1 (2) LTV Landstingets revisorer. Yttrande över revisionsrapport Granskning av styrning och ledning av Västmanlands sjukhus

Transkript

1 1 (2) Datum Diarienr LTV Landstingets revisorer Yttrande över revisionsrapport Granskning av styrning och ledning av Västmanlands sjukhus Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten Granskning av styrning och ledning av Västmanlands sjukhus till Landstingsstyrelsen för yttrande. Revisorerna skriver i sin rapport att landstingsstyrelsens agerande och tydlighet gentemot Västmanlands sjukhus bedöms som tillräcklig; dock har detta tillsammans med sjukhusets kostnadssänkningsåtgärder inte varit tillräckligt för att uppfylla det ekonomiska kravet avseende sjukhusets resultat. Revisorerna anser att Landstingsstyrelsen måste vara tydligare gentemot förvaltningen när det gäller prioriteringar i vården för att underlätta verksamhetens arbete med besparingar. Landstingsstyrelsen har under flera år aktivt arbetat med att få balans mellan verksamhet och ekonomi inom Västmanlands sjukhus genom krav på framtagande av handlingsplaner, beslut om dessa samt kontinuerlig uppföljning av handlingsplanernas effekter. I de fall inte full effekt av åtgärderna har uppnåtts har krav på framtagande av ytterligare åtgärder beslutats. Landstingsstyrelsens presidium följer också månadsvis utvecklingen vid avstämningsmöten som protokollförs och återrapporteras till styrelsen. Landstingsstyrelsen och Landstingsfullmäktige har under de senaste åren tillfört Västmanlands sjukhus extra medel utöver ordinarie ram, för att på detta sätt möjliggöra en längre tid för att få verkställighet på beslutade åtgärder. Landstinget Västmanland lägger mer resurser till den specialiserade somatiska sjukvården än genomsnittet i riket, varför Landstingsstyrelsens strategi har varit att arbeta med åtgärder inom verksamheten för att uppnå en balans mellan verksamhetens kostnader och beslutad ram. Någon ytterligare ramförstärkning, utöver de 60 mkr som tillfördes 2013 samt de 60 mkr som finns för år 2015 i förslag till Landstingsplan , planeras ej. Enligt uppdrag från styrelsen i mars 2014 pågår genomlysning av Västmanlands sjukhus under ledning av hälso och sjukvårdsdirektören i syfte att se över åtgärder för en långsiktigt kostnadssänkningsnivå. Revisorerna bedömer att system och rutiner är tillräckliga för att stödja processerna i syfte att säkra måluppfyllelsen avseende verksamheten inom Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

2 2 (2) Datum Diarienr LTV Västmanlands sjukhus. Däremot bedöms att system och rutiner inte är tillräckliga för att säkerställa måluppfyllelsen avseende ekonomi. Västmanlands sjukhus har under flera år arbetat med att utveckla styrning och ledning inom förvaltningen, där följande aktiviteter kan nämnas: Utveckling av verksamhetsplaneringen inom förvaltningen. Utveckling av uppföljningsmöten, (mum= månadsuppföljningsmöten). Aktivitetsplaner per klinik för avvikelser mot målvärden. Utveckling av arbetet med Kostnad per patient(kpp), med tillhörande aktivitetsplaner. Produktionsplanering som en aktiv del av styrningen per klinik inom förvaltningen. Bemanningsgenomgångar på vårdavdelningarna. Den bakomliggande orsaken till att flera av de aktiviteter som planerats ej fått avsedd ekonomisk effekt är kvardröjande problem med sjuksköterskebemanningen i kombination med högt inflöde av remisser till sjukhuset samt besök på akuten. Stängda vårdplatser och därmed sammanhängande överbeläggningar på disponibla vårdplatser har också påverkat de ekonomiska effekterna av åtgärderna negativt. Revisorernas rapport kommer i övrigt att beaktas av Landstingsstyrelsen i den fortsatta utvecklingen av styrning och ledning av sjukhusvården i Västmanland. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 1 (2) Datum Diarienr LTV Landstingets revisorer Yttrande över Revisionsrapport: Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner till Landstingsstyrelsen för yttrande. I rapporten framgår landstingets revisorer sedan 2001 genomfört granskningar av den interna kontrollen i administrativa system. Årets granskning har omfattat löpande bokföring (rättelser av fel), förråd/lager, kundfakturor och löner. Inom landstinget sker fortlöpande ett arbete med att förbättra den intern kontrollen. Revisorerna konstaterar att det är svårt att se några förbättringar på de rutiner/ områden som de granskat För flertalet av de rutiner som ingår i årets granskning har små eller inga förbättringar skett sedan föregående års granskning. Landstinget har efter revisionens granskning informerat berörda om gällande regler vad gäller rättelser av fel i den löpande bokföringen. Dessutom kommer ekonomiservice att göra en extra kontroll av de underlag som skickas till enheten och som avser rättelser av transaktioner. Inom landstinget pågår ett arbete med att kartlägga och dokumentera processflöden i vårt nya ledningssystem. I stödverksamheten ingår de processer som är kopplade till de administrativa systemen. Kartläggningen av extern kundfakturering har påbörjats. Processflödet har dokumenterats och arbete pågår med ta fram instruktioner och checklistor som ska kopplas till processflödet. De synpunkter som framkommit i rapporten kommer att beaktas i detta arbete. När det gäller lönehanteringen så pågår en översyn där vi kommer att beakta de synpunkter som framkommer i rapporten. De interna kontrollerna i de administrativa rutinerna hanteras fortlöpande under året ibland annat nätverket för ekonomi. Där är revisionens granskningsrapporter en viktig del för att förbättra den interna kontrollen. De synpunkter som framkommit i rapporten kommer även fortsättningsvis att vara vägledande i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

14 2 (2) Datum Diarienr LTV FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

15

16

17

18

19 REMISSYTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Landstingets revisorer Yttrande över revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapport God ekonomisk hushållning till landstingsstyrelsen för yttrande. Revisorerna konstaterar precis som tidigare att landstingets avrapportering av resultatmålen sker på tydligt sätt och att landstinget har en god ekonomisk uppföljning samt gör en bra ekonomisk analys i förvaltningsberättelsen. Revisorerna framhåller att styrmodellen inom landstinget börjar konkretiseras och bli tydligare samt att den förefaller ändamålsenlig, men påpekar att det viktigaste nu är att hålla kvar vid modellen och se till att den utvecklas med olika redskap för att förenkla för verksamheten. Landstingsstyrelsens ambition inom detta område är att utveckla styrprocessen ytterligare, med inriktning på att resultat uppnås som planeras, inte minst inom det ekonomiska området. Ytterligare steg i denna riktning tas inom målstrukturen i förslag till Landstingsplan och dess koppling till planeringsförutsättningarna och slutligen förvaltningsplanerna. Revisionen påpekar dock att den viktigaste delen är ledarskapet och vikten av att ledarskapet inom landstinget når en samsyn kring värdering, vision, ramar och åtagande. Det måste också bli tydligt vad som krävs av en ledare inom landstinget. Landstingsstyrelsen är väl medveten om vikten av ledarskapets betydelse. Inom detta område pågår för närvarande ett stort arbete med ledarutveckling, handledning för ledningsgrupper samt handledningsgrupper. Koncernledningen kommer också att koncentrera sig på detta det kommande året. Postadress Landstinget Västmanland VÄSTERÅS Besöksadress Landstingshuset Centrallasarettet, Ingång 4 Telefon Telefax Org.Nr VAT nr SE E post landstinget@ltv.se Hemsida

20 Revisorerna påtalar att landstingets budgeterade resultat för är för låga för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Det finns flera faktorer som innebär risk för den ekonomiska utvecklingen, som Den demografiska utvecklingen Kostnadsutvecklingen inom hälso och sjukvården Hur framgångsrika förvaltningarna är att genomföra de effektiviseringar och prioriteringar som beslutats Investeringar främst inom fastighet men även i nya tåg En förutsättning för att landstinget ska uppnå de budgeterade positiva resultaten är att effektiviseringar och kostnadsdämpande åtgärder ger beräknad effekt. Avgörande för detta är verksamheternas verkställighet av fattade beslut. Landstingsstyrelsen är väl medveten om den problematik som revisionen lyfter fram när det gäller att bedriva en verksamhet inom tillgängliga ekonomiska ramar. Därför har styrelsen gett landstingsdirektören och förvaltningscheferna i uppdrag att intensifiera åtgärderna för att reducera underskotten i verksamheterna för att möjliggöra en ekonomi i balans. Landstingsstyrelsen har uppdragit till styrelsens presidium ( 318 år 2012) att följa effekterna av programarbetet, vilket sker vid månatliga ägaruppföljningar med de sjukvårdande förvaltningarna och återrapporteras till landstingsstyrelsen. Då Västmanlands sjukhus i månadsrapporten för februari redovisar en helårsprognos för 2014 på minus 125 miljoner kronor krävs ytterligare intensifiering av arbetet för att uppnå balans mellan verksamhet och ekonomi. Landstingsstyrelsen har därför givit landstingsdirektören i uppdrag att ta fram förslag till ytterligare åtgärder (LS 79 år 2014). Detta arbete har startat och innebär bland annat att se över arbetsformer och att det finns rätt kompetens på rätt plats. För att uppnå en balans mellan verksamhet och ekonomi på längre sikt pågår ett arbete att erhålla vård på rätt vårdnivå och minska inflödet till sjukhuset genom inrättande av en primärvårdsakut. Ytterligare aktiviteter som pågår är en utveckling av inköpsverksamheten för att därigenom öka avtalstroheten och sänka kostnaden Det skall vara lätt att göra rätt.

21 I syfte att utveckla och förbättra landstingets styrning pågår ett arbete med att kartlägga och beskriva landstingets styrprocess. Med grund i de olika driftformer som förekommer inom landstingets ansvarsområden beskrivs hur färdriktning och uppdrag formuleras och sedan följs upp. Kort sammanfattat kan ambitionen beskrivas som att åstadkomma ökat fokus på stora utmaningar och hur dessa ska hanteras (styrning) för att västmanlänningarnas behov ska tillgodoses på bästa möjliga sätt. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

22

23

24

25

26

27

28

29

30 YTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Landstingets revisorer Yttrande över revisionsrapporten Landstingets investeringsprocess Revisionen har granskat landstinget investeringsprocess avseende byggnadsinvesteringar. Granskning har i huvudsak utfallit tillfredsställande. Det finns dock några områden där revisorerna vill se förbättringar. Beslutsunderlagen för planeringsskedet är enligt revisorerna tillräckliga och upphandlingen av investeringsprojekt sker på ett tillfredsställande sätt. Projektuppföljningen är tillfredsställande liksom kontrollen av leverantörer och underentreprenörer i anbud och under investeringens gång. Inom anläggningsredovisningen finns förbättringspotential gällande administration av projektnummer och IT systemets funktionalitet. Arbete med detta pågår dels inom Fastighet och dels inom objektsförvaltingen av systemet Agresso. Revisionen framför att styrdokumenten inom området bör kompetteras med principer för projektering och val av entreprenadform. Det bör också framgå hur slutredovisningen av investeringarna ska göras. Landstinget Västmanland kommer att se över behovet av att utveckla byggprocessbeskrivningen för att öka styreffekten när det gäller principer för projektering och val av entreprenadform. Investeringsrådet har uppmärksammat behovet av förtydligande av formen för slutredovisning av investeringsprojekt och kommer att komplettera landstingets styrdokument avseende detta. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör Postadress Landstinget Västmanland VÄSTERÅS Besöksadress Landstingshuset Centrallasarettet, Ingång 4 Telefon Telefax Org.Nr VAT nr SE E post landstinget@ltv.se Hemsida

31

32

33

34

35

36 Finansrapport tertial Det övergripande målet med landstingets finansförvaltning är att hantera och utnyttja betalningsströmmarna på ett effektivt sätt. Detta uttrycks som mål att maximera finansnettot, vilket bryts ned i att utifrån prognostiserade betalningsflöden placera likvida medel till högsta möjliga avkastning och vid upplåningsbehov finansiera detta till lägsta möjliga kostnad, allt inom ramen för fastställda regler. Denna rapport beskriver utvecklingen av finansförvaltningen under januari till och med april Med finansförvaltningen avses främst förvaltningen av likvida medel samt eventuell skuldförvaltning. I likvida medel inräknas inte placerade pensionsmedel, utan den förvaltningen redovisas i separat rapport till Landstingsstyrelsen kvartalsvis. Sammanfattning Under perioden har amortering motsvarande 50,0 mkr skett och inga nya lån har tillkommit. Total lånesumma uppgår därmed till 300 mkr. Under delar av perioden har visst utrymme för placering av likvida medel funnits till följd av tillfälligt bättre likviditet. Det vänstra diagrammet nedan illustrerar utvecklingen av likvida medel. Likviditetsportföljens värde var den sista april 99,8 mkr (150,0 mkr vid periodens start). Den kortsiktiga betalningsberedskapen har förbättrats något sedan föregående finansrapport (131231), se diagram nedan till höger. Kapitalbindningen i låneportföljen var per den sista april 1,5 år. Räntebindningen var den sista april 2,3 år. Genomsnittlig skuldränta är 3,47 %. De senaste månaderna har räntan stigit något till följd av ökad räntebindning. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit relativt stabil under perioden, även om krisen i Ukraina har skapat osäkerhet. Riksbanken har lämnat reporäntan oförändrad (f n 0,75 %). Förväntningarna är att Riksbanken ska sänka räntan ytterligare. De långa räntorna är fortsatt låga, till följd av obefintlig inflation. Förväntningarna är att de långa räntorna sakta ska stiga. Likviditeten fortsätter att vara ansträngd under resten av Eventuellt finns ett visst amorteringsutrymme under hösten beroende på investeringsutfall och resultatnivå. 1(4)

37 Marknadsförutsättningar Under perioden har det kommit allt fler tecken på att konjunkturen stärks. Den amerikanska ekonomin är sedan länge inne i en konjunkturuppgång och även från Europa kommer signaler om starkare konjunktur. Positivt är exempelvis att Irland och Portugal kunnat lämna de stöd/låneprogram som länderna fick för några år sedan. De klarar nu av att finansiera sig själva på kapitalmarknaderna. Svensk ekonomi utvecklas i rätt riktning och tillväxten förväntas bli relativt god under året. Ukraina-krisen utgör det största orosmolnet för närvarande. Viss oro finns även för skuldsättning och banksystemet, och därmed tillväxten, i Kina. Riksbanken har hållit reporäntan oförändrad under perioden. Den låga inflationen motiverar ytterligare räntesänkningar, men Riksbanken är orolig för hushållens höga skuldsättning och har därför avstått från ytterligare räntesänkningar. Återstår att se om räntan sänks i juli nu när Finansinspektionen fått ett större ansvar för den finansiella stabiliteten. De långa räntorna är fortsatt låga. De största orsakerna är avsaknad av inflation och fortsatt massiva stimulanser från centralbankerna. Likvid situation Med likvida medel avses banktillgodohavanden och kortsiktiga placeringar som är tänkta att möta kommande betalningsflöden på relativt kort sikt. Nivån på likvida medel har under perioden varit något högre än föregående period. Nedanstående diagram visar nivån på likvida medel dag för dag under tertialet. År Andel dagar likvida medel överstigande noll kronor % % % % % % % % % 2014 (prognos) 3 % Under tertialet har ett lån hos Kommuninvest (48648) lösts. Inga nya lån har tagits upp. Nettoamortering under perioden uppgår sålunda till 50,0 mkr och totala lån vid periodens slut uppgår till 300 mkr (exklusive leasingskuld och skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Vid upplåning skiljer man på kredit- och ränteförfall. Enligt landstingets finanspolicy ska refinansieringsrisken (svårighet att till fördelaktiga villkor placera om stora volymer lån) begränsas genom att förfallen på låneavtalen sprids ut jämnt över åren. Andelen lån som förfaller till omförhandling under en 12 månaders period begränsas till 30 % av den totala upplåningen, såvida inte framtida likvid situation är gynnsam och behov av upplåning inte längre förväntas föreligga. Då är en större andel låneförfall under en 12 månaders period tillåten. Den sista april uppgick andelen till 33 %. Anledningen till detta är att ytterligare amorteringsutrymme inte kan uteslutas under resterande delen av Detta beror dock på investeringsutfallet och resultatnivå. Nedanstående tabell sammanfattar kapitalbindningen den 30/4: Lån Belopp (mkr) Slutdatum Återstår (år) Andel (%) Kommuninvest ,3 17 Kommuninvest ,2 17 Kommuninvest ,1 17 Kommuninvest ,3 17 Kommuninvest ,3 17 Kommuninvest ,9 17 Totalt 300 1,5 100% Diagrammet nedan visar hur kapitalbindningen utvecklats över tid. Som framgår har landstinget haft underskott (lånebehov som täcks via checkräkningskrediten och externa lån) nästan alla dagar under perioden. Tillfälliga perioder med bättre saldo har medfört möjlighet till korta likvida placeringar i syfte att skapa bättre ränteintäkter. Tabellen nedan visar andelen dagar de senaste åren som likvida medel överstigit noll kronor. 2(4)

38 Ambitionen är att förlänga kapitalbindningen i samband med lån via Kommuninvest (se tabell ovan) förfaller under andra halvåret. Den genomsnittliga räntan har stigit något till följd av ökad andel räntebindning (en större andel av lånen har bunden ränta), vilket i sin tur är en konsekvens av gjorda amorteringar. Målsättningen enligt landstingets policy är att skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid ska vara som kapitalbindningen, med en tillåten avvikelse inom intervallet -2 år till + 1 år. Den större avvikelsen nedåt motiveras av möjligheten att utnyttja rörliga räntor, som över tid tenderar att vara lägre än bundna. Vid periodens slut var den genomsnittliga räntebindningstiden 2,3 år, vilket innebär att räntebindningen är 0,8 år högre än kapitalbindningen, dvs. inom policyns gränser. I tabellen nedan framgår räntebindningen per sista april: Lån/swap Belopp (mkr) Räntebindn tom Återstår (år) Aktuell ränta Kommuninvest ,0 1,53% Kommuninvest ,2 1,58% Kommuninvest ,2 1,58% Kommuninvest ,0 1,46% Kommuninvest ,0 1,38% Kommuninvest ,1 1,60% Nordea Swap ,8 2,04%* Nordea Swap ,8 2,25%* Nordea Swap ,3 1,75%* Nordea Swap ,1 2,46%* Nordea Swap ,3 1,51%* Nordea Swap ,9 1,68%* Totalt lån 300 0,1 1,52% Totalt swap 300 2,3 1,95%* Tot lån +swap (netto) 300 2,3 3,47% *Aktuell ränta för swappar är nettoränta (dvs. betald fast ränta minus erhållen rörlig ränta (3 mån stibor). All upplåning sker till rörlig ränta (3 mån stibor) och önskad räntebindning sköts via swapavtal. Swappar är bankavtal om byte från rörlig ränta till fast ränta och medför inga andra pengaflöden förutom räntebetalningar. Under perioden har inga nya swap-avtal tecknats. Andel räntebindning understigande 1 år var per den sista april 17 %, det vill säga inom maximal tillåten nivå (50 %) enligt policyn. Av nedanstående diagram framgår genomsnittlig upplåningsränta och räntebindning över tid. Den kortsiktiga betalningsberedskapen kan beskrivas med hjälp av nyckeltalen rörelsekapitalets förändring och kassalikviditet. Den kortsiktiga betalningsberedskapen har förbättrats något under perioden. Landstingets rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) uppgick den 30 april till mkr. Den sista december var siffran mkr. Kassalikviditeten (beräknas som omsättningstillgångar minus förråd i procent av kortfristiga skulder och är ett mått på den kortsiktiga betalningsförmågan. Ju högre värde desto bättre kortsiktig betalningsförmåga) var 221 % sista april. Det är en förbättring jämfört med 31/12 då kassalikviditeten uppgick till 209 %. Se även diagram sidan 1. Kassalikviditeten exklusive pensionsplaceringar är egentligen ett mer rättvisande mått på den kortsiktiga betalningsförmågan eftersom de placerade pensionsmedlen (som ingår i omsättningstillgångarna) inte är tillgängliga för löpande betalningar. Detta mått har försämrats, från 51 % den sista december till 42 %. Genomsnittet de senaste fem åren är 40 %. En bra kassalikviditet bör ligga på %. Transaktioner likvida medel Eftersom nivån på placeringsbara likvida medel har varit något högre under perioden (se diagram sid.1) så har det funnits utrymme för några likvida placeringar. Landstinget har per likvida placeringar till ett värde av 99,8 mkr, se tabell nedan. Placering Belopp (mkr) Slutdatum Återstår (år) Andel (%) Linköpings Statshus 49, ,0 50 Västerås Stad 49, ,0 50 Totalt 99,8 0,0 100% Bankbehållningen uppgår till -106,0 mkr. Extern upplåning uppgår till 300,0 mkr. Totalt uppgår därmed 3(4)

39 likvida medel till -306,2 mkr. Den sista december var motsvarande siffra -465,0 mkr. Landstingsstyrelsens arbetsutskott beslutade i december 2011 att räntesäkra landstingets skuld till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Skulden till LÖF uppgår till 162 mkr. I december 2011 räntesäkrades 55 mkr av skulden. De bundna räntorna är fortsatt låga och det kan därför bli aktuellt med ytterligare räntesäkring (se även avsnittet placerings- och upplåningsverksamhet sist i denna rapport). Ingen ytterligare säkring har emellertid skett under inledningen av Resultat av transaktioner Resultatet av finansförvaltningen redovisas på två olika sätt enligt nedan. Periodens finansnetto (finansnetto för finansförvaltningen, se kommentar under tabell nedan) uppgår till 10,2 mkr (-248,2 mkr ifjol). Anledningen till det kraftigt förbättrade finansnettot under 2014 är att diskonteringsräntan avseende pensionsskulden (den s k RIPS-räntan) sänktes under inledningen av Effekten av sänkt ränta blev kraftigt stigande räntekostnad på pensionsskulden, vilket för landstinget motsvarade totalt 233 mkr i ökade finansiella kostnader. Under 2014 har högre utdelningar från pensionsmedelsportföljen erhållits. Nedan framgår utfall, budget och helårsprognos för finansnettot. (mkr) Finansiella Finansiella Finansnetto intäkter kostnader Tertial 1 29,3-19,1 10,2 Tertial 2 Tertial 3 Prognos ,6-61,9 6,7 Budget ,2-82,5-7,3 Avvik. mot budget -6,6 +20,6 14,0 Notera att tabellen avser finansnettot för finansförvaltningen, Landstingets totala finansnetto är något sämre än ovanstående till följd av finansiella kostnader hos förvaltningarna. Resultat av finansförvaltningen jämfört med bankkonto Landstinget bedriver en aktiv finansförvaltning, främst i syfte att hantera olika finansiella risker och därmed undvika oönskade utfall. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas i syfte att hantera olika risker (såsom exempelvis ränterisk). Den genomsnittliga kostnadsräntan på bankkontot var under perioden 1,07 %. Den genomsnittliga räntan i skuldportföljen var 3,31 %, vilket är en konsekvens av att större delen av skuldportföljen har bunden ränta. Endast en mindre del av lånen har rörlig ränta och en procents räntehöjning medför ca 0,5 mkr i stigande ränta på helårsbasis. Prognos kommande kvartal Marknad De flesta bedömare räknar med att konjunkturen fortsätter att förstärkas under året. Uppgången sker dock från låga nivåer och är utdragen. Därmed räknar de flesta med fortsatt låga räntor under lång tid framöver. Detta stödjs av att centralbankerna fortsätter med andra stimulerande åtgärder såsom exempelvis stödköp av obligationer. Vidare är inflationen i princip obefintlig och det är svårt att se vad, förutom räntehöjningar, som skulle få inflationen att ta fart. En risk som omnämns allt oftare är den tillgångsinflation som uppstår till följd av de extremt låga räntorna. Risken finns att de låga räntorna bidrar till bubblor inom vissa tillgångsslag, något som i sin tur riskerar att störa konjunkturuppgången. Riksbanken väntas sänka räntan i juli till följd av den låga inflationen. Placerings- och upplåningsverksamhet Landstingets likvida situation är ansträngd, se diagram sidan 1. Nuvarande prognos innebär en oförändrad låneskuld under resten av året, vilket är väsentligt lägre än den av landstingsfullmäktige beslutade ramen (landstingsplan ). Eventuellt finns ett visst amorteringsutrymme under hösten beroende på investeringsutfall och resultatnivå. 4(4)