Resultat i sammandrag. Nyckeltal för koncernen

Transkript

1 Resultat i sammandrag Koncernen Banken Förändring Förändring Mkr % Mkr % Räntenetto Provisioner Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Koncernens resultat före kreditförluster samt rörelseresultat Mkr Resultat före kreditförluster Rörelseresultat Nyckeltal för koncernen Resultat före kreditförluster, Mkr Kreditförluster, Mkr Rörelseresultat, Mkr Balansomslutning, Mkr Kapitalbas, Mkr Intäkter/kostnader, ggr 1,76 1,85 1,64 1,59 1,54 Intäkter/kostnader inklusive kreditförluster, ggr 1,17 0,97 0,68 0,77 0,85 Placeringsmarginal, % 3,24 3,27 3,53 3,84 3,24 Räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt, % 11,1 neg neg neg neg Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, % 2,5 4,0 7,2 6,9 Kreditförlustnivå, % 1,7 2,73 4,77 3,28 2,38 Kapitaltäckningsgrad, % 12,5 10,7 10,3 8,1 8,2 Primärkapitalrelation, % 7,3 6,4 6,9 4,6 5,8 Soliditet, % 5,0 4,0 4,5 3,4 3,8 Rörelseresultat per aktie efter schablonskatt, kr 2:06 0:64 9:32 5:91 3:67 Nettoresultat per aktie, kr 3:90 1:52 8:11 5:15 3:80 Eget kapital per aktie, kr 20:52 16:61 18:06 12:94 17:40 Justerat eget kapital per aktie, kr 20:52 17:36 18:06 13:11 17:86 Medelantal anställda Antal kontor Definitioner; se sidan 61. 2

2 VD-kommentar 1995 läggs till handlingarna som ett i bästa mening historiskt år för Föreningsbanken. Det blev det första vinståret sedan Dessutom det första med vinst som börsnoterat bolag. Rörelseresultatet blev 746 Mkr. R örelseresultatet slutade på 746 Mkr, vilket är en förbättring med 913 Mkr jämfört med fjolåret. Utvecklingen motsvarade i stort våra egna förväntningar. Med en avkastning på eget kapital på 11 procent under 1995 närmade vi oss lönsamhetsmässigt våra större konkurrenter och passerade någon. Detta förstärkte också vår kapitaltäckning. Därför föreslår styrelsen utdelning på samtliga aktieslag. Resultatet och den successivt förbättrade lönsamheten vittnar om att Föreningsbankens kärnverksamhet hela tiden varit frisk. I takt med att vi minskat kreditförlusterna har resultaträkningen normaliserats. Banken räknar med en ytterligare sänkning av kreditförlusterna och en därav följande positiv resultatpåverkan. Stärkt marknadsposition Trots en allt hårdnande konkurrens stärkte Föreningsbanken sin marknadsposition under året. Vi var den enda av de fem stora affärsbankerna som ökade marknadsandelarna om än inte med några stora tal på såväl in- som utlåning inom privatpersons- och småföretagsmarknaderna. På dessa segment har Föreningsbanken omkring 15 procent i marknadsandel av både in- och utlåning. Våra drygt 500 kontor, som kännetecknas av en långtgående decentralisering i affärsbesluten, får ta till sig äran av detta. Under 1995 tappade Föreningsbanken mindre i räntemarginal än genomsnittet för de fem stora bankerna. Vi torde dock få räkna med en fortsatt press på räntemarginalerna under 1996 i hela branschen. Fortsatt effektivisering Vårt mål är en avkastning på eget kapital som skall ligga över genomsnittet för de svenska affärsbankerna. Det nådde vi inte riktigt under Det hade krävts en förstärkning av resultatet med ytterligare cirka 300 Mkr. Noteras bör dock att vi under 1995 hade engångskostnader på cirka 180 Mkr främst till följd av pågående rationaliseringar. Efterfrågan på krediter är totalt sett fortfarande låg även om vi noterade en ökning under Den skärpta konkurrensen, inte minst från nya aktörer på den traditionella in- och utlåningsmarknaden, är tydligt kännbar. För att upprätthålla lönsamheten måste vi fortsätta att rationalisera och effektivisera vår verksamhet i syfte att minska kostnaderna. 3

3 VD-kommentar Våra prioriterade kundgrupper är privatpersoner, småföretag och lantbrukare. Vi skall finnas där våra kunder finns. Därför måste vi ha ett rikstäckande kontorsnät. Det är de affärsmässiga förutsättningarna som bestämmer bankens struktur. Vår självklara ambition är att behålla den lokala förankringen, närheten till marknaden och den personliga relationen till kunden. Det betyder att vi fortlöpande ökar det lokala bankkontorets ansvar och befogenheter. Det ger bättre effektivitet i vår verksamhet. Samtidigt är det bra för våra kunder. Under 1996 plattar vi till vår organisation ytterligare och avvecklar våra regionkontor i Luleå, Östersund, Linköping, Falköping och Kristianstad. Detta förenklar organisationen och ger cirka 50 Mkr i kostnadsbesparingar per år. Intresset för att använda ny teknik i effektiviseringsarbetet är stort även i vår bransch. Det handlar oftast om att automatisera enklare tjänster och därmed göra dem lönsamma för banken. Det gäller dock att få en vettig balans mellan ökad automatisering och kundens behov av personlig bankservice. Inom Föreningsbanken står vi av tradition för en hög servicenivå, det är en viktig del av bankens själ. Vår starka marknadsposition utanför storstäderna är ett kvitto på att denna affärsidé är riktig. Vårt arbete tar sikte på att skapa en organisation där bankkontoret är navet, men där vi också utnyttjar tekniken optimalt. Vi kommer under hösten 1996 att introducera en utbyggd telefonservice som stöder kontorens arbete och motsvarar våra kunders behov. Kunden alltid viktigast Ytterst handlar det om vårt förhållande till våra kunder. Föreningsbanken håller fast vid sina rötter och erbjuder ett komplett sortiment av banktjänster och finansiell rådgivning. Detta skiljer oss från de nya nischbankerna, som visserligen inte lyckats ta speciellt stora marknadsandelar, men som plockar russinen ur kakan. Den förändrade konkurrenssituationen bidrar till en snabb förändring av de traditionella bankernas sätt att arbeta och ta betalt för sina tjänster. Vi eftersträvar enkla, tydliga och rättvisa system. Vi har Privatbonus för privatpersoner och Företagsbonus för företag och lantbruk. Båda har mottagits väl och drygt kunder har valt att ansluta sig till Privatbonus och företagskunder till Företagsbonus. Vi ser det som ett tecken på att våra kunder värderar den service de får hos oss, att våra tjänster är av god kvalitet och att banken upplevs som stabil och pålitlig. Banker och försäkringsbolag Det sker för närvarande en branschglidning mellan bank och försäkring, vars omfattning är svår att överblicka. Hittills har flera försäkringsbolag startat banker medan bankerna bedriver försäkringsrörelse. Det finns en betydande marknadspotential för försäkringar, framför allt sådana med ett starkt inslag av sparande eftersom de offentliga trygghetssystemen inte längre förmår garantera våra pensioner i samma utsträckning som tidigare. Föreningsbanken har därför förvärvat försäkringsbolaget LTF Liv av LRF. Vi avser också att söka koncession för ett skadeförsäkringsbolag i syfte att låta detta bolag förvärva delar av försäkringsbeståndet i LTF Sak. Genom dessa förvärv, som omfattar ett bestånd av försäkringar tecknade av cirka försäkringstagare, kan banken utnyttja LTFs kompetens inom försäkringsområdet i stället för att bygga upp ett helt nytt försäkringsbolag. Våra privat- och småföretagarkunder samt medlemmarna i LRF kommer genom denna lösning att få tillgång dels till LTFs nuvarande produkter, dels till ett utökat personförsäkringsprogram med bland annat nya försäkringsprodukter på liv- och pensionssidan samt låneskydd. Försäljningen av försäkringarna kommer främst att ske genom bankens kontor. Miljöarbetet Miljöfrågorna blir allt viktigare i alla verksamheter. Kraven på miljövänliga produkter och produktionsmetoder ökar över hela världen. Under 1995 blev Föreningsbanken den första svenska bank, som skrev på FNs miljödeklaration för banker. Det betyder att alla kreditärenden nu granskas från miljösynpunkt. Vi ser också över vårt eget sätt att arbeta för att minska de negativa effekterna på miljön. Vi är övertygade om att Sverige bara befinner sig i början av en snabb utveckling i det här avseendet. Vi tror också att miljöfrämjande åtgärder kommer att bli en eko- 4

4 VD-kommentar nomisk faktor och en konkurrensfördel att räkna med. Därför har dessa frågor hög prioritet i Föreningsbanken. Vi har lanserat en miljöfond där ett särskilt råd bedömer de värdepapper och aktier, som kan bli aktuella för placering. Vi har också som första bank i Sverige inrättat en befattning som miljöanalytiker. Kapitaltäckningsskyddet avvecklat Under 1995 sade vi upp det statliga kapitaltäckningsskyddet och därmed återbetalade staten hälften av de 50 Mkr vi erlagt som en försäkringspremie. Vi kan i efterskott konstatera att vår överenskommelse med staten inte kostade skattebetalarna en enda krona. Vår kapitaltäckningsgrad låg efter det att den föreslagna utdelningen avräknats vid utgången av 1995 på 12,5 procent. Därmed vågar jag säga att Föreningsbanken definitivt är ute ur krisen. Övertagna fastigheter Effekterna av det överhettade 1980-talet dröjer sig kvar. För vår del främst i dotterbolaget Mandamus, som förfogar över egendom som övertagits för att skydda bankens fordringar. Totalt har egendom värderad till 8,3 miljarder kronor övertagits för skyddande av fordran, varav fastigheter svarar för 8,2 miljarder. De svenska fastigheterna i Mandamus, som uppgår till drygt 6 miljarder, har en direktavkastning på 7,3 procent. Drygt 60 procent av beståndet utgörs av bostäder. Avvecklingen av fastighetsbeståndet påbörjades under 1995 och takten kommer successivt att öka. I första hand kommer innehaven i utlandet och de svenska storstäderna att säljas. Däremot är det för närvarande inte aktuellt att dela ut Mandamus till bankens aktieägare. Småföretagens bank Småföretag och lantbruk är jämte privatpersoner bankens prioriterade kundgrupper. Det är inom de små- och medelstora företagen som det finns utrymme för tillväxt och ökad sysselsättning här i landet. För Föreningsbankens del är det naturligt att öka marknadsinsatserna mot just dessa företag. Under 1995 drogs en bred småföretagsaktivitet igång. Drygt nya småföretagskunder tillkom. Arbetet att flytta fram positionerna som Småföretagens bank kommer att fortsätta. Medarbetarna Bra service och god kvalitet på banktjänsterna kommer tillsammans med närhet till och tillgänglighet för kunden att vara helt avgörande för hur en bank klarar konkurrensen de närmaste åren. Och här kommer personalen in. Personalens betydelse kan inte nog understrykas. Till de offensiva inslagen i vår strategi hör därför en systematisk och målmedveten satsning på utveckling av våra medarbetare. Alla anställda skall genomgå den utbildning som krävs för att banken med trovärdighet skall kunna möta de krav och förväntningar som dagens och morgondagens bankkunder ställer. Särskild vikt lägger vi i detta avseende på cheferna som är en nyckelgrupp. Jag vill också slutligen rikta ett stort och varmt tack till alla medarbetare i banken, som lojalt och engagerat arbetat för att ta banken ur krisen och som nu med all energi jobbar för att vi skall bli vinnare på bankmarknaden. Med nu kända förutsättningar och där ingår en lägre räntenivå här i landet och fortsatt stramhet i finanspolitiken bör 1996, trots en hård konkurrens, bli ett bra år för Föreningsbanken. Och vi tar ett steg närmare målet en lönsamhet över genomsnittet för affärsbankerna. Bo Söderberg 5

5 Förvaltningsberättelse Affärsidé, mål, arbetssätt och utdelningspolitik Föreningsbankens affärsidé är att genom ett starkt lokalt kontorsnät erbjuda personlig bankservice av hög kvalitet. F öreningsbanken har som mål att uppnå en avkastning på det egna kapitalet, som är högre än genomsnittet för affärsbankerna. Viktiga medel är en utveckling av intäkterna från bankens kärnaffär och en fortsatt hård kostnadskontroll. Prioriterade kundgrupper Föreningsbankens prioriterade kundgrupper är privatpersoner, små och medelstora företag samt lantbruk och företag knutna till lantbrukskooperationen. För att erbjuda dessa kunder en personlig bankservice krävs en stark lokal förankring och ett rikstäckande kontorsnät. Tyngdpunkten i Föreningsbankens verksamhet ligger på landsbygden samt i små och medelstora städer. Föreningsbanken är en fullsortimentsbank som erbjuder alla de banktjänster kunderna efterfrågar. Produkterna utvecklas och anpassas med hjälp av ny teknik till de speciella behov som finns hos bankens kundgrupper. Olika former av sparande och krediter samt hantering av in- och utbetalningar dominerar verksamheten. Arbetssätt Varje bankkontor i Föreningsbanken har stor självständighet när det gäller att avgöra hur verksamheten skall bedrivas på den lokala marknaden. Kontoret har det samlade ansvaret för alla affärsrelationer med sina kunder liksom för kreditrisker och lönsamhet. För att öka förankringen på marknaden har kontoret en styrelse bestående av personer som på olika sätt representerar orten och dess näringsliv. Styrelseledamöterna nomineras av bankens aktieägare och kunder på orten. Bankens dotterbolag och centrala enheter utgör stöd för den lokala verksamheten. En stark decentralisering fordrar effektiva styrsystem. En snabb och detaljerad uppföljning av kontorens lönsamhet och en löpande kontroll av kreditrisker är viktiga delar i Föreningsbankens arbetssätt. Utdelningspolitik Styrelsens avsikt är att till aktieägarna dela ut mellan 25 och 40 procent av nettovinsten under förutsättning att banken är tillfredsställande konsoliderad. 6

6 Förvaltningsberättelse Organisation Organisation Ett riksomfattande kontorsnät och en långtgående decentralisering är viktiga kännetecken för Föreningsbanken. Föreningsbankens ledningsgrupp, från vänster: Lars Nyberg, Tomas Johansson, Bo Söderberg, Jonas Lindholm och Lars Idermark. Göran Nilsson saknas på bilden. ORGANISATION Fram till början av mars 1996 var Föreningsbankens drygt 500 bankkontor administrativt samlade i fem regioner. Varje regionkontor leddes av en regionchef, som ingick i bankens ledning. Till regionkontorets primära uppgifter hörde att följa upp bankkontorens resultat och utöva det regionala ansvaret för kredit- och kravverksamheten. Varje region hade en regionstyrelse. Denna utsågs av Föreningsbankens styrelse, men nominerades av företrädare för aktieägarna inom regionen. Marknadsområden För att ytterligare effektivisera verksamheten beslutade bankens styrelse i februari 1996 att införa en ny organisation för kontorsrörelsen. Bankkontoren delades in i 16 marknadsområden med en rörelsechef som ansvarig för vart och ett. De fem regionkontoren avvecklas under 1996 och arbetsuppgifterna förs över till bankkontoren respektive centrala enheter. De regionala styrelserna har avvecklats. Den nya organisationen trädde i kraft den 4 mars Vid indelningen i marknadsområden har någorlunda jämnstora områden eftersträvats. I varje område ingår ett 30-tal bankkontor. Den genomsnittliga affärsvolymen är drygt Mkr och antalet anställda cirka 200 personer. Rörelsechefen leder, samordnar och har resultatansvar för affärsverksamheten inom sitt marknadsområde. Det primära resultatansvaret åvilar kontorschefen. I den nya organisationen har de lokala bankkontoren fått större befogenheter för bland annat kredithanteringen och affärsbesluten har förts närmare kunden. Beslutsvägarna har blivit kortare och möjligheterna att effektivisera såväl affärsstödet som det administrativa stödet har förbättrats. När förändringen är helt genomförd beräknas kostnaderna minska med cirka 50 Mkr på årsbasis. Bankledning I samband med att den nya organisationen trädde i kraft i mars 1996 infördes en ny ledningsorganisation för Föreningsbanken. Förutom koncernchefen består bankledningen av cheferna för de fyra centrala enheterna Fond- Finans-Utland, Kredit, Koncernstaber och Bankrörelsen samt ställföreträdande chefen för Bankrörelsen. Centrala enheter Den centrala organisationen består av rörelsedrivande och affärsstödjande enheter. Dessa enheter har ett funktionellt ansvar gentemot kontoren genom att tillhandahålla specialistkompetens, utvecklingsresurser och affärsstöd samt svara för övergripande styrning och uppföljning. 7

7 Förvaltningsberättelse Organisation BANKRÖRELSEN Den nyinrättade enheten Bankrörelsen har det samlade ansvaret för kontorsnätets affärsverksamhet och dess utveckling. I denna ingår följande enheter: 16 marknadsområden, där rörelsecheferna är stationerade inom sina respektive marknadsområden. Specialkunder ansvarar för koncernens samlade affärsrelationer med större företag, främst avseende de lantbrukskooperativa företagen. Ring & Svar är arbetsnamnet på det projekt, som bedrivs för att bygga upp en bemannad telefonservice, som komplement till bankkontorens kundkontakter. Den nya servicen kommer att introduceras under andra halvåret Affärs- & Marknadsutveckling svarar för affärs- och produktutveckling i banken liksom för övergripande marknadspolicy och bankens marknadsstöd. Kontorsutveckling svarar för bankens regelverk, utveckling av kontorens rutiner och effektivitet samt förändringar av kontorslokaler. KREDIT HK Kredit har det övergripande ansvaret för koncernens kredithantering samt ansvarar för koncernens kreditpolicy och kreditrutiner jämte analys och riskbedömning av kreditportföljen. Vidare bereds de kreditärenden, som skall behandlas i Centrala kreditutskottet och bankens styrelse. Sex kreditområden bildades i samband med att regionernas kreditprövning i mars 1996 fördes över till den centrala enheten Kredit. En kreditchef är ansvarig för repektive område. Denne är underställd koncernkreditchefen och stationerad inom sitt kreditområde. Krav är centralt ansvarig för bankens kravverksamhet. Häri ingår även kravverksamheten avseende vissa större problemkrediter, som fram till mars 1996 hanterades av Division Mandamus. Kreditcontroller följer upp att kreditgivningen bedrivs i enlighet med bankens policy och instruktioner liksom att den interna kontrollen inom kreditområdet fungerar tillfredsställande. Fastighetsanalys fungerar som rådgivare i frågor om fastighetsvärdering och fastighetsekonomi samt vidareutvecklar bankens analysinstrument avseende såväl enskilda fastigheter som fastighetsbolag. Kreditrapporter/Analyser ansvarar för upprättande och samordning av kreditrapporter utifrån bankledningens och myndigheternas krav. Kreditadministration har ansvar för det praktiska arbetet med kreditinstruktioner och systemutveckling. KONCERNSTABER Koncernstaber omfattar följande enheter: Ekonomi ansvarar för affärsbokföring, koncernens redovisning och bokslut. I enheten ingår även bankens clearingfunktion. Koncerncontroller svarar för analys och uppföljning av bankverksamheten samt för utveckling av ekonomiska styrsystem. Personal har det övergripande ansvaret för koncernens personalpolitik samt löne- och försäkringsadministration. När regionerna avvecklades förstärktes enheten med fem personalchefer placerade ute i kontorsrörelsen med uppgift att stödja rörelse- och kontorschefer i personalfrågor. Chefs- och ledarutveckling svarar för bankens utbildningsverksamhet liksom chefs- och ledarutveckling. Information ansvarar för koncernens övergripande informationspolicy liksom för den interna och externa informationen. Ledningskommunikation utformar och samordnar bankledningens kommunikation inom koncernen. Data svarar för drift och förvaltning samt utveckling och modifiering av datasystem. Enheten svarar även för kvalitetsgranskning av datorrelaterade produkter. Juridik svarar för koncernövergripande juridiska frågor samt bistår ledning och övriga delar av koncernen med juridisk rådgivning. Säkerhet har det övergripande ansvaret för analys och behandling av statiska risker det vill säga icke affärsrisker inom koncernen. Enheten administrerar också koncernens försäkringar. Fastigheter svarar för förvaltning av koncernens egna fastigheter samt intendenturfunktionen inom huvudkotoret. FOND FINANS UTLAND I Fond Finans Utland ingår följande enheter: Aktiehandel ger kontoren stöd i aktiefrågor, ansvarar för börshandel och kunddepåer samt hanterar bankens deltagande i emissioner på marknaden. 8

8 Förvaltningsberättelse Organisation Institutionell handel och analys ansvarar för bankens aktiehandel med institutionella kunder. Fondförvaltning bedrivs inom dotterbolaget Föreningsbanken Fond & Kapitalförvaltning AB. Penning- och Valutamarknad stödjer kontoren i affärer på penning- och valutamarknaderna samt ansvarar för bankens åtaganden som Primary Dealer. Internbanken svarar för hanteringen av koncernens likviditet och kortfristiga upplåning. Koncernfinansiering ansvarar för koncernens emission av långfristiga upplåningsinstrument i Sverige och utomlands. Finansiell analys och investerarkontakter ansvarar för analys av finansiella risker samt för kontakterna med analytiker och bankens större investerare. Utland svarar för bankens utbud av utlandstjänster samt för bankens utlandskontakter. ÖVRIGA ENHETER Internrevision är direkt underställd verkställande direktören och svarar för den interna revisionen inom koncernen. Division Mandamus hanterar vissa av bankens större problemkrediter. Marknadsområden Stockholm Stockholms, Uppsala och Södermanlands län Östergötlands, Norra Kalmar och Gotlands län Jönköpings och Kronobergs län Blekinge och Södra Kalmar län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborg och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands, Örebro och Västmanlands län Kopparbergs och Gävleborgs län Västernorrlands och Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Föreningsbankens 16 marknadsområden DOTTERBOLAG Föreningsbanken Kredit AB är koncernens institut för långfristig bostadsfinansiering. Försäljning och marknadsföring sker genom bankkontoren. Föreningsbanken Företagskredit AB erbjuder långfristig finansiering framförallt gällande kommersiella fastigheter och industrifastigheter. Föreningsbanken Finans AB tillhandahåller finansbolagstjänster via bankens kontor. Föreningsbanken Fond & Kapitalförvaltning AB ansvarar för fondförvaltning och diskretionär depåförvaltning inom koncernen. Mandamus AB är det bolag i koncernen, som äger och förvaltar fastigheter och annan egendom som övertagits för skyddande av fordran. SverigeFastigheter Förmedlings AB är Föreningsbankens fastighetsbyrå och franchisegivare till ett 60-tal franchisetagare som driver rörelse i egen regi. Dessa är lokaliserade i anknytning till bankkontoren. 9

9 Förvaltningsberättelse Personal Inom Föreningsbanken automatiseras en allt större del av de vanligaste kassatjänsterna. Tyngdpunkten i arbetet på kontoren förskjuts från traditionella banktransaktioner till försäljning och rådgivning kring produkter och mer kvalificerade tjänster. Utbildning Den ökade konkurrensen ställer nya krav både på chefer och medarbetare på bankkontoren. För att möta kraven på ökad kompetens bedrivs en omfattande utbildningsverksamhet. Under 1995 har cirka kursdeltagare genomgått någon av bankens utbildningar. Dessutom genomfördes omfattande specialutbildningar, bland annat i samband med introduktionen av bankens nya kundlimitsystem. I samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan anordnade banken en kurs på högskolenivå i analys av fastighetsföretag. Chefsförsörjning Personalutvecklingen inom Föreningsbanken har som huvudinriktning att förbättra medarbetarnas möjligheter att leva i och utvecklas med förändring, men också att öka chefernas förmåga att leda förändringsprocesser. Under 1995 har Föreningsbanken utvecklat ett chefsförsörjningsprogram för att underlätta framtida interna rekryteringar. Programmet består av heltidsstudier under två år och varvar teori på högskolenivå med praktikprojekt på bankkontoren inom olika områden som marknadsföring, redovisning/ekonomistyrning och personalledning. Resultatandelsstiftelse I syfte att skapa incitament för medarbetarna till extra goda prestationer beslöt 1995 års bolagsstämma om principer för avsättning till en av de anställda bildad resultatandelsstiftelse. (Se vidare sid 53) Antal anställda I december 1995 uppgick antalet anställda till personer, vilket omräknat till heltidsanställda gav en personalstyrka på sammanlagt medarbetare. Detta är en minskning från december 1994 med 172 heltidsanställda eller 5 procent. Minskningen har framför allt skett i kontorsrörelsen som en följd av lägre antal kassatransaktioner. Drygt en fjärdedel av bankens kontorschefer är kvinnor. Andelen kvinnor av det totala antalet anställda uppgick i slutet av året till 63 procent. Av kvinnorna var 43 procent deltidsanställda och av männen var 3 procent deltidsanställda. Sjukfrånvaron bland Föreningsbankens medarbetare låg under 1995 på 2,6 procent av arbetstiden. Personalstruktur i koncernen Ålders-, köns- och arbetstidsfördelning Ålder Antal manliga anställda 300 Heltidsanställda 200 Antal kvinnliga anställda Antal personer Deltidsanställda Medelantal anställda i koncernen Huvudkontoret Kontorsrörelsen Dotterbolag Summa Räknat på arbetstid per år om timmar. 2 I dotterbolagen medräknas Lantbruksdata AB under åren 1991 och 1992 samt t o m oktober

10 11 Förvaltningsberättelse Personal

11 Förvaltningsberättelse Miljö Framgång på en framtida marknad förutsätter ett genomtänkt miljöarbete inom banken och en klar uppfattning av bankens roll i näringslivsutvecklingen. B akom Föreningsbankens ökade fokusering på miljöfrågor ligger övertygelsen om att långsiktig framgång förutsätter ett genomtänkt miljöprogram. Banken har en viktig roll att spela genom att dels inkludera miljöaspekter i sin affärsverksamhet dels minska bankens egen miljöpåverkan. Föreningsbankens miljöarbete har startat I juni 1995 antog Föreningsbankens styrelse en miljöpolicy, vari bland annat betonas att miljöarbetet omfattar all affärsverksamhet i banken. Detta arbete inriktas på tre områden; riskbedömning av miljöfaktorer i samband med kreditgivning, sparandeprodukter med miljöinriktning och minskning av bankens egen miljöpåverkan. Därutöver har Föreningsbanken som första svenska bank skrivit under såväl Internationella Handelskammarens (ICC) program för ett miljömedvetet ledarskap som FNs miljödeklaration för banker. Miljöaspekter i kreditgivningen I sin kreditgivning kan banken påverkas negativt om kunder till följd av miljöfaktorer får en sämre betalningsförmåga eller om säkerheternas värde sjunker. Kundföretag kan åsamkas kostnader för sanering av förorenad mark och miljörelaterade kostnader förknippade med produktion. Ändrade konsumentpreferenser med avseende på produkternas miljöegenskaper kan också snabbt förändra ett företags lönsamhet. Att utveckla verktyg för att identifiera och hantera miljörisker är därför ett prioriterat arbete för Föreningsbanken. Genom att integrera miljöaspekterna som en naturlig del av den ordinarie bedömningen av företagens betalningsförmåga och säkerheternas värde kan kreditportföljens kvalitet och lönsamhet förbättras. Sparprodukter med miljöinriktning Föreningsbanken Fond- & Kapitalförvaltning AB lanserade i januari 1996 en miljöfond, där placeringarna inriktas på de ledande företagen när det gäller miljöanpassning i respektive bransch. Kriterierna för fondens placeringar har utarbetats av miljöexperter från universitet, miljöförvaltning och näringsliv tillsammans med representanter för Föreningsbanken. Det fortsatta miljöarbetet Bankens egen miljöpåverkan har analyserats och en plan för det fortsatta miljöarbetet har tagits fram. Anpassningen av den interna verksamheten inriktas dels på att minska förbrukningen av material och energi, dels på en miljöanpassad inköpspolitik. Under 1996 görs en kartläggning av samtliga leverantörers miljöpolicies och ambitioner. En grundläggande miljöutbildning för samtliga medarbetare kommer att genomföras under Dessutom planeras en kompletterande utbildning för kredithandläggare. Föreningsbanken samverkar i miljöarbetet med andra företag, organisationer och myndigheter. 12

12 13 Förvaltningsberättelse Miljö

13 Förvaltningsberättelse Omvärld och marknad 1995 präglades av fallande räntor och en stärkt krona. Föreningsbanken ökade sin utlåning med 4 procent under året. Marknadspositionen stärktes också av en ökad inlåning från hushållen. I början av 1995 var aktörerna på de finansiella marknaderna tveksamma till regeringens förmåga att reda ut budgetproblemen. Marknaden undvek kronpapper, vilket förde med sig att den svenska räntan steg i förhållande till utlandet och att kronkursen pressades. Förtroendet återvände gradvis och utländska placerare började under vintern åter intressera sig för svenska statsobligationer. Skillnaden mellan den tyska och den svenska långräntan krympte under andra halvåret från 3,5 till 2,5 procentenheter samtidigt som den svenska räntan föll med närmare 3 procentenheter. Inflationsoro De löneavtal som slöts under året gav större löneökningar än väntat, vilket skapade en oro för ökad inflation. Till detta kom den svaga kronan, som underblåste förväntningar om stigande importpriser. Reporäntan, som i början av året låg på 7,60 procent, höjdes successivt fram till sommaren till 8,90 procent. Rädslan för att inflationen skulle ta fart fick Riksbanken att hålla reporäntan uppe under hela De korta marknadsräntorna förblev dock i stort sett oförändrade. Detta i kombination med de fallande långa räntorna innebar att avkastningskurvan planade ut från att ha haft en påtagligt positiv lutning vid årets början. Lägre styrränta i januari 1996 Under höstmånaderna stärktes kronan, vilket lättade på inflationstrycket. I januari 1996 gjorde Riksbanken bedömningen att prisstabiliteten inte var i fara och inledde Hushållens sparkvot Nettosparande i procent av disponibel inkomst % 12 Kronans utveckling mot dollar och D-mark under 1995 kr 8, ,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4, ,0 Januari USD/SEK DEM/SEK December Inflationen i Sverige årsräntan i Sverige och Tyskland % 12 % Totalprisindex Nettoprisindex 5 Jan 94 Jul 94 Jan 95 Jul 95 Dec 95 Svensk 10-årig Statsobligation Tysk 10-årig Statsobligation 14

14 15 Förvaltningsberättelse Omvärld och marknad

15 Förvaltningsberättelse Omvärld och marknad en anpassning mot lägre korta räntor. Reporäntan har därefter sänkts vid flera tillfällen och uppgick i mars 1996 till 7,60 procent, cirka en procentenhet under nivån vid årsskiftet. De korta marknadsräntorna har följt efter och sjunkit med drygt en procentenhet. Samtidigt har tioårsräntan stigit med cirka 0,6 procentenheter och avkastningskurvan har återigen fått en positiv lutning. Marknadsutveckling Föreningsbankens viktigaste kundgrupp inom företagssektorn är småföretagen, som i stor utsträckning arbetar med hemmamarknaden som bas. Hela 60 procent av småföretagen med färre än 20 anställda inom tillverkning och transportområdet investerade under 1995 för att öka sin kapacitet. Samtidigt ökade sysselsättningen hos 36 procent av samtliga småföretag. Inom lantbruket steg inkomsterna under 1995 åter till en nivå motsvarande genomsnittet för Under 1995 det första med EU-medlemskap utbetalades totalt cirka Mkr i form av olika stöd till det svenska jordbruket. Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap, som minskat under de senaste två decennierna, ökade under våren 1994 när avtalet med EU var klart. Totalt såldes under 1994 cirka traktorer. Det motsvarar en ökning med 78 procent jämfört med Under 1995 fortsatte försäljningen av traktorer att öka. Hushållens sparande har delvis ändrat karaktär under de senaste åren. Främst märks detta på att hushållen valt att placera i sparformer utanför det traditionella banksparandet. Banksparandet höll dock sin andel av det totala sparandet under 1995 på 32 procent. Privatobligationssparande och försäkringssparande ökade i andel, medan sparande i svenska börsaktier och fondandelar samt utländska aktier minskade. I Föreningsbanken svarar hushållen för 80 procent av inlåningen, vilket är den högsta andelen bland bankerna. Marknadsandelen uppgår till cirka 13 procent av hushållssegmentet, vilket är lika mycket som i S-E-Banken och något mindre än i Handelsbanken. Föreningsbankens marknadsandel har stigit något under året medan framför allt Handelsbanken och Sparbankerna tappat andelar. De nya och mindre bankerna ökade sammantaget sin andel av hushållsinlåningen från 3,0 till 4,3 procent. När det gäller utlåningen svarar hushållen i Föreningsbanken för cirka 50 procent av den totala utlåningen till allmänheten. Banken har under de senaste två åren ökat sin andel av hushållsmarknaden från drygt 13 till drygt 15 procent. Marknadsandelen för de nya och mindre bankerna har vuxit från 3,6 till 4,5 procent under Hushållens sparande, % Bankmedel Allemanssparande 4 4 Privatobligationer 7 5 Övriga obligationer 5 5 Svenska börsaktier Fondandelar, utländska aktier Försäkringssparande Kontanter och lån 4 4 Summa Totalt sparande, Mdkr Källa: SCB. Utfall 1995 avser , eftersom ej publicerats än, medan utfall 1994 avser Marknadsandelar av hushållsinlåningen Marknadsandelar av hushållsutlåningen Övriga, 4% Föreningsbanken, 13% Övriga, 4% Föreningsbanken, 15% Sparbankerna, 33% Nordbanken, 23% Sparbankerna, 36% Nordbanken, 19% Handelsbanken, 14% S-E-Banken, 13% Handelsbanken, 15% S-E-Banken, 11% 1 I hushåll ingår privatpersoner samt bolag som drivs under enskild firma, bland annat jord- och skogsbruk. 16

16 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt INLÅNING OCH SPARPRODUKTER Bankinlåning Bankens produkter för privatpersoner är Privatkonto, Sparkonto, Placeringskonto och Bonusparkonto. Privatkontot fungerar som transaktionskonto, och till detta kan flera självbetjäningstjänster såsom Bankomatkort, Ringomat, Privatgiro och Autogiro knytas. Placeringskontot och Bonussparkontot är avsedda för långsiktigt sparande med hög ränta. I början av året förändrades villkoren för Placeringskontot på så sätt att räntesatsen ökar i trappsteg när det insatta beloppet växer. Bonussparkontot lanserades under hösten och villkoren innebär att pengar som står på kontot i två år ger en bonusränta utöver den vanliga räntan. Företagen erbjuds ett Företagskonto, som kan byggas ut och anpassas efter kundens olika behov av tilläggstjänster. Till kontot kan betalning av leverantörsfakturor knytas liksom administration av löneutbetalningar samt bevakning och utbetalning. Bankens inlåning per kundgrupp och område Den 31 december 1995 Volym, Andel Mkr av total volym, % Privatpersoner Företag Lantbruk Kommuner Övrigt Summa Varav Stockholm, Göteborg och Malmö Övriga Sverige Summa Sparande i aktier Föreningsbanken är medlem av Stockholms Fondbörs och handlar med aktier, främst på den svenska aktiemarknaden. Aktiehandeln sker dels genom Föreningsbankens kontorsnät dels direkt mot ett antal institutionella kunder i Sverige och i utlandet. 17

17 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Individuellt pensionssparande Individuellt pensionssparande (IPS), i Föreningsbanken kallat Pensionsspar, lanserades på den svenska bankmarknaden den 1 januari Individuellt pensionssparande har samma regler gällande beskattning och uttag som vanliga pensionsförsäkringar, men kan i övrigt jämföras med annat banksparande. Under 1995 mattades nyförsäljningen av, till stor del beroende på att rätten för avdrag i deklarationen halverades till kr för de flesta sparare. Fonder Fondförmögenheten i Föreningsbanken uppgick vid årsskiftet till 8,4 Mdkr, vilket motsvarar en ökning under 1995 med 1,3 Mdkr. Den fördelar sig med 6,6 Mdkr i aktiefonder (svenska och utländska), 1,5 Mdkr i räntefonder och 0,3 Mdkr i en blandfond. Under november 1995 öppnades två nya fonder, FB Räntefond Europa och FB Småbolagsfond och i januari 1996 tillkom FB Miljöfond. Fondutbudet i Föreningsbanken omfattar elva aktiefonder, en blandfond och fem räntefonder. Det totala antalet fondkonton var vid utgången av 1995, varav i IPS. Ett flertal av Föreningsbankens fonder har utvecklats väl i förhållande till andra på marknaden. Bankens räntefonder har över en längre period gett marknadens högsta avkastning. Föreningsbankens fondkampanj Fondspara i världens alla hörn hade vid årsskiftet gett cirka 560 Mkr i nysparande samt en nettoökning på närmare nya stående överföringar. Privatobligationer Under 1995 ökade volymen privatobligationer i Föreningsbanken med 1,6 Mdkr till 9,8 Mdkr (nominellt värde). Det innebär att Föreningsbankens marknadsandel är 7,9 procent, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter i jämförelse med 31 december Under 1995 såldes genom kontoren vid två tillfällen aktieindexobligationer utgivna av Föreningsbanken Kredit. går direkt via kundernas egna persondatorer ökar också i omfattning. Småföretagsgiro Småföretagsgirot är en ny produkt i Föreningsbanken där kunden kan använda både Bankgiro och Postgiro för sina in- och utbetalningar. Småföretagsgirot är knutet till Företagskontot. Genom att Föreningsbanken under året träffade ett avtal med Postgirot Bank kan pengar föras från företagskundens postgirokonto till dennes företagskonto i Föreningsbanken och vid behov även föras från företagskontot till postgirokontot. Bankkort 1995 påbörjades ett samarbete mellan Föreningsbanken och Sparbankerna, vilket innebär att kunder som har Föreningsbankens bankkort förutom vanliga Bankomatuttag även kan göra uttag i 990 Minutenautomater runt om i Sverige. Under året lanserade banken ett företagskort, som är anslutet till Visa, vilket innebär att kortet kan användas på över 10 miljoner inköpsställen samt för kontantuttag på bankkontor och uttagsautomater världen över. Privatbonus och Företagsbonus Föreningsbanken introducerade under 1995 Privatbonus och Företagsbonus. I bonusprogrammen får kunder som samlar sina affärer i Föreningsbanken rabatt på vissa tjänster. Idén är att kunder som tillför banken lönsamma affärer också ska dra fördel av detta. I december 1995 hade drygt av totalt cirka privatkunder valt att ansluta sig till Privatbonus i Föreningsbanken. Över företagskunder har tecknat avtal om Företagsbonus. Föreningsbanken genomförde under hösten en profilkampanj. Det främsta inslaget i kampanjen var en TV- Marknadsandelar av privatobligationsmarknaden BETALNINGSFÖRMEDLING Föreningsbanken erbjuder sina kunder ett brett sortiment betalningstjänster avseende såväl inhemska som utländska betalningar. Inhemska betalningar sker i ökad omfattning genom automatiserade transaktioner från kundens bankkonton. Lanseringen av Privatbonus och Företagsbonus har ytterligare förstärkt denna tendens. Betalningarna till och från kundernas konton genom Bankgirot ökade i volym under året och betalningar som Övriga, 3% Statshypotekskassa, 18% Riksgäldskontoret, 14% Sparbankerna, 18% Föreningsbanken, 8% Nordbanken, 11% S-E-Banken, 16% Handelsbanken, 12% 18

18 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt reklamfilm på temat En bank där du fortfarande är välkommen in. Det viktigaste arbetet på marknaden har dock gjorts av bankontoren, som kontaktat sina kunder i syfte att marknadsföra Privatbonus och Företagsbonus. UTLÅNING Under 1995 ökade Föreningsbanken sin utlåning till allmänheten. Detta innebar också en ökad marknadsandel. I slutet av året svarade privatpersoner för 44 procent av koncernens totala kreditvolym och lantbruk för 11 procent. Återstående 45 procent var till största delen utlåning till företag. Av utlåningen till företag gick 65 procent av volymen till företag med fyra eller färre anställda och 80 procent till företag med färre än 20 anställda. Av kreditvolymen var 36 procent lån under 0,5 Mkr och 68 procent lån under 5 Mkr. Kunder på landsbygden och i mindre städer svarade för 92 procent av kreditvolymen. Under året har olika marknadsaktiviteter genomförts på temat Låna av den du känner. Utlåning till allmänheten Den 31 december 1995, 1994, Förändring, Mkr Mkr % Bankkontor Centralt Banken FB Kredit FB Jordbrukskredit FB Finans FB Företagskredit 137 Koncerneliminering Koncernen Kreditvolymen storleksfördelad Den 31 december 1995 Utlåningens Antal Volym, Andel Ackustorlek, Mkr engage- Mkr av total mulerad mang volym, % andel, % 0,0 0, ,05 0, ,10 0, ,25 0, ,5 1, ,0 5, ,0 25, , Summa I kreditvolym ingår utlåning till allmänheten och finansinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt. Stora exponeringar Enligt lagen om stora exponeringar (1994:2004) definieras en exponering som stor om värdet av den det vill säga det totala engagemanget gentemot en kund eller en kundgrupp med inbördes anknytning uppgår till 10 procent eller mer av kreditgivarens kapitalbas. En stor exponering får inte överstiga 25 procent av kapitalbasen. Summan av de stora exponeringarna får inte överstiga 800 procent av kapitalbasen. Föreningsbanken har fyra exponeringar överstigande 10 procent av kapitalbasen. Summan av dessa exponeringar uppgick till Mkr, vilket motsvarar 43 procent av kapitalbasen. Koncernens stora exponeringar Bransch Exponering % av Ackumulerat, Mkr kapitalbas % Livsmedelsindustri ,3 11,3 Livsmedelsindustri ,7 22,0 Livsmedelsindustri ,6 32,6 Försäkringsbolag ,2 42,8 Summa ,8 10% av kapitalbasen = 856 Mkr Problemkrediter Bearbetning av problemkrediter och övertagande av egendom har medfört att osäkra fordringar netto minskat från 3,2 Mdkr till 2,0 Mdkr under Räntenedsatta krediter har minskat till 1,0 Mdkr jämfört med 1,1 Mdkr Reserveringsgraden steg från 51 till 52 procent. Kreditförluster Under året minskade kreditförlusterna från 2,4 till 1,4 Mdkr. Koncernens kreditförluster härrörde huvudsakligen från fastighets- och byggföretag samt från serviceföretag. Utlåningen till privatpersoner uppgick till 44 procent av kreditvolymen. Denna sektor svarade för 19 procent av de totala kreditförlusterna, vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,7 procent av kreditvolymen. Lantbrukssektorn svarade för 3 procent av de totala kreditförlusterna, vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,5 procent av den totala kreditvolymen. Av koncernens förluster på samlimiterade engagemang var cirka 88 procent (78) förluster på mindre än 25 Mkr och 60 procent (56) var mindre än 5 Mkr. En kreditförlust översteg 50 Mkr jämfört med fem under

19 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Kreditförlusterna storleksfördelade Förlustintervall, Volym, Andel av Mkr Mkr totala förluster, % 0 0, ,1 1, ,0 5, ,0 25, , Summa Kreditriskhantering Föreningsbankens kreditorganisation bygger på ett decentraliserat ansvar och beslutsfattande. Bankkontoren beslutar själva i kreditärenden inom fastställda beloppsgränser. Större engagemang överprövas av områdeskreditkommittéerna, medan de största kreditbesluten fattas av det centrala kreditutskottet eller av bankens styrelse. Bankens dotterbolag fattar sina egna kreditbeslut med central prövning av större kreditengagemang. Den kreditgivande enheten, normalt bankkontoret, bär det fulla kreditansvaret även om engagemanget överförts centralt. Den centrala kreditenheten ansvarar för bankens kreditrutiner, kreditinstruktioner, uppföljning, rapportering samt beredning och samordning av överprövningsärenden för centrala beslut. Kreditbeviljning Kreditgivningen regleras i en för hela bankgruppen gällande kreditpolicy samt i instruktioner. Storleken på krediten, i kombination med erbjuden säkerhet, avgör var i organisationen krediten beviljas och slutligt beslut tas. Genom att alla kreditgivande enheter har rapporterings- och registreringsskyldighet erhålls underlag, som möjliggör att den totala exponeringen på enskilda kunder kan bevakas på central nivå. Koncernens kreditvolym, problemkrediter samt kreditförluster per kundgrupp Den 31 december 1995 Koncernens kreditvolym Koncernens problemkrediter Koncernens kreditförluster 1 Volym, Andel av Volym, Andel av Andel av Volym, Andel av Andel av Mkr total Mkr 2 totala kreditvolym Mkr totala kreditvolym kredit- problem- för respek- kredit- för respekvolym, % krediter, % tive kund- förluster, % tive kundgrupp, % 3 grupp, % 4 Privatpersoner ,7 Lantbruk ,5 Industriföretag ,2 Fastighets- och byggföretag ,6 Serviceföretag ,1 Finansiella företag Offentliga sektorn Övriga företag ,1 Övrigt ,0 Total kreditvolym (3) ,7 Varav: Småhus Bostadsrätter Jord- och skogsbruk Hyreshus Kommersiella fastigheter Övriga fastigheter Summa fastighetsrelaterat Baserat på utgående balans Baserat på ingående balans Inklusive leasing 4 Kreditförlusterna går ej att härleda till fastighetstyper pga generella panter 20

20 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Övervakning av kreditportföljen Kreditportföljens sammansättning och riskstruktur följs löpande av koncernens kreditchef, av områdeskreditcheferna och av kreditcheferna på dotterbolagen genom månatliga rapporter, särskilda granskningar samt årsprövningar. Under 1995 förbättrades möjligheten till uppföljning och kontroll ytterligare genom: En ny informationsdatabas som har utvecklats för att effektivisera och möjliggöra uttag av information till underlag för analyser av den totala kreditvolymen. För bankkontoren har detta inneburit att kreditrapporteringen till områdeskreditcheferna har förenklats med stora tidsvinster som följd. Ett förbättrat datastöd för ansökan och beredning av företagskrediter har tagits i bruk. Den nya rutinen effektiviserar främst bankkontorens arbete med att sammanställa erforderliga uppgifter om kundens totala engagemang i banken. Rutinen utgör också en viktig grund för en snabb och tillförlitlig rapportering inom hela bankkoncernen. Föreningsbanken utövar den interna kontrollen av kredithanteringen främst genom ett system för beredning, beviljande och uppföljning av krediter. Varje kredit skall, i enlighet med bankens kreditinstruktion, löpande följas av den kreditansvarige. För engagemang över 1 Mkr fastställs en kreditram för kunden, som är tidsbegränsad till högst ett år i taget. De engagemang, som inte omfattas av sådan kreditram, prövas löpande under året. Omprövning av limiten görs vid varje prövningstillfälle som om den avsåg en ny kredit. Det innebär att kredittagarens verksamhet analyseras med avseende på betalningsförmåga, soliditet och framtidsutsikter liksom att säkerheterna värderas på nytt och kundklassificeringen ses över. Kravverksamhet Huvuddelen av bankens större problemkrediter är överförda till Division Mandamus. De mindre problemkrediterna hanteras av bankkontoren. I den nya organisationen är Division Mandamus och de regionala kravverksamheterna sammanslagna till en ny kravenhet, som ger kontoren stöd i frågor av juridisk karaktär. De senaste årens arbete med att utveckla rutiner och regelverk har bidragit till en ytterligare effektivisering av kravarbetet. Förbättrat datastöd samt bland annat en snabbare kontakt med kunden och upprättande av handlingsplan har givit goda resultat. Dotterbolagens kravverksamhet har till största delen integrerats i bankkontorens normala kravarbete, vilket ökat möjligheten till helhetssyn inom kravverksamheten. Sammantaget har de vidtagna utvecklingsåtgärderna bidragit till att problemkrediterna minskat i antal och volym. Fastighetsanalys En stor del av de fastighetsbolag som ingår i bankens kundstock analyseras fortlöpande för att definiera risker och möjligheter. Utbildning påbörjades under året för att generellt höja kompetensen i koncernen kring fastighetsrelaterade frågor. Ett datorbaserat system för småhusvärdering har tagits i bruk och används av cirka 350 bankkontor. Vidareutveckling sker av analyshjälpmedel för värdering av såväl enskilda fastigheter som fastighetsföretag. Ett kontinuerligt arbete sker för att utveckla och revidera instruktioner för värdering av säkerheter i form av fastigheter. ÖVERTAGEN EGENDOM FÖR SKYDDANDE AV FORDRAN Föreningsbankskoncernens övertagna egendom för skyddande av fordran 1995 uppgick till Mkr (4 793). Egendomen återfanns till största delen inom Mandamuskoncernen. För vidare information se sid 30, Mandamus AB. Mkr Mandamuskoncernen Föreningsbanken Kreditkoncernen Föreningsbanken AB Summa varav fastigheter och bostadsrätter LIKVIDITET OCH MARKNADSUPPLÅNING Koncernens likviditet påverkas i första hand av förändringar i in- och utlåningsvolymerna hos bankontoren. Likviditeten hanterades fram till slutet av 1995 huvudsakligen i två portföljer, investmentportföljen och tradingportföljen. 21

21 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Investmentportföljens anskaffningsvärde uppgick den 31 december 1995 till Mkr i banken och merparten av tillgångarna var placerade i stats- och bostadsobligationer. Obligationsinnehavet uppgick till Mkr och hade ett övervärde på 11 Mkr. Av det totala obligationsinnehavet utgjorde 829 Mkr koncerninterna innehav med ett undervärde på 9,4 Mkr. Obligationerna hade en genomsnittlig löptid på fyra år och tio månader. Bankens tradingportfölj uppgick till Mkr, varav Mkr utgjordes av riksbankscertifikat. Koncernens utestående obligationslån uppgick vid utgången av 1995 till Mkr. Samtliga lån var upptagna av dotterbolagen. Av den totala volymen utgjorde Mkr privatobligationer. Upplåningen från svenska finansinstitut var Mkr. Emitterade förlagslån uppgick till Mkr i koncernen, varav Mkr odaterade. Finansiell riskhantering Föreningsbanken tar endast begränsade ränte- och valutarisker. Bankens ränteriskexponering framgår av not 33. Valutarisker inom kontorsverksamheten uppstår huvudsakligen till följd av utlåning till allmänheten. Andelen utländsk valuta av koncernens totala utlåning till allmänheten uppgick till 3 procent (4). Bankens aggregerade nettoposition i utländsk valuta var 57 Mkr vid årsskiftet. Banken använder derivatmarknaden huvudsakligen för att minska de finansiella riskerna. Futures, valuta- och ränteswappar används endast i riskbegränsande syfte. Marknad ställs i standardiserade, clearade aktieterminer, Koncernens investmentportfölj obligationsinnehav Fördelad på emittent Företagsfinansierande institut, 19% Koncernens emitterade förlagslån Fördelade på löptid Mkr Bostadsfinansierande institut 13% Svenska staten 68% Odaterat Koncernens placeringar Mdkr Koncernens finansiering Mdkr Kortfristig likviditet samt trading Investmentportfölj Utlåning till allmänheten Övertagna tillgångar Övriga tillgångar Eget kapital Förlagslån Övriga skulder Långfristig upplåning Inlåning från allmänheten Kortfristig upplåning 22