ÅFORSK Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse. Systemmodell för dimensionering och optimering av energicentral med borrhålslager

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅFORSK Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse. Systemmodell för dimensionering och optimering av energicentral med borrhålslager"

Transkript

1 1 (44) Handläggare Jörgen Eriksson el Fax Datum Version 1 ÅFORSK Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Systemmodell för dimensionering och optimering av energicentral med borrhålslager ÅF Infrastruktur AB / Installationsteknik Jörgen Eriksson

2 2 (44) Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Systemsimulering Borrhålslager Solfångare Syfte 8 2 ENERGICENRALER Allmän grundmodell Borrhålslager med återladdning via pool-solfångare Borrhålslager med återladdning via kylmedelkylare 12 3 SYSEMSIMULERING Fallstudie med Stort borrhålslager Effektprofiler Lika kyl och värmebehov Stor skillnad mellan kyl och värmebehov Sammanställning av energianvändning Sammanställning av temperaturer i lager efter 1 och 6år Återladdning med pool-solfångare Återladdning med kylmedelkylare Energijämförelse Lagrets inverkan på simuleringstiden Slutsatser 26 4 HUVUDKOMPONENER Borrhålslager GHXSned Enkel lagermodell Kylmaskin/Värmepump Solfångare 34 5 VERIFIERING Komponentmodeller Detaljerad lagermodell(ghxsned) Enkel lagermodell Solfångare Systemmodeller 41 6 DISKUSSION Användaraspekter Fortsatt arbete 42 7 REFERENSER 43

3 3 (44) Förord På uppdrag av Åforsk(Ångpanneföreningens forskningsstiftelse) i projekt , har ÅF genomfört en studie kring energicentraler med borrhål och värmepump. Ett antal personer har bidragit med sin kunskap som varit nödvändig för att få detta arbete genomfört: Gunnar Wernstedt har bidragit med sin erfarenhet kring utformning energicentraler. Jörgen Eriksson Göteborg, juni 2010 Bengt Perers har bidragit med sin solfångarmodell Jan-Erik Nowacki har bidragit med värmepump modellen Göran Hellström har hjälp till med utvärdering av borrhålsmodellerna. Pär Carling som initierade projektet och hjälpte till att få struktur på systemmodellerna i IDA.

4 4 (44) Sammanfattning Denna rapport beskriver tre simuleringsmodeller av energicentraler med bergvärmepump och borrhålslager anpassade för programmet IDA (utvecklat av Equa). Den första energicentralen är en enkel grundmodell, med borrhål och värmepump som huvud komponenter. Den andra energicentralen utgår från den enkla modellen och kompletteras med kylmedelkylare så att värmepumpen också kan användas som kylmaskin för att ge tillskottskyla då borrhålen inte räcker till. Vid behov kan överskottsvärmen återföras till lagret. Den tredje energicentralen kan utgående från den första enkla grundmodellen skapas genom att lägga till modeller för återladdning av borrhålslagret med pool-solfångare. För att lättare se skillnaderna mellan de tre energicentralerna tillämpas de i en fallstudie där lagret har 600 hål. Det är alltså tre mycket stora energicentraler som antas försörja ett komplex som har ett sammanlagt behov av värme och kyla på ca 30. Energicentralerna studeras med två olika lastprofiler, en med nästan jämnt behov av värme respektive kyla (kylbehov 80% av värmebehov), och en där kylbehovet är ca 20% av värmebehovet. En viktig aspekt när man använder borrhålslager, är temperaturnivån på kylsidan. vå olika temperaturnivåer studerades därför, framledningstemperaturer 12 C respektive 18 C med en temperaturhöjning av 4 C i båda fallen. Resultatet från fallstudien kan vara farligt att generalisera, men i fallstudien var drivenergin för pumpar ca 30 % av kompressorenergin och att energiutbytet per satsad energienhet var i storleksordningen 4 till 6 gånger. Att få ner beräkningstiden bedöms vara det mest akuta fortsatta arbetet, det kräver att en ännu effektivare lagermodell tas fram. I rapporten presenteras en enkel studie av beräkningstiden då lager modellen ersatts av en värmeväxlare som styrs enligt en sinuskurva. Enligt denna preliminära studie kan man som bäst nå en simuleringstid i IDA om ca 4 minuter per år för en modell som är frikopplad från byggnadsmodellen. En annan intressant slutsats från studien angående beräkningstiden är att den enkla grundmodellen tillsammans med den förenklade lagermodellen ger ett tillräckligt bra resultat för att kunna användas för årsenergiberäkningar t ex vid bygglovsansökan. Att använda en mer detaljerad modell ger förmodligen inte ett resultat som överensstämmer bättre med en i senare skede uppmätt energianvändning.

5 5 (44) Summary his report describes three different simulation models of plants using a ground source heat pump adapted for the IDA simulation environment (Developed by Equa). he first plant is a simple baseline model using a heat pump and a grid of boreholes as main components. he second plant is based on the first one using additional dry coolers to allow the heat pump to function as a chiller when the available cooling power from the boreholes isn t sufficient. When needed, the surplus heat can be returned to the borehole grid. he third plant studied, is based on the first one using an additional pool-type solar collector. o better account for the differences of the systems, they are used in a case study using a borehole grid of 600 holes. Hence, the plants are quite big and are assumed to supply a total amount of 30 heating and cooling. he plants are studied using two different load profiles, one where the need for cooling is 80 % of the heating demand and one where the need for cooling is only 20 % of the heating demand. One important issue when using ground source heat pump systems is the supply temperature to the secondary cooling units. wo different temperatures are used in the case study, supply temperatures of 12 C and 18 C respectively. For both cases, the temperature rise is 4 C. It might be dangerous to make generalizations based on the results from the case study. However, the need for electricity to powering the pumps is about 30 % of the electricity to the compressors and for every put into the system four to six times of it could be utilized. he most urgent task is to increase the speed of calculation. o accomplish this, a more time efficient model of the borehole grid is necessary. In this report, a small study is presented regarding the speed of calculation. In the study, the borehole grid is removed and replaced by a heat exchanger controlled by a sine curve. By doing this, it is possible to account for the part of the simulation speed that is governed by the borehole grid. According to this very preliminary study, the calculation speed might be about 4 minutes per year when using a very efficient model of a borehole grid. Additionally from this preliminary study, one might draw the conclusion that this simplified model is good enough to use when performing whole year energy simulations required by the government to receive a building permit. o use a more detailed model will probably not give a more accurate result when comparing the calculated energy use to the measured result.

6 6 (44) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det finns idag ett trettiotal stora (fler än 20 borrhål) energicentraler med borrhålslager i Sverige. Det finns ännu ingen standardlösning för hur dessa system bör vara uppbyggda, utvecklingen fortgår kontinuerligt. Systemen fungerar med bästa energieffektivitet då de används för att ge värme med lägsta möjliga temperatur och kyla med högsta möjliga temperatur, detta innebär att byggnaden och utformningen av dess installationer blir viktigt för utformningen av borrhålssystemet. Det gäller alltså att åstadkomma en väl fungerande helhet där borrhålssystemet och byggnaden är samoptimerade. För att åstadkomma en samoptimering krävs att byggnad och dess hele energisystem studeras samtidigt i en enda modell. 1.2 Systemsimulering Nya simuleringsverktyg har skapat möjlighet att detaljerat utvärdera funktionen hos byggnader och installationer innan systemen uppförs. Det är i regel svårt att värdera olika alternativa vvs-anläggningar utan någon form av beräkningsstöd. En kraftfull simuleringsmiljö ger möjlighet att i förväg provköra systemlösningar som är mer optimerade och energisnålare än vad som är vanligt i dag. Detta kan innebära att både investerings- och driftskostnader kan sänkas. Behovet av att i förväg testa sina lösningar med datormodeller ökar då systemen är oprövade. Vi använder verktyget IDA som utvecklades med medel från Byggforskningsrådet under 1990-talet (Sahlin 1996). Verktyget ägs av Equa Simulation echnology som också sköter vidareutveckling och support. En av IDAs applikationer ICE (Indoor Climate and Energy) kan anses vara den Svenska byggbranschens standardprogram för mer avancerade klimat- och energiberäkningar i byggnader. Kurser i programmet ges regelbundet av Equa Simulation echnology, Avdelningen för Installationsteknik på KH och andra högskolor med utbildningar inom energiteknik. Eftersom det är enkelt att utöka IDA med de modeller som behövs för att simulera också en energicentral med borrhål är IDA ett lämpligt verktyg att använda i denna studie. Det finns ytterligare ett antal verktyg som skulle kunna användas för detta ändamål, rnsys, Modelica/Dymola, Matlab/Simulink dessa verktyg används dock mycket sparsamt av aktörerna i den svenska byggnadsindustrin. 1.3 Borrhålslager Det har under åren utvecklats ett stort antal modeller av borrhål, som är mer eller mindre användbara i olika sammanhang, en stor del av dessa finns behandlade i en Licentiatuppsats Design of ground source heat pump systems hermal modelling and evaluation of boreholes, Saqib Jahved I uppsatsen framför Saqib att det inte finns några analytiska modeller som fungerar för studie av energicentraler med borrhål, det finns dock ett antal numeriska modeller varav Superposition Borehole Model (SBM) anses vara den enda validerade modellen. Det finns dock en numerisk modell beskriven av Sven Kropf i arbetet

7 7 (44) PV/-Schiefer-Anwendungsbeispiele und Fallstudien. Denna modell är skriven i Neutral Modelling Format (NMF) vilket gör den direkt implementerbar i IDA. Denna modell har förfinats av EQUA och kan köpas som en tilläggsmodul till IDA. För dimensionering av borrhålslager används ofta programmet EED utvecklat på LH Programmet simulerar borrhålslager med såkallade g-funktioner. Dessa funktioner är framtagna genom parameter studie med SBM. I avhandlingen Lifetime Perormance Assessment of thermal systems Stojanović 2009 beskrivs en model som är baserad på RC-nätverk, dvs man modellerar borrhålet med resistanser och kapacitanser. Detta förfarande utvecklades för at användas vid analys av värmetransporter i byggnadsdelar men har också en potential att ligga till grund för en borrhålsmodell. När man tittar på det verkliga berglagrets utseende avviker det ofta från det önskade. Istället för parallella hål med fast avstånd har hålen en oförutsägbar sträckning och lagrets verkliga utseende är ofta okänt om man inte mäter upp det. Ett exempel på ett verkligt utfall redovisas i Saqibs avhandling, där Figur 1 nedan är hämtat med författarens tillstånd. Figuren visar ett borrhåls lager sett underifrån. När man ser hur lager i verkligheten ser ut inser man att en allt för detaljerad modell inte behövs, detta utnyttjas för att skapa en enklare modell av ett lager vilket redovisas i avsnitt Figur 1:Exempel på verkliga borrhåls riktningar i ett lager på Chalmers ekniska Högskola, Saqib Jahved Solfångare Solfångar modeller är ett gammalt område, men det pågår fortfarande en hel del utveckling inom området. Det finns tre huvudsakliga typer av solfångare, plana glasade solfångare, vakuumrörs solfångare och pool-solfångare. Bengt Perers har under senare år skapat en modell som skall passa alla tre typer av solfångare dock ej koncentrerande solfångare. Modellen beskrivs i A Dynamic Collector Model for Simulation of the operation below the

8 8 (44) dewpoint in Heat Pump Systems, Bengt Perers Modellen har dock inte hunnit bli validerad ännu så den kan komma att bli justerad framöver. 1.5 Syfte Projektet har karaktären av en förstudie. Efter avslutat projekt finns flera naturliga fortsättningsprojekt som vidareutveckling av flera komponentmodeller och systemmakron samt användning och utvärdering i kommersiella projekt. Syftet med detta projekt är att utveckla och testa beräkningsmodeller som kan stödja utprovning och testning av energicentraler med stor andel förnyelsebar energi och med vars hjälp samspelet mellan energicentral och byggnader kan optimeras. Arbetet kan delas upp i följande delar: utveckla nya och förfina några befintliga komponentmodeller som kan användas i en systemmodell av energicentraler t jämföra komponentmodeller mot fabrikantdata, befintliga beräkningsmodeller och mätningar utveckla några varianter av systemmodeller (ett antal sammankopplade komponentmodeller) över energicentraler som kan användas för dimensionering och manuell optimering Jämföra energicentralerna med varandra avseende energitäckning av kyla och värme samt behov av köpt energi.

9 0 1 SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE1 SOURCE- FI LE (44) 2 Energicentraler 2.1 Allmän grundmodell Man kan givetvis utforma en energicentral med borrhål på ett nästan oändligt antal sätt. Nedan redovisas ett antal tänkbara utformningar som dock alla är baserad på samma grundmodell, se Figur 2 nedan. I centrum av modellen finns en värmepump. Värmepumpen hämtar värme från ett eller flera borrhål och avger värme till byggnaden (effektprofilen för värmesystemet) via en värmeväxlare. I kylfallet hämtas kyla från borrhålet och avges via en värmeväxlare till byggnaden (effektprofilen för kylsystemet). Om inte kylan från borrhålet räcker till så måste extra kyla via en annan kylmaskin eller fjärrkyla tillföras. ill denna modell kan man lägga återladdning av borrhålet på olika sätt samt olika styrstrategier för värmepumpen som man också kan låta arbeta som kylmaskin. Description: close Borrhålslager med värmepump och återladdning med KMK Simulation data... Global parameters Start simulation Results styrsol Soleffekt COP Chillertemps emperatur borrhål solstyr Energimätare KVX VVX VVX2 VPF VPK KOM ExtraKyla ExtraVärme Pump Instruktioner Styrkurvor 1. Ställ in flöden 2. Dimensionera VP 3. Justera VVX 4. Ange borrhål + konfig 5. Koppla borrhål Värme Kyla Värmepump styr VärmeRetur Värmelast Kyllast 6. Justera styrkurvor 7. Svängningar kan uppstå vid låg last PI Värmeväxlare Värme 2 Värmelast P1 Elev ation E P2 PI Azimuth 1 illskottvärme Börvärde PI Värmepump Kylmaskin G E P4 Borrhåls lager P5 E G 7 G 8 P7 PI Värmeväxlare Kyla 4 3 E illskottskyla Kyllast P8 PI PI Max kyleffekt, W 1.0E7 Figur 2: Schematisk uppbyggnad av energicentralens grundmodell i IDA Röda och oranga linjer är vätska med hög temperatur (25-65 C), blå linjer är vätska med låg temperatur ( 2 20 C), gröna linjer är vätska med blandad temperatur (5-65 C). Prickade linjer är mätsignaler eller styrsignaler. P betyder pump, E betyder expansionskärl, betyder tidskonstant, PI betyder PI-regulator och VVX betyder värmeväxlare.

10 I M ECONS ARB I M ECONS ARB4 I M ECONS ARB I M ECONS ARB1 I M ECONS ARB I M ECONS ARB SOURCE-FI LE SOURCE-FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE1 SOURCE- FI LE (44) 2.2 Borrhålslager med återladdning via pool-solfångare I centrum av modellen finns en värmepump. Värmepumpen hämtar värme från ett eller flera borrhål och avger värme till byggnaden (effektprofilen för värmesystemet) via en värmeväxlare. I kylfallet hämtas kyla från borrhålet och avges via en värmeväxlare till byggnaden (effektprofilen för kylsystemet). Om inte kylan från borrhålet räcker till så måste extra kyla via en annan kylmaskin eller fjärrkyla tillföras. I Figur 3 nedan illustreras gränssnittet för modellen. Description: close Borrhålslager med värmepump och återladdning med pool-solfångare Simulation data... Global parameters Start simulation Results styrsol Soleffekt COP Chillertemps emperatur borrhål solstyr Energim ätare KVX VVX VVX2 VPF VPK KOM ExtraKyla ExtraVärme Pump Instruktioner Styrkurvor 1. Ställ in flöden 2. Dim ensionera VP 3. Justera VVX 4. Ange borrhål + konfig 5. Koppla borrhål Värme Kyla Värmepump styr VärmeRetur Värmelast Kyllast 6. Justera styrkurvor 7. Svängningar kan uppstå vid låg last PI Värmeväxlare Värme 2 Värmelast P1 Elev ation E P2 PI Azimuth 1 illskottvärme Börvärde PI Värmepump Kylmaskin G E P4 Borrhåls lager P5 SOL E G 7 G 8 P-ctrl G P6 5 6 G P7 Värmeväxlare Kyla 4 3 E PI illskottskyla Kyllast P8 PI PI Max kyleffekt, W 1.0E7 Figur 3: Schematisk uppbyggnad av energicentral i IDA med borrhål och återladdning med pool-solfångare Röda och orange linjer är vätska med hög temperatur (25-65 C), blå linjer är vätska med låg temperatur ( 2 20 C). Prickade linjer är mätsignaler eller styrsignaler. P betyder pump, E betyder expansionskärl, betyder tidskonstant, PI betyder PI-regulator och VVX betyder värmeväxlare. Värmepumpen startar om börvärdet från PI regulatorn överstiger 0,3 och stängs om den understiger 0,1. Kylning sker i första hand genom att pumpen som försörjer värmeväxlaren till byggnadens kylsystem varvar upp. I detta fall tas kylan från borrhålet.

11 11 (44) Om inte värmepumpen räcker till för att hålla framledningstemperaturens börvärde för värmeoch kylsystem till byggnaden sker en eftervärmning respektive efterkylning till rätt nivå. Om utgående temperatur från borrhålen understiger en börvärdeskurva och det är tillräckligt varmt i solfångarkretsen återladdas borrhålet med värme från solfångare. Detta sker genom att pumpen för återladdning reglerar upp. Som börvärdeskurva har vi använt en sinuskurva som varierar mellan t.ex. -3 och 10 C., se Figur Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 4: Börvärdeskurva för återladdning till borrhålslager. Avser utgående temperatur från lager.

12 I M ECONS ARB 0 1 I M ECONS ARB4 I M ECONS ARB I M ECONS ARB6 I M ECONS ARB I M ECONS ARB2 I M ECONS ARB I M ECONS ARB1 SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE1 SOURCE- FI LE (44) 2.3 Borrhålslager med återladdning via kylmedelkylare I centrum av modellen finns en värmepump/ kylmaskin. Värmepumpen hämtar värme från ett eller flera borrhål och avger värme till byggnaden (effektprofilen för värmesystemet) via en värmeväxlare. I kylfallet hämtas kyla från borrhålet och avges via en värmeväxlare till byggnaden (effektprofilen för kylsystemet). Om inte kylan från borrhålet räcker till så kyler kylmaskinen. Om varma sidan blir för varm kyls värmen bort i en kylmedelskylare. Kylmedelskylaren kan också användas för att återladda borrhålet. I Figur 5 nedan illustreras gränssnittet för modellen. Description: close Borrhålslager med värmepump och återladdning med KMK Simulation data... Global parameters Start simulation Results styrsol Soleffekt COP Chillertemps emperatur borrhål solstyr Energimätare KVX VVX VVX2 VPF VPK KOM ExtraKyla ExtraVärme Pump Instruktioner Styrkurvor 1. Ställ in flöden 2. Dimensionera VP 3. Justera VVX 4. Ange borrhål + konfig 5. Koppla borrhål Värme Kyla Värmepump styr VärmeRetur Värmelast Kyllast 6. Justera styrkurvor 7. Svängningar kan uppstå vid låg last PI Värmeväxlare Värme 2 Värmelast P1 Elev ation E P2 PI Azimuth 1 illskottvärme Börvärde HXUC PI Värmepump Kylmaskin G VVX_KMK P3 E P4 E G FINDMAX_M Findmax_M Borrhåls lager P5 HXUC G P5 + P 265 RFANEX sf1 FINDMIN Findmin2 FINDMIN Findmin1 PI PI VVX_KMK1 FINDMIN Findmin P5 P-ctrl P7 Värmeväxlare Kyla G 4 3 E E G 7 8 PI illskottskyla Kyllast P8 PI PI Max kyleffekt, W 0 Figur 5: Schematisk uppbyggnad av energicentral i IDA med borrhål och kylmedelkylare med återladdning. Värmepumpen fungerar också som kylmaskin. Röda och orange linjer är vätska med hög temperatur (25-65 C), blå linjer är vätska med låg temperatur ( 2 20 C), gröna linjer är vätska med blandad temperatur (5-65 C). Prickade linjer är mätsignaler eller styrsignaler. P betyder pump, E betyder expansionskärl, betyder tidskonstant, PI betyder PI-regulator och VVX betyder värmeväxlare.

13 13 (44) Värmepumpen startar om börvärdet från PI regulatorn överstiger 0,3 och stängs om den understiger 0,1. Kylning sker i första hand genom att pumpen som försörjer värmeväxlaren till byggnadens kylsystem varvar upp. I detta fall tas kylan från borrhålet. Om inte detta räcker startar värmepumpen och arbetar som kylmaskin. Om inte värmepump/kylmaskin räcker till för att hålla framledningstemperaturens börvärde för värmesystemet till byggnaden sker en eftervärmning till rätt nivå. Om temperaturen ut från värmepumpens varma sida är för hög så startar kylmedelskylaren och pumpen som försörjer värmeväxlaren för kondensorkylning. Om utgående temperatur från borrhålen understiger en börvärdeskurva och det är tillräckligt varmt utomhus återladdas borrhålet med värme från kretsen med kylmedelkylarna. Detta sker genom att de två pumparna på var sida om värmeväxlaren för återladdning reglerar upp. Som börvärdeskurva har vi använt en sinuskurva som varierar mellan t.ex. -3 och 10 C, Figur 6 nedan Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 6: Börvärdeskurva för återladdning till borrhålslager. Avser utgående temperatur från lager.

14 14 (44) 3 Systemsimulering När man genomför en analys av utformningen av en energicentral med borrhål, finns det två sätt man kan genomföra analysen på. Det ena sättet är att helt enkelt lägga in energicentralen som en del i programmet IDA Klimat och nergi. Det andra sättet är att simulera energicentralen fristående. I fallet med fristående energicentraler kopplar man profiler för effektuttaget till modellen av energicentralen i IDA och kör en simulering frikopplad från byggnadsmodellen. Effektprofilen kan i och för sig vara skapad baserad på simuleringar i IDA Klimat och Energi, men de kan också vara helt konstgjorda eller baserade på beräkningar från något annat verktyg som har möjlighet att generera utdata filer med 1- timmas steg. Angreppssättet med effektprofil fungerar om man använder sig av extern tillskottsvärme/kyla dvs. att energicentralen alltid kan leverera rätt effekt och temperaturnivå. I de fall man vill studera hur energicentralen och byggnaden fungerar ihop för att t ex optimera temperaturnivåer i fall där man kan tillåta sig någon grad av övertemperatur i byggnaden måste man använda energicentralen och byggnaden i samma modell. Den stora svårigheten med att simulera denna typ av system är att de måste vara någorlunda korrekt dimensionerade redan från början. Jobbar man med energicentral och byggnadsmodell ihopkopplade i samma modell, låter man först den ursprungliga ideala energicentralen vara kvar och kör dimensionerande sommar och vinterfall för att kunna bedöma effektbehov och därmed vilka flöden som skall vara i de olika vätskekretsarna. Man bör lämpligen också göra en årsenergiberäkning så man ser hur byggnadens behov av värme och kyla ser ut över året. Utifrån detta får man göra en första analys om det finns behov av återladdning av borrhålslagret. Nedan beskrivs en fallstudie där den allmänna grundmodellen studeras samt de andra två beskrivna energicentralerna; återladdning med solfångare och återladdning med köldmediekylare. Här studeras ett stort borrhålslager (600 hål) med den enkla lagermodellen. Beräkningar genomförs med två olika effektprofiler, en med ungefär lika stort kyl och värmebehov och en där värmebehovet är mycket större än kylbehovet. För att analysera hur stor del av simuleringstiden som beror på själva lagermodellen byttes lagret ut mot en värmeväxlare som styrs mot en sinuskurva.

15 15 (44) 3.1 Fallstudie med Stort borrhålslager I denna fallstudie används den allmänna grundmodellen samt de andra två beskrivna energicentralerna; återladdning med solfångare och återladdning med köldmediekylare. Här studeras ett stort borrhålslager (600 hål) med den enkla lagermodellen. vå olika effektprofiler studeras, en med nästan balanserat kyl och värmebehov och en där värmebehovet är mycket större än kylbehovet. Då möjligheten att utnyttja lagret för kyla beror på temperaturnivån i kylsystemet, studeras också två olika temperaturnivåer, en med framledning 12 C och en med framledning 18 C. I de fall extra kyla måste användas antas den producerad med COP=3. Extra värme antas vara fjärrvärme med 100% verkningsgrad. 3.2 Effektprofiler Lika kyl och värmebehov Värmebehovet är 17 och kylbehovet 13,5, årsprofilen redovisas i Figur 7 nedan. Värmeuttaget är 141 kwh/m,hål och uttaget av värmeeffekt är 183 W/m,hål. Kyluttaget är 113 kwh/m,hål och uttaget av kyleffekt 154 W/m,hål Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Kyla, MW Värme, MW Figur 7: Värme och kylbehov i fallet med nästan balanserat behov

16 16 (44) Stor skillnad mellan kyl och värmebehov Värmebehovet är 16,7 och kylbehovet 3,6, årsprofilen redovisas ifigur 8 nedan. Värmeuttaget är 139 kwh/m,hål och uttaget av värmeeffekt är 92 W/m,hål. Kyluttaget är 30 kwh/m,hål och uttaget av kyleffekt 93 W/m,hål Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Kyla, MW Värme, MW Figur 8:Värme och kylbehov i fallet med obalanserat behov

17 17 (44) 3.3 Sammanställning av energianvändning abellerna nedan visar energianvändningen dels uppdelat på behov av extra värme, extra kyla, kompressorel och pumpel och dels totala energianvändningen. De två första tabellerna visar simuleringarna med det balanserade lagret för år 1 respektive år 6. De andra två tabellerna visar samma sak för det obalanserade lagret. Den parameter som är svårast att bestämma vid modelleringen är tryckfallet i systemets olika kretsar, därmed är pumpelen lite mer osäker än de andra delarna. Man ser också År:1 Balanserad värme och kyla med totalt värmebehov 17 och kylbehov 13,5 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 1 1 2,9 1 5,9 Borrhålslager, fram=18 C 1 0,3 2,9 1 5,2 Borrhålslager + KMK, fram=12 C 1,2 0 4, ,4 ÅR 6: Balanserad värme och kyla med totalt värmebehov 17 och kylbehov 13,5 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 1,1 0, ,8 Borrhålslager, fram=18 C 1 0,2 2,9 1 5,1 Borrhålslager + KMK, fram=12 C 1,2 0 3, År 1: Obalanserad värme och kyla med totalt värmebehov 16,7 och kylbehov 3,6 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 0 0 3,2 1 4,2 Borrhålslager, fram=18 C 0 0 3,2 1 4,2 Borrhålslager + solfångare, fram=12 C 0 0 3,2 1,1 4,3 Borrhålslager + solfångare, fram=18 C 0 0 3,2 1,2 4,4 ÅR 6: Obalanserad värme och kyla med totalt värmebehov 16,7 och kylbehov 3,6 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 0,1 0 3,7 1 4,8 Borrhålslager, fram=18 C 0,1 0 3,6 1 4,7 Borrhålslager + solfångare, fram=12 C 0 0 3,5 1,2 4,7 Borrhålslager + solfångare, fram=18 C 0 0 3,4 1,3 4,7 Summa, Summa, Summa, Summa,

18 18 (44) 3.4 Sammanställning av temperaturer i lager efter 1 och 6år Figur 9 och Figur 10 nedan beskriver utgående temperatur från borrhålslagret i fallet med nästan balanserat värme och kylbehov. Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_18fram_6år) borrhål_ut (KMK_balans_4_12fram_6år) Figur 9:Utgående temperatur från borrhålslagret under år 1 i fallet med nästan balanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med kylmedelkylare

19 19 (44) Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_18fram_6år) borrhål_ut (KMK_balans_4_12fram_6år) Figur 10: Utgående temperatur från borrhålslagret under år 6 i fallet med nästan balanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med kylmedelkylare Figur 11 och Figur 12 nedan beskriver utgående temperatur från borrhålslagret i fallet med obalanserat värme och kylbehov. De energicentraler som redovisas är grundmodellen och återladdning med pool-solfångare.

20 20 (44) Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_18fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_18fram_6år) Figur 11: Utgående temperatur från borrhålslagret under år 1 i fallet med obalanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med pool-solfångare

21 21 (44) Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_18fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_18fram_6år) Figur 12: Utgående temperatur från borrhålslagret under år 6 i fallet med obalanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med pool-solfångare

22 22 (44) Återladdning med pool-solfångare Figur 13nedan visar hur pool-solfångaren används för återladdning under sex år. Man ser tydligt att återladdningen ökas år från år, men att den är mycket marginell vilket man också ser på energiresultatet. Entire simulation: from to Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 13:Effekt levererad från pool-solfångare till lagret under 6 år.

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Split- vs ventilationsaggregat

Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING 18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Miljö byggnadsmödul i IDA ICE

Miljö byggnadsmödul i IDA ICE Miljö byggnadsmödul i IDA ICE Inledning... 1 Koppling mellan BBR-stödet och Miljöbyggnadsmodulen... 2 Modellering av byggnaden... 2 Infiltration... 2 Våningsnamn... 3 Klimatzon... 3 Indikatorkörningar

Läs mer

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg Anna Svernlöv Per-Axel Berg Björn Ekbom Robert Grönlund Agenda Inledning och presentation av utbyggnadsplaner för produkten fjärrkyla

Läs mer

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Beställargruppen lokaler, BELOK, bildades 2001 och är ett samarbete mellan flera av Sveriges största lokalfastighetsägare

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------ *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Från N 1-kriteriet till en planering och drift av kraftnätet, grundad på sannolikheter

Från N 1-kriteriet till en planering och drift av kraftnätet, grundad på sannolikheter Från N 1-kriteriet till en planering och drift av kraftnätet, grundad på sannolikheter Gothia Power jubileumsseminarium den 19 november Liisa Haarla Aalto Universitet / Fingrid Oyj Innehållet N 1 kriteriet

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk

Läs mer

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Läs mer

Solgården. Stefan Larsson

Solgården. Stefan Larsson Solgården Stefan Larsson Bakgrund Stefan Larsson (FoU solenergi + lokal småskalig energiproduktion ) Björn Karlsson, Bengt Perers, & Andreas Fieber (FoU energi i byggnader, LTH) Georg Lagnerius, David

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999) Bilaga 3 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 1 44 Stockholm Sammanfattning I projektet

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Grundläggande om geoenergi. Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm. Effekt och energi. Byggnadens värmebehov 16/10/2014. Effekt (kw) Fastighetsgräns

Grundläggande om geoenergi. Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm. Effekt och energi. Byggnadens värmebehov 16/10/2014. Effekt (kw) Fastighetsgräns Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm Grundläggande om geoenergi Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Stockholm 2014-10-15 Byggnadens värmebehov Effekt och energi Effekt (kw) Fastighetsgräns Användning Återvinning

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

Daylight and thermal comfort in a residential passive house

Daylight and thermal comfort in a residential passive house Daylight and thermal comfort in a residential passive house A simulations study based on environmental classification systems Magnus Heier Magnus Österbring Supervisors: Paula Wahlgren, Chalmers Tekniska

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik --4 Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik Modell: Lars-Erik Harderup (inspiration från Fukthandbok) Finansieras av WoodBuild Preliminära resultat från preliminär modell Mätningar:

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 REGEOCITIES EU-projekt med 11 deltagande länder Länder med mogen marknad Länder med tillväxtmarknad Länder med ung

Läs mer

Spillvärme ur kylmaskin som förvärme till fjärrvärmebetjänad byggnad

Spillvärme ur kylmaskin som förvärme till fjärrvärmebetjänad byggnad Diarienummer: 2011;20 ABE Examensarbete 15 hp Spillvärme ur kylmaskin som förvärme till fjärrvärmebetjänad byggnad Preheating of district heating served buildings with the condenser heat from a cooling

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? Fredrik Karlsson, Sweco Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? 1 Krav på flexibilitet Ny utrustning Flytta väggar Varm och kallt Varierad verksamhet

Läs mer

Energieffektivisering i köpcentra

Energieffektivisering i köpcentra Energieffektivisering i köpcentra Med ett bibehållet eller förbättrat inomhusklimat Projektutförare/Doktorand: Sofia Stensson Handledare: Professor Per Fahlén Monica Axell Publikationslista från effsys2

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar Doktorand: José Acuña (KTH) Projektledare: Prof. Björn Palm (KTH) Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning av kollektorer i borrhål för värmepumpar Bättre

Läs mer

Förvärmning av ventilationsluft mha borrhålsvärme utan värmepump: fallstudie Vivalla Örebro

Förvärmning av ventilationsluft mha borrhålsvärme utan värmepump: fallstudie Vivalla Örebro Förvärmning av ventilationsluft mha borrhålsvärme utan värmepump: fallstudie Vivalla Örebro SBUF: 12930 BeBo medlemsmöte 2016-09-15 Branko Simanic, Skanska Teknik Om projektet Utredning av förvärmning

Läs mer

Energilagring i ackumulatortank.

Energilagring i ackumulatortank. Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Har du någon gång drömt? September

Har du någon gång drömt? September MW Har du någon gång drömt? Oktober Januari April Juli September Tekniska verken Bygger världens mest resurseffektiva region Henrik Lindståhl Utveckling och innovation öping Där idéer verklighet riges

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Vidareutveckling av simuleringsprogrammet. hjälp vid projektering av solskyddsintegrerade solceller. Elforsk rapport 07:46

Vidareutveckling av simuleringsprogrammet. hjälp vid projektering av solskyddsintegrerade solceller. Elforsk rapport 07:46 Vidareutveckling av simuleringsprogrammet ParaSol för hjälp vid projektering av solskyddsintegrerade solceller Elforsk rapport 07:46 Bengt Hellström, Hasse Kvist Oktober, 2007 Vidareutveckling av simuleringsprogrammet

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13

Läs mer

Varför värma ditt hus med annat än solen?

Varför värma ditt hus med annat än solen? Varför värma ditt hus med annat än solen? HYSS Hybrid Solar System Ett nytt värmesystem med solen som drivkraft året om! 10 ÅRS GARANTI LÄGSTA MÖJLIGA ENERGIKOSTNAD KLOK INVESTERING ÖKAD KOMFORT SMART

Läs mer

Beräkningsverktyg för arkitekten

Beräkningsverktyg för arkitekten Beräkningsverktyg för arkitekten Jouri Kanters, doktorand & arkitekt [NL] Lunds Tekniska Högskola / Energi & ByggnadsDesign Beräkningsverktyg / simuleringsprogram? Varför? Vi vet ju detta: Jönköping 15%

Läs mer

Välkomna till informationsmöte

Välkomna till informationsmöte Välkomna till informationsmöte Lundby Södra anläggningssamfälligheter Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Information från Värmegruppen Agenda Värmegruppen informerar om arbetet

Läs mer

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Doktorand: José Acuna Projektledare: Prof. Björn Palm KTH handledare: Peter Hill Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning och installation

Läs mer

Hittsjön. Vindkraftspark. Samrådsunderlag

Hittsjön. Vindkraftspark. Samrådsunderlag Hittsjön Vindkraftspark Samrådsunderlag Maj 2009 Lantmäteriverket,Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-20074. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket,Gävle 2009. Medgivande MEDGIV- 2009-20077. Karta:

Läs mer

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Förbättringsguide fjärrkyla Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Innehåll 1. Analys av fastighetssystem...3 2. Statistik analys...4 2.1 Kortslutning KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKR

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Redovisning från Ashrae med VIP-Energy version 4

Redovisning från Ashrae med VIP-Energy version 4 Redovisning från Ashrae 14-27 med VIP-Energy version 4 Standarden Ashrae 14-27 innehåller en valideringsstandard som används för att jämföra resultat från olika programsystem. Det är ett värdefullt hjälpmedel

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program

ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program FFI Fordonsstrategisk forskning och innovation What is slide-in? Slide-in, is a name that forsknings-, is used to innovations- explain,

Läs mer

Micael Antonsson. Borås 2007-02-08

Micael Antonsson. Borås 2007-02-08 Micael Antonsson Borås 2007-02-08 Hur kan vi både klara miljöproblematiken och göra våra butikskylanläggningar energieffektivare? Kan R744, Koldioxid vara lösningen? Historik Lagstiftning Miljö Energieffektivitet

Läs mer

Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering

Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering Sammanfattning av Slutrapport Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering Sammanfattning Samer Sawalha, Mazyar Karampour samer.sawalha@energy.kth.se mazyar.karampour@energy.kth.se

Läs mer

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder Pär Carling, EQUA IDA ICE Modulärt dynamiskt flerzonsprogram för energisimulering med stöd för BIM-import Beräkning av termisk komfort (Top, PPD)

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag

Läs mer

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Martin Forsén KTH, Inst. För Energiteknik Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Inom energimyndighetens ramforskningsprogram

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

tryckfallets påverkan vid energimätning

tryckfallets påverkan vid energimätning tryckfallets påverkan vid energimätning rapport 2013:11 Figur 4. Montering av temperaturgivare. Mätningarna gjordes vid två olika temperatur mätningarna med tiogradigt vatten var testrig inte skulle påverkas

Läs mer