synapsen Äntligen hos mamma och pappa Nr Årgång 27 Epilepsiföreningens medlemstidning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "synapsen Äntligen hos mamma och pappa Nr 2-3 2008 Årgång 27 Epilepsiföreningens medlemstidning"

Transkript

1 synapsen Epilepsiföreningens medlemstidning Nr Årgång 27 Äntligen hos mamma och pappa Oppositionen skriver brev till majoriteten och undrar: Hur blir det med epilepsivården? Temat är försäkringar. Mycket kan förbättras för konsumenterna, visar kritisk rapport. Åse Ohlssons bildreportage från Namibia, fältarbete bland sten och springbockar.

2 Innehåll 2-3/ Epilepsivården kvar på Huddinge sjukhus 4 5 Oppositionen ställer krav 6 7 Fem nya i styrelsen 8 Notiser Utflykter med Epilepsiföreningen 15 Inbjudan till självhjälpskurs William hemma hos mamma och pappa Tema försäkringar: Försäkring kan vara en trygghet Med natur och djur i Namibia Öppet Hus om psykologisk anfallskontroll 28 Notiser 29 Läsvärt ungdom sidan 8 9 Till minne av Niclas Wiell kalendarium sidan Kallelse till extra årsmöte Våra kommande utflykter krönika sidan 22 Vart tog informationen vägen? På grund av ändrad utgivningsplan för Synapsen är detta ett dubbelnummer. Nästa nummer av Synapsen utkommer i vecka 48, manusstopp 20 okt synapsen Synapser är kontaktpunkter på hjärnans nervceller och de hjälper till att fånga upp signaler från andra nervceller. Synapserna är alltså nödvändiga för att nervcellerna ska kunna kommunicera. Medlemstidning för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm Omslagsbild Sonja Ekerstam Kansli St Göransgatan 84, 3 tr, Stockholm Telefon Postgiro Bankgiro E-post Hemsida Ansvarig utgivare Katarina Nyberg Redaktör Katarina Nyberg E-post till redaktionen Foto, där annat ej anges Katarina Nyberg Grafisk produktion Fröjdlund Grafisk Form AB Tryck Bording AB, Eskilstuna ISSN

3 Epilepsivården kvar aktuellt på Huddinge sjukhus Epilepsivården för södra delen av länet får vara kvar i Huddinge. Planerna på en flytt till Solna har stoppats. Det blir inget Neurocentrum i Solna. Det beskedet lämnar Lars-Olof Ronnevi, chef för neurologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Kostnaderna är för stora och dessutom tillkommer att det inte finns lokaler som rymmer all personal, säger han. Ω Lars-Olof Ronnevi nämner också personalens oro som en bidragande faktor till de ändrade planerna. Nu fortsätter vi som förut med två enheter som bas men med något olika profilering av verksamheten, säger han. Men för epilepsipatienterna blir det ingen förändring. Som Synapsen skrev om i förra numret har det funnits långtgående planer på att av de två neurologmottagningarna i Huddinge och Solna bilda ett Neurocentrum i Solna. Redan nu tillhör mottagningarna samma klinik genom sammanslagningen av Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus för några år sedan. Tanken med Neurocentrum var att lägga i stort sett all verksamhet i Solna och endast ha en mindre akutmottagning i Huddinge, samt några vårdplatser. Vad som utmärker neurologin är att vi har många små diagnosgrupper som vinner på att samla resurserna till ett ställe, säger Lars-Olof Ronnevi. Det ska vi fortsätta med i vissa fall. Epi-vården i Huddinge blir kvar Oberoende konsulter har i en utredning tittat på förutsättningarna för ett Neurocentrum och även undersökt vilka konsekvenserna skulle bli. Förslaget väckte mycket oro hos personalen som befarade att många skulle välja att sluta och därmed skulle kliniken tappa värdefull kompetens. En omorganisation tar alltid mycket tid och kraft. Nu kan alla andas ut. Lars- Olof Ronnevi tycker att förutsättningarna för en bra neurologisk vård är goda idag. Han pekar på en neurovetenskap i snabb omvandling tack vare senare års forskning om hjärnan. Detta har resulterat i effektivare behandling och nya läkemedel. Mer av kakan Men han tycker också att neurosjukvården måste få en större del av den kaka som utgörs av sjukvårdens budget. Idag kostar denna bit av kakan under en procent av sjukvårdens kostnader trots att neurologin samlar en stor del av de kroniska sjukdomar som för både patienter och anhöriga medför stora svårigheter och livslånga kontakter med sjukvården. π Text: Teresa Janzon Foto: Medicinsk bild, Karolinska Universitetssjukhuset synapsen 2-3/2008 3

4 Oppositionen ställer krav Oppositionen i landstinget har gjort gemensam sak och skrivit ett brev till Hälso- och sjukvårsnämnden om behoven i epilepsivården. Man är inte nöjd med det svar landstingsalliansen gav i våras på interpellationsfrågor från miljöpartiet och vänsterpartiet. Dag Larsson, landstingsråd (s), Lena-Maj Anding, gruppledare (mp) och Birgitta Sevefjord, landstingsråd (v) har skrivit ett gemensamt brev om epilepsivården till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Ω I den utredning om epilepsivården som presenterades i februari 2007, den så kallade Fokus-rapporten, rekommenderas förstärkt kapacitet när det gäller läkare inom öppenvården för barnneurologi och vuxenneurologi. Förstärkningar av nuvarande epilepsiteam med ytterligare sjuksköterskor, psykologer och specialinriktade psykiatriker måste till. Det behövs även bättre möjligheter till uppföljning i öppenvården vid rehabiliteringsklinik efter rehabiliteringsinsats. Satsning på barnen Gunilla Roxby-Cromvall framhåller i sin interpellation att Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm känner oro över att väldigt få förbättringar har gjorts inom epilepsivården trots alla utredningsförslag. Epilepsiföreningen anser att resurserna som tillförts inte motsvarar behoven och det istället skett kontinuerliga minskningar de senaste tio åren. Föreningen kräver att förslagen till förbättringar i utredningen genomförs och att resurser som motsvarar behoven tillförs. Föreningen har framfört särskilda önskemål när det gäller barnen en ordentlig satsning på föräldrautbildning, specialpedagogiska resurser i teamen, ökad tillgänglighet för återbesök och telefonrådgivning samt en genomgång av Karolinska Universitetssjukhusets patientgrupp för att se vilka som skulle kunna bli hjälpta av kirurgi. För att få en större samsyn kring behandlingsmetoder och arbetssätt inom professionen så är det önskvärt med ett vårdprogram inom landstinget för gruppen epilepsipatienter. Vårdprogram efterlyses Ett vårdprogram bör tas fram av olika specialister inom området och berörda patientföreningar ska involveras i arbetet med vårdprogrammet. Vårdprogrammet ska förankras i vårdorganisationen och utvärderas genom kontinuerlig registrering och kvalitetssäkring. Det är viktigt att i framtagandet av vårdprogrammet belysa hela vårdkedjan och att det finns en tydlig koppling till nationella riktlinjer. π 4 synapsen 2-3/2008

5 Frågor och svar Här är de frågor som Gunilla Roxby-Cromvall (v) ställde till sjukvårdslandstingsrådet Lars Joakim Lundquist (m). Kommer du som ansvarigt landstingsråd att ta initiativ till att genomföra förslagen i den uppdaterade utredningen, samt de särskilda önskemål om satsningar för barn som Epilepsiföreningen i Stor- Stockholm framfört önskemål om? Svaret blev att en del av de åtgärder som föreslås i Fokusrapporten redan har genomförts. Beställningen av öppen neurologisk vård har ökats med 675 besök för epilepsi på Karolinska Universitetssjukhuset. Pengar i budgeten har öronmärkts för barn med kroniska eller långvariga sjukdomstillstånd. En del av denna satsning riktas till barn med epilepsi. De gamla magnetkamerorna på neuroradiologiska kliniken kommer under detta år att ersättas med en ny kamera. Planer på ytterligare anskaffningar och uppgraderingar avseende magnetröntgen finns. En del patienter med epilepsi klarar sig utan hela epi-teamets resurser. Dessa patienters behov kan tillgodoses enbart genom kontakt med en neurolog utan epilepsiinriktning, t ex privatpraktiserande neurologer. Den föräldrautbildning som föreslås i Fokusrapporten bör knytas till epi-teamen. Specialpedagoger bör bekostas av kommunerna, inte av landstinget. Anser du att det behövs ett vårdprogram för epilepsi och avser du ge i uppdrag att ta fram ett sådant under 2008? Svaret är att det är svårt att ta fram ett strukturerat vårdprogram för epilepsi eftersom det ser så olika ut för olika patienter. Ett vårdprogram för epilepsi bör tas fram på nationell nivå. När kommer Hälso- och sjukvårdsnämnden att få förslag till förbättringar på sitt bord för att ta ställning till och vilka resurser finns avsatta för förbättringar av epilepsivården i landstinget? Lars Joakim Lundquist svarar att Hälsooch sjukvårdsnämnden fattat beslut om förbättringar i samband med budgeten för En satsning inom barnsjukvården ska komma barn med epilepsi till del. Frågan om epilepsivården utreds i arbetet med öppenvårdsplanen. Majoritetens svar otillräckliga Efter detta gjorde Miljöpartiet de Gröna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna gemensam sak och skrev till Hälso- och sjukvårdsnämnden om behoven inom epilepsivården och tillgängligheten till kvalificerad neurovård i länets södra delar. Oppositionen var inte nöjda med svaren på interpellationerna. Flera oklarheter återstår om hur behoven för personer med epilepsi ska tillgodoses. Till exempel hur stora de totala resurserna till epilepsivården blir och hur stort tillskott som givits i budget 2007 och budget Det behövs en tydligare redovisning hur dessa medel har använts. Patientinflytande måste till En annan viktig fråga är hur utredningen om en centralisering av neurovården till Karolinska i Solna kommer att hanteras, inklusive bedömning av den riskanalys som lyfts fram i utredningen. Oppositionen menar att den fortsatta handläggningen av organisation och utbud inom epilepsivården bör sker i nära samverkan med Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm. Man begär också att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att i god tid före budgetarbetet 2009 redovisa för hälso- och sjukvårdsnämnden vilka ekonomiska resurser för förbättringar och utökad verksamhet som tillförts epilepsivården under Text: Katarina Nyberg Foto: Anders Anjou, Håkan Wahlén, Malin Gezelius synapsen 2-3/2008 5

6 Fem nya i styrelsen Ω Hans Hjelmqvist arbetar som intensivvårdsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge där han också undervisar och forskar inom specialområdet chock. Hans har själv epilepsi sedan drygt ett år. Mer resurser till epilepsivården samt en större öppenhet kring epilepsi hör till de frågor Hans vill arbeta med. Michaela Carlsson har epilepsi sedan många år. Hon arbetar nu med sin slutuppsats på programmet Miljö och utveckling på Södertörns högskola. Hon har under studietiden även varit engagerad som studentrepresentant i skolans programråd och varit ledamot i den nystartade kårföreningen. Sedan flera år är Michaela aktiv i Epilepsiföreningens ungdomsgrupp hon går troget på fikaträffarna på VeteKatten och deltar och planerar även andra av gruppens aktiviteter. Martin Olsen har tidigare arbetat som projektledare på Ericsson/HP, ett arbete som han tvingades sluta för några år sedan på grund av en svårkontrollerad epilepsi. 6 synapsen 2-3/2008

7 Premiär för delat ordförandeskap Katarina Nyberg avgick vid årsmötet i mars som ordförande och ledamot i styrelsen. Hon har ingått i styrelsen sedan 2004 och varit ordförande i tre år. Nu trappar hon ner inför pensioneringen genom att tillbringa mer tid i sitt hus i Dalarna och har därmed lämnat över ordförandeskapet till Berit Magaard och Daniella Stolpe. Årsmötet har tidigare tagit beslut om att införa möjligheten till delat ordförandeskap. Det tillämpas nu för första gången. Både Berit och Daniella har varit vice ordförande tidigare. Och nu delar dom på ordförandeskapet fram till nästa årsmöte. Katarina fortsätter att arbeta i föreningen som redaktör för Synapsen och kommer även att vara aktiv medlem i egenskap av förälder. Bakre raden stående från vänster: Hans Hjelmqvist, Ragnar Helin, Michaela Carlsson, Berit Magaard, Martin Olsen, Camilla Elwing Johansson och Catharina Aspfors. Sittande längst fram, Benithe Stavrum. Bakom henne står Malin Thor och Daniella Stolpe. Martin är verksam som instruktör vid Friskis & Svettis och tränar yoga regelbundet. Dessutom är han en ivrig förespråkare av motion på recept. Catharina Aspfors bor i Upplands Väsby tillsammans med man och sönerna Victor, 10, och Sebastian, 7. Den första kontakten med Epilepsiföreningen hade hon för drygt sex år sedan, då Victor fick sitt första anfall. Catharina ville ha mer information om epilepsi. Hon har sedan dess genomgått skolinformatörsutbildningen och vill i styrelsen bidra med den erfarenhet som man får av att vara förälder till ett barn med epilepsi. Att försöka påverka och förbättra känns viktigt. Intresseområden är i huvudsak föräldragrupper och skolfrågor. Catharina arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, för närvarande på Säkerhetsavdelningen. Hon har tidigare varit aktiv i SKTF Karolinskas styrelse, där bland annat jämställdhetsfrågor varit ett intresseområde. På fritiden vill Catharina umgås med familjen i sommarstugan i Roslagen, träffa vänner, se på konst, måla och teckna, laga god mat, läsa böcker och ägna sig åt inredning. Benithe Stavrum har en åttaårig dotter med svårkontrollerad epilepsi och utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd. Hon har även en son på 13 år. Benithe är utbildad osteoarkeolog, en arkeolog som är specialist på skelettet, men jobbar nu som receptionist/växeltelefonist på ett stort företag. Hon är kassör i osteologiska föreningen och kan bokföring. Benithe, som genom dotterns epilepsi har småbarnsperspektivet, vill gärna jobba med skolfrågor i styrelsen. π Text: Teresa Janson synapsen 2-3/2008 7

8 notiser Pepparspray mot krampande kvinna En kvinna i Växjö gick ut för att roa sig. Men den här augustikvällen slutade med att kvinnan fick ett epilepsianfall och polisen sprutade pepparspray mot henne i ambulansen. Nu har både polisen och en vän till kvinnan polisanmält händelsen. Kvinnan har haft epilepsi sedan födseln. När anfallen kommer brukar hon få känningar. Hennes vän, som var med vid tillfället, har tillgång till medicin och sprutor och kan ge kramplösande, ibland brukar medicinen häva anfallen. Action Zone ett spel om epilespi Spelet riktar sig till barn i ålder 5 år och uppåt. Genom att använda en serie frågeställningar om epilepsi höjs kunskapsnivån. Samtidigt som man har en trevlig stund tillsammans. Action Zone har tagits fram av läkemedelsföretaget UCB Pharma i samarbete med International Bureau for epilepsy IBE, och kan rekvireras från Epilepsiföreningens kansli, tel eller via e-post Spelet kostar endast 49 kr inkl. porto. När de två vännerna var på väg hem efter krogbesöket började kvinnan må dåligt. Hon föll ihop och började krampa. Ambulans kom men ambulansvårdarna klarade inte av att lugna henne. De menade att hon druckit alkohol och ville ge henne en spruta. Vännen försökte förklara att kvinnan har epilepsi och att hon har intyg från sin läkare att hon lätt blir aggressiv när hon får anfall. Men polis tillkallades. Fyra poliser och sjukvårdarna fick över kvinnan Dags för Österländsk Gymnastik på en bår och in i ambulansen. Två poliser åkte med i ambulansen. Kvinnan berättar att hon fick panik när det var mörkt i ambulansen och några höll fast henne i armar och ben. Det var då poliserna tog fram pepparsprejen och sprutade mot henne. Polisrapporten från händelsen visar att poliserna förstod att det handlade om epilepsi. Utredningen får nu visa varför de använde pepparspray. (TV4-nyheterna) För barn och ungdomar med epilepsi. Ny kursstart måndagen den 1 september. Sedan flera år erbjuder Epilepsiföreningen i samarbete med Claes Kente kurser i österländsk gymnastik för barn och ungdomar med epilepsi. Genom att delta i österländsk gymnastik får du möjlighet att träffa andra barn och ungdomar med epilepsi. Du får träna på balans och kroppskontroll, styrka och smidighet, mental träning samt avslappning. Ett av målen är att eleverna, om de så önskar, ska visa upp sina färdigheter för andra epilepsiföreningar i Sverige för att sprida kunskap och träffa andra i samma situation. Kursen fortsätter som tidigare på måndagskvällar kl för unga i åldern år. Den innehåller rörelser från bland annat Qigong, Taijiuqan, japanskkinesisk formträning från Okinawa respektive Shanghai. Nu i höst startas en ny grupp för yngre barn i åldersgruppen 5 10 år. Tid kl För mer information och anmälan ring Claes, telefon Adressen är Blästervägen 1 i Kallhäll, gå in på salongen Chi-Grace. Kursledare är Claes Kente som själv är förälder till en tonåring med epilepsi. 8 synapsen 2-3/2008

9 ungdom Till minne av Niclas Wiell Den 24 juli hände det som inte får hända. Niclas Wiell var och badade med sin storebror och hans familj. Niclas visste vad som gällde med vatten. Nu satt han på bryggan och tittade på syskonbarnen som dök och simmade. Han fick ett krampanfall och ramlade i vattnet. Det var sju meter djupt och det järnrika vattnet var mörkt. Det tog mer än 20 minuter innan räddningstjänsten fick upp honom. Och då var det för sent. Så minns vi Niclas Vi har svårt att ta till oss vad som har hänt, det känns som att han när som helst ska komma in genom dörren, som att någon ska säga att det inte är sant. Niclas var betydelsefull för oss i ungdomsgruppen på sitt eget sätt. Han var en mycket speciell person med många tankar och idéer, som ibland kunde vara svåra att förstå, men det var ju en del av honom! Man kan väl säga att han var en filosof i modern tid. Allt var ettor och nollor och han diskuterade gärna tid och rum, eller hans andra passion Per Gessle. Niclas deltog flitigt i alla aktiviteter och man kunde räkna med att han alltid fanns där, i ur och skur. Han brydde sig I november gjorde delar av ungdomsgruppen en resa till Norge för att inom ramen för Epic Youth träffa ungdomar från de övriga nordiska länderna. Ungdomarna hade en fin helg tillsammans. Niclas deltog förstås, i främsta raden på bilden, i röd jacka. även mycket om och ville gärna hjälpa sina vänner. Det är väldigt sorgligt och ofattbart att Niclas inte är med oss nu. Han lämnar ett stort tomrum i ungdomsgruppen. Dessutom hade han hela livet framför sig och hade säkert hittat sitt alldeles särskilda sätt att leva det, men vi hoppas att han även gör det där han är nu. Vi och många andra känner med hans familj något oerhört. Vila i frid Niclas! Alla vi i ungdomsgruppen Höstens aktiviteter för ungdomsgruppen September: Den 6 september blir det kräftskiva kl 18 (ingen sprit!). Anmäl till Annika eller Malin om du vill komma. Var och en tar med sig sina kräftor, eller något annat. Oktober: Den 12 oktober, bowling. Vi ses kl utanför pressbyrån vid St:Eriksplans T-banestation. Anmäl deltagande till Annika eller Malin. November: Den 15 november går vi på teater eller bio. Ring Annika eller Malin för förslag eller information. December: Vi ingen särskild aktivitet inplanerad än. Träffpunkt VeteKatten fortsätter som vanligt. Första torsdagen i månaden (4 september, 2 oktober, 6 november och 4 december), Kungsgatan 55, kl Föreningen betalar fikat. Det kan hända att det blir ändringar i planeringen så om du vill du hänga med på någon av våra aktiviteter, ring då till oss för mer info. Eller om du har förslag på någon aktivitet. KONTAKTA OSS GÄRNA Malin Thor, tel eller Annika Thyselius, eller synapsen 2-3/2008 9

10 kalendarium Augusti Söndag 31 Hundträff, kl 14 i Rålambshovsparken September Måndag 1 Start för Österländsk gymnastik, kl 18 19, Kallhäll Torsdag 4 Lördag 6 Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten, Kungsgatan 55, kl Nordisk Epilepsidag, Medborgarplatsen, kl Lördag 6 Ungdomsgruppen har kräftskiva, se sid 9 Söndag 14 Onsdag 17 I Carl Michael Bellmans 1700-tal, stadsvandring, samling vid Taubestatyn Järntorget, kl 13 Öppet Hus, kl Föreningen presenterar hösten verksamhet. Onsdag 8 Extra årsmöte och Öppet Hus, kl Söndag 12 Ungdomsgruppen bowlar, se sid 9 Söndag 19 Torsdag 30 November Torsdag 6 Lördag 15 Söndag 16 Samling utanför Historiska muséet, Narvavägen 13 17, kl 13 Öppet Hus, kl 18 20, på temat stressrelaterad ohälsa. Marie Lindgren, läkare som har en dotter med autism föreläser. Vad är stress och hur hanterar man den? Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten, Kungsgatan 55, kl Ungdomsgruppen går på teater eller bio, se sid 9 Samling kl 13 utanför Etnografiska muséet Oktober Torsdag 2 Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten, Kungsgatan 55, kl Om ingen annan plats anges så är mötet på S:t Göransgatan 82A. i Handikappföreningarnas lokaler. Extra årsmöte och Öppet hus Kallelse till extra årsmöte och Öppet Hus med Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm Torsdagen den 8 oktober, kl S:t Göransgatan 82A, Fridhemsplan På dagordningen: 1. Öppnande och fastställande av dagordning 2. Fråga om årsmötets behöriga utlysande 3. Val av presidium för mötet. a. ordförande b. sekreterare c. justeringsmän tillika rösträknare. 4. Upplösning av Margareta Christenssons minnesfond 5. Årsmötets avslutande Efter årsmötesförhandlingarna kommer Svenska Epilepsiförbundet att presentera sin verksamhet. Föreningen bjuder på frukt, kaffe/te. Anmälan senast den 6 oktober till kansliet, Hjärtligt välkomna! 10 synapsen 2-3/2008

11 kalendarium Våra kommande utflykter Sista anmälningsdag görs till kansliet onsdagen före utflykten, tel Föreningen betalar alla inträden. I Carl Michael Bellmans 1700-tal, stadsvandring Söndagen den 14 september kl 13. Samling: Taubestatyn Järntorget den 14 september kl 13. En kulturhistorisk resa till Bellmans och Gustaf III:s Stockholm. Här får man lära känna konstnärer, arkitekter och hovfolk, Fredman och Ulla Winblad och lyssna till några av Bellmans visor. Ciceron: Ulf Bagge. Historiska muséet Söndagen den 19 oktober kl 13. Samling utanför Historiska muséet, Narvavägen Historiska museet är ett av Sveriges största museer. Museets samlingar består av arkeologiska föremål från det geografiska område som idag kallas Sverige. Museets samlingar består också av svensk kyrkokonst. Föremålen kommer från hela landet och alla tider. Samlingarna omfattar fler än tio miljoner enskilda föremål fördelade på ca inventarienummer. I utställningarna visas historien som spänner över tusentals år, från vår äldsta forntid till vikingatid och medeltid. Muséet är också en plats för tillfälliga utställningar och aktiviteter för olika åldrar. Föredrag, temahelger, skolvisningar, barnverksamhet och magasinsvisningar är något av det som besökaren kan ta del av. Etnografiska museet Söndagen den 16 november kl 13. Buss 69 från Centralen, hållplats Museivägen. Samling utanför Etnografiska museet. Etnografiska museet vill genom spännande program, permanenta och tillfälliga utställningar, öppna fönster mot skilda livsvillkor och kulturer från hela världen. Utifrån våra stora samlingar och deras historia vill vi ge kunskap och perspektiv på vad det är att vara människa i vår föränderliga värld. I utställningarna visas spännande föremål från världens alla hörn: Nord- och Sydamerika, Afrika, Oceanien och Asien. Dessutom japanskt tehus i parken, restaurang Babajan, hörsal, bibliotek och välsorterad butik. Julmarknad på Skansen Söndagen den 14 december kl 13. Samling utanför ingången till Skansen. Den traditionella julmarknaden på Skansen har ett marknadstorg som dignar av mat, godsaker och julpynt. Brasorna tänds, julborden dukas, det pysslas och pyntas och granarna kläs i våra hus och gårdar. I Stadskvarteren finns de skickliga hantverkarna. För många generationer av stockholmare har julmarknaden varit inledningen på julfirandet. För Epilepsiföreningen är traditionen ett år gammal Bland julmarknadens alla klassiska julvaror som tomtar, senap, korvar, ljus, halmbockar, kransar, glas och textilier finns i år även gammeldags juldekorationer, julkakor, ekologisk ostkaka, trähantverk och sameslöjd, textil, älgskinnsprodukter och silkessjalar. Varje julmarknadsdag mellan kl 10 och 16 bjuder Ayla och Julorkestern upp till dans för stora och små kring granen på Bollnästorget och för barnen finns den klassiska fiskedammen. Den första julmarknaden på Skansen anordnades redan 1903 och är sedan dess en obruten tradition. Än idag kan stämningen från de första åren förnimmas. Nu, liksom förr, vandrar julbocken, ledd av Judas med pungen, omkring bland marknadsbesökarna infaller julmarknaderna den november och 6 7, december kl Dags för Nordiska Epilepsidagen 2008 Föreningen har, liksom vid förra årets epilepsidag, ett bokbord på Medborgarplatsen, lördagen den 6 september, kl Epilepsidagen är ett bra tillfälle att informera allmänheten om epilepsi och om föreningens verksamhet. Hör av dig till kansliet om du vill vara funktionär. Eller kom förbi! Vill du vara med i en yoga-grupp i höst? Under våren anordnade föreningen en yogakurs som blev mycket uppskattad. Många deltagare vill fortsätta men det finns platser kvar till hösten. Är du intresserad? Hör av dig till kansliet för information om tid och kostnad, på telefon Samtalsgrupp för föräldrar startar På omslagets baksida finns ett axplock ur Handikapp & Habiliterings kursutbud för hösten samt information om Kris- och samtalmottagningens planer att starta en samtalsgrupp för föräldrar till barn, 6-12 år, med svårbehandlad epilepsi. synapsen 2-3/

12 Utflykter med Epilepsiföreningen Som vi gjort Dansmuséet En lördag i mars samlades vi några stycken vid Dansmuseet i Stockholm som är världens första dansmuseum. Det ligger vid Gustav Adolfs torg, snett mittemot Operan, och grundades 1950 av Bengt Häger, som var dess chef till 1989, då han efterträddes av Erik Näslund. Först ställdes dekorskisser från Svenska Baletten ut, skänkta av Rolf de Maré. Samlingarna ökades systematiskt till att belysa dans av alla slag från hela världen, särskilt Asien och 1900-talets Europa. År 1964 ärvde museet de Marés förmögenhet och blev sedan förstatligat. Efter museibesöket, som var mycket intressant, gick vi till restaurangen i Medelhavsmuseet, som ligger precis intill, och drack kaffe. Tekniska Muséet Tekniska museet ligger på Norra djurgården, tillsammans med Polismuseet, Sjöhistoriska museet och Etnografiska museet. Man åker buss 69 för att komma dit. En lördag i april var vi några stycken som träffades utanför muséet och gick igenom samlingarna. Det är ett mycket intressant museum med allt från bergsbruk till telefoni. Museet innehåller också en filmsalong, men den besökte inte vi. Om du har tillgång till Internet kan du läsa mer på Ovan: På Dansmuséet fanns fina masker att titta på. Nedan: Michaela Carlsson tog sig tid att lyssna på en novell av August Strindberg på Tekniska Muséet. Foto på August Strindberg från Fotograf: Otto Johansson. Strindbergsmuséet äger bilden. Bergianska Trädgården Bergianska trädgården ligger ute i Frescati, när Naturhistoriska riksmuséet dit 12 synapsen 2-3/2008

13 Ett halvt ark papper Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper. Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret Det såg ut som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro. Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. Det var förlovningen, då han hade fickan full av pengar. Därpå: möbelhandlarn, tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån:de flytta in. Operans biljettkontor: De äro nygifta och gå på Operan om söndagarna. Deras bästa stunder då de själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån. Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan, utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det! Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv. Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: Frun. Vilken fru? Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren. Under hennes namn står Doktor L. För första gånger dyker här upp namnet på en släkting. Det står Mamma. Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med glädje, efter som hon behövs. Här börjar ett stort klotter med blått och rött. Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri. Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodren icke på sin plats. Nej. Ty hon ligger till sängs. Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som det måtte göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! En större och en mindre, underförstått, kista. Och i parentes var skrivet: av stoft. Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med; och det gör det. Men han tog solpapperet, kysste det och lade det i sin bröstficka. På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv. Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det! August Strindberg ur novellsamlingen Sagor Detta är den novell som Michaela lyssnade till på Tekniska muséet och den är skriven av August Strindberg. Det är en sorglig och tänkvärd historia, en del av ett liv som ryms på ett halvt ark papper. synapsen 2-3/

14 I Victoriahuset visas ljusinstallationen The Colours are Fading som är en påminnelse om de många växt- och djurarter som är på väg att försvinna ur det känsliga ekosystemet. vår allra första utflykt gick i juni. Dit kan man ta sig på flera sätt, men vi tänkte ta Roslagsbanan som har en hållplats precis vid Bergianska trädgården och samlades därför vid Östra station. Nu visade det sig att just den dagen var det teknologernas karneval, så innan vi åkte ut till Bergianska trädgården stod vi och tittade på den en bra stund. Trädgården är en stor botanisk park och trädgård vid Brunnsviken. Det finns köksväxtkvarter med nya och gammaldags grönsaker, örtagård och japansk damm samt orangeri med olika utställningar. I Victoriahuset finns världens största näckros och andra intressanta sump- och vattenväxter. Där kunde man också se ljusinstallationen The Colours are Fading av konstnärsduon Ljus, som pågår fram till 30 september. I Edvard Andersons växthus möter du medelhavsområdets kryddoftande växter planterade i vackra landskap. Dessutom odlas exotiska växter från tropikerna, Sydafrikas och Kaliforniens öknar samt Australien. Stadsvandring i Per Anders Fogelströms Stockholm En vandring med ciceron Ulf Bagge i gamla historiska kvarter från Fjällgatan till Mosebacke. Om Per Anders Fogelströms engagemang i stockholmarna och deras stad under fyra sekel. Text och foto: Ragnar Helin. Foto Victoriahuset: Bergianska trädgården Vill du bli föreningens informationsombud? Ω Det är roligt att vara ombud och dela ut föreningens material. Det har du Bengt Anstrins ord på, det berättade han om i förra numret av Synapsen. Du hjälper till att sprida kunskap och motarbeta fördomar och negativa attityder mot epilepsi. Bara i Stockholms län räknar man med att omkring personer, varav barn, har sjukdomen. Tyvärr är det så att bristen på kunskap ofta gör att människor blir rädda när de möter en medmänniska med epilepsi. Det är en viktig uppgift, men den är inte tung. Möjligen rent fysiskt om man, som Bengt, fyller väskor och påsar med hundratals tidningar och broschyrer. Men du behöver förstås inte ta så mycket material. Du gör en insats om du vill åta dig att dela ut den färska Synapsen som kommer ut fyra gånger om året. Kanske på vårdcentralen, skolan, biblioteket eller hos tandläkaren i ditt bostadsområde. Enligt vad Bengt Anstrin berättar blir de flesta tacksamma över att få material om man först bara frågar om det går bra att man lägger ut materialet. Det finns också en informationsbroschyr om föreningen samt en folder om Självhjälpkursen Att leva med epilepsi. De ska också spridas. Men var och en tar så mycket han eller hon orkar och har tid med. Är du intresserad? Ring då Teresa Janzon på föreningens kansli, tel eller direkt π 14 synapsen 2-3/2008

15 Injudan till självhjälpskurs: Är det mycket du undrar över när det gäller din epilepsi? Vill du lära dig mer om epilepsi? Har du behov av att träffa andra i liknande situation? Vill du få mer kontroll över dina anfall och din vardag? Funderar du på hur du ska kunna påverka din egen epilepsi? Har du kanske många andra frågor och funderingar? Ω I samarbete med neurologiska rehabiliteringskliniken på Stiftelsen Stora Sköndals erbjuder föreningen en självhjälpskurs som kombinerar kunskap med personlig utveckling och förhållningssätt till epilepsin. Tillsammans med andra, i en liten grupp, har du möjlighet att lära dig mer om din egen epilepsi. Utgångspunkten är att alla människor mår bättre av att öka sin kunskap, att använda sina resurser och att se möjligheter till förändring istället för mest problem. Läs mer på Epilepsin kan yttra sig på många olika sätt men innebär ofta en stor oro. Många har god anfallskontroll tack vare medicinering men långt ifrån alla. Och har man anfall går mycket tid och kraft åt till att tänka på om man kan göra något för att slippa anfall. En viktig fråga blir då - hur ska jag leva mellan anfallen? Att försöka hitta en balans för att i mesta möjliga mån undvika stress är ett bra sätt men det är lättare sagt än gjort. Om detta pratar vi en hel del. Det finns fler frågor som är gemensamma, oavsett vilken typ av anfall man har eller hur ofta de kommer. Allt ifrån självuppfattning, relationer, minne och koncentration till mediciner och biverkningar. Många skäms och vågar inte berätta på jobbet. Andra vågar knappt gå ut. Psykosociala faktorer kan påverka epilepsin, till exempel trötthet, stress, utmattning och stark upprördhet. Även fysisk ansträngning kan ibland innebära en svårighet. Kanske tror du att du inte kan göra så mycket åt din epilepsi. Vi menar tvärtom. Du kan göra mycket genom att lära dig mer om din egen epilepsi och vad som påverkar/utlöser dina anfall. En större insikt och fördjupad medvetenhet om vad som gäller för just dig är grunden till förändring. Och så din egen vilja förstås. Vad innehåller kursen? Sammanlagt åtta träffar om 2,5 timmar varje vecka Kunskap om hjärnans funktioner och vad epilepsi är Medicinsk föreläsning och samtal med en neurolog En neuropsykolog som berättar om anfallskontroll och krisreaktioner. Samtal och diskussioner i gruppen om olika teman som till exempel relationer, känslor, nedstämdhet, oro, rädsla, mediciner, fördomar, arbete, minnes- och koncentrationsproblem. Gruppen bestämmer. Möjlighet att genom andra personer få gemenskap, stöd och inspiration att finna nya vägar. Ingen talar om för dig vad du ska göra eller vad som är rätt eller fel. Dessutom kan du och de andra kursdeltagarna påverka kursens innehåll genom era önskemål och behov. Vi startar nya kurser allteftersom vi får in intresseanmälningar och vi försöker sätta ihop grupper där deltagarna ska ha mesta möjliga utbyte och stöd av varandra. Kursen har varit en del av Epilepsiföreningens verksamhet ända sedan år Vi samarbetar även med neurologmottagningarna på Karolinska Universitetssjukhuset, både i Solna och i Huddinge. Är du intresserad av att delta i en grupp eller har frågor så ring Teresa Janzon, verksamhets- och kursledare, tel eller direkt Du kan också använda dig av e-post till π Hundträff, höstens första aktivitet Söndagen den 31 augusti kl 14 träffas föreningens hundvänner i Rålambshovsparken på Kungsholmen. Vi möts vid en hundrastgård bredvid Västerbron. De som har egen hund tar naturligtvis med den, hundvänner utan hund är också välkomna. Berit Magaard, en av styrelsens två ordföranden, kommer med sin belgiska vallhund Akela och visar lite enkla övningar. Berit kan också svara på frågor om hund och hunduppfostran. Självklart kommer också Britta Blomqvist med epilepsihunden Atlas. Den som vill tar med sig picnic. Välkomna alla mattar och hussar, med flera! synapsen 2-3/

16 William, åtta månader, är sedan tre månader återförenad med sina föräldrar. Han är en glad kille som just lärt sig krypa. William hemma hos mamma och pappa Många personer i Sverige upprördes när det kom fram att Värnamo kommun fråntagit ett ungt par deras nyfödde son på grund av att mamman har epilepsi. Tack vare omfattande protester från sjukhuspersonal bland annat kvinnans barnmorska, neurolog, överläkaren på gynekologkliniken i Värnamo samt Epilepsiföreningen i Jönköpings län lyckades paret i kammarrätten få tillbaka sitt barn. Ω När domen kom den 26 maj åkte föräldrarna Ngoc Hue Diep och Duc Thai Pham direkt och hämtade hem sin son. Då hade lille William varit placerad i familjehem i drygt två månader. Socialtjänsten tyckte att vår son William skulle slussas långsamt hemåt, men vi ville ha hem honom direkt, säger pappa Thai på bruten svenska. När de tog William ifrån oss var det ju inte fråga om någon långsam utslussning. Då blev han direkt placerad i en helt främmande familj. Vi har i alla fall träffat vår son ett par gånger i veckan under tiden han varit familjehemsplacerad, så han kände sig trygg med oss. William har mest knutit an till sin pappa. Det var ju främst han som fick ta hand om William de tre första månader- 16 synapsen 2-3/2008

17 Kommuner som krånglar Det som hänt familjen i Värnamo är ett graverande och upprörande exempel på hur det inte få gå till. Hur en kommun inte tar sitt ansvar och stöttar människor på rätt sätt. Det finns flera aktuella exempel. Ω Efter en lång kamp mot omvårdnadsnämnden i Falun har en kvinna med epilepsi fått rätt till hjälp de nätter då hennes sambo arbetar på annan ort. Kvinnan har upprepade epilepsianfall och kan inte vistas i hemmet nattetid utan tillsyn. Kommunen hade tidigare avslagit kvinnans begäran om hjälp med motiveringen att sambon borde byta arbete eller utnyttja föräldrapenningen. Kvinnan överklagade till länsrätten som gav henne rätt. Då överklagade Falu kommun den domen i kammarrätten. Men kammarrätten gick på länsrättens linje och upphävde kommunens avslag. Kommunen fick alltså bakläxa. Detta processande kostade en hel del av allmänna medel och det v ar självklart påfrestande för kvinnan och hennes familj. Allt detta hade kunnat undvikas om kommunen haft kunskap nog att tillgodose kvinnans vårdbehov och känt till att föräldrapenningen är till för att en förälder ska kunna vara hemma och vårda sitt barn. Synapsens redaktion efterlyser fler exempel på kommuner som krånglar. Det kan vara i smått och i stort, det ska ändå tas upp. Du som har något att berätta för oss, skicka en e-post eller ring till kansliet. Telefon E-post π na då hela familjen var placerad på ett utredningshem i Alvesta. Ett omedelbart omhändertagande enligt LVU togs redan på BB, efter det att paret bett socialtjänsten om hjälp med att ta hand om barnet främst under de fyra timmar per dag som pappan gick på svenskundervisning. Mamma Hue klarade inte av att ta hand om barnet själv eftersom hon hade svår epilepsi med dagliga anfall. Hue och Thai gick efter stor tvekan med på att åka till utredningshemmet under tio veckor eftersom de trodde att de skulle få hjälp och stöd med att ta hand om sitt barn när de som förstagångsföräldrar kände sig osäkra. Tackar alla som stöttat Men när personalen bara tittade på dem och aldrig gav dem några råd blev de ännu mer osäkra. Det var också många språkliga och kulturella missförstånd. Tolk fanns bara med vid fyra tillfällen under hela utredningstiden. Jag läste svenska tidigare, men har varit tvungen att göra ett uppehåll när William föddes, säger Thai. Jag saknar min skola och känner att jag tappat mycket av vad jag lärt mig. Men när William fyller ett år får han börja på dagis och då ska jag ta upp mina studier igen. Hue och Thai är mycket tacksamma för alla som ställt upp för dem för att de skulle få tillbaka sin son. Ett par veckor efter att William kommit hem ställde de därför till en stor fest för alla som hjälp dem att få hem sitt barn igen. Glad William hemma igen Det har nu gått drygt två månader sedan William kom hem. Han är nu åtta månader gammal och har precis lärt sig att krypa. Han jollrar, ler och skrattar mycket. Det är sällan man ser honom gråta. Det syns klart och tydligt att han mår mycket väl tillsammans med sin mamma och pappa. Han får ju också ständig uppmärksamhet för både Hue och Thai finns alltid i hans närhet, ser till att han har det bra, leker med honom, matar honom och sjunger för honom. Vi har inte så mycket pengar att köpa saker till William, men vi har fått låna mycket leksaker och barnsaker av min syster. Och en medlem i epilepsiföreningen har lånat oss en bilbarnstol, säger Hue Socialtjänsten kontrollerar När vi fick hem William ville socialtjänsten komma hit och se till honom varje dag. Men vi tyckte att det räckte att de kom måndag till fredag. De senaste veckorna har de kommit tre dagar i veckan. De hjälper oss aldrig med något utan tittar bara på oss och frågar oss mycket, om vi varit ute med William, om vi badat honom, vem vi umgås med. De berömmer oss aldrig för att vi gör något bra. Vi är rädda för att berätta något eftersom vi inte litar på dem. Vi känner oss bundna till att alltid passa de tider då de kommer hit. Just vid pressläggningen kommer besked att socialtjänsten inte ska göra fler besök. Thai och Hue får istället höra av sig om dom behöver hjälp. Familjen upplever att dom fått ett bra stöd från barnavårdscentralen. Personalen där ger oss många goda råd och talar om för oss att William är frisk och stark, säger Hue. Nya vänner genom föreningen När socialtjänsten omhändertog William mådde Hue och Thai mycket dåligt. Hue fick anfall varje dag och ramlade ofta och slog sig. Nu när William är hos oss igen mår jag mycket bättre och jag har bara något enstaka stort anfall i månaden. Genom Epilepsiföreningen har familjen fått flera nya vänner och de har varit med på en resa som föreningen anordnade. Det var roligt att så många människor kom fram och pratade med oss. Det är vi inte vana vid. Nu ser familjen fram emot att vara med och fira Epilepsiföreningens 25-årsjubileum. Jag ser fram emot att träffa andra personer med epilepsi, säger Hue. π Text: Ingvor Aiha Foto: Sonja Ekerstam synapsen 2-3/

18 tema försäkringar Finansinspektionen, FI, har under våren granskat barnförsäkringar ur ett konsumentperspektiv. Granskningen visar att såväl informationen som försäkringarnas konstruktion kan förbättras för att få ett starkare konsumentskydd. Kritisk granskning av barns försäkringar Text: Katarina Nyberg Foto: Carsten Larsen Ω Nära 1,6 miljoner barn och ungdomar har sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Sedan 2004 har antalet klagomål på sjukoch olycksfallsförsäkringar för barn ökat med 70 procent. Ökningen av klagomål och bolagens förhållningssätt till Försäkringskassans regler är anledningen till att FI har valt att granska konsumentskyddet vid denna typ av försäkring. De nio försäkringsbolag som granskats är Trygg-Hansa, If Försäkringsbolag, Länsförsäkringar, Folksam, Skandia Liv, Vesta Skadeförsäkring, Lantbrukarnas Riksförbund, Salus Ansvar och Dina Försäkringar. Onödigt lång väntan Av slutsatserna i FI:s rapport framgår att ungdomar får vänta onödigt länge på ersättning och att svårt sjuka barn kan förlora sin rätt till ersättning från sjuk- och olycksfallsförsäkringen. FI har nu föreslagit Konsumentverket att granska villkoren för sjuk- och olycksfallsförsäkringar för barn. Försäkringsbolagen uppmanas också att förbättra informationen om att ersättningsformen från Försäkringskassan kan påverka bolagens ersättningar. Försäkringskassan har två olika ersättningsformer för föräldrar till allvarligt sjuka barn: vårdbidrag eller tillfällig föräldrapenning. De skiljer sig åt i ersättningsnivå och i möjligheten att kunna vara ledig från arbetet för vård av barn. Alla de granskade försäkringsbolagen ger ett ekonomiskt skydd för föräldrarna, så kallad vårdersättning som ska täcka merkostnader för tillsynen av ett allvarligt sjukt barn. Men det är bara de föräldrar som beviljats vårdbidrag från Försäkringskassan som får vårdersättning. Ett försäkringsbolag uppger att vårdersättning beviljas även när föräldrarna får tillfällig föräldrapenning. Detta framgår dock inte av det bolagets försäkringsvillkor, skriver FI i sin rapport. Urholkat konsumentskydd FI kritiserar också bolagens prövning av ekonomisk invaliditet för ungdomar. Vi ser en risk att konsumentskyddet urholkas, eftersom bolagen skjuter sitt beslut om ersättning för ekonomisk invaliditet på framtiden, genom att göra frågan beroende av framtida intyg från Försäkringskassan skriver enhetschef Jan Sjödin i rapporten. Ersättning för ekonomisk invaliditet betalas ut till ungdomar som har nedsatt arbetsförmåga. Det krävs nästan alltid ett intyg från Försäkringskassan som bekräftar att arbetsförmågan är nedsatt för all framtid. Eftersom Försäkringskassan numera omprövar arbetsoförmågan vart tredje år, oavsett om den är permanent eller temporär, så går det inte att få ett sådant intyg. Många klagomål hos Konsumenternas försäkringsbolag handlar om att det är svårt att få ut ersättning för ekonomisk invaliditet. Bolagen vill inte ens påbörja en egen prövning utan intyg från Försäkringskassan. π EFTERLYSNING Synapsen kommer att fortsätta skriva om detta tema och vill ha in läsarnas erfarenheter av försäkringar. Har du något att tillföra? Skicka i så fall en e-post till redaktionen eller ring till kansliet. Telefon E-post 18 synapsen 2-3/2008

19 Försäkringsbolagens beslut är för beroende av Försäkringskassans intyg. Det är en av slutsatserna i Finansinspektionens rapport. Här enhetschef Jan Sjödin. VÅRDBIDRAG ELLER TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING? Som förälder till ett allvarligt sjukt barn kan man välja om man vill ansöka om vårdbidrag eller ta ut tillfällig föräldrapenning. Försäkringsbolagen går på huruvida man beviljats vårdbidrag eller inte. Har man ett fullt vårdbidrag får man full ersättning från försäkringsbolaget, har man halvt vårdbidrag får man 50 procent och har man inget vårdbidrag får man ingenting, förutom ersättning (plus ev extra merkostnader) per dag vid sjukhusvistelse. Man ansöker om vårdbidrag hos Försäkringskassan i de fall barnet är sjukt, har en utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning. Detta är en lång process som oftast kan ta över ett år. Om vårdbidrag beviljas innebär det att man inte kan ta ut tillfällig föräldrapenning för samma behov som man får vårdbidrag för. Vårdbidraget består av två delar. Dels en ersättning för den extra omvårdnad som barnet kräver, dels en merkostnadsdel som Försäkringskassan räknar fram. Om man får ett helt vårdbidrag kan man fortsätta arbeta och man kan också vabba (ta ledigt för vård av barn) om barnet blir tillfälligt försämrat eller får en ny sjukdom. Däremot så är antalet vab-dagar begränsade till 60 per år. Om man har särskilda skäl kan man få ytterligare 60 dagar. FAKTA OM VÅRDBIDRAG Vårdbidrag är en ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning ger upphov till. Den förälder som vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning kan få vårdbidrag. Ett krav är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning. Man kan få vårdbidrag redan när barnet är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Ersättningen räknas som en skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt men den räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. I vissa fall är merkostnaderna är inte skattepliktiga eller pensionsgrundande. Man kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Ansökan om vårdbidrag görs hos Försäkringskassan. Källa: Försäkringskassan. INVALIDITETSGRAD VID EPILEPSI Försäkringsbolagen använder gemensamma s k invaliditetstabeller när de ska fastställa invaliditet på grund av sjukdom eller olycksfall. Den medicinska invaliditetsgraden för epilepsi ligger mellan 2 och 60 procent (enstaka anfall per månad 15 procent). Källa: Konsumenternas försäkringsbyrå. synapsen 2-3/

20 tema försäkringar Försäkring kan vara en trygghet Lisa och Fanny skilda bedömningar Ω När Lisa var 15 år fick hon diagnosen epilepsi. Hon hade Lisa då haft flera oprovocerade anfall av generell karaktär, det vill säga tonisk-kloniska anfall. Nio år senare klassade försäkringsbolaget Skandia epilepsin som en 20 procent medicinsk invaliditet, vilket innebär att man räknade med en kvarvarande skada/sjukdom av kronisk karaktär. Åren däremellan rymde förstås fler anfall och oro men också att Lisa slutade skolan och så småningom började plugga på universitetet. Trots bra medicinering fanns anfallen kvar, även om de glesades ut. Epilepsin fanns där hela tiden och störde. Till att börja med dröjde det länge innan vi förstod vad det var, säger pappa Lars om dotterns epilepsi. Men Lisa har haft en bra läkare under alla år. Och visst har det blivit mycket bättre med anfallen men nu finns det andra problem, av mer kognitiv karaktär, som vi tror hänger ihop med epilepsin. Ärendet sköttes bra Lisas föräldrar hade tecknat en barnförsäkring hos försäkringsbolaget Skandia redan när Lisa föddes. Efter samråd med Lisas neurolog bestämde sig Lars för att kontakta Skandia när anfallen inte upphörde. Jag tog det första samtalet i april 2005, fick fylla i en blankett och fick därefter en handläggare som jag hade kontakt med hela tiden. Lars tycker att ärendet sköttes bra från Skandias sida. Det var det vanliga; att de ville ha tillgång till Lisas sjukhusjournaler och neurologens aktuella bedömning. Jag minns att jag i samma veva tog en egen kopia av hennes journaler som jag sparat, säger Lars. Lisa hade då haft en konstaterad epilepsi i nio år så det ha- 20 synapsen 2-3/2008

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2011 nr 3, Årgång 30 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Augusti-september Torsdag 1 september Måndag 5 september Tisdag

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2012 nr 1, Årgång 31 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012 JANUARI Torsdag 5 januari Ungdomarnas träffpunkt, Måndag 9 januari

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2014

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2014 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2014 nr 1, Årgång 33 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2014 Januari Kursstart: Österländsk gymnastik Kursstart: Träslöjd Torsdag

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm januari-maj 2015

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm januari-maj 2015 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2015 nr 1, Årgång 34 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm januari-maj 2015 Januari Kursstart: Österländsk gymnastik Kursstart: Träslöjd

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2010

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2010 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2010 nr 3, Årgång 29 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2010 Onsdag 1 september Torsdag 2 september Tisdag 7 september Söndag

Läs mer

Journalister - sansa er eller sluta twittra

Journalister - sansa er eller sluta twittra Journalister - sansa er eller sluta twittra Viktiga opinionsbildare beter sig som på en efterfest som spårat ur För några månader sedan trädde jag in på twitter. Mötet med användarna i forumet blev en

Läs mer

Alla barn har rätt till en bra försäkring. Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har

Alla barn har rätt till en bra försäkring. Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har Alla barn har rätt till en bra försäkring Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har Skydda det bästa du har från 80 kr /mån För den du vill skydda mest i världen Världen är

Läs mer

Alla barn har rätt till en bra försäkring

Alla barn har rätt till en bra försäkring S 2849 12-02 Foto: Andreas Lind Alla barn har rätt till en bra försäkring Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har S2849.indd 3 2012-02-02 14:19:20 Skydda det bästa du har

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hösten 2014

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hösten 2014 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2014 nr 4, Årgång 33 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hösten 2014 SEPTEMBER September Österländsk gymnastik startar, Kallhäll September

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring?

Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? - Vad har vi lärt av Freja? 2011-09-01 Daniel Eriksson Produktdirektör Kunderna äger Folksam Vårt övergripande mål är att ha branschens mest nöjda kunder Vår

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid Ingen självrisk Råd och tips på vår föräldrasajt www.tryggabarn.nu Snabb skadeservice ofta kan vi reglera

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.nu 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Kalendarium vintern/våren 2010

Kalendarium vintern/våren 2010 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev januari 2010 årgång 11 nr 1 Hej medlemmar! Hoppas det nya året har börjat bra! Och att ni inte har behövt vara ute och frysa för mycket i vargavintern vi haft. I din

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Trygghet för hela familjen

Trygghet för hela familjen GRUPPFÖRSÄKRING Trygghet för hela familjen Movestics gruppförsäkring kan ge dig och dina efterlevande skydd vid bland annat olycksfall, sjukdom och dödsfall. Vi erbjuder försäkring till både dig, din partner

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

synapsen Tobias vill vidga synen på epilepsi Nr 1 2009 Årgång 28 Epilepsiföreningens medlemstidning

synapsen Tobias vill vidga synen på epilepsi Nr 1 2009 Årgång 28 Epilepsiföreningens medlemstidning synapsen Epilepsiföreningens medlemstidning Nr 1 2009 Årgång 28 Tobias vill vidga synen på epilepsi Ella har eget boende tack vare ett team personliga assistenter som täcker in dygnets alla timmar. Vi

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!!

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!! Medlemsinfo januari 2013 Aktuella föreningsaktiviteter FUB-café på Oasen på onsdagar kl 18:30-20:30 börjar den 16 januari och sedan 30 januari och 13 februari för att därefter förhoppningsvis fortsätta

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 VÄLKOMMEN TILL JORDEN TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 ADRESS: Storgatan 46 267 76 Ekeby JORDENS UTEFÖRSKOLA HEMSIDA: www.bjuv.se/jorden JORDENS GRUNDIDÉ Att uppleva och utforska

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Information till vuxna med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm www.epistockholm.nu 2011-10-26 1

Information till vuxna med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm www.epistockholm.nu 2011-10-26 1 Information till vuxna med epilepsi 2011-10-26 1 Vilka möjligheter finns när livet förändrats? Hur hittar jag information, råd och stöd? Om du nyligen fått epilepsi är det naturligt att du har många frågor

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 Ansvarig utgivare Birgítta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Vice

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt Eva Sjödahl

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer