nationellt och internationellt Västsvenska Turistrådet medverkar till att bygga ett internationellt varumärke baserat på Göteborgs dragningskraft och som port till omgivande region under begreppet GöteborgPLUS. Till begreppet adderas de destinationer och produkter med ett utbud som håller för en internationell lansering. Med omgivande region avses hela Västra Götaland (och i förekommande fall angränsande län som önskar medverka). Nationellt ansvarar respektive destinationer och företag för sina varumärken. Turistrådet bidrar med marknadskunskap och kompetensutveckling och stödjer operativt genom utveckling och ansvar för den gemensamma IT-plattformen. Samlingsbegreppen för den nationella exponeringen är även fortsättningsvis landskapsnamnen och Göteborg. 3 VÄSTSVENSKA TURISTRÅDETS AFFÄRSIDÉ Turistrådet ska enligt ägaruppdraget verka för att för att Västra Götaland ska bli Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Turistrådets vision är att Västra Götaland ska vara en av Europas mänskligaste och mest attraktiva regioner att leva och verka i samt att besöka. Visionen och ägaruppdraget ligger till grund för Turistrådets affärsidé: Västsvenska Turistrådet ska stimulera företagande och ekonomisk tillväxt inom besöksnäringen i Västra Götaland och erbjuda en plattform för samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Verksamheten ska ha en stark fokusering på strategisk utveckling och marknadskommunikation. 4 MÅL 4.1 Strategiska mål allmänna Västra Götaland ska uppfattas som en turistregion med hög attraktionskraft hög kvalitet, miljöfokusering och uthållighet långsiktigt konkurrenskraftig och lönsam näring 4.2 Strategiska mål Västsvenska Turistrådet Västsvenska Turistrådet ska uppfattas som en naturlig samarbetspartner för kommuner och näring vid turistisk utveckling 9

10 ledande för utveckling inom IT, värdskap och affärsutveckling en betydande samarbetspartner för citybreakturismen inom regionen Strategiska mål är också att samtliga destinationer/turistorganisationer är anslutna till och nyttjar VT:s ITplattform flertalet kommuner använder den av VT utvecklade tillgänglighetsdatabasen (TDB) 4.3 Operationella mål allmänna Västra Götaland ska ha en positiv gästutveckling och ekonomisk tillväxt och redovisas avseende marknadsandelsutveckling antal gästnätter inom Västra Götaland antal exportgästnätter inom Västra Götaland turistekonomisk utveckling antal årsverken 4.4 Operationella mål Västsvenska Turistrådet Västsvenska Turistrådet ska i sin prioriterade verksamhet kunna belägga resultat avseende ökat antal exportgästnätter exponering genom utländska reseoperatörer antal genomförda journalistbesök och exponering i utländska medier antal besökare på webben köpvolym genom den webbaserade resebutiken affärsutvecklingsprojekten inom tillväxtprogrammen 4.5 Kvalitativa mål Västsvenska Turistrådet medverka till att den förväntade kvalitén på regionens turistiska utbud överträffas utvärdera verksamheten genom nöjd-index för olika intressentgrupper (gäster, samarbetspartners, näring) 5 STRATEGIER Västsvenska Turistrådet ska medverka till att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som destination genom följande strategier. 5.1 Marknadsstrategi aktivt ta initiativ till marknadsaktiviteter på exportmarknader ge kunskapsmässigt stöd till näringen ifråga om nationella insatser 5.2 Varumärkesstrategi internationellt fokusera på varumärket GöteborgPlus nationellt stödja delregionala varumärken 5.3 Exportstrategi nyttja den dragningskraft som Göteborg har - inte minst som affärs-, mötes- och citybreakdestination som ett nav i en stark kommersiell utveckling och lansering av regionens utbud under varumärket GöteborgPlus 10

11 5.4 IT-strategi kraftfullt driva IT-utvecklingen och tillhandahålla kostnadseffektiva plattformar för information, marknadsföring och försäljning 5.5 Värdskapsstrategi driva och kvalitetsutveckla turistarbetet inom regionen genom att verka för ett positivt västsvenskt värdskap, grundat på kvalitet och hållbarhet 5.6 Affärsutvecklingsstrategi ha god kännedom om hur lönsamma affärer skapas inom näringen stimulera till och erbjuda plattformar och metoder för affärs-, produkt- och destinationsutveckling, förnyelse samt kvalitetssäkring stimulera och stödja exportmogna företag vid en internationell lansering 5.7 Mediastrategi fokusera mediainsatserna på utvalda exportmarknader och affärssegment 5.8 Kunskapsstrategi höja kompetensen inom turistnäringen genom forskning, utbildning och förbättrad resultatuppföljning genom kompetenshöjande initiativ och aktiviteter tydliggöra argumenten, förutsättningarna och möjligheterna för näringen kontinuerligt genomföra utvärderingar avseende utveckling och ekonomisk effekter för näringen, regionen, delregionala områden och kommuner 5.9 Regionstrategi verka för att tydliggöra turismen som näring i kommunernas näringspolitiska- och fysiska planering göra turismen än mer synlig i de beslutsstrukturer som hanterar regionala och näringspolitiska utvecklingsmedel uppmuntra och stödja delregionalt samarbete och organisatorisk samverkan mellan kommuner verka för att i ökad utsträckning se möjligheter i att nyttja samhällsinvesteringar för att nå en ökad turism i relevanta sammanhang nyttja och marknadsföra det utbud som tillhandahålls av länets kulturinstitutioner och kultursektor 5.10 Nationell strategi stödja näringens egna initiativ på den nationella marknaden 5.11 Internationell strategi satsa på utvalda exportmarknader samarbeta med exportmogna företag eller grupper av företag mot utvalda målgrupper 5.12 EU-strategi verka för samordning av EU insatser inom turismområdet i regionen 11

12 5.13 Organisationsstrategi ha en liten permanent organisation och i övrigt arbeta i projekt ha en projektorganisation med tydliga mål och resurser för utvalda teman och projekt ha en föränderlig och lärande organisation 6 AFFÄRSOMRÅDEN Västsvenska Turistrådets affärsverksamhet ska ha fokus på strategisk utveckling. Detta ska speglas i organisationens inriktning och bemanning. Det innebär att all bemanning av tjänster ska ske utifrån ett marknadsperspektiv och med huvudinriktning på prioriterade exportmarknader. Västsvenska Turistrådets verksamhet kan sammanfattas i tre affärsområden: 1. Marknads- och affärsutveckling 2. IT-utveckling, omvärldskunskap, kvalitet och support 3. Regional utveckling genom lokal och regional samverkan Verksamheten inom affärsområdena ska präglas av Närhet till marknaden, dvs. att förstå marknadens villkor Förståelse för marknadens affärslogik, dvs. att förstå hur affärer skapas på aktuell marknad Kunskap om marknaden, dvs. att kunna leverera ett faktaunderlag som är användbart i affärsprocessen Den operativa verksamheten/organisationen är uppbyggd utifrån följande funktioner: Affärsutveckling Marknadskommunikation Forskning/utveckling Marknadsdata/marknadsanalys Information/IT Kvalitet/support Ledningsstöd Ekonomi och administration Projekt 12