Personalföreträdare Johan Runesson (SACO) Anne-Lie Nilsson (TCO) Git Filipsson (LO) 1 (3)

Transkript

1 KALLELSE Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 22 Tid och plats Kl onsdagen den 18 februari 2015 i A-salen, Kommunhuset, Västra Esplanaden 18 Gruppmöten Majoriteten kl i A-salen. Oppositionen kl i C-salen. Johan Sjölinger förvaltningssekreterare Ledamöter Anna Tenje (M) Malin Lauber (S) Stefan Bergström (FP) Johanna Martin (C) Pernilla Tornéus (M) Lars Alm (M) Jakob Steinstö (M) Neira Kahrimanovic (MP) Olle Sandahl (KD) Henrietta Serrate (S) Ola Löfqvist (S) Sandra Thornell (S) Hugo Hermansson (S) Elisabeth Risedal (V) Pontus Kindenäs (SD) Ersättare Thomas Nordahl (M) Marianne Nordin (S) Sture Andersson (C) Mimmi Rito (C) Sonja Carmelin-Hjelm (M) Mikael Virdelo (M) Margareta Freijd-Merbom (M) Per Stille (MP) Camilla Albinsson (KD) Maja Storbjörk (S) Johan Eckerström (S) Bahtije Breznica (S) Shemsi Sopaj (S) Robert Armblad (V) Andreas Sjösten (SD) Tjänstemän Camilla Holmqvist, förvaltningschef Anders Elingfors, verksamhetschef Gunilla Friman, avdelningschef Mats Rydberg, verksamhetscontroller Johny Duhr, avdelningschef Marcus Johansson, verksamhetscontroller Thomas Carlsson, verksamhetscontroller Marie Hallsten-Eriksson, fastighetskoordinator Johan Sjölinger, förvaltningssekreterare Personalföreträdare Johan Runesson (SACO) Anne-Lie Nilsson (TCO) Git Filipsson (LO) 1 (3)

2 KALLELSE Utbildningsnämnden Förteckning över Utbildningsnämndens ärenden 1. Val av justerare 2. Allmänhetens frågestund 3. Information om rutiner för rapportering av kränkande behandling till huvudmannen 4. Redovisning av uppdrag om elevrepresentation vid utbildningsnämndens sammanträden 5. Information från ledamöterna och förvaltningen 6. Medborgarförslag utökat samarbetsavtal med Sveriges Elevkårer 7. Årsrapport gymnasienämnden Årsrapport skol- och barnomsorgsnämnden Internbudget utbildningsnämnden Attestantförteckning utbildningsförvaltningen 11. Byggnation av ny förskola/skola i Bergunda 12. Ombyggnation Storgatan Tillbyggnad av Östra Lugnets skola 14. Rutiner för tilläggsbelopp 15. Utbildningsnämndens plan för hantering av kriser och extraordinära händelser 16. Uppföljning av tillsyn av fristående förskolor grupp 2 2 (3)

3 KALLELSE Utbildningsnämnden Tillsyn av fristående förskolor grupp Sammanträdestider utbildningsnämnden Övrigt 20. Redovisning av delegationsbeslut 21. Protokoll och handlingar för kännedom 22. Elevärenden 3 (3)

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Medborgarförslag utökat samarbetsavtal med Sveriges Elevkårer Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden besvarar medborgarförslaget enligt följande: Utbildningsnämnden ser det som en mycket viktig fråga att elevkårerna på de kommunala skolorna ges det stöd de behöver för att kunna utveckla sin verksamhet. Nu gällande samarbetsavtal med Sveriges Elevkårer sträcker sig fram till 31 juli De övergripande målsättningarna som skrivs ut i avtalet är att Sveriges Elevkårer genom lokalt anställda, material och utbildning ska: -stödja och hjälpa elevkårerna att bedriva mer verksamhet -utmana elevkårerna att bygga en större organisation -inspirera elevkårerna att värva fler medlemmar Innan förlängning av nu gällande avtal görs kommer en utvärdering av avtalet göras vid möte med Sveriges Elevkårer under perioden april-juni Utvärderingen görs med utgångspunkt från de insatser som är uppsatta i avtalet. Elevkårerna på de kommunala gymnasieskolorna kommer i samband med utvärderingsarbetet att bjudas in till dialog om hur de önskemål som framförs i medborgarförslaget och eventuella övriga önskemål från elevkårerna ska kunna tillgodoses på bästa möjliga sätt i kommande avtal. Under våren genomförs även en utvärdering av projektet Together, där elevkårernas synpunkter också kommer tillvaratas genom dialog. Bakgrund Medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige om utökat kommunalt samarbete med organisationen Sveriges Elevkårer. Kommunfullmäktige har i 256/14 beslutat att överlämna beslutanderätten i ärendet till utbildningsnämnden. Samarbetet med Sveriges Elevkårer regleras i ett investeringsavtal som gäller för perioden 1 augusti juli Kostnaden 17(21)

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott för avtalsperioden är kronor. Utvärdering av avtalet ska göras under apriljuni Beslutsunderlag Förvaltningschefens skrivelse (21)

6 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Medborgarförslag om utökat kommunalt samarbete med Sveriges Elevkårer Elevkårerna vid Växjös skolor har under många år bidragit till en gemytlig stämning på skolorna och sett till att de elever som börjar under höstterminen får ett gott intryck av skolan, en god gemenskap inom klassen samt motivation till studier på skolan ifråga. Elevkårerna jobbar för att eleverna ska uppleva trivsel på skolan, finna en roande och avkopplande stämning mellan studierna samt se elevkåren som en väg till att förändra och förbättra skolsituationen. Elevkårerna gör mycket tyst arbete i samarbete med skolledningarna, arbete som eleverna inte alltid får ta del av men som påverkar dem i allra högsta grad. Elevkårerna strävar för en minnesvärd skolgång för alla de elever som lämnar skolan, främst i form av goda studier och en god gemenskap inom klassen (men även inom skolan som helhet) då det är erfarenheter som följer och formar en genom hela livet. Men elevkårernas uppgift är även att upplysa skolans elever om vad som händer i samhället och hur de kan vara med och påverka det som sker. Det tydligaste exemplet på detta är t.ex föreläsningar, men det finns även många andra sätt att genomföra detta syfte på. En välfungerande elevkår bidrar därför till att öka attraktiviteten hos elevkårens skola och innebär i längden även fler sökande elever. Fler ansökningar leder till fyllda klasser och en höjd kunskapsnivå hos de elever som kommer in på skolans program. Förslag Jag föreslår att kommunen utökar samarbetsavtalet med Sveriges Elevkårer till förmån för de kommunala skolornas elevkårer. Personuppgifter Förnamn Helmer Pär Oskar Efternamn Jonelid C/O Adress Näktergalsvägen 32 Postnummer Postort VÄXJÖ Telefon Mobiltelefon E-postadress helmer.jonelid@gmail.com Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat :55:21 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :55:21

7 ÄRENDE Dnr UTBN Johan Sjölinger förvaltningssekreterare Tel Utbildningsnämnden Medborgarförslag om utökat samarbetsavtal med Sveriges Elevkårer Förslag till beslut Utbildningsnämnden besvarar medborgarförslaget enligt följande: Utbildningsnämnden ser det som en mycket viktig fråga att elevkårerna på de kommunala skolorna ges det stöd de behöver för att kunna utveckla sin verksamhet. Nu gällande samarbetsavtal med Sveriges Elevkårer sträcker sig fram till 31 juli De övergripande målsättningarna som skrivs ut i avtalet är att Sveriges Elevkårer genom lokalt anställda, material och utbildning ska: -stödja och hjälpa elevkårerna att bedriva mer verksamhet -utmana elevkårerna att bygga en större organisation -inspirera elevkårerna att värva fler medlemmar Innan förlängning av nu gällande avtal görs kommer en utvärdering av avtalet göras vid möte med Sveriges Elevkårer under perioden april-juni Utvärderingen görs med utgångspunkt från de insatser som är uppsatta i avtalet. Elevkårerna på de kommunala gymnasieskolorna kommer i samband med utvärderingsarbetet att bjudas in till dialog om hur de önskemål som framförs i medborgarförslaget och eventuella övriga önskemål från elevkårerna ska kunna tillgodoses på bästa möjliga sätt i kommande avtal. Under våren genomförs även en utvärdering av projektet Together, där elevkårernas synpunkter också kommer tillvaratas genom dialog. Bakgrund Medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige om utökat kommunalt samarbete med organisationen Sveriges Elevkårer. Kommunfullmäktige har i 256/14 beslutat att överlämna beslutanderätten i ärendet till utbildningsnämnden. Samarbetet med Sveriges Elevkårer regleras i ett investeringsavtal som gäller för perioden 1 augusti juli Kostnaden för Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johan.sjolinger@vaxjo.se

8 ÄRENDE Dnr UTBN avtalsperioden är kronor. Utvärdering av avtalet ska göras under april-juni Camilla Holmqvist förvaltningschef Anders Elingfors verksamhetschef 2 (2)

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Årsrapport gymnasienämnden 2014 Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Utbildningsnämnden godkänner årsrapporten för 2014 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden beslutar om resultatöverföring enligt följande förslag utifrån gymnasienämndens beslutade riktlinjer i internbudget för 2014: Katedral- Kungsmad- Teknikum Gymnasie- Service Städ- Belopp i (tkr) skolan skolan särskolan intraprenad Ingående balans Årets resultat Korrigering (1,5 % regeln) Utgående balans Bakgrund Samtliga nämnder ska enligt riktlinjer från kommunfullmäktige upprätta en årsrapport innehållande ekonomiskt resultat samt uppföljning av nämndens verksamhetsmål och uppdrag. Gymnasienämnden har under 2014 förbrukat 96,8 % av sin budgetram på ca 326 miljoner kronor, vilket motsvarar ett överskott på ca 10 mkr. Den främsta anledningen är att nämndens egna enheter ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen, vilket bidragit till lägre kostnader än budgeterat för elever i annan huvudmans utbildning samt att intäkterna för elever från annan kommun blivit bättre kalkylerat för Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är 407 personer eller 383 heltider och antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 1,1 dag ner till 12,7 snittdagar. Beslutsunderlag 6(21)

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Förslag till årsrapport för gymnasienämnden Förvaltningschefens skrivelse (21)

11 ÅRSRAPPORT 2014 Gymnasienämnden

12 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Analys och årets händelser 3.6 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Analys och årets händelser Entreprenader och konkurrensutsättning 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Analys och årets händelser 6. Bygga och Bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Analys och årets händelser 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Analys och årets händelser 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Analys och årets händelser 8.6 Nyckeltal 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 9.2 Analys och årets händelser 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Analys och årets händelser 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Analys och årets händelser 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF

13 1. Sammanfattning Gymnasienämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget för 2014 på 10,3 mkr, vilket motsvarar en förbrukning av budgetramen på ca 326 mkr med 96,8%. Den främsta anledningen är att nämndens egna enheter ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen, vilket bidragit till lägre kostnader än budgeterat för elever i annan huvudmans utbildning samt att intäkterna för elever från annan kommun blivit bättre kalkylerat för Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är 407 personer eller 383 heltider. Antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 1,1 dag ner till 12,7 snittdagar, vilket kan jämföras med skol- och barnomsorgsförvaltningen som har 14,6 dag och hela kommunen med 17,4 dagar. Under 2014 har förvaltningen genomfört åtgärder för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter, bland annat avlastning under nationella prov, lärarassistentshjälp och en ny kommunikationsplattform. Förvaltningen har även inrättat uppdragsdialogen där lärare får en möjlighet att i dialog samtala med sin chef om uppdrag, mål och tjänstebeskrivning och arbetsbelastning. Gymnasienämndens övergripande resultatmål är att 2018 vara bland de tre främsta i kommungruppen större städer. Resultatmålet är nedbrutet i delmål för 2015 och verksamhetmål för 2018 avseende betygspoäng och gymnasieexamen för avgångselever åk 3, attraktivitet- kundnöjdhet åk 2 och attraktivitet- marknadsandelar åk har Gymnasienämnden förstärkts lokalmässigt genom Kungsmadskolans om- och tillbyggnad. I september invigdes den nya entrébyggnaden med reception, expedition, lektionssalar, nya lokaler för elevhälsan, mötesrum och nytt personalrum. Vårterminen 2014 startade projektet Together som leds av en gemensam projektledare för de kommunala gymnasieskolorna. Elevkonceptet syftar till att skapa en tryggare, roligare och mer minnesvärd gymnasietid för eleverna. Växjö januari Camilla Holmqvist, förvaltningschef

14 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska över tid till 100% täckas genom avgifter. 2.2 Analys Driftsredovisning, tkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Verksamhet Intäkt Kostnad Netto Politisk verksamhet Gemensam adminstration Gymnasieskola Gymnasiesärskola SUMMA Investeringsredovisning, tkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Projekt Intäkt Kostnad Netto Centralt Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum SUMMA Kommentarer: Gymnasienämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget för 2014 på 10,3 mkr, vilket motsvarar en förbrukning av budgetramen på ca 326 mkr med 96,8 %. Nämndens nettokostnader har under 2014 ökat med endast 0,3 % jämfört med föregående år (trots att lönerevisioner under året är inräknade). De främsta anledningarna till nämndens överskott under 2014 är; 1 att nämndens egna enheter ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen, vilket bidragit till lägre kostnader än budgeterat för elever i annan huvudmans utbildning samt att intäkterna för elever från annan kommun blivit bättre kalkylerat för att lokalombyggnationer på Kungsmadskolan fördröjts vilket har medfört att reserverade medel för de kommande ökningarna av hyreskostnaderna ännu inte använts. Nedan följer utförligare kommentarer till utfallet inom respektive verksamhetsområde (se resultat i tabellen ovan).

15 Politisk verksamhet Den politiska verksamheten presenterar för året ett överskott med ca 0,3 mkr. Detta då det som så ofta vid ett valår blivit ett lägre deltagande ifrån ersättarna vid nämndens sammanträden. Gemensam administration Den gemensamma administrationen, som består av förvaltningschefen och dennes ledningsstab, redovisar ett mindre överskott vilket främst kan hänföras till en medarbetare som avlutat sin anställning i slutet av året och inte omedelbart ersatts. Gymnasieskola Inom verksamhetsområdet gymnasieskola redovisas ett överskott gentemot budget. Anledningen till detta är att de kommunala gymnasieskolorna under 2014 kraftigt ökat sin marknadsandel bland eleverna i regionen och har fler inskrivna elever än vad som prognostiserades för året. Detta har medfört att kostnader för externa utbildningsplatser är betydligt lägre än budgeterat samt att de interkommunala intäkterna för elever från annan kommun överstiger kalkylerad och budgeterad nivå för året. De kommunala gymnasieskolorna redovisar trots detta tillsammans en negativ avvikelse mot budget. Underskottet kan främst hänföras till vårterminen 2014 och då samtliga enheter vidtagit åtgärder inför höstterminen 2014 är de flesta programmen och enheterna i ekonomisk balans för andra halvåret. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan uppvisar ett överskott för året, vilket är en effekt av organisationsanpassningen som gjordes inför föregående läsår och som under 2014 ger full ekonomisk effekt. Under höstterminen kommer kostnaden för elever i annan huvudmans utbildning att öka då flera elever valt utbildning i annan kommun (Vetlanda och Alvesta), vilket påverkar nämndens kostnader något negativt men detta kompenseras av lägre kostnader för verksamheten i egen regi. När det gäller intäkter för elever från annan kommun har de, likt inom gymnasieskolan, överstigit budget något då det var fler elever än budgeterat vilket genererat ett överskott. Eget kapital Gymnasienämnden hade i ingående balans 2014 ett eget kapital på 16,6 mkr från tidigare års resultat. Belopp i tkr Ingående balans, : tkr Årets resultat: tkr Utgående balans, : tkr Överföring av över- respektive underskott beslutas av kommunfullmäktige i samband med att årsbokslutet behandlas. Till dess att den behandlats i fullmäktige är det egna kapitalet preliminärt och kan komma att justeras. Enligt KF:s riktlinjer får nämnderna ta det egna kapitalet i anspråk för engångsinsatser Osäkra fordringar och tvister Nämnden har per den 31 december 2014 inga osäkra fodringar eller tvister. 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning Elevunderlaget i gymnasieskolan minskar ytterligare något år för att sedan enligt demografiprognoser åter öka med ca 400 elever jämfört med dagens nivå fram till Konkurrenssituationen i Växjö när det gäller gymnasieutbildning är stor och nämndens egna enheter måste arbeta aktivt för att vara det attraktivaste alternativet på marknaden och öka sina marknadsandelar gentemot andra aktörer. Det blir därmed av vikt att den ekonomiska lönsamheten på respektive program analyseras och beaktas vid beslut om en utbildning ska starta eller ej.

16 Nämndens kostnadsbild per elev kommer successivt att påverkas av lokalrenoveringarna och ombyggnaderna av Kungsmadskolan. På Kungsmadskolan har kostnaden per kvm att ökat väsentligt nu när ombyggnaden är klar vilket påverkar kostnadsbilden. En ökad kostnad per elev i den egna verksamheten påverkar även kostnaden för elever hos fristående skolor då dessa ska erhålla bidrag utifrån samma förutsättningar som den egna verksamheten. Detta måste beaktas vid budgetberedning i framtiden. 2.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Gymnasieskola, kostnad per elev i egen regi Gymnasieskola, kostnad per elev hos annan huvudman Gymnasiesärskola, kostnad per elev i egen regi Gymnasiesärskola, kostnad per elev hos annan huvudman

17 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka 3.2 Analys och årets händelser Gymnasieförvaltningen arbetar proaktivt med hälsofrämjande åtgärder. Arbetsmetoderna består bland annat av snabb kontakt med sjukskrivna, arbetsanpassning och tidig planering för återgång i arbete. I längre eller återkommande sjukfall är personalspecialist delaktig i rehabiliteringsarbetet. Förvaltningen arbetar även aktivt i samverkan med Försäkringskassan för att minska sjukfrånvaron. Kompetensutveckling är ett område som gås igenom årligen vid medarbetarsamtal och redovisas i kompetensutvecklingsplaner. Varje medarbetare erbjuds kompetensutveckling inom aktuellt verksamhetsområde, med fokus på utveckling av verksamhet och personlig kompetens. Utbildning i löne- och medarbetarsamtal finns kommuncentralt och erbjuds samtliga chefer. Nya chefer genomgår utbildningen "Ny som chef. Förvaltningen erbjuder samtliga medarbetare bidrag till friskvårdsaktiviteter för att främja medarbetares aktivitet och motion. Utöver detta har förvaltningens enheter olika aktiviteter inom trivsel och friskvård för hela arbetsgruppen, till exempel kostnadsfritt nyttjande av gym, innebandy, badminton samt deltagande i olika motionslopp. Gymnasieförvaltningen har sedan ett år tillbaka satsat på att utbilda personalspecialisterna i testverktyg för att kvalitetssäkra rekryteringarna. Inledningsvis i rekryteringsprocessen görs en befattningsprofilanalys som på ett strukturerat sätt visar vilka egenskaper som är viktiga i den aktuella tjänsten. Denna befattningsprofilanalys matchas sedan mot de personprofilanalyser som genomförs på ett urval av kandidater innan beslutsfattande. Från och med januari 2015 kommer ett kommungemensamt rekryteringscenter att startas som kommer att vara ett stöd till utbildningsförvaltningens HR-resurs när det gäller rekrytering. 3.3 Nyckeltal personal Från och med den 1 januari 2014 gick Komvux över till arbete och välfärd, vilket gör att siffrorna från delårsbokslutet inte går att jämföra med årsredovisningen Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är 407 personer eller 383 heltider. Antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 1,1 dag ner till 12,7 snittdagar, vilket kan jämföras med skol- och barnomsorgsförvaltningen som har 14,6 dag och hela kommunen med 17,4 dagar. Under 2014 har förvaltningen genomfört åtgärder för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter, bland annat avlastning under nationella prov, lärarassistentshjälp och en ny kommunikationsplattform. Förvaltningen har även inrättat uppdragsdialogen där lärare får en möjlighet att i dialog samtala med sin chef om uppdrag, mål och tjänstebeskrivning och arbetsbelastning.

18

19 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) 4.2 Analys och årets händelser Samverkan mellan skola och näringsliv Gymnasienämnden genomför en konsekvensanalys av en eventuell byggnation av Teknikens hus som är ett samarbete mellan Gymnasieförvaltningen, Linnéuniversitetet, GoTech och Videum. Syftet med Teknikens hus på campusområdet är att skapa attraktion och bättre kvalitet för teknikprogrammet, industritekniska programmet samt el- och energiprogrammet inriktning automation för att få fler elever att bli anställningsbara eller att välja en teknisk högskoleutbildning efter gymnasiet. Nämnda program ingår i Teknikcollege som är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom samarbete med regionens teknikföretag utformas utbildningar för att möta industrins behov har Teknikcollege Kronoberg genomfört en rad aktiviteter såsom en inspirationsdag i Växjö konserthus, studieresa till Stockholm för alla elever i årskurs ett samt föreläsning för lärare som lyssnade till Christopher Moberg från Hydroware som föreläste om företagskultur, anställningsprocesser och kontakt skola-näringsliv. GoTech som är en ekonomisk förening som drivs av de största teknikföretagen i Växjö och är knutet till Teknikcollege Kronoberg. Genom GoTech har elever på Kungsmadskolans industritekniska program erbjudits sommarjobb på något utav GoTechs medlemsföretag. GoTech har delat ut stipendier till tre studenter från teknik- och industritekniska programmen och Science City har anordnats för första gången i Växjö City. Kungsmadskolan och Teknikum har 2014 beviljats statsbidrag på 518 tkr från Skolverket gällande utveckling av arbetsplatsförlagt lärande, APL. I utvecklingsprojektet har exempelvis en digital handledarutbildning för branschföreträdare samt utbildning i systematiskt kvalitetsarbete för yrkeslärare genomförts. Utveckling och kvalitetssäkring av APL är ett prioriterat område för Gymnasienämndens yrkesprogram och statsbidrag kommer att sökas även för Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande I Gymnasienämndens budget för 2014 är målet att öka andelen gymnasieelever som driver UF-företag (UF=Ung Företagsamhet). En ökning av antalet UF-företag har skett på alla tre skolorna För 2014 budgeterade Gymnasienämnden 0,5 mnkr vilket delvis har använts till finansiering av UF-koordinatorer som ytterligare ska stimulera entreprenörskap och det entreprenöriella lärandet. UF-koordinatorerna har utbildats av och samarbetar med organisationen Ung Företagsamhet Kronoberg. I kursen entreprenörskap driver eleverna UF-företag och beroende på vilket program eleven läser är kursen antingen obligatorisk eller valbar har Teknikums UF-koordinatorer arbetat med marknadsföring, samordning, kvalitetssäkring av elevernas utbildning samt deltagit i mässor. Från föregående läsår har antalet UF-företag ökat från 8 till 30. Kungsmadskolan har ökat antalet UF-företag från och med höstterminen 2014 då cirka 200 elever har arbetat med att starta UF-företag. Kursen är obligatorisk som inriktningskurs för eleverna på Katedralskolans ekonomiprogram och på övriga program kan eleverna läsa kursen som individuellt val. Till innevarande läsåret har Katedralskolan ökat antalet elever som driver UF-företag från 40 elever till 90.

20 Satsning på industritekniska programmet samt fordons- och transportprogrammet I internbudgeten för 2014 avsatta Gymnasienämnden 0,4 mnkr för att profilera och stärka industritekniska programmet samt fordons- och transportprogrammet. Ambitionen är att göra programmen mer attraktiva och att säkerställa kompetensförsörjningen inom branscherna. Kungsmadskolans industritekniska program har genomfört olika marknadsföringsaktiviteter för att synliggöra industritekniska programmet för elever, föräldrar samt studie- och yrkesvägledare. Exempelvis har grundskolans tekniklärare, vårdnadshavare och elever i åk 9 bjudits in till programmet. Elever från Industritekniska programmet har deltagit i Science city som arrangerades av Växjö Citysamverkan, GoTech, Linnéuniversitetet och Växjö kommun. Industritekniska programmet har i övrigt deltagit i aktiviteter inom ramen för Teknikcollege Kronoberg och GoTech. Kungsmadskolans fordons- och transportprogram arbetar tillsammans med branschföreträdare för att stärka rekryteringen av elever och att skapa ett intresse bland ungdomar för fordons- och transportbranscherna. Budgeterade medel har främst använts för att uppgradera skolans fordonspark samt marknadsföringsinsatser och studiebesök Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet MKR Elever i fristående gymnasieskolor 81,3 Elever i annan kommun 9,3

21 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Elever i år 6 ska uppnå goda resultat Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) SFI studieresultat, andel som fått godkänt ska öka Gymnasienämndens övergripande resultatmål är att 2018 vara bland de tre främsta i kommungruppen större städer. Resultatmålet är nedbrutet i delmål för 2015 och verksamhetmål för 2018 avseende betygspoäng och gymnasieexamen för avgångselever åk 3, attraktivitet- kundnöjdhet åk 2 och attraktivitetmarknadsandelar åk Analys av verksamhetsmålen Verksamhetsmålen betygspoäng och gymnasieexamen samt grundläggande behörighet till högskola och universitet Andelen elever med gymnasieexamen mäts bland elever i avgångsklass och begreppet gymnasieexamen innefattar antingen högskoleförberedande examen eller yrkesexamen. Elever i avgångsklass ska ha betyg i alla kurser som ingår i utbildningen och får studiebevis om man inte har nått upp till kraven för gymnasieexamen. Från juni till slutet av höstterminen 2014 har antalet minskat från 59 till 23 avseende elever som inte var lagda i avgångsklass eftersom eleverna saknade betyg i en eller flera kurser. Antalet elever som inte har lagts i avgångsklass varierar mellan skolorna och frågan behöver följas framöver ur såväl ett likvärdighets- som kvalitetsperspektiv. Den genomsnittliga betygspoängen mäts under Gy11 bland elever med gymnasieexamen. Det gör att resultatet för 2014 inte kan jämföras rakt av med tidigare års resultat som mättes bland elever med slutbetyg där kraven för slutbetyg var lägre än för gymnasieexamen. Eftersom Gy11 innebär en ny betygsskala, programstruktur och inträdeskrav till gymnasieskolan kan det generellt vara problematiskt att jämföra betyg mellan den nya och gamla gymnasieskolan. Eleverna som gick ut gymnasieskolan vårterminen 2014 var den första elevkullen som fick betyg med den nya betygsskalan A-F.

22 90,9 % av avgångseleverna har gymnasieexamen vilket är i nivå med delmålet Avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng är 14,2 p vilket är lägre än delmålet 2015 på 14,5 p. Andelen elever med gymnasieexamen ligger över rikssnittet såväl totalt som för både högskoleförberedande och yrkesprogram för sig men det råder variation mellan skolorna och programmen. Katedralskolan ligger generellt över rikssnittet för respektive program vad gäller andelen elever med gymnasieexamen men däremot har alla program förutom estetiska programmet lägre genomsnittlig betygspoäng än rikssnittet. Kungsmadskolans alla yrkesprogram förutom industritekniska programmet har högre andel elever som har klarat gymnasieexamen än i riket på respektive program. Alla program på Teknikum, såväl högskoleförberedande som yrkesprogram ligger lägre än riksgenomsnittet för respektive program. Andel avgångselever med gymnasieexamen och deras genomsnittliga betygspoäng. (Jämförelse mellan Växjö kommuns gymnasieskolor och riket.) Totalt Andel avgångselever med gymnasieexamen Betygspoäng för elever med gymnasieexamen KaKuTe Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Riket 90,9 % 95,5 % 89,8 % 82,6 % 88,5 % 14,2 p 14,9 p 13,7 p 13,6 p 14,5 p Högskoleförberedande program Andel avgångselever på högskoleförberedande program med gymnasieexamen Betygspoäng för elever med gymnasieexamen från högskoleförberedande program 94,3 % 95,5% 95 % 84,8 % 91 % 14,7 p 14,9 p 13,9 p 15,2 p 15,1 p Yrkesprogram Andel avgångselever på yrkesprogram med gymnasieexamen Betygspoäng för elever med gymnasieexamen från yrkesprogram 86 % 87,7 % 81,4 % 84,4 % 13,4 p 13,6 12,8 p 13,6 p Andel avgångselever med gymnasieexamen från högskoleförberedande program och deras genomsnittliga betygspoäng. (Programmen är ordnade i fallande skala där det program som hade högst andel elever med gymnasieexamen är placerat överst.) Program Skola KaKuTe Andel avgångselever med examen Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Samtliga högskoleförberedande KaKuTe 94,3% 14,7 p program Riket 91 % 15,1 p Naturvetenskapsprogrammet Katedralskolan 100 % 15,7 p Riket 94,7 % 15,9 p Humanistiska programmet Katedralskolan 100 % 15,7 p Riket 94,2 % 15,8 p Estetiska programmet Kungsmadskolan 100 % 14,1 p Riket 87,4 % 15,0 p Samhällsvetenskapsprogrammet Katedralskolan 94,6 % 14,4 p Riket 90,6 % 14,7 p Ekonomiprogrammet Katedralskolan 94,2 % 14,0 p Riket 91,4 % 14,9 p Samhällsvetenskapsprogrammet Kungsmadskolan 93,6 % 14,1 p Riket 90,6 % 14,7 p 12

23 Ekonomiprogrammet Kungsmadskolan 92,9 % 12,7 p Riket 91,4 % 14,9 p Naturvetenskapsprogrammet Teknikum 92,3% 14,7 p Riket 94,7 % 15,9 p Estetiska programmet Katedralskolan 90,3% 15,1 p Riket 87,4 % 15,0 p Teknikprogrammet Teknikum 81,8 % 15,2 p Riket 88,2 % 14,5 p Andel avgångselever med gymnasieexamen från yrkesprogram och deras genomsnittliga betygspoäng. (Programmen i tabellen nedan är ordnade i fallande skala där det program som hade högst andel elever med gymnasieexamen är placerat överst.) Program Skola Andel avgångselever med gymnasieexamen Samtliga yrkesprogram KuTe 86 % 13,4 p Riket 84,4 % 13,6 p Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Fordons- och transportprogrammet Kungsmadskolan 95,8 % 13,1 p Riket 80,5 % 13,0 p Hotell- och turismprogrammet Kungsmadskolan 93,3 % 13,8 p Riket 86,7 % 14,0 p Handels- och administrationsprogramet Kungsmadskolan 92 % 13,1 p Riket 81,7 % 13,5 p Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kungsmadskolan 90,9 % 14,0 p Riket 81,4 % 14,0 p Hantverksprogrammet Kungsmadskolan 89,7 % 14,1 p Riket 85,3 % 14,3 p Bygg- och anläggningsprogrammet Kungsmadskolan 87,0 % 13,8 p Riket 85,6 % 13,3 p El- och energiprogrammet Teknikum 83,3 % 12,7 p Riket 87,8 % 13,1 p Vård- och omsorgsprogrammet Teknikum 81,8 % 13,3 p Riket 83,9 % 13,8 p VVS- och fastighetsprogrammet Teknikum 80 % 11,4 p Riket 89 % 12,8 p Barn- och fritidsprogrammet Teknikum 76,9 % 13,6 p Riket 83,2 % 13,3 p Industritekniska programmet Kungsmadskolan 58,8 % 13,0 p Riket 86,3 % 13,5 p 13

24 En central åtgärd för att höja andelen elever med gymnasieexamen är ökat måluppfyllelsen i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c samt gymnasiearbetet. Såsom framgår i årsrapporten pågår i matematikämnet organisatorisk och pedagogisk utveckling genom Matematiklyftet, Gymnasienämndens satsningar och tillsättning av flera förstelärare samt en lektor i matematik. Matematikämnet bör vara prioriterat i ett perspektiv i nya Utbildningsförvaltningen för att nå långsiktiga effekter på elevernas lärande. Utöver satsningar på matematik behöver forskningsanknuten kompetensutveckling med fokus på insatser som har goda effekter på elevernas lärande fortsatt prioriteras för att höja elevernas resultat i gymnasieskolan. I det avseendet är det kommande BFL-projektet på Kungsmadskolan och Teknikum centralt (se mer i avsnittet Forskning och kompetensutveckling). I Växjö kommun har andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet minskat från 87,8 % 2013 till 69,8 % Nedgången är proportionerlig mot nedgången i riket. Skolverket förklarar den nationella minskningen med att elever med examen från ett yrkesprogram från och med Gy11 inte automatiskt får grundläggande högskolebehörighet. Eleverna på yrkesprogrammen har dock en möjlighet att läsa in behörigheten under tiden i gymnasieskolan och senare i den kommunala vuxenutbildningen. På Kungsmadskolan och Teknikum klarar de allra flesta elever på yrkesprogram som väljer de högskolegivande kurserna minst betyget E på de kurserna. Trenden på Växjö kommuns gymnasieskolor är således att det stora antalet elever på yrkesprogram inte väljer de behörighetsgivande kurserna och de som gör det klarar i det allra flesta fallet kurserna. Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Totalt Andel avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet KaKuTe Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Riket 69,8 % 95,5 % 47 % 53,8 % 70,3 % Högskoleförberedande program Andel avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet 94,3 % 95,5 % 95 % 84,8 % 91 % Yrkesprogram Andel avgångselever med grundläggande behörighet till högskola och universitet 33,4 % 30 % 41,9 % 34,8 % Verksamhetsmålet Attraktivitet marknadsandelar Verksamhetsmålet Attraktivitet marknadsandelar avser andelen elever i årskurs ett i Kronobergs län som väljer att studera på någon av de tre kommunala gymnasieskolorna i Växjö. Marknadsandelen har ökat från 46 % 2013 till 54,2 % 2014 vilket innebär att verksamhetsmålet på 51 % 2018 uppnås med god marginal. Marknadsandelen är ökande senaste åren sett till andelen i Kronobergs län och det gäller även andelen bland Växjö kommuns elever där marknadsandelen har ökat från 69,4 % 2013 till 72,4 % Skolorna arbetar kontinuerligt med sina varumärken som ska genomsyra hela verksamheten. Marknadsaktiviteterna samordnas mellan skolorna med målet att skapa ett samlat och igenkännande uttryck. En gemensam särprofil har tagits fram och ett större fokus har lagts på synlighet och nya marknadskanaler. Verksamhetsmålet Attraktivitet kundnöjdhet Verksamhetsmålet Attraktivitet kundnöjdhet mäts genom frågan Som helhet fungerar vår skola bra som ingår i en gemensam enkät för åk 2 i kommungruppen 3KVH. Svarsalternativen graderas från 1 till 6 där 1 är lägst är det genomsnittliga resultatet för verksamhetsmålet 4,7 vilket ligger i nivå med 3KVH-gruppens genomsnittliga resultat på 4,8. Det finns en tydlig diskrepans i hur eleverna värderar skolorna och de nationella programmen som helhet jämfört med hur de värderar skolornas kvalitet på specifika områden. Eleverna är generellt mer positiva till sina skolor och program som helhet än till specifika områden. 14

25 Liksom i 2013 års enkät får skolorna goda resultat vad gäller information om kunskapskrav, servicen vid skolornas expeditioner och mentorskap. De lägsta resultaten finns liksom 2013 på områden som rör undervisningen i direkt bemärkelse, exempelvis utvecklingssamtal, bedömning, lärarnas stimulans, samverkan mellan lärarna, elevinflytande gällande undervisningen och variation i arbetssättet. På de områdena bör det noteras att yrkesprogrammen generellt har högre resultat än de högskoleförberedande programmen. Det är av stor vikt att ett utvecklings- och kvalitetsarbete med utgångspunkt i 3KVHenkätens resultat kommer till stånd. Innehållet i programmet för utbildningskonferensen på höstlovet (se mer i avsnittet Forskning och kompetensutveckling) utgick från prioriterade områden i 3KVH-enkäten. Bedömning var ett sådant område. Kungsmadskolan och Teknikum planerar att från och med höstterminen 2015 inleda kompetensutveckling genom ett tvåårigt BFL-projekt (BFL=bedömning för lärande). Projektet utgår från Dylan Williams forskning och ska utveckla ett kollegialt lärande med fokus på bedömningsstrategier i klassrummet. I jämförelse med Kalmarsunds gymnasieförbund, Karlskrona och Kristianstad som är de kommuner i 3KVH som har genomfört enkäten är strukturen i Växjös resultat mycket likt övriga kommuner. Såväl på frågan som mäter verksamhetsmålet och på resten av frågorna som är gemensamma ligger Växjö, Karlskrona och Kristianstad i stort sett lika. Kalmar ligger något högre på bådadera. Resultatet för introduktionsprogrammets och gymnasiesärskolans enkäter ingår inte i verksamhetsmålet. På introduktionsprogrammet och gymnasiesärskolan är kundnöjdheten generellt högre än på de nationella programmen. Resultat för nationella programmens 3KVH-enkät 2014 KaKuTe Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Verksamhetsmål 2018 Fråga 22. Som 4,7 4,9 4,6 4,4 helhet fungerar vår skola bra 3KVH-enkätens 30 frågor 4,1 4,1 4,1 4,2 Resultat för introduktionsprogrammets och gymnasiesärskolans 3KVH-enkät 2014 Introduktionsprogrammet Gymnasiesärskolan Fråga 22. Som helhet fungerar vår skola bra 5,1 5,3 3KVH-enkätens 30 frågor 4,8 4,8 5.3 Gymnasienämndens prioriteringar och strategier Förbättrade studieresultat i matematik, svenska och engelska I Gymnasienämndens internbudget 2014 avsattes 1,5 mnkr till insatser för förbättrade studieresultat i matematik, svenska och engelska. Våren 2014 avsatte Gymnasienämnden ytterligare 2 mnkr till matematikämnet. Skolorna har till allra största delen prioriterat organisatoriska förstärkningar i matematik. Katedralskolan har utökat undervisningstiden som också har differentierats på programnivå utifrån elevernas behov. Skolan har utökat antalet lärartjänster i matematik för att möjliggöra en förändrad organisation i form av exempelvis tre lärare på två klasser på vissa program. Katedralskolan erbjuder uppsamlingsundervisning för elever som inte klarar minst betyget E i matematik och alla elever har tillgång till matematikstuga. Totalt har Katedralskolan 2014 utökat med 1,6 lärartjänster i matematikämnet, delvis finansierat av gymnasienämndens riktade satsning och delvis finansierat ur skolans tilldelade budget. Kungsmadskolan har senaste åren successivt minskat antalet elever som efter årskurs 1 har betyget F som betyg på kurserna i matematik 1a och 1b. Från och med höstterminen 2014 har undervisningen i matematik förändrats organisatoriskt för att öka måluppfyllelsen genom ökade möjligheter till stöd, flexibilitet och inkludering. Kungsmadskolan har genomfört sommarskola i matematik tillsammans med Teknikum vilket har finansierats av statsbidrag. I engelska erbjuder Kungsmadskolan mindre undervisningsgrupper för elever som inte har klarat kursen engelska 5. När det gäller särskilt stöd i svenska och engelska har ytterligare en specialpedagog anställts och delar av tjänsten finanseras genom satsningen på en administrativ specialpedagog. 15

26 Teknikum finansierar en speciallärartjänst och en lärartjänst i matematik genom de budgeterade satsningarna. Det är två matematiklärare per undervisningsgrupp i årskurs 1 för att möjliggöra nya undervisningsmetoder, gruppindelningar och ett effektivare stöd. I engelska används den budgeterade satsningen till att anordna omläsningskurs i engelska. Utöver gymnasienämndens riktade satsningar prioriteras matematik genom att matematiklärarna på Kungsmadskolan och Teknikum deltar i Matematiklyftet och Katedralskolan avser att ansöka om deltagande i Matematiklyftet läsåret Studiehandledning på modersmål Sedan 2012 pågår ett utvecklingsarbete i studiehandledning online för högstadie- och gymnasieskolor i länet. Regionförbundet har beviljat medel till projektet oktober 2012 juni Studiehandelare i arabiska och somaliska har påbörjat arbetet med att göra studiehandledning i Adobe Connect. I Gymnasienämndens budget för 2014 har 0,5 mnkr avsatts för att stärka arbetet med studiehandledning på modersmål. Resursen har använts för att öka antalet studiehandledare. En utredning om organisation och uppdrag gällande frågor som rör nyanlända och flerspråkighet i den nya Utbildningsförvaltningen pågår. Forskning och kompetensutveckling I syfte att stärka lärarkompetensen avsatte Gymnasienämnden ,5 mnkr till kompetensutveckling i coachande lärarskap. Katedralskolan jobbar med att utveckla elevernas studieteknik för att därigenom höja elevernas motivation. En person har anställt på deltid för att ge stöd till lärare och elever i IT-frågor. Genom statsbidragen för karriärstjänster har det på de kommunala gymnasieskolorna 2013 och 2014 totalt tillsatts 29 förstelärare och en lektor. Växjö kommun deltar tillsammans med ett antal övriga kommuner i regionen i Linnéuniversitetets följeforskning om tillsättningen och implementeringen av förstelärare. På Kungsmadskolan och Teknikum är huvuddelen av förstelärarna programansvariga som under hösten 2014 har genomgått LEAN-utbildning. På Katedralskolan utgår försteläraruppdraget från olika ämnen/utvecklingsområden såsom matematik, svenska och IKT. Kommunövergripande har en lektor i matematik anställts med uppdraget att utifrån forskning och beprövad erfarenhet utveckla en lärande organisation samt kollegialt lärande bland matematiklärarna. Växjö kommun deltar tillsammans med ett antal övriga kommuner i regionen i Linnéuniversitetets följeforskning om tillsättningen av förstelärare. Våren 2014 gav gymnasienämnden förstelärarna på gymnasieskolorna och Kvalitets- och utvecklingsenheten i uppdrag att gemensamt anordna en utbildningskonferens på höstlovet. Syftet var att stödja förstelärarnas och skolornas fortsatta förbättringsarbete. Utbildningskonferensens teman, som valdes utifrån resultatet i vårterminens 3KVH-enkät var motivation, bedömning och IT. Några förstelärare höll föreläsningar och alla förstelärare var samtalsledare under dagen. Utifrån utbildningskonferensen kommer Kungsmadskolan och Teknikum att gå vidare med kompetensutveckling genom ett BFL-projekt (se mer i avsnittet Attraktivitet-kundnöjdhet). Gymnasiesärskolans personal hade ett eget program med föreläsning om värdegrundsfrågor. Elevhälsa I internbudgeten för 2014 avsatte Gymnasienämnden 0,5 mnkr för att motverka psykisk ohälsa och för att stärka det drogförebyggande arbetet. När det gäller att motverka psykisk ohälsa var utgångspunkten förstärkning av de preventiva åtgärderna och samverkan med Landstinget Kronoberg. I det drogförebyggande arbetet ville Gymnasienämnden stärka samverkan med polisen och Länsstyrelsen. Katedralskolan har delfinansierat anställning av ytterligare en kurator på skolan och kommer att finansiera anställningen fortsättningsvis genom tilldelad budget. De insatser som har prioriterat på Kungsmadskolan och Teknikums ska ge långsiktiga effekter och utveckla förebyggandet av psykisk ohälsa över tid. Skolsköterskorna har utbildats i motiverande samtal och kuratorerna har gått instruktörskurs i mindfulness. En projektgrupp med elevhälsopersonal, projektledaren för Together samt en elevcoach har bildats. Projektgruppen kommer att anordna en hälsomässa februari 2015 och projektgruppen utvecklar för närvarande som är en hemsida för eleverna. Kungsmadskolan och Teknikum har tillsammans med skolor från Klaipeida i Lettland och Sopot i Polen ingått i förstudien Stay the course som finansierades av Svenska Institutet. Studiens syfte var att kartlägga ungdomars avhoppsorsaker på nationella program. Delrapporten visar att eleverna vill nå uppsatta mål med bästa resultat men det förutsätter rimliga krav som är svåra att nå på egen hand. Eleven behöver uppmärksammas och uppleva ett äkta intresse för sin situation. Det är också en utgångspunkt i den 16

27 kommande fortsättningen på Plug In-projektet där elevhälsan har framfört en önskan om att satsa på en personlig coach som är nyckelperson för eleven med tydlig koppling till lärare/mentorn och elevhälsan. När det gäller det drogförebyggande arbetet har revidering av gymnasieskolornas handlingsprogram mot droger påbörjats. Det förebyggande arbetet sker såväl genom undervisningen som genom elevhälsans arbete, exempelvis hälsosamtal. I Växjö kommun samverkar de kommunala gymnasieskolorna med Navet som är Landstinget Kronobergs specialiserade avdelning i alkohol- och narkotikafrågor. Varje vecka hålls samverkansmöte mellan polis, socialtjänst, ungdomslotsen, Gymnasieförvaltningen samt Skol- och barnomsorgsförvaltningen. Fokus är informationsytbyte mellan de olika parterna kring aktiviteter och social oro i stadsdelar/skolor. I oktober anordnade tisdagsgruppen en utbildning för cirka 80 lärare, fritidsledare och anställda i socialtjänsten. Utbildningen hölls av polisen och handlade om drogtecken. Polisen har ett samarbete med gymnasieskolorna genom besök på skolorna. Gymnasieförvaltningen har deltagit i kommunledningsförvaltningens arbete kring social oro under hösten Utifrån riksdagsbeslut utvidgas det kommunala informationsansvaret (KIA) till ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA) från och med Skillnaden i övergången till det kommunala aktivitetsansvaret blir att antalet ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret ska rapporteras till Skolverket halvårsvis från och med 2015 och i rapporteringen ska även elever på introduktionsprogram både hos kommunal och enskild huvudman ingå. I det kommunala aktivitetsansvaret ligger också att gymnasieskolorna ska informera om hög frånvaro för att tidiga insatser ska kunna sättas in. De flesta av ungdomarna i Växjö kommuns kommunala informationsansvar är 18 år eller mer. Efter studieavbrott upplever ofta ungdomarna svårigheter att återgå till en gymnasieklass socialt sett då gymnasieskolan till stora delar är åldershomogen. Vanligt förekommande orsaker till att ungdomar i Växjö kommun hamnar i det kommunala informationsansvaret är psykisk ohälsa samt NP-problematik. De senaste åren har det uppmärksammats att det finns ett glapp i övergången mellan grundskola och gymnasieskola när det gäller elever med autismspektrumtillstånd som sedan 2011 inte är berättigade att gå i särskola. Om inte en mer funktionell lösning på skolgång på gymnasial nivå kommer till stånd rikserar hamnar ungdomarna att inte kunna fullfölja sina gymnasiestudier. Ungdomar i KIA Dec 2013 Jan 2014 Feb 2014 Mars 2014 April 2014 Maj 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Totalt antal ungdomar Totalt antal pojkar Totalt antal flickor I sysselsättning Utan sysselsättning över 18 år Utan sysselsättning år Administrativ specialpedagog För att förbättra kvaliteten på åtgärdsprogram och för att frigöra tid för rektorer och lärare avsattes 0,5 mnkr i Gymnasienämndens budget för anställning av administrativa specialpedagoger. Katedralskolan delfinansierar anställning av en speciallärare som ger särskilt stöd till elever samt arbetar administrativt och konsultativt med åtgärdsprogram. På Teknikum har den riktade satsningen inte bidragit till någon större avlastning i elevhälsofrågor ur ett rektorsperspektiv. Ur ett personalperspektiv har insatsen inneburit en förstärkning personalmässigt när det gäller att ge särskilt stöd till elever. På Kungsmadskolan har den riktade resursen kombinerats med en förändrad ledningsorganisation med minskat tjänsteunderlag på rektorsnivå vilket har möjliggjort en mer omfattande anställning av en specialpedagog utöver vad som fanns på skolan sedan tidigare. Förändringen har haft god effekt då specialpedagogerna har kunnat avlasta rektorerna i elevhälsofrågorna och har åstadkommit en högre kvalitet och långsiktighet i elevhälsan. 17

28 Statsbidrag och EU-projekt Genom medel från EU-projektet Leonardo genomförde 18 elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt hotell- och turismprogrammet sin APL (arbetsplatsförlagt lärande) utomlands under vårterminen. Kungsmadskolan har hösten 2014 ordnat APL i Lakeside, Cervinia och London för elever på de programmen. För 2014 har Kungsmadskolan och Teknikum beviljats statsbidrag för Matematiklyftet (170 tkr för 19 lärare), APL-utveckling (518 tkr), Utveckling av yrkesintroduktion (396 tkr). Statsbidrag på beloppet 157 tkr har även beviljats för 16 lärare på Teknikum och Kungsmadskolan gällande Auskultation för yrkeslärare. Det har varit svårt att frikoppla lärarna från ordinarie schema vilket gör att hela statsbidraget inte har använts. 18

29 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst nya bostäder byggas i Växjö kommun Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad För gymnasienämndens del är området Bygga och Bo inte ett prioriterat målområde, däremot bidrar nämnden till den övergripande måluppfyllelsen genom att i samverkan med framförallt Vöfab upprusta och göra Katedralskolan, Kungsmadskolan och Teknikum till attraktiva och stimulerande studie-/arbetsmiljöer för såväl elever som personal. 6.2 Analys och årets händelser 2014 har Gymnasienämnden förstärkts lokalmässigt genom Kungsmadskolans om- och tillbyggnad. I september invigdes den nya entrébyggnaden med reception, expedition, lektionssalar, nya lokaler för elevhälsan, mötesrum och nytt personalrum. I anslutning till de nybyggda lokalerna har bland annat frisrörutbildningen och biblioteket fått nyrenoverade lokaler. I huset utmed Ekebovägen har språkintroduktionen (introduktionsprogrammet), hotell- och turismprogrammet samt estetiska programmet inriktning media fått nyrenoverade lokaler. Paviljongerna utmed Ekebovägen kommer att avvecklas vid årsskiftet. 20 maj 2014 beslutade Växjö kommuns kommunfullmäktige att anta Vision Arenastaden där eventuell byggnation av en gymnasieskola i Arenastaden ingår. Under hösten 2014 har en förstudie som kartlägger förutsättningarna för en gymnasiekola med idrottsprofil på Arenastadsområdet i Växjö genomförts. Förstudien presenterades vid Gymnasienämndens sista sammanträde i december och där beslutade Gymnasienämnden att lämna vidare ärendet till den nya Utbildningsförvaltningen. För tillfället genomförs en konsekvensanalys av en eventuell byggnation av Teknikens hus på campusområdet. Se mer i avsnittet 4.1. under rubriken samverkan skola-näringsliv. Under 2014 har Gymnasienämnden fattat beslut om ombyggnad av Katedralskolans undervisningslokaler för fysik, plan 4 i Linnéhuset. Nämnden har också beslutat att bygga om undervisningsköket till undervisningslokaler främst för ekonomiämnena. Vidare har Katedralskolan i samråd med VÖFAB tagit fram förslag till förnyelse av skolans yttre miljö och entré. 19

30 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) 7.2 Analys och årets händelser Demokrati och mångfald är ett av skolans kärnuppdrag som ska genomsyra all utbildningsverksamhet. Arbetet med likabehandlingsplaner mot kränkande behandling är lagstadgat och bedrivs aktivt på skolorna. Vårterminen 2014 startade projektet Together som leds av en gemensam projektledare för de kommunala gymnasieskolorna. Elevkonceptet syftar till att skapa en tryggare, roligare och mer minnesvärd gymnasietid för eleverna. Demokrati och mångfald har varit kärnan i projektet och projektet har syftat till att skapa aktiveter för eleverna. Syftet med aktiviteterna har varit att skapa en vi-känsla på skolorna och att stärka elevkårernas arbete med elevdemokrati. Ett annat syfte har varit att ha aktiveter som skapar en levande skola. Arbetet har indirekt skapat ett mervärde för eleverna som i sin tur ökat trivseln på skolorna. Exempel på aktiviteter är: Kick-offdagar för samtliga 1:or med teambuildingaktiviteter Skolval - Europaparlamentet och Riksdag Medlemsrekrytering (aktiveter på skolorna för att rekrytera medlemmar till elevkår/förening) Samarbete med Växjö Lakers och deras matcher, exempelvis att erbjuda rabatterade biljetter Projekt för att förebygga psykisk ohälsa tillsammans elevhälsan Pridevecka på skolorna. Temat kärlek på respektive skola för att lyfta fram allas lika värde Punktinsatser på olika program med fokus på etik och moral, teambuilding och diskussioner om allas lika värde Utbildningar tillsammans med SVEA, (Sveriges elevkårer) I 3KVH-enkäten för åk 2 ställs följande tre frågor kopplat till elevinflytande: Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever Mina lärare låter oss utvärdera kurserna Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas till vara på ett bra sätt 2012 och 2013 var resultatet på ovanstående enkätfrågor sämre än genomsnittet för enkäten som helhet på alla tre skolorna. Detsamma gäller 2014 men resultatet för de tre frågorna som rör elevinflytande specifikt har förbättrats något. Dock bör det noteras att Växjö såväl 2012, 2013 som 2014 har låga resultat i förhållande till övriga kommuner i 3KVH-gruppen. 20

31 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i 37 % 45 % 50 % kommunkoncernen ska öka (% ) Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka (%) 45 % 50 % 55 % Fossila koldioxidutsläpp ska minska (% jämfört med 1993) -41 % -49 % -55 % (2011) Elförbrukningen per invånare ska minska (% jämfört med 1993) 17 % (2011) -20 % -20 % Antalet cykelpassager per mätpunkt ska öka (% jämfört med 2004) - 4 % +12% +20 % Antalet enkelresor buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (% jämfört -5 % +10 % +20 % med 2002) Antalet enkelresor buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (% -17 % 0 % +12 % jämfört med 2002) Total mängd tillförd energi per invånare ska minska -3 % (2011) -12 % -15 % (% jämfört med 2008) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service +4 % -27 % -30 % ska minska (% jämfört med 1999) Energianvändningen per kvadratmeter i Växjö Kommunföretag ABs -20 % -23 % -25 % fastigheter ska minska (% jämfört med 2003/2004) Andelen hushållsavfall som materialåtervinns ska öka (%) 25 % 57 % Koldioxidutsläpp från nämndens transporter och service (ton) Nämnd Referens 1999 Prel utfall 2012 Mål 2014 Mål 2016 Gymnasienämnden 44, Analys och årets händelser Gymnasienämnden har fortsatt sin satsning på ekologiska och närproducerade livsmedel i skolorna, statistik kommer att redovisas av servicechefen vid årsbokslutet. Vidare så har tre stycken elbilar under året levererats, en till varje skola. Bilarna är tänkt att användas vid transport inom staden för skolans personal. Dessutom så används nämndens cykelpool regelbundet av elever vid behov. 21

32 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (NKI samt kostnad per/brukare) Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska 9.2 Analys och årets händelser Gymnasieämndens insatser för att bidra till de övergripande målsättningarna ingår i uppdraget kring målområdet Barn och utbildning. För gymnasienämndens verksamhet ligger fokus inom detta målområde på skapa goda förutsättningar för nya svenskars integration i samhället. De ungdomar som varit kort tid i Sverige när de uppnår gymnasieålder är en särskilt utsatt grupp. De måste skaffa sig godkända betyg i åtta eller tolv ämnen för att få börja i gymnasieskolan. Även för den grupp som har god skolbakgrund är detta en utmaning. Det gäller att ta tillvara de kunskaper som ungdomarna har, vilket ställer krav på god kompetens kring flerspråkighet och andraspråksinlärning hos alla lärare. För de ungdomar i gymnasieåldern som har kort eller ingen skolbakgrund är det än mer komplicerat och fordrar insatser som normalt inte finns inom gymnasieskolans verksamhet. 22

33 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat iväxjö kommuns verksamheter Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Responstid för räddningstjänst ska minska 10.2 Analys och årets händelser Ett grundläggande mål i skolan är att skolan ska upplevas som trygg och säker. Arbetet med bra arbets- /lärandemiljö pågår kontinuerligt. De kommunala gymnasieskolorna har i olika attitydundersökningar fått höga betyg vad det gäller skolmiljön. Begreppet trygg och säker miljö har många olika aspekter allt från skyddsanordningar, brandutrustning till trygga korridorer och hög medvetenhet/kunskap hos personal och elever. Gymnasienämnden fortsätter det förebyggande arbetet med att arbets-/lärandemiljö ska upplevas som trygg och säker utifrån såväl fysiska, psykiska som sociala aspekter. Det innebär att arbeta med att höja kompetensen hos såväl personal som elever vad det gäller säkerhet, genom riktade behovsanpassade insatser som t ex HLR, brandfarliga varor och utbildning av elevskyddsombud. Gymnasienämnden har under året beslutat om att anslå extra riktade medel för arbete mot droger och ökad trygghet på de kommunala skolorna. 23

34 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, år ska öka Andel barn och unga som är föreningsaktiva ska öka Bohemindex ska öka 11.2 Analys och årets händelser Uppleva och göra är inget prioriterat målområde för gymnasienämnden. Gymnasienämndens kärnverksamhet är utbildning och möjligheten till aktiviteter utanför skoltid är begränsat. Det förekommer idag ett varierat utbud av aktiviteter med elevmedverkan, det kan vara allt från lunchkonserter, teaterföreställningar, författarbesök, fotoutställningar till rugbymatcher. På skolorna finns också sektioner/föreningar med olika inriktningar. 24

35 ÖVRIGA HANDLINGAR 12.1 Intern kontroll Nämnden har genomfört kontroller utifrån den av Kommunstyrelsen beslutade internkontrollplanen för 2014 samt utifrån egna beslutade kontrollområden. En delredovisning av kontrollerna gjordes i oktober månad. Arbetet med internkontroll behöver utvecklas och bli en naturlig del i styrning och ledingssystemet i den nya utbildningsförvaltningen. Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Kontroll av genomförda brandövningar och utrymningar när skolan är i full verksamhet Ja - - Konstaterade avvikelser mot rutinen Samtliga enheter har följt rutinen och genomfört minst en planerad brandövning/utrymning 2014 och räddningstjänsten har ansett att övningarna är tillfredställande. Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas - Ja, kontrollen har genomförts enligt beslutad plan Kontroll av redovisning av delegationsbeslut Delvis Ja, men behöver förbättras. Behöver utvecklas Konstaterade avvikelser mot rutinen Samtliga delegationsbeslut redovisas inte inom rimlig tid till nämnden. Förslag till åtgärder Rutinen för anmälan av delegationsbeslut har belysts i nya delegationsordningen samt upprepad information till chefer. Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: Ja, i enlighet med beslutad plan 25

36 Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Ekonomiska transaktioner Ja, delvis Ja, fungerar men behöver utvecklas och kontrollerna dokumenteras bättre Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Nej Manuella utbetalningar Stickprov har genomförts på samtliga enheter och resultatet visar att det förekommer verifikationer utan beslutsattest i något fall, samt något mer frekvent att behörighetsattest saknas. Stora belopp Kontrollerna visar att attesterna av stora belopp ligger inom behörighetsgränserna och inga anmärkningar finns. Attestförteckningen Kontrollerna visar att förteckningen och registrerad data i systemen stämmer överens. Bokföringsordrar Kontrollerna visar att underlag saknas vid flertal tillfällen samt att behörighetsattest ofta saknas. Representationskostnader Stickprov visar att det förekommer verifikationer där det ej framgår deltagare och syfte med representationen Ändringar i attestliggare Kontroll visar att tydlig rutin finns för ändring eller nyupplägg av attestanter och beloppsgränserna är uppdaterade i systemen enligt beslut. Förslag till åtgärder Kontroll av ekonomiska transaktioner behöver dokumenteras tydligare och bli mer systematisk på enheterna. Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) Ja, kontroller har genomförts enligt plan 26

37 Kontrollområde: Rutinen fungerar Riskbedömning inför ändring i verksamheten enligt arbetsmiljölagen Ja Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling - Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Nej Rutin för detta finns och riskbedömningar har gjorts inför beslut om flytt av verksamheter under 2014och har samverkats med de fackliga organisationerna. Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) Ja Kontrollområde: Rutinen fungerar Beredskap vid (planerad och/eller) oplanerad frånvaro av nyckelpersoner Delvis Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling - Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Ja Respektive chef har till ansvar att säkerställa att verksamheten fungerar tillfredställande även vid frånvaro. Ingen kontroll av rutiner på respektive arbetsplats har dock genomförts hittills under Förslag till åtgärder Plan och rutin måste tas fram under 2015 i den nya utbildningsförvaltningen Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) Nej 27

38 12.2 Hyres-/leasingavtal Följande upplysningar ska lämnas för ej uppsägningsbara leasingavtal med en avtalstid som överstiger tre år. Information om finansiell leasing se ekonomisidan på intranätet, Bokslut/prognos, Årsbokslut, Årsrapport mallar bilagor. Redovisningsprinciper finns under rubrik Redovisning, Redovisningsprinciper. AVTAL LEASE- AVTAL INOM 1 ÅR INOM 5 ÅR EFTER 5 ÅR GIVARE/ GILTIGT ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR ÅR MOTPART TOM BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) Kungsmadskolan Vöfab Katedralskolan Vöfab Norrtullskolan Vöfab Ringsberg Vöfab Bävervägen Vöfab Teknikum Vöfab Ansigarius Vöfab SUMMA Inventarieförteckning Enligt anvisningarna ska det finnas inventarieförteckning på varje enhet. En genomgång av dessa har visat att en uppdatering behöver göras under 2015 för att förteckningarna ska vara fullständiga Återrapportering beslut i KF Under 2014 finns inga uppdrag från KF som kräver återrapportering. 28

39 ÄRENDE Dnr UTBN Utbildningsnämnden Årsrapport gymnasienämnden 2014 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner årsrapporten för 2014 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden beslutar om resultatöverföring enligt följande förslag utifrån gymnasienämndens beslutade riktlinjer i internbudget för 2014: Katedral- Kungsmad- Teknikum Gymnasie- Service Städ- Belopp i (tkr) skolan skolan särskolan intraprenad Ingående balans Årets resultat Korrigering (1,5 % regeln) Utgående balans Bakgrund Årsrapport: Samtliga nämnder ska enligt riktlinjer från kommunfullmäktige upprätta en årsrapport innehållande ekonomiskt resultat samt uppföljning av nämndens verksamhetsmål och uppdrag. Gymnasienämnden har under 2014 förbrukat 96,8 % av sin budgetram på ca 326 mkr, vilket motsvarar ett överskott på ca 10 mkr. Den främsta anledningen är att nämndens egna enheter ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen, vilket bidragit till lägre kostnader än budgeterat för elever i annan huvudmans utbildning samt att intäkterna för elever från annan kommun blivit bättre kalkylerat för Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är 407 personer eller 383 heltider och antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 1,1 dag ner till 12,7 snittdagar. Gymnasienämndens övergripande resultatmål är att 2018 vara bland de tre främsta i kommungruppen större städer. Resultatmålet är nedbrutet i delmål Utbildningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johan.sjolinger@vaxjo.se

40 ÄRENDE Dnr UTBN för 2015 och verksamhetmål för 2018 avseende betygspoäng och gymnasieexamen för avgångselever åk 3, attraktivitet- kundnöjdhet åk 2 och attraktivitet- marknadsandelar åk 1(se tabell nedan). Resultatöverföring: Gymnasienämnden beslutar om överföring av över- respektive underskott för varje enhet i samband med bokslutet. Följande regler för hantering av över- respektive underskott gäller inom gymnasienämnden: Över tid (period om tre år) skall samtliga enheter uppvisa en ekonomi i balans Vid varje årsskifte görs en avstämning av respektive enhets resultat för året. Varje enhet får sedan resultatet (över- eller underskott) överfört till kommande år. Överföringen beslutas av nämnden i samband med att bokslutet behandlas i februari månad. Resultatöverföringen hanteras utanför resursfördelningen till respektive enhet i enhetens egna kapital. 100 % av beloppet överförs, dock max 1,5 % av enhetens budgetomslutning. Nämnden kan efter bedömning justera storleken på det belopp (överrespektive underskott) som skall överföras. 2 (3)

41 ÄRENDE Dnr UTBN Ett eventuellt överskott får endast användas till engångsinsatser. Överskott får således inte användas till sådant som höjer kostnadsnivån för enheten över. Camilla Holmqvist förvaltningschef Jonas Karlström Avdelningschef likvärdighet och analys 3 (3)

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Årsrapport skol- och barnomsorgsnämnden 2014 Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Utbildningsnämnden godkänner årsrapporten för 2014 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden delegerar till förvaltningschefen att besluta om resultatreglering per område utifrån bokslut Bakgrund Förvaltningen har upprättat förslag till årsrapport för skol- och barnomsorgsförvaltningen Det egna kapitalet har förbrukats enligt plan: satsning inom förskolan och till Arabyprojektet. Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget för Nämnden har även under 2014 år bibehållet sitt fokus mot ökade resultat för eleverna. Avgångseleverna i grundskolan läsåret 13/14, hade ett högre genomsnittligt meritvärde i åk 9 än avgångselever läsåret 12/13. Däremot har behörigheten till gymnasiet sjunkit. Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Verksamheten är personalintensiv och personalkostnaden utgör cirka 70 procent av kostnadsstrukturen. Sjukfrånvaron har minskat från 16,4 dagar/snittanställd till 14,6 dagar inom förvaltningen. Full behovstäckning av förskoleplatser råder. Både renoverade och nyproducerade lokaler har bidragit till fler barnomsorgsplatser. Beslutsunderlag Förslag till årsrapport för skol- och barnomsorgsnämnden Förvaltningschefens skrivelse (21)

43 ÅRSRAPPORT 2014 Skol- och barnomsorgsnämnden

44 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning 2.4 Nyckeltal 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Analys 3.3 Årets händelser 3.4 Medarbetarenkäten 3.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 3.6 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Analys Entreprenader och konkurrensutsättning 4.3 Årets händelser 4.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 4.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 4.6 Nyckeltal 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Analys 5.3 Årets händelser 5.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 5.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 5.6 Nyckeltal 6. Bygga och Bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Analys 6.3 Årets händelser 6.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 6.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 6.6 Nyckeltal 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Analys 7.3 Årets händelser 7.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 7.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 7.6 Nyckeltal 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Analys 8.3 Årets händelser 8.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 8.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 8.6 Nyckeltal 2

45 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 9.2 Analys 9.3 Årets händelser 9.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 9.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 9.6 Nyckeltal 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Analys 10.3 Årets händelser Säkerhetsåtgärder under året 10.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 10.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 10.6 Nyckeltal 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Analys 11.3 Årets händelser 11.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 11.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 11.6 Nyckeltal 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder) 3

46 1. Sammanfattning Under året har arbete pågått för att skapa en gemensam utbildningsnämnd för skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden fr.o.m. januari Den nya utbildningsnämnden ska bidra till att stärka Växjös roll som utbildningsstad. Ett 1-20 års perspektiv ska säkra bättre stadieövergångar och leda till en ökad måluppfyllelse. Ett omfattande omställningsarbetet till en ny förvaltning och en ny ledningsorganisation, har under framförallt senare delen av året satt stor prägel på både internbudgetuppdragen men även på andra processer inom skol- och barnomsorgsförvaltningens. I arbetet mot måluppfyllelse har man också fått förhålla sig till den nya organisationens framtid och utveckling. En ny styrnings- och ledningsmodell har utvecklats och implementeringen fortsätter inom nämnden. Syftet är att skapa en målgemenskap och visa hur uppdrag och återrapportering styrs och leds mellan de olika nivåerna i organisationen. Arbetet har finansierats av Skolverkets utvecklingsmedel för entreprenörskap Nämnden har även under 2014 år bibehållet sitt fokus mot ökade resultat för eleverna. Avgångseleverna i grundskolan läsåret 13/14, hade ett högre genomsnittligt meritvärde i åk 9 än avgångselever läsåret 12/13. Däremot har behörigheten till gymnasiet sjunkit. Skolledarnas uppföljning visar att arbetet med att utveckla metoder och arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd måste fortsätta. Detta för att barn och elever ska få det stöd och stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt som det är möjligt. Den statliga reformen med förstelärare ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. I karriärtjänsterna ingår att driva utvecklingsfrågor, arbeta med systematiskt kvalitetsarbete samt leda utvecklingsarbete så att effekter såsom kollegialt lärande. Matematikhandledarna har inom ramen för matematiklyftet, både kompetensutvecklats och genomfört sina uppdrag på flera enheter. Ett underlag för en långsiktig IT-satsning har arbetats fram för förskola och grundskola. Målsättningen är att IT ska användas som ett funktionellt verktyg i verksamheterna. Det egna kapitalet har förbrukats enligt plan: satsning inom förskolan och till Arabyprojektet. Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget för Målsättningen med satsningen inom förskolan var att minska barngrupperna med fokus på tidiga insatser. Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Verksamheten är personalintensiv och personalkostnaden utgör cirka 70 procent av kostnadsstrukturen. Sjukfrånvaron har minskat från 16,4 dagar/snittanställd till 14,6 dagar inom förvaltningen. Växjö växer, vilket medfört stora utmaningar och krav på god långsiktig planering för förvaltningens verksamhetsområden. Befolkningsprognosen visar på en ökning under perioden 2014 till och med 2022 med cirka barn och elever. Utöver detta tillkommer gruppen nyanlända. Ur ett verksamhetsperspektiv påverkar detta måluppfyllelsen på flera olika sätt såväl ekonomiskt, personellt och lokalmässigt. I förvaltningens arbete med lokaleffektiviseringen har bl.a. gränsvärden inom förskolan utarbetats. Både renoverade och nyproducerade lokaler har bidragit till fler barnomsorgsplatser. Vid jämförelse vid mätning i maj 2014 har 140 barn fler mottagits inom förskolan motsvarande månad föregående år. Full behovstäckning av förskoleplatser råder. 4

47 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska över tid till 100 % täckas genom avgifter. Det egna kapitalet har förbrukats enligt plan: satsning inom förskolan och till Arabyprojektet. Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget för 2014 med bakgrund av detta. Förskoleverksamheten är kostnadseffektiv i Växjö kommun. Vid jämförelse med kommungruppen större städer, där 30 andra städer ingår, placerar sig Växjö kommun på andra plats gällande lägsta kostnader. Kostnadseffektiviteten inom grundskolan visar på plats 23 av 290 kommuner enligt SKL:s öppna jämförelser. Kostnad per elev placerar sig Växjö kommun på nionde plats vid jämförelse med kommungruppen större städer. Nämnden bedriver verksamheten kostnadseffektivt och inom tilldelad budgetram med nyttjande av det egna kapitalet. Målen antas vara uppfyllda. 2.2 Analys Driftredovisning, mkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Verksamhet Intäkt Kostnad Netto Politisk nämnd 0,0 1,2 1,2 1,3 0,1 0,1 Kulturskolan 8,6 26,2 17,6 17,5-0,1 0,0 Fritidsgårdsverksamhet 1,2 14,6 13,4 13,4 0,0 0,2 Förvaltningskontoret 0,1 16,7 16,6 16,2-0,4-0,7 Förskoleverksamhet 82,4 555,2 472,8 460,9-11,9-3,0 Grundskolan, fklass, fth 76,1 962,8 886,7 870,9-15,8 5,8 Grundsärskolan 2,1 22,4 20,3 24,5 4,2 1,3 SUMMA 170, , , ,7-23,9 3,7 Investeringsredovisning, mkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Projekt (större) Intäkt Kostnad Netto Inventarier 0,0 5,1 5,1 6,0 0,9 0,1 SUMMA 0,0 5,1 5,1 6,0 0,9 0,1 5

48 Bruttokostnaden uppgår till 1 599,0 mkr (1 526,4 mkr år 2013) och har ökat med 72,6 mkr jämfört med Kostnadsökningen kan förklaras av löneutveckling och volymökning inom förskolan och de lägre årskurserna inom grundskolan samt fritidshemmen. Intäktssidan uppgår till 170,5 mkr (168,0 mkr år 2013). Nämnden har erhållit statsbidrag för Skapande skola, förstelärare, Lärarlyftet, Förskolelyftet, elevhälsa, entreprenöriellt lärande och några riktade matematikprojekt. Det egna kapitalet har förbrukats enligt plan, med bakgrund av detta redovisar nämnden en budget i balans för Politisk verksamhet Under 2014 redovisar den politiska nämnden ett mindre överskott. I räkenskaperna redovisas kostnader för arvoden, sammanträden, stipendier, kursavgifter med mera. Under 2014 hade nämnden tio sammanträden. Förvaltningskontoret Administrationen uppvisar ett marginellt underskott för Genomlysning av administrativa processer har fortgått under året. Översyn av förvaltningskontoret bemanning pågår kontinuerligt och några pensionsavgångar har inte återbesatts. Vidare har omorganisationen i samband med sammanslagning till en utbildningsnämnd påbörjats under hösten Kostnader för facklig verksamhet har överskridet budgeten. Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten redovisar en budget i balans för Särskild satsning har gjorts inom Arabyområdet. Översyn har gjorts gällande fördelning av personalkostnader mellan olika verksamhetsformer. Fritidsgårdsverksamheten är organiserad under respektive 7-9 enhet med budgetansvar. Utöver detta finns en verksamhetsledare med utvecklings- och samordningsansvar. Kulturskolan Kulturskolans bruttokostnader uppgår till 26,1 mkr. Utöver kommunbidrag finansieras verksamheten av inkomsterna från försäljning av tjänster internt inom kommunen men även externt till andra kommuner samt elevavgifter. Fullmäktige har tidigare satsat ytterligare resurser till kulturskolan. Budgetförstärkningarna har riktats för bland annat populära ämnen och integration. Kulturskolan uppvisar en budget i balans för Förskoleverksamhet Bruttokostnaden uppgår till 555,2 mkr för 2014 (496,3 mkr år 2013). Bruttokostnaderna har således ökat med 11,9 % jämfört med Kostnadsökningen kan förklaras av volymökning, löneutvecklingen samt ökade lokalhyror. Nämnden satsade eget kapital för att höja timbidraget inom förskoleverksamheten. Detta för att öka personaltätheten med fokus på tidiga insatser. Som framgår av nationell statistik är barnomsorgspengen i Växjö låg jämfört med gruppen större städer. Nämnden budgeterade för drygt platser inom kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fristående förskolor. Utfallet ligger i paritet med uppskattat antal barn. Vid jämförelse vid mätning i maj 2014 har 140 barn fler mottagits än året innan motsvarande månad. Fristående förskola har minskat från till 968 barn mellan åren 2014 och Pedagogisk omsorg har sjunkit från 51 till 31 inskrivna barn. Kvälls- och helgöppen verksamhet finns vid två enheter, Pilbäckstorget och förskolan Björken. 6

49 Gränsvärden inom förskolan har utarbetats i samarbete med förskolecheferna. Utifrån detta har förvaltningen gjort en sammanställning med gränsvärden, demografisk utveckling och mätresultat inom respektive område. Både renoverade och nyproducerade lokaler har bidragit till fler barnomsorgsplatser. För detta Bokelundskolan har blivit förskolan Paletten, förskolan Vikaholm invigdes i slutet av året, en lokaloptimering ska genomföras i Rottne, Lillestadskolan renoveras och får samtidigt nya förskoleavdelningar och beslut om förskola i Försvarsgården och på fastigheten 10:2 i södra stadsdelen har tagits i nämnden. Full behovstäckning av förskoleplatser råder. Det är 199 familjer som har erhållit vårdnadsbidrag under 2014, jämfört med 150 för år Förvaltningen har förbrukat 3,4 mkr, vilket medför ett underskott motsvarande 0,7 mkr jämfört med budget. Förskolans resursfördelningssystem förändrades från hösten Budgetutrymme från barnomsorgspengen överfördes till utjämningsbidraget med fokus på socioekonomiska faktorer. I samband med införande av bidragstak för utjämningsbidraget förändrades budgetförsättningarna för ett antal förskolor. Utvärdering har genomförts under hösten. Förskolecheferna uttrycker att det är komplicerat att beräkna budgeten inför ett helt läsår då man upplever en stor osäkerhet om antal barn och deras timbehov. Förskolan är beroende av att vårdnadshavarna lägger in rätt schema i rätt tid för att rätt timbidrag ska utgå. Detta genererar en större administrativ börda. Personalbemanningen anses inte kunna vara flexibel i samma utsträckning som vårdnadshavarna ändrar sina timmar. Grundskolan, förskoleklass och fritidshem I den ekonomiska analysen kan grundskolan, förskoleklass och fritidshem betraktas sammantaget, då resurserna ur bland annat effektivitetssynpunkt i allt större utsträckning utnyttjas gemensamt. Bruttobudgetavvikelserna för dessa tre verksamheter har således sin grund i att budget och kostnadsredovisning inte i sin helhet följs åt och därför inte ska beaktas enskilt. Bruttokostnaden uppgår till 962,8 mkr (949,8 mkr år 2013), vilket motsvarar 60,2 % av nämndens totala bruttobudget. Bruttokostnaderna ökat med 1,4 % jämfört med Kostnadsökningen kan förklaras av löneutvecklingen, volymökning inom de lägre årskurserna inom grundskolan och fritidshemmen samt ökade lokalhyror. Bokslutet uppvisar ett underskott motsvarande 15,8 mkr, vilket motsvarar 1,6 % av bruttobudgeten för grundskolan. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har ökat under de senaste åren. Skolledarna beskriver i sina årsrapporter dessa kostnader som förklaring till befarat underskott. IT-kostnaderna är ett annat område som lyfts fram. Ökningen av nyanlända barn och elever är en stor utmaning att klara av, både när det gäller planering av verksamheterna och ekonomiskt. Små förskolor och de små landsbygdsskolorna har svårigheter att klara sina uppdrag organisatoriskt och ekonomiskt. Flertalet av resultatenheterna uppvisar underskott i sina bokslut. Ett antal resultatenheter har börjat använda sitt positiva egna kapital. Förvaltningen bör planera, informera om och vidareutveckla strukturer och rutiner kring ekonomistyrningen. Resultatenhetscheferna och förvaltningen behöver ha en kontinuerlig dialog med skolledarna för att skapa förståelse för t.ex. resursfördelning inom områdena. I den nya utbildningsförvaltningen har organisationen förutsättningar för att klara detta. 7

50 Befolkningsprognosen visar på ökat antal elever under planperioden. Skolor behöver byggas och befintliga skolor behöver moderniseras. Nämndbeslut har fattats under året gällande lokaloptimering i Rottne och renovering av Lillestadskolan. Vidare har ärenden gällande ny skola på Storgatan behandlats liksom ny skola i Bergunda. Grundsärskolan Årets resultat visar ett överskott motsvarande 4,2 mkr. Förklaringen till överskottet är att färre antal elever varit inne i verksamheten än budgeterat. Således har en överbudgetering förelegat Osäkra fordringar och tvister Förvaltningen har fem överklagande hos förvaltningsrätten avseende nämndens beslut om bidragsnivåer 2014 från fristående skolor och en fristående förskola. 2.3 Framtid och omvärld Ekonomi Kommunens ekonomiska prognos för de kommande åren är bekymmersam med beslutade budgetanpassningar för 2016 motsvarande 1,2 % och ,8 %. Detta medför behov av budgetanpassningar motsvarande 51,0 mkr. Inte minst därför är det angeläget att skapa en hållbar budget för Nyckeltal är ett bra hjälpmedel för att identifiera, beskriva och analysera ekonomiska förhållanden och ge underlag för att bedöma verksamhetens ekonomiska läge och utveckling. Av räkenskaperna som redovisas nationellt framgår att nämnden bedriver de större verksamheterna grundskola och förskoleverksamhet till avsevärt lägre kostnader än jämförbara kommuner. Demografin ställer stora krav på nämnden att anpassa verksamheterna. Inte minst inom skolan där förändringar i elevkullarnas storlek är betydande de närmaste åren. Nämnden följer den demografiska utvecklingen, framtida lokalbehov och den interna kontrollen. Det blir en stor utmaning med prioriteringar som måste göras. Eftersom nämndens verksamhet redan idag bedrivs mycket kostnadseffektivt finns en oro inför ytterligare neddragningar eftersom det riskerar att försvåra arbetet med att förbättra resultaten. Resurserna har betydelse för resultaten och betydelsen är allra störts för yngre elever samt för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Principerna för resursfördelning har konsekvenser för hur resurserna används. Översyn har gjorts av resursfördelningsprinciperna för förskolan och grundskolan avseende socioekonomisk bakgrund. Resursfördelningen fördelas fortfarande i huvudsak från volym. Samtal om vilka socioekonomiska variabler som ska användas och hur stor andel av de totala resurserna som fördelas diskuteras kontinuerligt. I samband med att den nya nämnden gäller från årsskiftet 2014/15 skapas en ny avdelning i en ny organisation med förutsättningar för nya ekonomiska principer. Demografi Växjö kommun tar varje år fram en befolkningsprognos för kommunen totalt samt en delområdesprognos med fördelning på bland annat tätorter, stadsdelar och skolupptagningsområden. Det är med utgångspunkt från befolkningsprognosen som nämndens budget justeras för demografiska förändringar genom tillskott från kommunfullmäktige. 8

51 Förskoleverksamheten (1-5 åringar) ökar under planerperioden 2014 t.o.m med 80-talet barn per år. Det faktum att antalet barn ökar betyder samtidigt ett större behov av fler personal och lokaler. Under perioden 2014 t.o.m ökar elevantalet inom åldersgruppen 6 till 12 år med cirka 200 elever per år. Elevantalet i åldersgruppen 13till 15 år ökar med cirka 100 elever per år under planperioden Nyckeltal Inga ytterligare nycketal redovisas år år år år

52 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka 3.2 Analys och 3.3 årets händelser Andelen tillsvidareanställda med legitimation är nu uppe i 79 % för förskollärare och 77 % för lärare. Siffran visar hur många som har lämnat sin legitimation till arbetsgivaren har ca stycken 20 medarbetare deltagit i lärarlyftet, som ett led i att öka andelen legitimerade medarbetare. Under hösten har frågan om hantering av legitimationskravet aktualiserats med skolledarna och arbetet forsätter. Detta försvåras dock av att Skolverket fortfarande har långa handläggningstider samt att det är en brist på legitimerade lärare i landet. Uppföljningen av arbetet med personalplaceringar och personalplanering visade att skoloch barnomsorgsförvaltningen är på rätt väg med att samverka mera inom respektive område. Inför höstterminen fanns det svårigheter med att rekrytera medarbetare till tillsvidareanställningar, visstidsanställningar och timanställningar. Orsakerna till detta är bl.a.att det finns flera bristyrken inom nämndens verksamheter. Under 2015 finns därför ett behov av att arbeta vidare med att se över strategier för kompetensförsörjning till verksamheterna inom den nya utbildningsförvaltningen. Under hösten har kommunens personalkontor inom ramen för kompetensförsörjningsgruppens arbete påbörjat ett arbete med kommunikationsplan, vilket är ett led i detta arbete. I augusti 2014 tog 15 personer examen som barnskötare från en uppdragsutbildning som arbete och välfärd anordnade. Av dessa har tre personer erhållit tillsvidareanställningar i vår förvaltning och tio personer har tidsbegränsade anställningar. Det återstår en uppföljning kring hur deras kunskaper från utbildningen motsvarar kraven på kompetens i vår verksamhet Övertid har ökat under Delvis kan detta förklaras genom att nämndens verksamheter har haft svårt att finna vikarier till verksamheten. Andelen anställda i Växjö kommunkoncern med utländsk bakgrund uppvisar en oavbruten ökning I 2014-års redovisning ingår anställda, varav i kommunala förvaltningar. Totalt för koncernen har 13,8% av personalen utländsk bakgrund. 12,3% är utrikes födda. I de kommunala förvaltningarna har 14,1% utländsk bakgrund och 12,6% är utrikes födda. Person med utländsk bakgrund är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 3.4 Medarbetarenkäten Medarbetarenkäten för 2014 resulterade i ett HME (hållbart medarbetarengagemang) på 78/100, vilket är samma nivå som föregående år. När det gäller ledarskap och motivation 10

53 är resultatet positivt. En del av resultatet i medarbetarenkäten kan dock tolkas som att medarbetarna i förvaltningen upplever sig ha en pressad arbetssituation med hög arbetsbelastning. Detta visar även ett inspektionsmeddelande som arbetsmiljöverket har lämnat till förvaltningen. Analysen kring resultatet av medarbetarenkäten och de krav som arbetsmiljöverket ställer är i sitt inledningsskede. Det som man hittills kan notera är att det inom vissa områden behövs ett förbättringsarbete och ett förtydligande över hur förvaltningen följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. 3.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Ett behov av att arbeta med kompetensförsörjning inom skola och förskola gäller inte bara Växjö kommun utan problemet finns i hela riket. SKL har tagit fram ett dokument för stöd i arbetet med att hantera rekryteringsutmaningarna. Här anges bland annat att i hela landet behövs under perioden ca nya medarbetare till förskola och grundskola av dessa utgör ca en utökning på grund av befolkningsökningen. Eftersom Växjö växer berörs vi av detta. SKLs material kommer utgöra en start i arbetet med kompetensförsörjning inom den nya utbildningsförvaltningen 3.6 Nyckeltal Växjö kommun Totalt Kvinnor Män Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 85,4% 85,7% 0,4% 83,4% 83,9% 0,5% 92,9% 93,0% 0,1% Genomsnittlig ssgr 96,1% 96,2% 0,0% 95,7% 95,8% 0,1% 97,8% 97,8% 0,0% Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 46,8 46,7-0,1 46,6 46,6-0,1 47,6 47,3-0,3 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 6,0% 6,0% -0,1% 5,8% 5,7% -0,1% 6,8% 7,1% 0,3% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 17,6 17,4-0,2 18,9 18,8-0,2 12,3 12,0-0,4 Ej sjukfrånvarande 37,0% 39,1% 2,1% 34,1% 36,3% 2,2% 48,3% 49,9% 1,7% Nyckeltal 6 Övertid Timmar Belopp

54 SoB Totalt Kvinnor Män Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 74,9% 75,5% 0,6% 73,1% 73,8% 0,7% 84,4% 84,8% 0,4% Genomsnittlig ssgr 94,0% 93,9% -0,1% 93,7% 93,6% -0,1% 95,5% 95,4% -0,2% Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 47,3 47,0-0,3 47,2 47,0-0,3 47,7 47,1-0,6 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 6,0% 5,9% -0,1% 5,8% 5,6% -0,2% 6,9% 7,7% 0,8% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 16,4 14,6-1,9 16,9 15,0-1,9 13,8 12,0-1,8 Ej sjukfrånvarande 39,4% 43,0% 3,7% 37,2% 40,9% 3,8% 51,1% 54,4% 3,3% Nyckeltal 6 Övertid Timmar Belopp Analys nyckeltal årsbokslut 2014 Antalet anställda i förvaltningen hart ökat under Orsaken är den ökade befolkningsmängden i åldrarna 1-16 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på ungefär samma nivå som tidigare nästan 95 %. Det är lägre än kommunen som helhet där motsvarande siffra är strax över 96 %. Andelen medarbetar som har en anställning med sysselsättningsgraden 100 % har ökat något. Förvaltningen ser ett behov av att; som en del i att trygga kompetensförsörjningen, se över möjligheterna till att öka sysselsättningsgraden för de som vill. Personalomsättningen ligger kvar på samma nivå som tidigare år även om flera skolledare har upplevt en högre intern rörlighet inom förvaltningen. Medelåldern i förvaltningen är 47 år och analyser som är gjorda under hösten visar att under de närmaste fem åren kommer ca 13 % av medarbetarna att gå i pension. Nästan 300 personer ska ersättas och av de största grupperna är det drygt 10 lärare, 60 förskollärare och drygt 30 barnskötare som lämnar med pensionsavgång. Till detta kommer den prognostiserade befolkningsökningen, vilken visar på ett genomsnittligt behov av 250 nya platser i grundskolan och 100 nya platser i förskolan varje år fram till och med år Detta innebär att vi med nuvarande personaltäthet kommer behöva rekrytera ungefär 125 nya lärare och 100 förskolärare och barnskötare till våra verksamheter under de kommande fem åren enbart på grund av befolkningsökningen. Därutöver kan vi se fram emot en ytterligare ökning genom invandring. Detta medför att kompetensförsörjningen blir ett viktigt område att arbeta vidare med under Sjukfrånvaron har minskat under 2014 till 14,6 sjukdagar/snittanställd, vilket är en minskning på nästan två dagar sedan bokslutet I Växjö kommun är motsvarande siffra 17,4 dagar. Andelen medarbetare som inte har varit frånvarande på grund av sjukdom under 2014 har ökat. Under 2013 noterades en ökning i sjukfrånvaron och under 2014 minskade den åter och totalt antal dagar är drygt 1500 mindre än de var vid bokslutet Det finns emellertid en oro för att den arbetsbelastning som medarbetarna signalerar för i medarbetarenkäten, ska ge kan komma att medföra sjukfrånvaro längre fram. Med anledning av detta är det viktigt att arbeta aktivt arbetar med arbetsmiljön i nämndens verksamheter. En översyn kommer att ske 12

55 under våren med stöd i ett inspektionsmeddelande från arbetsmiljöverket som förvaltningen fick till sig under slutet av året 13

56 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) De övergripande målen är uppfyllda vid årets slut. Ovanstående verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning berör inte nämndens verksamheter. 4.2 Analys och årets händelser Det entreprenöriella lärandet omfattar idén om att barn och elever ska utbildas för ett kommande arbetsliv. Samarbete med företag och branschorganisationer finns för arbetsplatsförlagt lärande och för att locka ungdomar till utbildningar som leder till arbete i regionen. En utveckling av ett utökat samarbete mellan Regionförbundet, skol- och barnomsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och Kronobergs kommuner har skett genom bl.a. Skapande skola. Vid rekryteringen av praktikplatser har förvaltningen fokuserat på både utbildnings- och arbetsplatser. Grunden till en kvalitativt bra samverkansgrund med omvärldsaktörer är att planeringen sköts av arbetslag/pedagoger/elever utifrån Lgr 11, centralt innehåll ämnesplanering och att de insatser som beskrivits ingår i skolans ordinarie verksamhet. Under senare delen av året har en procesgrupp arbetat med att ta fram en strategi för studie- och karriärcenter i den nya utbildningsförvaltningen. Syftet är att kunna utveckla studie- och yrkesvägledningen. För ett starkt och attraktivt regioncentra är den kulturella verksamheten i en region av stor betydelse enligt olika undersökningar. Därför ligger den regionala satsningen på en gemensam kultursamverkan väl i linje med ovanstående mål Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet Fristående förskolor/pedagogisk omsorg 99,0 96,7 89,3 Fristående förskoleklass och fritidshem 5,4 5,6 6,0 Fristående skolor/specialskolor 67,6 58,1 52,4 Interkommunal ersättning 3,5 4,5 4,2 Städ- och matentreprenad 23,4 20,2 16,2 Skolskjuts- och mattransporter 40,7 36,3 33,9 Regionförbundet/AV-media 3,7 3,6 3,5 Skolpsykolog/skolläkare/tolkarvoden 1,7 1,5 1,5 Summa 245,0 226,5 207,0 4.6 Nyckeltal Nämndens verksamheter har inga nyckeltal inom målområdet. 14

57 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Elever i år 6 ska uppnå goda resultat Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) SFI studieresultat, andel som fått godkänt ska öka De övergripande målen är uppfyllda vid årets slut. Verksamhetsmål nummer tre och fyra, för god ekonomisk hushållning, berör inte nämndens verksamheter. 5.2 Analys och årets händelser Ny framtida organisation -Omställningsarbete Fr o m januari 2015 blir skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden efter sammanslagning en nämnd Utbildningsnämnden. Ett omfattande omställningsarbetet till en ny förvaltning och en ny ledningsorganisation, har under framförallt senare delen av året satt stor prägel på både internbudgetuppdragen men även på andra processer inom skol- och barnomsorgsförvaltningens. I arbetet mot måluppfyllelse har man också fått förhålla sig till den nya organisationens framtid och utveckling. Utvecklingsarbete - målgemenskap Under andra hälften av 2014 har det dynamiskt utvecklingsarbetet fortsatt med stöd av projektmedel som Skolverket har beviljat för läsåret I projektplanen finns en tydlig plan för det fortsatta arbetet som fördjupar och breddar utvecklingsarbetet genom att etablera en målgemenskap i organisationen och enligt gällande styrnings- och ledningsmodell. Efter halva projekttiden konstateras att alla enheter har mål på enhetsnivå och har börjat forma arbetslagsgemensamma mål på 1 3 års sikt. Arbetet med att forma lärprocesser där barn och elevers personliga målsättningar integreras med förskolan och skolans målsättningar har påbörjats. Strategierna som ska kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden är ännu inte utarbetade på alla enheter. Alla enheter har upprättat en mötesstruktur som gör det möjligt att analysera, följa upp och fatta löpande beslut för hur arbetslaget lyckas i implementeringen av sina arbetslagsgemensamma strategier men har inte börjat att använda strukturerna fullt ut. Då nämnden under andra halvan av år 2014 har rekryterat ett stort antal nya skolledare behöver en introduktion kring utvecklingsarbetet genomföras. IT Arbete med en ny IT-plan för förvaltningen påbörjades med fokus på likvärdig tillgång till digitala verktyg och kompetens i fråga om att använda digitala verktyg men på grund av sammanslagningen till en gemensam utbildningsförvaltning, beslutades det att avvakta för att istället ta fram en IT-plan för den nya utbildningsförvaltningen. Det pågår även ett arbete med att ta fram en kommungemensam IT-strategi och utbildningsförvaltningens IT-plan behöver utgå från den. Arbetet med kommens IT-strategi bör vara klart under

58 våren För att IT ska kunna fungera som ett pedagogiskt och funktionellt verktyg i verksamheten ska en IT-kartläggning göras. Implementering av digitala verktyg har påbörjats, med syfte att möjliggöra samarbete och för att i realtid följa upp barns och elevers lärprocesser i förhållande till målgemenskapen. Resultat i fokus Satsningen på resultat i fokus för åk 4 har avslutats. Enligt delårsrapport i augusti har insatsen lett till god måluppfyllelse ur flera perspektiv. Metodutveckling har skett genom att skolledarna har gjort analyser utifrån elevernas och gruppernas behov som sedan lett till nya metoder och insatser för att möta de individuella och/eller gruppens behov. För att insatsen skulle ha gett ännu större effekt borde det ha funnits ännu tätare uppföljningar och kollegialt lärande. Projektplanen för Barnens Bästa i Braås Projektplanen för tidiga insatser i Braås följs och uppföljning visar att arbetet har skapat en ökad trygghet för både barn/elever, föräldrar och pedagoger. Genom projektet har det skapats möjligheter att tidigt möta svårigheter i familjer och ge stöd till pedagoger i form av exempelvis handledning. Den modell man arbetar med består av fyra delar: barnhälsoteam, kompetensutveckling, föräldrastöd och nätverksmöten, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet om det egna förhållningssättet och bemötanden. Metodiken i förhållningssättet tas tillvara och ska spridas i den nya elevhälsoorganisationen. Fritidshem uppföljning verksamhetside Resultatet visar att de utvecklingsinsatser som huvudmannen gjort kring det systematiska kvalitetsarbetet och specifikt mot fritidshemmet till viss del gett resultat ute i verksamheten. Den insats som visar störst effekt i dagsläget är det utvecklingsarbete och den kompetensutvecklingsinsats som sker kring nämndens verksamhetsmål. Uppföljningen visar också att eleverna inte erbjuds en likvärdig utbildning. Fritidshemmet har, liksom förskoleklassen och skolan, ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär en strävan efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen behöver därför använda en modell för resursfördelning som tar hänsyn till att olika fritidshem kräver olika resurser för att genomföra sitt uppdrag. I uppföljningen framkom även att rektorerna vill ha en tätare dialog med huvudmannen om personaltäthet, storlek och sammansättning av elevgrupperna och fördelningen av resurser. En tätare dialog skulle kunna vara en metod att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på både huvudmanna- och enhetsnivå. Då huvudmannen grundar sin analys på de underlag som samlats in från enheterna behöver enheterna ha ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljningen visar att kvaliteten på enheternas systematiska kvalitetsarbete i fritidshemmet varierar stort. Det innebär att dokumentationen som ska ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser inte är tillräcklig. Projektuppdrag kring organisationen av Elevhälsa och Nyanlända och flerspråkighet i den nya utbildningsförvaltningen. Under föregående års budgetarbete identifierade förvaltningen ett behov av att utveckla organisationen kring Nyanlända och flerspråkiga barn och elever. En behovsgrupp bildades och i slutet av 2014 lämnades ett förslag på en ny organisation till nämnden. Parallellt med behovsgruppens arbete kring Nyanlända och flerspråkighet, har externa konsulter arbetat fram ett förslag till beslut och genomförandeplan, för hur Elevhälsan ska organiseras och bedrivas i den nya utbildningsförvaltningen. Det förslag till ny organisation som behovsgruppen kring Nyanlända och flerspråkighet har lämnat, ska nu integreras med förslaget för en ny organisation av Elevhälsan utifrån 16

59 rekommendationerna i konsultutredningsrapporten. Avsikten är att arbeta inkluderande där man genom styrning och ledning når en likvärdighet i organisationens uppdrag. Den nya organisationen ska gälla från årsskiftet 2015/16. Övergång mellan och i verksamheter Skol och barnomsorgsförvaltningen har gett uppdrag till enheterna att införa rutiner för alla övergångar som sker från förskola till årskurs sju. Varje enhet organiserar sedan arbetet utifrån det. En utveckling har skett och övergångarna mellan förskola och förskoleklass fungerar bättre idag. Personalen i verksamheterna upplever att det finns en ökad pedagogisk samsyn. Exempel på insatser som är gjorda för att säkerställa kvalitéten i övergångarna mellan åk 6 och 7 är diskussioner kring betyg och bedömning och utarbetat underlag för överlämning. Enheternas analys av övergångarna är att läraren har olika tid att bedöma elevernas förmågor. Huvudmannens analys är att man måste arbeta mer med detta område för att öka likvärdigheten kring bedömning. Lokaler/demografi Flera skolledare har meddelat förvaltningsledningen att de börjar närmar sig gränserna för det antal elever man kan ta emot ute på grundskolenheterna. Platsgarantin i närhetsområdena måste bevakas och det gäller även förskolans verksamhet. Förskoleverksamheten (1-5 åringar) ökar under planerperioden 2014 t.o.m med 80- talet barn per år. Att antalet barn ökar betyder samtidigt ett större behov av fler personal och lokaler. Under perioden 2014 t.o.m ökar elevantalet inom åldersgruppen 6 till 12 år med cirka 200 elever per år. Elevantalet i åldersgruppen 13 till 15 år ökar med cirka 100 elever per år under planperioden. Se även under kapitel 2. Ekonomi här ovan. Huvudmannens analys av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Alla elever som har slutat grundskolan (inklusive de som är nyanlända de senaste fyra åren) Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel behörig till gymnasiet (%) Andelen elever med minst betyget E i alla ämnen åk 9 (%) Antal elever 217,1 85,5 75,3 750 Elever som har slutat grundskolan (exklusive de som är nyanlända de senaste fyra åren) Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel behörig till gymnasiet (%) Andelen elever med minst betyget E i alla ämnen åk 9 (%) Antal elever 223,1 88,9 78,7 709 Det finns en andel elever som inte har haft samma förutsättningar att utveckla sina förmågor så långt det är möjligt eftersom de har haft kort skoltid i Sverige. Ovanstående nyckeltal påverkas av detta. Huvudmannen konstaterar att det finns skillnad i hur väl enheterna lyckas hantera kartläggning, undervisning, bedömning och betygsättning av nyanlända elever. Vid en analys av betygen i de olika ämnena kan det konstateras att i engelska är kunskapsresultaten enhetsvis generellt höga. I matematik och i svenska som andraspråk är kunskapsresultaten sämre. Kunskapsresultatet i svenska som andraspråk är betydligt sämre. Häften av eleverna får inte ett godkänt betyg (A-E). 17

60 Avgångseleverna läsåret hade ett högre genomsnittligt meritvärde i åk 9 än avgångselever Däremot har behörigheten till gymnasiet sjunkit. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Det skulle kunna bero på att: elever i behov av särskilt stöd inte får den anpassning och det stöd i den omfattning som det krävs inom ramen för undervisningen för att kunna uppnå goda resultat elever med höga kunskapsresultat, har höjt sina resultat ytterligare elever med lägre kunskapsresultat inte har samma kunskapsutveckling Utifrån ovanstående redovisning av resultat anses målet för god ekonomisk hushållning inte vara uppfyllt. Elever i åk 6 ska uppnå goda resultat Andel elever med minst betyget E i alla ämnen (%) Riket Växjö 79,5 84,4 Vid en jämförelse av andelen elever med minst betyget E i alla ämnen har Växjö ett högre resultat än riket. När man analyserar samma elevers resultat i åk 3 i de ämnen som har kunskapskrav i åk 3 Sv/SvA och Ma kan det konstateras att det har skett en kunskapsutveckling på tre år hos de aktuella eleverna. Kunskapsutveckling för eleverna som slutade åk 6 vårterminen 2014 I åk 3*) I åk 6**) Matematik 91,4 95,3 Svenska 91,1 98,2 Svenska som andraspråk 63,6 87,8 *) Andel elever som har uppnått godtagbara kunskaper enligt kunskapskravet för åk 3 (Lpo 94). **) Andel elever som har uppnått minst betyget E i ämnet (Lgr11). Utifrån ovanstående redovisning av resultat anses målet för god ekonomisk hushållning vara uppfyllt. 5.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser Brukarundersökningen var riktad till drygt barn och elever i kommunala förskolor och grundskolor (förskoleklassen undantagen)och grundsärskolor i Växjö kommun. Syftet med brukarundersökningen var att utifrån delar av skol- och barnomsorgsnämndens internbudget, genomföra en planerad uppföljning av den kommunala förskolan och grundskolan i Växjö kommun. Uppföljning av målen gjordes genom att använda nyckeltal och mätvariabler bl.a. inom områdena trygghet och lusten att lära. I internbudgeten för skol- och barnomsorgsförvaltningen finns flera andra mål och nyckeltal som samtidigt under året har följts upp på annat sätt och med andra metoder. För att kunna jämföra Växjös resultat med andra kommuners uppföljningar användes frågor och svarsalternativ som organisationen SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommenderar. Själva undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod och formen var en webbaserad enkät som besvarades anonymt. Med tanke på tillgängligheten översattes enkäterna till de tre vanligast förekommande modersmålen i skolan i Växjö arabiska, somaliska och engelska. Resultatet av undersökningen visar att nästan 60 % av drygt respondenter i förskola och grundskola besvarade enkäten. Hela 76 % av grundskolans elever besvarade enkäten medan motsvarande andel för förskolan i procent var 26 %. 18

61 Förskolans flickor och pojkar har besvarat enkätens fyra frågor på ett likartat och resultatmässigt mycket positivt sätt. Generaliserar man kan man påstå att mer än drygt 90 % av både pojkarna och flickorna tycker att det är roligt att vara på förskolan, personalen uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och åsikter, barnen får vara med och bestämma och personalen stimulerar barnen att utforska och lära. I grundskolans årskurs 1 9 har över 97 % av eleverna svarat att de känner sig trygga. Detta kan sägas gälla såväl gruppen flickor som gruppen pojkar. Även när det gäller frågorna huruvida lärarna på skolan lyssnar på elevernas åsikter och om lärarna hjälper till med elevernas skolarbete när de så behöver, har både gruppen flickor och gruppen pojkar svarat så, att omkring 95 % anser att detta stämmer bra och stämmer ganska bra. Mellan % av flickorna och pojkarna anser att läraren förväntar sig att eleven ska nå målen i alla ämnena. Omkring 90 % av både gruppen flickor och gruppen pojkar har svarat att de av läraren får veta hur det går i deras skolarbete. Enbart på en av frågorna som avser att skolarbetet gör eleven så nyfiken att man vill lära mer - är resultatet mindre positivt och det kan sägas avvika från svaren på övriga frågor. Drygt 85 % av flickorna anser att detta påstående stämmer och för pojkarna är resultatet på samma påstående drygt 80%. Sammantaget och utifrån huvudmannavyn är resultaten mycket positiva både vad det gäller förskolan och grundskolan. För förskolans del måste dock en svarsfrekvens på endast 26 % anses som låg. Svaren har gett tydliga tendenser men med anledning av låga respondenttal vore det fel att dra för långtgående slutsatser. De ej så fullt positiva svaren på frågan till grundskolans elever om elevens nyfikenhet och lusten att lära mer, är en signal om att detta kan vara ett framtida utvecklingsområde. Huvudmannavyn och enhetsvyerna skiljer sig. Några enheter har mycket positiva resultat och andra har något sämre resultat. Respektive skolledare har i anslutning till årsbokslutet haft i uppdrag att kommentera sina resultat. I den mån man därefter behöver utveckla någon del i sin verksamhet är detta ett uppdrag man har det kommande året, 5.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Verksamhetsformerna ska ytterligare synliggöras i hela organisationen. Insatserna och resultaten ska redovisas på respektive verksamhetsform. Målgemenskapen ska implementeras i ett perspektivet. Internbudgeten ska följas upp enligt modellen för styrning och ledning. 19

62 5.6 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Delårs Prognos Bokslut Bokslut Förskoleverksamhet Antal mottagna barn, kommunal och fristående verksamhet Förskoleklass Antal mottagna barn, kommunal och fristående verksamhet Grundskolan Antal elever, kommunal och fristående verksamhet Grundsärskola Antal elever, kommunal verksamhet

63 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst nya bostäder byggas i Växjö kommun Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad De övergripande målen är uppfyllda.. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning berör inte nämndens verksamheter. 6.2 Analys och årets händelser Gränsvärden inom förskolan har utarbetats i samarbete med förskolecheferna. Utifrån detta har det gjorts en sammanställning med gränsvärden, demografisk utveckling och mätresultat inom respektive område. När det gäller nyproduktion av förskolor invigdes förskolan Vikaholm i slutet av året. Nämndbeslut om lokaloptimering för förskolor finns för Rottne. En renovering av Lillestadskolan inklusive nya förskoleavdelningar har påbörjats. Projektering av en större förskola på fastigheten 10:2 i Växjös södra stadsdel har påbörjats. Vid planering och genomförande av nya enheter förtydligas och definieras lokalens flexibilitet utifrån de förutsättningar som råder i området/stadsdelen. Syftet är att tydliggöra hur lokalen kan förändras utifrån framtida behov. Målsättningen är att eventuella framtida nya enheter ska kunna användas för varierande åldrar utan stora anpassningar av lokalerna. Ett kontinuerligt arbete pågår med att optimalt kunna nyttja även befintliga lokaler och på så sätt bli mer lokaleffektivt. Förvaltningen har klarat av att täcka behovet av förskoleplatser under Nyckeltal Nämndens verksamheter har inga nyckeltal inom målområdet. 21

64 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) De övergripande målen är uppfyllda vid årets slut. Ovanstående verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning berör inte nämndens verksamheter. 7.2 Analys och årets händelser System och rutiner för mottagande och dialog med barn/elever och föräldrar finns i förskolor och skolor. En ny behovsgrupp Nyanlända och Flerspråkighet, lämnade vid årsslutet ett förslag på en ny organisation för nyanlända och flerspråkighet. Se under målområdet Barn och utbildning 5.2. Arbetet med säker inloggning fortsätter. Detta är en grund för Hypernet- portalen som innehåller skolvalet och stöd för planering och bedömning. 7.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser En brukarundersökning som vände sig till barn 1-5 år i förskolan samt elever i grundskolan åk 1 9 i Växjös kommunala verksamheter, genomfördes under hösten. Se en redogörelse för detta under målområdet Barn och utbildning Omvärdsanalys, framtid och forskning 7.6 Nyckeltal Nämndens verksamheter har inga nyckeltal inom målområdet 22

65 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i 37 % 45 % 50 % kommunkoncernen ska öka (% ) Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka (%) 45 % 50 % 55 % Fossila koldioxidutsläpp ska minska (% jämfört med 1993) -41 % -49 % -55 % (2011) Elförbrukningen per invånare ska minska (% jämfört med 1993) 17 % (2011) -20 % -20 % Antalet cykelpassager per mätpunkt ska öka (% jämfört med 2004) - 4 % +12% +20 % Antalet enkelresor buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (% jämfört -5 % +10 % +20 % med 2002) Antalet enkelresor buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (% -17 % 0 % +12 % jämfört med 2002) Total mängd tillförd energi per invånare ska minska -3 % (2011) -12 % -15 % (% jämfört med 2008) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service +4 % -27 % -30 % ska minska (% jämfört med 1999) Energianvändningen per kvadratmeter i Växjö Kommunföretag ABs -20 % -23 % -25 % fastigheter ska minska (% jämfört med 2003/2004) Andelen hushållsavfall som materialåtervinns ska öka (%) 25 % 57 % Koldioxidutsläpp från nämndens transporter och service (ton) Nämnd Referens 1999 Prel utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 Skol- och *) barnomsorgsnämnden *)1350 avser enbart skol- och barnomsorgsnämnden. Fr. o m 2015 finns en Utbildningsnämnd, vilket är en sammanslagning av skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden. Målet för gymnasienämnden år 2015 är 45. Totalt för utbildningsnämnden justeras målet 2015 till Analys och årets händelseer Noteras kan att skolskjutsarnas utsläpp historiskt sett, har räknats för högt. Referensåret är därför justerat medan budget 2014 och 2015 följer tidigare beslut. Måltidsorganisationen arbetar med att höja kvalitén och att skapa likvärdighet för måltiderna som serveras på förskolor och skolor. Det finns en strukturerad och målmedveten strategi så att andelen ekologiskt och närproducerat livsmedel ska öka i köken. Klimatkontot är ett konto där kommunens bolag och förvaltningar gör inbetalningar utifrån sina utsläpp av fossilt koldioxid. Från klimatkontot kan sedan medel sökas för 23

66 projekt som uppfyller kriterierna klimatnytta, innovation och spridning genomfördes ett samverkansprojekt mellan VEAB och skol- och barnomsorgsnämnden om energi med hjälp av klimatkontot. Projektet är avslutat och ingår i den ordinarie undervisningen. 8.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 8.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Klimatkontoprojektet för 2015 innebär att man ska fördjupa sig i temat vatten och tekniska system med ett entreprenöriellt förhållningssätt som ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet genom upplevelsebaserad undervisning. 8.6 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp ska öka (%) 45 i.u. 39,3 35,5 30,3 Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service ska minska (% jmf 1999) 1200 i.u i.u. = ingen uppgift 24

67 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (NKI samt kostnad per/brukare) Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska De övergripande målen bedöms vara uppfyllda. Ovanstående verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning berör inte nämndens verksamheter. Se mål under målområdet Barn och utbildning samt Demokrati och mångfald. 9.2 Analys och årets händelser Landningsbana Växjö är ett mottagningscenter i Växjö kommun för nyanlända familjer med flyktingbakgrund. Samverkan har skett mellan skol- och barnomsorgsnämnden, gymnasienämnden och nämnden för arbete och välfärd. Verksamheten fokuserar på barn, familj, förberedande skolgång, fritid och arbete. Uppdraget att kartlägga barns erfarenheter och kunskaper görs för att rusta dem för vidare placering vid en förskola eller skola. Efter mottagandet erbjuds eleven en plats i internationell klass vid en grundskola. Det stora antalet elever som kommit har gjort att platserna ute i verksamheten inte har räckt till vilket har medfört att tillfälliga grupper har startats i Landningsbanans regi. När Landningsbanan hade startat och de första nyanlända mottogs i oktober 2012 var antalet nyanlända 38 stycken. Vid samma period ett år senare mottogs hela 313 nyanlända. Under 2014 och fram t o m november månad mottogs 207 nyanlända. Utfallet för 2014 är nästan 100 färre nyanlända än år 2013 men å andra sidan kommer de nyanlända år 2014 från närmare 20 skilda nationaliteter till skillnad från år Då var antalet representerade nationaliteter betydligt färre. Ur ett verksamhetsperspektiv påverkar detta måluppfyllelsen på flera olika sätt såväl ekonomiskt, personellt och lokalmässigt Generella föräldrautbildningar har ett fortsatt söktryck. Verksamheten med rast- och polisfaddrar bidrar till en ökad trygghet för våra barn och elever. 9.6 Nyckeltal Nämndens verksamheter har inga nyckeltal inom målområdet. 25

68 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Responstid för räddningstjänst ska minska De övergripande målen bedöms vara uppfyllda. Ovanstående verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning berör inte nämndens verksamheter. Se mål under målområdet Barn och utbildning Analys och årets händelser Säkerhetsombud ingår i kommunens centrala riskhanteringsgrupp. Fungerande nätverk med polis och socialtjänst är upprättade. I verksamheterna genomförs kontinuerliga livsmedelkontroller, besiktning av gymnastik- och idrottshallar mm. Varje enhet ska kartlägga sin verksamhet i förebyggande syfte. Detta är en grundläggande del i arbetet att upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Under det första halvåret har den interna kontrollen genomförts såsom en dialog med skolledare inom ett närhetsområde. Akutpärmen är känd hos samtliga enheter inom området men hur man använder och aktualiserar pärmen varierar. Enheterna informerar om och uppdaterar akutpärmen vid terminsstarten eller en gång per år. Det är känt bland personalen på samtliga enheter var akutpärmen förvaras, (expedition och/eller personalrum). Systematiskt brandskyddsarbete görs enligt de rutiner som är fastställda. Förvaltningen har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys utifrån uppdrag från Riskhanteringsgruppen Säkerhetsåtgärder under året Åtgärd Budget (Kr) Utfall (Kr) Larmsystem Ryttargårdens förskola Passage/larmsystem Östregårdskolan Brandlarm, Nöbbele skola Brandlarm, Gemla förskola Eken Brandlarm, Tävelsås skola Brandlarm, Humlans förskola Staket, Furutå förskola Passagesystem, Braås idrottshall Staket, utemiljö, Furuby skola Larminstallation Lammhult skola Summa

69 Nämndens investeringsbudget uppgår till 6,0 mkr. Förvaltningen utarbetar en projektlista där investeringsbehov gällande säkerhet, beaktande av myndighetskrav, tillgänglighet och rena inventariebehov i samband med nyöppnade förskoleavdelningar ska beaktas. Arbetet med att modernisera larm- och låssystem enligt policy har pågått under året. Detta kommer även att fortsätta under Omvärdsanalys, framtid och forskning Kommunfullmäktige har gett samtliga förvaltningar uppdraget att etablera ett samverkansforum för social oro. På förvaltningen finns det en arbetsgrupp som har deltagit i regelbundna träffar i olika nätverk. En översyn pågår med syfte att att renodla uppdraget Nyckeltal Nämndens verksamheter har inga nyckeltal inom målområdet. 27

70 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, år ska öka Andel barn och unga som är föreningsaktiva ska öka Bohemindex ska öka De övergripande målen bedöms vara uppfyllda. Ovanstående verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning berör inte nämndens verksamheter. Se mål under målområdet Barn och utbildning Analys och årets händelser Skol- och barnomsorgsnämnden arbetar med flera olika folkhälsofrämjande program utifrån både barn och föräldraperspektiv. Förvaltningen finns med som en aktiv part vid kommunövergripande ungdomsevenemang. Växjö kommuns fritidsgårdsverksamhet har varit organiserad under skol- och barnomsorgsförvaltningen på sju kommunala 7-9-skolor. Verksamhetsutveckling och samordning har skett centralt från förvaltningskontoret. Verksamheten har bedrivits på olika platser och miljöer dagtid, kvällstid samt på helger och lov. I organisationen ingår även fältsekreterare som arbetar med uppsökande verksamhet. 28

71 ÖVRIGA HANDLINGAR 12.1 Intern kontroll Nämnden fastställde i internbudgeten 2014 plan för intern kontroll. Planen innehåller kommunövergripande kontrollområden tillsammans med förvaltningsinterna. Nämnden har även fastställt regelverket för intern kontroll inom förvaltningen. Uppföljning av den interna kontrollplanen redovisades i nämnden under juni och december månad Den interna kontrollen har fortsatt haft ett ökat fokus gällande uppföljning av externa utövare. Drygt 20 % av förskoleverksamheten bedrivs av externa aktörer. Utöver detta har delar av lokalvården lagts ut på entreprenad under året. Annat fokusområde är hanteringen av medborgarnas synpunkter och klagomål. Inom kontrollområdet ekonomi har ekonomiska transaktioner granskats. Fakturor som avser representation ska dokumenteras med syfte och berörda personer. Inom personalområdet ska ett antal områden särskilt granskas under Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: Ramavtalstrohet. Inköp (LOU) Delvis Nej Den interna kontrollen genomfördes genom att kontrollera hur stor del av inköpsvärdet som hade beställts av leverantörer som är upphandlade och finns tillgängliga att beställa från genom INES. En avgränsning gjordes till inköp av böcker och livsmedel. Kontrollen visar att merparten av inköpen görs mot befintliga avtal, 67 % av inköpsvärdet för böcker och 95 % av inköpsvärdet för livsmedel har beställts av leverantörer Växjö Kommun har avtal med. Enligt kommunens upphandlings- och inköpspolicy är det upphandlingsenheten som har ett övergripande ansvar för upphandlingar av varor och tjänster som sker i Växjö kommun. Växjö kommun använder sig av inköps- och e- handelssystem INES. I INES finns en avtalsmodul som på ett strukturerat sätt listar och presenterar olika avtal ingångna med Växjö kommuns avtalade leverantörer. Ja 29

72 Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Riskbedömning inför ändring i verksamheten enligt arbetsmiljölagen samt beredskap vid (planerad och/eller) oplanerad frånvaro av nyckelpersoner Efter samråd med kommunledningsförvaltningens personalkontor har kontroll av processen inte genomförts. Kontrollen kommer att genomföras under VT Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: 30

73 Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Ekonomiska transaktioner - kontroller enligt övergripande kontrollplan Delvis Nej Representation Kontroll av konto, moms, närvarande personer samt syfte gjordes genom en stickprovskontroll. Denna kontroll visade att de granskade fakturorna vid enstaka fall saknar syfte och närvarande personer. Behörighet i system Den interna kontrollen visade att listan över personer som har rätt att lägga upp behörighet och göra ändringar i system för fakturahantering behöver uppdateras på grund av personalförändringar. Utbetalningar av stora belopp Stickprovskontrollen visade att de attesterade beloppen ligger inom de beslutade beloppsgränserna. Attestantförteckning Rutinen fungerar delvis då det finns en viss skillnad mellan beloppen i attestantförteckningen och de som finns registrerade i systemet Ändringar i attestliggaren Ovanstående kontrollmoment granskas av KLF:s ekonomikontor. Kontroll av processen görs således inte inom SoB. Kontroll av leverantör Ovanstående kontrollmoment granskas av KLF:s ekonomikontor. Kontroll av processen görs således inte inom SoB. Manuella utbetalningar Stickprov av manuella utbetalningar har gjorts. Resultatet av dessa visar att samtliga utbetalningar har mottagnings- /beslutsattest. Behörighetsattest saknades på ett par leverantörsbetalningar. Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: Berörda enheter har informerats om gällande rutiner för representation. Uppdatera rutiner gentemot KLF. Utbildningsinsatser till berörda enheter. Ja 31

74 Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: Registerkontroll Delvis Ja Kontrollen genomfördes genom granskning av personakter i det centrala arkivet. Varje personakt ska innehålla en kopia av registerutdrag. Ett slumpmässigt urval på 25 anställda inom närhetsområdet har gjorts. 13 utav dessa var anställda innan lagen infördes och saknade därför utdrag i akten. Av resterande 12 anställda hade 10 giltigt utdrag och 2 anställda saknade registerutdrag. Registerkontrollen regleras i skollagen. Det åligger skolledaren att i samband med anställning begära registerutdrag för aktuell person innan anställningsavtal skrivs. Rutinen är känd men fungerar delvis i närhetsområdet. Det finns ingen dokumenterad rutinbeskrivning gällande registerutdrag. Rutinerna kring detta bör därför ses över. Berörda skolledare ska informeras om lagstiftningen och dess lydelse. Ja Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Legitimerad lärare Delvis Nej I den nya skollagen (2010:800) infördes, med vissa övergångsbestämmelser, ett legitimationskrav på förskollärare och lärare. För att få anställas utan tidsbegränsning är det från och med 1 december 2013 krav på att en förskollärare/lärare är legitimerad. Urvalet har varit hela förvaltningen. Under perioden till har 59 lärare och förskollärare tillsvidareanställts. 38 av dem har lämnat in legitimation till personalavdelningen för registrering. De skolledare som anställt lärare samt förskollärare men inte skickat in legitimation för registrering ska kontaktas och informeras om vad som gäller. Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: Ja 32

75 Process (rutin/ system) Anpassad studiegång Kontrollmoment Kontrollera att fattade beslut följer skollagen 3 kap 12. Metod Genomgång av alla grundskolor i ett närhetsområde Sammanfattning av genomförd kontroll Resultat Ja Delvis Nej Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? Finns dokumenterade beslut för alla elever som läser anpassad studiegång? * Finns dokumenterad rutinbeskrivning? Finns dokumenterade beslut? * Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Ja Ja Ja Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Säkerställa att anpassad studiegång är uppdaterat i verksamhetssystemet. Process (rutin/ system) Svenska som andraspråk Kontrollmoment Kontrollera att undervisningen i svenska som andra språk följer skolförordningen 5 kap Metod Genomgång av alla grundskolor i ett närhetsområde Sammanfattning av genomförd kontroll Resultat Ja Delvis Nej Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen. Finns dokumenterade beslut för att eleven ska få undervisning i SvA. * Erbjuds SvA som inom ramen för språkval, elevensval, skolansval? 15 * Följer beslutet skolförordningen kap 5, 14? * Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Ja Ja 33 Delvis Nej Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Säkerställa att underlag inför beslut och dokumenterade beslut finns för undervisning i SvA och följer Skolförordningen kap 5, 14. Process (rutin/ system) Kränkande behandling Kontrollmoment Kontrollera att årlig plan finns upprättad enligt skollagen 6 kap 8. Metod Kontroll av alla enheter i ett närhetsområde Resultat Ja Delvis Nej Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? Finns årlig plan för läsåret 14/15 upprättad. * Finns dokumenterad rutinbeskrivning? * Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd 2 av enheterna uppfyller kraven för årligt upprättande av likabehandlingsplan Ja. Ja. 8 enheter uppfyller inte kraven för årligt upprättande avlikabehandlingspla nen. Skapa och säkerställa fungerande rutiner för årligt upprättande av ny likabehandlingsplan.

76 12.2 Hyres-/leasingavtal HYRESAVTAL - BOLAG AVTAL INOM 1 ÅR INOM 5 ÅR EFTER 5 ÅR LOKAL GILTIGT ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR ÅR TOM BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) Totalt " " " Summa Inventarieförteckning Enligt anvisningarna ska varje förvaltning upprätta en förteckning över de inventarier som har ett anskaffningsvärde över kr samt en varaktighet på minst 3 år. Förteckningen ska avse förhållanden 31 december och rapporteras till respektive nämnd. Kontroll av inventarieförteckningar på enheterna har gjorts i samband med förvaltningens internkontroll på resultatenheterna. Enheterna har inventarieförteckningar men behöver uppdateras i flertalet fall Återrapportering beslut i KF Beslut Beskrivning Vidtagen åtgärd 189/2001 Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder och styrelser att Pågående fortsätta arbetet med utbildningsstaden Växjö. 46/2012 Kommunfullmäktige uppdrar åt Skol- och barnomsorgsnämnden Verkställt att i samråd med kommunstyrelsen planera och genomföra byggnation av skola i Bergunda/Bredvik. 36/2014 Ombyggnation av Bokelundskolan till förskola Verkställt 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder) Inget aktuellt. 34

77 ÄRENDE Dnr UTBN Johny Duhr avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Årsrapport skol- och barnomsorgsnämnden 2014 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner årsrapporten för 2014 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden delegerar till förvaltningschefen att besluta om resultatreglering per område utifrån bokslut Bakgrund Förvaltningen har upprättat förslag till årsrapport för skol- och barnomsorgsförvaltningen Det egna kapitalet har förbrukats enligt plan: satsning inom förskolan och till Arabyprojektet. Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget för Under året har arbete pågått för att skapa en gemensam utbildningsnämnd för skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden fr.o.m. januari Nämnden har även under 2014 år bibehållet sitt fokus mot ökade resultat för eleverna. Avgångseleverna i grundskolan läsåret 13/14, hade ett högre genomsnittligt meritvärde i åk 9 än avgångselever läsåret 12/13. Däremot har behörigheten till gymnasiet sjunkit. Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Verksamheten är personalintensiv och personalkostnaden utgör cirka 70 procent av kostnadsstrukturen. Sjukfrånvaron har minskat från 16,4 dagar/snittanställd till 14,6 dagar inom förvaltningen. Full behovstäckning av förskoleplatser råder. Både renoverade och nyproducerade lokaler har bidragit till fler barnomsorgsplatser. För detta Bokelundskolan har blivit förskolan Paletten, förskolan Vikaholm invigdes i slutet av året, en lokaloptimering ska genomföras i Rottne, Lillestadskolan renoveras och får samtidigt nya förskoleavdelningar. Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se

78 ÄRENDE Dnr UTBN Camilla Holmqvist förvaltningschef Johny Duhr avdelningschef 2 (2)

79 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Internbudget utbildningsnämnden 2015 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 1. Utbildningsnämnden fastställer internbudget 2015 och verksamhetsplan och översänder den till kommunstyrelsen, med följande justering av siffrorna i kolumnen "Budget 2015" i tabellen under rubriken Driftsredovisning på sidan 19: Förvaltning ändras till 38,4 Förskola ändras till 459,2 Grundskola, fth ändras till 813,2 Särskola ändras till 36,0 Gymnasieskola ändras till 291,2 2. Utbildningsnämnden beslutar att disponera eget kapital motsvarande 15,0 miljoner kronor för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag. Bakgrund Kommunledning har utarbetat riktlinjer för internbudgetarbetet. Nämnden ska senast vid februari månads utgång fastställa internbudgeten. Underlaget ska därefter tas upp som anmälningsärende i kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2015 i november och tilldelade nämnderna deras ramar. För utbildningsnämnden innebar beslutet ett tillskott på 35,5 miljoner kronor för demografi och lokaler. Nämnden ska effektivisera administrationen motsvarande 10,0 miljoner kronor till följd av bildandet av den nya utbildningsförvaltningen. Tilläggsanslag för löneökningar 2015 kommer att tillföras utbildningsnämndens budgetram. För planperioden ligger en besparing på 1,2 % för 2016 och ytterligare 1,8 % för Kommunfullmäktiges budget är ett prioriteringsverktyg i vilket det anges vilka mål från de politiska styrande dokumenten som ska prioriteras det kommande året. Budgeten utgår ifrån tio målområden. 9(21)

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Förvaltningen har upprättat förslag till interbudget 2015, där framräkning av kostnader för 2015 har gjorts utifrån kända faktorer. Utveckling har skett gällande verksamhetsidé, mål och strategier. Nämnden har för avsikt att förbruka det egna kapitalet för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag. Vid dagens sammanträde presenteras skrivelse med föreslagna ändringar i den tabell över driftskostnader som finns på sidan 19 i förslaget. Beslutsunderlag Förslag till internbudget för utbildningsnämnden med verksamhetsplan för Förvaltningschefens skrivelse Skrivelse med justerad tabell över driftsredovisning, (21)

81 ÄRENDE Dnr UTBN Johny Duhr avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Internbudget utbildningsnämnden 2015 Följande tabell ersätter tabell under rubriken Driftskostnad, tkr på sidan 19 i förslag till Internbudget för utbildningsnämnden med verksamhetsplan för Budget 2015 Budget 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Netto Netto Netto Netto Politisk nämnd 1,6 2,5 2,0 2,6 Kulturskolan 17,5 17,5 17,6 16,5 Fritidsgårdar 13,5 13,4 13,4 13,0 Förvaltning 38,4 22,9 22,7 24,1 Förskola 459,2 460,9 472,8 415,1 Grundskola/Fritidshem 813,2 870,9 886,9 874,4 Särskola 36,0 37,8 33,4 33,1 Gymnasieskola 291,2 305,8 295,0 291,3 Vuxenutbildning 2,9 Summa 1 670, , , ,0 Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se

82 INTERNBUDGET för utbildningsnämnden med verksamhetsplan för Slutversion

83 Internbudget 2015 Antagen av Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Innehåll Innehåll... 2 Centrala begrepp i dokumentet Ordförandes inledning Omvärldsanalys Växjö kommuns utgångspunkter Verksamhetsidé Nämndens uppdrag... 8 Styrdokument... 8 Styrning och ledning Mål och strategier Målområde Barn och utbildning Målområde Växjö kommun som arbetsgivare Ekonomi och effektivitet Volymer i utbildningsförvaltningens verksamheter Driftredovisning, tkr Kommentarer till driftsbudget Resurstillskott demografi Budgetproposition statsbidrag Förskoleverksamhet Budgetramjusteringar Eget kapital Några aktuella investeringar: Planerade utredningar av lokalförsörjningsbehov Målområde Arbete & Företag Målområde Bygga och bo Målområde Demokrati och mångfald Målområde Miljö, energi och trafik Målområde Stöd och omsorg Målområde Trygghet och säkerhet Målområde Uppleva och göra Uppföljning och utvärdering Uppföljning av målområde barn och utbildning i kommunala verksamheter Kontinuerliga uppföljningar Utvecklingsinsatser Bilagor Ekonomistyrningsprinciper Principer för ekonomistyrning Befogenhetsfördelning Hantering av över- respektive underskott Slutversion (45)

84 Övergripande intern kontrollplan för Övergripande Intern kontrollplan ekonomiska transaktioner Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Centrala begrepp i dokumentet Där det skrivs alla nivåer menas huvudman, skolledare, arbetslag, pedagoger verksamheter menas förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, pedagogisk omsorg, kulturskola och fritidsgård medarbetare menas alla medarbetare oavsett befattning, om inte annat anges skolledare menas förskolechefer och rektorer barn och elever menas nämndens alla verksamheter. barn menas förskola, pedagogisk omsorg elever eller skola menas förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola Slutversion (45)

85 1. Ordförandes inledning I utbildningsstaden Växjö ska alla förskolor och skolor arbeta för att erbjuda utbildning i nationell toppklass. Genom att utbildningsnämnden nu bedriver en sammanhållen verksamhet för barn och elever med ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år, skapas förutsättningar för detta. Detta gäller alla barn och ungdomar oavsett driftsform på den skola eller förskola som eleven eller föräldrarna valt. Kvaliteten ska vara hög genom hela skolsystemet. Det kräver målgemenskap, att alla vet vilken roll och ansvar de har för att kunna nå dit. För att nå bättre resultat, ha en likvärdig och inkluderande verksamhet behöver prioriteringar definieras och följas upp med utvärderingar. All utbildning ska ta tillvara individens kreativitet, engagemang och nyfikenhet. Detta tillsammans med upplevelse av trygghet, trivsel och studiero ger barn och ungdomar förutsättningar att utveckla sina kunskaper och förmågor. För att nå målet att eleverna ska ha behörighet för fortsatta studier, prioriteras språkförståelse och språkmedvetenhet, baskunskaperna läsa, skriva, räkna och att elevernas förmågor i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Nyanlända barn och elever ska inkluderas i verksamheten och få goda förutsättningar för sin skolgång. En likvärdig utbildning nås genom att barn och elever ges det stöd och den stimulans de behöver, att tidiga insatser systematiskt sätts in, att det finns höga förväntningar på alla. Ingen ska hållas tillbaka samtidigt som ingen ska lämnas efter. Elevhälsan arbetar förebyggande och generellt men riktar sig även till enskilda elever. Barn- och elevgruppers storlek ska vara anpassade så att förutsättningar finns att stödja utveckling och lärande i en trygg och säker arbetsmiljö. En förutsättning för hög kvalitet i verksamheten är en professionell lärarkår som utvecklar sin profession fortlöpande genom forskningsanknuten kompetensutveckling och kollegialt lärande. Verksamhetens behov av skickliga lärare, skolledare och chefer ger möjlighet till avancemang såsom förstelärare, mentor för nya medarbetare, rekryteringsutbildning för blivande chefer. Genom att Växjö kommuns förskolor och skolor kännetecknas av hög kvalitet, och genom att lärarstudenter och praktikanter tas väl om hand i våra verksamheter, säkras rekryteringsbehovet av medarbetare och chefer. Växjö kommun är attraktivt att arbeta i. Växjö växer och vi tar steget från en stor småstad till en liten storstad. Detta innebär möjligheter och nya utmaningar för utbildningsnämnden. Antalet förskolebarn och antalet elever ökar markant och då även behovet av barnomsorgsplatser och skollokaler. Det möter vi upp med strukturer och rutiner för planering av nya förskolor och skolor. De fristående förskolorna och skolorna spelar en stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn, elever, föräldrar och personal. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen låt oss tillsammans skapa en hållbar utbildning för Växjö kommuns alla barn och elever, från 1 till 20 år. Slutversion (45)

86 2. Omvärldsanalys Källa: Kairos Future, omvärldsanalys och framtidsstrategi Omvärldsanalys handlar om att skapa beslutsunderlag för att förstå vart världen är på väg och hur förutsättningarna ser ut framöver. Ett sätt att tänka är genom modellen med omvärld, närvärld och invärld. Invärlden är den egna organisationen, som man själv styr över. Organisatoriskt motsvarar det här utbildningsnämnd. Närvärlden omfattar den del som man har inflytande över, men inte bestämmer över. I detta fall omfattar närvärlden bland annat Växjö kommun som geografiskt område, inklusive alla invånare, företag och verksamheter samt regionen i stort. Omvärlden är allt utanför dessa. Förändringar i omvärlden kan man som enskild organisation inte styra eller påverka man kan bara förhålla sig till dem. Faktorer att förhålla sig till i omvärlden ses till höger i figuren ovan. För att möta omvärldsförändringar som påverkar utbildning lyfter man inom OECD the 21st Century Learning Skills. Det gäller att anpassa undervisningen till nutiden. De förmågor som då betonas är - kritiskt tänkande och problemlösning - kreativitet och innovation - kommunikation och samarbete För att nå bättre resultat, ha en likvärdig och inkluderande skola behöver fokus ligga på lärandet som en helhet, att hitta balansen mellan barnen/elevernas motivation, kunskapsinhämtande och känslor i samspel med andra. En viktig faktor är metakognition, elevens egen kunskap om sitt lärande, hur det egna lärandet görs på bästa sätt. I internationella jämförelser presterar svenska elever generellt lägre utifrån hur mycket pengar som satsas på utbildning och resultaten är sjunkande. I OECD:s preliminära rapport efter granskning av svenska skolan, lyfts utmaningar och råd fram; arbeta för ökad likvärdighet genom höga förväntningar, tidiga insatser och formativ bedömning. Utveckla goda lärmiljöer för alla elever, utveckla lärarprofessionen för att förbättra undervisning och lärande, förstärk tillförlitligheten i bedömningar. Fokusera på pedagogik och ledarskap, definiera prioriteringar och följ upp med utvärderingar. Kvaliteten måste vara hög genom hela skolsystemet vilket kräver tydligare nationellt fokus på skolförbättring där alla vet vilken roll och ansvar de har i det arbetet. Utifrån rapporten lyfts på riksnivå tre fokusområden fram; likvärdighet, tidiga insatser, lärarrekrytering samt utveckling av professionen. En helhetssyn på hela utbildningssystemet betonas. Skolan behöver bli mer forskningsbaserad på alla nivåer i styrkedjan, komma från tyckande till vetenskaplig grund. Ett skolforskningsinstitut har inrättats som ska fungera som brygga mellan forskning och praktik. Kommunfullmäktiges budget pekar på prioriteringar som väl överensstämmer med ovanstående, och som finns framskrivet här i nämndens internbudget som verksamhetsmål och strategier inom respektive målområde. Slutversion (45)

87 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar, såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö växer, vi tar nu steget från en stor småstad till en liten storstad. Växjö skall vara en kommun med en långsiktigt hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet skall präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktig mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Slutversion (45)

88 3.1 Verksamhetsidé Vår vision är en hållbar utbildning för barn och elever från 1 till 20 år. Att utvecklas från nyfiken kreativ ettåring till kunnig engagerad 20-åring som är utrustad för ett vuxet liv, såväl i vidare studier, i yrkeslivet som i samhället i övrigt. Det är vårt uppdrag. Vi bedriver därför en sammahållen verksamhet för barn och elever med ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år. Det ger en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Växjö kommuns barn och elever får en modern, kvalitativ och likvärdig utbildning så att de kan nå så långt som möjligt i sin utveckling som person och i sin kunskap. De får utveckla hela sin potential och sina talanger för att bli det de drömmer om. Att nå optimal kunskapsutveckling är att nå så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar med rätt utmaningar, kunskap, stöd och hjälp i en trygg miljö. Barn och elever i vår verksamhet ges möjlighet att nå höga resultat för att kunna välja den utbildningsväg och den karriärväg de vill inför framtiden. De avslutar sin utbildning hos oss med stort självförtroende och djup insikt om vilka kunskaper, förmågor och kompetenser de utvecklat för att bidra i utvecklingen av vårt samhälle i entreprenöriell och demokratisk anda. En hållbar utbildning ger eleven tilltro till sitt eget lärande och sin egen förmåga då de ställs inför kommande utmaningar i ett vuxet liv. Samsynen mellan verksamhetsformer för att skapa positiva övergångar gör att eleverna ständigt utvecklas från det de är 1 år till 20. Framgångsstrategier för ett hållbart lärande är en tydlig målgemenskap runt hur vi når en hög måluppfyllelse, en värdegrund och kunskapssyn där alla ges samma möjligheter att lyckas oavsett bakgrund, en trygg och trivsam arbetsmiljö, lärprocesser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet samt ett kollegialt lärande i en professionell yrkeskår. Det goda ledarskapet på alla nivåer är en avgörande faktor för att nå våra mål. Ett välutvecklat systematiskt kvalitetsarbete i en tydlig styrkedja ger kunskap om kvaliteten på utbildningen. Beslut om åtgärder för utveckling och omprioriteringar av resurser görs utifrån grundliga analyser och skapar en effektiv organisation för det hållbara lärandet. Omvärldsbevakning, framtidsspaning, nätverk lokalt, nationellt och internationellt samt ett brett forskningsperspektiv är självklara grunder för vår utveckling. Vi är öppna mot omvärlden samt i dialog med myndigheter, näringsliv och forsknings- och utvecklingscenter. Växjö ska ses som en framstående skolkommun i Sverige med mycket goda resultat på hållbart lärande för kommunens alla barn och elever. Slutversion (45)

89 4. Nämndens uppdrag Utbildningsnämnden utgör den politiska ledningen för utbildningsförvaltningen. Nämnden, som leds av nämndsordförande, får sitt uppdrag från kommunfullmäktige som är kommunens direktvalda politiska organ. Nämnden sammanträder i regel en gång i månaden. Inom nämnden finns ett arbetsutskott. Arbetsutskottet (AU) bereder och lägger fram förslag i ärenden som behandlas av nämnden. Nämndens verksamhet omfattar de lagstadgade verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Dessutom ingår kulturskola och fritidsgårdsverksamhet. De fristående förskolorna och skolorna har egna huvudmän och styrelser. Den budgetram som utbildningsnämnden förfogar över omfattar kostnaderna för samtliga i Växjö kommun folkbokförda barns och elevers utbildning oavsett vilken förskola, skola eller skolform de väljer. För att skapa samverkansvinster och effektivisera arbetet med att ta emot barn och elever i de kommunala förskolorna och skolorna finns sex områden. Fem geografiska områden för förskolor och grundskolor och ett område som omfattar gymnasieskolorna Kungsmadskolan och Teknikum. Arbetet inom varje område leds av en områdeschef. Katedralskolan drivs som en kommunal intraprenad. Intraprenadchefen för Katedralskolan är underställd verksamhetschef, liksom de sex områdescheferna. Nämnden samverkar med interna och externa aktörer för att vidareutveckla partnerskap mellan det offentliga, näringslivet och det civila samhället. Samverkan sker även kontinuerligt med andra förvaltningar, skolforskare och lärosäten för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrdokument Verksamheterna styrs på nationell nivå av lagar och förordningar, exempelvis skollag, diskrimineringslag, arbetsmiljölag, kommunallag, skolförordning, läroplaner, allmänna råd. Verksamheten styrs dessutom av lokala styrdokument som budgetdokument, planer, policydokument och riktlinjer som finns fastställda i kommunen. Slutversion (45)

90 Styrning och ledning Följande modell visar hur uppdrag och uppföljning styrs och leds mellan de olika nivåerna i organisationen för att planera, genomföra, följa upp och utveckla utbildningen mot de nationella och kommunala målen. Styrdokument har en direkt påverkan på skolledarna i deras roll som chefer för verksamheten. Till modellen hör en mötesstruktur bestående av operativa möten och behovsmöten. Denna mötesstruktur är grunden för kommunikationsvägarna som finns mellan varje nivå. Operativa möten handlar om kärnuppdraget, med stående punkter som rapportering av arbetsglädje, effektivitet och progression för måluppfyllelse. Behovsmöten används för att bearbeta de behov som har blivit identifierade via operativa möten eller till de behov som är förutsägbara och återkommande. Slutversion (45)

91 5. Mål och strategier 5.1 MÅLOMRÅDE BARN OCH UTBILDNING Övergripande mål 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. 2. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka. Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år). Verksamhetsmål Strategier 1. Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta. 1.1 Genom en etablerad målgemenskap genomsyrar verksamhetsmålet all utbildning inom nämndens verksamheter. Förklaring: Genom att nämndens verksamheter uppfyller nedanstående punkter etableras en målgemenskap som bidrar till att verksamhetsmålet uppfylls. 1. Har en målbild för vad arbetslaget vill uppnå på 1-3 års sikt. 2. Har arbetslagsgemensamma strategier för hur de tänker leda barn och elever till det målet. Arbetslagets mål är att forma lärprocesser där barn och elevers personliga målsättningar integreras med förskolan och skolans målsättningar. Strategierna bör kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden. 3. Har en mötesstruktur som gör det möjligt att analysera, följa upp och fatta löpande beslut för hur arbetslaget lyckas i implementeringen av sin arbetslagsgemensamma strategi, dvs. lagt grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. 4. Huvudmannen har byggt upp en kompetens hos arbetslagsledare och skolledare så att dessa kan utöva sitt pedagogiska ledarskap i arbetet med verksamhetsmålet. 1.2 IT används som ett pedagogiskt och funktionellt verktyg i verksamheten och används vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Förklaring: En likvärdig tillgång och kompetens leder till att digital teknik används som verktyg i barn och elevers lärande. Ett arbete har påbörjats med att implementera digitala verktyg för att möjliggöra samarbete och att för i realtid följa upp barns och elevers lärprocesser i förhållande till målgemenskapen. Slutversion (45)

92 1.3 Genom inkluderande lärprocesser ges barn och elever utvecklingsmöjligheter och stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Förklaring: Nämndens verksamheter organiseras så att alla barn och elever erbjuds stimulans och utvecklingsmöjligheter för att kunna: utveckla språkförståelse och språkmedvetenhet läsa, skriva och räkna och i övrigt utveckla sina förmågor så långt som möjligt genom ett inkluderande förhållningssätt. Barn och elever med särskilda behov uppmärksammas tidigt och får det stöd som krävs. Arbetsmetoder från projektet Barnens bästa i Braås ska spridas. Nyanlända inkluderas i verksamheten i tre steg. Mottagande, tid i förberedelseklass, successiv övergång till ordinarie klass. Eleven får utifrån kontinuerlig kartläggning den undervisning och den studiehandledning som eleven behöver. 1.4 Trygghet och trivsel skapas genom ett aktivt värdegrundsarbete där barn, elever och all personal tar ett gemensamt ansvar. Elevhälsan är förebyggande och generell men riktar även sig till enskilda elever. Förklaring: Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Pojkar och flickor, barn och elever, har likvärdiga villkor och känner sig trygga i att alla människors lika värde respekteras. De kan påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande. På varje enhet är arbetet med att planera mot diskriminering och kränkande behandling en del av det främjande och förebyggande arbetet. För elevhälsans insatser finns det tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Det förutsätter samverkan och att man ser till hela situationen för det enskilda barnet. 1.5 Strukturer och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete finns på alla nivåer. Förklaring: I alla verksamhetsformer och i styrkedjans alla nivåer, från barn/ elev till huvudman, finns strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat följs upp, analyseras och bedöms i förhållande till de nationella målen. Underlagen som genom detta tagits fram används för att i dialog mellan styrkedjans olika nivåer identifiera utvecklingsområden. För att utveckla kvaliteten i verksamheten och öka måluppfyllelsen planeras och genomförs insatser inom de identifierade utvecklingsområdena. Slutversion (45)

93 1.6 Barn- och elevgrupper är anpassade så att förutsättningar finns för att stödja barn- och elevers utveckling och lärande samtidigt som deras arbetsmiljö är trygg och säker. Förklaring: Ett strategiskt arbete ska påbörjas i syfte att anpassa gruppstorleken i förskolans och grundskolans verksamhetsformer för ökad måluppfyllelse. Strukturer och rutiner ska upprättas för att en dialog mellan skolledare och huvudman kommer till stånd, där samtal förs kring gruppstorleken och vilka förutsättningar som finns för att kunna uppfylla läroplanens mål. I detta arbete ingår även att säkerställa relevant statistik inom området. Nyckeltal/mätvariabel Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras engagemang, kreativitet, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Andelen barn och elever som känner trygghet och trivsel i våra förskolor och skolor. Antal anmälningar till Skolinspektionen med anmälningsgrund kränkande behandling, per verksamhetsform. Antal beslut om åtgärdsprogram. Antal beslut om anpassad studiegång. Antal grundskoleelever där beslut om anpassad studiegång hindrar studier på nationella program. Andel elever som anser att de får det stöd de behöver. Andel elever med gymnasieexamen (innefattar yrkesexamen och högskoleförberedande examen). Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever med gymnasieexamen. Andel elever med betyg i alla ämnen åk 9. Genomsnittligt meritvärde åk 9. Andel elever i årskurs i 9 med behörighet till gymnasiet. Genomsnittlig betygspoäng åk 6 och 9 Andel elever som uppnått kunskapskraven i Sv/SvA, Ma, No och So i åk 3. Andelen barn och elever som anser att pedagogerna lyssnar på deras åsikter. Andel elever som anser att lärarna använder varierande arbetssätt. Andel elever som anser att lärarna förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet. Andelen barn/elever som anser att verksamheten/ skolarbetet gör barnet/eleven så nyfiken att denne får lust att lära mer. Andelen elever som vet vad de ska kunna för att nå målen och/eller de olika betygsnivåerna Andel barn/elever som anser att undervisningen innehåller utmaningar för sitt lärande. Andel barn/elever som anser att undervisningen innehåller arbete tillsammans med andra (teamarbete). Andel barn/elever som anser att lärandet i verksamheten skapar värde för någon annan Slutversion (45)

94 Uppföljning/utvärdering Kvalitativa uppföljningar under året i form av till exempel Uppföljningsbesök inom nämndens verksamheter. Kvantitativa uppföljningar av elevers kunskapsresultat. Specifika uppföljningar kompetensutveckling skolledare och arbetslagsledare gruppstorleken i förskolan och grundskolan andel elever som använt LoopMe Attraktivitet marknadsandelar (Andelen 16-åringar i Kronobergs län antagna vid de kommunala gymnasieskolorna). Attraktivitet kundnöjdhet Andelen gymnasielever i åk 2 som upplever att deras skola fungerar bra Slutversion (45)

95 5.2 MÅLOMRÅDE VÄXJÖ KOMMUN SOM ARBETSGIVARE Övergripande mål Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. 2. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska. 1. Nämndens personalpolitiska arbete bidrar till att främja en god kompetensförsörjning och bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang. 2. Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Strategier 1.1 Utbildningsförvaltningen tydliggör strategier för kompetensförsörjning och rekrytering. Förklaring: Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen inom förskola och skola. Dessa strategier ska genomlysas och användas som en grund för arbetet med kompetensförsörjning inom utbildningsförvaltningen. I detta arbete ingår bland annat: 1. Att genom marknadsföring, både internt och externt, stärka vårt varumärke och säkrar framtida rekryteringsbehov av medarbetare och chefer. Detta sker genom mässbesök, träffar med studenter, samt annonsering med stor geografisk spridning. Den interna marknadsföringen sker i det dagliga arbetet i bemötandet av nya medarbetare och praktikanter. 2. Effektivisera och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen, ett arbete som kommer ske på förvaltningsnivå i samverkan med chefer i organisationen. 1.2 Utbildningsförvaltningen erbjuder medarbetarna kompetensutveckling och möjlighet till utmaning/avancemang utifrån verksamhetens behov av skickliga medarbetare och chefer. Slutversion (45)

96 Förklaring: Kompetensutveckling sker genom interna utbildningsinsatser inom enheten eller området. Under 2015 bedrivs också en arbetslagsledarutbildning. Även fortbildning via Skolverkets kunskapslyft genomförs. Att utbilda sig till speciallärare eller specialpedagog är en möjlighet till avancemang. Förvaltningen ska anställa fler speciallärare. Utifrån översynen av elevhälsans organisation ska behoven undersökas närmare inom respektive område. Karriärstjänster som förstelärare finns inom grundskola och gymnasium, en satsning som vänder sig till skickliga pedagoger och ger möjlighet till avancemang. Denna satsning fortsätter. Därutöver finns andra karriärvägar inom förvaltningen så som lektor, mentor för nya medarbetare och handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Ledarförsörjningen är en viktig del i syfte att säkerställa en skarpare organisation. Detta arbete bedrivs till stora delar centralt inom Växjö Kommun. Utbildningsförvaltningen tar en aktiv del i detta arbete, bland annat kommer en rekryteringsutbildning att genomföras. 2.1 Medarbetare och chefer i utbildningsförvaltningen är aktiva i, och tar ansvar för, arbetet att skapa en god arbetsmiljö på sin arbetsplats. Förklaring: En fördelning av arbetsmiljöuppgifter tydliggörs och uppföljningsarbetet kring systematiskt arbetsmiljöarbete förbättras. Medarbetarenkäten visar att mer än hälften av utbildningsförvaltningens medarbetare upplever stress i arbetet som påverkar dem negativt, någon gång i veckan eller oftare. Mål och åtgärder för att motverka detta ska beskrivas i handlingsplan för medarbetarenkät. Detta ska ske på alla nivåer inom förvaltningen. Utvecklingen av nyckeltal för hållbart medarbetarengagemang (HME) följs på alla nivåer. För att få en god arbetsmiljö används den tillgängliga arbetstiden på ett effektivt sätt. En översyn av schemaläggning och hantering av planeringstiden genomförs i förskola och fritidshem. Ledarskapet har en stor betydelse för medarbetarnas hälsa. Cheferna ansvarar för att stimulera till friskvårdsaktiviteter, skapa goda former för delaktighet och fånga upp goda idéer från personalen. Medarbetarna förväntas bidra i detta arbete 2.2 Personaltätheten i förskola och grundskola ska öka, liksom den lärarledda undervisningstiden. Förklaring: En ökad personaltäthet förbättrar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. I enlighet med de strategier som redovisas under målområdet barn och utbildning ska ett strategiskt arbete påbörjas i syfte att anpassa gruppstorleken i förskolan och grundskolan. Arbetet med att öka personaltätheten involveras i detta arbete. Slutversion (45)

97 Personaltätheten mäts i samband med redovisning till SCB. Den lärarledda undervisningstiden ska öka för eleverna. Detta innebär att utbildningsförvaltningen ska fortsätta med uppdragshandlingar för alla gymnasielärare för att tydliggöra läraruppdraget för en högre måluppfyllelse och en individanpassad arbetssituation. För grundskolans del ger en ökad personaltäthet möjligheter till ökad lärarledd undervisningstid för eleverna. 2.3 Semesteranställning ska införas på fler skolenheter och alltid på nya skolenheter. Förklaring Semesteranställning inom grundskola och gymnasieskola är ett verktyg för en bättre arbetsmiljö. Under 2015 kommer arbetet att inrikta sig på de nya skolenheter som planeras. Nyckeltal/mätvariabel Nämndens personalpolitiska arbete bidrar till att främja en god kompetensförsörjning och bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang Växjö kommun har följande nyckeltal för området Växjö kommun som arbetsgivare, dessa ska även nämnden följa upp: 1. Anställda 2. Sysselsättningsgrad 3. Åldersstruktur 4. Personalomsättning 5. Sjukfrånvaro 6. Övertid Antal förstelärare Antal lektorer Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Resultat av medarbetarenkät i form av Hållbart medarbetarengagemang (HME) Sjukfrånvaro. Uppföljning/utvärdering Kvalitativa uppföljningar i samband med medarbetarenkät. Kvalitativ uppföljning av medarbetarnas behörigheter inom respektive enhet. Kvalitativ uppföljning kring införandet av förstelärartjänster genomförs via följeforskning av Linnéuniversitetet. Slutsatserna av uppföljningarna dokumenteras i delårsrapporter och årsrapport Slutversion (45)

98 5.3 EKONOMI OCH EFFEKTIVITET Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Verksamhetsmål 1. Nämnden bedriver verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Nämnden bedriver verksamheten effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska utrymmet. Strategier 1.1 Nämndens ekonomistyrningsprinciper ska utvecklas och vara grund för ekonomisk planering och uppföljning. Förklaring: Förvaltningen ska utarbeta enhetliga övergripande ekonomistyrprinciper. Detta i syfte att fastställa bland annat hur de ekonomiska ramarna fördelas och vilka principer som ska gälla för hantering nämndernas över- respektive underskott av tilldelade budgetmedel. 1.2 Nämnden arbetar med att uppmärksamma och förbättra följsamheten när det gäller lagen om offentlig upphandling. Förklaring: Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun ska följas. Kommunen köper in varor och tjänster mera effektivt. Det kan bli billigare och samtidigt följs intentionerna i de nya regelverk som säger att upphandlingarna ska bidra till ett bättre samhälle. 1.3 Nämnder arbetar för ökad konkurrensutsättning. Förklaring: Kommunen ställer sig positivt till alternativa driftsformer om det sammantaget kan leda till bättre kvalitet, ökad valfrihet och lägre kostnader. De fristående förskolorna och skolorna spelar en stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn och elever, föräldrar och personal. Slutversion (45)

99 2.1 Genom att anpassa utbildningsförvaltningens organisation efter kommunfullmäktiges effektiviseringskrav skapas möjlighet att nå en budget i balans. Förklaring: En sammanhållen verksamhet förväntas ge en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Utredningen av utökat antal skoldagar inom befintlig ram behöver ställas mot dessa förväntningar. En översyn av pågående projekt ska genomföras i syfte att säkerställa att de leder till förväntad effekt och inom förvaltningens verksamhetsområde. 2.2 Omfattande investeringar som görs i kommunens förskolor och skolor måste göras med en plan för ökat lokalutnyttjande. Förklaring: Kommunövergripande lokalsamordning ska säkerställa ökat resursoch lokalutnyttjande i ett koncernperspektiv. Nämnden ska också identifiera brister i den fysiska miljön i de lokaler som används i verksamheten. Förvaltningen har utarbetat gränsvärden inom förskolan och kommer att utarbeta motsvarande inom grundskolan. Nyckeltal/mätvariabel Nämnden bedriver verksamheten inom tilldelad budgetram Nämnden bedriver verksamheten effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska Uppföljning/utvärdering Antal resultatenheter i balans. Andel inköp av läromedel utanför ramavtal. Marknadsandel inom kärnverksamheten. Nettokostnadsutveckling per invånare. Andel enheter med gränsvärden. Prognostiserad budgetavvikelse under året. Uppföljning av den förväntade effekten med en utbildningsförvaltning. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska utrymmet. Andel barn som får förskoleplats i närområdet Slutversion (45)

100 Volymer i utbildningsförvaltningens verksamheter sep-14 Kommunal Fristående Förskoleverksamhet* Förskoleklass* Grundskolan* Grundsärskolan 74 0 Gymnasieskola Gymnasiesärskolan *exkl. nyanlända Driftredovisning, tkr Budget Budget Prognos Utfall Netto Netto Netto Netto Politisk nämnd 1,6 2,5 2,0 2,6 Kulturskolan 17,5 17,5 17,6 16,5 Fritidsgårdar 13,5 13,4 13,4 13,0 Förvaltning 39,4 22,9 22,7 24,1 Förskola 470,6 460,9 472,8 415,1 Grundskola,fth 800,3 870,9 886,9 874,4 Särskola 37,0 37,8 33,4 33,1 Gymnasieskola 290,6 305,8 295,0 291,3 Vuxenutbildning 2,9 Summa 1 670, , , ,0 Slutversion (45)

101 Kommentarer till driftsbudget Budgetramen för 2015 uppgår till 1 670,5 mkr. Tilläggsanslag för löneökningar och entreprenadkompensation tillförs nämndens budgetram för Grundbudget (tkr) Resurstillskott demografi Ny utbildningsförvaltning Statsbidrag Resurstillskott förskola Ramjustering lokalförsörjning Prel. ramjustering måltider Braås sporthall Ramjustering Navigatorcentrum -270 Summa Nämndens underlag inför budgetberedningen visade behov av tillskott motsvarande 92,0 mkr jämfört med budget Budgetposterna var demografi och nyanlända/ förberedande klasser (67,0 mkr), satsning inom förskolan (20,0 mkr) samt lokalhyresförändringar inom grundskolan (5,0 mkr). I fullmäktiges budget erhöll nämnden resurstillskott motsvarande 35,5 mkr, vilket medför budgetanpassningar motsvarande 56,5 mkr för att erhålla en budget i balans Följande budgetanpassningar har inarbetats i internbudgeten: Effektiviseringar förvaltningskontoret 10,0 Kostnader statsbidrag (eget kapital) 15,0 Arbetsmiljöåtgärder 8,0 Demografi nyanlända 13,0 Demografi gymnasieskolan 4,0 Lokalhyror senareläggning 6,5 Summa 56,5 Resurstillskott demografi För att parera uppräkningen av befolkningsprognosen budgeteras en ökning motsvande 215 barn inom förskolan. Beräkningen av antalet barn är baserad på att nyttjandet (%) av förskoleplatser är densamma som år I förskoleklass och grundskolan beräknas och budgeteras en ökning med 388 elever under I samband med elevökningen i de lägre åldrarna ökar efterfrågan inom fritidshem där budget läggs för ytterligare 247 barn. Elevantalet i förberedelseklass beräknas öka med 40 elever jämfört med budget Slutversion

102 år år år år Budgetproposition statsbidrag I regeringens budgetproposition föreslås ett antal reformer med kopplade statsbidrag. För att tidigt möta elevernas utmaningar föreslås särskilt åtgärder i förskoleklass och de första tre årskurserna med minskade klasstorlekar och ökat stöd till de elever som behöver det. För att möta lärarkrisen föreslås åtgärder som bland annat ska höja läraryrkets attraktivitet och säkra kompetensförsörjningen. Dessutom föreslår regeringen åtgärder för att fördela en större del av resurserna efter elevernas behov och se till att alla skolor blir bra skolor med bra förutsättningar för alla elever. Förskoleverksamhet Nämndens satsningar i budget 2015 innebär att man permanentar det tillskott motsvarande 20,0 mkr som gjordes 2014 för att minska barngrupperna i förskolan. Av regeringens budgetproposition framgår att man kommer att införa ett riktat statsbidrag för att minska gruppstorlekarna i förskolan och öka personaltätheten. Särskilt fokus kommer att ligga på gruppstorlekarna för de yngsta barnen. Regeringen kommer att noga följa effektera av åtgärderna. Om satsningen inte leder till förbättrad kvalitet avser regeringen att i framtiden överväga en förändrad lagstiftning i denna fråga. Budgetramjusteringar Inför 2015 kommer ett par budgetramjusteringar att genomföras gentemot kommunledningsförvaltningen. Detta gäller växling av budget för gemensam måltidsorganisation och central lokalförsörjningsgrupp. Eget kapital Vid ingången av 2014 har nämnderna ett eget kapital på 51,6 mkr, varav 21,0 mkr har tillförts förskolans timbidrag och förlängning av Arabyprojektet. Med hänvisning till prognoserna för kommande år är det egna kapitalet en styrka för nämnden. Nämnden har möjlighet att i samband med resultatreglering i bokslut 2014 skapa ett ekonomiskt utrymme för att disponera eget kapital för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag. Slutversion (45)

103 Några aktuella investeringar: Ny förskola och skola vid Bergundaområdet som ersättning för nuvarande Bergundaskolan samt befolkningsökning i området. Ombyggnad av Lillestadskolan och tillskapande av förskola. Lokaleffektivisera förskolor och skola i Söraby. Tillbyggnad kök och paviljong Sandsbro skola Paviljonger Östra Lugnet och Lammhult förskola Behov av förskoleplatser i Tävelsås Projektering av nya förskolor vid Växjö 10:2 Behov av skollokaler centrumområdet Storgatan Planerade utredningar av lokalförsörjningsbehov Lokaloptimering av förskola, skola och idrottshall i Lammhult Utredning bör påbörjas, med idé om placering i staden och eventuell inriktning/profil. Utredning om lokalbehoven inom Teleborg: Torparskolan, Torparängen, Telestaden Centrum, Regementsstaden, Sjöudden förskola Hovshaga centrum och Brände Udde. Nämnden har tillförts budget för ökade lokalkostnader Bredvik och Braås sporthall under planperioden. Kompensation för ökade lokalkostnader gällande nya förskoleplatser ligger i ersättning för demografisk utveckling som tillförs nämnden från kommunfullmäktige. Slutversion (45)

104 5.4 MÅLOMRÅDE Arbete & Företag Övergripande mål 1. Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet. Verksamhetsmål 1. Nämnden samverkar med arbetslivet och närsamhället i övrigt. 2. Nämnden har en myndighetsutövning med hög kvalitet. Strategier 1.1 Barn och elever får möjlighet att i lärprocessen interagera med omvärlden. Förklaring: Barn och elever får i undervisningen möta och uppleva arbetsliv och närsamhälle t.ex. genom temaarbete, studiebesök, prao, UF- företag och Arbetsplatsförlagt lärandet (APL), praktikplatser, teknik- och vård och omsorgscollege. Möjligheter till lärlingsutbildning förstärks. Studie- och karriärcentret ska ta fram en verksamhetsidé under året för att säkerställa att studie- och yrkesvägledning sker på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt. På så vis kan eleverna utveckla de insikter, kunskaper och förmågor som behövs för att ta ställning till och fatta beslut om sin framtid. Nämnden fortsätter samarbetet med Linnéuniversitetet bland annat genom planerna på Teknikens hus. Nämnden är en aktiv part i Växjösommar som ska erbjuda gymnasieungdomar feriearbete, 1.2 Nämnden erbjuder skolor med profilering. Förklaring: IB (International Baccalaureate) finns på området Söder inom årskurserna 6-9 och på Katedralskolans gymnasium. Antalet elever som erbjuds möjlighet att välja utbildning inom IB ökar genom att den erbjuds även för tidigare årskurser. På Fagrabäckskolan finns inriktning mot natur och teknik för årskurs 7-9. Utbildningen är förlagd på Teknikum för samverkan med gymnasiets teknikutbildningar. Slutversion (45)

105 2.1 Den av nämnden nyinrättade avdelningen för likvärdighet och analys säkerställer kvaliteten kring myndighetsutövning. Förklaring: Avdelningen ska garantera lika villkor och förutsättningar samt en god samverkan för barn och elever i såväl fristående som kommunala verksamheter. Säkerställa att huvudmannen och de fristående verksamheter som står under tillsyn följer lagar och förordningar. Uppföljning/utvärdering Uppföljning av strukturer och rutiner för tillsyn och insyn av de fristående verksamheterna. Slutversion (45)

106 5.5 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO Övergripande mål 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 2. Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål 1. Miljöprogrammet styr arbetet med hållbar utveckling. Under 2015 och de närmaste åren fokuserar nämnden särskilt på flera olika områden i arbetet för hållbar utveckling. 2. Nämnden har en god framförhållning för att möta upp det lokalbehov som uppstår i takt med befolkningstillväxten. Strategier 1.1 Nämnden samverkar med fastighetsbolagen på ett aktivt sätt fortsätta att finna lösningar på en effektiv energiförbrukning i lokalerna. Förklaring: Inriktningen går ut på att hitta kostnadseffektiva åtgärder för att få igång energiarbetet i olika delar av organisationen. Den största delen av energieffektiviseringen handlar om nya tekniska lösningar men även om ett förändrat beteende. Samverkansavtal har tecknats med fastighetsbolaget. 2.1 Nämnden utvecklar strukturer och rutiner för planering av nya förskolor och skolor i syfte att möta verksamhetens behov av lokaler. Förklaring: Förvaltningen utvecklar strukturer och rutiner för att med god framförhållning kunna ge rätt underlag till den centrala lokalförsörjningsgruppen. På så vis kommer lokalbehovet som uppstår i takt med befolkningstillväxten mötas upp. Alla som önskar barnomsorg får sitt behov tillgodosett och i möjligaste mån i det område som familjen önskar. Uppföljning/utvärdering Uppföljning av lokalförsörjningsplanen. Slutversion (45)

107 5.6 MÅLOMRÅDE DEMOKRATI OCH MÅNGFALD Övergripande mål 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering 2. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. 3. Växjö kommuns kommunikation med medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Verksamhetsmål 1. Nämnden har välkomnande verksamheter där alla människors lika värde respekteras. Barn, elever och vårdnadshavare är välkomna och har insyn och inflytande i nämndens alla verksamheter. Strategier 1.1 Barn, elevers och vårdandshavares synpunkter och åsikter tas till vara för att utveckla vår verksamhet. Förklaring: Barn, elever och vårdnadshavare ska på lika villkor och på ett likvärdigt sätt ha tillgång till information och inflytande samt få en bra service och ett bra bemötande. Avdelningen för likvärdighet och analys ska utveckla huvudmannens rutiner för klagomål och hur klagomålshanteringen ska organiseras. 1.2 Se strategi 1.4 under målområde Barn och utbildning Uppföljning/utvärdering Brukarundersökning Slutversion (45)

108 5.7 MÅLOMRÅDE MILJÖ, ENERGI OCH TRAFIK Övergripande mål 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 2. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 3. Växjö ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler, ska vara uppnått senast Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. Verksamhetsmål 1. Nämnden avvecklar användningen av fossila bränslen vid transporter och uppvärmning. 2. Nämnden köper inte produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. 3. Nämnden skapar en giftfri vardag i förskolorna genom att ta bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier. Strategier 1.1 Alla medarbetare, chefer och elever utmanas genom lärande att använda fossilbränslefria transporter och resor. Förklaring: Inom ramen för undervisningen föra resonemang med eleverna om mervärdet av att gå eller cykla till och från skolan ur miljö- och hälsoperspektiv. Medarbetare och chefer följer de riktlinjer som finns inom området. Slutversion (45)

109 2.1 Nämnden är en aktiv part i framtagandet av den kommunövergripande kemikalieplanen som ska antas Förklaring: Förvaltningen arbetar strategiskt med kemikaliefrågan och framtagandet av kemikalieplanen. 3.1 Nämnden upprättar en handlingsplan för giftfria förskolor. Förklaring: Förvaltningen skapar strukturer och rutiner för att inventera leksaker och utrustning med farliga kemikalier i förskolan. Därefter upprättar förvaltningen i samråd med förskolechefen en avvecklingsplan på enhetsnivå. Nyckeltal/mätvariabel Nämnden avvecklar användningen av fossila bränslen vid transporter och uppvärmning. Nämnden skapar en giftfri vardag i förskolorna genom att ta bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier. Antal mil som nämndens tjänstebilar körs Ersättning i kronor för egen bil i tjänsten Antal avvecklingsplaner på enhetsnivå i förskolan Slutversion (45)

110 5.8 MÅLOMRÅDE STÖD OCH OMSORG Övergripande mål 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 3. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska. Verksamhetsmål 1. Nämnden arbetar strategiskt förebyggande och övergripande för att barn och elever ska känna trygghet och trivsel, få rätt stöd och hjälp så att de utvecklar sina förmågor och kunskaper. Strategier 1.1 Långsiktiga och hållbara projekt i samverkan med andra förvaltningar som visat sig vara effektiva i syfte att stödja barn och elever ur ett helhetsperspektiv permanentas. Förklaring: Arbetsmetoderna som utvecklats genom projekten Barnens Bästa i Braås, Landningsbana Växjö, Navigatorcentrum permanentas. Syftet är att arbetsmetoder som bygger på samverkan ur ett helhetsperspektiv kring barn och familj sprids i nämndens verksamheter. Uppföljning/utvärdering En utredning kring de ökade kostnader som det medför att permanenta arbetsmetoderna ska genomföras. Slutversion (45)

111 5.9 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET Övergripande mål 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Verksamhetsmål Strategier 1. Barn och elever i nämndens verksamheter vistas i en trygg och säker miljö. 1.1 Ett aktivt värdegrundsarbete (se strategi 1.4 under målområde Barn och utbildning) och en nära samverkan med andra myndigheter är främjande och förebyggande. Förklaring: Vuxennärvaro även på icke-lektionstid och en god kommunikation mellan lärare och elever bidrar till en tryggare och säkrare skolvardag. Förvaltningens risk- och sårbarhetsanalys (där sociala medier, social oro, översvämningar och elevtransporter lyfts fram som risker) ska ligga till grund för de förebyggande insatser som nämnden planerar att genomföra under Systematisera vårt säkerhetsarbete genom att skapa strukturer och rutiner. Förklaring: Utbildningsförvaltningen systematiserar och kvalitetssäkrar säkerhetsarbetet. Alla områden ska ha genomarbetade säkerhetsrutiner som områdescheferna ansvarar för. Uppföljning/utvärdering Uppföljning av att alla områden har säkerhetsrutiner. Slutversion (45)

112 5.10 MÅLOMRÅDE UPPLEVA OCH GÖRA Övergripande mål 1. Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. 2. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka. Verksamhetsmål Strategier 1. Barn och elever får i olika sociala sammanhang möjlighet att uppleva, prova och utveckla sin förmåga att skapa och kommunicera genom olika utrycksformer. 1.1 Kulturskolan, kultur i skolan bidrar till integration, språkutveckling och identitetskapande. Förklaring: Aktivt verka för att alla barn och elever får ta del av estetisk verksamhet och uppleva professionell scenkonst både under och efter skoltid. Stärka barn och elever till att värdesätta och utveckla sitt eget skapande. Detta gör man genom att utveckla olika uttrycksformer såsom musik, drama, bild, rytmik, dans och text vilket stärker självkänslan och den kommunikativa förmågan. 1.2 Fritidsgårdarna är välkomnande och erbjuder Växjö kommuns ungdomar mellan år en möjlighet att tillhöra en social struktur på den fria tiden. Förklaring: Alla ungdomar ska vara välkomna till fritidsgårdarna. Här skapar ungdomarna möten och kontaktnät. Demokrati och delaktighet ger inflytande och ansvar till ungdomarna och leder till att ungdomarna vill påverka och ta ansvar. Verksamheten erbjuder upplevelser och attraktiv verksamhet. Nyckeltal/mätvariabel Barn och elever får i olika sociala sammanhang möjlighet att uppleva, prova och utveckla sin förmåga att skapa och kommunicera genom olika utrycksformer. Antal barn och elever som är inskrivna i kulturskolans verksamhet Antal evenemang som erbjudits barn och elever Antal besök/deltagande i fritidsgårdens verksamhet Slutversion (45)

113 6. Uppföljning och utvärdering Under respektive målområde beskriver nämnden särskilda uppföljningar och utvärderingar mot de specifika målen. I detta avsnitt beskriver nämnden övrig uppföljning eller utvärdering som görs inom verksamheten. Genom huvudmannens strukturer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet följs nämndens verksamheter upp och utvärderas mot de nationella målen. För detta ändamål används både kvalitativa och kvantitativa metoder och verktyg vilket skapar underlag till ett fördjupat och dokumenterat analysarbete. Analysernas slutsatser ligger till grund för planeringen av det fortsatta utvecklingsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är en cyklisk process som innehåller olika faser som länkar i varandra, se bild. Källa: Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete 2012 Rektor och förskolechef ansvarar för att det finns strukturer och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå och att lärare, förskollärare, övrig personal och elever medverkar i arbetet. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. För att kunna följa upp det systematiska kvalitetsarbetet ska det dokumenteras på alla nivåer. Huvudmannens kontinuerliga uppföljning bygger på det underlag som framkommer i verksamheternas kvalitetsarbete och de uppföljningar som huvudmannen gör för att ta fram övriga uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, till exempel betygsstatistik, klagomålshantering och internkontroll. Huvudmannens dokumentation redovisas i delårsrapporter i mars, augusti och årsrapport. Uppföljning av målområde barn och utbildning i kommunala verksamheter Samtliga verksamheter ska följas upp inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Strukturer och rutiner för genomförande upprättas för att en likvärdig uppföljning ska formas. Efter genomförd uppföljning ska en rapport upprättas och delges utbildningsnämnden. De dokumenterade uppföljningarna utgör underlag för den Slutversion (45)

114 samlade bedömningen av verksamhetsmål vid delårsrapporter i mars, augusti och årsrapport. Kontinuerliga uppföljningar De olika delarna i verksamhetsmålet inom målområde barn och utbildning ska kontinuerligt följas upp genom rapportering vid operativa möten mellan skolledare och områdeschef samt områdeschef och verksamhetschef. För att följa upp delarna i verksamhetsmålet som barn och elever är direkt berörda av används applikation LoopMe. Dokumentation av de kontinuerliga uppföljningarna utgör underlag för den samlade bedömningen av verksamhetsmålet vid delårsrapporter i mars, augusti och årsrapport. Utvecklingsinsatser Insatsplan för beslutade insatser ska finnas. Den ska innehålla mål med insatsen, förväntad effekt, förutsättningar, ansvarsfördelning på huvudmannanivå, synliga bevis i form av dokumentation, relevanta nyckeltal och hur uppföljningen ska ske. Resultat och effekter av insatsen ska redovisas vid delårsrapporter i mars, augusti och årsrapport. Slutversion (45)

115 7. Bilagor EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER Principer för ekonomistyrning Ansvaret för styrning åligger utbildningsnämnden medan förvaltningens ledningsgrupp och områdescheferna har att leda verksamheten mot de mål som finns formulerade i såväl nationella som kommunens styrdokument. Fullmäktige har fastställt Riktlinjer för budget, rapporter, bokslut och årsrapporter. Nämnden skall upprätta interna riktlinjer för månatliga budgetuppföljningar och intern hantering av över- respektive underskott. Riktlinjerna skall ange befogenhetsfördelning mellan nämnden och förvaltningen. Befogenhetsfördelning Nämnden har det övergripande ansvaret att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de budgetramar, mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden beslutar om internbudget på övergripande verksamhetsnivå, resursfördelning och verksamhet inom den ekonomiska ram som fullmäktige tilldelar. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för att upprätta förslag till internbudget och är ansvarig gentemot nämnden för att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramarna i enlighet med nämndens direktiv. Områdescheferna har övergripande ekonomiskt ansvar för sitt område samt ansvar för att detaljbudget upprättas per enhet i enlighet med de riktlinjer som förvaltningschefen beslutar om. Rektor och förskolechefer har ekonomiskt ansvar utifrån de riktlinjer som fastställts inom resultatområdet. Hantering av över- respektive underskott Nämnden redovisar det sammanlagda över- och underskottet för sina verksamheter till fullmäktige i samband med årsbokslutet varje år. Fullmäktige beslutar sedan om balansering av årets resultat för samtliga nämnder. Eventuella underskott skall täckas med motsvarande överskott de tre kommande åren. Inom nämndens eget ansvarsområde beslutar nämnden om överföring av överrespektive underskott för varje enhet i samband med bokslutet. Följande regler för hantering av över- respektive underskott gäller inom nämnden: Över- respektive underskott överförs med 100 %. Återbetalning av underskott och användning av överskott kan ske på max tre år. Slutversion (45)

116 Övergripande intern kontrollplan för 2015 Process (rutin/system) Avtalskontroll Kontaktperson David Brac Kontrollmoment Hur säkerställer respektive förvaltning att inköp inte görs utanför ramavtal? 1. Huvudregel vid behov av anskaffning av vara eller tjänst är att kontrollera om varan/tjänsten är upphandlad, dvs. om det finns ett avtal. Detta görs genom koll via inköpssystemet INES. 2. Om vara eller tjänst inte är upphandlad måste bedömning göras kring varans/tjänstens beräknade inköpsvärde i enlighet med rutiner för direktupphandling Direktupphandlingsgräns: kr 3. Om inköpsvärdet enligt uppskattning hamnar över kr så ska en formell upphandling enligt LOU genomföras. Kontrollansvar Respektive förvaltning Metod Ansvar Rapport till Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Återsökning bidrag migrationsverket Kontaktperson Jolanda Linder Avsteg från ovan nämnda punkter innebär i princip att man troligen genomför otillåtna köp vilket sammantaget för hela kommunen kan innebära väsentliga belopp vilket i sin tur kan leda till upphandlingsskadeavgift och skadestånd. Hur säkerställs det att alla medel söks från migrationsverket som kommunen har rätt till Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Samverkansavtalet Kontaktperson Maria Nämn era tre viktigaste beslut/frågor som ni har samverkat i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen (FSG) under året? Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Slutversion Internbudget (45)

117 Magnusson Hur vägde ni in arbetsmiljöperspektivet i dessa frågor? Hur ofta har MBL-förhandlingar ersatt samverkan i förvaltningen under året? Här avses beslut där samverkan hade kunnat ske men endera part begärde att MBL skulle tillämpas (enligt 7 i samverkansavtalet). Riskområde ekonomi Ekonomiska transaktioner Se särskild bilaga Kontaktperson: Johanna Svensson Slutversion Internbudget (45)

118 ÖVERGRIPANDE INTERN KONTROLLPLAN EKONOMISKA TRANSAKTIONER 2015 Process (rutin/system) Kontroll manuella utbetalningar Kontrollmoment Kontroll att underlag minst har mottagnings-/ granskningsattest, beslutsattest samt behörighetsattest. Beslutattestant och behörighetsattestant får ej vara samma person. Kontroll att korrekt kontering och att kostnaden är korrekt i förhållande till verksamheten. Kontroll att obruten serie. Kontroll ansvar Respektive förvaltning Metod Ansvarig Rapport till Kontroll görs löpande, underlag sparas vid verifikation. Alternativt tas lista ut minst en gång per år avseende verserie 4/ L1/ integrationslista. Lämpligt stickprov mot underlag. Granskning dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Kontroll stora belopp Kontroll av stora belopp för utbetalning ska ske för leverantörsfakturor. Varje förvaltning utser den eller de personer som ska utföra kontrollen och bedömer vid vilken beloppsgräns kontrollen ska ske. Kontroll ska bland annat ske av att det attesterade beloppet ligger inom den beslutade beloppsgränsen (delegations- och attestordning) och att det inköp fakturan avser ligger inom beslutsattestantens verksamhetsområde. Respektive förvaltning Stickprov utifrån fråga/rapport i Agresso. Kontroll ska göras minst två gånger per år. Granskning dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Slutversion Internbudget (45)

119 Process (rutin/system) Dokumentation av upplägg av behörighet och ändringar i system Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerad data i ekonomisystemet Förvaltningarnas aktuella attestförteckningar ska finnas upplagda på intranätet under Ekonomi/Intern kontroll/ Attestförteckningar. Enligt förtydligande anvisningar maj 2013 ska beloppsgränser för beslutsattest läggas in i attestförteckningen. Kontrollmoment De personer som har rätt att lägga upp behörigheter och göra ändringar i system för fakturahantering och attest ska dokumenteras. De behöriga personerna ska godkännas av kommunens ekonomichef. Kontroll att beloppsgränser enligt aktuell attestförteckning är registrerade i fakturahanteringssystemen, Palette och INES. Kontroll ansvar Ekonomiko ntoret/ KLF Respektive förvaltning Metod Ansvarig Rapport till Vid nyupplägg/ annan ändring av system med systemrättigheter ska blankett fyllas i och lämnas till ekonomikontoret. Avstämning minst två gånger per år. Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Respektive förvaltning Aktuell förteckning sammanställs och finns tillgänglig. Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Kontroll manuella bokföringsorder Kontroll att bokföringsorder är undertecknad av utfärdare, beslutsattestant och behörighetsattest samt att spårbarhet finns från huvudboken till underliggande verifikation, se reglemente för ekonomiska transaktioner. Respektive förvaltning Stickprov utifrån urval Aggressor. Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Rättelser och omföringar kan beslutsattesteras enligt nämndens anvisningar. Slutversion Internbudget (45)

120 Process (rutin/system) Automatattest av avtalsfakturor Kontrollmoment Kontroll att regelverk för varje enskild typ av fil (exempelvis elabonnemang) har dokumenterats, beslutsattesterats och arkiverats. Kontroll mot faktura i systemet vad gäller kontering och att kostnaden är riktig i förhållande till verksamhetsområde. Kontroll ansvar Respektive förvaltning Metod Ansvarig Rapport till Stickprov för varje typ av abonnemang mot underliggande fakturor. Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Representation Regler för representation finns i ekonomihandboken under rubrik Skatt och moms/ Moms/Avdragsrätt moms vid representation. Kontroll att rätt kostnadskonto används vid kontering, att ingående moms bokförs korrekt, att syfte med representation framgår samt vilka personer som har deltagit. Respektive förvaltning Stickprov Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Kontroll ändringar i attestliggare Utskrift av logglistor för kontroll av de ändringar som har gjorts avseende nyupplägg och ändringar av besluts attestanter samt beloppsgränser för attest. Övergripande rimlighetsbedömning samt stickprov mot attestförteckningar. Ekonomiko ntoret, KLF Logglistor samt stickprov. Kontroll görs minst fyra gånger per år. Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Om avvikelser återkoppling till respektive förvaltning Slutversion Internbudget (45)

121 Process (rutin/system) Betalningskontroll Kontrollmoment Kontroll av betalfiler med avseende på rätt mottagare, stora belopp, oseriösa leverantörer samt avvikande betalningsmönster över tiden. Kontroll ansvar Ekonomikontoret KLF Metod Ansvarig Rapport till Analys betalfil. Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Ekonomikontoret Ekonomichef, återkoppling till respektive förvaltning Kontroll fakturor bankkort Kontroll nya leverantörer Kontroll att underliggande kvitton och verifikat bifogas till kortfakturor. Kontroll mot externa data att upplagt post- eller bankgiro är kopplat till leverantörsnummer. Om leverantör registreras med betalning till bankkonto, analys, uppföljning och dokumentation. Kontroll att leverantör ej är listad som oseriös enligt Svensk handel Respektive förvaltning Ekonomikontoret KLF Stickprov Lista Agresso, samtliga nyregistreringar av leverantörer. Kontroll dokumenteras och arkiveras 1. Respektive förvaltning Ekonomikontoret I första hand se över rutiner. Om stora avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2. Om avvikelser återkoppling till respektive förvaltning 1) I de fall kontroller ska arkiveras bör dokument finnas att tillgå i minst två år. 2) Rapport till ekonomikontor görs genom bilaga till årsrapporten Bedömning görs om rutiner behöver förbättras. Enstaka och mindre avvikelser behöver inte rapporteras. Slutversion Internbudget (45)

122 VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKOLOGISK HUSHÅLLNING Grönmarkerade mål innebär att nämnden/styrelsen ska beskriva i internbudget och bokslut hur man jobbar för att nå målet. nr Miljömål Tekniska nämnden Profilområde Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Nämnden för arbete och välfärd Fritids-nämnden Kultur-nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden VEAB Växjö-bostäder Vidingehem Videum VÖFAB 1 I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska och/eller närproducerade livsmedel vara minst 80 procent av de totala livsmedelsinköpen senast år Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 25 procent senast år Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler, ska vara uppnått senast Leva livet 4 Växjö kommun som koncern ska ha upprättat en kemikalieplan senast år Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. 6 I Växjö kommun ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter sortera ut sitt matavfall senast år Hushållsavfall som skickas till förbränning ska minska till 180 kg/inv och år senast år Det avfall från återvinningscentralerna som skickas till förbränning ska minska till 85 kg/inv och år senast år Slutversion Internbudget (45)

123 9 10 I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå, plus en avfallsfraktion till. Miljötillsyn ska bedrivas på samtliga verksamheter där det finns ett tillsynsbehov enligt miljöbalken senast år Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status med avseende på fosforhalten senast år Vår natur Den hårdgjorda ytan på Västra marks verksamhetsområde ska minska med minst 600 m2 mellan år 2013 och Dagvattenreningen med avseende på fosfor i Växjö ska förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön senast år Växjö kommun ska ha gett riktad information om hållbar gödselhantering till alla verksamheter med lantrbruksdjur eller häst senast år 2016 I Växjö kommun ska minst 5000 avloppsanläggningar ha godtagbar rening senast år I Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att fiskvandring möjliggörs senast år I Växjö stad ska andelen invånare som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar öka till 95 procent senast år Växjö kommun ska ha arbetats fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö senast år Slutversion Internbudget (45)

124 19 Det ska finnas ett sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön samt Toftasjön senast år Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka till 400 hektar senast år Överallt i Växjö kommun ska årsmedelvärdet av kvävedioxid understiga 15 µg/m3 luft. 22 Av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska minst 200 ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering senast år I Växjö kommun ska de fossila koldioxidutsläppen per invånare minska med 65 procent mellan år 1993 och Växjö kommun ska vara fossilbränslefri senast år Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år Fossilbränslefritt Växjö I Växjö kommun ska 50 procent av all kommunal nybyggnation vara träbaserad senast år I Växjö kommun ska energianvändningen per invånare minska med 20 procent mellan år 2008 och I kommunala fastigheter ska den totala energianvändningen/m2 minska med 20 procent mellan år 2010 och Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara minst 4500 MWh senast år Slutversion Internbudget (45)

125 29 I Växjö kommun ska biltrafiken minska till högst 630 mil per invånare och år senast år Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 procent ske till fots eller med cykel och minst 10 procent med kollektivtrafik senast år Slutversion Internbudget (45)

126 Slutversion Internbudget

127 ÄRENDE Dnr UTBN Johny Duhr avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Internbudget utbildningsnämnden 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden fastställer internbudget 2015 och verksamhetsplan och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden beslutar att disponera eget kapital motsvarande 15,0 mkr för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag. Bakgrund Kommunledning har utarbetat riktlinjer för internbudgetarbetet. Nämnden ska senast vid februari månads utgång fastställa internbudgeten. Underlaget ska därefter tas upp som anmälningsärende i kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2015 i november månad och tilldelade nämnderna deras ramar. För nämnden innebar beslutet ett tillskott på 35,5 mkr för demografi och lokaler. Nämnden ska effektivisera administrationen motsvarande 10,0 mkr till följd av sammanslagning ny utbildningsförvaltning. Tilläggsanslag för löneökningar 2015 kommer att tillföras nämndens budgetram. För planperioden ligger besparing på 1,2 % för 2016 och ytterligare 1,8 % för Kommunfullmäktiges budget är ett prioriteringsverktyg i vilket det anges vilka mål från de politiska styrande dokumenten som ska prioriteras det kommande året. Budgeten utgår ifrån tio målområden. Sammanfattning I föreliggande förslag har förvaltningen gjort en framräkning av kostnader för 2015 utifrån kända faktorer. Utveckling har skett gällande verksamhetsidé, mål och strategier. Nämnden har för avsikt att förbruka det egna kapitalet för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag. Camilla Holmqvist förvaltningschef Johny Duhr avdelningschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se

128 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Attestantförteckning utbildningsförvaltningen Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden fastställer attestantförteckning enligt föreliggande förslag, med följande justeringar: Beslutsattestant för ansvar 36 verksamhet 103 byts till förvaltningssekreterare Georg Möller. Ersättare för ansvar 36 verksamhet 103 byts till avdelningschef Johny Duhr. Bakgrund Enligt kommunens reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner ska varje nämnd utse befattningshavare, befattningar och/eller funktioner med rätt att attestera eller vara ersättare för dessa. Varje nämnd svarar för att upprätthålla och hålla en aktuell förteckning över utsedda attestanter. Förvaltningschefen har delegation att löpande godkänna förändringar i attestantförteckningen under budgetåret. Ny attestantförteckning 2015 har utarbetats till följd av sammanslagningen till en utbildningsnämnd från och med 1 januari Beslutsunderlag Förslag till förteckning över beslutsattestanter och ersättare. Förvaltningschefens skrivelse (21)

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140 ÄRENDE Dnr UTBN Johny Duhr avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Attestantförteckning utbildningsförvaltningen Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer attestantförteckning enligt föreliggande förslag. Bakgrund Enligt kommunens reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner ska varje nämnd utse befattningshavare, befattningar och/eller funktioner med rätt att attestera eller vara ersättare för dessa. Varje nämnd svarar för att upprätthålla och hålla en aktuell förteckning över utsedda attestanter. Förvaltningschefen har delegation att löpande godkänna förändringar i attestantförteckningen under budgetåret. Ny attestantförteckning 2015 har utarbetats till följd av sammanslagningen till en utbildningsnämnd fr.o.m. januari månad Gymnasieskolornas ansvarskoder har till stora delar behållits jämfört med föregående år. Vid prisavvikelse i INES (inköpsstödet) utförs kontroller gentemot leverantörsavtalen av ansvarig upphandlare på kommunledningsförvaltningen. Upphandlingschef har rätt att attestera mindre prisavvikelser på beslutsattestens kontering. Vid större prisavvikelser sker attest på förvaltningen enligt ordinarie attestförteckning. Attest av pensionskostnader avseende anställda på förvaltningarna görs av kommunens finanschef. Camilla Holmqvist förvaltningschef Johny Duhr avdelningschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se

141 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Byggnation av ny förskola/skola i Bergunda Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna att i samarbete med VöFAB genomföra nybyggnad av förskola/skola i Bergunda för en investeringsutgift av totalt 310 miljoner kronor, baserad på anbud, och med en preliminär tillkommande hyra av 27 miljoner kronor/år. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. 2. hemställa att kommunfullmäktige i den kommande budgetprocessen för , utöver de 8,5 miljoner kronor som redan finns i verksamhetsplanen, väger in behov av ytterligare hyreskostnader för utbildningsnämnden på 13,0 miljoner kronor från och med 2018 avseende ny skola i Bergunda. Bakgrund Anbudsförfrågan avseende nybyggnad av förskola/skola i Bergunda är genomförd. Investeringsutgift för projektet blir 310 miljoner kronor med en preliminär tillkommande hyra på 27 miljoner kronor/år. Förskolan planeras vara klar till dec 2016 och skolan till höstterminen Nybyggnationen i Bergunda är en sammanhållen förskola/skola för åldrarna 1-16 år i två plan. Byggnaden utförs som ett hus och kommer att innehålla årskurserna 7-9 för ca 450 elever, årskurserna F-6 för ca 350 elever och förskola för ca 200 barn. Totalt 1000 barn. Förvaltningschefens har i skrivelse lämnat information och förslag till beslut i ärendet. Vid dagens sammanträde föreslår förvaltningen att följande formulering läggs till i förslaget till beslut: Utbildningsnämnden beslutar att hemställa att kommunfullmäktige i den kommande budgetprocessen för , utöver de 8,5 miljoner kronor som redan finns i verksamhetsplanen, väger in behov av ytterligare hyreskostnader för utbildningsnämnden på 13,0 miljoner kronor från och med 2018 avseende ny skola i Bergunda. 11(21)

142 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Beslutsunderlag Förvaltningschefens skrivelse (21)

143

144

145

146

147

148

149 ÄRENDE Dnr UN/2015: Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Utbildningsnämnden Byggnation av ny förskola/skola i Bergunda - byggnation Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna att i samarbete med VöFAB genomföra nybyggnad av förskola/skola i Bergunda för en investeringsutgift av totalt 310 mkr, baserad på anbud, och med en preliminär tillkommande hyra av 27 mkr/år. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. Bakgrund beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 432/2014 att godkänna skoloch barnomsorgsnämndens begäran att i samarbete med Växjö Fastighetsförvaltning AB (VöFAB) genomföra anbudsförfrågan för byggnation av ny förskola/skola i Bergunda samt återkomma med förslag till beslut angående byggnation med investeringsutgift baserad på anbud. Skol- och barnomsorgsnämnden beslutade 100/2014 att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med Växjö fastighetsförvaltning AB 8VöFAB) genomföra anbudsförfrågan samt återkomma med förslag till beslut angående byggnation med investeringsutgift baserad på anbud. Beslutet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Skol- och barnomsorgsnämndens arbetsutskott beslutade 93/2014 att godkänna det övergripande lokalprogrammet för projektet och översända beslutet till kommunstyrelsens arbetsutskott. Skol- och barnomsorgsnämnden beslutade 100/2014 att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med Växjö Fastighetsförvaltning AB (VöFAB) genomföra anbudsförfrågan samt återkomma med förslag till beslut angående byggnation med investeringsutgift baserad på anbud. Beslutet översänds till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 69/2014 att kommunledningsförvaltningen Planeringskontoret 1 (7) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post marie.hallsten-eriksson@vaxjo.se

150 ÄRENDE UN/2015: godkänna begäran från skola- och barnomsorgsförvaltningen att i samarbete mad fastighetsbolaget genomföra detaljprojektering samt återkomma med beslut inför anbudsutskick. 2. godkänna uppdrag från om fördjupad kalkyl över kostnader med redovisning av nyckeltal. Skol- och barnomsorgsnämnden beslutade i 6/2014 att ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med fastighetsbolaget genomföra detaljprojektering och utarbeta underlag för anbudsförfrågan för projektet. Ärendet översänds till kommunstyrelsens arbetsutskott för vidare behandling. Kommunstyrelsens arbetsutskott fick information i ärendet och beslutade i 509/ Arbetsutskottet noterar information i protokollet. 2. Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att återkomma med en fördjupad kalkyl över kostnader med redovisning av nyckeltal såsom t ex kostnad per barn och kvadratmeter. Skol- och barnomsorgsnämnden godkände i 110/2013 det övergripande lokalprogram för projektet som tagits fram samt gav förvaltningen i uppdrag att fortsätta programarbetet utifrån denna redovisning. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner i 192/2013 redovisningen av ärende KS/2012:796. Fritidsnämnden beslutade 22/2013 att fritidsnämndens presidium får i uppdrag att föra en diskussion om sporthallen i Bergunda med skol- och barnsomsorgsnämndens presidium och kommunstyrelsens presidium Sammanfattning Anbudsförfrågan avseende nybyggnad av förskola/skola i Bergunda är genomförd. Investeringsutgift för projektet blir 310 Mkr med en preliminär tillkommande hyra på 27 mkr/år. Förskolan planeras vara klar till dec 2016 och skolan till höstterminen Bakgrund Nybyggnationen i Bergunda är en sammanhållen förskola/skola för åldrarna 1-16 år i två plan. Byggnaden utförs som ETT hus och kommer att innehålla årskurserna 7-9 för ca 450 elever, årskurserna F-6 för ca 350 elever och förskola för ca 200 barn. Totalt 1000 barn. Bruksarean på ny förskola/ skola är ca m 2 och tomtarean är m 2. Projekteringen kommer, utöver Boverkets Byggregler, att innefatta de olika rutiner/instruktioner/policy/råd & riktlinjer som finns framtagna i Växjö Kommun för byggnationer såsom 2 (7)

151 ÄRENDE UN/2015: Möjlighet att koppla till ett mobilt reservkraftverk Mekaniskt skydd/passerkontrollsystem Brandlarm/sprinkler Inbrottslarm Försäkringspolicy Rutiner och instruktioner för kameraövervakning Energiplan (50 kwh/m 2 o år mot Boverkets krav 80 kwh/m 2 o år) Träbyggnad (se nedan) Miljöbyggnad (se nedan) Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. Växjö kommun har i skriften Växjö - den moderna trästaden angivit mål för träbyggnation för Växjö kommunkoncern enligt följande: 2015 ska 25 % av nybyggnation vara träbaserad 2020 ska 50 % av nybyggnation vara träbaserad VöFAB har genom konsult tagit fram Utredning av stomalternativ som innebär att förskolan och idrottshallen byggs helt i trä. På skola F-9 är ytterväggar, takkonstruktion och vissa fasader projekterade i trä medan bjälklag utförs i betong utifrån långa spännvidder, höga brandkrav och ljudkrav. Sammantaget görs bedömningen att hela byggnationen väl uppfyller kommunens ambition för träbyggande Miljökrav motsvarande silvernivå enligt Miljöbyggnad (Sweden Green Building Council) ställs för byggnationen, i enlighet med Växjö kommuns Budget Nuvarande Bergundaskolans tomt planeras att säljas för bostadsändamål. För övrig planerad utformning av ny förskola/skola i Bergunda hänvisas till bilagan i ärendet. Byggnation Mot norr, i hjärtat av byggnaden, placeras fritidsgård för dag/kväll/helg, kök/matsal, gradängsal, gemensamma slöjdsalar och gymnastiksal. Mot väster kommer lokaler för årskurs 7-9 att placeras med sin skolgård på innergården av byggnationen. Årskurs F-6 placeras mot öster med skolgård mot Norra Bergundasjön samt förskolan placeras i söder med sin lekgård söderut. Förskola Förskolan byggs med 12 avdelningar och kan ta emot ca 200 barn i åldern 1-5 år. Avdelningarna har projekterats med intentionen mindre barngrupper och är därför inte direkt jämförbara med tidigare byggnationer. Förskolan ligger i tomtens södra del, med tillgång till egen utemiljö som är omgärdad av staket. Utemiljön utformas utifrån vissa teman där avdelningarna 3 (7)

152 ÄRENDE UN/2015: kommer att få en varierad utomhusmiljö. Till förskolan finns en mindre matsal som även kan användas till samlingar och andra aktiviteter. Några avdelningar är utformade som rena småbarnsavdelningar. Skola F-6 Denna del av skolverksamheten kommer att rymma 350 elever i åldersgruppen 6-12 år (tvåparallellig). Lokalerna är placerade i byggnadens östra del och innehåller 14 basrum, 4 grupprum samt torgytor och basutrymme för fritidshem. Skolgården finns i östlig riktning med möjlighet att använda närliggande park/naturmark för såväl rast som resurs i undervisningen. Skola 7-9 Högstadiets verksamhet finns i västra delen av byggnaden och rymmer 450 platser i åldersgruppen år och innehåller 15 basrum, 12 mindre grupprum, specialsalar samt kommunikationsytor och torgmiljöer. Skolgården är i första hand placerad på innergården, för att där kunna samordnas med fritidsgårdsverksamheten på dagtid såväl som på kvällstid. Fritidshem/Fritidsgård Lokaler för fritidsverksamhet, för elever på mellan- och högstadiet, är centralt placerade för att dels kunna utnyttjas under stor del av dagen samt kvällar o helger och dels kunna samutnyttjas med skolverksamheten. Tillgång till utemiljö finns på innergården och erbjuds alla elever, oavsett ålder Idrottsal Idrottsal med fullmått kan nås direkt från skolan. Salen kan delas i halvsal med ridåvägg. Till idrottsalen finns en läktare med ca 100 sittplatser. Kök Köket kommer att vara ett tillagningskök för ca 1200 portioner. Kökspersonal från tillagningsköket serverar varm mat till förskolan i särskild förskolematsal. För skolverksamheten finns en matsal med platser som även kommer att användas till mötesplats/samlingssal. Trafik Tills en ny lokalgata finns genom hela området kommer angöring av skolskjuts att ske på särskild anvisad plats utanför skolområdet. Övrig trafik kommer att kunna angöra skolan på västra/norra sidan och separeras därmed från skolverksamheten. Tydliga lämna/hämta -platser för varje enhet finns med i byggnationen. För att minska behovet att elever skjutsas till skolan är det viktigt att gång- och cykelvägar är väl fungerande för att på så sätt erbjuda bästa sätt att ta sig till skolan. Flexibilitet 4 (7)

153 ÄRENDE UN/2015: Under projekteringen har begreppet flexibilitet varit ett prioriterat område. Lokalerna ska i princip utan ombyggnad kunna användas av varierande barn- och elevtal oavsett ålder och årskurs samt även fungera utifrån olika inriktningar i skolverksamheten. Nyckeltal Elever årskurs 7-9: 450 platser Elever årskurs F-6: 350 platser Barn förskola 200 platser (12 avdelningar) Bruksarea för hela skolan (BRA) är m 2. Förskola 1896 (inkl matsal för förskola 279 m 2 ) F Slöjd/tekniklab 316 Tillagningskök/matsal 778 Auditorium 234 Adm, vaktm, städ, frd 488 Bibliotek 255 Idrottshall 1421 Kommunikationsytor 1185 Fläktrum, el 958 De olika delarna i skolan kommer att användas mer eller mindre av de olika verksamheterna. Det är därför svårt att räkna ut ett exakt m 2 /plats. Fördelat på alla barn 1-16 år blir det exklusive fläktrum 12,1 m 2 /plats. Om slöjd/ teknik, auditorium, bibliotek, idrottshall och kommunikationsytor enbart används av elever, tillagningskök/matsal delas 50/50, administration, vaktmästeri, städ, förråd fördelas med 20 % förskola/80 % skola och fläktrum inte räknas med, blir fördelningen: Förskolebarn: Elever: 2382/200 = 11,9 m 2 /plats exkl fläktrum 9717/800 = 12,2 m 2 /plats exkl fläktrum Jämförelse med andra förskolor/skolor exklusive fläktrum: Bredvik förskola/skola 12,1 m 2 /plats (inkl idrottshall) Norregårdskolan 13,6 m 2 /plats (inkl idrottshall) Östra Lugnet skola 12,6 m 2 /plats Vikaholm förskola 10,0 m 2 /plats Kometen förskola 8,9 m 2 /plats Nyckeltal Investeringsutgift/m 2 Totala byggnadsarean (BTA) är m 2 för Bergunda förskola/skola och med en investeringsutgift på totalt 310 mkr blir investeringsutgiften: 5 (7)

154 ÄRENDE UN/2015: Bergunda :-/m 2 BTA. Jämförelse: Vikaholms förskola :-/m 2 (2013) Kometens förskola :-/m 2 (2010) Östra Lugnet skola :-/m 2 (2009) Biskopshagens förskola :-/m 2 (2006) Investeringsutgift/plats Investeringsutgift på 310 mkr fördelat på 1000 platser ger ca :-/plats. Förskola Investeringsutgiften för förskolan beräknas till 50 mkr som fördelat på 200 barn ger :-/barn. Vid jämförelse med andra kommuner ( ) ligger investeringsutgiften/barn mellan :- och :-/barn med medel :- /barn. (6 förskolor). Fördelning på 12 avdelningar ger 4,2 mkr/avdelning för Bredvik. Vid jämförelse med andra kommuner ( ) ligger investeringsutgiften/avdelning mellan 3,5 och 5,4 mkr/avdelning med medel 4,5 mkr/avdelning. (6 förskolor) Skola Investeringsutgiften för skolan beräknas till 260 mkr som fördelat på 800 elever ger :-/barn. Jämförelsematerial för nybyggnation av skola F-9 saknas för tillfället. Ekonomi Total investeringsutgift, baserad på anbud, för nybyggnad av förskola/skola i Bergunda är 310 mkr och med en preliminär årshyra på 27 mkr. Investeringsutgift för förskolan bedöms till 50 mkr med en hyra på 4,2 mkr/år. Investeringsutgift för skolan bedöms till 260 mkr med en hyra på 22,8 mkr (drygt halvårseffekt 2017 och helårseffekt 2018). I verksamhetsplanen för 2017 finns 8,5 mkr i hyra för F-9. Befintlig hyra för Bergundaskolan idag är 5,3 mkr. I verksamhetsplanen för 2018 behöver ytterligare hyrespengar läggas in. (2018 ca 14 mkr). I alliansens budgetförslag finns ett allmänt resurstillskott för skol- och barnomsorgsnämnden på 61 mkr för 2015, 77 mkr för 2016 och 97 mkr för Samråd har skett med ekonomikontoret klf. Utöver hyra tillkommer kostnader för lös inredning och inventarier där kalkyl visar på ca 10 mkr och för IT-utrustning där kalkyl visar på ca 5 mkr. Dessa kostnader hanteras genom särskild upphandling av entreprenader. Tidplan Projektering och anbudsförfrågan under (7)

155 ÄRENDE UN/2015: Erforderliga beslut kvartal 1, 2015 med byggstart kvartal 2, 2015 Förskolan klar dec 2016 och i drift jan 2017 Skolan klar kvartal 2, 2017 och i drift till höstterminen Camilla Holmqvist förvaltningschef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator, klf 7 (7)

156 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Ombyggnation Storgatan Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende ombyggnad av Storgatan 50/52 till ny grundskola för årskurs 4-9. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Ärendet skickas för godkännande till kommunstyrelsens arbetsutskott. Bakgrund För att kunna möta det ökande antal elever enligt demografin behöver utbildningsförvaltningen tillskapa en ny skolenhet i Växjös centrala stadsdelar. På Storgatan 50/52 finns möjlighet att tillsammans med VöFAB skapa en central skolenhet dimensionerad för ca 470 elever i årskurserna 4-9 samt ca 100 anställda. Enligt tidplanen sker projektering våren 2015 och ombyggnad hösten 2015 och våren Beslutsunderlag Förvaltningschefens skrivelse (21)

157 ÄRENDE Dnr UTBN Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Utbildningsnämnden Ombyggnation Storgatan Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende ombyggnad av Storgatan 50/52 till ny grundskola för årskurs 4-9. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Ärendet skickas för godkännande till kommunstyreslens arbetsutskott. Bakgrund För att kunna möta det ökande antal elever enligt demografin behöver Utbildningsförvaltningen tillskapa en ny skolenhet i Växjös centrala stadsdelar. På Storgatan 50/52 finns möjlighet att tillsammans med VöFAB skapa en central skolenhet dimensionerad för ca 470 elever i årskurserna 4-9 samt ca 100 skolpersonal. Ärendet Demografi Denna nya enhet har inget eget upptagningsområde ännu, vilket medför att prognosen är baserad på närliggande skolors elevutveckling. I prognosen ingår inte Centrumskolans elevutveckling, men även här kan noteras ökande elevtal och förmodligen kommer elever även från detta område att välja den nya skolenheten i någon omfattning. Såväl Bäckaslövskolan och Ulriksbergskolan är skolor som redan i dagsläget är väl fyllda och de har på sikt inte möjlighet att klara ökat elevtal. Vid Bäckaslövskolan finns viss verksamhet i paviljonger, men dessa kan inte vara kvar på skoltomten eftersom förlängning av tillfälligt bygglov inte är möjligt. I paviljongen finns 2 klassrum med grupprum och entréer med plats för ca elever. I närtid kommer det även vara nödvändigt att utföra omfattande förändringar i lokalerna på Ulriksbergskolan. Det kan vara lämpligt att utföra dessa åtgärder innan elevtalen ökar ytterligare och därmed fyller upp den nya Utbildningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se

158 ÄRENDE Dnr UTBN enheten Storgatan 50/52 och därmed minskar möjligheter till evakueringslokaler inom organisationen. Vad det gäller åldersgruppen i årskurs 7-9 så är hänvisningskolorna för de centrala stadsdelarna Teleborgcentrumskolan och Fagrabäckskolan, inte heller här är det hållbart med ett ökat antal platser. Prognos sammanräknad över Bäckaslövskolan och Ulriksbergskolans hänvisningsområden. Folkmängd Bäckaslövskolan och Ulriksbergskolan Elev ålder År Summa åk Skola En skolenhet med ca 470 elever och ca 100 personal skapar en organisation som är lagom stor för en fungerande skola såväl pedagogiskt, praktiskt som ekonomiskt. Area som är planerad att utgöra ny skolenhet är ca 7500 m 2. Det innebär ca 16 m 2 /elev. Eftersom byggnaden är befintlig och bland annat innehåller breda korridorer och stora trapphus, motsvarar inte arean den yteffektivitet som man når i en nybyggnation. Area/elev bedöms dock fullt acceptabel. Jämförelse: Högstorpskolan har 15,9 m 2 /elev, Norregårdskolan har 13,6 m 2 /elev och nya skolan i Bergunda 12,2 m 2 /elev. 2 (4)

159 ÄRENDE Dnr UTBN Tomt Tomtens placering i centrala Växjö gör det enkelt att komma till skolan med lokalbuss eller via cykelvägar och gatunät. Trafikmiljön är dock sådan att det kan vara svårt för yngre elever att själv kunna ta sig till och från skolan. Tomten behöver anpassas för att klara såväl trafikmiljö som verksamhetens behov av utemiljö. Kök och mat Vid enheten finns idag inget kök varken för tillagning eller för mottagning av mat. Tanken är att tillskapa ett tillagningskök på nedre plan i västra flygeln på Storgatan 50. Då kan befintlig samlingssal på samma plan i Storgatan 50 även fungera som matsal vid luncher och mellanmål. En envånings tillbyggnad för buffétorget görs mellan framtida kök och befintlig samlingssal. Miljö Ombyggnad av Storgatan 50/52, som är två äldre byggnader, innebär att kommunens krav och beslutade mål beträffande energi, tillgänglighet, träbyggnation och Miljöbyggnad silver inte helt kommer att uppfyllas. Målsättningen är att nå så långt som möjligt, men vissa avsteg kommer att göras utifrån en strikt ekonomisk bedömning. Det kommer att krävas särskild granskning och ställningstagande för att energi- och tillgänglighetskrav ska bli så nära nybyggnadsnivå som möjligt samt att verksamheten ska få bra miljö såväl inomhus som utomhus. Ekonomi En grov första kalkyl är upprättad. Den är att betrakta som en inriktning eftersom den är upprättad i programskedet och det fortfarande finns olösta frågor. Nuvarande kalkyl anger en total investeringsutgift på mkr. Nuvarande hyra är idag 6,4 mkr/år (ca 840:-/m 2 ) och besked om tillkommande hyra kommer att redovisas i senare skede. Tidplan Planeringen är projektering våren 2015, ombyggnad hösten 2015 och våren (4)

160 ÄRENDE Dnr UTBN Utbildningsförvaltningen kommer redan inför hösten 2015 att erbjuda möjlighet att ha 2-3 klasser i årskurs 7 på skolan. Intresse för detta kommer att bevakas i elevvalet. Övrigt Bedömningen är att Utbildningsförvaltningen på sikt kommer att ha användning för samtliga lokaler inom Storgatan 50/52. Detta kommer att påverka nuvarande hyresgäster som successivt kommer att sägas upp. Beslutet skickas till För åtgärd VöFAB Utbildningsförvaltningen För kännedom Lokalförsörjningsgruppen, Planeringskontoret Camilla Holmqvist förvaltningschef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator 4 (4)

161 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Tillbyggnad av Östra Lugnets skola Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden beslutar att: 1. uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Östra Lugnet skola. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. 2. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. 3. Hemställa hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag som kompensation för hyresökningen. Bakgrund Bostadsområdet Östra lugnet i stadsdelen Hovshaga har sedan området planerades till största delen blivit bebyggt med bostäder. Antalet barn i skolåldern överstiger idag den prognos som var aktuell när skolan planerades. Enheten planerades som en F-6 skola i 2 paralleller med ett gränsvärde elever. Tillbyggnaden i detta projekt avser att utöka till 3 paralleller med ett gränsvärde om cirka elever. Beslutsunderlag Förvaltningschefens skrivelse (21)

162 ÄRENDE Dnr Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Utbildningsnämnden Tillbyggnad av Östra Lugnet skola fortsatt projektering och anbudsförfrågan Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att: 1. uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Östra Lugnet skola. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. 2. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. 3. Hemställa hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag som kompensation för hyresökningen. Bakgrund Bostadsområdet Östralugnet i stadsdelen Hovshaga har sedan området planerades till största delen blivit bebyggt med bostäder. Antalet barn i skolåldern överstiger idag den prognos som var aktuell när skolan planerades. Enheten planerades som en F-6 skola i 2 paralleller med ett gränsvärde elever. Tillbyggnaden i detta projekt avser att utöka till 3 paralleller med ett gränsvärde om cirka elever. Ärendet På skoltomten är det möjligt att tillskapa en sammanhållen skolenhet genom en tillbyggnad söderut vid skolans östra flygel. Genom att placera tillbyggnaden vid östra flygelns kortsida kan invändig kommunikation i skolenheten skapas och skolgården kan genom mindre utökning klara det ökade elevantalet. Tillbyggnaden planeras som en modulbyggnad med en avskrivningstid på cirka 20 år. Därefter kan modulbyggnaden avyttras om demografin så visar. Demografi Under perioden visar demografin för Östra Lugnets skola att antal barn i åldern 6-12 år kommer att öka med 122 och i åldern år att öka med 126 barn. Antal barn i förskoleåldern kommer däremot att minska något under perioden. Postadress, Besöksadress Tel. Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

163 ÄRENDE Dnr «Databas» Östra Lugnet skola Ålder Summa Skola Totala arean på skolan är idag m 2, enheten togs i bruk hösten Den planerade tillkommande lokalarean är 900 m 2. Detta innebär att när skolan fullt utnyttjar gränsvärdet om 560 platser blir nyckeltalet 9,5 m 2 /elev. Jämförelse: Pilbäckskolan 11,8 m 2 /elev. Skolans befintliga specialsalar bedöms klara den planerade elevökningen utan större åtgärder. Bedömningen är att även parkering och angöring till skolan klarar trafikbehoven. Kök och mat Vid enheten finns idag ett tillagningskök med kapacitet som klarar behovet av ytterligare portioner. Eventuellt kommer enhetens kapacitet för distribution till andra enheter att minska. Matsalen behöver en mindre utbyggnad för att eleverna ska kunna äta skollunchen på ett riktigt sätt inom rekommenderade tider. Miljö Kommunens krav och beslutade mål beträffande energi, tillgänglighet kommer att uppnås och Miljöbyggnad silver kommer att vara styrande. 2 (3)

164 ÄRENDE Dnr «Databas» Ekonomi En grov kalkyl anger att investeringsutgiften blir ca mkr. Nuvarande hyra är idag 8,1 mkr/år (ca 1 833:-/m 2 ) och besked om tillkommande hyra kommer att redovisas i senare skede Tidplan Planeringen är projektering våren 2015, för att under hösten bygga till så att lokalerna kan tas i bruk till vårterminen Beslutet skickas till För åtgärd VöFAB Utbildningsförvaltningen För kännedom Lokalförsörjningsgruppen, Planeringskontoret Camilla Holmqvist förvaltningschef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Bilaga: Situationsplan 3 (3)

165 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Rutiner för tilläggsbelopp Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden beslutar att införa möjlighet för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Växjö kommun att ansöka om tilläggsbelopp löpande under hela året. Justeringen träder i kraft omgående. Bakgrund Dåvarande skol- och barnomsorgsnämnden beslutade följande: Nämnden beslutar att ansökan om riktade medel skall inkomma till tjänsteman på förvaltningen under mars-april månad innevarande år. Särskild systematisk dokumentation enligt skollagen 3 kap 8 9 krävs som styrker barnets/elevens särskilda behov. Skol- och barnomsorgsnämndens och gymnasienämndens verksamheter är från och med den 1 januari 2015 organiserade i en utbildningsnämnd. Ansökningsförfarandet har sett olika ut i respektive nämnders tidigare verksamheter. Utbildningsförvaltningen ser behov av att justera ovanstående beslut för att tillförsäkra likvärdigheten och att det därmed ges möjlighet för dessa verksamheter att ansöka om tilläggsbelopp löpande under hela året. Beslutsunderlag Förvaltningschefens skrivelse (21)

166 ÄRENDE Dnr UTBN Johny Duhr avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Rutiner för tilläggsbelopp Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att införa möjlighet för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Växjö kommun att ansöka om tilläggsbelopp löpande under hela året. Justeringen träder i kraft omgående. Bakgrund Dåvarande skol- och barnomsorgsnämnd beslutade följande: Nämnden beslutar att ansökan om riktade medel skall inkomma till tjänsteman på förvaltningen under mars-april månad innevarande år. Särskild systematisk dokumentation enligt skollagen 3 kap 8 9 krävs som styrker barnets/elevens särskilda behov. SB/2011:562 Skol- och barnomsorgsnämndens och gymnasienämndens verksamheter är fr.o.m. den 1 januari 2015 organiserade i en utbildningsnämnd. Ansökningsförfarandet har sett olika ut i respektive nämnders tidigare verksamheter. Utbildningsförvaltningen ser behov av att justera ovanstående beslut för att tillförsäkra likvärdigheten och att det därmed ges möjlighet för dessa verksamheter att ansöka om tilläggsbelopp löpande under hela året. Camilla Holmqvist förvaltningschef Johny Duhr avdelningschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se

167 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Utbildningsnämndens plan för hantering av kriser och extraordinära händelser Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden antar den av förvaltningen utarbetade planen för hantering av kriser och extraordinära händelser. Bakgrund Kommunfullmäktige har fastslagit en plan för hantering av kriser och extraordinära händelser. Kommunfullmäktige gav nämnderna i uppdrag att ta fram förvaltningsanpassade planer samt kommunstyrelsen i uppgift att utarbeta riktlinjer för detta. Syftet med arbetet är att få en enhetlighet i krisarbetet, både i praktisken och i skriftliga underlag. Det ska finnas en röd tråd mellan fullmäktige och nämndernas planer. Planerna skulle vara antagna av de politiska nämnderna i maj Bildandet av utbildningsnämnden 1 januari 2015 har aktualiserat att utbildningsnämnden antar en plan som ersätter de planer som tidigare antagits av skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden. Beslutsunderlag Förvaltningschefens skrivelse Förslag till plan för hantering av kriser och extraordinära händelser (21)

168 UTBILDNINGSNÄMNDENS PLAN FÖR HANTERING AV KRISER OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Denna plan beskriver utbildningsnämndens hantering av kriser och extraordinära händelser. Planen är en del av kommunens gemensamma planering för kriser och extraordinära händelser. Fig: Översikt av utbildningsförvaltningens organisation från och med 1 januari Politisk ledning Vid kris, eller extraordinär händelse, har utbildningsnämndens ordförande med stöd av utbildningsnämndens delegationsordning rätt att fatta beslut i sådana ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde (6 kap 36 kommunallagen) Ledningsstab Operativ ledningsstab utgörs av ordinarie ledningsgrupp. Till gruppen tillförs förvaltningens säkerhetssamordnare. Övrig specialistkompetens adjungeras vid behov. Stabsresurser kan vid behov och på nämndens begäran tillföras från kommunens centrala krisledningsstab. Ordinarie ledningsfunktion bibehålls under en kris och extraordinär händelse.

169 Beslutsordning Normal beslutsordning gäller. Genom möjligheten för nämndens ordförande att, vid brådskande situationer, fatta beslut på hela nämndens vägnar, upprätthålls den politiska ledningen även under kriser och extraordinära händelser. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisledningsnämnd överta hela eller delar av verksamheten. Lokaler Ledningsgruppen samlas i utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, Västergatan 17B. Larmbehörigheter och rutiner Utbildningsnämndens ordförande, förvaltningschefen och säkerhetssamordnare har behörighet att sätta igång krisorganisationen. Information Kommunens kommunikationsenhet och kontaktcenter kan användas för att stötta upp den interna och externa informationen. Check- och larmlistor Säkerhetssamordnare samordnar framtagning och revidering av check och larmlistor.