Barnombudsmannen rapporterar br2004:06. Upp till 18. fakta om barn och ungdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnombudsmannen rapporterar br2004:06. Upp till 18. fakta om barn och ungdom"

Transkript

1 Barnombudsmannen rapporterar br2004:06 Upp till 18 fakta om barn och ungdom

2 Barnombudsmannen 2004

3 Författare: Åsa Nordström (redaktör) Marie Berlin Karin Lundström Lotta Persson, Statistiska centralbyrån Inger Andersson Kagios Cecilia Sjölander, Barnombudsmannen Layout: Ateljén, SCB Foto: Omslag: Per Groth, Pressens bild Peter Hoelstad, Bertil Ericson, Ulf Palm Pressens bild Carl Fohlin Johan Hedenström, Tiofoto Mikael Nordström Personerna på bilderna i denna publikation har ingenting med textinnehållet att göra Barnombudsmannen, Statistiska centralbyrån ISBN: ISSN: SCB-Tryck, Örebro 2004:09

4 Innehåll Förord... 5 Barnen i samhället... 7 Barnens familjer...27 Barnomsorg och skola...51 Vardag och fritid Hälsa Barn i utsatta situationer Sakregister...163

5 Förord Mer än 20 procent av Sveriges 9 miljoner invånare utgörs av barn i åldern 0 till 17 år. Av alla hushåll innehåller mer än hälften barn. De flesta barnen lever med båda sina ursprungliga föräldrar men nästan vart femte barn lever med en ensamstående mamma. Att allt fler barn lever med en ensamstående förälder är en utveckling som sker inom hela EU. Livsvillkoren för barn i Sverige kan skilja sig avsevärt beroende på var man bor, var föräldrarna är födda, vilken ekonomisk situation familjen har och om barnet till exempel har ett funktionshinder. Femton procent av alla barn är själva födda utomlands eller har båda sina föräldrar födda utanför Sverige. Under de senaste åren har andelen barn som växer upp i familjer med svår ekonomisk situation minskat. Inkomstspridningen har under samma tid ökat vilket innebär att förhållandena för familjer som har en mycket svår ekonomisk situation ytterligare har försämrats och de familjer som har den allra bästa ekonomiska situationen har fått det ännu bättre. Skillnaderna i de ekonomiska förutsättningarna för barn har därmed ökat. Familjer med en ensamstående förälder eller där båda föräldrarna är utlandsfödda och som bor i en storstad har ofta en särskilt dålig ekonomi. Även familjer som har barn med funktionshinder lever ofta med en sämre ekonomisk standard på grund av högre kostnader och lägre inkomst. De flesta barnen är nöjda med sina möjligheter att kunna säga vad de tycker. Barn är framförallt nöjda med möjligheten att säga vad man vill hemma men de är ofta mindre nöjda när det gäller möjligheten att kunna påverka dem som bestämmer. Det är inte ovanligt att barn tycker att de kan säga vad de vill i skolan men de tycker inte att vuxna alltid lyssnar. Missnöjet med att inte kunna påverka i skolan ökar med barnens ålder, bland elever år är det endast 35 procent som är nöjda med det inflytande de upplever. En majoritet av barnen i skolan är positiva till skolarbetet. De tycker att det är roligt i skolan och de flesta tycker att skolan är en trevlig plats att vara på. Skoltoaletter och skolmaten är två områden där eleverna är mindre nöjda. I förskolan och på fritidshemmen har barngrupperna blivit större och personaltätheten minskat. På fritidshem har antalet barn per anställd har ökat från 8,3 år 1990 till 18,2 år Även inom förskolan där de minsta barnen befinner sig stora delar av dagen har antalet barn per anställd ökat från 4,2 år 1990 till 5,4 år Dessa stora förändringar leder naturligtvis till en förändrad arbetsmiljö både för barn och personal. Höga ljudvolymer, stress och personalomsättning är några faktorer som påverkar kvaliteten i verksamheten.

6 I Upp till 18 försöker vi att ge en bild av barns och ungs vardag i Sverige i dag. Det är både en beskrivning av förhållanden och fakta men även en redovisning av vad barn under 18 år tycker själva i en rad frågor. Den verklighet som de yngsta i samhället upplever förändras snabbt. Barndomen i dag ser helt annorlunda ut än den barndom som tidigare generationer upplevt. Om man som vuxen ska försöka sätta sig in i hur barn har det idag så kan man inte utgå från sina egna erfarenheter. Därför hoppas vi att denna faktasamling kan vara ett verktyg för dig som arbetar med barn och unga eller som på olika sätt fattar beslut som berör ett eller flera barn. Boken är framtagen i ett samarbete mellan Barnombudsmannen och enheten för Demografisk analys och jämställdhetsstatistik vid Statistiska centralbyrån. I denna utgåva har de statistiska källorna varit rikare än tidigare. Den årliga demografiska statistiken om barnens familjer är fyllig. Flera aktuella undersökningar där barn och unga själva varit informanter finns med från Barnombudsmannen, Skolverket, Statens folkhälsoinstitut med flera. I boken presenteras också färska data från en undersökning där barn och unga själva svarar på frågor om sina levnadsförhållanden. Den är genomförd i anslutning till Statistiska centralbyråns löpande undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, och min förhoppning är att denna undersökning om barns och ungas välfärd kommer att permanentas. Det behövs uppgifter från barn och unga själva i olika frågor för att ge oss vuxna ett gott beslutsunderlag. Jag hoppas att denna skrift ska kunna leda till att vi på alla nivåer i samhället familjen, skolan, kommunen, regionen och staten ska kunna fatta bättre beslut för våra barn och unga. FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn rättigheter som vi i Sverige måste försöka att bli bättre att leva upp till. För att kunna göra det måste ha kunskap om barns verkliga situation och lyssna till barns och ungas egna berättelser. Lena Nyberg Barnombudsman

7 BARNEN I SAMHÄLLET 7 Barnen i samhället Foto: Peter Hoelstad, Pressens bild Barnen i Sverige utgör en femtedel av landets hela befolkning. Totalt finns det nästan två miljoner barn i åldrarna 0 17 år. Gruppen barn är alltså stor, men samtidigt väldigt heterogen. Av alla barn är flickor och pojkar. Ungefär 15 procent av alla barn har utländsk bakgrund, dvs. de är själva födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands. Många barn bor i södra halvan av Sverige, främst kring Stockholm och Göteborg, och bara 10 procent bor i Norrland. Många barn är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Men ju äldre barnen blir, desto mer missnöjda är de. Barn med funktionshinder har särskilt svårt att påverka sin situation.

8 8 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i världen Nästan en tredjedel av världens befolkning är barn under 15 år. Andelen barn varierar kraftigt i olika delar av världen och är högst i Afrika och lägst i Europa. I en del europeiska länder och i Japan är mindre än 15 procent av befolkningen under 15 år. I Sverige är andelen 18 procent, något högre än genomsnittet i Europa. Andelen barn minskar på de flesta håll i världen och kommer att fortsätta att minska även framöver eftersom barnafödandet sjunker på många håll och vi lever allt längre. Barn under 15 år i världen år 2003 Miljoner barn Andel av befolkningen Totalt Pojkar Flickor Totalt Totalt % Asien % Afrika % Nordamerika % Europa % Sydamerika % Oceanien % Källa: US Bureau of Census. International Data Base Barn under 15 år i ett urval länder år 2003 Andel (%) av befolkningen Italien Japan Spanien 2003 Prognos 2015 Tyskland Estland Ryssland Finland Sverige Danmark Norge USA Kina Brasilien Sydafrika Indien Etiopien procent Källa: US Bureau of Census. International Data Base

9 BARNEN I SAMHÄLLET 9 Barn i olika åldrar Antalet födda barn har ökat sedan bottenåret 1999 och nådde år 2003 nästan De beräknas fortsätta att öka de närmaste åren. Levande födda samt prognos Tusental prognos Vanligaste födelsedagarna för barn 0 17 år april april april april april Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Eftersom antalet födda ökar börjar nu de allra yngsta barnen bli fler igen. De har sjunkit i antal sedan mitten av 90-talet. De stora födelsekullarna runt 1990 börjar komma upp i tonåren och därför ökar antalet högstadie- och gymnasieungdomar. Antalet barn i högstadieåldern har nästan nått sin topp medan det blir en stor press på gymnasieskolorna de närmaste åren, antalet åringar beräknas öka med nästan fram till Barn i åldern 0 17 år Antal prognos år 6 9 år år år år år

10 10 BARNEN I SAMHÄLLET Flickor och pojkar, 0 17 år, tusental År Flickor Pojkar Totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Prognos Barn i olika åldrar 2003 Flickor Pojkar Totalt 0 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

11 BARNEN I SAMHÄLLET 11 Tvillingar Drygt 3 procent av barn som föds är tvillingar eller fler. Andelen tvillingar är nästan dubbelt så hög nu som på 1970-talet. Ökningen beror på att mammorna blir allt äldre och att det blir vanligare med provrörsbefruktning (IVF). Äldre mammor får lättare tvillingar och vid IVF inplanterar man oftast flera ägg för att öka chansen att bli gravid. Sedan 1997 har andelen tvillingar varit stabil. Andelen trebarnsfödslar var som högst 1992 och Nu har de minskat och mindre än ett av tusen barn som föds kommer från en trillingfödsel eller en större barnakull. Andel tvillingar av alla födda barn, Procent År 2003 föddes flest barn på tisdagar 1. tisdag onsdag torsdag måndag fredag lördag söndag Levande födda , ensamfödda, tvillingar och minst trillingar År Ensamfödda Tvillingar Minst Totalt Tvillingar Minst trillingar (%) trillingar (%) ,2 0, ,3 0, ,5 0, ,7 0, ,7 0, ,8 0, ,9 0, ,2 0, ,2 0, ,3 0, ,2 0, ,2 0, ,1 0, ,3 0,06 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

12 12 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i olika delar av landet De flesta barnen bor i södra halvan av Sverige, främst i områdena kring Stockholm och Göteborg. Bara 10 procent bor i Norrland. Barn 0 17 år i Sveriges åtta riksområden 2003 Totalt Flickor Pojkar Andel Stockholm Västsverige Östra Mellansverige Sydsverige Småland med öarna Norra Mellansverige Övre Norrland Mellersta Norrland Totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Barn med utländsk bakgrund Ungefär 15 procent av alla barn i Sverige har utländsk bakgrund dvs. de är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands. Bland de yngsta barnen är nästan inga själva födda utomlands medan det bland de äldsta barnen är 10 procent. De med en eller två föräldrar födda utomlands är flest bland de yngre barnen. Barn med utländsk och svensk bakgrund Procent Ålder Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Samtliga* Därav: Därav: Utrikes Födda i Sverige Födda i Sverige födda med båda med en förälder Båda föräldrar föräldrar födda född födda i Sverige utomlands utomlands 0 år år år år år * P.g.a. avrundningar kan summan avvika från 100. Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

13 BARNEN I SAMHÄLLET 13 Ålderspyramid för barn 0 17 år, 2003 Flickor Pojkar tusental tusental båda föräldrar födda i Sverige en förälder född utomlands och en i Sverige båda föräldrar födda utomlands Utrikesfödda Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Andelen barn med utländsk bakgrund varierar i olika delar av landet. I hälften av landets kommuner är andelen med utländsk bakgrund mindre än 8 procent. Det är i huvudsak kommunerna i norra Sverige där andelen med utländsk bakgrund är låg. I Jämtland är andelen inte högre än 4 procent i någon kommun och i Älvdalen är andelen bara 1 procent. Haparanda och Övertorneå är några undantag. Där finns en större andel barn med utländsk bakgrund, nästan alla av dem har finskt ursprung. Barn med utländsk bakgrund bor främst i storstäderna och deras förorter. I Malmö har 40 procent av barnen utländsk bakgrund och i Botkyrka är 47 procent. En gång när vi lekte pussleken blev en kille kär i mig. Då sa han till sist att han älskade mig. Flicka, 7 år

14 14 BARNEN I SAMHÄLLET Barn 0 17 år med utländsk bakgrund, procent (74) 8 10 procent (71) 1 7 procent (145) Kommuner med högst respektive lägst andel barn 0 17 år med utländsk bakgrund Botkyrka 47 Älvdalen 1,1 Malmö 40 Nordmaling 1,6 Södertälje 35 Berg 1,8 Haparanda 32 Ovanåker 2,1 Landskrona 29 Essunga 2,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Ser man på mindre områden, som församlingar, är utländsk bakgrund än mer varierande. I storstäderna, och särskilt i Malmö, är det stora skillnader mellan olika församlingar. Där är andelen med utländsk bakgrund som mest 84 procent och bara 4 procent där den är lägst. Ofta är det många olika kulturer som samlats i mindre områden. I Kista församling i Stockholm är till exempel 92 länder representerade bland de ungefär 800 barn som är födda utomlands.

15 BARNEN I SAMHÄLLET 15 Ursprung De flesta barn som har en koppling till ett annat land än Sverige har en förälder född i ett annat land. Det vanligaste är att den föräldern är född i ett nordiskt land, det gäller nästan 40 procent av barnen med en förälder född utomlands. Bland barnen som själva är födda utomlands eller de vars föräldrar båda är födda utomlands är andelen med nordiskt ursprung lägre. De flesta har då en koppling till före detta Jugoslavien, Irak, Turkiet och Iran. De största ursprungsländerna bland barn födda utomlands och barn med någon utrikes född förälder Barn och ungdomar 0 17 år 2002 Samtliga Därav: Utrikes Barn födda i Sverige födda med båda föräldrar en förälder född utomlands efter barn födda moderns faderns utomlands födelseland födelseland Finland Jugoslavien Irak Turkiet Iran Norge Bosnien- Hercegovina Libanon Polen Danmark Chile Syrien Somalia Tyskland Afghanistan Övriga länder Samtliga *Barn födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands är uppdelade efter moderns födelseland. Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7)

16 16 BARNEN I SAMHÄLLET Jämfört med 1999 är fler utrikes födda barn från Irak, Norge, Tyskland och Afghanistan och färre från före detta Jugoslavien, Iran, Libanon och Chile. De största födelseländerna för utrikes födda barn 0 17 år Irak Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Iran Norge Somalia Tyskland Finland Afghanistan Libanon Danmark Turkiet Polen Chile Syrien Övriga länder Samtliga Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7) Barn och deras familjer 1999 (Demografiska rapporter 2000:2) Barn med funktionshinder År 1996 beräknades 13 procent av alla barn och ungdomar i åldern 2 17 år ha någon långvarig sjukdom eller något lindrigt till svårt funktionshinder. Det motsvarar ungefär barn. Socialstyrelsen har i sin lägesrapport om handikappomsorgen koncentrerat sig på barn och ungdomar med en eller flera funktionshinder. Här uppskattas antalet till ca De största grupperna är utvecklingsstörning, rörelsehinder och autism. På senare år har gruppen barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder vuxit. Hit räknas barn med autism och ADHD. Barn och ungdomar i åldern 2 17 år som har något funktionshinder År Antal Autism Uppgiften baseras på uppskattat antal klara fall av autism, de varierar från 4 barn/ till 12 barn/ Men forskare är överens om att gruppen barn med autistiska drag är tiofalt större. Aspergers syndrom förekommer hos 40/ födda barn och ytterligare 20 barn/ uppvisar varierande grad av autistisk beteende.

17 BARNEN I SAMHÄLLET 17 Synskada Länen rapporterar kontinuerligt till barnsynskaderegistret i Lund. Enligt Nordiska Hälsovårdshögskolans enkätundersökning har 0,7 procent (ca ) i gruppen 2 17 år en måttlig synskada och 0,1 procent (ca 1 800) en svår synskada. Talfel Rörelsehinder Avser barn med måttliga till svåra rörelsehinder. RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, uppskattar att barn och unga i åldern 0 20 år har något rörelsehinder (även lindriga). Hörselskada Därav uppskattas vara gravt hörselskadade eller döva. Läs- och skrivsvårigheter Andelen skolbarn med svårare läs och skrivsvårigheter uppskattas vanligen till 5 10 procent och när lättare läs- och skrivsvårigheter inkluderas till 20 procent. Källa: Hjälpmedelsinstitutet, Så många barn... har någon långvarig sjukdom eller något funktionshinder Antalet barn 2 17 år med utvecklingsstörning uppskattas till ca (eller 0,4 0,5 procent av befolkningen) om man använder en administrativ definition vilken avser personer som går i särskola eller får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Om den psykologiska definitionen används, som innefattar personer med IQ under 70, stiger det uppskattade antalet till ca barn (eller 2 3 procent av befolkningen) 2 17 år. Källa: Hjälpmedelsinstitutet Begreppen funktionshinder och handikapp År 1980 antog Världshälsoorganisationen (WHO) en internationell klassificering av skada, sjukdom, funktionsnedsättning och handikapp. Ofta används begreppen funktionshinder och handikapp synonymt. Men enligt WHO:s definition finns en viktig skillnad. Funktionshindret (eller funktionsnedsättningen) avser den begränsning i individens funktionsförmåga som är följden av en skada eller sjukdom. Men handikappet avser de negativa följderna av funktionshindret i förhållandet mellan individen och dennes omgivning. Handikapp är därför inte en egenskap hos en enskild person utan förhållandet mellan funktionshindret och personens omgivning. Därmed är handikapp något relativt och det uppstår i samspelet mellan individen och den omgivande miljön. Källa: Från Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. United Nations, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet 1995

18 18 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i nationella minoriteter I Sverige har vi fem erkända nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De omfattas av en särskild politik som går ut på att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så de hålls levande. För samerna finns även en särskild samepolitik, eftersom samerna är urbefolkning i Sverige. Källa: Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Justitiedepartementet, 2003 Det är svårt att veta hur många barn som tillhör dessa minoriteter då det inte är tillåtet att samla in statistik över etnisk tillhörighet. Men det finns uppskattningar om antalet i hela befolkningen. Räknar vi med att andelen barn är lika stor i minoriteterna som i hela befolkningen finns det knappt barn som tillhör någon av minoriteterna. En del av dessa återfinns bland barn och unga med utländsk bakgrund. Uppskattat antal barn 0 17 år i de fem nationella minoriteterna Judar ca Romer ca Samer Sverigefinnar ca Tornedalingar ca Källa: Integrationsförvaltningen, Stockholms Stad, Ensamma flyktingbarn Med ensamma flyktingbarn avses barn som söker asyl i Sverige utan legala vårdnadshavare. Antalet ensamma flyktingbarn har ökat de senaste åren. År 2003 kom de flesta barnen från Somalia, Irak, Afghanistan samt Serbien och Montenegro, nästan 300 av samtliga ensamma flyktingbarn kom från dessa länder. Nästan dubbelt så många pojkar som flickor söker asyl i Sverige. Även bland vuxna är det en mycket större andel män än kvinnor som kommer. Ensamma flyktingbarn 0 17 år År Flickor Pojkar Samtliga År Flickor Pojkar Samtliga Källa: Migrationsverket

19 BARNEN I SAMHÄLLET 19 Adoptivbarn Drygt 1000 barn adopterades under år Det har varit ungefär lika många adoptioner per år sedan slutet av 1980-talet. Nästan alla av de adopterade barnen är födda utomlands. Endast ca 70 barn födda i Sverige adopterades De flesta är också ganska små när de adopteras. Nästan 80 procent av barnen som adopterats är under 3 år. Utlandsadoption var vanligast från mitten av 1970-talet till mitten av 1980-talet. Av de stora kullarna utlandsadopterade är de flesta över 18 år nu. Antalet adopterade barn har halverats de senaste 10 åren och det finns idag ca utrikes adopterade barn. Flickorna är fler än pojkarna. Det beror på att det från en del länder kommer många fler flickor. Det finns mer än dubbelt så många flickor som pojkar adopterade från Indien och bland dem från Kina är nästan alla flickor. De största ursprungsländerna är Colombia, Indien och Sydkorea, men det varierar i olika åldersgrupper. Bland de yngsta barnen är Kina och Vietnam de vanligaste länderna. Hemmaboende adoptivbarn 0 17 år Antal 0 5 år 6 12 år år 0 17 år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Colombia Sydkorea Indien Vietnam Kina Polen Sri Lanka Ryssland Brasilien Thailand Rumänien Chile Etiopien Bolivia Indonesien Övr. länder Samtliga Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7) Tonårsgraviditeter och aborter Antalet tonårsgraviditeter har ökat på senare år. Sedan 1994 har antalet graviditeter ökat från 1,2 per 100 flickor till 1,8 år År 2003 gick antalet tonårsgraviditeter ner för första gången på flera år och ligger nu på 1,7 per 100 flickor. Längre tillbaks i tiden var tonårsgraviditeter vanligare. I mitten av 1970-talet var antalet nästan dubbelt så högt som nu, främst var det födslarna som var fler. Även kring 1990 låg tonårsgraviditeterna högt, på ungefär samma nivå som idag.

20 20 BARNEN I SAMHÄLLET Graviditeter per 100 flickor år Antal per 100 flickor 3,0 2,5 2,0 1,5 Graviditeter 1,0 Aborter 0,5 Födslar 0, Not. Antalet graviditeter uppskattas genom att lägga ihop antalet aborter och antalet födslar. År Aborter Födslar Graviditeter ,11 0,84 2, ,31 0,38 1, ,98 0,22 1, ,45 0,31 1, ,98 0,21 1, ,33 0,19 1, ,40 0,17 1, ,60 0,18 1, ,53 0,18 1,7 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken samt Socialstyrelsen Vi skulle behöva en skolsyster som är en man. Det är lättare som kille att prata med en man, om saker som bara killar förstår. Tjejer är inte så smarta på killfrågor. Vad vet skolsyster? Hon har inte varit kille direkt. Pojke, 12 år

21 BARNEN I SAMHÄLLET 21 Graviditeter per 100 flickor år i de nordiska länderna År 2002 Land Aborter Födslar Graviditeter Danmark 1,38 0,67 2,1 Finland 1,61 0,80 2,4 Island * 2,14 2,37 4,5 Norge 1,69 1,01 2,7 Sverige 2,51 0,70 3,2 Uppgifterna från Island gäller år 1999 Källa: Läkartidningen nr , s och respektive statistikbyrå. Jämfört med de andra nordiska länderna är antalet aborter högt. Men bland många andra länder i Europa och i USA och Kanada är aborter vanligare. Källa: Läkartidningen nr , s I USA var antalet aborter 2,8 per 100 flickor i åldern år. Antalet födslar är mycket högre i USA, kring 5 födslar per 100 flickor. Källa: Teen pregnancy (2002), The Guttmacher Report Tonårsföräldrar De flesta graviditeter bland tonårsflickor slutar i abort, det är väldigt ovanligt att få barn i dessa åldrar. Bland pojkar är det ännu ovanligare att bli förälder i tonåren, under 100 pojkar blir pappa varje år. De flesta av dessa flickor och pojkar är 17 år när de får barn själva. År 2003 gällde det ca två tredjedelar av både flickorna och pojkarna. Flickor och pojkar, år, som blivit föräldrar Antal Flickor Pojkar Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

22 22 BARNEN I SAMHÄLLET Rättvisa Många barn upplever orättvisor mellan barn i Sverige och barn i fattiga länder. Över hälften av flickor mellan 13 och 15 år är inte nöjda. De yngre barnen är mindre missnöjda. Mest nöjda är de yngsta pojkarna. Vad tycker du om rättvisa mellan barn i Sverige och barn i fattiga länder? Flickor och pojkar 7 15 år Inte nöjd 60 Varken eller 40 Nöjd år år år Alla åldrar 7 9 år år år Alla åldrar Flickor Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002 Pojkar När det gäller rättigheter för barn och unga i Sverige är de flesta nöjda. Det gäller ungefär 70 procent av både flickor och pojkar. De äldre barnen är mer missnöjda och är också i högre utsträckning varken nöjda eller missnöjda. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002 Inflytande De flesta barn är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Mellan 85 och 90 procent av barnen mellan 7 och 15 år kan säga vad de tycker hemma. När det gäller att säga vad de tycker till de som bestämmer i samhället är det färre som är nöjda, särskilt bland de äldre barnen, men de som är nöjda är ändå i majoritet. Minst nöjda är åringar, där 52 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002

23 BARNEN I SAMHÄLLET 23 De flesta får vara med och bestämma hemma när det handlar om något som gäller dem själva. 85 procent av åringarna och 90 procent av åringarna säger att de alltid eller ofta får vara med och bestämma. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2001/2001 Inflytande och funktionshinder Barn med funktionshinder har ofta svårare än andra barn att påverka sin situation. Det visar en undersökning gjord 1999 bland barn med funktionshinder och deras föräldrar. Det är speciellt när det gäller kontakter med kommunen och försäkringskassan som man upplever att man har litet inflytande. Ungefär hälften av familjerna ansåg att de hade litet eller inget inflytande i kommunala beslut och försäkringskasseärenden. I skolan är det bättre, där hade 71 procent mycket eller ganska mycket inflytande. De familjer som har barn med svåra funktionshinder är minst nöjda med insatserna. Missnöjet stiger också med barnets ålder. Källa: Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, 1999 En enkät till handikappråden i kommuner och landsting om barnperspektivet i verksamheten genomfördes av Barnombudsmannen Den visar att endast 25 procent av handikappråden i kommuner och landsting har behandlat barnfrågor under 2002 och På frågan Har handikappråden inhämtat synpunkter från barn och unga med funktionshinder? svarar nästan 50 procent av landstingsrådens handikappråd ja, medan 27 procent av de kommunala handikappråden svarar ja. De kommunala handikappråden tar oftast in synpunkter genom företrädare för handikapporganisationerna. Landstingens handikappråd har i större utsträckning tagit in synpunkter direkt från barn och unga än handikappråden i kommunerna. Källa: Barnperspektiv i handikappråden en undersökning bland handikappråd inom landsting och kommuner, Barnombudsmannen rapporterar BR2004:04. Samhälle och föreningsliv Ungefär 40 procent av åringarna, 60 procent av åringarna och 75 procent av åringarna följer med i nyheterna, via TV, radio eller tidningar, flera dagar i veckan eller oftare. Det finns en tendens till att pojkar oftare följer med i nyheterna varje dag. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2001/2002 De flesta barn tycker att de har möjlighet till föreningsliv. Ungefär två tredjedelar av flickor och pojkar mellan 7 och 15 år är nöjda med sina möjligheter att vara med i föreningar. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Barnens tid med föräldrarna

Barnens tid med föräldrarna Barnens tid med föräldrarna Demografiska rapporter 2004:1 Statistiska centralbyrån 2004 Demographic reports 2004:1 Time children spend with their parents Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering Previous

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd

Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd TEMARAPPORT 2009:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Befolkning och välfärd TemaRAPPORT 2009:2 Tema:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografisk rapport 2013:02 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Befolkningsprognos 2013-2022/45 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografi och sociala

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Olika familjer lever på olika sätt

Olika familjer lever på olika sätt DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Olika familjer lever på olika sätt om barns boende och försörjning efter en separation Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Bröllopsbestyr Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Ylva Yngveson Institutet för Privatekonomi April 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bröllopsbestyr... 3 Om undersökningen... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

För tidskriften Arkitektur 3 2007

För tidskriften Arkitektur 3 2007 För tidskriften Arkitektur 3 2007 Nya uppgifter i bostadsbyggandet Man måste säga att vi bor bättre idag än på 1950-talet. Idag bor ingen så trångt att köket behöver användas som sovplats. Alla har vatten,

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin EUINTRO Jag tänkte nu ställa några frågor om balansen mellan arbete och familjeliv.

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån Statistiska centralbyrån 2008 Demographic reports 2008:5 Leaving home Statistics Sweden 2008

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2007-04-23, 34/07 Reviderade 2010-05-24, BUN 24/10 Uppdaterade av barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2014 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer