Barnombudsmannen rapporterar br2004:06. Upp till 18. fakta om barn och ungdom

Transkript

1 Barnombudsmannen rapporterar br2004:06 Upp till 18 fakta om barn och ungdom

2 Barnombudsmannen 2004

3 Författare: Åsa Nordström (redaktör) Marie Berlin Karin Lundström Lotta Persson, Statistiska centralbyrån Inger Andersson Kagios Cecilia Sjölander, Barnombudsmannen Layout: Ateljén, SCB Foto: Omslag: Per Groth, Pressens bild Peter Hoelstad, Bertil Ericson, Ulf Palm Pressens bild Carl Fohlin Johan Hedenström, Tiofoto Mikael Nordström Personerna på bilderna i denna publikation har ingenting med textinnehållet att göra Barnombudsmannen, Statistiska centralbyrån ISBN: ISSN: SCB-Tryck, Örebro 2004:09

4 Innehåll Förord... 5 Barnen i samhället... 7 Barnens familjer...27 Barnomsorg och skola...51 Vardag och fritid Hälsa Barn i utsatta situationer Sakregister...163

5 Förord Mer än 20 procent av Sveriges 9 miljoner invånare utgörs av barn i åldern 0 till 17 år. Av alla hushåll innehåller mer än hälften barn. De flesta barnen lever med båda sina ursprungliga föräldrar men nästan vart femte barn lever med en ensamstående mamma. Att allt fler barn lever med en ensamstående förälder är en utveckling som sker inom hela EU. Livsvillkoren för barn i Sverige kan skilja sig avsevärt beroende på var man bor, var föräldrarna är födda, vilken ekonomisk situation familjen har och om barnet till exempel har ett funktionshinder. Femton procent av alla barn är själva födda utomlands eller har båda sina föräldrar födda utanför Sverige. Under de senaste åren har andelen barn som växer upp i familjer med svår ekonomisk situation minskat. Inkomstspridningen har under samma tid ökat vilket innebär att förhållandena för familjer som har en mycket svår ekonomisk situation ytterligare har försämrats och de familjer som har den allra bästa ekonomiska situationen har fått det ännu bättre. Skillnaderna i de ekonomiska förutsättningarna för barn har därmed ökat. Familjer med en ensamstående förälder eller där båda föräldrarna är utlandsfödda och som bor i en storstad har ofta en särskilt dålig ekonomi. Även familjer som har barn med funktionshinder lever ofta med en sämre ekonomisk standard på grund av högre kostnader och lägre inkomst. De flesta barnen är nöjda med sina möjligheter att kunna säga vad de tycker. Barn är framförallt nöjda med möjligheten att säga vad man vill hemma men de är ofta mindre nöjda när det gäller möjligheten att kunna påverka dem som bestämmer. Det är inte ovanligt att barn tycker att de kan säga vad de vill i skolan men de tycker inte att vuxna alltid lyssnar. Missnöjet med att inte kunna påverka i skolan ökar med barnens ålder, bland elever år är det endast 35 procent som är nöjda med det inflytande de upplever. En majoritet av barnen i skolan är positiva till skolarbetet. De tycker att det är roligt i skolan och de flesta tycker att skolan är en trevlig plats att vara på. Skoltoaletter och skolmaten är två områden där eleverna är mindre nöjda. I förskolan och på fritidshemmen har barngrupperna blivit större och personaltätheten minskat. På fritidshem har antalet barn per anställd har ökat från 8,3 år 1990 till 18,2 år Även inom förskolan där de minsta barnen befinner sig stora delar av dagen har antalet barn per anställd ökat från 4,2 år 1990 till 5,4 år Dessa stora förändringar leder naturligtvis till en förändrad arbetsmiljö både för barn och personal. Höga ljudvolymer, stress och personalomsättning är några faktorer som påverkar kvaliteten i verksamheten.

6 I Upp till 18 försöker vi att ge en bild av barns och ungs vardag i Sverige i dag. Det är både en beskrivning av förhållanden och fakta men även en redovisning av vad barn under 18 år tycker själva i en rad frågor. Den verklighet som de yngsta i samhället upplever förändras snabbt. Barndomen i dag ser helt annorlunda ut än den barndom som tidigare generationer upplevt. Om man som vuxen ska försöka sätta sig in i hur barn har det idag så kan man inte utgå från sina egna erfarenheter. Därför hoppas vi att denna faktasamling kan vara ett verktyg för dig som arbetar med barn och unga eller som på olika sätt fattar beslut som berör ett eller flera barn. Boken är framtagen i ett samarbete mellan Barnombudsmannen och enheten för Demografisk analys och jämställdhetsstatistik vid Statistiska centralbyrån. I denna utgåva har de statistiska källorna varit rikare än tidigare. Den årliga demografiska statistiken om barnens familjer är fyllig. Flera aktuella undersökningar där barn och unga själva varit informanter finns med från Barnombudsmannen, Skolverket, Statens folkhälsoinstitut med flera. I boken presenteras också färska data från en undersökning där barn och unga själva svarar på frågor om sina levnadsförhållanden. Den är genomförd i anslutning till Statistiska centralbyråns löpande undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, och min förhoppning är att denna undersökning om barns och ungas välfärd kommer att permanentas. Det behövs uppgifter från barn och unga själva i olika frågor för att ge oss vuxna ett gott beslutsunderlag. Jag hoppas att denna skrift ska kunna leda till att vi på alla nivåer i samhället familjen, skolan, kommunen, regionen och staten ska kunna fatta bättre beslut för våra barn och unga. FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn rättigheter som vi i Sverige måste försöka att bli bättre att leva upp till. För att kunna göra det måste ha kunskap om barns verkliga situation och lyssna till barns och ungas egna berättelser. Lena Nyberg Barnombudsman

7 BARNEN I SAMHÄLLET 7 Barnen i samhället Foto: Peter Hoelstad, Pressens bild Barnen i Sverige utgör en femtedel av landets hela befolkning. Totalt finns det nästan två miljoner barn i åldrarna 0 17 år. Gruppen barn är alltså stor, men samtidigt väldigt heterogen. Av alla barn är flickor och pojkar. Ungefär 15 procent av alla barn har utländsk bakgrund, dvs. de är själva födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands. Många barn bor i södra halvan av Sverige, främst kring Stockholm och Göteborg, och bara 10 procent bor i Norrland. Många barn är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Men ju äldre barnen blir, desto mer missnöjda är de. Barn med funktionshinder har särskilt svårt att påverka sin situation.

8 8 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i världen Nästan en tredjedel av världens befolkning är barn under 15 år. Andelen barn varierar kraftigt i olika delar av världen och är högst i Afrika och lägst i Europa. I en del europeiska länder och i Japan är mindre än 15 procent av befolkningen under 15 år. I Sverige är andelen 18 procent, något högre än genomsnittet i Europa. Andelen barn minskar på de flesta håll i världen och kommer att fortsätta att minska även framöver eftersom barnafödandet sjunker på många håll och vi lever allt längre. Barn under 15 år i världen år 2003 Miljoner barn Andel av befolkningen Totalt Pojkar Flickor Totalt Totalt % Asien % Afrika % Nordamerika % Europa % Sydamerika % Oceanien % Källa: US Bureau of Census. International Data Base Barn under 15 år i ett urval länder år 2003 Andel (%) av befolkningen Italien Japan Spanien 2003 Prognos 2015 Tyskland Estland Ryssland Finland Sverige Danmark Norge USA Kina Brasilien Sydafrika Indien Etiopien procent Källa: US Bureau of Census. International Data Base

9 BARNEN I SAMHÄLLET 9 Barn i olika åldrar Antalet födda barn har ökat sedan bottenåret 1999 och nådde år 2003 nästan De beräknas fortsätta att öka de närmaste åren. Levande födda samt prognos Tusental prognos Vanligaste födelsedagarna för barn 0 17 år april april april april april Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Eftersom antalet födda ökar börjar nu de allra yngsta barnen bli fler igen. De har sjunkit i antal sedan mitten av 90-talet. De stora födelsekullarna runt 1990 börjar komma upp i tonåren och därför ökar antalet högstadie- och gymnasieungdomar. Antalet barn i högstadieåldern har nästan nått sin topp medan det blir en stor press på gymnasieskolorna de närmaste åren, antalet åringar beräknas öka med nästan fram till Barn i åldern 0 17 år Antal prognos år 6 9 år år år år år

10 10 BARNEN I SAMHÄLLET Flickor och pojkar, 0 17 år, tusental År Flickor Pojkar Totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Prognos Barn i olika åldrar 2003 Flickor Pojkar Totalt 0 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

11 BARNEN I SAMHÄLLET 11 Tvillingar Drygt 3 procent av barn som föds är tvillingar eller fler. Andelen tvillingar är nästan dubbelt så hög nu som på 1970-talet. Ökningen beror på att mammorna blir allt äldre och att det blir vanligare med provrörsbefruktning (IVF). Äldre mammor får lättare tvillingar och vid IVF inplanterar man oftast flera ägg för att öka chansen att bli gravid. Sedan 1997 har andelen tvillingar varit stabil. Andelen trebarnsfödslar var som högst 1992 och Nu har de minskat och mindre än ett av tusen barn som föds kommer från en trillingfödsel eller en större barnakull. Andel tvillingar av alla födda barn, Procent År 2003 föddes flest barn på tisdagar 1. tisdag onsdag torsdag måndag fredag lördag söndag Levande födda , ensamfödda, tvillingar och minst trillingar År Ensamfödda Tvillingar Minst Totalt Tvillingar Minst trillingar (%) trillingar (%) ,2 0, ,3 0, ,5 0, ,7 0, ,7 0, ,8 0, ,9 0, ,2 0, ,2 0, ,3 0, ,2 0, ,2 0, ,1 0, ,3 0,06 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

12 12 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i olika delar av landet De flesta barnen bor i södra halvan av Sverige, främst i områdena kring Stockholm och Göteborg. Bara 10 procent bor i Norrland. Barn 0 17 år i Sveriges åtta riksområden 2003 Totalt Flickor Pojkar Andel Stockholm Västsverige Östra Mellansverige Sydsverige Småland med öarna Norra Mellansverige Övre Norrland Mellersta Norrland Totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Barn med utländsk bakgrund Ungefär 15 procent av alla barn i Sverige har utländsk bakgrund dvs. de är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands. Bland de yngsta barnen är nästan inga själva födda utomlands medan det bland de äldsta barnen är 10 procent. De med en eller två föräldrar födda utomlands är flest bland de yngre barnen. Barn med utländsk och svensk bakgrund Procent Ålder Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Samtliga* Därav: Därav: Utrikes Födda i Sverige Födda i Sverige födda med båda med en förälder Båda föräldrar föräldrar födda född födda i Sverige utomlands utomlands 0 år år år år år * P.g.a. avrundningar kan summan avvika från 100. Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

13 BARNEN I SAMHÄLLET 13 Ålderspyramid för barn 0 17 år, 2003 Flickor Pojkar tusental tusental båda föräldrar födda i Sverige en förälder född utomlands och en i Sverige båda föräldrar födda utomlands Utrikesfödda Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Andelen barn med utländsk bakgrund varierar i olika delar av landet. I hälften av landets kommuner är andelen med utländsk bakgrund mindre än 8 procent. Det är i huvudsak kommunerna i norra Sverige där andelen med utländsk bakgrund är låg. I Jämtland är andelen inte högre än 4 procent i någon kommun och i Älvdalen är andelen bara 1 procent. Haparanda och Övertorneå är några undantag. Där finns en större andel barn med utländsk bakgrund, nästan alla av dem har finskt ursprung. Barn med utländsk bakgrund bor främst i storstäderna och deras förorter. I Malmö har 40 procent av barnen utländsk bakgrund och i Botkyrka är 47 procent. En gång när vi lekte pussleken blev en kille kär i mig. Då sa han till sist att han älskade mig. Flicka, 7 år

14 14 BARNEN I SAMHÄLLET Barn 0 17 år med utländsk bakgrund, procent (74) 8 10 procent (71) 1 7 procent (145) Kommuner med högst respektive lägst andel barn 0 17 år med utländsk bakgrund Botkyrka 47 Älvdalen 1,1 Malmö 40 Nordmaling 1,6 Södertälje 35 Berg 1,8 Haparanda 32 Ovanåker 2,1 Landskrona 29 Essunga 2,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Ser man på mindre områden, som församlingar, är utländsk bakgrund än mer varierande. I storstäderna, och särskilt i Malmö, är det stora skillnader mellan olika församlingar. Där är andelen med utländsk bakgrund som mest 84 procent och bara 4 procent där den är lägst. Ofta är det många olika kulturer som samlats i mindre områden. I Kista församling i Stockholm är till exempel 92 länder representerade bland de ungefär 800 barn som är födda utomlands.

15 BARNEN I SAMHÄLLET 15 Ursprung De flesta barn som har en koppling till ett annat land än Sverige har en förälder född i ett annat land. Det vanligaste är att den föräldern är född i ett nordiskt land, det gäller nästan 40 procent av barnen med en förälder född utomlands. Bland barnen som själva är födda utomlands eller de vars föräldrar båda är födda utomlands är andelen med nordiskt ursprung lägre. De flesta har då en koppling till före detta Jugoslavien, Irak, Turkiet och Iran. De största ursprungsländerna bland barn födda utomlands och barn med någon utrikes född förälder Barn och ungdomar 0 17 år 2002 Samtliga Därav: Utrikes Barn födda i Sverige födda med båda föräldrar en förälder född utomlands efter barn födda moderns faderns utomlands födelseland födelseland Finland Jugoslavien Irak Turkiet Iran Norge Bosnien- Hercegovina Libanon Polen Danmark Chile Syrien Somalia Tyskland Afghanistan Övriga länder Samtliga *Barn födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands är uppdelade efter moderns födelseland. Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7)

16 16 BARNEN I SAMHÄLLET Jämfört med 1999 är fler utrikes födda barn från Irak, Norge, Tyskland och Afghanistan och färre från före detta Jugoslavien, Iran, Libanon och Chile. De största födelseländerna för utrikes födda barn 0 17 år Irak Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Iran Norge Somalia Tyskland Finland Afghanistan Libanon Danmark Turkiet Polen Chile Syrien Övriga länder Samtliga Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7) Barn och deras familjer 1999 (Demografiska rapporter 2000:2) Barn med funktionshinder År 1996 beräknades 13 procent av alla barn och ungdomar i åldern 2 17 år ha någon långvarig sjukdom eller något lindrigt till svårt funktionshinder. Det motsvarar ungefär barn. Socialstyrelsen har i sin lägesrapport om handikappomsorgen koncentrerat sig på barn och ungdomar med en eller flera funktionshinder. Här uppskattas antalet till ca De största grupperna är utvecklingsstörning, rörelsehinder och autism. På senare år har gruppen barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder vuxit. Hit räknas barn med autism och ADHD. Barn och ungdomar i åldern 2 17 år som har något funktionshinder År Antal Autism Uppgiften baseras på uppskattat antal klara fall av autism, de varierar från 4 barn/ till 12 barn/ Men forskare är överens om att gruppen barn med autistiska drag är tiofalt större. Aspergers syndrom förekommer hos 40/ födda barn och ytterligare 20 barn/ uppvisar varierande grad av autistisk beteende.

17 BARNEN I SAMHÄLLET 17 Synskada Länen rapporterar kontinuerligt till barnsynskaderegistret i Lund. Enligt Nordiska Hälsovårdshögskolans enkätundersökning har 0,7 procent (ca ) i gruppen 2 17 år en måttlig synskada och 0,1 procent (ca 1 800) en svår synskada. Talfel Rörelsehinder Avser barn med måttliga till svåra rörelsehinder. RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, uppskattar att barn och unga i åldern 0 20 år har något rörelsehinder (även lindriga). Hörselskada Därav uppskattas vara gravt hörselskadade eller döva. Läs- och skrivsvårigheter Andelen skolbarn med svårare läs och skrivsvårigheter uppskattas vanligen till 5 10 procent och när lättare läs- och skrivsvårigheter inkluderas till 20 procent. Källa: Hjälpmedelsinstitutet, Så många barn... har någon långvarig sjukdom eller något funktionshinder Antalet barn 2 17 år med utvecklingsstörning uppskattas till ca (eller 0,4 0,5 procent av befolkningen) om man använder en administrativ definition vilken avser personer som går i särskola eller får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Om den psykologiska definitionen används, som innefattar personer med IQ under 70, stiger det uppskattade antalet till ca barn (eller 2 3 procent av befolkningen) 2 17 år. Källa: Hjälpmedelsinstitutet Begreppen funktionshinder och handikapp År 1980 antog Världshälsoorganisationen (WHO) en internationell klassificering av skada, sjukdom, funktionsnedsättning och handikapp. Ofta används begreppen funktionshinder och handikapp synonymt. Men enligt WHO:s definition finns en viktig skillnad. Funktionshindret (eller funktionsnedsättningen) avser den begränsning i individens funktionsförmåga som är följden av en skada eller sjukdom. Men handikappet avser de negativa följderna av funktionshindret i förhållandet mellan individen och dennes omgivning. Handikapp är därför inte en egenskap hos en enskild person utan förhållandet mellan funktionshindret och personens omgivning. Därmed är handikapp något relativt och det uppstår i samspelet mellan individen och den omgivande miljön. Källa: Från Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. United Nations, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet 1995

18 18 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i nationella minoriteter I Sverige har vi fem erkända nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De omfattas av en särskild politik som går ut på att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så de hålls levande. För samerna finns även en särskild samepolitik, eftersom samerna är urbefolkning i Sverige. Källa: Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Justitiedepartementet, 2003 Det är svårt att veta hur många barn som tillhör dessa minoriteter då det inte är tillåtet att samla in statistik över etnisk tillhörighet. Men det finns uppskattningar om antalet i hela befolkningen. Räknar vi med att andelen barn är lika stor i minoriteterna som i hela befolkningen finns det knappt barn som tillhör någon av minoriteterna. En del av dessa återfinns bland barn och unga med utländsk bakgrund. Uppskattat antal barn 0 17 år i de fem nationella minoriteterna Judar ca Romer ca Samer Sverigefinnar ca Tornedalingar ca Källa: Integrationsförvaltningen, Stockholms Stad, Ensamma flyktingbarn Med ensamma flyktingbarn avses barn som söker asyl i Sverige utan legala vårdnadshavare. Antalet ensamma flyktingbarn har ökat de senaste åren. År 2003 kom de flesta barnen från Somalia, Irak, Afghanistan samt Serbien och Montenegro, nästan 300 av samtliga ensamma flyktingbarn kom från dessa länder. Nästan dubbelt så många pojkar som flickor söker asyl i Sverige. Även bland vuxna är det en mycket större andel män än kvinnor som kommer. Ensamma flyktingbarn 0 17 år År Flickor Pojkar Samtliga År Flickor Pojkar Samtliga Källa: Migrationsverket

19 BARNEN I SAMHÄLLET 19 Adoptivbarn Drygt 1000 barn adopterades under år Det har varit ungefär lika många adoptioner per år sedan slutet av 1980-talet. Nästan alla av de adopterade barnen är födda utomlands. Endast ca 70 barn födda i Sverige adopterades De flesta är också ganska små när de adopteras. Nästan 80 procent av barnen som adopterats är under 3 år. Utlandsadoption var vanligast från mitten av 1970-talet till mitten av 1980-talet. Av de stora kullarna utlandsadopterade är de flesta över 18 år nu. Antalet adopterade barn har halverats de senaste 10 åren och det finns idag ca utrikes adopterade barn. Flickorna är fler än pojkarna. Det beror på att det från en del länder kommer många fler flickor. Det finns mer än dubbelt så många flickor som pojkar adopterade från Indien och bland dem från Kina är nästan alla flickor. De största ursprungsländerna är Colombia, Indien och Sydkorea, men det varierar i olika åldersgrupper. Bland de yngsta barnen är Kina och Vietnam de vanligaste länderna. Hemmaboende adoptivbarn 0 17 år Antal 0 5 år 6 12 år år 0 17 år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Colombia Sydkorea Indien Vietnam Kina Polen Sri Lanka Ryssland Brasilien Thailand Rumänien Chile Etiopien Bolivia Indonesien Övr. länder Samtliga Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7) Tonårsgraviditeter och aborter Antalet tonårsgraviditeter har ökat på senare år. Sedan 1994 har antalet graviditeter ökat från 1,2 per 100 flickor till 1,8 år År 2003 gick antalet tonårsgraviditeter ner för första gången på flera år och ligger nu på 1,7 per 100 flickor. Längre tillbaks i tiden var tonårsgraviditeter vanligare. I mitten av 1970-talet var antalet nästan dubbelt så högt som nu, främst var det födslarna som var fler. Även kring 1990 låg tonårsgraviditeterna högt, på ungefär samma nivå som idag.

20 20 BARNEN I SAMHÄLLET Graviditeter per 100 flickor år Antal per 100 flickor 3,0 2,5 2,0 1,5 Graviditeter 1,0 Aborter 0,5 Födslar 0, Not. Antalet graviditeter uppskattas genom att lägga ihop antalet aborter och antalet födslar. År Aborter Födslar Graviditeter ,11 0,84 2, ,31 0,38 1, ,98 0,22 1, ,45 0,31 1, ,98 0,21 1, ,33 0,19 1, ,40 0,17 1, ,60 0,18 1, ,53 0,18 1,7 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken samt Socialstyrelsen Vi skulle behöva en skolsyster som är en man. Det är lättare som kille att prata med en man, om saker som bara killar förstår. Tjejer är inte så smarta på killfrågor. Vad vet skolsyster? Hon har inte varit kille direkt. Pojke, 12 år

21 BARNEN I SAMHÄLLET 21 Graviditeter per 100 flickor år i de nordiska länderna År 2002 Land Aborter Födslar Graviditeter Danmark 1,38 0,67 2,1 Finland 1,61 0,80 2,4 Island * 2,14 2,37 4,5 Norge 1,69 1,01 2,7 Sverige 2,51 0,70 3,2 Uppgifterna från Island gäller år 1999 Källa: Läkartidningen nr , s och respektive statistikbyrå. Jämfört med de andra nordiska länderna är antalet aborter högt. Men bland många andra länder i Europa och i USA och Kanada är aborter vanligare. Källa: Läkartidningen nr , s I USA var antalet aborter 2,8 per 100 flickor i åldern år. Antalet födslar är mycket högre i USA, kring 5 födslar per 100 flickor. Källa: Teen pregnancy (2002), The Guttmacher Report Tonårsföräldrar De flesta graviditeter bland tonårsflickor slutar i abort, det är väldigt ovanligt att få barn i dessa åldrar. Bland pojkar är det ännu ovanligare att bli förälder i tonåren, under 100 pojkar blir pappa varje år. De flesta av dessa flickor och pojkar är 17 år när de får barn själva. År 2003 gällde det ca två tredjedelar av både flickorna och pojkarna. Flickor och pojkar, år, som blivit föräldrar Antal Flickor Pojkar Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

22 22 BARNEN I SAMHÄLLET Rättvisa Många barn upplever orättvisor mellan barn i Sverige och barn i fattiga länder. Över hälften av flickor mellan 13 och 15 år är inte nöjda. De yngre barnen är mindre missnöjda. Mest nöjda är de yngsta pojkarna. Vad tycker du om rättvisa mellan barn i Sverige och barn i fattiga länder? Flickor och pojkar 7 15 år Inte nöjd 60 Varken eller 40 Nöjd år år år Alla åldrar 7 9 år år år Alla åldrar Flickor Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002 Pojkar När det gäller rättigheter för barn och unga i Sverige är de flesta nöjda. Det gäller ungefär 70 procent av både flickor och pojkar. De äldre barnen är mer missnöjda och är också i högre utsträckning varken nöjda eller missnöjda. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002 Inflytande De flesta barn är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Mellan 85 och 90 procent av barnen mellan 7 och 15 år kan säga vad de tycker hemma. När det gäller att säga vad de tycker till de som bestämmer i samhället är det färre som är nöjda, särskilt bland de äldre barnen, men de som är nöjda är ändå i majoritet. Minst nöjda är åringar, där 52 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002

23 BARNEN I SAMHÄLLET 23 De flesta får vara med och bestämma hemma när det handlar om något som gäller dem själva. 85 procent av åringarna och 90 procent av åringarna säger att de alltid eller ofta får vara med och bestämma. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2001/2001 Inflytande och funktionshinder Barn med funktionshinder har ofta svårare än andra barn att påverka sin situation. Det visar en undersökning gjord 1999 bland barn med funktionshinder och deras föräldrar. Det är speciellt när det gäller kontakter med kommunen och försäkringskassan som man upplever att man har litet inflytande. Ungefär hälften av familjerna ansåg att de hade litet eller inget inflytande i kommunala beslut och försäkringskasseärenden. I skolan är det bättre, där hade 71 procent mycket eller ganska mycket inflytande. De familjer som har barn med svåra funktionshinder är minst nöjda med insatserna. Missnöjet stiger också med barnets ålder. Källa: Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, 1999 En enkät till handikappråden i kommuner och landsting om barnperspektivet i verksamheten genomfördes av Barnombudsmannen Den visar att endast 25 procent av handikappråden i kommuner och landsting har behandlat barnfrågor under 2002 och På frågan Har handikappråden inhämtat synpunkter från barn och unga med funktionshinder? svarar nästan 50 procent av landstingsrådens handikappråd ja, medan 27 procent av de kommunala handikappråden svarar ja. De kommunala handikappråden tar oftast in synpunkter genom företrädare för handikapporganisationerna. Landstingens handikappråd har i större utsträckning tagit in synpunkter direkt från barn och unga än handikappråden i kommunerna. Källa: Barnperspektiv i handikappråden en undersökning bland handikappråd inom landsting och kommuner, Barnombudsmannen rapporterar BR2004:04. Samhälle och föreningsliv Ungefär 40 procent av åringarna, 60 procent av åringarna och 75 procent av åringarna följer med i nyheterna, via TV, radio eller tidningar, flera dagar i veckan eller oftare. Det finns en tendens till att pojkar oftare följer med i nyheterna varje dag. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2001/2002 De flesta barn tycker att de har möjlighet till föreningsliv. Ungefär två tredjedelar av flickor och pojkar mellan 7 och 15 år är nöjda med sina möjligheter att vara med i föreningar. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002