Miljödatabaser i projektet Innovation for Sustainable Everyday Travel - ISET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljödatabaser i projektet Innovation for Sustainable Everyday Travel - ISET"

Transkript

1 Miljödatabaser i projektet Innovation for Sustainable Everyday Travel - ISET Raul Carlson, eco2win, för Viktoriainstitutet, Göteborg

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Vad är en miljödatabas för vardagsresande? ISETs tre miljödatabaser Test av miljödatabaserna under Travelhack Stark motivation Stabilitet nödvändig Enkelhet nödvändig Viktoriainstitutets miljödatabas för ISET-projektet Varför egenutveckla en miljödatabas Vem utvecklade miljödatabasen? Utvecklingsplan för databasen Praktiska resultat från ISET miljödatabasutveckling Databas Databas Kommentar om resultat av utvecklingsarbetet med miljödatabaserna Diskussion Bilagor

3 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar erfarenheter från att utveckla en miljödatabas för att tillgängliggöra miljödata för innovativa mobilapp-utvecklare för vardagsresande. Arbetet som beskrivs i rapporten har gjorts inom Viktoriainstitutets vardagsreseprojektet ISET (Innovation for Sustainable Everyday Travel). ISET handlade om att genomföra aktionsforskning på skapandet av ett innovationsekosystem. Ekosystemet skulle drivas av den politiska målsättningen om att fördubbla kollektivåkandet till 2020 och vila på stadens mänskliga och tekniska förutsättningar för vardagsresande. Innovationsekosystemet skulle fungera genom att dels marknaden av existerande eller potentiella kollektivresenärer skulle vilja ha eftertraktade och reserelaterade mobilapp-tjänster, och dels genom att alltmer reserelaterad öppna data skulle göras tillgänglig. Just denna rapport handlar endast om att i detta sammanhang tillgängligöra öppna miljödata. I korthet visar erfarenheterna från projektet att det finns en mycket stark utvecklingspotential för öppen miljödata för vardagsresande: 1. Stark motivation finns: Utvecklare är motiverade att utveckla appar för en bättre värld och vill gärna kunna använda miljödata 2. Enkelhet nödvändigt: För att app-utvecklare ska kunna göra appar baserade på miljödata behöver data vara mycket tydligt kopplad till resesituationer 3. Stabilitet nödvändigt: För att app-utvecklare ska vilja lägga ner sin själ och tid i att utforma en idé och en app är det viktigt att de kan lita på att öppna data fortsätter vara tillgängliga 4. Mycket data finns, men de behöver bearbetas: Det finns användbar data för olika typer av fordon, som t.ex. olika bussar, tåg, personbilar, tvåhjuliga fordon och för olika beläggningsgrad, men data är sällan i den form som passar lättanvända mobilappar 5. En del öppna data behöver nyskapas för lokala förhållanden: Det finns dåligt med öppna data för strikt lokala system, som t.ex. spårvägar eller upplysta cykelvägar. ISET har alltså skapat ny kunskap som visar på att öppna miljödata kan få ett stort värde i ett innovationsekosystem för vardagsresande, och att ytterligare utvecklingsarbete efterfrågas. 1. Vad är en miljödatabas för vardagsresande? I en bred mening är en miljödatabas för vardagsresande en samling data om relationen mellan vardagsresandet och dess omgivning, men denna miljödatabas handlar inte om vardagsresandet i sig självt. Figur 1 visar en högnivåmodell för vad en miljödatabas för vardagsresandet handlar om. Längst uppe till vänster i modellen visas själva Vardagsresandet, inom den orange streckade rektangeln. Detta lilla område visar att vardagsresandet normalt handlar om att få ut Nytta och värde ur Vardagsresandets transportsystem. Med Vardagsresandet transportsystem avsas här alla vägar, trottoarer, rulltrappor, tidtabeller, fordon, bränsle- och elförsörjningssystem, som krävs för att transportsystemet ska fungera. Med Nytta och värde menas alla de vardagsresor som personer gör då de utnyttjar systemet som gående, cyklister, personbilister, kollektivresenärer eller i någon annan eller blandad reseform. 3

4 Vardagsresan Nytta och värde Vardagsresans transportsystem Sidoeffekt Resenärer och lokala, regionala och globala intressenter, nu och i framtiden Intresse och prioritering Natur och resurs, hälsa och säkerhet, livskvalitet och utveckling Figur 1 En högnivåmodell för de viktigaste relationerna i en miljödatabas för vardagsresandet. Modellen belyser att själva Vardagsresan (orange streckat område uppe till vänster i modellen) bara innefattar en liten del av allt som vardagsresandet påverkar. Resten av modellen i figur 1 visar de områden som innefattas av en miljödatabas för vardagsresandet. Dessa delar kommer endast att beskrivas översiktligt i det följande, för att konkretisera begreppet miljödatabas i sammanhanget. Innebörden av Vardagsresans transportsystem förklarades ovan. Detta system har både Nytta och värde och Negativ sidoeffekt. Notera att i modellen i figur 1 kopplar Nytta och värde samman Vardagsresandets transportsystem med Resenärer och lokala, regionala och globala intressenter, nu och i framtiden. Det betyder att för att kunna bedöma någon nytta och värde ur transportsystemet behöver man först klargöra vilken intressent som upplever denna nytta eller värde. Exempel på olika nyttor och värden som vardagsresandets transportsystem ger olika intressenter, utöver själva vardagsresandet i sig själv, innefattar bland annat möjligheten att planera en stad så att bostader, industrier, skolor, affärer, avfallshantering etc. kan separeras för än mer effektiva och behagliga städer. Som ytterligare exempel på nyttor och värden från vardagsresandets transportsystem kan nämnas alla de arbetstillfällen som möjliggörs globalt genom tillverkning och underhåll av all nödvändig utrustning och infrastruktur, och även alla de kulturella värden som kan erbjudas människor i en stad genom att de kan resa och träffas privat på fritiden. Ibland inkluderas inte dessa positiva effekter i begreppet miljödatabas, men det är nödvändigt att ta hänsyn till dem för att göra korrekta miljöbedömningar. På samma sätt som positiva nyttor och värden, kopplar Negativ sidoeffekt ihop Vardagsreandets transportsystem med Natur och resurs, hälsa och säkerhet, livskvalitet och utveckling. Exempel på negativa sidoeffekter av vardagsresandets transportsystem är klimatpåverkan från koldioxidutsläpp, hälsoproblem från buller och utsläpp, resursproblem från exploatering av land för vägar och infrastruktur, från uttömmande av olja och gas och från störningar av biodiversitetsystem. Beroende på hur transportsystemen samverkar med omgivningen kan de också utgöra säkerhetsrisker och begränsa såväl livskvalitet som utveckling. 4

5 Notera den koppling som relationen Intresse och prioritering gör i modellen mellan intressentbegreppet Resenärer och lokala, regionala och globala intressenter, nu och i framtiden och miljöbegreppet Natur och resurs, hälsa och säkerhet, livskvalitet och utveckling. Denna relation understryker att inga av dessa frågor om sidoeffekter är objektiv och oberoende, utan att varje fråga och värdering behöver uppmärksammas av någon intressent, och att den behöver hota någon intressents intressen för att den ska prioriteras. Detta är alltså omfattningen av en miljödatabas för vardagsresandet. Alla miljödatabaser är inte lika explicit beskrivna som denna, men alla miljödatabaser kan innefattas i denna beskrivning. Det är mycket vanligt att olika miljödatabaser är otydliga i något eller flera av de avseenden som beskrivs här. Exempelvis är det vanligt att intressenterna glömmer omnämnas, att sidoeffekterna är otydliga, eller att det är otydligt varför och vem som bryr som sidoeffekterna. Det är också lika vanligt att miljödatabaser saknar koppling till den frågeställning de hanterar, alltså detta fall vardagsresan. I detta projekt har vi försökt vara tydliga med dessa frågor. En del av svaret på vad som gör miljödata och miljödatabaser svåra att använda för app-utvecklare, är just denna brist på tydlighet om vad en miljödatabas är och gör. Denna typ av misstag beror inte sällan på ett missförstånd om hur central och samtidigt komplex miljöfrågan är. Miljöfrågan kan anses perifer, eftersom ju ordet och dess frågeställning handlar om just sidoeffekter och andra indirekta frågor. Men miljöfrågan är inte mindre indirekt än ekonomi. Om man inte tar hänsyn till denna fråga när man t.ex. utvecklar ett transportsystem eller tjänster för detta ändamål kommer systemet snart att sluta fungera. Det finns alltid fysiska begränsningar eller intressenter som omöjliggör fortsatt drift av ohållbara system. Miljöfrågan kan också anses banal eftersom alla stöter på miljöfrågan i media, i skolan, i yrkeslivet och till och med i enkla reklammeddelanden. Det är därför lätt att förväxla detta resultat av god pedagogisk ansträngning för att förenkla och förklara med att området i sig självt är enkelt. Miljöfrågan är central och komplex, och därför är också frågan om en miljödatabas för vardagsresandets miljödata central och komplex. 2. ISETs tre miljödatabaser Tre olika miljödatabaser användes under projektet ISET, med tre olika syften, struktur, ägare och idé: Luftkvalitet, Miljöförvaltningen, Göteborg Stad: Göteborgs stad deltog under Travelhack med en öppen datakälla för stadens luftkvalitet, innehållande data som inhämtas från ett antal mätpunkter i staden och som uppdateras en gång i timmen (http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/miljolaget-i-goteborg/luft, Denna databas gjordes öppet tillgänglig under TravelHack Koldioxidutsläpp, CommuteGreener!, powered by Volvo: CommuteGreener! är ett kommersiellt utvecklat system där medborgare i en stad eller anställda vid bolag kan använda en CommuteGreener! app för att följa och mäta koldioxidutsläpp och bränsle- och pengabesparingar genom att ändra sitt beteende mot ett mer medvetet grönt resande. Denna miljödatabas gjordes tillfälligt öppet tillgänglig under TravelHack

6 Miljöpåverkande utsläpp och resursförbrukning, ISET Miljödatabas, Viktoriainstitutet: Det är i huvudsak denna miljödatabas som denna rapport handlar om. ISET miljödatabas skapades särskilt för forskning kring ISETs tillämpningar, alltså för att mäta miljöpåverkan från vardagsresande som understöds av mobilappar, och för att möjliggöra enkel kommunikation av miljödata till både persontransportplanerare och till resenärer. Detaljer om denna databas ges i en bilaga till denna rapport. Denna miljödatabas gjordes tillfälligt öppet tillgänglig under Travelhack Test av miljödatabaserna under Travelhack 2011 De tre miljödatabaserna testades under Travelhack 2011 genom att de var tillgängliga för de tävlande apputvecklarna. Resultat var att ett lag använde CommuteGreener!s miljödatatabas, men inga lag använde någon av de andra databaserna. En intuitiv slutsats man kan råka dra av detta är att utvecklarna inte var särskilt intresserade av, eller särskilt insatta i vad man kan behöva få fram för data ur en miljödatabas, eller att utveckla appar som presenterar miljöinformation för resenärerna. Men intervjuer med några av utvecklarlagen visar på en mycket mer intressant bild Stark motivation Samtliga intervjuade apputvecklare berättade att de tyckte att det var starkt motiverande och inspirerande att utveckla appar för hållbar utveckling, och för en bättre miljö. De förklarade att detta var ett av de starka motiven till att vilja göra detta utanför en vanlig arbetssituation, det och naturligtvis möjligheten att utveckla en ekonomiskt framgångsrik app med detta som grund Stabilitet nödvändig Under den inledande presentationen av tillgängliga öppna datakällor tycks de tävlande apputvecklarna ha lyssnat mycket selektivt. De intervjuade utvecklarna refererar till att de inte ville utveckla data på databaser som annonserades som tillfälligt tillgängliga under eventet, eller som av någon annan anledning inte säkert kunde garantera en stabil framtid. Det förklarar bland annat hur de som utvecklade för CommuteGreener!-data resonerade, dvs. att de litade på att data skulle fortsätta vara tillgänglig även efter hacket Enkelhet nödvändig De miljödatabaser som gjordes tillgängliga under Travelhack 2011 var alla enkla, och den som utvecklades för Viktoriainstitutet var extremt enkel och lättanvänd 1, men av flera anledningar tyckte utvecklarna ändå att databasen var svår att använda. Dels beror det på de tävlandes selektiva lyssnande, alltså att när man redan prioriterat ner miljödatabasen för att den inte ansågs vara stabil, så lyssnade man inte så noga på detaljerna när den väl presenterades. Dels beror det på att miljöområdet har sitt egna språkbruk och att man behöver ta sig in i detta för att göra mening av data. Man förväntar sig att det är lite svårt. Tröskeln måste alltså sänkas ytterligare för att göra denna typ av data intressant för kreativa tävlingar av denna sort. 1 Webservicen tog parametrarna transportslag och sträcka, och levererade koldioxidutsläppsdata på detta anrop, se kapitel 4. 6

7 Värt att notera är att ett tävlingslag utvecklade en egen miljödatabas för att approximera koldioxidutsläppsdata för att de hade missat att det fanns en sådan databas tillgänglig. 4. Viktoriainstitutets miljödatabas för ISET-projektet 4.1. Varför egenutveckla en miljödatabas ISET miljödatabas utvecklades från grunden av miljökonsultföretaget eco2win på beställning av Viktoriainstitutet, dels för att ingen tillräckligt flexibel lösning existerar, men också av forskningsskäl, alltså för att: Möjliggöra att utveckla lösningar inom projektet ISET och inom olika framtida uppföljningsprojekt. Garantera teknisk kontroll över datakällan, både avseende stabilitet och avseende utvecklingsbehov. Garantera förståelse och kontroll över innehållet, dv. att samtliga delar av databasen kan förstås i termer av modellen som visas i figur Vem utvecklade miljödatabasen? Databasen utvecklades av konsultföretaget eco2win, eftersom eco2win har unik specialkompetens inom miljödatabaser. Denna kompetens bygger på forskningsresultat som togs fram i ett delvis Vinnovafinansierat industrisamverkansprojekt på Chalmers mellan 1994 och Eco2win är ett spin-off företag från denna forskning. Den metodik som användes för utvecklingen av ISETs miljödatabas är därför helt transparent, och dokumentationen av alla delar av databasen är både tydlig och rigid. Meningen är att det ska vara enkelt för vem som helst med kunskaper inom antingen miljöområdet eller databasområdet att följa, kopiera och vidareutveckla det arbete som gjorts. Både öppen data och öppen källkod har alltså legat till grund för detta arbete Utvecklingsplan för databasen Figur 2 nedan visar planskissen för hur miljödatabasen skulle användas. Planen togs fram under ett par workshops på Borås tekniska högskola Innovationslab, med Anders Hjalmarsson och Raul Carlson och Pehr Hård eco2win AB. Den röda inramade delen visar vad som utvecklades inom projektet. Figur 2 visar att planen byggde på tre databaser: Databas 1 en rådatabas för miljödata för persontransporter (ungefär Vardagsresans transportsystem och Sidoeffekt, uttryckt i termer av modellen i figur 1) Databas 2 en förberedd datasammanställning baserad på Databas 1 och resenärsönskemål persontransporter (ungefär Vardagsresan, Nytta och värde, och Resenärer och lokala, regionala och globala intressenter, nu och i framtiden, Vardagsresans transportsystem och Sidoeffekt, Natur och resurs, hälsa och säkerhet, livskvalitet och utveckling, och eventuellt också Intresse och prioritering, uttryckt i termer av modellen i figur 1), och Databas 3 också baserad på Databas 1, en miljödatasammanställning för trafikhuvudmän och andra med ansvar och strategisk överblick över persontransportsystemen (med i princip samma delar av modellen i figur 1 aktiverade som Databas 2, men med huvudmännens perspektiv). 7

8 Figur 2. Ursprunglig planskiss för arbetet med miljödatabasen i projektet ISET. Att Databas 2 skulle utvecklas baserat på resenärsönskemål beror på att tekniska och vetenskapliga data som mängd koldioxidutsläpp eller mängd förbrukad diesel lösryckta ur sitt sammanhang inte brukar motivera konsumenter att göra mer miljövänliga val. Planskissen i figur 1 visar alltså att det inte var planerat att använda Databas 1 direkt för att kommunicera med resenärer. Planen var istället att bygga Databas 2 genom att först fånga Resenärens åsikter om vad som kunde vara passande som Resenärens miljöinformation för persontransporter, uttryckt i termer av modellen i figur 1). Genom att lyssna på resenärerna var det planerat att utforma Kommunikationskoncept, så att intressanta Miljöprestandadata skulle kunna tas fram. Men av svårigheter att identifiera resenärer i tid kom ISET inte att identifiera resenärers miljöinformationsintresse. Istället utvecklades Databas 2 som en teknisk förenkling av Databas 1, avsedd att göra det enkelt och snabbt för app-utvecklare att hämta förenklade data om olika transportslags bränsle- och energianvändning och miljöpåverkande utsläpp utan att behöva göra långsamma beräkningar. App-utvecklarna under TravelHack 2011 fick alltså möjlighet att utnyttja en förenklad miljödatabas med ett antal miljöparametrar om olika persontransportalternativ, men de hade inte tillgång till någon ny information om vilket intresse resenärer kan tänkas vilja ha av miljöinformation. Detta var förvisso en svaghet, som också delvis underströks av resultatet. Utvecklarna betraktade miljödata som visserligen motiverande, men samtidigt som svår att förstå Praktiska resultat från ISET miljödatabasutveckling Här följer en sammanfattning över rapporter och filer och kort om arbetet med att ta fram dessa. 8

9 Databas 1 Databasmodellen för Databas 1 utvecklades speciellt för vardagsresan. Den inkluderar stöd för data för de begrepp som omfattas av vardagsresan, som t.ex. transportval, sträckor, beläggningsgrad i olika kollektivtrafikfordon, och energiåtgång och bränsleförbrukning, tank till hjul eller vagga till hjul. Data hämtades från databasen NTMcalc 2, som utvecklats och förvaltas av Nätverket för Transport och Miljö (NTM). NTMs databas är mycket flexibel och ger inget stöd för någon särskild tillämpning. Det innebar att ett för Västra Götalandsregionen relevant urval av transportslag, och viss egenutvecklad data för spårvagnar togs fram. Databas 1 utvecklades i Microsoft Access, och är alltså tillgänglig som en Microsoft Access databasfil (version 2010), ett dokument som beskriver hur denna databas ska användas och tolkas och referenser till datakällorna finns också framtaget. Utvecklingen av Databas 1 utgjorde huvuddelen av det tekniska arbetet med att utveckla en miljödatabas för vardagsresan. Detta arbete innebar: Förstudie om datakällor, varpå NTMcalc-databasen snabbt valdes som datakälla, för allt utom spårvagnar, eftersom sådana data inte fanns. Data för spårvagnar utvecklades av eco2win, baserat på data från Göteborgs spårvägar. Preliminär databasstruktur, optimerad med avseende på tillräcklig flexibilitet för att kunna bygga analyser av transportsystem med en mängd olika transportslag och fordonstyper och bränslen. Iterativt arbete med att lägga in data i databasen samtidigt som viss förfining av databasen görs. Test av databasen med att ta ut olika data för olika typer miljödata för olika transportslag. Dokumentation och avrapportering Material bifogas denna rapport i filen ISET_miljödatabas_version_pre-beta_ zip Databas 2 Databas 2 utvecklades som en teknisk förenkling av Databas 1, med enda krav att det skulle ta liten tid för en app-utvecklare att lära sig att göra funktionsanrop till databasen. Utvecklingsarbetet innebar: Definiera ett antal funktionsanrop som app-utvecklare skulle kunna använda. Detta arbete gjordes av ansvarig för utvecklingsarbetet, Daniel Rudmark. De utvalda funktionsanropen var: o <serveradress>/emission-quantity/car/bensin/ o <serveradress>/emission-quantity/car/diesel/ o <serveradress>/emission-quantity/car/etanol/ o <serveradress>/emission-quantity/car/metangas/ o <serveradress>/emission-quantity/train/ o <serveradress>/emission-quantity/tram/ o <serveradress>/emission-quantity/citybus/ 2 NTM Nätverket för transporter och miljö, 9

10 o Svaren räknades ut som utsläppslistor, grundade på förenklade modeller av vardagsresetransportsystem Databas 2 och enkelt presentationsmaterial för att tolka denna databas bifogas denna rapport i filen ISETMiljöDatabas2.zip. Även en lättläst manual togs fram för app-utvecklare om hur de anropar webtjänsten och hur de tolkar koden Kommentar om resultat av utvecklingsarbetet med miljödatabaserna Utvecklingen av miljödatabaserna gav mycket ny kunskap, trots att databasen och dess webservice inte användes av app-utvecklarna. Ett väsentligt kunskapsområde är att det finns mycket data tillgänglig om transporters miljöpåverkan. Det finns relativt högkvalitativ data för olika typer av fordon, som t.ex. olika bussar, tåg, personbilar, tvåhjuliga fordon och för olika beläggningsgrad. Men dess data behöver bearbetas för att göras tillgängliga för enkla och meningsfulla mobilappar. En del öppna data behöver nyskapas för lokala förhållanden: Det finns dåligt med öppna data för strikt lokala system, som t.ex. spårvägar eller upplysta cykelvägar. En annan kommentar är att det är nödvändigt att bearbeta miljödata i flera steg innan det är värdefullt för app-utvecklare att använda den för att motivera resenärer. De flesta resenärer vet redan vilka transportlösningar som är mest miljövänliga. Nya grepp behöver utvecklas för att omforma dessa självklara men tekniska sanningar till lustfyllda eller på andra sätt meningsfyllda data. För att ta dessa framtida steg finns all data och dokumentation från ISET miljödatabas tekniskt och begripligt tillgänglig. 5. Diskussion Sammanfattningsvis producerade ISET alltså en miljödatabas som är effektiv för att beräkna miljöpåverkan från resesituationer i en urban region. Men den var inte tillräckligt attraktiv för att intressera app-utvecklarna på TravelHack Det finns skäl att tro att det dels beror på att databasen innehöll för teknisk miljöinformation, som inte var anpassad för att intressera vare sig utvecklarna eller framtida resenärer, och dels att databasen inte annonserades som att vara fortsatt tillgänglig som öppen data efter eventet. Utvecklarna betraktade det därför som att det inte var värt att investera tid i denna dagslända. Miljödatabasen, eller alltså miljödatabaserna bygger inte på grunddata hämtad från mätningar, utan på att data hämtats från den öppna databasen NTMcalc. Det är med viss tveksamhet som projektet valde att utveckla denna ISET miljödatabas nästan som en ombearbetad kopia på denna av NTM välstrukturerade databas. Men under arbetets gång blev jag alltmer övertygad om att NTMcalc inte är tillräckligt förbearbetad för att göra denna typ av speciella öppna databaser. Det är troligt att den mest lämpliga modellen för detta arbete ligger i närheten av vad som gjordes i detta projekt, att alltså utgå från data i en välskött generell databas, och att skapa en ortsspecifik datamängd i en vardagsresespecifik databasstruktur. Det arbete som inte gjorde i detta projekt, men som enligt planskissen i figur 2 skulle ha varit tanken med Databas 2, är att miljödata skulle ha förädlats ytterligare i riktning mot resenärers och andra 10

11 intressenters prioriteringar och värderingar, enligt den generella miljödatabasmodellen som visas i figur 1. All meningsfull utveckling av miljödatabaser för vardagsresenärer, kollektivresenärer, reseplanerare etc. måste utvecklas i denna riktning. Det är väsentligt att resenärerna får underlag och prioriteringsstöd i linje med deras värderingar om miljö och hållbarhet. Dessa frågor är så pass svåra och komplexa att de inte kan räkna om t.ex. utsläpp av koldioxid eller partiklar och ställa detta mot att komma hem 15 minuter snabbare eller långsammare. Sammanfattningsvis, denna rapport, tillsammans med de bifogade filerna, beskriver hur ISET tog fram Miljödatabasen och hur resultatet ser ut. ISET har alltså skapat ny kunskap som visar på att miljödata kan få ett stort värde i ett innovationsekosystem för vardagsresande, och att ytterligare utvecklingsarbete efterfrågas. 11

12 Bilagor ISET_miljödatabas_version_pre-beta_ zip, Innehåller filerna: ISET_miljödatabas_version_pre-beta_ accdb själva databasen med struktur och innehåll. Relationer_för_ISET_miljödatabas_grundstruktur_version_2_ pdf - strukturrapport ISET_miljödatabas_grundstruktur_version_2_rapport_ pdf- strukturrapport ISET_miljödatabas_grundstruktur_version_2.accdb- strukturrapport ISETMiljöDatabas2.zip, Innehåller filerna: Databas2.accdb Databasen, med innehåll och med de SQL-frågor som möjliggör enkel sökning. RaulISETMiljödatabas.ppt Presentationen som hölls på TravelHack 2011, innehåller grundläggande tolkning av de miljödata som man får ut ur databasen via SQL-satserna, och som också vid tillfället gjordes tillgängliga via webtjänst. 12

Ramverk för hur tillgång på information kan påverka transporters energiförbrukning

Ramverk för hur tillgång på information kan påverka transporters energiförbrukning Ramverk för hur tillgång på information kan påverka transporters energiförbrukning Raul Carlson, eco2win AB, Jönköping för Viktoriainstitutet, Göteborg 2013-01-02 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

En motiverande bok om att beställa användbarhet

En motiverande bok om att beställa användbarhet En motiverande bok om att beställa användbarhet Henrik Artman, Ulrika Dovhammar, Stefan Holmlid, Ann Lantz, Sinna Lindquist, Erik Markensten och Anna Swartling 1 2 ATT BESTÄLLA NÅGOT ANVÄNDBART ÄR INTE

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem. Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering.

Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem. Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering. Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering. Lund mars 2009 Document information Title: WP/Project: Bättre

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA

Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer av VINNOVA Förord VINNOVA har i regleringsbrevet för budgetåret 2011 fått i uppdrag att analysera behoven av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer

Läs mer

GUIDE Minska kommunens miljöpåverkan genom miljöanpassad offentlig anskaffning

GUIDE Minska kommunens miljöpåverkan genom miljöanpassad offentlig anskaffning skånskt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling GUIDE Minska kommunens miljöpåverkan genom miljöanpassad offentlig anskaffning GUIDEN ÄR FRAMTAGEN INOM PROJEKTET MILOU Tryck: Wallin och

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

v i n n o v a r a p p o r t v r 2 0 0 8 : 1 8 VÅRDA IDÉERNA!

v i n n o v a r a p p o r t v r 2 0 0 8 : 1 8 VÅRDA IDÉERNA! v i n n o v a r a p p o r t v r 2 0 0 8 : 1 8 VÅRDA IDÉERNA! Trots många framgångsrika projekt inom vård och omsorg skapas inte varaktiga effekter. Varför förvaltas och utnyttjas inte idéerna? JAN DAHLIN

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:4 Diarienummer 400-2011:1842

Läs mer

RAPPORT 2012:10. Hemtjänst vad är viktigt för kunden? Författare: Åsa Swan Karin Sjöström Marianne Isaksson Madeleine Blusi

RAPPORT 2012:10. Hemtjänst vad är viktigt för kunden? Författare: Åsa Swan Karin Sjöström Marianne Isaksson Madeleine Blusi RAPPORT 2012:10 Hemtjänst vad är viktigt för kunden? Författare: Åsa Swan Karin Sjöström Marianne Isaksson Madeleine Blusi Hemtjänst vad är viktigt för kunden? 2012 Kommunförbundet; FoU Västernorrland

Läs mer

Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg

Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg En studie om hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers kunskaper och utveckling som en del i bedömningsprocessen Linda Karlsson GYMNASTIK-

Läs mer

Riskhantering i praktiken Med exempel från byggverksamhet

Riskhantering i praktiken Med exempel från byggverksamhet CMB-RAPPORT 2007 Riskhantering i praktiken Med exempel från byggverksamhet Roger Flanagan, Carol Jewell och Jennie Johansson Byggnadsekonomi, Institutionen för bygg- och miljöteknik Centrum för management

Läs mer

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar för byggverksamhet och lärdomar från annan industri Per-Erik Josephson och Johnny Lindström Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar

Läs mer

Kan vi påverka folks miljöattityder genom information?

Kan vi påverka folks miljöattityder genom information? Kan vi påverka folks miljöattityder genom information? En analys av radiosatsningen "Klimatfeber" Sverker Jagers Johan Martinsson Andreas Nilsson Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2009:4 Finansdepartementet

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

Inriktning för området samhällsskydd och beredskap

Inriktning för området samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (27) Inriktning för området samhällsskydd och beredskap Det första steget OBS: Detta dokument är en delrapportering av inriktningsarbetet. Dokumentet är del av en öppen, iterativ

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Bedömningar som främjar inkludering

Bedömningar som främjar inkludering Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education Denna rapport har framställts med stöd av EU kommissionens Generaldirektorat för Utbildning,

Läs mer

Hur vill primärvården bli mer evidensbaserad?

Hur vill primärvården bli mer evidensbaserad? Hur vill primärvården bli mer evidensbaserad? En kartläggning av primärvårdens användning av och uppfattning om evidensbaserad praktik vid kronisk sjukdom Rapport April 2015 Hur vill primärvården bli mer

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer