Lilla gumman ska du verkligen ha på dig det? Folk kan ju tro att du säljer något annat!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lilla gumman ska du verkligen ha på dig det? Folk kan ju tro att du säljer något annat!"

Transkript

1 Examensarbete, kandidatnivå Lilla gumman ska du verkligen ha på dig det? Folk kan ju tro att du säljer något annat! En studie om kvinnors företagande i Kalmar län Författare: Lotta Eriksson och Ida Petersson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Termin: VT12 Kurskod: 2FE40E

2 FÖRORD Titeln till detta examensarbete kan anses provokativt. Historien bakom den kommer från en av våra intervjuer med företagarkvinnorna. Detta skulle då vara ett råd från en välmenande man. Vi anser att citatet tydligt visar på de förutfattade meningar många kvinnor ställs inför, som företagare. Vi vill tacka alla de kvinnor som ställt upp med sin tid och sitt engagemang till våra intervjuer. De har varit en stor inspirationskälla både till detta examensarbete men också för oss som individer. Vi vill även tacka representanterna från Almi företagspartner AB, Drivhuset Kalmar, Kalmar Science Park och Regionförbundet i Kalmar län för ert bidrag till vårt examensarbete. Stort tack till Thomas Karlsson, vår handledare, för bra diskussioner och goda råd. Kalmar 24 maj 2012 Ida Petersson, Lotta Eriksson 2

3 SAMMANFATTNING Examensarbete, ekonom- och turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, företagsekonomi, Kurskod 2FE40E, VT 2012 Författare: Lotta Eriksson och Ida Petersson Handledare: Thomas Karlsson Titel: Lilla gumman ska du verkligen ha på dig det? Folk kan ju tro att du säljer något annat! En studie om kvinnors företagande i Kalmar län Bakgrund: Entreprenörskap är ett ord som ofta används i olika sammanhang och med olika innebörd. Detta skapar en viss förvirring kring vad det innebär att vara entreprenör. Samtidigt finns det utbredda stereotyper om vem som identifieras som entreprenör och hur denne bör agera. Den stereotypa bilden av en entreprenör som finns i samhället är att denne är en man, något vi anser påverkar kvinnors företagande negativt. I Sverige finns ett stort antal organisationer vars syfte är att främja tillväxt genom ett ökat antal nya företag. Deras verksamheter har olika verktyg för att nå detta mål, bland annat rådgivning och finansiering. Ett fåtal av dessa organisationer har verksamhet specifikt anpassad för kvinnor. Vi har därför tagit reda på om kvinnor trots detta får det stöd de behöver för att starta framgångsrika företag. Syfte: Syftet är att undersöka vilken betydelse det har om kvinnor som driver företag i Kalmar län identifierar sig själva som entreprenörer. Syftet är även att undersöka om det stöd som företagens vänner ger är det stöd som kvinnorna behöver. Metod: Detta är en kvalitativ studie baserad på 18 intervjuer. Arbetssättet har varit induktivt. Resultat, slutsatser: Vi har kommit fram till att det är viktigt hur kvinnor identifierar sig själva. De som identifierar sig själva som entreprenörer visar på en starkare självkänsla och har större tilltro till framtiden som företagare. Om fler kvinnor identifierar sig som entreprenörer tror vi att fler kvinnor kommer starta företag, detta leder i sin tur till ökad tillväxt i samhället. Enligt de resultat vi fått fram har företagens vänner inte en avgörande roll för de flesta företags skapande eller kortsiktiga fortlevnad. Däremot spelar de en viktig roll för de som inte är entreprenörer, genom att hjälpa dem att starta företag. De hjälper också entreprenörers företag att växa i en högre takt och bli mer lönsamma. 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE 8 2 METOD VAL AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DATAINSAMLING URVAL AV INTERVJUPERSONER GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER INTERVJUER AV FÖRETAGENS VÄNNER INTERVJUER AV ENTREPRENÖRERNA METODKRITIK TROVÄRDIGHET OCH VALIDITET 15 3 REFERENSRAM VAD ÄR ENTREPRENÖRSKAP OCH VEM ÄR ENTREPRENÖR? SJÄLVBILD VAD SKILJER KVINNOR OCH MÄN SOM ENTREPRENÖRER? NÄTVERKANDE VILKA BARRIÄRER FINNS IDAG FÖR KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP NORMER NÄTVERK KAPITAL VAD GÖRS I SAMHÄLLET FÖR ATT FRÄMJA ENTREPRENÖRSKAP DRIVHUSET KALMAR SCIENCE PARK REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN ALMI FÖRETAGSPARTNER AB 25 4 EMPIRI I VILKEN UTSTRÄCKNING IDENTIFIERAR SIG FÖRETAGARKVINNOR SOM ENTREPRENÖRER HUR NYTTJAS FÖRETAGENS VÄNNERS VERKSAMHET AV KVINNOR SOM DRIVER FÖRETAG HUR BESKRIVER FÖRETAGENS VÄNNER SIN VERKSAMHET OCH DET STÖD DE ERBJUDER VILKET STÖD EFTERFRÅGAS MEST AV KVINNOR VILKET STÖD SAKNAR KVINNORNA HUR PÅVERKAS FÖRETAG SOM DRIVS AV KVINNOR AV KONTAKT MED FÖRETAGENS VÄNNER VILKET STÖD VAR VIKTIGAST FÖR KVINNORNA HUR HAR STÖDET PÅVERKAT KVINNORNA 40 5 ANALYS ÄR DET AVGÖRANDE OM KVINNOR IDENTIFIERAR SIG SOM ENTREPRENÖRER GER FÖRETAGENS VÄNNER DET STÖD FÖRETAGARKVINNOR EFTERFRÅGAR NÄTVERK KUNSKAP 45 4

5 5.2.3 PÅDRIVANDE KAPITAL 46 6 SLUTSATS 48 REFERENSLITTERATUR 49 LITTERATUR 49 VETENSKAPLIGA ARTIKLAR 50 RAPPORTER 50 HEMSIDOR 50 FIGUR 51 BILAGA 1 INTERVJUFRÅGOR ENTREPRENÖRER 52 BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR FÖRETAGENS VÄNNER 53 5

6 1 INLEDNING Allt fler kvinnor driver företag. Men fortfarande dominerar männen i den här världen. Siffran varierar beroende på undersökning, men i runda slängar procent av Sveriges företag drivs av kvinnor. Fler företagande kvinnor skulle innebära ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Här finns en outnyttjad potential, och satsningar görs på många håll för att öka kvinnors företagande. Det är också en fråga om jämställdhet och demokrati - även om det inte alltid kommer fram i debatten. Jonas Gustafsson, 2011, Entré nr Bakgrund Citatet säger mycket om den outnyttjade potential som finns bland kvinnor. Men är det så konstigt att få kvinnor väljer att starta företag när det finns så få andra kvinnor som gör det? Det är bevisat i forskning att för att kvinnor ska identifiera sig som företagare eller entreprenörer behöver de andra kvinnor som förebilder (Klyver och Grant, 2010). Entreprenör är ett ord som idag är tätt kopplat till företagande, men det är också ett begrepp som beskrivs med manliga ord, så som aggressiv och risktagande. Det gör det ännu svårare för kvinnor att känna igen sig i definitionen. Detta gör också att kvinnor är mindre benägna att leva ut sina entreprenöriella drömmar. (Gupta et al, 2008) Vi anser att ordet och begreppet entreprenörskap har blivit lite av ett modeord. Fler och fler personer och företag vill förknippas med entreprenörer och entreprenörskap, bland annat den entreprenöriella skolan, det entreprenöriella lärandet, satsningar på unga entreprenörer och så vidare. Det finns ett mycket stort antal organisationer och företag vars affärsidé är att stötta och hjälpa personer att starta företag, det vi framöver kommer kalla företagens vänner. I vår vardag kommer vi i kontakt med ordet entreprenörskap genom studier, egna företag, nätverk och jobb. Vi har flertalet gånger kommit i kontakt med företagens vänner i deras sökande efter nya företag att stötta. Våra förfrågningar har visat att den största delen av finansieringen av företagens vänner är statliga medel eller medel från olika EU-projekt. Bill et al (2010) menar att entreprenörskap ses som en drivande faktor för ekonomisk tillväxt av flera politiska ledare. Författarna anser att det finns en politisk agenda bakom statligt stöd till entreprenörer. Dessa entreprenörer kräver en hel del ekonomiskt stöd från staten för att kunna finnas till och i gengäld förväntas entreprenörerna att skapa arbetstillfällen och tillväxt. 6

7 I Sverige är, enligt intresseorganisationen Företagarna (Jämställt företagarindex, 2012), 29,4 % av alla företagare kvinnor. Det är en liten ökning jämfört med föregående år, men om ökningen fortsätter i samma takt som nu kommer det ta 95 år innan Sverige har lika många kvinnor som män som driver företag. I ett EU-perspektiv hamnar Sverige på plats 20 av 27 gällande jämställdhet bland företagare. (Jämställt företagarindex 2012, Företagarna) Kalmar län är ett av de områden i Sverige där befolkningen minskar varje år, framförallt är det unga kvinnor som flyttar från länet. Företagandet bland kvinnor i Kalmar län är lågt, bland de 21 län som jämfördes i Företagarnas mätning 2011 kom Kalmar län på 19:e plats. (Winnet, 2012) Då vi som författare är kvinnor är vi i synnerhet intresserade av entreprenöriella kvinnor och kvinnors företagande då vi anser, precis som Gupta et al (2008) att den traditionella bilden av en entreprenör är en man. Författarna menar att könsstereotyperna kring entreprenörskap influerar kvinnors och mäns avsikter att bli entreprenörer och jobba målorienterat. De hävdar också att eftersom den traditionella bilden av en entreprenör är en man påverkas startandet och utvecklandet av kvinnors företagande negativt. (Gupta et al, 2008) 1.2 Problemdiskussion Entreprenören är enligt Bjerke (2007) en person som inte planerar utan agerar mer impulsivt och anses ofta vara orädd och risktagande. Nationalencyklopedin och Jan Tordkvist på Regionförbundet i Kalmar län, menar att en entreprenör är en person som startar ett företag. Olika uppslagsverk från olika länder har olika definitioner av termen och med tanke på den globala värld vi lever i idag anser vi att detta skapar viss förvirring kring begreppet och hur företagare ser på sig själva i förhållande till epitetet entreprenör. Trots kvinnors positiva effekt på nationalekonomin och deras potential inom företagande ser de sig inte alltid som entreprenörer (Dhaliwal, 2010). Vi tror att om fler kvinnor ska välja att bli företagare i Sverige så måste kvinnor se det som självklart att de har entreprenörs- och ledarpotential. För att ta reda på om detta stämmer vill vi undersöka om kvinnor som driver företag i Kalmar län identifierar sig själva som entreprenörer och hur det påverkar dem. Mark (1998) menar att självbilden är avgörande för hur en person agerar. Samtidigt som Hammarén och Johansson (2009) visar på att sökandet efter att tillhöra en grupp, att identifiera sig med andra, skapar ett driv och präglar en persons handlingar. Vi har en föreställning om att kvinnor som identifierar sig som entreprenörer har starkare motivation att starta företag. Därför tycker vi att det är viktigt att undersöka detta. 7

8 Idag finns en bred grupp av företagens vänner som hjälper nyföretagare med allt från rådgivning och ekonomiskt stöd till kontorslokaler. Tillsammans bildar de ett starkt nätverk att nyttja för nyföretagare. Vi anser att det är viktigt att genomlysa vilken form av stöd som de kvinnor som driver företag efterfrågar och får via företagens vänner. Samt vilken del av verksamheten som är mest avgörande för kvinnor som startar och driver företag. Vi vill belysa vad företagens vänner fyller för funktion och om de påverkar de kvinnor som startar företag inom Kalmar län. Använder entreprenörerna och företagarna stödet från företagens vänner på olika sätt, avser de att endast få hjälp med att söka olika typer av stöd och bidrag eller ser de kontakten med företagens vänner som en möjlighet att kunna nätverka? Klyver och Grant (2010) menar att en avgörande faktor för att en person ska bli entreprenör eller identifiera sig som entreprenör är att denne har entreprenörer i sitt nätverk. Vi frågar oss om företagens vänner kan ge nyföretagarna dessa entreprenörer att inkludera i sina nätverk eller kan företagens vänner till och med fylla dessa entreprenörers plats? Dhaliwal (2010) hävdar samtidigt att det måste finnas en mer balanserad könsfördelning hos mentorer och rådgivare. Dhaliwal (2010) menar också att det måste finnas praktiska exempel på kvinnor med erfarenhet av att starta och driva företag för att kvinnor ska känna att de får rätt stöttning. Vad anser de kvinnor i Kalmar län vara det viktigaste stödet att få från företagens vänner? 1.3 Frågeställningar Vilken betydelse har det att företagarkvinnor identifierar sig själva som entreprenörer? I vilken mån ger företagens vänner det stöd företagarkvinnor efterfrågar? 1.4 Syfte Syftet är att undersöka vilken betydelse det har om kvinnor som driver företag i Kalmar län identifierar sig själva som entreprenörer. Syftet är även att undersöka om det stöd som företagens vänner ger är det stöd som kvinnorna behöver. 8

9 2 METOD Enligt Ahrne och Svensson (2011) bör forskningsdesign för en kvalitativ studie innehålla svar på vilka metoder är lämpligast för att samla in data för att besvara forskningsfrågan. Författarna menar att det är viktigt att visa vilket urval av intervjupersoner och referenser som ska göras, samt hur det empiriska materialet ska bearbetas och analyseras. De menar även att det är viktigt att beskriva hur projektet ska göras trovärdigt, om resultaten kan generaliseras till andra situationer eller miljöer samt vilka etiska frågor som kan uppstå och hur ska de hanteras. Fyra viktiga frågor att ställa sig när en kvalitativ undersökning förbereds är; vilken är forskningsfrågan, vilket fenomen forskningsfrågan ska besvara, vad för typ av data kan svara på frågan samt vilken metod som kan ge dessa svar. (Ahrne och Svensson, 2011) 2.1 Val av tillvägagångssätt Vi har valt att arbeta induktivt och har gjort en kvalitativ. Vi genomförde intervjuer med företagens vänner samt med olika kvinnor som startat sina företag med hjälp av dessa. De företagare vi har intervjuat är enbart kvinnor. I Sverige är kvinnor underrepresenterade som företagare och samhället blir därför snedvridet tror vi. Beror detta endast på grund av kvinnor och mäns olika kön eller kan det vara så att den stereotypa bilden av entreprenören som en man hindrar kvinnor? Denzin och Lincoln (2003) menar att begreppet kvalitativ metod har olika meningar beroende på situation. En grundläggande definition enligt författarna innebär att kvalitativ metod är en aktivitet där forskaren deltar i framtagandet av data. Metoden består enligt författarna av en sammansättning av tolkningar som gör världen tydlig, begriplig och överskådlig. Enligt Starrin et al (1991) är den kvalitativa metodens främsta egenskap att den är teoretisk och försöker skapa ordning i en kaotisk omvärld. Vi valde att göra en kvalitativ studie eftersom vi anser att det ger den bästa bilden av den verklighet vi vill beskriva. Genom intervjuerna fick vi fram vad kvinnorna anser och kunde genom det dra olika slutsatser och göra flera tolkningar. Induktivt arbetssätt innebär att det är empirin som används för att forma en slutgiltig teori (Patel och Davidsson, 2003). Vi har undersökt verkligheten genom intervjuer och sedan med den empiri vi fått fram jämfört med andra forskares tidigare resultat och sedan kommit fram till en egen slutsats. Enligt Bryman och Bell (2005) innebär den induktiva ansatsen att utgångspunkten ligger i empirin. Observationer av verkligheten, så som intervjuer, kopplas sedan till teorin. Bjereld et al. (2006) menar att genom att bygga teorier utifrån empiriska uppgifter kan det möjliggöra att 9

10 befintlig teori kan utmanas eller ifrågasättas. En risk med induktivt tillvägagångssätt är enligt Patel och Davidsson (2003) att forskaren inte vet något om teorins omfattning eftersom den baseras på ett empiriskt underlag, att upptäcka något som är möjligt att formulera i en teori kan då bli svårare för forskaren. 2.2 Datainsamling För att kunna ta fram empirisk data finns det tre olika sätt; genom intervjuer, observationer eller via analys av texter och bilder (Ahrne och Svensson, 2011). Vi har i första hand använt oss av det förstnämnda tillvägagångssättet och sedan relaterat det vi får fram till det tredje, analys av texter. Ett problem som kan uppstå vid intervjuer är att de personer som intervjuas påverkas av att de blir intervjuade, att svaren blir annorlunda på grund av att de blir föremål för forskning. Samtidigt är resultaten av intervjuerna aldrig beständiga, de ändras med att den som intervjuas utvecklas samt beroende på vilken situation intervjupersonen är i just då. Trots att intervjusituationen kan påverka den som intervjuas ska inte det endast ses som något negativt. Att se olika perspektiv och sätta sig in i olika situationer är en förutsättning för samhällsvetenskaplig forskning. (Ahrne och Svensson, 2011) För att ha några riktlinjer för våra intervjuer valde vi att sammanställa en intervjuguide med öppna frågor och på så vis få fylliga och personliga svar utav intervjupersonen, efter Bryman och Bells (2005) rekommendationer. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer, då vi är intresserade av den intervjuades ståndpunkter i frågorna. En annan fördel med de kvalitativa intervjuerna är att det är lätt att upptäcka vad den intervjuade anser är viktigt eftersom intervjuaren då känner av vad den intervjuade lägger mest vikt på (Bryman och Bell, 2005). Samtliga intervjuer spelades in med diktafon för att senare transkriberas och analyseras. Ahrne och Svensson (2011) menar att transkriberingen är en del av processen att analysera materialet och bör därför inte ses som en onödig process utan snarare som nödvändig och en del av analysprocessen Urval av intervjupersoner Trots att vi har gjort en kvalitativ studie ville vi ha ett relativt stort antal intervjuer så att vi kunde göra någon form av generalisering. Ahrne och Svensson (2011) menar att inom kvalitativa studier ökar säkerheten för ett relativt oberoende material med antalet intervjupersoner, ca tio till femton intervjuer bör vara målet. Eftersom vi hade en begränsad tid för intervjuer kunde vi inte intervjua samtliga entreprenörer och samtliga företagens 10

11 vänner. En person från de fyra företagens vänner vi valt ut intervjuades. Sedan intervjuades ett antal entreprenörer från varje aktör, det gav totalt 18 intervjuer. Vårt arbete har avgränsats till aktörerna Regionförbundet i Kalmar län, Drivhuset, Almi och Kalmar Science Park. Dessa fyra valdes baserat på deras regionala genomslagskraft, att de varit aktiva under en längre tid samt att de arbetar brett med rådgivning, nätverk, utbildning och ekonomiskt stöd till företagare. Från dessa fyra intervjupersoner begärde vi kontaktuppgifter till ca 10 entreprenörer de har stöttat och arbetat med, det är utifrån dessa kontaktuppgifter vi sedan valt ut ett antal entreprenörer per aktör. Entreprenörerna valdes ut grundat på att vi efterfrågade en bredd av verksamhet, ålder och erfarenhet. Tyvärr kunde Almi inte ge ut kontaktuppgifter till de som varit i kontakt med dem, därför fick vi fokusera på de övriga tre när vi valde ut entreprenörer. Däremot så hade flera av dessa varit i kontakt med Almi också så vi fick trots detta med synpunkter på deras verksamhet. I början av vår studie var vår tanke att göra urvalet av företagens vänner ännu mer omfattande. Vi stötte dock på problem, då en del utav verksamheterna inte hade existerat tillräckligt länge för att vi skulle kunna få fram några entreprenörer som startat genom dem och som bedrivit sin verksamhet tillräckligt länge. Ett exempel på detta är Nyföretagarcentrum som bara varit etablerat i Kalmar under ett år. Andra intressanta aktörer var kommunernas satsningar på kvinnors företagande, till exempel projektet Västervik Framåt. Västervik Framåt valde vi däremot bort eftersom deras stöd bygger mer på nätverk än direkta åtgärder, de agerar lokalt och inte regionalt samt att en del av deras stöd bygger på att ge entreprenörerna kontaktytor till några av de fyra aktörer vi valt ut att intervjua. Winnet var ett annat nätverk vi valde bort då de främst arbetar med informationsspridning, nätverkande och att ge kontaktytor till de aktörer vi valt ut. 2.3 Genomförande av intervjuer Intervjuer av företagens vänner För att kunna jämföra de olika organisationerna med varandra, har vi använt samma intervjufrågor vid alla intervjuer. Vi skickade inte frågorna i förväg, eftersom att vi inte ville att de skulle kunna förbereda sina svar då vi ville ha spontana svar på våra frågor. Intervjuerna ägde rum på respektive intervjuades arbetsplats och tog ca en timme att genomföra. Intervjupersonerna från företagens vänner valdes ut genom att vi efterfrågade en 11

12 person som hade kontakt med entreprenörerna men som även var fullt insatt i organisationens mål och värderingar. De intervjupersoner som valdes ut presenteras nedan: Personliga intervjuer: Jan Tordkvist, Regionförbundet i Kalmar län - handläggare för projektet företagsstöd samt kvinnors företagande. Mats Olsson, Kalmar Science Park - ansvarig Inkubator. Johan Roth, Drivhuset - verksamhetsledare för Drivhuset Kalmar. Ann-Kristin Nilsson, Almi - affärs- och finansieringsrådgivare med särskilt ansvar för ägarskiften och kvinnors företagande Intervjuer av entreprenörerna Vid intervjuerna med entreprenörerna valde vi att ha en standardmall med frågor att utgå ifrån. Detta för att säkerställa att vi får svar på de frågor vi anser vara av vikt, samt att kunna använda svaren i någon form av jämförande. Vi valde även att ställa följdfrågor för att få en personlig reflektion utav dem. Detta för att skapa en djupare förståelse av hur de har upplevt processen att starta företag genom någon av företagens vänner. Intervjuerna ägde i första hand rum på entreprenörernas arbetsplatser, de som jobbade hemifrån träffade vi i deras hem. Två intervjuer fick göras över telefon, dessa blev kortare än de övriga men vi anser ändå att materialet vi fick fram håller en hög kvalitet. Förutom telefonintervjuerna tog intervjuerna i genomsnitt 35 minuter att genomföra. De intervjupersoner som valdes ut presenteras nedan: Personliga intervjuer: Britt-Marie Konradsson, Brittas Böcker - Bokförlag och författare Louise Bramstedt, Lobra of Sweden - Designar väskor, skor och accessoarer Stina Svalin, StinaSvalin Product and graphic design - Produkt- och grafisk design Zara Abramsson, PT Zara Abramsson - Personlig tränare Yunfeng Wang, Wang Consulting - Konsult för svenska företag som vill etablera sig i Kina Hanna Jonsson, Bella Derma - Hudvårdssalong Signe Erlingsson, Ölandsoasen - Djurpark med smådjur Therese Thelin, Expression - Coaching och utvecklare av företags marknads- och internkommunikation 12

13 Karin Westberg, Bike Island - Cykelturer och guidade vandringar med tema mat eller kultur på Öland Tove Martens, HultbergMartens - Grafisk designbyrå Matilda Brandell, Brandelle - Bakning av macarones och matskribent Linn Bjelkne, ReDo Designstore - Design och försäljning av omgjorda kläder, accessoarer samt inredning. Telefonintervjuer: Carola Järvelin, CLJ Design & Data - reparation och installation av datorer, även design av hemsidor. Eva Kvillner, Flano Design - Design och försäljning av pedagogiska flanellbilder med tillhörande sagor. 2.5 Metodkritik Den vanligaste kritiken mot kvalitativ forskning är att den är alldeles för subjektiv och ofta bygger på forskarnas egna uppfattningar om vad som är betydelsefullt. Den kvalitativa forskningen är ofta svår att replikera då forskaren observerar och inriktar sig på det som är intressant för denne. Kvalitativ forskning anses även svår att generalisera till andra miljöer, och en undersökning kan inte vara representativ för en population. (Bryman och Bell, 2005) Den metod vi använt bygger på intervjuer och att relatera empirin vi får fram till referenser vi anser relevanta. Detta gör att både empiri och referenser kan vara influerade av oss och urvalet påverkat av våra stereotyper eller tolkningar av verkligheten. Vi anser dock att vi speglat vår syn av problemet och eftersom det är omöjligt att separerar sig tillräckligt mycket från materialet och de intervjuade för att inte påverka. Istället har vi varit noga med att vara medvetna om hur vi influerar både material och intervjuer, för att minska effekterna av det. Vi har då försökt att nyttja det genom triangulering eller djupare analys. Intervjuerna har spelats in via diktafon, något som har gjort en del intervjupersoner nervösa. Det kan såklart ha påverkat deras svar, däremot tror vi att då vi berättat att ingen kommer lyssna på inspelningen förutom vi när vi transkriberar, har detta skapat en trygghet som överbryggat den initiala nervositeten. Vi anser även att konsekvenserna av den nervositet som uppkommit har haft en mindre betydelse i relation till att vi har kunnat koncentrera oss på 13

14 intervju och dialog istället för att föra anteckningar. Patel och Davidsson (2003) menar när intervjuerna transkriberas så påverkas materialet mer eller mindre medvetet. Talspråk skrivs om till skriftspråk och givetvis försvinner även den intervjuades kroppsspråk och underliggande meningar kan gå förlorade (Patel och Davidsson, 2003). Denna påverkan har vi varit medvetna om och vi har försökt att låta de intervjuades underliggande meningar finnas kvar i det transkriberade materialet genom att skriva exakt vad de säger och inte vad vi tror att de menar. Att replikera denna studie kan vara svårt då den representerar endast ett urval av entreprenörer och företagens vänner, däremot anser vi att vi har en så pass bred spridning i ålder, verksamhet och bakgrund bland de intervjuade att den ändå vore möjlig att replikera Källkritik Då ämnet entreprenörskap är dynamiskt och debatten ständigt utvecklas i en hög takt, har vi eftersökt en så ny litteratur som möjligt. Detta för att hålla resultatet så aktuellt som möjligt. Eftersom att det endast förekommer ett fåtal forskare inom området, gör det urvalet begränsat. Litteraturen är även starkt influerad av ett amerikanskt sätt att driva företag, vilket kan skilja sig från det svenska. Risken finns då att den inte blir fullt applicerbar på svenska företagare. Vi har därför valt ut de delar som tillför mest till vår studie, genom att det går att applicera på svenska företagare. I våra litteratursökningar har vi funnit att utbudet av litteratur rörande kvinnors företagande är mycket begränsat. Vilket har varit en av faktorerna till varför vi valt arbeta induktivt. Detta tror vi kan ha speglat vårt resultat i viss mån, då våra personliga tolkningar har varit viktiga för att skapa en helhetsbild av ämnet. Utöver litteratur har vi använt oss av en större mängd vetenskapliga artiklar, varav de flesta publicerats i International Journal of Gender and Entrepreneurship. Artiklarna behandlar ofta ett väldigt smalt område, vilket kan bidragit till att vi sätt vissa faktorer som viktigare än andra. På så vis kan vi omedvetet ha valt bort delar som kunde ha visat sig vara viktiga att inkludera i vår studie. Informationen vi har hämtat ifrån företagens vänners hemsidor, har vi hela tiden varit kritiska till. Då dessa är skrivna ur ett marknadsföringsperspektiv och alltså vinklade till deras fördel. 14

15 2.5.2 Trovärdighet och validitet Ahrne och Svensson (2011) betonar att forskning handlar om att läsaren ska tro på det denne läser. Patel och Davidsson (2003) skriver att i en kvalitativ studie är de inte bara själva datainsamlingen som ska hålla hög validitet, utan hela forskningsprocessen. För att skapa denna trovärdighet och validitet kan forskaren enligt Ahrne och Svensson (2011) samt Patel och Davidsson (2003) använda sig av framförallt två metoder; triangulering och transparens. Triangulering innebär att kombinera olika metoder, data eller perspektiv av samma fenomen som kan skapa större tillförlitlighet till resultatets sanningshalt (Ahrne och Svensson, 2011). Patel och Davidsson (2003) menar att triangulering inom kvalitativa studier, i motsats till kvantitativa studier, kan innebära att de olika källorna har olika perspektiv. Detta bidrar bara till sanningen och betyder enligt författarna inte att det är fel. Triangulering har vi gjort i största möjliga mån. Empirin är tagen från fyra olika aktörer samt 14 olika entreprenörer. Personerna som representerar företagens vänner har ett perspektiv, entreprenörerna ett andra och de referenser vi sedan jämför det med har ett tredje perspektiv, för att inte glömma vårt eget som blir det fjärde perspektivet. Transparens innebär enligt Ahrne och Svensson (2011) att uppsatsen är skriven på ett sätt så att forskningsprocessen blir tydlig och läsaren på ett enkelt sätt kan följa den. Genom att tydligt ta med våra tillvägagångssätt samt varför vi valt dessa och baserat på vilka grunder vill vi skapa en transparens i denna uppsats. Läsaren ska hela tiden känna att hon eller han är medveten om vem som för talan och vad som är våra egna slutsatser. 15

16 3 REFERENSRAM 3.1 Vad är entreprenörskap och vem är entreprenör? Ordet entreprenörskap kommer från franskans entreprendre, att åta sig något, såsom att åta sig att organisera, styra och åta sig risken för ett företag (Kuratko, 2009). Historiskt sett har betydelsen av att vara en entreprenör varierat kraftigt enligt Cassen et. al (2006), allt från att ha varit en småskalig näringsidkare och gårdfarihandlare, hantverkare och egenföretagare, en pirataktig chanstagare, en innovatör och förbättrare samt grundare av nya teknologier och industrier. Vi menar att alla definitionerna reflekterar den tid som de skapades i genom att spegla hur allmänheten såg på kommersialism och kapitalism. Definitionen av entreprenören som en innovatör kommer från Schumpeter (Cassen et. al, 2006). Schumpeter är den som bidragit mest till den syn på entreprenörer som finns i dagens samhälle. År 1911 beskrev Schumpeter entreprenören som innovatör, men med en distinkt skillnad på uppfinnare och innovatör. Innovatören, eller entreprenören, var den som förde ut den nya produkten eller det nya arbetssättet på marknaden. (Nyström, 2005) I dagens samhälle har ordet entreprenör eller entreprenörskap fått ganska vida och skilda betydelser beroende på vem som får tolkningsföreträde, därför är det viktigt att tänka på att olika människor använder begreppen olika (Blundel och Lockett, 2011). Vi anser att det är viktigt att skilja på entreprenörskap som ett personlighetsdrag eller tankesätt och företagande. Vi menar att de inte hänger ihop, en person kan vara småföretagare utan att vara entreprenör lika som en person kan vara entreprenör utan att vara företagare. Kuratko (2009) menar att även om startandet av företag är en viktig del av entreprenörskap är det inte den enda. Karaktärsdragen är det som gör entreprenören, att söka efter möjligheter, ta risker och att förverkliga sina idéer är det som beskriver en entreprenör enligt Kuratko (2009). Nyström (2005) anser att det är specifikt inom företagsekonomin förväxlingen av nyföretagare och entreprenörer fått genomslagskraft. Nyström (2005) menar att det finns tre förklaringar till detta; bristen av statistik över hur många företagare som är entreprenörer, både egenföretagare och entreprenörer investerar till stor del eget kapital i sina företag samt att de flesta entreprenörer är egenföretagare. Vi tror däremot att Nyströms sista förklaring, att de flesta entreprenörer är företagare, är ett påstående som är mycket svårt att mäta. Vi tror att det finns väldigt många entreprenörer som aldrig blir företagare på grund av bakgrund, lagar och regler samt att det inte är socialt accepterat, som för exempelvis kvinnor i stora dela av världen. Vi tror även att det inte endast är i företagsekonomin denna förväxling fått 16

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Kortversion Heroiska män och pålästa kvinnor En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Länsstyrelsen i Stockholm har i en förstudie undersökt förutsättningarna för kvinnor

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa.

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa. Kapital Vi har direkta kontakter till olika finansiärer. Med våra samarbetspartners, exempelvis ALMI Företagspartner och Regionförbundet, kan du diskutera bidrag till din tjänst eller produkt. Kontor I

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

INCUBATOR KALMAR SCIENCE PARK MEMBER NETWORK PARTNER CREATIVE ARENA

INCUBATOR KALMAR SCIENCE PARK MEMBER NETWORK PARTNER CREATIVE ARENA KALMAR SCIENCE PARK INCUBATOR PARTNER CREATIVE ARENA AFFÄRSSKAP eller om en mötesplats där idéer får luft under vingarna Visst kan idéer komma när man minst anar? Du har säkert varit med om att en idé

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Förverkliga din företagardröm!

Förverkliga din företagardröm! Förverkliga din företagardröm! Dags att gå vidare med din idé! Du får hjälp med att starta eller utveckla ditt företag. Välkommen med din ansökan senast 19 maj. www.kickstart2011.se Västerås Science Park

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Kundundersökning 2011 Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2009-2011 Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se)

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se) Nyhetsbrev nr 2: 28 maj 2015 Att studera socialt entreprenörskap medför att vi som forskare blir en del av någon annans entreprenörskap. De sociala entreprenörerna berättar om problem i samhället och om

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer