SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING tillhörande detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Gång- och cykelbro vid Resecentrum i Ludvika kommun Redogörelsen upprättad i november 2011 Platsen för brons anslutning till Storgatan/Engelbrektsgatan. Järvägsstationen i bakgrunden och fastigheten Banken 5 till höger, byggnader ritade av Cyrillus Johansson Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMRÅDETS BEDRIVANDE INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER SAMRÅDSMÖTE ÖVRIGT SLUTSATS FÖRSLAG TILL BESLUT MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN SAMRÅDETS BEDRIVANDE I samband med beslut om uppdrag, , beslutade miljö- och byggnämnden även att erforderligt samråd skulle genomföras. Samrådet genomfördes från den 12 oktober till och med den 8 november Under denna tid gavs allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera, tillfälle att yttra sig över ett förslag till ny detaljplan. Samrådet har kungjorts i lokalpressen. Samrådshandlingar har skickats ut till 28 berörda remissinstanser enligt miljö- och byggkontorets sändlista och fastighetsförteckning. Den 19 oktober hölls ett samrådsmöte i Folkets hus. Planförslaget har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på miljö- och byggkontoret (plan 6 i Folkets hus). Sju yttranden har inkommit. 2(9)

3 2 INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Av inkomna sju yttranden var fyra med synpunkter och tre utan erinran. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen S5 x Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens planutskott S7 x Kultur- och fritidsförvaltningen S6 x Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet - Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar Socialdemokraterna S2 x Övriga privatpersoner - Övriga Polismyndigheten Dalarna S1 x (x) Trafikverket S3 x Dalarnas museum S4 x 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER S1 Polismyndigheten Dalarna, Polisområde Ludvika och Smedjebacken Inkommet yttrande den 17 oktober Ur ordnings- och trafiksynpunkt ingen erinran. 3(9)

4 2. Det är ett välkommet projekt eftersom fotgängare och cyklister inte behöver befinna sig på riksväg 50 till och från Resecentrum. S2 Socialdemokraterna Ludvika Inkommet yttrande den 20 oktober Har inget emot förslaget till detaljplan. S3 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 28 oktober Det ska framgå att två riksintressen berörs. Bergslagsbanan och väg 50, vilken föranleder att planen ska hanteras med normalt planförfarande. 2. Samråd om åtgärder som påverkar väg 50 måste ske mellan Trafikverket och kommunen. 3. Det är oklart vilka tekniska förutsättningar som gäller för byggandet av en GC-bro, med hänsyn till järnvägsanläggningen. Det gäller geoteknik, elsäkerhet, minsta höjd över spår med hänsyn till exempelvis tågtrafikens framtida hastigheter, tekniska riktlinjer etc. Dessa frågor med mera behöver klaras ut inför ett byggande. Därför ska fri höjd över rälsöverkant i planbeskrivningen utgå och ersättas med en skrivelse i planbestämmelserna om att bron inte får skada riksintresset järnväg och dess framtida utveckling. Trafikverket vill att kommunen återkommer med mer exakta formuleringar, innan man ställer ut planen för granskning. 4. Kommunen och Trafikverket behöver vara överens i ett genomförandeavtal som anger villkor, innan kommunen antar planen. Frågor som ägande av GCbron och marken, ansvar för drift och underhåll, rutiner för granskning, byggherrefrågan, kostnadsansvar och godkännande av bygghandlingar etc, behöver hanteras. Dialog pågår mellan Trafikverket och kommunen. 5. I samband med byggnationer som berör järnvägsanläggningen krävs i normala fall att de ska in i tidtabellsplaneringen minst 2 år innan byggstart. 6. Inför eventuella framtida behov av planering/servitut för parkering etc på T3- området ska nytt samråd hållas med Trafikverket, avseende bl a skyddsavstånd och behov av tillgänglighet till spår för drift och underhåll. Trafikverket föredrar i så fall att frågan löses genom planändring. 7. Enligt uppgift kan det finnas fel i placeringen av järnvägsspår på grundkartan. Trafikverket förbehåller sig därför rätten att komma med ytterligare synpunkter när detta fel har rättats till, då det kan ha medfört oklarheter och missförstånd. 8. T3-området bör minskas till utställningen av planen. 4(9)

5 1. Planbeskrivningen kompletteras med den informationen. 2. Förutom detta samråd förs en dialog med Trafikverket om projektet, genom möten och telefonkontakter. Frågan tas upp ytterligare då. 3. Bestämmelserna och texten i beskrivningen om fri höjd över rälsöverkant ersätts av en mera allmänt hållen text. Kommunen återkommer med mer exakta formuleringar. 4. Kommunen instämmer. 5. Detta är ingen detaljplanefråga, men den är givetvis viktig för bygget av bron. 6. Kommunen instämmer. 7. Spåren inom planområdet är nu inmätta och justerade på plankartan. Kommunens bedömning är att det inte påverkar detaljplanen på något avgörande sätt. 8. Kommunens intention är att T3-området ska anpassas till det broförslag som väljs och att detta ska vara klart till granskningsskedet (motsvarar utställningsskedet enligt den gamla plan- och bygglagen). S4 Dalarnas museum Inkommet yttrande den 2 november Bron kommer att bli ett framträdande element i stadsbilden. Planområdet sträcker sig mellan två byggnader ritade av arkitekt Cyrillus Johansson, en nationellt erkänd arkitekt som var stadsarkitekt i Ludvika Båda byggnaderna anses vara kulturhistoriskt värdefulla, inte bara av museet utan också av Ludvika kommunstyrelse, som år 2008 beslutade att stödja framtagandet av en handlingsplan, samt att alla byggnader ritade av Cyrillus Johansson ska skyddas med ett Q i tillägg till gällande stadsplan. Detta har inte skett för de två byggnader som ligger närmast planområdet. Museet anser ändå att intentionen om ett skydd bör vara nog för att hänsyn ska tas till dessa byggnader vid en framtida exploatering i närområdet. Kommunen bör därför överväga att föra in bestämmelser angående brons gestaltning i form av en f- beteckning. Det är önskvärt att bron gestaltas med utgångspunkt från de material och former som finns i omkringliggande bebyggelse för att skapa ett sammanhållet stadsrum med kontinuitet. 1. Byggnaderna och kommunstyrelsebeslutet har uppmärksammats i planbeskrivningens kapitel om byggnadskultur och gestaltning. Att föra in hänsyn till Cyrillusbyggnaderna i en juridiskt tvingande bestämmelse bedöms som svårhanterligt när det är fråga om så väsensskilda byggnadsverk. Det är inte säkert att bron är mera negativ för byggnaderna för att den inte tar upp material och former från dem. Kommunens intention är att bron ska vara ett uttryck för sin tid. Samtidigt gäller givetvis plan- och bygglagens krav på att 5(9)

6 byggnadsverk ska utformas och placera på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och kulturvärdena på platsen. Se även S5.4. S5 Länsstyrelsen Dalarnas län Inkommet yttrande den 8 november 2011 Vad gäller hälsa och säkerhet, riksintressen, mellankommunal samordning, strandskydd samt iakttagande av miljökvalitetsnorm ger denna granskning följande anledning till erinran. 1. Riksintresse Bergslagsbanan och väg 50 är båda riksintressen för kommunikation vilket ska framgå av planen. Genomförandet får inte skada riksintressena. Planen ska förtydligas avseende de tekniska förutsättningarna för byggande och/eller strategi för att hantera dessa frågor med hänsyn till järnvägsanläggningen. 2. Hälsa och säkerhet Enligt det regionala underlagsmaterialet RUM Dalarna berörs ett område i den nordvästra delen av planområdet av 100-årsflöde. Planen ska kompletteras med uppgift om detta. Övrigt 3. Det bör framgå att hela bangårdsområdet har fått klass 2 i MIFO (metod för inventering av förorenade och potentiellt förorenade områden). Planområdet samt området kring det kan vara kraftigt förorenat av bland annat oljeföroreningar. Hantering av förorenade massor ska följa miljöbalkens regelverk, inför, under och efter genomförandet. Det bör framgå av planen att den planerade åtgärden ej bör försvåra framtida undersökningar/saneringar. 4. Det är positivt att det framgår av planbeskrivningen att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. För att kunna leva upp till denna ambition bör val av bro och utformning av denna föregås av särskilda studier av brons gestaltning i förhållande till bland annat det kulturhistoriskt värdefulla stationshuset. 5. Behovsbedömning enligt 6 Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 1. Planbeskrivningen kompletteras och förtydligas. 2. Länsstyrelsens RUM-material för 100-årsflödet är felaktigt. Ingen del av planområdet är lägre än nivån +156,7 RH Planbeskrivningen kompletteras. 4. Planbeskrivningen kompletteras. 6(9)

7 S6 Kultur- och fritidsförvaltningen Inkommet yttrande den 9 november 2011 (sent inkommet, kultur- och fritidsförvaltningen har kompletterats med ett beslut taget i kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott den 9 november) 1. Bron blir en naturlig länk mellan centrum och Resecentrum samt Väsmanstranden, vilket är positivt. 2. Vår målgrupp, inom kultur- och fritidsområdet, kan på ett lättare och säkrare sätt ta sig till Väsmanstrandens olika aktiviteter och besöksområden. 3. Det är bra om besökarna, på respektive sida av bron, lätt kan läsa på en informationstavla vad som finns att besöka. 4. Det är viktigt att utformningen av bron blir så att på- och avfarterna blir cykelbara utan att man behöver leda cykeln. 5. Det finns en viss fara att cyklar blir parkerade på bron när Resecentrum ska besökas. Hur kan detta förebyggas? 6. Den estetiska utformningen är av stor vikt så att bron blir ett positivt landmärke för Ludvika. Det är väsentligt att minst 1% av de totala kostnaderna avsätts i budgeten för konstnärlig utsmyckning i enlighet med kommunens beslut om offentlig utsmyckning. 7. Brons namn föreslås ha en koppling till Ludvikas hyllning av musikern Charlie Norman. 3. Synpunkten vidarebefordras till stadsarkitekten och tekniska kontoret. 4. Intentionen är att på- och avfarterna ska bli cykelbara, men det regleras inte av detaljplanen. 5. Det kan förebyggas genom att utforma hissen så att det blir smidigt att ta med cyklar. En viss risk finns att en del korttidsbesökare lämnar cykeln på bron ändå. Flera lösningar på problemet har diskuterats. 6. Planbeskrivningens kapitel om gestaltning bör kompletteras med information om beslutet om konstnärlig utsmyckning. 7. Bra idé, men den bör tas upp i ett annat sammanhang. Det är inte en detaljplanefråga. S7 Kommunstyrelsens planutskott Beslut i Ks-pu den 22 november 2011, efter miljö- och byggnämndens beslut om granskning 1. Inga erinringar. 7(9)

8 4 SAMRÅDSMÖTE Vid samrådsmötet närvarade ett 20-tal personer från allmänhet och sakägare. Synpunkter från mötet: 1. Det rostfria alternativet förordades av en åhörare. 2. Tillgänglighet diskuterades. Bron får inte bli brantare än 1: Det kan vara problem för reumatiker att ta sig ner vid Väsmanstranden. Det bör därför vara hiss där också. 4. Förslaget med uppbyggd vall skymmer sikten mot Väsman. 2. Bron kommer att bli betydligt mindre brant än så och bli tillgänglig för handikappade. 3. För cyklister är det en fördel med ramper vid brons ändar. Antalet hissar är även en kostnadsfråga. 4. Miljö- och byggkontoret kommer att utreda hur mycket sikten skyms. 5 ÖVRIGT Samrådsredogörelsen har reviderats sedan miljö- och byggnämndens beslut om granskning, se S7. Granskningen kommer att genomföras när tekniska nämnden tagit beslut om brons utformning. 6 SLUTSATS Samrådsyttranden och politiska beslut talar för att planärendet, efter ytterligare dialog med Trafikverket och yttrande från kommunstyrelsen, kan föras vidare till granskning. 7 FÖRSLAG TILL BESLUT Miljö- och byggnämnden föreslås besluta att ge miljö- och byggkontoret i uppdrag att utforma detaljplan i enlighet med samrådshandlingarna och miljö- och byggkontorets kommentarer och slutsatser i denna samrådsredogörelse, samt besluta om granskning. 8(9)

9 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samrådsredogörelsen har upprättats av miljö- och byggkontoret, byggenheten. Bror Wallin förvaltningschef Torkel Berg planarkitekt 9(9)