PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag"

Transkript

1 PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag till regional livsmedelsstrategi för Kalmar län 1

2 Innehåll Bakgrund... 3 Kompetensförsörjning Kalmar län... 3 Kompetensmatchningsindikatorer... 4 Generella iakttagelser... 4 Primärledet... 4 Förädling och handel... 5 Länsdialog... 7 Kompetensbehov... 7 Kompetensprofil hos senast anställda... 8 Förslag från länsdialogen... 9 Diskussion Förslag Kontakt

3 Bakgrund Detta PM är en del i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Mer information finns på Arbetet med en livsmedelsstrategi för Kalmar län påbörjades år 2014, då fyra tematiska framtidsstudier för de gröna näringarna presenterades. Dessa pekade ut kompetensförsörjning som en viktig strategisk framtidsfråga, dock utan att redovisa någon analys av kompetensbehovet. Framtidsstudierna gällde de gröna näringarna, dvs jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske. Arbetet med livsmedelsstrategin har en annan avgränsning och berör istället mat från Kalmar län och hela kedjan från jord till bord - från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. PM:et är ett av flera fördjupade underlag som tagits fram under vintern Syftet är att pröva en metod för analys av kompetensbehov, samt att ge underlag till konkreta och prioriterade åtgärder. PM:et har tagits fram av Carolina Gunnarsson och Lennart Werner, Regionförbundet i Kalmar län. Allt sifferunderlag har tagits fram av regionförbundets studentmedarbetare Helena Antman Molin. Kompetensförsörjning Kalmar län Regionförbundet har ett regeringsuppdrag att arbeta med regionens kompetensförsörjning. Det benämns kompetensplattformsuppdraget och innebär att Regionförbundet ska samordna och stödja processer och bjuda in till möten som syftar till att förbättra utbud och efterfrågan på kompetens som matchar regionens behov. Arbetet bedrivs enligt modell nedan genom att stimulera aktörer på utbuds- respektive efterfrågesidan att hitta varandra i olika samverkansformer. Etablering av branschråd, stöd till teknikcollege och vård- och omsorgscollege är exempel på aktiviteter som genomförts inom ramen för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. 3

4 Kompetensmatchningsindikatorer Reglab är ett nationellt samarbete mellan regionförbund och statliga myndigheter. Reglab har utvecklat en databas som används för att ta fram indikatorer och nyckeltal för regional kompetensmatchning. Livsmedelsstrategin är först ut där detta nya verktyg används för att bedöma hur väl matchningen av utbildningar är jämfört med de yrken som medarbetare har. Statistiken är könsuppdelad vilket gör att det går att jämföra kvinnor och mäns olika förvärvsgrad inom yrken och utbildningar. Statistiken visar också på arbetspendling över länsgräns. Det framtagna materialet innehåller en mängd information. Här redovisar vi endast några iakttagelser och slutsatser. Det samlade materialet finns tillgängligt i ett separat dokument (Kompetensbehov livsmedel Kalmar län, underlag 1504). Generella iakttagelser Generellt har högre utbildning en högre matchningsgrad, dvs fler arbetar inom yrken som är relevanta med aktuell utbildningsbakgrund. Det finns dock undantag och det är främst korta eftergymnasiala utbildningar. En högre andel män än kvinnor pendlar över länsgräns till arbete. Primärledet 1 I Kalmar län fanns det år personer i åldern år som högst har en yrkesutbildning på gymnasienivå inom lant- och skogsbruk/djursjukvård. 31 % eller 1031 personer är kvinnor. Av de 3339 är det 2908 som arbetar i yrken som är matchade till utbildningen. Det ger en matchningsgrad på 56,4%. Motsvarande matchningsgrad för yrkesutbildade inom VVS eller Bygg ligger 20% högre. Om de yrkesutbildade inom lant- och skogsbruk/djursjukvård haft samma matchningsgrad skulle ytterligare c:a 650 individer arbeta i branschen. Matchningsgraden hos män ligger 23,5 % över 1 Observera att i dessa siffror ingår också utbildningar och yrken för skogsbruk, som ligger utanför denna studie. 4

5 matchningsgraden för kvinnor. Det innebär att många kvinnor med en yrkesutbildning inom lantbrukssektorn har valt att arbeta utanför branschen. Primärledet är dominerad av män. 176 personer eller 5,3% är i åldern år och kommer att gå i pension de kommande fem åren. Noterbart är också att korta eftergymnasiala utbildningar inom lant- och skogsbruk/djursjukvård har en lägre matchningsgrad än yrkesutbildning på gymnasienivå samt att veterinärutbildningen har hela 21,4% högre matchad matchningsgrad jämfört med agronom- och hortonomutbildningen. År 2012 fanns också strax över 100 utbildade veterinärer i länet. Här var den matchade förvärvsgraden hög, dvs den som utbildat sig till veterinär arbetade också som en sådan. Nära 70% var kvinnor. Bland agronom- och hortonomutbildade var könsfördelningen relativt jämn. Primärledet har också angett att man har behov av arbetskraft med kompetens inom områdena bygg, el, VVS o dy. Dessa områden är mycket mansdominerade, speciellt på gymnasienivå. År 2012 var 95% av personer i Kalmar län med sådan utbildning män. Det var också mycket stor skillnad i matchad förvärvsgrad. För män låg denna siffra på 70-80%, för kvinnor på 40-50%. Det är alltså få kvinnor som utbildar sig inom detta område och ännu färre som arbetar inom området. Bland högskole- och civilingenjörer var cirka tre fjärdedelar män. Den matchade förvärvsgraden för högskoleingenjörer väg/vatten/bygg/lantmäteri låg på cirka 79% för såväl kvinnor som män. Analys primärledet Utmaningen ligger i att få de som har en yrkesutbildning för primärledet att bli kvar i branschen både för de med utbildning från yrkesgymnasium och de med eftergymnasial utbildning. Detta gäller framförallt kvinnorna där en lägre andel av de med adekvat yrkesutbildning är yrkesverksamma i branschen. Bedömningen är också att det finns ett behov av att fler individer går vidare och får en eftergymnasial utbildning från yrkeshögskola eller universitet/högskola. Då bör branschens förmåga att utvecklas och möta framtidens utmaningar öka. Generationsväxlingen, dvs att många personer lämnar branschen av åldersskäl, är inte stor enligt denna analys. Förädling och handel 5

6 År 2012 fanns det mer än 3000 personer i Kalmar län med gymnasieutbildning inom restaurang och livsmedel, varav knappt 2600 förvärvsarbetande. 60% var kvinnor och andelen kvinnor var ännu högre (69%) bland nya förvärvsarbetande. Utvecklingen ser alltså inte ut att gå mot en jämnare könsfördelning. Andelen matchad förvärvsgrad var cirka 55% för såväl kvinnor som män. En lika hög matchningsgrad som inom bygg och VVS skulle ge 600 fler yrkesarbetande inom branschen. I Kalmar län fanns år 2012 mer än 7000 personer med gymnasieutbildning inom handel och administration, varav cirka 5700 förvärvsarbetande. 70% var kvinnor, vilket också gäller för nya förvärvsarbetande. Andelen personer i yrke med sämre matchning och andelen arbetslösa var hög. Den matchade förvärvsgraden var högre bland kvinnor än bland män (53% jämfört med 44%). Utvecklingen ser alltså inte ut att gå mot en jämnare könsfördelning. Vi har också tittat på gruppen ekonomer med minst tre års högskoleutbildning i Kalmar län. Denna grupp berör då inte livsmedelssystemet specifikt, utan omfattar alla ekonomer. I denna grupp var könsfördelningen år 2012 relativt jämn och den matchade förvärvsgraden för män och kvinnor 69% respektive 61%. Analys förädling och handel Också inom förädlings och handelsledet gäller det att få de som har en yrkesutbildning för branschen att blir kvar och vara med i utvecklingen. Vi ser ett behov av eftergymnasial eller annan påbyggnadsutbildning mot olika typer av specialisering. Det behöver nödvändigtvis inte vara på universitets/ högskolenivå utan relevant kvalificerad yrkesutbildning i tex ledarskap, ekologiska produkter, produktutveckling, hygien kan vara inriktningar för fördjupade yrkeskunskaper. När det gäller de längre eftergymnasiala utbildningarna på universitetsnivå kan vi se ett behov av mer specialisering till mat och livsmedel. Om den utbildningen ska ske inom universitetssystemet eller om det är en fråga för branschen bör fortsatt diskuteras. Det bör erbjudas någon form av specialisering för de som har generella kunskaper och utbildningar. 6

7 Länsdialog Branschens kompetensbehov har kartlagts översiktligt genom 22 intervjuer samt vid två arbetsmöten. Dessutom har frågan om kompetensbehov ställts vid merparten av de dialogmöten som genomförts under vintern Kompetensbehov Här redovisas i punktform en sammanfattning av intervjuer, arbetsmöten och dialogmöten. Följande fråga har ställts: Om ditt och andra företag (motsvarande) i branschen ska bli framgångsrika på 3-5 år sikt vilka kompetenser behövs? Primärledet Modern naturbruksutbildning på gymnasienivå. Det behövs t ex mer maskinkunskap och ny teknik (drift, reparationer osv.) Lantbruksutbildade djurskötare. Veterinärer med god kunskap om lantbrukets djur. Påbyggnadsutbildningar i ekonomi, ledarskap, maskin osv jämför tidigare utbildningar till driftledare, maskinskötare, lantmästare, gårdsförman o dy. Korta utbildningar för att den som redan har en grundkompetens ska få nischkunskap om jordbruk och gröna näringar, t ex i teknik, maskin, IT. Svenska-utbildning. Korta utbildningar (vintertid) för företagaren om t ex ledarskap, ekonomi, företagande, marknadsstrategi, offentlig upphandling, export. Gärna på distans. Brist på legitimerade lärare till naturbruksgymnasierna. Detta beror främst på långa handläggningstider hos Skolverket. Restaurang och livsmedelsprogrammet har samma problem. Behov av kompetenta rådgivare som alltid har ny kunskap att förmedla. Agronomer och personer med eftergymnasial utbildning samt praktisk erfarenhet. Förädling Minst grundkunskap livsmedel (hygien, ergonomi, kontroll osv). En del företag rekryterar från gymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram och tycker att detta fungerar bra. Andra utbildar i dag i stor utsträckning internt och efterlyser en gymnasieutbildning som kan försörja livsmedelsindustrin med rätt kompetens. Kock med säljinriktning eller tvärtom, dvs tvärkompetens. Spetskunskap inom kött styck, slakt, charkuteri, kvalitet. Slakt och styckning är idag en bromskloss. Livsmedelsteknisk eller annan teknisk gymnasieutbildning/yrkeshögskola. Brist inom el och automation. Universitetsnivå: tekniker, projektledning, försäljning/marknad, ekonomi, miljö, logistik. LNUs utbildning inom miljö respektive livsmedel är bra. Branschen behöver produktutveckling. Storkök Kompetensbehovet inom storkök är stort och man behöver framförallt kockar. Gymnasieskolan är inte inriktad mot storkök och ungdomarna är mer inriktade mot att arbeta i restaurang än i storkök. Grundutbildning för validering. Befintlig personal som har erfarenheten men inte betygen. Behov av kunskap om hållbarhet och miljö i alla delar. Står inte tydligt i några kursmål. Kunskap om specialkost. 7

8 Kompetens för arbetsledning. Kostekonomer. Befintlig utbildning är bra och relevant. Restaurang Brist på utbildade kockar och servitörer. Önskemål om en modernare gymnasieutbildning. Grundkunskap livsmedel för personal i kök/restaurang osv. Kanske någon form av certifiering? I Italien har man Pizzaskola. Grundutbildning för validering. Befintlig personal (inte minst utlandsfödda) som har erfarenheten men inte betygen. Partihandel/distribution Lagerarbetare med truckkort. Kock med säljinriktning eller tvärtom, dvs tvärkompetens. Detaljhandel Livsmedelsbutikerna utbildar i dag i stor utsträckning sin personal internt. Vid rekrytering till själva butiken är servicekänsla och personliga egenskaper viktigare än formell utbildning. Att arbeta i de manuella diskarna för delikatess, fisk och kött kräver såväl produktkunskap som matlagningskunskap och god servicekänsla. Brist på kompetent och erfaren personal till styckning, bageri och konditori. Brist på motiverade unga till kallskänk och varmkök. Många som går dessa gymnasieutbildningar saknar verkligt intresse för att arbeta i livsmedelsbutik och vill hellre jobba på finrestaurang. Påbyggnadsutbildning, arbetsledning. Det är viktigt att vi utbildar för att få effektiva flöden och arbetssätt i kök. Handelsprogrammet håller kvalitet, men det är viktigt att utbildningen innehåller praktik. Forskning Det är framförallt primärledet som lyft behovet av forskning, då inom områdena växtodling och växtbioteknologi, foder, byggnader, djur (avel, produktivitetsfrågor, köttkvalitet m.m.) och näringsläckage. Behovet av köttforskning (i ett brett perspektiv) lyfts fram på flera håll. Offentlig sektor lyfter behovet av forskning kring offentlig mat till äldre, skola och förskola. Även oberoende forskning kring kostens betydelse för människans hälsa lyfts fram. Konsumenten Konsumentens kunskap om sambanden mellan mat, hälsa och miljö behöver bli bättre. Kompetensprofil hos senast anställda Vi har, vid intervjuerna, också frågat om kompetensprofilen hos de fem senast anställda personerna i företaget. Tanken har varit att undersöka hur verkligheten ser ut i förhållande till de behov som anges. Totalt omfattas cirka 70 personer från 22 företag (motsvarande), vilket är ett alltför litet underlag för att dra några mer långtgående slutsatser. Följande reflektioner kan dock göras. Grundskola Mer än en fjärdedel av de senast anställda saknar gymnasieutbildning. De har istället relevant erfarenhet, alternativt att de utbildas internt på företaget. Detta gäller framförallt inom primär- och förädlingsledet, samt inom detaljhandeln. 8

9 Gymnasieutbildning Mer än 40% av de senast anställda har en gymnasieutbildning. Fyra femtedelar av dessa har en relevant gymnasieutbildning (naturbruk, restaurang- och livsmedel, handel) medan ungefär en femtedel har en gymnasieutbildning som inte matchar direkt mot anställningen. Denna senare grupp finns inom restaurang och handel. Yrkeshögskola Var sjunde av de senast anställda har en utbildning på yrkeshögskole-nivå. Dessa personer arbetar framförallt inom primärledet (driftsledare, KY-förman, lantmästare). Universitet/högskola Var sjätte av de senast anställda har en utbildning på universitets- eller högskolenivå. Då ingår fem veterinärer som nyligen anställts av Livsmedelsverket. Därutöver handlar det om enstaka personer inom olika yrkesområden och led - journalist, civilekonom, civilingenjör, lärare och lantbruksveterinär. Dessa enstaka personer motsvarar ungefär en tiondel av de senast anställda. Kvinnor och män Könsfördelningen är relativt jämn inom respektive utbildningsnivå, med undantag av de som gått yrkeshögskola eller motsvarande. Där är det fler män och färre kvinnor. Förslag från länsdialogen Här redovisas i punktform en sammanfattning av intervjuer, workshop och dialogmöten. Följande fråga ställdes: Primärledet För att bygga kompetens på 3-5 års sikt vilka åtgärder behövs för att bedriva utvecklingsverksamhet inom branschen? Vi måste öka branschens attraktivitet, t ex genom att vara goda arbetsgivare. Näringen måste bli bättre på att ta hand om de ny-utexaminerade eleverna. Vi behöver tänka nytt för att öka gymnasieutbildningarnas kvalitet och attraktivitet, så att vi får fler och rätt sökande. T ex Bredda utbildningen och visa på att naturbruksutbildningen kan ge olika framtidsmöjligheter. Mer entreprenörskap och kundfokus i utbildningen. Redan idag innehåller Naturbruksprogrammet en obligatorisk kurs om entreprenörskap (100p). Många elever deltar också i Ung Företagsamhet. Breddning och insikt om hela livsmedelskedjan kan vara en väg att förbättra kvalitet och söktryck. Går det t ex att ordna gemensamma delar med gymnasiets program för fordon och transport? Går det att tänka på samma sätt när det gäller samarbete med andra gymnasieprogram? Informera alla studievägledare om att detta är ett område som finns och där det också finns jobb. Kortare kompletterande (vinter)kurser i form av kortare påbyggnadsutbildningar i ekonomi, ledarkunskap osv. Behov av eftergymnasial utbildning som gårdsförman, driftledare, maskinskötare, jmf tidigare 10-veckorskurser. För lantbrukaren: Ledarkompetens, att vårda sin personal, arbetsledning, LEAN osv. 9

10 Nya svenskar. Kan vi hitta dessa och knyta till oss dem på ett annat och nytt sätt? T ex arbetspraktik samt svenska-utbildning. Någon form av förmedling ( Blocket-variant ) där man kan hitta kompetenta egenföretagare med specialkunskap, att hyra in vid behov. Vidareutbilda rådgivarna, så att de alltid har ny kunskap att förmedla. Använda Växa, HHS, Lantmännen osv. för kompetensutveckling men också för att marknadsföra branschen för att locka unga/nya till branschen? Linnéuniversitetet har genomfört en kurs i hållbart familjeskogsbruk på kvartsfart kanske göra motsvarande för jordbruk? Förädling Kors-utbildning, t ex kock med marknadsföringskunskap. Samordna utbildningen på gymnasiet med branschens behov av sommarvikarier. Guldfågeln anställer t ex gärna gymnasieelever som sommarvikarier, men behöver då rekrytera redan i april för att hinna internutbilda. Då går eleverna fortfarande i skolan. Går det att lösa med t ex praktik? Livsmedelsindustrin internutbildar idag på plats. Finns det delar som går att effektivisera genom samarbete? Idag finns inget gymnasieprogram med inriktning mot livsmedelsindustrin. Här finns ett strukturproblem. En av förklaringarna till att denna utbildning tagits bort kan vara att man hade få sökande. Denna inriktning är kanske inte så attraktivt när man är 16 år. Bättre att lägga detta som vuxenutbildning? Storkök Jämställdhet är en viktig fråga i hela branschen och offentligheten kan gå före. Vuxenutbildning med inriktning mot storkök. Mer storköksinriktning på gymnasieprogrammen. Restaurang- och livsmedelsprogrammet skulle kunna rymma mer av storkök och specialkost, men är idag inriktade främst på restaurang. En av förklaringarna är att eleverna är mer intresserade av att jobba i restaurang än i storkök. Yrkesvux och Komvux har kompetens att erbjuda de utbildningar som behövs, men det kräver finansiering. Hållbarhet/ekologi/minskat svinn osv behöver lyftas in i alla utbildningar som en helhet istället för som enstaka punktinsatser. Speciellt på gymnasiet. Restaurang och detaljhandel En del lokala leverantörer har svårt att leva upp till butikernas och restaurangernas kvalitetskrav när det gäller att uppfylla livsmedelslagens krav (egenkontroll, EAN, innehållsförteckning, förpackning osv). Ett utbildningsbehov? Samarbete med tillsynsmyndigheterna? Vuxenutbildning med inriktning mot butikskök. Många butiker lagar idag mat, t ex portionsförpackat men också i öppna "matbarer" där kunden själv plockar ihop sin matlåda. Det finns också butiker som har restaurang, en utveckling som kan komma att bli allt vanligare. Restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning mot färskvaror/delikatess/catering fyller dessa behov, men vi får 10

11 inga sökande på gymnasienivå. Kalmar erbjuder motsvarande utbildning på vuxennivå. De får jobb direkt. Forskning och utveckling Linnéuniversitetet gör en strategisk satsning på livsmedelsforskning och håller våren 2015 på att tillsätta en professur i livsmedelskemi. Kan nästa steg vara att förstärka inom området köttforskning? Det finns ingen köttforskning i Sverige idag, varken i Kävlinge eller på SLU. Vi behöver bygga en ny/bättre innovationsstruktur i partnerskap med t ex SLU Alnarp, IDEON, LNU. Konsumenten Goda vanor grundas tidigt. För- och grundskolans läroplaner behöver stärkas på dessa områden. Barn och ungdomar behöver lära sig mer om näringslära, livsmedelshygien, tillagning m.m. 11

12 Diskussion Hur kan vi öka samarbetet inom Kalmar län? Idag finns t ex inget organiserat utbyte mellan naturbruksprogrammen och restaurang- och livsmedelsprogrammen. För att detta ska bli verklighet krävs i så fall engagemang från enskilda lärare som är beredda till extra arbete. Hur kan vi göra Kalmar läns livsmedelsbransch attraktivare för unga? Det finns ett generellt problem för flera av landets yrkesinriktade gymnasieprogram, nämligen att man har svårt att få sökande till programmen trots att det finns jobb i branschen. Detta gäller generellt, för många yrkesinriktade utbildningar. Inom livsmedelssektorn gäller detta för såväl naturbruksgymnasierna som ungas intresse för att arbeta inom storkök och livsmedelsindustri. Branschens attraktionskraft behöver förbättras. Det finns speciellt en oro för länets Naturbruksgymnasier, såväl för det låga söktrycket som för utbildningarnas utformning och kvalitet. Man menar att naturbruksgymnasiets attraktivitet behöver öka, dvs att utbildningen behöver förändras och moderniseras, samt marknadsföras bättre. Länets naturbruksgymnasier genomgår just nu stora förändringar och det finns såväl positiva som negativa röster om dessa förändringar. Storkök och delar av livsmedelsindustrin rekryterar gärna från gymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram, även om det finns synpunkter på att utbildningen i första hand inriktas mot restaurang istället för storkök. Samtidigt har det framförts synpunkter på att länets restaurangprogram inte håller tillräcklig kvalitet när det gäller modern matlagning (teknik, utrustning och metoder). Hur kan vi erbjuda en matrelaterad gymnasieutbildning även till den som har gått ett annat praktiskt gymnasieprogram? Det finns ett regelproblem när det gäller möjligheten att utbilda sig inom ett nytt yrkesinriktat gymnasieprogram om man redan har en avklarad utbildning på denna nivå. En sökande har inte rätt att gå ytterligare en gymnasieutbildning utan det är en möjlighet där de individer som står längst från arbetsmarknaden ska prioriteras för insatser inom kommunal yrkesvuxenutbildning. Branschen ser behov av att erbjuda möjlighet för vuxna att växla till livsmedelsområdet men individen har inte rätt till ytterligare en gymnasieutbildning. Därmed kan den som t ex gått restaurangprogrammet inte gå naturbruksgymnasiet eller vice versa. Däremot kan den som har en eftergymnasial utbildning byta inriktning och utbildningsområden. För att lösa detta ansöker många utbildningsanordnare om att få starta YH-utbildningar, trots att det egentligen handlar om erbjuda utbildningar på gymnasienivå. Resultatet blir att man ofta får avslag på YH-ansökningarna. Kommunernas vuxenutbildning och/eller Arbetsförmedlingens kompletterande utbildningar skulle kunna tillföras resurser så att också andra grupper kan få tillgång till en andra yrkesutbildning. Hur kan vi tillgodose livsmedelsindustrins behov av kompetens? Gymnasieskolans program för restaurang och livsmedel har ingen tydlig utgång/inriktning för de som ska arbeta inom livsmedelsindustrin. En av förklaringarna till att denna utbildning tagits bort kan vara att man hade få sökande. Utbildningar och kurser inom nuvarande programstruktur skulle kunna utformas innehållsmässigt så att det blir en tydligare koppling. Detta inom ramen för nuvarande programstruktur. Ett annat alternativ är att utveckla ett förslag på inriktning som läggs till den nationella programstrukturen för 12

13 gymnasieskolan. Ett förslag skulle med fördel utvecklas tillsammans med regionens livsmedelsföretag. Utöver den kompetens som ges inom en gymnasieutbildning så finns det möjlighet att skapa särskilda uppdragsutbildningar för de specifika behov som ett eller flera företag har. De kan finansieras genom företagens egna insatser för kompetensutveckling men skulle också kunna genomföras inom ramen för externt finansierade projekt, tex strukturfondsmedel. Hur får vi fler kockar? Det finns ett stort behov av kockar. Många som är utbildade till kockar arbetar inom yrket till års ålder. Sedan blir det svårt att kombinera oregelbundna arbetstider med familjebildning och barn. Många väljer då att arbeta inom andra yrken och det uppstår en brist på kockar och framförallt de med lång erfarenhet. Gymnasieprogrammets inriktning mot färskvaror/delikatess/catering fyller de önskemål på kock med säljkompetens som handeln efterlyser, men det är få som söker till denna inriktning. Omvänt finns det äldre personer som vill byta yrkesinriktning och arbeta som kockar exempelvis med inriktning mot storkök. Möjligheterna att ta del av en sådan yrkesutbildning är särskilt viktig för att tillgodose behovet av kockar, men också för t ex bageri, konditori och manuell disk i livsmedelsbutik. Bemötande är viktiga delar i en sådan fortutbildning, landstingets måltidsvärdar ska t ex kunna servera m.m på avdelningen men behöver också kunna arbeta i kök. Personal i butikernas manuella diskar ska möta kunderna på rätt sätt. Hur kompetensutvecklar vi befintlig kökspersonal? Många som idag arbetar inom storkök och restaurang saknar formell utbildning, men har kanske lång erfarenhet. Här behövs fortbildning som ger nationell kompetens och riktiga gymnasiebetyg, till nytta för arbetsgivaren men också för den enskilde som därigenom ökar sin rörlighet på arbetsmarknaden. Det finns också behov av grundutbildning i livsmedelshygien m.m. för personal i kök/restaurang osv. Kanske någon form av certifiering, jmf Italiens pizzaskolor? Hur kan vi erbjuda relevanta påbyggnadsutbildningar? Det finns behov av påbyggnadsutbildning inom olika delar. I primärledet efterlyser man bl.a. Påbyggnadsutbildningar i ekonomi, ledarskap, maskin osv jämför tidigare utbildningar till driftledare, maskinskötare, lantmästare o dy. Huvuddelen av dessa utbildningar bedöms ligga på eftergymnasial nivå och därmed kvalificera för Yrkeshögskoleutbildningar. Korta utbildningar för att den som redan har en grundkompetens ska få nischkunskap, t ex att den som redan är mekaniker får nischkunskap om lantbrukets maskiner. Behövs bl a inom områdena teknik, maskin, data. Korta utbildningar (vintertid) som vänder sig till lantbrukare. T ex ledarskap, ekonomi, företagande, marknadsstrategi, offentlig upphandling, export. Gärna på distans eller som ljudbok/ljudutbildning. Inom kök/restaurang behövs påbyggnadsutbildningar om arbetsledning. Påbyggnadsutbildningar kan antingen organiseras som Yrkeshögskoleutbildningar eller som uppdragsutbildningar. 13

14 Hur kan Linnéuniversitets satsning på livsmedel vidareutvecklas på bästa sätt? Linnéuniversitetet har lång erfarenhet inom utbildning inom livsmedelsområdet. Från och med sommaren 2015 finns en professur i livsmedelsvetenskap. Forskning och utbildning bedrivs också inom flera andra relevanta områden. Branschens aktörer och Linnéuniversitetet bör stimuleras att utveckla ett fördjupat samarbete kring kompetensutveckling inom områden som är ömsesidigt intressant. Forskningsanknuten utbildning och utbildnings- och utvecklingsanknuten forskning bör vara i fokus för en fördjupad samverkan. Försäljning och värdskap Ett långsiktigt arbete med syfte att utveckla branschen måste ha fokus på konsumentens behov och önskemål. Då är försäljning och ett gott värdskap viktigt och nödvändigt. Detta gäller landstingets måltidsvärdar och personal i butik och restaurang, men också när vi vill locka fler besökare till regionen, vid export eller om regionen vill söka minska beroendet av marknadens största aktörer. Primärproducenterna behöver se sig själva som en del i erbjudandet till kunden och inte bara som råvaruleverantörer. 14

15 Förslag Attraktivitet Branschens och utbildningarnas attraktivitet behöver höjas. Flera av de gymnasieprogram som har koppling till mat har få sökande. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet är mest inriktade mot att arbeta i restaurang, trots att det finns jobb inom t ex storkök och förädlingsindustri. Exempel på åtgärder: - Hållbarhetsdiplomera eleverna. Se separat förslag. - Marknadsför alla matinriktade utbildningar gemensamt. - Stärk och tydliggör utbildningskedjan och möjligheten att läsa vidare efter ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Gör det känt att även de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna kan ge grundläggande behörighet, förutsatt att skolan väljer att erbjuda sådana kurser. - Näringen måste bli bättre på att ta hand om ny-utexaminerade elever. Bilda branschråd mat Kalmar län för kompetensförsörjning Samverkan och mötesplatser där branschen möter utbildningsaktörer är viktigt för de många småskaliga kontakterna. Inom ramen för trästrategi Småland har ett särskilt branschråd bildats av aktörer från branschen, med stöd av Arbetsförmedling och Regionförbund. Ett motsvarande branschråd kan med fördel bildas för mat i Kalmar län. Exempel på aktiviteter kan vara att mer i detalj beskriva framtida kompetensbehov samt att arrangera aktiviteter för olika målgrupper - exempelvis fortbildning av yrkeslärare på gymnasieskolan. Utveckla ett mat-college Livsmedelskedjans gymnasieprogram behöver breddas, för ökad kvalitet och attraktivitet. På senare tid har man utvecklat college-konceptet inom olika områden, t ex teknikcollege eller vård- och omsorgscollege. Begreppet college är ett kvalitets- och certifieringssystem för ffa gymnasiet, byggt på ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare och med en extern examinator. Kalmar län skulle kunna bli först i landet med att utveckla ett mat-college. Hela utbildningskedjan från gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesvuxenutbildning på komvux och YH-utbildningar kan omfattas. Förslagen att bilda både Mat-college och branschråd mat Kalmar län tar ut varandra. Det är tveksamt att göra båda delar. Ett förslag kan vara att bilda ett branschråd för kompetensförsörjning som ett första steg på vägen mot ett mat-college Kalmar län. Också många andra samarbetsfrågor skulle kunna rymmas inom ramen för ett sådant branschråd för kompetensförsörjning. Yrkesvux och validering för storkök Det finns ett stort behov av utbildade medarbetare för att arbeta i storköksmiljöer. Många söker sig till och rekryteras utan formell utbildning men där de lärs upp på arbetsplatsen men där det också finns stort behov av fortbildning. Inom ramen för yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning eller som arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen kan validering och fortbildning utvecklas. Hur detta kan organiseras konkret bör diskuteras med rektorer för kommunal vuxenutbildning och med Arbetsförmedlingen. Ett exempel på en pågående åtgärd är att Västerviks kommun och Arbetsförmedlingen nyligen påbörjat ett samarbete för att validera måltidsbiträden till kockar. Viktigt att det blir en långsiktig finansieringslösning, även om den nationella finansieringen av Yrkesvux nu är på väg att fasas ut. 15

16 Utbilda för storkök och specialkost Restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktas idag till stor del mot att utbilda för att arbeta i restaurangbranschen och servering tallrik för tallrik. Offentlig sektor efterlyser gymnasieutbildade kockar med inriktning mot storhushåll, matlagning i storkök, specialkost m.m. Hållbarhetsdiplomera eleverna Ett tydligare hållbarhetsfokus kan vara ett sätt att bli attraktivare bland unga. Det finns en tydlig trend om att mat ska vara mer än mat och att konsumenten vill ha mervärden i form av rättvisemärkning, ekologiskt osv. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet får idag ett diplom som visar att de läst Ansvarsfull alkoholservering. Vi skulle kunna göra en liknande, gemensam, hållbarhetsdiplomering (miljö, hållbarhet, matsvinn osv). Detta skulle ge eleverna ett mervärde, eftersom kursplanerna idag inte inkluderar hållbarhetsfrågorna speciellt tydligt. Yrkeshögskoleutbildning - YH Det finns stort behov av kvalificerad eftergymnasial utbildning inom alla led i förädling av mat från jord till bord. Yrkeshögskoleutbildning är en utbildningsform och nivå som passar väl in i branschstrukturen för mat från primärledet via förädling och försäljning och tillredning. De olika behoven mer i detalj bör utvecklas inom ramen för ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att starta YH-utbildning. Det vi ser inom ramen för detta arbete är behov av YH-utbildning För primärledet som handlar om arbetsledning, ekonomistyrning, driftsfrågor mm. Inom området förädling finns behov för arbetsledning, utveckling/förädling av produkter. Inom försäljningsledet är bedömningen att det finns behov för arbetsledning, produktkännedom, ursprung och kvalitet. Lämpliga och intresserade huvudmän för YH-utbildning bör ges stöd för att utveckla väl genomarbetad ansökningar och där ledningsgrupper för utbildningarna etableras i enlighet med kraven för YH-utbildning. YH-utbildningar för primärledet bör Hushållningssällskapet vara huvudman för men det är viktigt att övriga aktörer ger sitt fulla stöd till utveckling och genomförande av utbildningar. Ölands Gymnasium, som är en del av Kalmarsunds Gymnasieförbund, är huvudman för en YHutbildning Arbetsledning kök. Tyvärr har utbildningen inte startats på grund av för få sökanden. Ölands Gymnasium bör ges fortsatt stöd att utveckla och marknadsföra utbildningen. Övriga aktörer uppmanas ge sitt stöd i detta arbete. Ansök till socialfonden och landsbygdsprogrammet om kompetensutvecklingsprojekt för företagare, redan anställda och arbetssökande Europeiska Socialfonden Småland och Öarna kan ge stöd till kompetensutveckling av redan anställda och arbetssökande. En eller flera ansökningar till ESF/Landsbygdsprogrammet bör därför utformas under temat Mat från Kalmar län. Gemensam ansökan från ett antal arbetsgivare som kan samordnas regionalt av lämplig aktör. Hållbarhet och transparens en nyckelfaktor framåt. Steg ett är ökad kunskap. Ett projekt bör fokusera på hela värdekedjan. Exempel på utbildningsbehov som identifierats i denna studie: Vinterkurser till lantbrukare. En del lokala leverantörer har svårt att leva upp till butikernas och restaurangernas kvalitetskrav när det gäller att uppfylla livsmedelslagens krav (egenkontroll, EAN, innehållsförteckning, förpackning osv). Ett utbildningsbehov? Samarbete med tillsynsmyndigheterna? Grundutbildning till nyanställda i livsmedelsindustrin. 16

17 Grundutbildning restaurang certifiering för hygien befintlig personal och/eller arbetssökande Nischkunskaper tex ekologiska produkter, närproducerat. Även om livsmedelsbranschen har flera delnäringar med speciella förutsättningar är de grundläggande villkoren desamma som i andra näringar. Branschen präglas, i likhet med besöksnäringen av ett stort antal mini- och mikroföretag. I en sådan miljö finns ofta ett lågt kunnande inom t ex affärsmannaskap, entreprenörsskap och IT. För några år sedan genomförde regionförbundet ett kompetensutvecklingsprojekt inom just dessa områden riktat mot besöksnäringen. Projektet, som medfinaniserades av Europeiska Socialfonden, innebar att ett stort antal små företag på kort tid, i samverkan med varandra, kunde höja sin kompetens inom just dessa områden. LRF har flera liknande initiativ. Linnéuniversitetet Förutom utbildning och forskning inom livsmedelsområdet har LNU en profil med entreprenörskap. Vi bedömer att det finns ett behov av kunskap kring entreprenörskap inom mat och livsmedelsområdet. LNU utvecklar kurser i entreprenörskap som ska erbjudas på kvartsfart från En lämplig kombination kan vara att integrera entreprenörskap och utbildning i myndighetskrav på livsmedelshantering. Integration av nyanlända Nu kommer många nyanlända från orosområden i andra länder till Sverige och Kalmar län. De är en stor resurs där många av dem har en bakgrund inom jordbruk, livsmedel och mathantverk. Här är samarbetet med Arbetsförmedlingen viktig. Ett exempel på en redan pågående åtgärd inom detta område är att Hushållningssällskapet under våren 2015 startar en utbildning i lantbruk, djur och trädgård för nysvenskar. Detta är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen. För att de nyanlända ska komma in i arbetslivet krävs också kunskaper i svenska språket som gör att de kan dra nytta av sin grundkunskap om mat från sina hemländer. En inventering bör göras om intresset hos nyanlända att arbeta inom mat-området och därefter bör projekt utvecklas där arbetsliv och utbildningsanordnare involveras. Kontakt Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län e-post: carolina.gunnarsson@rfkl.se Tel:

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Måltid Sverige. Möte ägargrupp

Måltid Sverige. Möte ägargrupp Måltid Sverige Möte ägargrupp 170116 Dagordning Välkomna Föregående protokoll Verksamhetsplan Forskning och innovation (Vi börjar med denna punkt kl 10.00!) Kompetensförsörjning Aktiviteter i VGR, Halland

Läs mer

Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende

Läs mer

Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97)

Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97) BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lejla Gros 2016-02-12 Dnr: RUN 2015-585 Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97) Bakgrund Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande

Läs mer

Senast uppdaterad 2015-05-12/cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län

Senast uppdaterad 2015-05-12/cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län Senast uppdaterad 2015-05-12/cg Växande värde UTKAST Livsmedelsstrategi för Kalmar län Innehåll Förord?... 3 Inledning... 3 Analys... 4 Mål och framgångsfaktorer... 5 Strategier... 7 Åtgärder (regional

Läs mer

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick 3 februari 2017 Innehåll Kort om VO-College Utvecklingsresan Eventuellt ESF-projekt Frågor, synpunkter och medskick Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livsmedelsbranschen där man arbetar nära kunderna med

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

Regionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län

Regionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län Regionalt kompetenskansli 26 april 2016 Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län TEMA Kompetensplattform 2.0 hur går vi vidare? Omvärdsbevakning

Läs mer

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3 Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 2020 i Stockholm - Inriktning för 2018 Reviderat avsnitt i kapitel 3 BESLUTAD AV STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET I STOCKHOLMS LÄN 16 JUNI 2017 Det övergripande

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Utbildning i Sverige, dag 2

Utbildning i Sverige, dag 2 Utbildning i Sverige, dag 2 Etablering När man inte varit i Sverige så länge. Steg 1: SFI och Sensus Yrkesliv SFI Sensus- Yrkesliv Praktik Efter Sensus? Steg 2: Arbete och studier (olika vägar) Förberedande

Läs mer

Arbetsmarknads- och Näringslivsdagarna 2018

Arbetsmarknads- och Näringslivsdagarna 2018 Arbetsmarknads- och Näringslivsdagarna 2018 B) Vuxenutbildning för etablering på arbetsmarknaden och kompetensförsörjning 15 mars Uppsala Kristina.cunningham@skl.se Utmaningar i samhället VUXEN- UTBILDNING

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 2017-09-25 1 FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 2 Befolkning Åldersfördelning i befolkningen år 2015 Utbildning Utbildningsnivå i befolkningen, Gotland,

Läs mer

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Många har svårt att få jobb Uppsala är på många sätt en bra kommun att leva i. Men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Flest anställda finns inom slutledet (Detaljhandel livsmedel respektive Restauranger) och näst mest anställda finns inom Livsmedelstillverkning.

Flest anställda finns inom slutledet (Detaljhandel livsmedel respektive Restauranger) och näst mest anställda finns inom Livsmedelstillverkning. December 2014 Detta är ett urval av bilder som tagits fram av Bisnode, på uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län. Bilderna utgör ett av flera underlag i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för

Läs mer

Välja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015

Välja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Yrkesintroduktion. Preparandutbildning för behörighet till nationella gymnasieprogram. Individuellt alternativ. Språkintroduktion

Yrkesintroduktion. Preparandutbildning för behörighet till nationella gymnasieprogram. Individuellt alternativ. Språkintroduktion Yrkesintroduktion Preparandutbildning för behörighet till nationella gymnasieprogram Programmet vänder sig till dig som är studiemotiverad men inte har fått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Högbodagarna 25 oktober 2018 Marianne Andrén Kompetensstrateg, Region Gävleborg Avd. Arbetsmarknad och kompetens Definition

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg

Läs mer

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 februari 2017

Läs mer

BAKGRUND TILL PROJEKT

BAKGRUND TILL PROJEKT Presenation SFP BAKGRUND TILL PROJEKT Varför ett projekt om kompetensmatchning inom besöksnäringen? Kraftig tillväxt och utvecklingsmöjligheter i besöksnäring och regionen Krav och efterfrågan av gäster

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen Lägesbeskrivning Elin Landell Kanslichef Vad är validering? en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Ljusdal Ovanåker Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Ockelbo Hofors Gävle Företagsringen har i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Bollnäs-Ovanåker att genomföra en förstudie kring framtida kompetensbehov. Vi

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

College Väst. Teknikcollege. Halland

College Väst. Teknikcollege. Halland College Väst Teknikcollege Vård- och omsorgscollege Livsmedel och gröna näringar GR Halland College Väst film Vad är college? College - kompetensförsörjning Koncept som ägs av arbetslivet Kvalitetssäkrade

Läs mer

Vägen in i arbetslivet

Vägen in i arbetslivet Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september Processen Kartläggning av aktörer/etablerade samverkansformer/branscher/utbildningsanordnare Dialog, april juni Dialogmötena i syfte att diskutera vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Datum Dnr 2018-03-13 18 030 Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Sammanfattning I villkorsbeslutet för 2018 erbjuder Näringsdepartementet regionalt utvecklingsansvarig

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan David Lundgren Nationell samordnare validering Innehåll Presentation av MYH och Yrkeshögskolan Bedriva YH-utbildning Ansökan och bedömningsarbete Flera uppdrag inom MYH Validering,

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Valideringscentrum Gävleborg

Valideringscentrum Gävleborg Valideringscentrum Gävleborg Samordnar och stödjer utvecklingen av ett hållbart, strukturerat och långsiktigt regionalt valideringsarbete Marianne Andrén Samordnare, sakkunnig Valideringscentrum Gävleborg

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Strategi för näringslivssamverkan

Strategi för näringslivssamverkan Strategi för näringslivssamverkan Arbetsmarknadsnämnden stockholm.se November 2016 Dnr AMN 2016-0365-01.01 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Övergripande mål... 5 3 Utgångspunkter... 5 3.1 Omvärldsbevakning...

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Yrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad

Yrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad UT BILDNINGSP OLIT IK 2015 Foto: Lars Forsstedt Yrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad Yrkesutbildning för bättre matchning på svensk arbetsmarknad Sverige behöver en bättre matchning

Läs mer

Mål/handlingsplan VO-College Värmland under certifieringsperioden 1 juli juni 2021

Mål/handlingsplan VO-College Värmland under certifieringsperioden 1 juli juni 2021 Mål/handlingsplan VO-College Värmland under certifieringsperioden 1 juli 2016 30 juni 2021 KRITERIE 1 a. Vård- och omsorgs college Öka attraktionskraften för branschen och utbildningar inom vård och omsorg

Läs mer

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 2016-08-10 1 Kontakt: therese.kullaker@gotland.se FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad Gotlands Byggmästareförening 2 Befolkning Åldersfördelning i befolkningen

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

örighet och särskild behörighet genom tillval.

örighet och särskild behörighet genom tillval. örighet och särskild behörighet genom tillval. Utbildningskatalog 2013-2014 Hästskötare Djurskötare - lantbruksdjur Djurskötare - djurparksdjur Arbete med hundar Djurvårdare - djursjukvård Djurvårdare

Läs mer

STRATEGI FÖR FRAMTIDENS YRKESUTBILDNING

STRATEGI FÖR FRAMTIDENS YRKESUTBILDNING STRATEGI FÖR FRAMTIDENS YRKESUTBILDNING INVESTERA I YRKESUTBILDNING OCH BÄTTRE MATCHNING PÅ ARBETSMARKNADEN Yrkesutbildningarnas betydelse för Sveriges framtid kan inte överskattas. Samtidigt som 400 000

Läs mer

VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018

VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018 VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys 5 september 2018 Vad är Regionala matchningsindikatorer? Katja Olofsson, SCB Det talas mer och mer om matchning Antal inslag i media 1990 2017

Läs mer

Plan för näringsliv och arbete

Plan för näringsliv och arbete Plan för näringsliv och arbete 2017-2018 Så skapar vi förutsättningar för fler jobb Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner. En av utmaningarna Fler jobb,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar

Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar 1(6) 2014-03-04 Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar Bakgrund Vilka skolor äger Region Halland? Region Halland äger och driver fyra skolor, varav två är naturbruksgymnasierna

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november

Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november Utkast/Version Sida ANTECKNINGAR 1 (5) 2017-11-19 Projektgruppen för RMI Fördjupad analys Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november Den 9 november 2017

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Vård och Omsorgscollege Uppsala län Gemensam plattform för att säkra kompetensbehovet inom Vård och Omsorg Samverkan ger bättre framtidsplanering I Uppsala län har vi tydliga och gemensamma

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer