Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Gastronomisk kock Ansvarig utbildningsanordnare: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Omfattning, poäng: 125 Studieort: Borgholm Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: {uppgift saknas} Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Gastronomisk kock Ansvarig utbildningsanordnare Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Besöksadress Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (15)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger ingen examen Examensbenämning Utbildningen ger ingen examen Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Kock Dietkock Köksmästare Köksföreståndare Kökschef Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Avancerad matlagning och gastronomisk restaurangkultur utifrån nationella och internationella trender och efterfrågan. De goda råvarornas betydelse och råvarans väg från jord till bord utifrån ett kvalitativt och verksamhetsintegrerat synsätt på mat och matupplevelser Kundefterfrågan och marknadssegmentet för olika restauranger och matupplevelser Trender, traditioner och dieter inom olika inriktningar och mattraditioner samt fördjupade kunskaper inom specialkostområdet. Erforderliga regelverk, lagar och avtal som är gällande för arbetet med livsmedel Sida 2 (15)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Arbeta utifrån gedigen kunskap och intresse med gastronomisk matlagning inom privat eller offentlig verksamhet Skapa ett sammanhang mellan råvara, tillagning och måltidsupplevelse Tillämpa metoder för tillagning av mat på ett näringsrikt och kostnadseffektivt sätt. Kunna använda råvaror och kombinationer av mat från internationella kökets trender Kreativt kombinera mat och dryck i menysättning Anpassa menyer till lokala traditioner och använda lokalt producerade livsmedel med tanke på miljön och långsiktigt hållbar utveckling Planera och organisera inköp och varuflöde på ett kostnadseffektivt sätt Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Självständigt och i grupp utveckla gastronomi med ekologisk inriktning Förnya matupplevelsen utifrån säsongens råvaror Bidra till arbetsplatsens affärsmässighet genom meny-ekonomi Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Drivet affärsmannaskap med restaurangkalky Gastronomisk matlagning - fördjupning inom Lärande i arbetslivet 25 Livsmedelshygien, regelverk, certifieringa... 5 Måltidens betydelse - trender och sammanha Råvaran från jord till bord och ekologisk... 5 Råvarans och vinets smak / Mat & dryck i k Specialkost 5 Summa: 125 Sida 3 (15)

5 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 8 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Drivet affärsmannaskap med restaurangkalkylering Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger kunskaper inom företagsekonomi avseende restaurangverksamhet; budget, inköp, logistik, personalkostnader/bemanning, menyekonomi, mm. I kursen utgår vi ifrån en praktisk restaurangsituation. Syftet är att ge de studerande verktyg och förståelse för en helhetssyn mellan gastronomi, arbetsorganisation och ekonomi. Kursens namn: Gastronomisk matlagning - fördjupning inom kall- och varmkök Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 55 Beskrivning: Kursen ger teoretiska och praktiska matlagningskunskaper på avancerad nivå inom såväl varmkök som kallkök. Undervisningen ger en utvidgad och fördjupad kunskapsbas av traditionella och moderna matlagningsmetoder. Vidare öka förmåga att tillämpa näringslära för god hälsa genom aktivt val av råvaror, tillagning och menyer. Det innebär att åstadkomma det bästa av råvaran och användandet av olika tillagningsmetoder och mathantverkstraditioner samt att finna sin egna personliga stil. Kursen fokuserar på måltidens komposition där menyn ska ge gästen rätt signaler om måltiden och vara inbjudande. Särskilt fokus läggs vid måltidens gestaltning, med miljö, mat, dryck, osv. FAMM-konceptet från Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan används. Utifrån kursens olika moment ska den studerande få en färdighet att såväl skapa en gastronomisk upplevelse som att göra detta genom en flödesoptimering och god logistik i köket med avseende på råvaran, svinnet, ekonomi och kundnöjdhet Kursens namn: Lärande i arbetslivet Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Syftet med kursen är att de studerande ska få tillämpa och utveckla sitt yrkeskunnande genom att delta i dagligt arbete på en arbetsplats inom branschen. Teori och praktik ska mötas och integreras till en allt större kompetens. I mötet med erfarna yrkesutövare ska den studerande få goda förebilder och ett utvecklande handledarskap. Målet för kursen är att de studerande ska skaffa sig en god överblick över alla på arbetsplatsen förekommande arbetsuppgifter samt själv ha Sida 4 (15)

6 uppnått en god handhavandenivå vad gäller det dagliga arbetet inom sin yrkesinriktning. Kursens namn: Livsmedelshygien, regelverk, certifieringar, HACCP Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 5 Beskrivning: Kursen ger en fördjupad kunskap om de lagar och regelverk som omgärdar och styr livsmedelshantering och restaurangverksamhet samt frågor avseende certifieringar och systematiskt kvalitetsarbete, bl.a. genom HACCP. Kursens namn: Måltidens betydelse - trender och sammanhang Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger en internationell utblick inom de senaste trenderna av gastronomi. Samtidigt betonas genuina värden och matkultur utifrån lokala och regionala aspekter. Deltagarna ges kunskap att utveckla förutsättningarna så att matens sammanhang synliggörs, bl.a. genom menyutformning, måltidens gestaltning, storytelling och värdskap. Kursens namn: Råvaran från jord till bord och ekologisk odling Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 5 Beskrivning: Kursen utgår från råvarans betydelse för all matlagning. Särskilt fokus läggs på den ekologiska och säsongsanpassade råvaran, från odling till färdig maträtt. En förståelse skapas kring hållbara värden avseende produktion, transport och konsumtion. Kursen sker i samarbete med Capellagården inom deras odlingar och kompetensområde. Kursens namn: Råvarans och vinets smak / Mat & dryck i kombination Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger fördjupade kunskaper om måltiden som helhetsupplevelse utifrån kombinationen av mat och dryck. Den studerande övar professionellt på upplevelsen av smaker och olika synsätt på kombinationer; harmoni, komplementär och disharmoni. Särskild vikt läggs vid olika målgruppers smakupplevelser utifrån ålder, kultur och måltidens sammanhang. Sensorisk analys används för att stärka den studerandes färdigheter utifrån olika teman. Menykomponering och rådgivning är viktiga uppgifter att utveckla inom kursen. Ambitionen är att måltidsupplevelsen erbjuder upptäckarglädje och att maträtter utvecklas samt att smakupplevelsen ökar. Kursens namn: Specialkost Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 5 Beskrivning: Kursen ger en teoretisk genomgång av specialkoster samt praktiska moment för att säkerställa en riktig och hälsofrämjande hantering av råvaror, tillagning och sammanhang. Kursen ger även kunskaper om hur olika livsmedel och råvaror samt deras näringsinnehåll, kemiska uppbyggnad och funktion i kroppen utifrån olika Sida 5 (15)

7 människors behov och förutsättningar med allergi- och specialkoster. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Den studerande kan tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning eller arbetserfarenhet, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen/kursen. Detta gäller såväl för hel kurs, som för del av kurs, inklusive LIA. Utöver dokumentation av ovanstående, bör i särskilda fall även annan identifiering och dokumentation av reell kompetens, göras. Inom detta ges stöd av Studie- och yrkesvägledaren. Ledningsgruppen för utbildningen prövar alla frågor om tillgodoräknande. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Studerande med särskilda behov av yrkessvenska och kommunikativ färdighet ges stöd genom skolans SFI-verksamhet. Detta har även genomförts vid andra yrkesutbildningar inom skolenheten, bl.a. undersköterskeutbildningen. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 6 (15)

8 Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Genomgått restaurang- och livsmedelsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, livsmedelsprogrammet eller motsvarande utbildningar på t ex vuxenutbildning, Lernia, högskolor, folkhögskolor eller annan likvärdig utbildningsanordnare. Minst betyg Godkänt. Eller Genom dokumenterad yrkeserfarenhet eller via praktik införskaffad baskunskap för matlagning, minst totalt 1 år, på företag inom restaurang-, hotell- eller livsmedelsbranschen. Särskilda förkunskaper - motivering Utbildningen är en vidareutbildning för den som redan har grundläggande utbildning eller erfarenhet av restaurangsnäring eller näraliggande områden. En kunskap om mat och gastronomi innebär att den studerande kan tillgodogöra sig utbildningen och erhålla en progression i de färdigheter och kompetenser som utbildningen syftar till. Det innebär särskilt fokus på hantverkmässighet, avancerad matlagning och utveckling inom matområdet. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen I samband med ansökan till utbildningen bifogar den studerande betyg eller intyg utifrån behörighetsreglerna. Dessa mottagningsregistreras och diareförs enligt praxis. När ansökningstiden gått ut så sammanställs en lista med ansökarnas namn, kontaktuppgifter och behörigheter. Ytterligare meriter som kan ha betydelse för behörighet eller om den ansökandes kvalitet för yrkesrollsutveckling tas även med. Utbildningsledaren gör utifrån denna lista ett förslag till antagning. Den studerande kan tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning eller arbetserfarenhet, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen/kursen. Detta gäller såväl för hel kurs, som för del av kurs, inklusive LIA. Utöver dokumentation av ovanstående, bör i särskilda fall även annan identifiering och dokumentation av reell kompetens, göras. Inom detta ges stöd av Studie- och yrkesvägledaren. Ledningsgruppen för utbildningen prövar alla frågor om tillgodoräknande. Ledningsgruppen sammankallas och får del av utbildningsledarens förslag. Utifrån branschens behov och kvalitetskriterier gör gruppen ett nytt reviderat förslag eller går vidare med utbildningsledarens förslag och beslutar om antagning. Beslutet nedtecknas i protokoll för Ledningsgruppen. Antagning sker till de antal platser som utbildningen erbjuder. En reservlista upprättas på sökanden som inte erbjuds plats i första urvalet. Dessa kan komma i fråga om antagna avböjer erbjudandet om utbildning eller att avbrott sker i början av utbildningen. Brev sänds till / kontakt tas med de antagna till utbildningen. Detta dokumenteras Sida 7 (15)

9 Reell kompetens Med reell kompetens menas en persons samlade kompetens oavsett hur den införskaffats. För att göra det möjligt att bedöma om den sökandes egna uppgifter gällande tillräckliga baskunskaper låter vi som utbildningsanordnare sökande som ej har dokumenterad behörighet genomgå ett praktiskt och ett teoretiskt prov i grundläggande restaurangmatlagning. Provet skapas, genomförs och betygsätts av en av ledningsgruppen utsedd branschkunnig person. Provet innebär ett teoretiskt och ett praktiskt prov som är skapat av en av ledningsgruppen utsedd person från branschen Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Tidigare utbildning Tidigare genomgången utbildning enligt krav på särskilda förkunskaper, t.ex. restaurang och livsmedelsprogram, hotell- och restaurangprogram eller annan likvärdig utbildning, beaktas som behörighetsgivande för antagning. Utifrån denna behörighet sker intervjuer för fastställande av rangordning för antagning. Yrkeserfarenhet Tidigare erfarenhet enligt krav på särskilda förkunskaper, t.ex. arbete inom restaurangverksamhet eller annan likvärdig erfarenhet, beaktas som behörighetsgivande för antagning. Utifrån denna behörighet sker intervjuer för fastställande av rangordning för antagning. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Antagningsförfarandet består av intervjuer för samtliga som ansetts behöriga genom utbildning eller annan likvärdig erfarenhet. De sökande intervjuas av ett rekryteringsteam från utbildningsanordnaren, vilket vanligtvis består av utbildningsledaren, en erfaren företrädare från branschen samt när tillfälle ges studeranderepresentanter från pågående utbildning. Syftet är att hitta personer med rätt förutsättningar och motivation för att bli duktiga kockar i den krävande gastronomiska branschen. Kriterier som bedöms vid intervjun är vilja att arbeta i team, kommunikationsförmåga, flexibilitet, kreativitet, motivation samt intresse för livsmedel, miljö och hälsa. I nära anslutning till intervjuerna sammanställs en bedömning där de som träffat de sökande poängsätter sina synpunkter på en 10-gradig skala utifrån de sökandes teoretiska och praktiska erfarenheter. Beslut om antagning fattas av ledningsgruppen när utbildningsanordnaren sammanställt resultatet av intervjuerna. Sida 8 (15)

10 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: {Uppgift saknas} Organisationsnamn: Capellagården Förnamn: Bodil Efternamn: Anjar Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: Arrangör av Råvaran från jord till bord Dotterbolag: Nej Upphandlad Ja Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen utgår från ett synsätt och upplägg som karaktäriseras av att lärandet ska utgå ifrån en verklighetsanknuten kontext och bygga på kommunikativa grunder. Det innebär att lärande och utvecklande av kompetens sker i möten och dialog mellan studerande, lärare/föreläsare, branschföreträdare och handledare. Kunskaper och färdigheter ska utvecklas mot angivna mål genom att teori och praktik integreras samt att den studerande tränas i att reflektera kring sin egen lärprocess utifrån framtida yrkesroll. En entreprenöriell grundsyn genomsyrar utformning och upplägg. Utbildningens skol/platsförlagda del är uppbyggd i block där olika kursintegrerade branschanknutna arbets- och läruppgifter ingår. Dessa beskrivs utifrån de olika kursernas mål att uppnå och kräver såväl teoretisk kunskap som praktisk genomförarkompetens. Runt dessa arbetsuppgifter anordnas föreläsningar, fallstudier, teoripass, seminarier, diskussioner, undervisning, handledartid och studiebesök. Under utbildningens gång ökar kraven på eget ansvar, nytänkande och kreativitet samt branschkontakter för erhållande av yrkeskompetens. Ambitionen är såväl genom denna progression att skapa förutsättningar för en yrkesverksamhet som att som att säkerställa den studerandes egna innovativa och självförnyande förmåga. Yrkesrollen och dess kompetenskrav lär ändras utifrån branschens utveckling, vilket gör denna lärandekompetens angelägen. Block I omfattar 70 p fördelade under perioden september t.o.m.december enligt följande: Gastronomisk matlagning 40 p Livsmedelshygien/regelverk, 5 p Specialkost, 5 p Råvaran från jord till bord 5 p LIA, 20 p De övergripande målen för block 1 är att de studerande ska ha uppnått: - En god förståelse för villkoren att arbeta med med avacerad matlagning - En god överblick över råvarorna lokalt, regionalt och nationellt - Goda kunskaper kring de regelverk som omgärdar och styr verksamheten - En god användarkompetens inom specialkost - En god förståelse och trygghet i yrkets utformning i ett praktiskt branschsammanhang - Ett fördjupat praktiskt yrkeskunnande Sida 9 (15)

11 Block 2 omfattar 55 poäng under perioden januari t.o.m. april enligt följande: Gastronomisk matlagning, forts. 15 p Drivet affärsmannaskap och restaurangkalkylering, 10 p Råvarans- och vinets smak - Mat och dryck i kombination 10 p Måltidens betydelse - trender och sammanhang 10 p LIA, 5 p De övergripande målen för block 2 är att de studerande ska ha uppnått: - En god förståelse för hur kombination av mat och dryck ger en helhetsupplevelse för gästen - En god förståelse för hur man kombinerar goda råvaror med skicklighet i matlagning för att uppnå ett gott kundmöte och menyskapande - Ett fördjupat praktiskt yrkeskunnande i rollen som gastronomisk kock Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Utbildningen inleds med en introduktion där följande moment ingår: Lära känna varandra aktiviteter där studerande, lärande, utbildningsledare, branschföreträdare, ledningsgrupp och LIA-företag får möjlighet att presentera sig för varandra och diskutera arbetslivets del i utbildningen samt arbetsmarknadens struktur och förutsättningar inom aktuellt utbildningsområde. YH-utbildning som skolform, ledningsgrupp, utbildningsmål, kursmål, studieupplägg, inflytandefrågor, bedömning och betygsättning, kunskapskontroll samt examination genomlyses. Studiebesök genomförs Studieteknik Praktiska frågor kring datakonto, e-post, studiestöd, schema, bibliotek, studievägledningsfunktionen. Särskilt stöd till de studerande ges även kontinuerligt genom specialpedagog, mentorskap och studie- och yrkesvägledare, kring studieteknik, studiesociala frågor och vägval för framtida yrkesverksamhet. Utbildningen generellt erbjuder en liten, nära och stödjande studiemiljö. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Utbildningen drivs i nära samarbete med branschen och är genom det verklighetsförankrad och som därmed ger den studerande möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper till praktik tredan under pågående utbildning. Utöver detta sker ett strukturerat och systematiskt arbete för att kontinuerligt säkerställa det arbetslivsanknutna lärandet: Mentorskap Varje studerande ges en mentor som stöd och inspiration. Mentorn kommer från ett företag eller organisation utifrån den studerandes studieinriktning. Nätverk Inom utbildningen, och inte minst efter densamma, finns ett etablerat nätverk med kontaktpersoner inom företag och organisationer för arbetsrelaterade frågor eller fortsatt karriärutveckling. Denna lista på personer kommer sannolikt fungera som "dörröppnare" även i ett längre perspektiv. Kulinariska Akademin Utbildningen genomförs inom Kulinariska Akademin som är ett partssammansatt forum för Sida 10 (15)

12 utbildning, utveckling och inspiration. Inom Akademin sker ständiga utvecklingsorienterade aktiviteter, som vänder sig såväl till företag och offentliga aktörer som en intresserad allmänhet. Den miljö med branschutbildning och de workshop som erbjuds branschens företag erbjuds även de studerande. Verklighetsbaserade case Inom utbildningen sker många moment medelst "case" för att erbjuda de studerande verklighetsbaserade övningar och inspirera för framtida utmaningar. Dessa är oftast hämtade direkt från branschens aktörer i närområdet Studiebesök, omvärldsbevakning Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Inför LIA-perioden erhåller de studerande en lista över de LIA-platser utbildningsanordnaren försäkrat sig om. Detta sker i samband med att en s.k. branschdag anordnas på skolan där samtliga LIA-företag finns representerade. Syftet är att företagen och de studerande ska ges möjlighet att presentera sig för varandra så att tidiga kontakter knyts. Inom utbildningen används branschföretagen, oftast LIA-företagen, som exempel och "case". Detta innebär att de studerandes förförståelse av det specifika företaget redan är initierad. Det gör att starträckan vid introduktionen i LIA-företagets nuvarande situation förkortas. Inför LIA-perioden tar även den studerande kontakt med "sitt" LIA-företag för en kortare briefing av nuläge och förväntade arbetsuppgifter i kommande LIA-period. En uppgift fastställs för respektive studerande att utföra under LIA-perioden. Arbetet inleds före LIA-perioden, bl.a. med problemidentifiering, omvärldsanalys och branschspecifik fördjupning, och genomförs sedan under LIA. Efter LIA-perioden används och redovisas denna uppgift i efterföljande kurser. Genom detta uppnås en hög grad av sammankoppling av praktiska och teoretiska kunskaper. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Utbildningsanordnaren kommer att säkerställa anskaffningen av LIA-platser. Utöver detta ges även de studerande möjlighet att initiera anskaffandet. Vid etablering av kontakt med LIA-företag sker en avsiktsförklaring, enligt upprättad mal, mellan utbildningsanordnaren och berört LIA-företag. I denna avsiktsförklaring framgår respektive parts åtagande och roll som utbildningsgenomförare. Samtliga handledare från LIA-företagen kallas till en obligatorisk handledarutbildning där uppdrag, roll, kursplan, bedömning och betygssättning tas upp. I samband med denna utbildning erhåller varje handledare ett skriftligt material som stödjer och beskriver handledarens roll och uppgift under LIA. Under varje LIA-period håller kursansvarig lärare kontinuerlig kontakt med LIA-företagen. Den studerande får även ett personligt besök av sin lärare. Vid besöket genomförs samtal både med den studerande enskilt, handledaren enskilt och alla tre tillsammans. En avstämning mot kursmål och betygskriterier görs under samtalet såväl som en allmän avstämning gällande trivsel och arbetsmiljö. Ett av utbildningsanordnaren särskilt framtaget dokument utgör underlag för bedömning av måluppfyllelse och fylls i tillsammans under samtalet. Detta skrivs på av alla tre parter som får varsin kopia. Eventuella identifierade problemområden följs upp av lärare och utbildningsledaren tillsammans och blir föremål för ny utvärdering enligt en tidsplan parterna kommer överens om. Materialet dokumenteras. Sida 11 (15)

13 Metoder för kunskapskontroll Bedömning och betygssättning baseras på: - skriftliga tester - muntliga framföranden - skriftliga rapporter - redovisning av gruppuppgifter - utförandet av praktiska uppgifter - omdömen från LIA Kursansvarig lärare genomför kunskapskontroll utifrån upprättad kursplan och övergripande utbildningsplan. Vid tveksamheter sker samråd med utbildningsledaren och en dialog med övriga lärare. Kunskapskontrollen syfte är, förutom avstämning mot kursmålen, att stimulera och stödja den studerandes kunskaps- och färdighetsutveckling. Detta innebär att särskild hänsyn bör tas till den studerandes inlärningsstilar. Det är också en viktig inflytandefråga för de studerande att få vara med och ha synpunkter på redovisningssätt, arbetsformer och hur kunskapskontrollen går till. Betygskriteriernas utformning kommer att ha vis styrning vid val av kunskapskontroll eftersom kriterierna kommer att fokusera på de studerandes förmåga att applicera sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Betygskriterier och betygskrav Kursplaner med tillhörande betygskriterier framarbetas utifrån Utbildningsplanen av utbildningsanordnaren och involverade lärare inför starten av utbildningen. Särskilt fokus läggs på dessa kriterier utifrån EUs nio nyckelkompetenser. Betygskriterierna tas fram i en bedömningsmatris, så att betygskraven för respektive betygssteg klargörs. Bedömningsmatrisen ska beakta såväl kunskap och kompetenser som färdigheter. Betygskraven ska vara mätbara och klart bedömningsbara av examinerande lärare. Betygskriterier och betygskrav ska vara kommunicerade med de studerande såväl vid utbildningen generella start som vid enskild kursstart. En dialog ska föras kring kriteriernas- och kravens betydelse och exempel ska kunna ges. Kursplaner, betygskriterier och betygskrav ska finnas tillgängliga innan utbildningen startar och under utbildningen, på skolans webb-plattform. Entreprenörskap i utbildningen Restaurangnäringen karaktäriseras generellt av mycket entreprenöriellt tänkande, snabba beslut och kreativa drivkrafter. Branschen är beroende av att finna personal som både har kunskaper och färdigheter att luta sig mot, men som också är problemlösare och som själva hittar vägar. Viktiga redskap är här också självkännedom, egen drivkraft och förmåga att kommunicera. Med utgångspunkt från ovanstående, innehåller utbildningen i ett tidigt skede starka inslag som handlar om psykologi, professionell rollutveckling och konkreta verktyg för planering, organisering och ekonomisering. Detta tränas kontinuerligt under hela utbildningen genom att arbete sker i projektform eller via case-metodik. En uppgift ska genomföras med ett givet mål i sikte men allt med att planera, organisera, hantera, sälja in, argumentera för, förhandla om, hitta nya vägar måste lösas. Sida 12 (15)

14 I det nära samarbetet med arbetslivet finns förebilder i entreprenörskap och innovativt tänkande, bl a gästföreläsningar, besök Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 25 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Kvalitetsarbete 10 tim/vecka per studerande Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsutvecklingssystem. Förbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom delårsrapporter, årsredovisning och enheternas resultatredovisningar. Från och med 2012 har förbundet dessutom ett nytt system- och ledningsstöd - Hypergene - för uppföljning av mål. Inom YH-utbildningen finns följande kvalitetsmål: - Verksamheten ska vara utformad så de studerande ges möjlighet att uppnå maximal måluppfyllelse - Utbildningen ska generera den kompetens arbetslivet efterfrågar - Lagar och förordningar efterlevs på ett rättssäkert sätt - Ett demokratiskt och humanistiskt synsätt alltid genomsyrar verksamheten - Trygghet, jämställdhet och mångfald främjas - En god arbetsmiljö tillhandahålls, såväl ur fysisk som psyko-social aspekt - De studerande upplever att de möts av ett professionellt förhållningssätt och en hög kompetens - De studerande upplever att de har en reell insyn och ett reellt inflytande över utbildningen - De studerande upplever att bedömning och betygsättning är välgrundad, genomlyst och rättvis Inför utbildningens start kommer ledningsgruppen att arbeta fram kvalitetsindikatorer för att bedöma ovanstående mål. Vidare kommer en dialog ske med de studerande vid den inledande introduktionen kring utbildningen mål, kvalitet och uppföljning. Detta underlag kommer sedan att användas av utbildningsanordnaren i det löpande kvalitetsarbetet. En enkät kommer att sättas samman med fokus på ovanstående mål och synsätt. Enkäten kommer att ges till de studerande efter 8-10 veckors studier. Resultatet sammanställs och redovisas för studerandegruppen, lärarlaget samt i ledningsgruppen. Den första mätningen utgör ett avstamp och en utgångspunkt för det kommande förbättringsarbetet. Resultatet analyseras av studerandegruppen, lärarna samt i ledningsgruppen. Ledningsgruppen formulerar sedan tidssatta, konkreta mål för nästkommande kvalitetsundersökning samt vidtar de åtgärder man anser nödvändiga för att nå dessa mål. Utöver detta kommer det finnas en stående punkt på dagordningen vid de återkommande studerandesamråden kring kvalitets- och förbättringsarbete. Studerandesamråden sker en gång i Sida 13 (15)

15 månaden med samtliga studerande och leds av utbildningsledaren. Mötena protokollförs och där åtgärder, tid och ansvar synliggörs. Vid kursavslut sker en uppföljning av den genomförda kursen där brister, framgångar och förbättringsområden identifieras för att få ett systematiskt förbättringsarbete inför nästkommande kurs. Resultatet redovisas studerande, lärare och ledningsgrupp. När hela utbildningen är slutförd görs en avslutande kvalitetsuppföljning genom en enkät till samtliga studerande samt ett antal djupintervjuer ( avskedsintervjuer ) för att finna en kvalitativ återkoppling på utbildningen och studietiden. Utgångspunkten är utbildningens övergripande mål och kvalitetsmål. Intervjuerna genomförs av utbildningsledaren. Resultatet av dessa enkäter och intervjuer redovisas lärare och ledningsgrupp. Ledningsgruppen arbetar efter PDCA-principen (Plan, Do, Check, Act) för ständiga förbättringar. Utifrån resultaten i ovanstående undersökningar analyseras dessa och förslag ges på åtgärder. Dessa åtgärder ges i uppdrag till utbildningsledare som återredovisar till ledningsgruppen. Detta dokumenteras i protokoll Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen sker inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Gymnasieförbundet är ett kommunalförbund bestående av Kalmar, Borgholm, Torsås och Mörbylånga kommuner och bedriver gymnasie- och vuxenutbildningar. Denna YH-utbildning sker vid enheten Ölands Gymnasium och inom ordinarie rektors ansvar. För utbildningen finns en utsedd utbildningsledare som har genomförandeansvar för utbildningen. Vidare finns lärare, dels anställda av Gymnasieförbundet, dels på uppdrag av Förbundet med anställning hos Halltorps Gästgiveri. Utöver dessa kommer utbildare, föreläsare och mentorer finnas från branschen. Verksamheten sker inom den utbildningsplattform som bildats, Kulinariska Akademin. I denna finns även ett övergripande rådgivande organ, Rådet, där organisationer, branschrepresentanter och enskilda aktörer finns representerade. I Rådet redovisas kontinuerligt resultatet av utbildningen. Flera av deltagarna i YH-utbildningen ledningsgrupp finns även med i detta forum. Ambitionen är att Kulinariska Akademin ska genomföra utbildningar, stimulera utveckling och vara en inspirationsmiljö för att gynna det kulinariska- och gastronomiska området. Genom deltagandet av flera aktörer och att dessa frågor ges en regional kontinuitet skapas goda förutsättningar för utveckling. Studerandeinflytande Utbildningen kvalitet formas gemensamt av alla inblandade. Det gör den kontinuerliga och systematiska dialogen viktig. Vid YH-utbildningen finns därför studerandesamråd varje månad, då samtliga studerande och lärare under utbildningsledarens ledning träffas. Dessa möten har syfte att informera, föra dialog samt att ta ställning i frågor avseende utbildningen. Studerandesamrådet tar även beslut inom sin delegation. Varje möte har en agenda som sätt av utbildningsledaren tillsammans med två lärarrepresentanter och två studeranderepresentanter. Dessa utgör ett informellt arbetsutskott mellan studerandesamrådens ordinarie möten. Vid mötena förs minnesanteckningar som finns tillgängliga på utbildningens webbplats. Utöver studerandesamråden, där kvalitetsuppföljning är en fast punkt, sker även studerandeinflytande genom de enkäter som beskrivits ovan. I Ledningsgruppen finns en studeranderepresentant. Denna har som uppgift att på den formella och beslutande arenan lyfta fram de studerandes frågor. Vid Ledningsgruppens möten finns för detta, Sida 14 (15)

16 utöver möjligheten i andra ärenden, på den fasta punkten Studerande och studiesituation på dagordningen. Ledningsgruppens möten protokollförs och finns tillgängliga på utbildningens webbplats. Sida 15 (15)