ÅFORSK Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse. Systemmodell för dimensionering och optimering av energicentral med borrhålslager

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅFORSK Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse. Systemmodell för dimensionering och optimering av energicentral med borrhålslager"

Transkript

1 1 (44) Handläggare Jörgen Eriksson el Fax Datum Version 1 ÅFORSK Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Systemmodell för dimensionering och optimering av energicentral med borrhålslager ÅF Infrastruktur AB / Installationsteknik Jörgen Eriksson

2 2 (44) Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Systemsimulering Borrhålslager Solfångare Syfte 8 2 ENERGICENRALER Allmän grundmodell Borrhålslager med återladdning via pool-solfångare Borrhålslager med återladdning via kylmedelkylare 12 3 SYSEMSIMULERING Fallstudie med Stort borrhålslager Effektprofiler Lika kyl och värmebehov Stor skillnad mellan kyl och värmebehov Sammanställning av energianvändning Sammanställning av temperaturer i lager efter 1 och 6år Återladdning med pool-solfångare Återladdning med kylmedelkylare Energijämförelse Lagrets inverkan på simuleringstiden Slutsatser 26 4 HUVUDKOMPONENER Borrhålslager GHXSned Enkel lagermodell Kylmaskin/Värmepump Solfångare 34 5 VERIFIERING Komponentmodeller Detaljerad lagermodell(ghxsned) Enkel lagermodell Solfångare Systemmodeller 41 6 DISKUSSION Användaraspekter Fortsatt arbete 42 7 REFERENSER 43

3 3 (44) Förord På uppdrag av Åforsk(Ångpanneföreningens forskningsstiftelse) i projekt , har ÅF genomfört en studie kring energicentraler med borrhål och värmepump. Ett antal personer har bidragit med sin kunskap som varit nödvändig för att få detta arbete genomfört: Gunnar Wernstedt har bidragit med sin erfarenhet kring utformning energicentraler. Jörgen Eriksson Göteborg, juni 2010 Bengt Perers har bidragit med sin solfångarmodell Jan-Erik Nowacki har bidragit med värmepump modellen Göran Hellström har hjälp till med utvärdering av borrhålsmodellerna. Pär Carling som initierade projektet och hjälpte till att få struktur på systemmodellerna i IDA.

4 4 (44) Sammanfattning Denna rapport beskriver tre simuleringsmodeller av energicentraler med bergvärmepump och borrhålslager anpassade för programmet IDA (utvecklat av Equa). Den första energicentralen är en enkel grundmodell, med borrhål och värmepump som huvud komponenter. Den andra energicentralen utgår från den enkla modellen och kompletteras med kylmedelkylare så att värmepumpen också kan användas som kylmaskin för att ge tillskottskyla då borrhålen inte räcker till. Vid behov kan överskottsvärmen återföras till lagret. Den tredje energicentralen kan utgående från den första enkla grundmodellen skapas genom att lägga till modeller för återladdning av borrhålslagret med pool-solfångare. För att lättare se skillnaderna mellan de tre energicentralerna tillämpas de i en fallstudie där lagret har 600 hål. Det är alltså tre mycket stora energicentraler som antas försörja ett komplex som har ett sammanlagt behov av värme och kyla på ca 30. Energicentralerna studeras med två olika lastprofiler, en med nästan jämnt behov av värme respektive kyla (kylbehov 80% av värmebehov), och en där kylbehovet är ca 20% av värmebehovet. En viktig aspekt när man använder borrhålslager, är temperaturnivån på kylsidan. vå olika temperaturnivåer studerades därför, framledningstemperaturer 12 C respektive 18 C med en temperaturhöjning av 4 C i båda fallen. Resultatet från fallstudien kan vara farligt att generalisera, men i fallstudien var drivenergin för pumpar ca 30 % av kompressorenergin och att energiutbytet per satsad energienhet var i storleksordningen 4 till 6 gånger. Att få ner beräkningstiden bedöms vara det mest akuta fortsatta arbetet, det kräver att en ännu effektivare lagermodell tas fram. I rapporten presenteras en enkel studie av beräkningstiden då lager modellen ersatts av en värmeväxlare som styrs enligt en sinuskurva. Enligt denna preliminära studie kan man som bäst nå en simuleringstid i IDA om ca 4 minuter per år för en modell som är frikopplad från byggnadsmodellen. En annan intressant slutsats från studien angående beräkningstiden är att den enkla grundmodellen tillsammans med den förenklade lagermodellen ger ett tillräckligt bra resultat för att kunna användas för årsenergiberäkningar t ex vid bygglovsansökan. Att använda en mer detaljerad modell ger förmodligen inte ett resultat som överensstämmer bättre med en i senare skede uppmätt energianvändning.

5 5 (44) Summary his report describes three different simulation models of plants using a ground source heat pump adapted for the IDA simulation environment (Developed by Equa). he first plant is a simple baseline model using a heat pump and a grid of boreholes as main components. he second plant is based on the first one using additional dry coolers to allow the heat pump to function as a chiller when the available cooling power from the boreholes isn t sufficient. When needed, the surplus heat can be returned to the borehole grid. he third plant studied, is based on the first one using an additional pool-type solar collector. o better account for the differences of the systems, they are used in a case study using a borehole grid of 600 holes. Hence, the plants are quite big and are assumed to supply a total amount of 30 heating and cooling. he plants are studied using two different load profiles, one where the need for cooling is 80 % of the heating demand and one where the need for cooling is only 20 % of the heating demand. One important issue when using ground source heat pump systems is the supply temperature to the secondary cooling units. wo different temperatures are used in the case study, supply temperatures of 12 C and 18 C respectively. For both cases, the temperature rise is 4 C. It might be dangerous to make generalizations based on the results from the case study. However, the need for electricity to powering the pumps is about 30 % of the electricity to the compressors and for every put into the system four to six times of it could be utilized. he most urgent task is to increase the speed of calculation. o accomplish this, a more time efficient model of the borehole grid is necessary. In this report, a small study is presented regarding the speed of calculation. In the study, the borehole grid is removed and replaced by a heat exchanger controlled by a sine curve. By doing this, it is possible to account for the part of the simulation speed that is governed by the borehole grid. According to this very preliminary study, the calculation speed might be about 4 minutes per year when using a very efficient model of a borehole grid. Additionally from this preliminary study, one might draw the conclusion that this simplified model is good enough to use when performing whole year energy simulations required by the government to receive a building permit. o use a more detailed model will probably not give a more accurate result when comparing the calculated energy use to the measured result.

6 6 (44) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det finns idag ett trettiotal stora (fler än 20 borrhål) energicentraler med borrhålslager i Sverige. Det finns ännu ingen standardlösning för hur dessa system bör vara uppbyggda, utvecklingen fortgår kontinuerligt. Systemen fungerar med bästa energieffektivitet då de används för att ge värme med lägsta möjliga temperatur och kyla med högsta möjliga temperatur, detta innebär att byggnaden och utformningen av dess installationer blir viktigt för utformningen av borrhålssystemet. Det gäller alltså att åstadkomma en väl fungerande helhet där borrhålssystemet och byggnaden är samoptimerade. För att åstadkomma en samoptimering krävs att byggnad och dess hele energisystem studeras samtidigt i en enda modell. 1.2 Systemsimulering Nya simuleringsverktyg har skapat möjlighet att detaljerat utvärdera funktionen hos byggnader och installationer innan systemen uppförs. Det är i regel svårt att värdera olika alternativa vvs-anläggningar utan någon form av beräkningsstöd. En kraftfull simuleringsmiljö ger möjlighet att i förväg provköra systemlösningar som är mer optimerade och energisnålare än vad som är vanligt i dag. Detta kan innebära att både investerings- och driftskostnader kan sänkas. Behovet av att i förväg testa sina lösningar med datormodeller ökar då systemen är oprövade. Vi använder verktyget IDA som utvecklades med medel från Byggforskningsrådet under 1990-talet (Sahlin 1996). Verktyget ägs av Equa Simulation echnology som också sköter vidareutveckling och support. En av IDAs applikationer ICE (Indoor Climate and Energy) kan anses vara den Svenska byggbranschens standardprogram för mer avancerade klimat- och energiberäkningar i byggnader. Kurser i programmet ges regelbundet av Equa Simulation echnology, Avdelningen för Installationsteknik på KH och andra högskolor med utbildningar inom energiteknik. Eftersom det är enkelt att utöka IDA med de modeller som behövs för att simulera också en energicentral med borrhål är IDA ett lämpligt verktyg att använda i denna studie. Det finns ytterligare ett antal verktyg som skulle kunna användas för detta ändamål, rnsys, Modelica/Dymola, Matlab/Simulink dessa verktyg används dock mycket sparsamt av aktörerna i den svenska byggnadsindustrin. 1.3 Borrhålslager Det har under åren utvecklats ett stort antal modeller av borrhål, som är mer eller mindre användbara i olika sammanhang, en stor del av dessa finns behandlade i en Licentiatuppsats Design of ground source heat pump systems hermal modelling and evaluation of boreholes, Saqib Jahved I uppsatsen framför Saqib att det inte finns några analytiska modeller som fungerar för studie av energicentraler med borrhål, det finns dock ett antal numeriska modeller varav Superposition Borehole Model (SBM) anses vara den enda validerade modellen. Det finns dock en numerisk modell beskriven av Sven Kropf i arbetet

7 7 (44) PV/-Schiefer-Anwendungsbeispiele und Fallstudien. Denna modell är skriven i Neutral Modelling Format (NMF) vilket gör den direkt implementerbar i IDA. Denna modell har förfinats av EQUA och kan köpas som en tilläggsmodul till IDA. För dimensionering av borrhålslager används ofta programmet EED utvecklat på LH Programmet simulerar borrhålslager med såkallade g-funktioner. Dessa funktioner är framtagna genom parameter studie med SBM. I avhandlingen Lifetime Perormance Assessment of thermal systems Stojanović 2009 beskrivs en model som är baserad på RC-nätverk, dvs man modellerar borrhålet med resistanser och kapacitanser. Detta förfarande utvecklades för at användas vid analys av värmetransporter i byggnadsdelar men har också en potential att ligga till grund för en borrhålsmodell. När man tittar på det verkliga berglagrets utseende avviker det ofta från det önskade. Istället för parallella hål med fast avstånd har hålen en oförutsägbar sträckning och lagrets verkliga utseende är ofta okänt om man inte mäter upp det. Ett exempel på ett verkligt utfall redovisas i Saqibs avhandling, där Figur 1 nedan är hämtat med författarens tillstånd. Figuren visar ett borrhåls lager sett underifrån. När man ser hur lager i verkligheten ser ut inser man att en allt för detaljerad modell inte behövs, detta utnyttjas för att skapa en enklare modell av ett lager vilket redovisas i avsnitt Figur 1:Exempel på verkliga borrhåls riktningar i ett lager på Chalmers ekniska Högskola, Saqib Jahved Solfångare Solfångar modeller är ett gammalt område, men det pågår fortfarande en hel del utveckling inom området. Det finns tre huvudsakliga typer av solfångare, plana glasade solfångare, vakuumrörs solfångare och pool-solfångare. Bengt Perers har under senare år skapat en modell som skall passa alla tre typer av solfångare dock ej koncentrerande solfångare. Modellen beskrivs i A Dynamic Collector Model for Simulation of the operation below the

8 8 (44) dewpoint in Heat Pump Systems, Bengt Perers Modellen har dock inte hunnit bli validerad ännu så den kan komma att bli justerad framöver. 1.5 Syfte Projektet har karaktären av en förstudie. Efter avslutat projekt finns flera naturliga fortsättningsprojekt som vidareutveckling av flera komponentmodeller och systemmakron samt användning och utvärdering i kommersiella projekt. Syftet med detta projekt är att utveckla och testa beräkningsmodeller som kan stödja utprovning och testning av energicentraler med stor andel förnyelsebar energi och med vars hjälp samspelet mellan energicentral och byggnader kan optimeras. Arbetet kan delas upp i följande delar: utveckla nya och förfina några befintliga komponentmodeller som kan användas i en systemmodell av energicentraler t jämföra komponentmodeller mot fabrikantdata, befintliga beräkningsmodeller och mätningar utveckla några varianter av systemmodeller (ett antal sammankopplade komponentmodeller) över energicentraler som kan användas för dimensionering och manuell optimering Jämföra energicentralerna med varandra avseende energitäckning av kyla och värme samt behov av köpt energi.

9 0 1 SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE1 SOURCE- FI LE (44) 2 Energicentraler 2.1 Allmän grundmodell Man kan givetvis utforma en energicentral med borrhål på ett nästan oändligt antal sätt. Nedan redovisas ett antal tänkbara utformningar som dock alla är baserad på samma grundmodell, se Figur 2 nedan. I centrum av modellen finns en värmepump. Värmepumpen hämtar värme från ett eller flera borrhål och avger värme till byggnaden (effektprofilen för värmesystemet) via en värmeväxlare. I kylfallet hämtas kyla från borrhålet och avges via en värmeväxlare till byggnaden (effektprofilen för kylsystemet). Om inte kylan från borrhålet räcker till så måste extra kyla via en annan kylmaskin eller fjärrkyla tillföras. ill denna modell kan man lägga återladdning av borrhålet på olika sätt samt olika styrstrategier för värmepumpen som man också kan låta arbeta som kylmaskin. Description: close Borrhålslager med värmepump och återladdning med KMK Simulation data... Global parameters Start simulation Results styrsol Soleffekt COP Chillertemps emperatur borrhål solstyr Energimätare KVX VVX VVX2 VPF VPK KOM ExtraKyla ExtraVärme Pump Instruktioner Styrkurvor 1. Ställ in flöden 2. Dimensionera VP 3. Justera VVX 4. Ange borrhål + konfig 5. Koppla borrhål Värme Kyla Värmepump styr VärmeRetur Värmelast Kyllast 6. Justera styrkurvor 7. Svängningar kan uppstå vid låg last PI Värmeväxlare Värme 2 Värmelast P1 Elev ation E P2 PI Azimuth 1 illskottvärme Börvärde PI Värmepump Kylmaskin G E P4 Borrhåls lager P5 E G 7 G 8 P7 PI Värmeväxlare Kyla 4 3 E illskottskyla Kyllast P8 PI PI Max kyleffekt, W 1.0E7 Figur 2: Schematisk uppbyggnad av energicentralens grundmodell i IDA Röda och oranga linjer är vätska med hög temperatur (25-65 C), blå linjer är vätska med låg temperatur ( 2 20 C), gröna linjer är vätska med blandad temperatur (5-65 C). Prickade linjer är mätsignaler eller styrsignaler. P betyder pump, E betyder expansionskärl, betyder tidskonstant, PI betyder PI-regulator och VVX betyder värmeväxlare.

10 I M ECONS ARB I M ECONS ARB4 I M ECONS ARB I M ECONS ARB1 I M ECONS ARB I M ECONS ARB SOURCE-FI LE SOURCE-FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE1 SOURCE- FI LE (44) 2.2 Borrhålslager med återladdning via pool-solfångare I centrum av modellen finns en värmepump. Värmepumpen hämtar värme från ett eller flera borrhål och avger värme till byggnaden (effektprofilen för värmesystemet) via en värmeväxlare. I kylfallet hämtas kyla från borrhålet och avges via en värmeväxlare till byggnaden (effektprofilen för kylsystemet). Om inte kylan från borrhålet räcker till så måste extra kyla via en annan kylmaskin eller fjärrkyla tillföras. I Figur 3 nedan illustreras gränssnittet för modellen. Description: close Borrhålslager med värmepump och återladdning med pool-solfångare Simulation data... Global parameters Start simulation Results styrsol Soleffekt COP Chillertemps emperatur borrhål solstyr Energim ätare KVX VVX VVX2 VPF VPK KOM ExtraKyla ExtraVärme Pump Instruktioner Styrkurvor 1. Ställ in flöden 2. Dim ensionera VP 3. Justera VVX 4. Ange borrhål + konfig 5. Koppla borrhål Värme Kyla Värmepump styr VärmeRetur Värmelast Kyllast 6. Justera styrkurvor 7. Svängningar kan uppstå vid låg last PI Värmeväxlare Värme 2 Värmelast P1 Elev ation E P2 PI Azimuth 1 illskottvärme Börvärde PI Värmepump Kylmaskin G E P4 Borrhåls lager P5 SOL E G 7 G 8 P-ctrl G P6 5 6 G P7 Värmeväxlare Kyla 4 3 E PI illskottskyla Kyllast P8 PI PI Max kyleffekt, W 1.0E7 Figur 3: Schematisk uppbyggnad av energicentral i IDA med borrhål och återladdning med pool-solfångare Röda och orange linjer är vätska med hög temperatur (25-65 C), blå linjer är vätska med låg temperatur ( 2 20 C). Prickade linjer är mätsignaler eller styrsignaler. P betyder pump, E betyder expansionskärl, betyder tidskonstant, PI betyder PI-regulator och VVX betyder värmeväxlare. Värmepumpen startar om börvärdet från PI regulatorn överstiger 0,3 och stängs om den understiger 0,1. Kylning sker i första hand genom att pumpen som försörjer värmeväxlaren till byggnadens kylsystem varvar upp. I detta fall tas kylan från borrhålet.

11 11 (44) Om inte värmepumpen räcker till för att hålla framledningstemperaturens börvärde för värmeoch kylsystem till byggnaden sker en eftervärmning respektive efterkylning till rätt nivå. Om utgående temperatur från borrhålen understiger en börvärdeskurva och det är tillräckligt varmt i solfångarkretsen återladdas borrhålet med värme från solfångare. Detta sker genom att pumpen för återladdning reglerar upp. Som börvärdeskurva har vi använt en sinuskurva som varierar mellan t.ex. -3 och 10 C., se Figur Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 4: Börvärdeskurva för återladdning till borrhålslager. Avser utgående temperatur från lager.

12 I M ECONS ARB 0 1 I M ECONS ARB4 I M ECONS ARB I M ECONS ARB6 I M ECONS ARB I M ECONS ARB2 I M ECONS ARB I M ECONS ARB1 SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE SOURCE- FI LE1 SOURCE- FI LE (44) 2.3 Borrhålslager med återladdning via kylmedelkylare I centrum av modellen finns en värmepump/ kylmaskin. Värmepumpen hämtar värme från ett eller flera borrhål och avger värme till byggnaden (effektprofilen för värmesystemet) via en värmeväxlare. I kylfallet hämtas kyla från borrhålet och avges via en värmeväxlare till byggnaden (effektprofilen för kylsystemet). Om inte kylan från borrhålet räcker till så kyler kylmaskinen. Om varma sidan blir för varm kyls värmen bort i en kylmedelskylare. Kylmedelskylaren kan också användas för att återladda borrhålet. I Figur 5 nedan illustreras gränssnittet för modellen. Description: close Borrhålslager med värmepump och återladdning med KMK Simulation data... Global parameters Start simulation Results styrsol Soleffekt COP Chillertemps emperatur borrhål solstyr Energimätare KVX VVX VVX2 VPF VPK KOM ExtraKyla ExtraVärme Pump Instruktioner Styrkurvor 1. Ställ in flöden 2. Dimensionera VP 3. Justera VVX 4. Ange borrhål + konfig 5. Koppla borrhål Värme Kyla Värmepump styr VärmeRetur Värmelast Kyllast 6. Justera styrkurvor 7. Svängningar kan uppstå vid låg last PI Värmeväxlare Värme 2 Värmelast P1 Elev ation E P2 PI Azimuth 1 illskottvärme Börvärde HXUC PI Värmepump Kylmaskin G VVX_KMK P3 E P4 E G FINDMAX_M Findmax_M Borrhåls lager P5 HXUC G P5 + P 265 RFANEX sf1 FINDMIN Findmin2 FINDMIN Findmin1 PI PI VVX_KMK1 FINDMIN Findmin P5 P-ctrl P7 Värmeväxlare Kyla G 4 3 E E G 7 8 PI illskottskyla Kyllast P8 PI PI Max kyleffekt, W 0 Figur 5: Schematisk uppbyggnad av energicentral i IDA med borrhål och kylmedelkylare med återladdning. Värmepumpen fungerar också som kylmaskin. Röda och orange linjer är vätska med hög temperatur (25-65 C), blå linjer är vätska med låg temperatur ( 2 20 C), gröna linjer är vätska med blandad temperatur (5-65 C). Prickade linjer är mätsignaler eller styrsignaler. P betyder pump, E betyder expansionskärl, betyder tidskonstant, PI betyder PI-regulator och VVX betyder värmeväxlare.

13 13 (44) Värmepumpen startar om börvärdet från PI regulatorn överstiger 0,3 och stängs om den understiger 0,1. Kylning sker i första hand genom att pumpen som försörjer värmeväxlaren till byggnadens kylsystem varvar upp. I detta fall tas kylan från borrhålet. Om inte detta räcker startar värmepumpen och arbetar som kylmaskin. Om inte värmepump/kylmaskin räcker till för att hålla framledningstemperaturens börvärde för värmesystemet till byggnaden sker en eftervärmning till rätt nivå. Om temperaturen ut från värmepumpens varma sida är för hög så startar kylmedelskylaren och pumpen som försörjer värmeväxlaren för kondensorkylning. Om utgående temperatur från borrhålen understiger en börvärdeskurva och det är tillräckligt varmt utomhus återladdas borrhålet med värme från kretsen med kylmedelkylarna. Detta sker genom att de två pumparna på var sida om värmeväxlaren för återladdning reglerar upp. Som börvärdeskurva har vi använt en sinuskurva som varierar mellan t.ex. -3 och 10 C, Figur 6 nedan Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 6: Börvärdeskurva för återladdning till borrhålslager. Avser utgående temperatur från lager.

14 14 (44) 3 Systemsimulering När man genomför en analys av utformningen av en energicentral med borrhål, finns det två sätt man kan genomföra analysen på. Det ena sättet är att helt enkelt lägga in energicentralen som en del i programmet IDA Klimat och nergi. Det andra sättet är att simulera energicentralen fristående. I fallet med fristående energicentraler kopplar man profiler för effektuttaget till modellen av energicentralen i IDA och kör en simulering frikopplad från byggnadsmodellen. Effektprofilen kan i och för sig vara skapad baserad på simuleringar i IDA Klimat och Energi, men de kan också vara helt konstgjorda eller baserade på beräkningar från något annat verktyg som har möjlighet att generera utdata filer med 1- timmas steg. Angreppssättet med effektprofil fungerar om man använder sig av extern tillskottsvärme/kyla dvs. att energicentralen alltid kan leverera rätt effekt och temperaturnivå. I de fall man vill studera hur energicentralen och byggnaden fungerar ihop för att t ex optimera temperaturnivåer i fall där man kan tillåta sig någon grad av övertemperatur i byggnaden måste man använda energicentralen och byggnaden i samma modell. Den stora svårigheten med att simulera denna typ av system är att de måste vara någorlunda korrekt dimensionerade redan från början. Jobbar man med energicentral och byggnadsmodell ihopkopplade i samma modell, låter man först den ursprungliga ideala energicentralen vara kvar och kör dimensionerande sommar och vinterfall för att kunna bedöma effektbehov och därmed vilka flöden som skall vara i de olika vätskekretsarna. Man bör lämpligen också göra en årsenergiberäkning så man ser hur byggnadens behov av värme och kyla ser ut över året. Utifrån detta får man göra en första analys om det finns behov av återladdning av borrhålslagret. Nedan beskrivs en fallstudie där den allmänna grundmodellen studeras samt de andra två beskrivna energicentralerna; återladdning med solfångare och återladdning med köldmediekylare. Här studeras ett stort borrhålslager (600 hål) med den enkla lagermodellen. Beräkningar genomförs med två olika effektprofiler, en med ungefär lika stort kyl och värmebehov och en där värmebehovet är mycket större än kylbehovet. För att analysera hur stor del av simuleringstiden som beror på själva lagermodellen byttes lagret ut mot en värmeväxlare som styrs mot en sinuskurva.

15 15 (44) 3.1 Fallstudie med Stort borrhålslager I denna fallstudie används den allmänna grundmodellen samt de andra två beskrivna energicentralerna; återladdning med solfångare och återladdning med köldmediekylare. Här studeras ett stort borrhålslager (600 hål) med den enkla lagermodellen. vå olika effektprofiler studeras, en med nästan balanserat kyl och värmebehov och en där värmebehovet är mycket större än kylbehovet. Då möjligheten att utnyttja lagret för kyla beror på temperaturnivån i kylsystemet, studeras också två olika temperaturnivåer, en med framledning 12 C och en med framledning 18 C. I de fall extra kyla måste användas antas den producerad med COP=3. Extra värme antas vara fjärrvärme med 100% verkningsgrad. 3.2 Effektprofiler Lika kyl och värmebehov Värmebehovet är 17 och kylbehovet 13,5, årsprofilen redovisas i Figur 7 nedan. Värmeuttaget är 141 kwh/m,hål och uttaget av värmeeffekt är 183 W/m,hål. Kyluttaget är 113 kwh/m,hål och uttaget av kyleffekt 154 W/m,hål Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Kyla, MW Värme, MW Figur 7: Värme och kylbehov i fallet med nästan balanserat behov

16 16 (44) Stor skillnad mellan kyl och värmebehov Värmebehovet är 16,7 och kylbehovet 3,6, årsprofilen redovisas ifigur 8 nedan. Värmeuttaget är 139 kwh/m,hål och uttaget av värmeeffekt är 92 W/m,hål. Kyluttaget är 30 kwh/m,hål och uttaget av kyleffekt 93 W/m,hål Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Kyla, MW Värme, MW Figur 8:Värme och kylbehov i fallet med obalanserat behov

17 17 (44) 3.3 Sammanställning av energianvändning abellerna nedan visar energianvändningen dels uppdelat på behov av extra värme, extra kyla, kompressorel och pumpel och dels totala energianvändningen. De två första tabellerna visar simuleringarna med det balanserade lagret för år 1 respektive år 6. De andra två tabellerna visar samma sak för det obalanserade lagret. Den parameter som är svårast att bestämma vid modelleringen är tryckfallet i systemets olika kretsar, därmed är pumpelen lite mer osäker än de andra delarna. Man ser också År:1 Balanserad värme och kyla med totalt värmebehov 17 och kylbehov 13,5 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 1 1 2,9 1 5,9 Borrhålslager, fram=18 C 1 0,3 2,9 1 5,2 Borrhålslager + KMK, fram=12 C 1,2 0 4, ,4 ÅR 6: Balanserad värme och kyla med totalt värmebehov 17 och kylbehov 13,5 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 1,1 0, ,8 Borrhålslager, fram=18 C 1 0,2 2,9 1 5,1 Borrhålslager + KMK, fram=12 C 1,2 0 3, År 1: Obalanserad värme och kyla med totalt värmebehov 16,7 och kylbehov 3,6 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 0 0 3,2 1 4,2 Borrhålslager, fram=18 C 0 0 3,2 1 4,2 Borrhålslager + solfångare, fram=12 C 0 0 3,2 1,1 4,3 Borrhålslager + solfångare, fram=18 C 0 0 3,2 1,2 4,4 ÅR 6: Obalanserad värme och kyla med totalt värmebehov 16,7 och kylbehov 3,6 Extra värme, El Extra kyla, El, VP EL Pumpar Borrhålslager, fram=12 C 0,1 0 3,7 1 4,8 Borrhålslager, fram=18 C 0,1 0 3,6 1 4,7 Borrhålslager + solfångare, fram=12 C 0 0 3,5 1,2 4,7 Borrhålslager + solfångare, fram=18 C 0 0 3,4 1,3 4,7 Summa, Summa, Summa, Summa,

18 18 (44) 3.4 Sammanställning av temperaturer i lager efter 1 och 6år Figur 9 och Figur 10 nedan beskriver utgående temperatur från borrhålslagret i fallet med nästan balanserat värme och kylbehov. Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_18fram_6år) borrhål_ut (KMK_balans_4_12fram_6år) Figur 9:Utgående temperatur från borrhålslagret under år 1 i fallet med nästan balanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med kylmedelkylare

19 19 (44) Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_balans_4_18fram_6år) borrhål_ut (KMK_balans_4_12fram_6år) Figur 10: Utgående temperatur från borrhålslagret under år 6 i fallet med nästan balanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med kylmedelkylare Figur 11 och Figur 12 nedan beskriver utgående temperatur från borrhålslagret i fallet med obalanserat värme och kylbehov. De energicentraler som redovisas är grundmodellen och återladdning med pool-solfångare.

20 20 (44) Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_18fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_18fram_6år) Figur 11: Utgående temperatur från borrhålslagret under år 1 i fallet med obalanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med pool-solfångare

21 21 (44) Year: Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Grundmodell_obalans_4_18fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_12fram_6år) borrhål_ut (Sol_obalans_4_18fram_6år) Figur 12: Utgående temperatur från borrhålslagret under år 6 i fallet med obalanserat värme och kylbehov. Grundmodell samt återladdning med pool-solfångare

22 22 (44) Återladdning med pool-solfångare Figur 13nedan visar hur pool-solfångaren används för återladdning under sex år. Man ser tydligt att återladdningen ökas år från år, men att den är mycket marginell vilket man också ser på energiresultatet. Entire simulation: from to Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May JunJul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 13:Effekt levererad från pool-solfångare till lagret under 6 år.

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Energieffektivisering i köpcentra

Energieffektivisering i köpcentra Energieffektivisering i köpcentra Med ett bibehållet eller förbättrat inomhusklimat Projektutförare/Doktorand: Sofia Stensson Handledare: Professor Per Fahlén Monica Axell Publikationslista från effsys2

Läs mer

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Beställargruppen lokaler, BELOK, bildades 2001 och är ett samarbete mellan flera av Sveriges största lokalfastighetsägare

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 REGEOCITIES EU-projekt med 11 deltagande länder Länder med mogen marknad Länder med tillväxtmarknad Länder med ung

Läs mer

Solgården. Stefan Larsson

Solgården. Stefan Larsson Solgården Stefan Larsson Bakgrund Stefan Larsson (FoU solenergi + lokal småskalig energiproduktion ) Björn Karlsson, Bengt Perers, & Andreas Fieber (FoU energi i byggnader, LTH) Georg Lagnerius, David

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder Pär Carling, EQUA IDA ICE Modulärt dynamiskt flerzonsprogram för energisimulering med stöd för BIM-import Beräkning av termisk komfort (Top, PPD)

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

Simulering och reglerteknik för kemister

Simulering och reglerteknik för kemister Simulering och reglerteknik för kemister Gå till http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm och gå igenom några av följande exempel. http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm Följ gärna de beskrivningarna

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Uppvärmning och kylning av lokaler ur energioch miljömässigt samt ekonomiskt perspektiv

Uppvärmning och kylning av lokaler ur energioch miljömässigt samt ekonomiskt perspektiv SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Uppvärmning och kylning av lokaler ur energioch miljömässigt samt ekonomiskt perspektiv Anna Boss, Monica Axell, Caroline Haglund Stignor, Roger Nordman, Lennart

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Beräkningsverktyg för arkitekten

Beräkningsverktyg för arkitekten Beräkningsverktyg för arkitekten Jouri Kanters, doktorand & arkitekt [NL] Lunds Tekniska Högskola / Energi & ByggnadsDesign Beräkningsverktyg / simuleringsprogram? Varför? Vi vet ju detta: Jönköping 15%

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF

Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF Joachim Claesson KTH Energy Technology 26 October 2009 Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF Plats: Webben Tid: 13.00 (2009-10-29) Agenda: 1. Mötets öppnande 2. Utseende av sekreterare 3. Föregående protokoll

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Sökande Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola 202100-3211 046-222 72 61, 070 371 30 10 046-224719

Sökande Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola 202100-3211 046-222 72 61, 070 371 30 10 046-224719 ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Dnr 1 (5) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola 202100-3211 Institution/avdelning Institutionen för Arkitektur

Läs mer

Handledning för kvalitetssäkring av geoenergilager

Handledning för kvalitetssäkring av geoenergilager Handledning för kvalitetssäkring av geoenergilager GEOTEC 20 Maj 2011 Thomas Wildig Ekofektiv AB Projektdeltagare 2011 / 2012 Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Thomas Wildig Ekofektiv Björn Thelin Ekofektiv

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Välkomna till informationsmöte

Välkomna till informationsmöte Välkomna till informationsmöte Lundby Södra anläggningssamfälligheter Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Information från Värmegruppen Agenda Värmegruppen informerar om arbetet

Läs mer

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Varför värma ditt hus med annat än solen?

Varför värma ditt hus med annat än solen? Varför värma ditt hus med annat än solen? HYSS Hybrid Solar System Ett nytt värmesystem med solen som drivkraft året om! 10 ÅRS GARANTI LÄGSTA MÖJLIGA ENERGIKOSTNAD KLOK INVESTERING ÖKAD KOMFORT SMART

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN

Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Klaus Lorenz, Rainer Tepe, Tomas Persson SERC Centrum för Solenergiforskning HÖGSKOLAN

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Bergvärme o. värmepumpar erfarenheter från fältet. Geo Power KTH Energiteknik 20/9 2011

Bergvärme o. värmepumpar erfarenheter från fältet. Geo Power KTH Energiteknik 20/9 2011 Bergvärme o. värmepumpar erfarenheter från fältet Geo Power KTH Energiteknik 20/9 2011 INGET ÄR SÅ BRA ATT DET INTE GÅR ATT GÖRA BÄTTRE Bergvärme förr och nu Marknaden för bergvärme har förändrats genom

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Energikluster Frescati Arrheniushusen /2013-05-23/an. Sid 1

Energikluster Frescati Arrheniushusen /2013-05-23/an. Sid 1 Sid 1 Geoteknik VVS- och energisystem Kyl- och värmepumpsteknik Kompetens inom Geoenergisystem Sid 2 AHS bygger för Stockholms Universitet - Frescati Sid 3 AHS bygger för Stockholms Universitet - Frescati

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

TEMA Energi. är bäst. TEXT: HANS HELLBERG ILLUSTRATION: JOHAN JARNESTAD

TEMA Energi. är bäst. TEXT: HANS HELLBERG ILLUSTRATION: JOHAN JARNESTAD TEMA Energi ATT ÅTERVINNA frånluften är oftast det mest kostnads- och miljöeffektiva sättet att återladda borrhålen. Men det finns idag ett flertal sätt att återladda. Omständigheterna i det enskilda fallet

Läs mer

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Data från 2005 redovisas med beräkningar gällande förbrukade bränslen i kraftvärmeverket (KVV) för värmeproduktion och det totala bränslebehovet. Värden

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren

Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren Thermiapumpen är mycket mer än enbart värmepump Ett helt klimatsystem som ger värme på vintern och svalka på sommaren Passiv

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Lägesrapport för det svenska deltagandet. i EU-projektet PolySMART. fram till mars 2010

Lägesrapport för det svenska deltagandet. i EU-projektet PolySMART. fram till mars 2010 Lägesrapport för det svenska deltagandet i EU-projektet PolySMART fram till mars 2010 STEM projekt P22374-1 Chris Bales Magdalena Lundh SERC, Högskolan Dalarna Andrew Martin, Seksan Udomsri Institutionen

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Dimensionering av uppvärmningssystem för Kv. Näcken, Piteå. Martin Lindberg Kristoffer Norin. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Dimensionering av uppvärmningssystem för Kv. Näcken, Piteå. Martin Lindberg Kristoffer Norin. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2007:10 HIP Dimensionering av uppvärmningssystem för Kv. Näcken, Piteå Martin Lindberg Kristoffer Norin Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Prospekteringsingenjör Institutionen

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se Luft/vatten Hydrobox www.ecodan.se Hydrobox - det tysta, effektiva och miljövänliga värmesystemet för villor Ecodan Hydrobox är Mitsubishi Electrics tysta, effektiva och miljövänliga värmesystem som ger

Läs mer

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar Forskarutförare och projektledare (SP Energiteknik) Tekn. Lic. Svein H. Ruud Projektledare,

Läs mer

EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020. 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller

EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020. 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller SOLENERGIARKITEKTUR Elforsk2010-11-10 2020 ska invånarna i Norra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar Kontaktperson Carl-Magnus Capener 2013-06-20 3P04862 1 (3) Energiteknik 010-516 58 52 Carl-Magnus.Capener@sp.se Foamking Sweden AB Peter Nilsson Sjöviksvägen 4 SE-231 62 TRELLEBORG Endimensionella fuktberäkningar

Läs mer

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Kista Science Tower Varför dubbelglasfasad? Katsan Varför enkelfasad? Vikten av

Läs mer

Värmepumpar. Kombinationer med förnyelsebar energi. Promotion of efficient heat pumps for heating (ProHeatPump) EIE/06/072 / S12.444283.

Värmepumpar. Kombinationer med förnyelsebar energi. Promotion of efficient heat pumps for heating (ProHeatPump) EIE/06/072 / S12.444283. Värmepumpar Kombinationer med förnyelsebar energi Promotion of efficient heat pumps for heating (ProHeatPump) EIE/06/072 / S12.444283 ProHeatPump The sole responsibility for the content of this document

Läs mer