Resursfördelning Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Resursfördelning 2011 Samhällsvetenskapliga fakulteten Resursfördelning till institutioner och enheter inom den samhällsvetenskapliga fakulteten samt budget för fakultetsgemensamma ändamål Dnr Fastställd av fakultetsnämnden

2 Innehållsförteckning Sida 1 Resurser till forskning/forskarutbildning 1.1 Sammanfattning av regeringens och styrelsens beslut om ramar för 3 4 forskning/forskarutbildning 1.2 Fakultetens fördelning av anslaget till fo/fou Resurser till grundutbildning 2.1 Sammanfattning av regeringens och styrelsens beslut om ramar för grundutbildning 2.2 Fakultetens fördelning av anslaget till grundutbildning Lokaler Universitetsgemensamma avsättningar Fakultetsgemensamma avsättningar Verksamhetsuppdrag Övrigt Beslut 51 Bil. 1 Budgetbilagor Resurstilldelningsbeslut och Utbildningsuppdrag till institutioner och enheter Ekonomisk historia Handelshögskolan Informatik Juridik Kostvetenskap Kulturgeografi Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi Statistik Statsvetenskap Tillämpad utbildningsvetenskap Cerum Demografiska databasen Restauranghögskolan Umeå Centrum för Genusstudier (UCGS) Bil. 2 Programöversikt kandidat/yrkesprogram Bil. 3 Antal HST och HPR fördelat på utbildningsområde 125 Bil. 4 Underlag till fördelning av anslaget till Fo/Fou Bil. 5 Programgemensamma avsättningar Bil. 6 Hyresunderlag 139 Bil. 7 Budgetunderlag från Husservice Bil. 8 VHS- kostnader Bil. 9 Regler för förlängning av anställning som doktorand Bil. 10 Budget QUmU 145 Bil. 11 Ekonomistyrregler Bil. 12 Avtal om utbildningsbevakning 148 Bil. 13 Arvoden för sakkunniga 149 Sida 2

3 1 Forskning/Forskarutbildning 1.1 Sammanfattning av regeringens och universitetsstyrelsens förslag till ramar för forskning/forskarutbildning Anslagsökning med 17,5 mnkr för de båda områden (Energi och Havsmiljö) inom strategiska forskningsområden där Umeå är huvudsökande. Anslagsökning enligt beslut med 12,7 mnkr samt anslagsminskning med 0,5 mnkr utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån parametrarna externa medel och vetenskaplig produktion. Indexökning av anslag med 0,23 %. Anslaget för forskning och forskarutbildning ökar med 31,8 mnkr (+3,5 %) år 2011 jämfört med år Fördelning av ramar 2011 I tabellen nedan finns fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning år Långtidsp lan- + Index Omför- Uminova Fördelning av anslag Anslag buprop (0,24%) delning Innovation Anslag 2011 mm (UBI) 2010 Förändring Tkr Tkr tkr % Humanistiska fakulteten ,8% Samhällsvetenskapliga fakulteten ,2% Medicinska fakulteten ,0% Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten ,2% Umeå School of Education ,2% Styrelsens strategiska resurs ,2% Karriärbidrag ,0% Fonderas för utfördelning ,5% Starka miljöer ,0% Riktade satsningar/styrelsens disp ,2% Medel från bp 2007 (inr/utr) ,0% Strategiska forskningsområden ,5% Konstnärligt utvecklingsarbete ,3% Forskningsinfrastruktur Rektors strategiska/uminova Innovation ,6% Summa ,5% Sida 3

4 - - - Justering med 15,0 mnkr avser den långtidsplan som universitetsstyrelsen beslutade om i juni 2009 samt utökning av strategiska forskningsområden (+0,5 mnkr drift multihall, +2,0 mnkr regionalisering av läkarutbildning, minskning med 24 mnkr för karriärbidrag samt +15 mnkr för starka forskningsmiljöer). Mot bakgrund av att Vetenskapsrådet angett att de inte längre kommer att finansiera inköp av infrastruktur avsätts 13,3 mnkr till infrastruktur inom forskning. 2,1 mnkr avser index 2011 med 0,23% 2,0 mnkr avsätts för köp av tjänster från Umeå Biotech Incubator enligt befintligt avtal. Ovanstående ramar inkluderar kostnader för gemensamma funktioner och lokaler. Ramen för Umeå School of Education (USE) kommer att tillföras ytterligare 3,2 mnkr ur räntemedel 2011, liksom tidigare år. Medel för konstnärligt utvecklingsarbete fördelas av humanistisk och teknisk- naturvetenskapligfakultet. Medel för forskning inom ALF, där universitetet transfererar medel till Västerbottens läns landsting ingår inte i ovan angivna belopp för forskning. För perioden 2011 och framåt ska andelen medel som söks i konkurrens öka markant. Sida 4

5 1.2 Fakultetens fördelning av anslaget till forskning/forskarutbildning 1.21 Fakultetens resursfördelningsmodell Syfte med modellen är förutom att tillgodose styrelsens krav på kvalitetsbaserad tilldelning är att: Att skapa förutsättningar för kontinuitet för forskarutbildningen och öka utväxlingen av forskningen Att tydliggöra att anslaget avser både forskning och forskarutbildning Att skapa en resursfördelningsmodell som är enkelt och transparant Att tydliggöra vad ett basanslag skall användas till Att skapa incitament för kvalitetsutveckling av fakultetens forskning Att öka betydelsen av prestations- och kvalitetsbaserade indikatorer Att skapa incitament för karriärvägar Att tillgodose styrelsens krav på kvalitetsbaserad tilldelning Resursfördelningsmodellen består av två delar, dels en forskningsresurs och dels en forskarutbildningsresurs. Dessa två delar delas i ett basanslag och ett kvalitetsbaserat anslag. Hur fördelningen skall ske beskrivs nedan. Det är viktigt att påpeka att modellen endast är en metod för att fördela resurser och att institutionerna själva planerar och använder medlen på bästa sätt i enlighet med ekonomistyrregler och vad som är bäst främjar den egna verksamheten utifrån fakultetens övergripande strategier och institutionernas verksamhetsplaner. Forskningsresurs Basanslag 1) Institutionerna tilldelas en professorsresurs för varje aktiv/tjänstgörande* tillsvidareanställd professor per institution. Denna resurs motsvarar 50 % av medellönen för en professor inom den samhällsvetenskapliga fakulteten (justering av denna schablon görs inför varje budgetår). Inför budgetåret 2011 beräknas denna schablonresurs till 500 tkr. Undantag görs för de kvarvarande professorer som regeringen utsett, dessa institutioner tilldelas en fast resurs om tkr. Tidpunkten för beräkning av dessa resurser (antalet professorer)är en månad innan fakultetsnämndens resurstilldelningsbeslut (f.n. december). Inga justeringar av denna resurs kommer att göras under pågående budgetår, utan en ny avstämning kommer att göras vid samma tidpunkt (nov- 2011) som underlag för budgetåret De professorer som befordras under perioden dec 2010 nov 2011 kommer att finnas med i beräkningen för anslaget 2012, likaså ev. nyanställningar som utannonseras, dock kommer dessa att prövas av fakultetsnämnden. Sida 5

6 Om en professorsanställning upphör under ett budgetår t.ex. vid pensionsavgång (67 år) skall medlen dras in från institutionen. Indragningen sker dock inte förrän vid nästkommande budgetbeslut *) vid tjänstledighet bibehåller institutionen professorsresursen (dock max. i tre år). 2) Utöver detta basanslag tilldelas institutionerna ett kompetensutvecklings-, karriärbidrag. Nuvarande befordrings- /docentresurs och forskarassistentsatsning fasas ut och ersätts successivt av medel till forskningstid till nyanställda/befordrade professorer. Dessa medel är personliga och skall användas till forskningstid under en treårsperiod. Omfattningen av dessa resurser motsvarar i tid: 30 % för kvinnor och 20 % för män. Kvalitetsbaserad tilldelning 1) Externa medel Som underlag för denna tilldelning används använda externa forskningsbidrag, d.v.s. intäkter som bokförts under verksamhet 22 - forskningsbidrag i redovisningen på respektive institution. Tilldelningen till institutionerna beräknas sedan i proportion till resp. institutions använda forskningsbidrag under en fyraårsperiod. Inför budgetåret 2011 kommer perioden att vara underlag för tilldelningen och inför budgetåret 2012 kommer perioden vara underlag osv. Dock kommer medel som använts från egna stiftelser inte att ingå i beräkningsunderlaget. 2) Vetenskaplig publicering Denna resurs beräknas enligt en modell där artiklar, böcker och bokkapitel viktas enligt ett poängsystem som beskrivs nedan. Publiceringsmätningen baseras på universitetsbibliotekets databas DIVA. För en rullande fyraårsperiod summeras tre typer av publikationer på svenska eller engelska: artiklar i tidsskrifter med referee- förfarande artikel/kapitel i editerade böcker på etablerade förlag böcker på etablerade förlag Lokala publikationskanaler (institutionsserier och liknande) räknas inte in och ej heller avhandlingar (de tillgodoräknas ju som underlag för forskarutbildningsanslaget). Om ett dokument är samförfattat med författare från andra institutioner så fraktioneras publiceringspoängen. Sida 6

7 Poängsystem: Publiceringstyp Engelska Övr. språk Artikel i tidsskrift 4p 2p Bok 6p 3p Kapitel i bok 2p 1p Antalet poäng summeras sedan per institution och ett genomsnitt beräknas per institution under en fyraårsperiod (samma tidsperiod som för tilldelningen av externa medel) och fördelas sedan i proportion till resp. institutions poängsumma. Poängsystemet kommer att ses över under 2011, för att ev. till budgetåret 2012 övergå till den norska modellen. Forskarutbildningsresurs Forskarutbildningsresursen skall täcka både studiestöd och kostnaderna för att bedriva forskarutbildning, d.v.s. handledning, kurser, administration mm. Basanslag Institutionerna tilldelas ett basanslag på beräknat till 650 tkr (för år 2011). Kvalitetsbaserad tilldelning Tilldelningen baseras på institutionernas andel av Samfak:s totala antal doktorsexamina under en rullande fyraårsperiod (2011 = 06/07 09/10; 2012 = 07/08 10/11 osv). Nettostudietid införs som prestationsmått i tilldelningen fr.o.m. budgetåret 2010, vilket innebär att alla doktorsexamina för de personer som antas till forskarutbildningen efter den 1 juli 2009 kommer att viktas enligt nedanstående modell: Doktorsexamina inom <= 4 år (48 månaders heltidsstudier) viktas som 1,0; 4 5 år viktas som 0,8; 5 10 år till 0,6. Införandet av den nya resursfördelningsmodellen Införandet av den nya resursfördelningsmodellen kommer att ske stegvis med en s.k. dämpningsfaktor under perioden År 2010 = 25 % omfördelning År 2011 = 50 % omfördelning År 2012 = 75 % omfördelnin Sida 7

8 Underlag till fördelning av fakultetsanslaget 2011 Forskningsresurs Forskarutbildningsresurs Jmf Doc. Basanslag Kvalitetsbaserad tilldelning Bas- Kvalitetsbaserad tilldelning 7) 8) År 1) "prof- 3) Externa fo resurs resurs" 2) Del- bidrag 4) Publicering Del- anslag 6) Doktorsexamina Del- Dämpn. Avgår Totalt "komp" summa summa 5) summa faktor enl Antal utv. 1+2 andel andel 3+4 andel % US- Institutioner Tkr prof Tkr Tkr Tkr % Tkr % Tkr Tkr Tkr % Tkr Tkr Tkr beslut Tkr Ek historia 2, ,1% 240 2,7% ,6% Handelshsk 50 7, ,5% ,0% ,1% Informatik 4, ,3% ,2% ,6% Juridik 60 5, ,2% 721 8,9% ,9% Kostvet 0, ,2% 144 1,8% ,3% Kulturgeo 5, ,3% ,9% ,3% Nationalek 6, ,1% 713 9,4% ,1% Pedagogik 110 3, ,7% 318 8,1% ,2% Psykologi 50 6, ,3% ,1% ,2% Soc arbete 100 5, ,0% 704 7,3% ,5% Sociologi 170 6, ,8% ,0% ,1% Statistik 1, ,2% 252 2,6% ,6% Statsvet 4, ,1% 707 7,8% ,6% TUV 3, ,2% 837 3,0% ,0% Summa , % % % ) Prof. Resurs 500 tkr per prof. 5) 650 tkr per inst. 2) Fo tid för bef. Tillämpas from ) Dr examina ) Ext fo bidrag ) Dämpningsfaktor 25% 2010; 50% 2011, 75% ) Publ i Diva ) Enl US- beslut Sida 9 Sida 8

9 BUDGETSAMMANSTÄLLNING FORSKNING/FORSKARUTBILDNING (Vhet 21) Budget Budget Förändring Intäkter Tkr Tkr Tkr % Anslag % - Ränteintäkt (univ gem) % - Justering redovisningsmodell % Summa att fördela till institution/enhet % Budget Budget Förändring Fördelning Tkr Tkr Tkr % Fördelat ämnesinstitutioner Ekonomisk historia % Handelshögskolan % Informatik % Juridik % Kostvetenskap % Kulturgeografi % Nationalekonomi % Pedagogik % Psykologi % Socialt arbete % Sociologi % Statistik % Statsvetenskap % Tillämpad utbildningsvetenskap % Delsumma % Fördelat övriga enheter Cerum % Demografiska databasen % UCGS % Delsumma % Fördelning intäkter Ugem % Fördelning intäkter Fgem % Fördelning intäkter Lokaler % Avgår till senare fördelning (strategiska medel mm) % Delsumma % % Sida 9

10 2 Grundutbildning 2.1 Sammanfattning av regeringens och universitetsstyrelsens förslag till ramar för grundutbildningen Under anslaget för grundutbildning beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet Ökat anslag med 19,7 mnkr avseende 300 platser bibehålls även år År 2012 upphör denna tillfälliga satsning på högskoleplatser och anslaget reduceras med 19,7 mnkr. Ökning av anslaget med 2,6 mnkr för utbyggnad av läkarprogrammet med 20 platser. Utbyggnad av ytterligare 17 platser på läkarprogrammet, 1,2 mnkr omfördelas från ordinarie budgetram UmU till ALF- medel inom UmU:s budgetram. Utbyggnad 15 platser på tandläkarprogrammet, 1,0 mnkr omfördelas från ordinarie budgetram UmU till TUA- medel inom UmU:s budgetram. Utökning med 0,6 mnkr p.g.a. regeringens satsning på speciallärarutbildning. Indexökning av anslag med 0,23 % år (3,35 % år 2010). Anslaget minskar tillfälligt med 6,1 mnkr år 2011 p.g.a. införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Anslaget reduceras permanent med 18,5 mnkr år Anslaget minskar med 0,3 mnkr till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget ökar år 2012 med 11,1 mnkr och med ytterligare 11,1 mnkr år 2013 till följd av kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Förslag Jmf med regl.brev 2010 enl BP 2011/10:1 Förändring Grundutbildning tkr tkr tkr % Takbelopp ,2% Särskilda åtaganden Decentraliserad utbildning ,2% Utbildning i rymd- och miljövetenskap (Kiruna) ,2% Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet ,2% Summa ,2% Sida 10

11 2.11 Fördelning av ramar Prislappar Ersättningsbeloppen per helårsstudent (HST) och helårsprestation (HPR) för 2011 framgår av nedanstående tabell (kronor). Beloppen är hämtade från budgetpropositionen inför PRISLAPPAR 2011, kr HST HPR Brutto Brutto Utbildnings- område hum, sam, jur natur, teknik vård odontologi medicin undervisning övrigt design konst musik idrott Fördelning av takbelopp/ramar till nämnder Nämnderna erhåller en ram (takbelopp) som inkluderar ersättning för samtliga kostnader. Denna ram avräknas efter årets slut efter faktiskt antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) enligt de fastställda ersättningsbeloppen. Tilldelningen till nämnderna/motsvarande har skett utifrån de underlag som dessa inlämnat och med bakgrund av utfallet i förhållande till det av regeringen angivna takbeloppet. Tabellen på nästa sida anger maximala ramar för grundutbildningen år 2011 per fakultet och USE. Sida 11

12 Begäran Minskning Fakultetsnämnd/USE Totalt Hum fak Sam fak Med fak Tekn- nat fak USE Summa fördelat Finansiering Takbelopp Finansiering via decentraliserade platser Användning av anslagssparande Sparande helårsstudenter/helårsprestationer Summa Anslagssparande till 2012 Sparade helårsstudenter/helårsprestationer till I Kolumnen begäran 2011 summeras fakulteternas och USE:s planerade antal helårsstudenter och helårsprestationer inför 2011 i tusentals kronor. Summan överstiger markant UmU:s tilldelade takbelopp år 2011 som är 1 187mnkr. Mot bakgrund av detta reduceras fakultetsnämndernas ram för grundutbildning med totalt 11,0 mnkr år Denna minskning utgår från att sommarkurser maximalt bör ha 50 registrerade studenter. Umeå universitet hade ett anslagssparande med 101,7 mnkr. Av detta anslagssparande beräknas 62 mnkr behöva användas år 2010 och 10 mnkr sparas inför År 2011 kvarstår 29,7 mnkr av anslagssparande som kan användas för att finansiera grundutbildningsvolym över takbelopp. När universitetet överskrider sitt takbelopp ger statens regler möjlighet att spara intäkter för helårsstudenter/helårsprestationer till det år lärosätet inte når upp till takbeloppet och erhålla ekonomisk ersättning av staten detta år. Den maximala nivån på detta sparande är 10 % av takbeloppet, d.v.s. 118 mnkr. År 2011 ska sparande med maximalt 36,6 mnkr nyttjas och den universitetsgemensamma nivån får en fordran till det år då intäkterna kan rekvireras från staten. Inför år 2012 och framåt ska en universitetsgemensam strategi för utbildnings- och kursutbud tas fram. Fördelning av särskilda åtaganden I budgetpropositionen för år 2011 framgår följande begränsningar av det antal HST som universitetet kan avräkna inom de konstnärliga utbildningsområdena inom ramen för takbeloppet. högst 276 HST inom design högst 74 HST inom konst högst 10 HST inom musik Fördelning av utbildningsområde design år 2011: Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten 217 HST (2010: 217 HST) USE 37 HST (2010: 37 HST) Samhällsvetenskapliga fakulteten 19 HST (2010: 19 HST) Humanistiska fakulteten 3 HST (2010: 3 HST) Sida 12

13 2.2 Sammanfattning av den samhällsvetenskapliga fakultetens förslag till ramar för grundutbildningen 2.21 Allmänt om tilldelningen, principer mm Institutionen tilldelas en ram (takbelopp) som baseras på institutionens planeringstal som utgår från förhållandena innevarande år med kända förändringar till följd av ändrad uppläggning eller förläggning av utbildningsprogrammen, inrättande av nya utbildnings- program och kurser och de kvantitativa förändringar som skett genom ökning av antalet utbildningsplatser. Programplatser fördelas före fristående kursplatser. Avräkning av ramen (takbeloppet) inkl. påslag görs i två steg, dels en preliminär avräkning i december månad och sedan en slutlig avräkning i februari. Utvecklingen för fakulteten av antalet helårsstudenter och utfall inom ramen för takbeloppet de senaste åren beskrivs i nedanstående diagram. Sida 13

14 2.22 Antal sökande Antalet förstahandssökande till fakultetens program (se fig. nedan) och kurser ökar igen efter en nedåtgående trend de senaste åren. Ökningen hänger sannolikt samman med att större kullar av ungdomar lämnar gymnasieskolan, men det sker också en kraftig ökning av antalet utländska sökande. Antalet 20- åringar är nu på väg upp mot den topp som infaller Sedan minskar antalet snabbt igen (se fig. nedan) Källa: SCB Sida 14

15 2.23 Utbildningsprogram på grundnivå Antal 1:a sökande på fakultetens program (höstintag) har ökat kraftigt de senaste åren (se fig. ovan). Totalt erbjöds det 1150 nybörjarplatser, antalet 1:a sökande var 2800 (2,4 sök/plats), vilket var 0,2 sök/plats fler än Ht09. Däremot minskade antalet 1:a sökande till fakultetens program med vårintag, bl.a. minskade socionomprogrammet antalet förstahandsökande med 90 (från 250 till 140). Psykologprogrammen är fakultetens mest eftersökta utbildningar. Därefter kommer det vårdadministrativa programmet och Dietistprogrammet (se fig. nedan). Sida 15

16 Programutbud grundnivå Inga nya kandidat/yrkesprogram planeras inför budgetåret Socionomprogrammet kan komma förutom i Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik även att erbjudas i Luleå fr.o.m. våren Tabellen nedan visar på föreslaget programutbud av utbildningsprogram på grundnivå 2011 samt antal nybörjarplatser samt en jämförelse med budgetåret Utfall år 2010 Antal nybörjar- Antal Antal Antal platser Prio Reg Utbildningsprogram - grundnivå Vt/Ht Nybpl 1 (t1) Vt/Ht 2011 Beteendevetenskapliga programmet med inr mot IT- miljöer Ht Ht 20 Biblioteks- och informationsvetenskap Ht Ht 30 Civilekonomprogrammet Ht Ht 110 Civilekonomprogrammet inr handel & logistik Ht Ht 30 Civilekonomprogrammet med inr mot Service Management Ht Ht 40 Civilekonomprogrammet med internationell inriktning Ht Ht 50 Dietistprogrammet Vt Vt 22 Digital mediaproduktion Ht Ht 30 Företagarprogrammet - Skellefteå Ht Ht 30 Gastronomiprogrammet, inr kreativ matlagning Ht Ht 10 Gastronomiprogrammet, inr kök Ht Ht 10 Hotellmanagement programmet Ht Ht 10 Restaurangmanagement programmet Ht Ht 10 Idrottsvetenskapliga programmet Ht Ht 40 Internationell kris- och konflikthantering - Sollefteå/Umeå Ht Ht 40 Juris kandidat programmet Ht Ht 100 Kognitionsvetenskapliga programmet Ht Ht 20 Kostvetarprogrammet Ht Ht 24 Ledarskap- och Coachingprogrammet Ht Ht 0 Personalvetarprogrammet Ht Ht 60 Politices kandidatprogrammet (allm inr+hållbar utv) Ht Ht 20 Psykologprogrammet Vt Vt 40 Psykologprogrammet Ht Ht 30 Psykologprogrammet med inriktning mot idrott Ht Ht 10 Public Management Ht Ht 10 Samhällsplanerarprogrammet Ht Ht 20 Samhällsvetarprogrammet Ht Ht 30 Sociologiprogrammet Ht Ht 40 Socionomprogrammet - Campus Ht Ht 80 Socionomprogrammet - Campus Vt Vt 80 Socionomprogrammet - Skellefteå Vt Vt 40 Socionomprogrammet - Örnsköldsvik Ht Ht 40 Spa- programmet Ht Ht 30 Statistikerprogrammet Ht Ht 7 Systemvetenskapliga programmet med inr mot design Ht Ht Turism, gastronomi och hospitality management (3 inr) Ht Ht 30 Turismprogrammet Ht Ht 20 Vårdadministrativa programmet Ht Ht 40 Sida 16

17 2.24 Programutbud Utbildningsprogram på avancerad nivå Inför läsåret 2011/12 kommer den samhällsvetenskapliga fakulteten att erbjuda 18 program på avancerad nivå (master/magister). I jämförelse med innevarande läsår erbjuds tre nya program: Psykologi bjuder ut ett magister/masterprogram i kognitionsvetenskap och Informatik ett masterprogram med inriktning mot IT- management samt ett med inriktning mot Cross Media Interaction Design. Programmen Informationsteknologi i verksamhetsutveckling, Hållbar utveckling och Public Management kommer däremot inte att erbjudas under nästa läsår. Utbildningsprogram - avancerad nivå Arbetsrätt (magister) Biblioteks- och informationsvetenskap (magister) Cross Media Interaction Design Human Computer Interaction IT- management Kognitionsvetenskap Krishantering och fredsbyggande Ledarskap och organisation (3 inr.) Nationalekonomi Samhällsanalys och utredningsarbete Samhällsplanering Socialt arbete Turism Handelshögskolan Accounting Finance Marketing Management Business Development Strategic Project Management Vt/Ht Ht Vt Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Ht Sida 17

18 2.25 Avvägning mellan kurser och program En tydlig strukturell förskjutning har skett de senaste åren mot en ökad andel studenter på s.k. nätkurser. Andelen studerande på nätkurser har ökat från 5 % 2006 till 21 % 2010, samtidigt som andelen studenter på program och fristående kurs (nml/dag) minskat med motsvarande procentandelar Sommaruniversitet Institutionerna inom den samhällsvetenskapliga fakulteten har genom åren visat ett svalt intresse till att erbjuda sommarkurser. Detta framförallt beroende på den låga tillströmningen men också att genomströmningen (hpr/hst) är alldeles för låg (i genomsnitt ca 50 %). Antalet kurser inom ramen för sommaruniversitetet minskar något i jämförelse med innevarande år, så också antalet beräknade helårsstudenter. Se fig. nedan. Sida 18

19 2.27 Fristående kurser Antalet helårsstudenter på fakultetens fristående kurser (nml/dag campus) har minskat kraftigt de senaste åren tillföljd av minskat söktryck. Framförallt på A- nivå där antalet registrerade minskat med över 25 procent i jämförelse med år Dock har antalet studenter på D- nivå fördubblats under samma tidsperiod. Antalet registrerade med distans/nät som undervisningsform har under den senaste femårsperioden nästan tredubblats (se fig. nedan) Internationalisering Under våren 2010 beslutade regeringen om att införa anmälnings- och studieavgifter för utomeuropeiska studenter (studenter utanför EU/EES- området). Detta beslut gäller för utbildningar som påbörjas från och med höstterminen Universitetsstyrelsen har därefter beslutat om att fastsälla principer för studieavgifter vid Umeå universitet samt beslut om avgifternas storlek (Dnr ). Vad ovanstående beslut får för konsekvenser för den samhällsvetenskapliga fakulteten och dess institutioner är i dagsläget svårt att förutspå, dock kommer antagligen antalet utomeuropeiska studenter att minska på fakultetens utbildningar främst på avancerad nivå. För att motverka eventuella effekter kommer fakulteten att intensifiera arbetet med att etablera fler utbytesavtal med utländska universitet i syfte att öka antalet inresande studenter samt förbättra möjligheterna för studenter och lärare att vistas vid ett utländskt universitet och få fler gästlärare. Fakulteten kommer också att avsätta ytterligare medel 2011 för att främja detta ändamål. Sida 19

20 Studerandemobilitet Antalet IN- resande studenter har minskat med nästan 20 % i jämförelse med 2009, antalet UT- resande ökar dock något. Fakulteten svarar idag för ca 90 % av de utresande studenterna och ca 40 % av de hitresande studenterna vid Umeå universitet. Handelshögskolans studenter utgör den största delen av dessa utbytesstudenter, men även många andra institutioner har varit/är framgångsrika som t.ex. statsvetenskap, socialt arbete m.fl. Nedanstående figur visar på studerandemobiliteten av utbyte vid den samhällsvetenskapliga fakulteten under perioden Kurser på engelska Alla utbildningsprogram inom den samhällsvetenskapliga fakulteten ska erbjuda minst en kurs på engelska. En extra ersättning utgår också till institutionerna för varje registrerad inresande utbytesstudent (3 500 kr/hst). Sida 20

21 2.29 Ersättningsbelopp (institutionsprislappar) 2011 INSTITUTIONSPRISLAPPAR 2011 Hst+Hpr vid genomströmning: Utbomr Hst Hpr 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% Sam, Jur 12,7 15,6 28,2 27,5 26,7 25,9 25,1 24,4 23,6 22,8 22,0 Vård 27,4 37,5 64,9 63,0 61,2 59,3 57,4 55,5 53,6 51,8 49,9 Natur, teknik 23,9 34,4 58,3 56,6 54,9 53,1 51,4 49,7 48,0 46,3 44,5 Medicin 41,5 58,9 100,4 97,5 94,5 91,6 88,6 85,7 82,7 79,8 76,8 Undervisning 15,3 33,3 48,7 47,0 45,3 43,7 42,0 40,3 38,7 37,0 35,3 Idrott 31,1 39,0 70,1 68,1 66,2 64,2 62,3 60,4 58,4 56,5 54,5 Övrigt 19,5 26,6 46,1 44,7 43,4 42,1 40,7 39,4 38,1 36,8 35,4 Design 59,7 70,4 130,1 126,6 123,1 119,6 116,0 112,5 109,0 105,5 102,0 Indexökningen av prislapparna är endast 0,23 % för Den interna fördelningen (på fakultetsnivå) innebär dock att institutionsprislapparna höjs med 2,2 % trots att de universitetsgemensamma kostnaderna ökar med ca 9 %. Detta kan göras en minskning av uttaget till fakultetsgemensamma kostnader (- 16 %) och en minskning av GU- anslagets finansiering av lokaler, men också tillföljd av att kostnaderna för programgemensam administration finansieras genom intern kostnadsfördelninig. Sida 21

22 2.3 Institutionstilldelning/Utbildningsuppdrag 2011 Institutionernas utbildningsuppdrag har liksom tidigare år utformats i dialog med respektive institution. Utgångspunkten för budgetåret 2011 har varit innevarande års utbildningsuppdrag med prognos på utfallet samt beräknade konsekvensökningar/minskningar som sker på olika utbildningsprogram under nästa år samt Universitetsstyrelsens direktiv om minskning av fakultetens ramar som utgår från att sommarkurser maximalt bör ha 50 registrerade studenter. Institutionen tilldelas sedan en preliminär ram som baseras på institutionens planeringstal och av fakultetsnämnden fastställda prislappar. Avräkning av denna ram görs i två steg, dels en preliminär avräkning i december månad och sedan en slutlig avräkning i februari. I universitetsstyrelsens resursfördelningsbeslut för budgetåret 2011 anvisas totalt 338 mnkr till den samhällsvetenskapliga fakulteten, vilket är ca 2 mnkr mindre än vad fakulteten äskade. En marginell justering av institutionernas äskande har därefter gjorts. Minskningen av institutionernas äskande är baserad på dels justeringar i planeringstal på program men även på önskade volymförändringar på fristående kurser i förhållande till innevarande års budget. Fakultetsnämnden fördelar dessa ramar/takbelopp till institutionerna i enlighet med budgetsammanställningen på sidan 23 och utbildningsuppdragen (bilaga 1). Diagrammet nedan redovisar antalet helårsstudenter per institution under perioden och antal budgeterade helårsstudenter för år Sida 22

23 BUDGETSAMMANSTÄLLNING - GRUNDUTBILDNING Budget Budget Förändring Intäkter Tkr Tkr Tkr % Tilldelat takbelopp (US) % Budgeterad bruttointäkt % - ränteintäkter (univgem) % - justering av ny redovisningsmodell % - avgår univ gemensamt (UCIV) % Summa intäkter att fördela % Fördelning av utbildningsuppdrag till institution/enhet Budget Budget Förändring Institution/enhet Hst Tkr Hst Tkr Tkr % Ämnesinstitution: Ekonomisk historia % Handelshögskolan % Informatik % Juridik % Kostvetenskap % Kulturgeografi % Nationalekonomi % Pedagogik % Psykologi % Socialt arbete % Sociologi % Statistik % Statsvetenskap % Tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) % Delsumma % Övriga enheter: UCGS % Restauranghögskolan % Delsumma % Fördelning intäkter Ugem (fast belopp) % Fördelning intäkter Fgem (fast belopp) % Senare fördelning (Strategiska medel mm) % Fördelning lokaler % Delsumma % Summa fördelat % Sida 23

24 3 Lokaler 3.1 Lokalhyra och lokalvårdskostnader Internhyran för år 2011 är kr per kvm och år. Internhyran höjs med 75 kr/kvm vilket motsvarar 2,9 %. Orsaken till denna höjning är en indexökning inkl. drift, arkitekthögskolan, speciallaboratorium, datornätdrift, samt ombyggnation och tillbyggnation. Tomma lokaler har ökat med kvm mellan åren 2010 och 2011, vilket gör att det finns ca kvm tomma lokaler inom universitetet under 2011 inkl. evakueringslokaler (ca kvm). Tomma lokaler motsvarar 2,4 % av universitetets totala lokalyta. Detta motsvarar en årskostnad på ca tkr räknat i 2011 års hyresnivå. I syfte att standardisera hyressättningen har rektor under våren 2010 beslutat om en anpassning så att alla lokaler där det är möjligt ska internhyra tillämpas. I några fall innebär det negativa konsekvenser för den samhällsvetenskapliga fakulteten att tillämpa internhyra. Mot bakgrund av detta beviljas den samhällsvetenskapliga fakulteten ett bidrag med totalt 0,6 mnkr år 2011 för att motverka dessa negativa konsekvenser och att fakulteten själv ska bidra med 0,4 mnkr. Priset för lokalvård höjs till 288 kr per kvm år 2011 (år 2010: 265 kr/kvm). Denna höjning beror på att universitetsgemensamma (+ 19 kr) och förvaltningsgemensamma påslag (+3kr) ingår i lokalvårdskostnaden fr.o.m Index för lokalvårdspriset höjs med 1 kr (+0,3 %). Samtidigt reduceras de fasta beloppen som institutioner och enheter ska betala år 2011 med motsvarande kostnad, vilket innebär att förändringen är kostnadsneutral för institutioner och enheter. Den samhällsvetenskapliga fakultetens totala lokalkostnad för 2011 beräknas till ca 78 mnkr (inkl. lokalvård). Sida 24

25 3.2 Fakultetens fördelning av lokalintäkter 2011 Fakultetens tilldelning av lokalintäkter täcker hyreskostnader samt lokalvårdskostnader för all anslagsfinansierad verksamhet. Här ingår också hyreskostnader för extern förhyrning av lokaler för anslagsfinansierad verksamhet. Med externa förhyrning avses lokaler som inte redan betalas av fakulteten. Hit hör t.ex. lokalhyra för Demografiska databasens verksamhet i Haparanda och förhyrning av undervisningslokaler på IKSU. Fakultetens anslag täcker inte hyreskostnader som uppstår i samband med externt finansierad verksamhet. Hit hör externfinansierad forskning, uppdragsforskning och uppdragsutbildningar. Principen om full kostnadstäckning innebär att externa bidrag ska finansiera sin del av institutionernas/enheternas lokalkostnader. För att räkna ut lokalanslaget till institutionerna 2011 görs följande beräkningar: 1) Fakulteten beräknar med hjälp av institutionernas beräkningsmallar och bokförda lönekostnader ut hur stor del av lokalkostnaderna som är kopplade till extern finansierad verksamhet. 2) Ersättning till institutionerna utgör differensen mellan faktisk lokalkostnad och beräknad externfinansiering. För budgetåret 2011 beräknas 78 % av lokalkostnaderna att finansieras via anslag från fakulteten. Resterande 22 % finansieras med externa medel. När det gäller anslagen som ska täcka kostnader för bokade undervisningslokaler så kommer institutionerna under år 2011 att tilldelas medel baserat på utfallet av faktiska kostnader innevarande år. Lokalkostnader för bokade grupprum (studentbokningar) finansieras av fakulteten gemensamt. Fördelning till institutioner/enheter redovisas på sidan 26. Sida 25

26 BUDGETSAMMANSTÄLLNING - LOKALER (anslag till hyra, lokalvård mm) Budget Jmf GU FO/FOU INTÄKTER Tkr Tkr Tkr Tkr Beräknad lokaldel - gu Beräknad lokaldel - fo/fou Beräknad lokaldel - USE Budget Prel. Beräknat hyra täcknings bidrag GU FO/FOU ext.medel FÖRDELNING INST/ENHET Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Ämnesinstitution Ekonomisk historia Handelshögskolan Informatik Juridik Kostvetenskap Kulturgeografi Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi Statistik Statsvetenskap Tillämpad utb.vetenskap Delsumma Övriga enheter Cerum DDB - Umeå DDB - Haparanda DDB - ALC Enh. för polisutbildning UCGS UCIV Restauranghögskolan Delsumma Gemensamt fakultet Undervisningslokaler *) Grupprum studenter Ofördelat (disp. lokaler) Delsumma Summa fördelat *) Senare fördelning (baseras på faktisk kostnad 2010) + indexuppräkning Sida 26

27 4 Universitetsgemensamma avsättningar 4.1 Direktiv till fakultetsnämnder Det åligger fakultetsnämnderna att tillse att institutionerna inom respektive nämnds ansvarsområde upprättar en budget enligt universitetets ekonomistyrregler. I fakulteternas och USE:s beslutade budgetar för 2011 ska de tillkommande medel som åren fördelas till institutioner och enheter p.g.a. ny redovisningsmodell framgå tydligt och specificerat. 4.2 Universitetsgemensamma funktioner De universitetsgemensamma funktionerna utgörs av kostnader för universitetsstyrelsen, universitetsledning, styrelsens och rektors strategiska resurs, förvaltningsenheter, universitetsbiblioteket kommittéer/råd, övriga stödfunktioner (t ex UPC och Bildmuseet), infrastrukturkostnader (t.ex. IT och städ), gemensamma studerandekostnader (t ex VHS systemkostnad) samt personalkostnader och sociala kostnader (t.ex. sjukvård och delpension). Gemensamt universitet - Stödfunktioner Jmf med Budget Förändring Kostnader Tkr Tkr Tkr % Universitetsförvaltningen (bl.a. förvaltningsenheter, IT- ram, systemkostnader mm % Universitetsbiblioteket, UB % Universitetsdirektör (bl a Uminova Innovation, Råd/kommittér, UPC mm % Summa % Jmf med Budget Förändring Finansiering Tkr Tkr Tkr % Fördelas på nämnder (enligt procent- satser Ny redovisningsmodell) % Lokalt lönepåslag (2,5 %) % Gemensam finansiering/ränteintäkter % Summa % Sida 27

28 Universitetsförvaltningens ram har utökats med 2,8 mnkr (exkl. LKP) för att bl.a. utveckla sökmotor för webben samt utveckla ett kontraktreskontrasystem. Dessutom ingår indexjustering med 0,23 %, vilket innebär ett effektiviseringskrav eftersom bl.a. löneökningar ligger på en högre nivå Universitetsförvaltningens budgetram utökas år 2011 med 3,8 mnkr i enlighet med rektorsbeslut juni 2010, där det anges att USE:s funktioner för antagning och studievägledning/validering samt RUC överförs till universitetsgemensamma funktioner år Universitetsbibliotekets ram har utökats med 1,5 mnkr för förtida rekrytering samt informatör (inkl index med 0,23 %, vilket innebär ett effektiviseringskrav). Övrigt universitetsgemensamts budgetram har utökats med 5,7 mnkr (exkl. LKP) avseende tjänsteköp från studentkårer, tjänsteköp Uminova Invest AB, universitetsledning, repatriering samt personskadeförsäkring för utländska studenter. Dessutom har 9,4 mnkr överförts från universitetsförvaltningen till övrigt universitetsgemensamt eftersom planeringsenheten och internrevisionen flyttats organisatoriskt fr.o.m Fakulteterna och USE ska erhålla utbetalning med totalt 8,1 mnkr från ränteintäkter år Dessa medel fördelas utifrån bas för universitetsgemensamma kostnader år Det lokala lönekostnadspåslaget ska år 2011 vara 2,5 % (år 2010: 2,5 %). Kostnader för det lokala lönekostnadspåslaget ökas med 3,5 mnkr år 2011 och fördelas på delposterna rehabilitering/struktur (enligt rektorsbeslut), arbetsmiljö samt delpensionskostnader. 4.3 Universitetsgemensamma projekt Budget Jmf med Förändring Kostnader Tkr Tkr Tkr % Universitetsgemensamma projekt (finansierade av fakulteter och USE) % Flyttas till permanent anslag, univförv Summa % Budget Jmf med Förändring Finansiering Tkr Tkr Tkr % I procentsatser ny redovisningsmodell % Utifrån budgeterad gu- intäkt (UCIV) % Summa % Sida 28

29 Nedan framgår ram för universitetsgemensamma projekt år Projekt Hög pedagogisk kompetens Studentombudsman UCIV (Idrottshögskolan) Internationell utbildningskapacitet Studenters arbetslivskontakt Grants Office (del som finansieras av fakulteter) IT- tjänstgöringsscheman Cambro (IT- pedagogiskt system) Internationell marknadsföring KVUL (Kvalitetsutveckling av utbildning) Grants Office Kontraktreskontra Summa Beviljad ram år 2011 (tkr) Universitetsgemensamma påslag år 2011 Umeå universitet har infört den nya redovisningsmodellen Från och med har universitetet övergått till fördelning av fasta belopp inkl. modell för dämpning avseende universitetsgemensamma och fakultetsgemensamma påslag. De fasta beloppen fördelas utifrån faktiska kostnader år 2008 och De fasta beloppen ska täcka kostnader för gemensamma funktioner enligt avsnitt 4.2 samt universitetsgemensamma projekt enligt avsnitt 4.3. Viktningen av de fasta beloppen utgår från den tidigare procentviktningen där påslag för forskning är lägre viktad än för utbildning på grund- och avancerad nivå. Som huvudregel gäller att finansiärer ska bidra till full kostnadstäckning och betala proportionell andel av stödverksamhetens kostnader. Det finns dock privata finansiärer där det är svårt att få täckning för stödverksamhetens kostnader. Mot bakgrund av detta har rektor i maj 2010 beslutat om kriterier för hur medfinansiering ska kunna beviljas (dnr 2010/378). Sida 29

30 4.5 Umeå School of Education (USE) USE:s budgetram för gemensamma kostnader minskas med 900 tkr år Fakulteterna ska år 2011 minska sina uttag så att 60 % av ordinarie fakultetsuttag läggs på den verksamhet som beställs av USE. Kostnaden för förvärv (litteratur m.m.) inom utbildningsvetenskap ska betalas av fakulteterna. 4.6 Investeringar (inredning/utrustning) Budgetramen för om- och nybyggnationsinvesteringar år 2011 är 33 mnkr. De största objekten är konstnärligt campus (13 mnkr) och stråket östra station (6 mnkr). Budgetramen för inredningsinvesteringar år 2011 är 28 mnkr, varav investeringar i speciallabb svarar för 15 mnkr och konstnärligt campus 9 mnkr. Budgetramen för data- och telenät samt kabel tv år 2011 är 10 mnkr, varav uppgradering av switchar svarar för 3 mnkr och konstnärligt campus 4 mnkr. Budgetramen för passersystem/larm/bevakning samt övrigt år 2011 är 8 mnkr, varav byte av kortläsare svarar för 2,5 mnkr. 4.7 Lönekostnadspåslag (LKP) LKP ska år 2011 vara 51,3 % inkl. lokalt lönepåslag (år 2010: 51,8 %). Bakgrunden till denna minskning är att pensionsavgiften kan minskas år Det lokala lönekostnadspåslaget ska år 2011 vara 2,5 % (år 2010: 2,5 %). Kostnader för det lokala lönekostnadspåslaget ökas med 3,5 mnkr år 2011 och fördelas på delposterna rehabilitering/struktur (enligt rektorsbeslut), arbetsmiljö samt delpensionskostnader. Den budgeterade intäkten med ett lokalt LKP är tkr. Nedan finns fördelning på delposter. Arbetsmiljökommittén Delpensionskostnader Rehab.- och strukturkostnader Handläggare rehab/struktur Rehab/struktur, åter SV/SO Sjukvård Projekt 24: En frisk och välmående personal Komp. För facklig förtroendemannatid SUMMA Sida 30

31 4.8 Fördelning av täckningsbidrag (anslagsmedel) till universitetsgemensamma kostnader Finansiering av universitetsgemensamma funktioner sker fr.o.m. innevarande år genom uttag av fast belopp (UGEM). För de anslagsfinansierade verksamheterna (vhet 11 & 21) täcks dessa kostnader fullt ut genom en särskild tilldelning till fakultetens institutioner. När det gäller de extern finansierade verksamheter så tas detta ut genom institutionernas egna påslag. Totalt innebär detta att 21 % av de universitetsgemensamma stödfunktionerna finansieras via externa medel och resterande 79 % av anslag. En avstämning kommer att göras i slutet av verksamhetsåret med eventuella justeringar utifrån faktiskt utfall. Samma modell kommer att tillämpas när det gäller finansiering av de fakultetsgemensamma stödfunktionerna (FGEM). Se sidan Fördelningen av de anslagsmedel som ska täcka institutionernas kostnader för fasta belopp framgår på sidan Sida 31

32 4.81 Fördelning av täckningsbidrag (anslagsmedel) till universitetsgemensamma kostnader Vhet 11 Grundutbildning UNIV GEM KOSTNADER - FAST BELOPP: GU 2011 Total Finansieras Finansieras Fördelas till inst. kostnad av av Vhet 11 Vhet 12 Vhet 13 Anslag Institution/enhet Tkr Tkr Tkr Tkr Ekonomisk historia Handelshögskolan Informatik Juridik Kostvetenskap Kulturgeografi Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi Statistik Statsvetenskap Tillämpad utbildningsvetenskap Cerum Demografiska databasen Polisutbildningen Restauranghögskolan UCGS UCIV Gemensamt fakultet SUMMA FINANSIERING av UGEM (Vhet 11 GU anslag) Andel av Finansiering intäkt % Tkr SAM FAK (takbelopp 2011) 84% USE (beräknad fördelning till Sam) 16% TOTALT 100% Sida 32

33 4.82 Fördelning av täckningsbidrag (anslagsmedel) till universitetsgemensamma kostnader Vhet 21 Fo/Fou UNIV GEM KOSTNADER - FAST BELOPP: FO/FOU 2011 Total Finansieras Finansieras Fördelas till inst. kostnad av av Vhet 21 Vhet 22 Vhet 23 Anslag Institution/enhet Tkr Tkr Tkr Tkr Ekonomisk historia Handelshögskolan Informatik Juridik Kostvetenskap Kulturgeografi Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi Statistik Statsvetenskap Tillämpad utbildningsvetenskap Cerum Demografiska databasen Polisutbildningen Restauranghögskolan UCGS UCIV Gemensamt fakultet SUMMA FINANSIERING av UGEM (Vhet 21 Fo/Fou anslag) Andel av Finansiering intäkt % Tkr SAM FAK (anslag från US) 92% USE (beräknad fördelning till Sam) 8% TOTALT 100% Sida 33

34 5 Fakultetsgemensamma avsättningar 5.1 Fakultetsgemensamma stödfunktioner De fakultetsgemensamma stödfunktionerna består av följande budgetposter: 1) Ledning (dekanus, prodekanus, kanslipersonal), driftskostnader, kostnader för internat och lärardag samt till gemensamma lokalkostnader. Budgeten för 2011 uppgår till 3,9 mnkr (20 %). 2) Utbildning & forskningsadministration består kanslipersonal, rekryteringsåtgärder (mässor, gymnasiebesök), vårpromotionskostnader, kostnader för utbildningsbevakning, enkät kostnader mm. Budgeten för dessa ändamål uppgår till 4,6 mnkr (24 %). 3) Ekonomi/budget och personaladministration: kanslipersonal samt kostnader för anställningskommitté. Budgeten för 2011 uppgår till ca 3,1 mnkr (15 %). 4) Infrastruktur och service: kanslipersonal, kostnader för husservice, kostnader för institutionernas e- post lådor. Budgeten för 2011 uppgår till ca 8 mnkr (41 %). Totalt uppgår de fakultetsgemensamma stödfunktionernas kostnader till 19,6 mnkr, vilket är en minskning med 4,6 mnkr i jämförelse med Budgetsammanställning och budgetspecifikation se sidorna Sida 34

35 5.2 Fakultetsgemensamma stödfunktioner budgetsammanställning Gemensamt fakultet - Stödfunktioner (Budget) Budget 2010 Förändring Budgeterade kostnader GU Fo/Fou År 2011 Tkr Tkr % 1) Ledning Fakultetsledning % Kanslipersonal % Ledningsanknytna kostnader (inkl. drift kansliet) % Lärardag, fakultetsinternat % Lokalkostnader ledning % % 2) Utbildning & Forskningsadministration Kanslipersonal % Rekryteringsåtgärder (mässor, gymnasiebesök mm) % Promotionskostnader % Utbildningsbevakning % Pedagogiskt utvecklingsarbete % Studerandeenkät/examensenkät % Lokalkostnader utb/fo adm % % 3) Ekonomi/budget och personaladministration Kanslipersonal % Anställningskommitte % Lokalkostnader ek/personaladm % % 4) Infrastruktur & service Kanslipersonal % E- postlådor för institutioner % Husservice (inkl lokalkostnader) % Lokalkostnader % % 5) Bibliotek Biblioteksservice % Summa budgeterat % Sida 35