RAPPORT. Kyl- och värmesystem för sportanläggning Ett projektarbete i kursen TMPM01 vid Linköpings Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Kyl- och värmesystem för sportanläggning Ett projektarbete i kursen TMPM01 vid Linköpings Universitet"

Transkript

1 RAPPORT Kyl- och värmesystem för sportanläggning Ett projektarbete i kursen TMPM01 vid Linköpings Universitet Ett arbete av: Jakob Agrell, student vid Linköpings Universitet Stefan Blomqvist, student vid Linköpings Universitet Emil Bodin, student vid Linköpings Universitet Handledare: Shahnaz Amiri, universitetsadjunkt vid Linköpings Universitet Handledare: Kjell Dävelid vid Katrineholms Kommun

2 Sammanfattning En undersökning av energianvändning vid idrottsanläggningen Backavallen/Woodyhallen i Katrineholm är genomförd och potentialen att använda överskottsvärmen på ett mer effektivt sätt är utvärderad. Backavallen/Woodyhallen består av många olika system som är kopplade till ett borrhålslager där värme tillförs under sommaren för att sedan förbrukas under vintern. Ett nettoöverskott på kwh/år av tillförd värme är identifierat vid borrhålslagret i dagens utförande. Vid kylaggregatet för isproduktion i ishallen Woodyhallen kyls idag överskottsvärme bort genom en kylmedelskylare. Efter temperaturmätningar har den bortkylda energin bestämts till kwh/år vid Woodyhallen. Denna energi kan tillvaratas på ett mer effektivt sätt om den tillförs borrhålslagret. Borrhålslagrets verkningsgrad har genom litteraturstudier fastställts till 65 %. Med denna verkningsgrad blir den tillgängliga värmen från borrhålslagret 303 MWh/år. Nettoöverskottet från borrhålslagret med överskottsvärmen från Woodyhallen kan användas till att utvidga systemet och värma närliggande byggnader och ersätta befintligt värmesystem. För att genomföra detta krävs en investering. Offerter för nödvändiga investeringar har inte erhållits utan rimliga antaganden har gjorts. En investering på SEK har antagits. Tiden en sådan investering betalar tillbaka sig, genom besparade pengar, är beroende av vilken energibärare som ersätts. Bäst är att ersätta den dyraste energibärare tillgänglig. Vid Backavallen är det direktverkande el. Ersätts ett sådant system blir payback-tiden 1,7 år. Investeringen genererar då en besparing SEK över 25 år. Många förenklingar är gjorda när beräkningarna är genomförda. De antagna verkningsgrader som används är satt till en låg nivå för att resultatet inte ska bli för bra. Därför kan resultatet ses som ett worst case scenario. En känslighetsanalys visar att resultatet är väldigt känsligt för temperaturen på överskottsvärmen på Woodyhallen som ska tillvaratas. Därför är det föreslaget att undersöka denna del närmare, med framför allt längre mätperiod, om säkrare siffror behövs för att motivera investeringen. I 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Borrhålslager Inledning Syfte Mål Frågeställningar Avgränsningar och antaganden Metod Datainsamling Litteraturstudie... 5 Borrhålslager... 5 Kylaggregat för ishall Undersökning av borrhålslagrets potential Ekonomi Känslighetsanalys Metodkritik Utförande Flödesschema Mätningar Borrhålslager Undersökning av borrhålslagrets potential Ekonomi Livscykel kostnadsanalys Payback analys Känslighetsanalys Resultat Diskussion Slutsats Källförteckning Bilaga 1 LCC med ersättning av el Bilaga 2 LCC med ersättning av fjärrvärme Bilaga 3 Payback med ersättning av el

4 Bilaga 3 Payback med ersättning av fjärrvärme Bilaga 5 Variabler Bilaga 6 Mätresultat Bilaga 7 Borrhålslager

5 1 Bakgrund Att driva en idrottsanläggning innebär alltid att energianvändningen generar en stor kostnad inleddes byggandet av en ishall vid Katrineholms Sportcentrum, detta blev början på ett arbete för en effektiv energianvändning. Ishallens kylaggregat använder sig av koldioxid som kylmedium istället för det mer vanligt förkommande ammoniak. Det leder till att driftskostnaderna och energikonsumtionen minskar markant under drift p.g.a. att det krävs avsevärt lägre energi att pumpa kylmediet i systemet. Systemet med koldioxid innebär dock högre installationskostnad än de vanligare systemen då trycket i systemet måste vara mycket högre och kopparrör används därför istället för plaströr. (Rogstam & Prakash, 2007) År 2009 byggs en konstgräsplan på området. För att kunna utnyttja planen under vintertid installeras värmeslingor. I samband med detta byggs också ett borrhålslager som består av 18st hål intill konstgräsplanen, vardera 60m djupa. Värme lagras i borrhålslagret genom att överskottsvärme från bandyplanens kylaggregat och konstgräsplanen, som under sommartid fungerar som en solpanel, transporteras ner i borrhålet där det sedan värmeväxlas med berget. När utetemperaturen sjunker, till den grad att risk för frost föreligger tillförs värme till konstgräsplanen genom värmeslingorna. Innan utetemperaturen blir för låg används enbart cirkulationspumpar för att tillgodose konstgräsplanens värmebehov med den lagrade värmeenergin. När utomhustemperaturen sjunker ytterligare startar värmepumpar anslutna till borrhålslagret för att öka uppvärmningskapaciteten. Konstgräsplanens värmesystem med tillhörande borrhålslagring är levererat av SEEC, ett företag som arbetar med värme- och kylsystem till större fastigheter och anläggningar. De har även goda kunskaper inom geoenergilager (SEEC, 2012). SEEC har i samarbete med energimätningsföretaget Kabona (Kabona, 2013) skapat en hemsida som redovisar aktuell status för drift av borrhålslagret och delar av sportcentrum. Även viss loggning med historisk data återfinns på denna hemsida (Kabona WDC, 2013). Efterhand har detta system utvidgats med värmepumpar för att försörja delar av Backavallen/Woodyhallen med tappvarmvatten, lokalvärme och ventilation. 1.1 Borrhålslager Inom geoenergi finns två huvudsakliga metoder att ta tillvara på energin i berggrunden. Den vanligaste är passiv teknik. Passiv geoenergi innebär att man enbart utnyttjar solens uppvärmning av marken och markens förmåga att lagra värmen. Detta görs antingen genom berg-, mark- eller grundvattenvärme. Dessa uppvärmningsmetoder används framförallt i små system. Till större system kan aktiv geoenergi användas. Aktiv geoenergi innebär att man inte bara utnyttjar solens uppvärmning av marken utan också aktivt tillför värme under vissa perioder för att öka den lagrade energin i marken. (Karlsson et. al, 2012) Borrhålslager är ett aktivt geoenergilager. En stor fördel med borrhålslager är att man under varma perioder kan kyla lokaler och pumpa ner överskottsvärmen som bildas i kylsystemet i borrhålslagret. Där kan värmen lagras tills kalla perioder då den kan pumpas upp och utnyttjas för uppvärmning. (Andersson et. al, 2009) I Sverige finns goda förutsättningar för att ta tillvara på överskottsvärme genom borrhålslager eftersom det finns hög produktion av överskottsvärme som idag kyls bort, variationen i temperatur beroende på 1

6 årstid är relativt stora och berggrunden i Sverige består till stora delar av granit och gnejs som lämpar sig väl för borrhålslager. (Carlstedt, 2010) 2 Inledning Vid Katrineholms Sportcentrum erbjuds människor flertalet aktiviteter. Det finns bl.a. ishall, bandyplan och en uppvärmd konstgräsplan att tillgå, vilket innefattas av området Backavallen/Woodyhallen inom Sportcentrum som detta projekt utgår från. I detta ingår bl. a. två kylaggregat och ett borrhålslager för att lagra överskottsvärme i systemet och i dagsläget främst värma konstgräsplanen under vinterhalvåret. Värme och kyla flödar mellan de olika delarna i systemet, enhetsprocesserna, för att på ett bra och energieffektivt sätt utnyttja systemet. I Figur 4 ges en närmare beskrivning av systemets utförande och drift. Figur 1: Katrineholms sportcentrums energisystem med förklarande text. (Katrineholms kommun, 2013) Tidigt i projektet framgår det att uppdragsgivaren i samråd med driftansvarige Mats Gustafsson har identifierat en utvecklingspotential i systemet, där nyttjandegraden av överskottsvärmen från Woodyhallens kylaggregat (ishallen) förmodligen kan ökas. Figur 2 visar ett flödesschema av överskottsvärmen för kylaggregatet i Woodyhallen. Överskottsvärmen lämnar kylaggregatet för att kylas och leds mot taket, där kylmedelskylaren finns. På vägen tas värme och återvinns som lokalvärme (golvvärme etc.). Temperaturen på överskottsvärmen som fortsätter uppåt mot kylmedelskylaren är därmed något lägre då den blandas med återvinningens något svalare returvärme. Innan överskottsvärmen kyls av på taket måste det säkerställas att kylmediets temperatur inte är för låg när det sedan återvänder till kylaggregatet. Detta regleras genom en trevägskoppling där 2

7 den varma överskottsvärmen kan blandas med det kalla returflödet från kylmedelskylaren för att uppnå rätt temperatur, som uppgår till 26 C enligt inställningar i systemet, i returledningen till kylaggregatet. Figur 2: Flödesschema över kylaggregatets överskottsvärme i Woodyhallen. Att detta kan behövas beror på utetemperatur och om det blåser mycket osv. då kylmedelskylaren kan kyla mer effektiv än beräknat. Det som sedan återstår av överskottsvärmen leds upp till kylmedelskylaren och kyls av. I anslutning till Backavallen/Woodyhallen finns faciliteter som är uppvärmda med direktverkande el och/eller fjärrvärme. Därför är det av intresse att utreda om denna potentiella överskottsvärme kan betyda att energibäraren för uppvärmning av dessa faciliteter kan bytas. Dessutom är det av intresse att undersöka om det i dagsläget finns ett nettoöverskott av värmeenergi i borrhålslagret, som också det kan utnyttjas till att utvidga systemet. 2.1 Syfte Syftet är att effektivisera befintligt system och undersöka möjligheten att optimera utnyttjandet av producerad överskottsvärme samt att utvärdera det antagna nettoöverskottet av värmetillförsel till borrhålslagret. Syftet är även att undersöka de ekonomiska effekterna av nödvändiga investeringar för systemoptimeringen. 2.2 Mål Att presentera kvantiteten av producerad överskottsvärme och undersöka alternativ användning av den. Även ge en bild av payback-tiden för de investeringar som erfordras för att utnyttja överskottsvärmen optimalt. Samt att utvärdera potentialen i borrhålslagret efter gjorda investeringar. 3

8 2.3 Frågeställningar Hur mycket överskottsvärme kan återvinnas från Woodyhallen? Hur stor är energilagrets överskott av värmeenergi per år? Vad finns det för potentiell användning för överskottsvärmen? Vad är de ekonomiska effekterna av investeringar i system för att effektivisera utnyttjandet av överskottsvärmen? 2.4 Avgränsningar och antaganden Projektet behandlar inte Backavallens/Woodyhallens totala energibehov eller en energikartläggning, då möjlighet till mätdata för en sådan analys ej finns tillgänglig och tidsramen är för snäv för att genomföra sådana mätningar. Projektet koncentrerar sig till sedan tidigare identifierade källor för överskottsvärme, som anges av driftansvarig personal med erfarenhet inom området. Graden av utnyttjande av överskottsvärmen från bandyplanens överskottsvärme undersöks inte. Ingen simulering genomförs av borrhålslagrets flöde av värme eller flöde av den nya överskottsvärmen som tillförs från Woodyhallens kylaggregat. Verkningsgraden på den värmeväxlare som innefattas av investeringen ansätts till anses representera en normal värmeväxlare. 80%. Detta En fast verkningsgrad antas för borrhålslagrets tillförsel och uttag av värme, då mer ingående studier och beräkningar av energiflödet som detta specifika borrhålslager och temperaturer kräver är tidskrävande och komplicerade. Om dessa beräkningar ska göras anses bättre och mer noggranna mätningar också nödvändiga, vilket inte är möjligt att genomföra i detta projekt. Verkningsgraden för processen där flödet av värmeenergin lämnar Woodyhallen och tillförs borrhålslagret innan den utnyttjas ansätts till = 65%. (Mileson et al, 2013). Verkningsgraden då värmeenergin tas direkt från borrhålslagret ansätts sedan till =80%, alltså samma verkningsgrad som ansätts värmeväxlaren. Detta anses rimligt då processerna liknar varandra. Investeringskostnaden ansätts till SEK, vilket anses rimligt efter diskussion med Mats Gustafsson. Samtidigt sätts årliga underhållskostnaden till SEK. Detta då packningar med största säkerhet behöver bytas ut efter ca 10 år, vilket uppskattas till en kostnad på SEK. Livslängden för investeringen ansätts lämpligen till 25 år efter diskussion med Mats Gustafsson. Investeringar utanför systemgränsen (Backavallen/Woodyhallen) beaktas ej. Drifttiden för Woodyhallen ansätts till 10 månader/år efter diskussion med driftpersonal. Elpriset ansätts 1,06 SEK/kWh och fjärrvärmepriset ansätts till 0,56 SEK/kWh efter diskussion med uppdragsgivare (Dävelid, 2013). 4

9 3 Metod Metoden som använts i projektet är en bottom-up metod. Empirisk data har undersökts kvantitativt genom datainsamling antingen genom undersökning av befintlig data eller egna mätningar. Även möten med uppdragsgivare och driftansvariga har varit viktiga i fastställandet av energianvändningen. Enhetsprocesserna har identifierats främst genom diskussion med uppdragsgivaren och drifttekniker (Kjell Dävelid, Mats Olsson och Mats Gustafsson). Målet är att ge ett så tydligt svar som möjligt på frågeställningen och utifrån detta mål, utan att förbise viktiga delar av systemet, har enhetsprocesser definierats. Utifrån dessa enhetsprocesser har ett flödesschema upprättats för att tydliggöra energiflödena mellan enhetsprocesserna i systemet. Flödesschemat är gjort i Excel där uppbyggnaden är tänkt att spegla den faktiska placeringen av de olika enhetsprocesserna. På varje nod i schemat kan man klicka och komma in på en sida där väsentlig data för enhetsprocessen är presenterad. Detta för att sortera all data på ett så tydligt sätt som möjligt. 3.1 Datainsamling I första hand har befintlig mätdata använts. När befintlig mätdata inte funnits att tillgå eller varit ofullständig har egna mätningar utförts. Konstgräsplanens värmesystem med tillhörande borrhålslagring är levererat av SEEC. SEEC har med samarbete med energimätningsföretaget Kabona skapat en hemsida som redovisar aktuell status för drift av borrhålslagersystemet för Backavallen/Woodyhallen. Även viss loggning med historisk data återfinns på denna hemsida(kabona WDC, 2013). All data gällande borrhålslagringen, konstgräsplanens elanvändning, bandyplanens värmepumpar och värmepumpen till Backavallens omklädningsrum är tagna från denna hemsida. Genom möten med drifttekniker, Mats Gustafsson, har mer allmän information om systemet erhållits. Mats Gustafsson har mycket god kunskap om hela det undersökta systemet och har gett bra information och varit en ovärderlig källa till kunskap om systemet. 3.2 Litteraturstudie Borrhålslager En av de mer komplexa delarna av systemet är borrhålslagret där värmeenergi kan lagras och hämtas. Borrhålets egenskaper beror bl. a. på geologiska parametrar såsom bergartstyp etc. (Geotec, 2012). Eftersom beräkningar på själva borrhålet och dess verkningsgrad låg utanför projektets arbete har därför ett schablonvärde tagits fram för att ge en ungefärlig bild över hur bra verkningsgraden är. Det beror även på lagringstiden, därför har borrhålet som valts som mall ungefär samma användningsområde. Förutsättningarna kan därför anses vara relativt lika. Verkningsgraden på borrhålet sattes därför till 0,65 (Mileson et al, 2013). Med andra ord så om det tillförs 100 kwh till borrhålet så kan det hämtas upp 65 kwh för senare bruk. 5

10 Kylaggregat för ishall Ett kylaggregat består av fyra huvudkomponenter; kompressor, kondensor, expansionsventil samt en förångare ihopkopplade enligt Figur 3:Figur 3. Genom förångaren tas värme upp från isytan och kylmediet går från vätska till gasform. Därefter höjs trycket i kompressorn och temperaturen stiger i kylmediet som övergår till vätskeform i kondensorn där den även avger värme när det kondenseras (Cengel et al, 2008). Figur 3: Schematisk bild över ett kylaggregat Q L i Figur 3 är den värme som skall föras bort från isen, det är alltså den som dimensionerar systemet. Q H är den överskottsvärme som bildas och som kyls bort med hjälp av ett kylsystem som innehåller vatten med 40 % etylenglykol. En del av denna överskottsvärme återvinns idag för tappvarmvatten och uppvärmning för Woodyhallen men det är fortfarande en stor del som kyls bort via kylmedelskylaren som är placerad på ishallens tak. Teoretiskt sett så borde Q L ligga konstant över året då temperaturen i ishallen även ska vara konstant under året, så är det dock inte i praktiken utan kylbehovet ökar med en ökad utomhustemperatur då exempelvis värmestrålningen från väggar och tak ökar med ökande utomhustemperatur (Rogstam & Prakash 2007). Detta ger att den potentiella återvunna överskottsvärmen, Q H, varierar med utomhustemperaturen. Något som dock bör noteras är att värmeåtervinningen ökar med sjunkande utetemperatur (Rogstam & Prakash, 2007). 6

11 3.3 Undersökning av borrhålslagrets potential För att beräkna potentialen hos överskottsvärmen i kylmediet används följande formel: (1) Densiteten hos 40 % etylenglykol Volymflödet hos köldmediet Specifika värmekapaciteten hos 40 % etylenglykol Temperaturdifferensen i kylmediet före och efter kyltornet Densitet: Densiteten hos kylmediet tas fram med följande formel: ( ) (2) Volymflöde: Anskaffat värde för volymflöde från inkörningsrapport som utfärdats Specifik värmekapacitet: Specifik värmekapacitet, [ ( )], hos vatten vid 26.7 C används vid beräkningar (Engineeringtoolbox, 2013). Interpolering för att få fram exakt värde på ansågs ej nödvändig då skillnaden mellan tabellens värde och systemets medeltemperatur var väldigt små och kommer knappt inte påverka värdet på. Temperaturdifferensen: Temperaturdifferensen bestäms genom mätningar som utfördes under perioden november För att beräkna temperaturförlusten genom röret användes följande formel: (3) där (4) Energiflödet innan borrhålet: Den värmeeffekt som beräknas från ekv. (1) kan sedan hämtas ut med hjälp av en värmeväxlare. Om värmeväxlaren samt övriga förluster antas ha en verkningsgrad på 80 % ( ) ges effekten till borrhålslagret med följande formel: (5) Energin till borrhålet per år kan sedan beräknas genom systemets drifttid: (6) 7

12 Potential När potentialen att tillvarata värmeenergin som lagrats i borrhålet ska beräknas används två olika verkningsgrader. En för energin som kommer från överskottsvärmen i ishallen( ) och som ska lagras i borrhålslagret innan användning och en som gäller för redan lagrad värmeenergi ( ) i borrhålslagret. Den första verkningsgraden är baserad på ett liknande borrhål (se litteraturstudie), den andra är baserad på en ungefärlig verkningsgrad hos värmeväxlare. Dessa antaganden ger följande formel på potential: bestäms genom undersökning av data över den lagrade energin i borrhålslagret (Kabona, 2013). En graf över den lagrade energin gjordes i Excel, sedan infördes en trendlinje med funktionen Trendline. Trendlinjens lutning ger sedan nettoöverskottet av lagrad värmeenergi per år. 3.4 Ekonomi Litteraturstudier för att kunna genomföra väsentliga ekonomiska räkningar har gjorts. Nuvärdesmetoden har identifierats som en bra metod för att kvantifiera hur mycket framtida besparingar är värt i dagsläget. Nuvärdesfaktorn är beräknad genom ekvationen: ( ) (Yard, 2001) (8) (7) Kalkylräntan är satt efter energimyndighetens rekommendationer (Energimyndigheten, 2011). Med nuvärdesmetoden har två ekonomiska räkningar genomförts. Dels en Life Cycle Cost (LCC) analys och dels en payback-analys. LCC:n är framtagen med hjälp av energimyndighetens verktyg Mall för LCC-beräkningar (Energimyndigheten, 2011). Mallen har justerats för att passa investeringen som undersöks i detta projekt. Investeringen görs i första hand för att generera besparingar i inköp av värme. Driftkostnaderna knutna till tillvaratagandet av överskottsvärme är inte stora och väldigt svåra att identifiera (Dävelid, 2013). Driftkostnader har diskuterats fram med driftansvarig och uppdragsgivare. Investeringskostnaden är den största kostnaden för systemet. Pump och rör finns sedan tidigare installerat för att kunna transportera överskottsvärmen från Woodyhallen till borrhålslagret. Det som behövs investeras i ytterligare är en värmeväxlare där överskottsvärmen idag kyls bort och ett system för att ta tillvara på värmen från borrhålslagret. Investeringskostanden och livslängden har ansatts efter diskussion med driftsansvarig (Gustafsson, 2013). Eftersom besparingarna som investeringen genererar är så tydlig och stor har den tagits med i LCC räkningen. Detta är utfört genom att istället för att ha en kostnad för energin, som var givet i mallen, så har en besparing av värme lagts till. Detta resulterar i en negativ kostnad för investeringen, alltså en besparing. Eftersom besparingen som LCC:n visat är så betydande är det intressant att också veta efter hur lång tid investeringen som gjort betalat sig och uppdragsgivaren kan räkna hem investeringen. För att bestämma detta är en beräkning av payback-tiden genomförd. Nuvärdesmetoden är använd även i dessa räkningar. Metoden är framtagen efter litteraturstudier. 8

13 Payback-tiden fås exakt genom följande formel: ( ) ( ), (9) där: = kalkylränta G=investeringskostnad a=årlig besparing Genom att göra en graf av årliga ackumulerade kostnaden för investeringen kan break-even punkten ses grafiskt och den exakta break-even punkten verifieras (Yard, 2001). 3.5 Känslighetsanalys Två stycken känslighetsanalyser genomfördes för att undersöka hur känsligt resultatet är mot förändring av de värden som anses vara mest osäkra. De värden som ansågs vara mest kritiska var temperaturdifferensen och elpriset. Anledningen för temperaturdifferensen var att mätningarna är bara utförda under en vecka men antas sedan stämma över hela året. Anledningen för elpriset var för att trots att kommunen idag har ett fast elpris till 2018 (Dävelid, 2013) så finns risken att priset ökar om Sverige och Europa får en gemensam elmarknad. (Svensk Energi, 2013) 3.6 Metodkritik En stor del av datainsamlingen för värmesystemen gällande konstgräsplanen, bandyplanen och omklädningsrummen till Backavallen är taget från Kabona och SEECs mätningar. Antaganden har gjorts att dessa data är relevanta och pålitliga. Eftersom samma företag som levererade systemet är med och analyserar systemet finns viss risk att en skönmålning av systemet är gjort när mätningarna görs. För att hålla opartiskhet och eventuellt lättare hitta förluster i systemet kunde egna mätningar genomföras på alla enhetsprocesser. Det hade medfört en något mer trovärdig rapport. Med tanke på undersökningens omfattning så väl tidsmässigt som ekonomiskt ansågs den genomförda metoden vara den bästa möjliga. Mycket vikt har lagts på information given av drifttekniker, Mats Gustafsson. En risk med denna metod är att en person som jobbat länge med systemet har en gammal bild av vissa processer och har ett intresse av att visa på hur väl systemet fungerar. En något mer exakt metod hade varit att själva undersöka hela systemet för att själva fastställa alla processer och hitta potentialer i alla processer. Återigen har den använda metoden ansetts vara den bästa tillgängliga. Mätningarna har bara genomförts under en vecka. Dessa data användes sedan för att beräkna processernas förbrukning över 43 veckor. Ett mer exakt resultat skulle fås om mätningarna utfördes en längre tid, helst över hela tidsperioden, men med de givna resurserna var detta inte möjligt. Mätningarna kan anses trovärdiga då de är utförda av instrument som används ofta i undersökningar utförda av studenter på Linköpings universitet. Mätningarna övervakades av en person med tidigare erfarenhet av liknande mätningar vilket även det styrker trovärdigheten i mätningarna. I den ekonomiska delen har många förenklingar gällande kostnaderna gjorts. Mer trovärdigt resultat hade nåtts om mätningar för att fastställa driftkostnad och underhållningskostnad och om offerter på alla investeringar hade erhållits. 9

14 4 Utförande 4.1 Flödesschema Figur 4: Schematisk bild över anläggning och dess energiflöden. Rött flöde visar flöde av värme och svart betyder förbrukning av el. Karta hämtad från hitta.se. Lantmäteriet Medgivande i2012/898. För att på ett bättre sätt påvisa flöden i systemet för Backavallen har en Excelfil med tillhörande illustrering, se Figur 4, skapats. Flödesschemat har upprättats utifrån information given av Mats Gustafsson. Mätdata från hemsidan (Kabona WDC, 2013) har samlats in och sammanställts för att ge en mer lättöverskådlig och snabbare förståelse av systemets utformning och potential. Till skillnad från Figur 1 så innehåller alltså Figur 4 och dess Excelfil interaktiv information om noderna, där tidigare flöden redovisas. Det centrala i systemet är borrhålslagret där värme lagras och hämtas. De flöden markerade med rött är flöden av värme, medan de svartmarkerade representerar elförbrukning. Borrhålslagret är anslutet dels till en värmepump för omklädningsrummen under läktaren vid A-planen, där värme transporteras för att användas till varmvatten och lokalvärme (övre anslutning i Figur 4) men även till Woodyhallen där värme används till varmvattentankarna (5250 l) som är placerade i garaget för ismaskinen med tre tillhörande 10

15 värmepumpar (70 kw). Detta ska förse anläggningen med varmvatten för exempelvis duschar och drift av ismaskinen. Vidare är bandyplanens kylaggregat anslutet till borrhålslagret där överskottsvärmen som uppstår vid drift av kylaggregatet lagras i borrhålslagret. Till borrhålslagret är även 8 st. 70kW värmepumpar inkopplade. Dessa värmpumpar kopplas in om det råder sträng utomhusmiljö med låga temperaturer eller om borrhålslagrets kapacitet i annat fall inte räcker till vilket brukar ske runt februari. Det betyder att borrhålslagret även kan verka utan inblandning av värmepumparna, vilket illustreras i Figur 4 av de dubbla flödena mellan borrhålslagret och konstgräsplanen värmeslingor. Det bör även nämnas att konstgräsplanen plogas vid stora snömängder vilket medför en minskad användning av borrhålslagrets lagrade värmeenergi. Dessutom är inte värmeslingornas huvudsyfte att smälta snö och is. Huvudmålet för värmeslingorna är att yttemperaturen ska vara plusgrader, vilket indirekt däremot innebär att värmslingorna hjälper till att smälta snö och is på ytan. Även konstgräsplanen kan tillföra värme för lagring till borrhålslagret genom att agera som en stor solfångare under de varma sommarmånaderna och därmed är även det flödet infört i Figur 4, dock utan påverkan från värmepumparna. När det gäller överskottsvärmen som uppstår från kylaggregatet i Woodyhallen, när kylmediet (koldioxid) avlägsnar värme från isytan, så återvinns en del av denna till uppvärmning och tappvarmvatten och resterande del kyls bort. Det flöde av överskottsvärmen som kyls bort är ett potentiellt flöde som kan tillföras och lagras i borrhålslagret, vilket skulle öka borrhålslagrets kapacitet. Alltså är det möjligt att det orangea flödet i Figur 4, i framtiden kopplas till borrhålslagret för att effektivisera system än mer. För att få en bra bild över energin som transporteras mellan anläggningens olika delar har ett flödesschema skapats. Siffrorna som presenteras är den totala energiåtgången i MWh per år. 4.2 Mätningar Utförda mätningar har koncentrerats till det område där det sedan tidigare inte finns någon mätning på plats och som uppdragsgivare och driftansvarig har identifierat som potentiell källa till överskottsvärme. Detta innebär att mätningarna koncentrerats till värmeåtervinningssystemet för kylaggregatet i Woodyhallen. För att få fram nödvändig data var den ursprungliga ambitionen att mäta temperatur och flöde av kylmediet som går upp till kylmedelkylaren för avkylningen och temperaturen efter avkylningen. På grund av begränsningar i tillgänglig mätutrustning användes ett tidigare uppmätt värde för att bestämma kylmediets flöde. Värdet är taget från installationsmätningar som utfördes

16 Figur 5: Flödesschema över kylaggregatets överskottsvärme med införda mätpunkter. Figur 5: Foto av temperaturmätning vid värmeåtervinningskretsen. Figur 5 visar systemet och flödet av kylaggregatets överskottsvärme, där även införda mätpunkter är utmarkerade. Mätpunkterna är ansatta för att mäta temperaturen på överskottsvärmens flöde till återvinningen respektive kylmedelskylaren. För att värmeutbytet med omgivningen skulle bli så litet som möjligt tejpades givarana upp på rören med isolerande tejp, som synes i Figur 6. Temperatutmätningen startades kl och mätte temperaturen och loggade resultatet varje minut i en vecka, alltså till kl Veckan anses återspegla en normal driftsvecka då inga oförutsedda händelser eller stopp har skett enligt personal på plats. 4.3 Borrhålslager Ett nettoöverskott av värmeenergi i borrhålslagret har antagits av uppdragsgivaren och driftansvarig och verifierats genom studier av energiflödet till och från borrhålslagret. Temperaturen och värmeeffekten lagrad i borrhålet loggas kontinuerligt och redovisas på Kabona WCD:s hemsida (Kabona WDC). Därifrån har data hämtats och undersökts närmare. En graf över energin i borrhålet har gjorts och studier av grafen visar på ett högre tillskott av värme än uttag i borrhålslagret. Detta blir tydligt när man studerar minimimängden energi lagrat i berget. Denna miniminivå ökar för varje år. Genom en jämförelse av de olika minimivärdena för lagrade energin för år har ett medelvärde på hur mycket överskottet i borrhålslagret per år är. Även funktionen Trendline i Excel har använts för att se trenden på energin i borrhålslagret. Denna funktion räknar ut ett medelvärde av grafen för olika tillfällen. Den genererade trendlinjen visar på ett överskott av energi tillförs borrhålet. Genom att undersöka lutningen på trendlinjen har ett medelöverskott på tillförda värmen för de senaste tre åren beräknats. De olika sätten att räkna på ger något olika resultat men visar samma storleksordning och att teorin om att ett överskott till borrhålet levereras tycks stämma. Den senare räkningen med funktionen Trendline som grund har identifierats som den mest exakta, eftersom denna 12

17 [KWh] funktion tar hänsyn till alla punkter i grafen. Därför har Trendline använts som underlag för de ekonomiska räkningarna. Beräkningarna i sin helhet redovisas i Bilaga 7. När den totala tillgängliga värmeenergin från borrhålslagret beräknats har denna överskottsvärme i borrhålslagret och överskottsvärmen från Woodyhallen summerats. En verkningsgrad för hur mycket av den tillgängliga värmen i borrhålslagret som går att ta tillvara på har ansatts genom litteraturstudier och antagandet har gett en rimlig verkningsgrad Energi i lager [KWh] Energi i lager [KWh] Linear (Energi i lager [KWh]) [År] Figur 6: Innestående energi i borrhålslagret med inlagd trendlinje i rött. 4.4 Undersökning av borrhålslagrets potential Densitet: Densitet hos vatten vid 30 C: (Cengel et al, 2008) Densitet hos etylenglykol vid 30 C: (Engineeringtoolbox, 2013) Ekv. (2) med ovanstående värden på ingående densiteter ger följande värde på kylmediets densitet: Volymflöde: ( ) ( ) Specifik värmekapacitet: ( ) ( ) (Engineeringtoolbox, 2013) Temperaturdifferensen: Mätdata över tillopps- och returledningens yttemperatur på rören används för att beräkna differensen mellan dem (se bilaga 6): 13

18 För att beräkna temperaturen av själva kylmediet användes ekv. (3) med ekv. (4) för att beräkna temperaturförlusten( ) genom själva röret. Röret är 2mm tjockt och av materialet EN / AISI 304L enligt märkning på rören. Materialet har en värmeledningsfaktor, vid en rumstemperatur av 20 C (Acerinox, 2013). Det gör att temperaturskillnaden mellan in- och utsida av röret,, försummas då skillnaden kommer vara ytterst liten, som synes av en analys av formeln: Ekv. (3) med ekv. (4) ger att och då kvoten blir mycket liten, eftersom d = 0,002 m, blir även mycket liten och därmed försumbar. Alltså Energiflödet till borrhålslagret: Med ekv. (1) tillsammans med ovanstående värden ger sedan kyleffekten på kylmedelskylaren: För att beräkna hur mycket av denna effekt som återstår efter en potential värmeväxlaren istället för kylmedelskylaren användes ekv. (5): Drifttiden för Woodyhallen kylaggregat antas vara 10 månader på ett år enligt uppgift. Vilket ger följande i : Energin till borrhålet per år blir alltså enligt ekv. (6): Ekv. (7) används sedan för att beräkna den totala energitillgången i borrhålslagret, värdet på av Figur 6 och fullständiga beräkningar hittas i Bilaga 7: ges 4.5 Ekonomi Livscykel kostnadsanalys När livscykelkostnaden tagits fram har nuvärdesmetoden använts. Ekvation (8) har genomgående genom räkningarna använts för att räkna ut framtida kostnaders och besparingars storlek till ett nuvärde. Kalkylräntan är en faktor som används för att ta hänsyn till tiden som investeringen genererar en besparing. Denna faktor kompenserar för väntan, förlorad köpkraft och risk. Kalkylräntan kan ses som den minsta avkastningen en investering bör ha för att över huvudtaget vara intressant. (Yard, 2001) I detta projekt har en kalkylränta på 5 % använts. Investeringskostnaden är satt till SEK. Driftkostnaden är satt till SEK/år. Besparingarna investeringen genererar är knutet till hur mycket värme som kan tillvaratas från borrhålet och vilken energibärare man ersätter med denna värme. I de ekonomiska räkningarna som är gjorda är 14

19 ersättning av både fjärvärme och el undersökt. Priserna för el och fjärrvärme är komplexa och fluktuerande (Dävelid, 2013). För att göra räkningarna hanterbara har priserna som använts i denna rapport antagits vara konstanta. Priserna är satta till en låg nivå för att vara säker på att beräkningarna kommer generera den verkliga besparingen prognosen visar. Elen antas kosta 1,06 SEK/kWh och fjärrvärmen 0,56 SEK/kWh (Dävelid, 2013). När den totala kostnaden beräknas subtraheras alla kostnader från alla intäkter (besparingar) förknippade med investeringen över brukstiden, som ses ekv. (10) i Bilaga 1. De framtida kostnaderna och intäkterna multipliceras med nuvärdesfaktorn för att omskrivas till en motsvarande summa i nuläget. Kostnaderna förknippade med investeringen är underhållskostnader och investeringskostnader (Energimyndigheten, 2013). Intäkterna (besparingarna) förknippade med investeringen är besparingar i inköpt energi man kan göra när man tar tillvara på energin i borrhålslagret. För att räkna ut livscykelkostnaderna har energibesparingarna räknats som en negativ kostnad. Payback analys För att räkna ut payback-tiden används samma investeringskostnad som i livscykelanalysen. I denna del används en årlig besparing som investeringen genererar. Den årliga besparingen räknas ut genom att tillgänglig värmeeffekt från borrhålet multipliceras med drifttiden och kostnaden för den energibärare den ersätter. För varje år räknas besparingen sedan om till ett nuvärde genom att multipliceras med ekvation (8) för nuvärdesmetoden enligt samma princip som tidigare. Efter att nuvärdesbesparingen beräknats ackumuleras besparingen med kostnaderna. Besparingen subtraheras från kostnaderna. Detta görs för varje år investeringen beräknas vara aktiv. Resultatet visar hur ekonomin för investeringen blir år för år. När siffrorna blir positiva har en break-even punkt uppnåtts och investeringen blir lönsam. Resultatet genom denna metod ger inte den exakta paybacktiden utan visar endast mellan vilka år som break-even punkten infaller. Beräkning av exakt payback-tid sker med ekv. (9). 4.6 Känslighetsanalys Eftersom uträkningarna över investeringens lönsamhet innehåller antaganden utfördes två stycken känslighetsanalyser för att se hur pass mycket dessa antaganden påverkade slutresultatet. Slutresultatet i det här fallet ses som hur många år tills investeringen når break-even. Temperaturen testades med ett intervall mellan 2,25 till 0,75 C. Detta intervall valdes med tanke på att det beräknade värdet ligger på 1,77 och lades som ungefärlig mittpunkt fast med en viss övervikt på ett sämre resultat då det ansågs vara mer relevant. I analysen över elpriset valdes nuvarande elpris som lägsta värde då det anses orimligt att elpris kommer sjunka till nästa prisförhandling. Sedan undersöktes hur besparingarna förändrades för varje 15-öresökning per kwh. Detta gav väldigt höga elkostnader men eftersom besparingarna är beräknade över en tioårsperiod och utvecklingen de senaste tio åren visar en stadig ökning anses känslighetsanalysen väsentlig att genomföra på detta vis. I Figur 9 illustreras prisutvecklingen på el mellan år 2000 och

20 [Öre/KWh] [SEK] [SEK] Känslighetsanalys av olika temperaturskillnader [År] T=0,75 T=1 T=1,25 T=1,5 T=1,75 T=2 T=2,25 Figur 7: Känslighetsanalys över hur besparingarna förändras vid en förändrad temperaturdifferens Känslighetsanalys av olika elpriser [År] 1,06 kr/kwh 1,15 kr/kwh 1,3 kr/kwh 1,45 kr/kwh 1,6 kr/kwh 1,75 kr/kwh Figur 8: Känslighetsanalys över hur besparingarna förändras vid ett förändrat elpris. Historiskt elpris [Årtal] Figur 9. Historisk graf över elpriset i Sverige. (Nordpoolspot, 2013) 16

21 5 Resultat Tillgänglig överskottsvärme som kan tillvaratas i Woodyhallen är 420 MWh/år. Borrhålslagret har idag ett överskott på 38 MWh/år på tillförd energi. Med tillgänglig energi från Woodyhallen ger detta den totala energin på 458 MWh/år värmenergi i borrhålet. Med hänsyn till borrhålets verkningsgrad finns det 303,5 MWh/år värmeenergi tillgängligt för användning från borrhålet om överskottsvärmen från Woodyhallen tas tillvara på. Denna värme kan användas för uppvärmning av närliggande lokaler. Görs nödvändig investering tar det olika långt tid för investeringen att betala av sig beroende på vilken energibärare den ersätter. I Tabell 1 anges de olika tiderna beroende på ersatt energibärare. Tabell 1: Resultat av pay-off tid. Pay-off tid [år] Ersättning av el 1,71 Ersättning av fjärrvärme 3,48 Likaså beror besparingarna investeringen kan generera på vilken energibärare den ersätter. I Tabell 2 redovisas de undersökta besparingarna baserade på investeringens brukstid, 25 år. Tabell 2: Resultat av total besparing. Besparing [SEK] Ersättning av el Ersättning av fjärrvärme

22 6 Diskussion När stora system undersöks och definieras kan det vara svårt att få en helhetsbild av systemet och sammanfatta detta i en rapport. Denna rapport är inget undantag från det. Under arbetets gång har kunskapen om systemet ständigt breddats vilket har gjort att fokus i projektet har skiftats. Den ursprungliga ambitionen med projektet var att leverera en helhetsbild av energianvändningen på Backavallen/Woodyhallen. Tanken var att definiera enhetsprocesser och sedan undersöka energiflödena i dessa, lägga ihop data och därigenom leverera en helhetsbild. När flödena varit fastställda skulle det vara möjligt att se överskottsvärmen i hela systemet och fastställa hur denna skulle kunna utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Efter att enhetsprocesserna definierats och energiflödena börjat sammanställts bildades en större förståelse för systemets omfattning. Ambitionen att anskaffa data för alla processer tycktes då både orealistisk och onödig. Kunskapen som fanns på plats om systemet som framför allt driftansvarig har var så pass omfattande att kvalitativa data från honom bedömdes trovärdig och gjorde att fastställande av kvantitativ data för hela systemet blev onödig. Bland annat identifierade driftansvarig överskottsvärmen i Woodyhallen som den största källan av outnyttjad överskottsvärme i systemet, något som vi samtycker med då förståelsen för systemet har ökat. När detta fastställts och bekräftats av uppdragsgivaren ansågs att mätningar på bandyplanen och omklädningsrummen vid Backavallen överflödiga. Ursprungstanken var att dessa behövdes, inte bara för helhetsbilden av systemet utan också, för att fastställa energiflödet i borrhålslagret. Temperatur och därmed lagrad energi i borrhålet mäts kontinuerligt och loggas och presenteras på Kabons/SEEC:s hemsida. I och med att dessa data fanns tillgänglig kunde nödvändig data hämtas därifrån och mätningar på energiflöden i bandyplan och Backavallens omklädningsrum blev överflödiga. Trots att mätningarna nu begränsats till ett delsystem i det stora systemet var det inte helt givet vilka storheter som behövdes för att fastställa överskottsvärmen. Systemet kopplat kring isproduktionen i Woodyhalen är relativt nylevererat och komplicerat. Mycket litteraturstudier och undersökningar gjordes för att fastställa vilka storheter som behövdes för att kunna bestämma överskottsvärmen. Den enklaste vägen är inte sällan också den bästa vilket visade sig i denna del av projektet. Det lättaste var helt enkelt att mäta flöde och temperatur på fluiden före och efter kylning och bestämma värdet. Är fluidens egenskaper som densitet och värmekapacitet kända kan energin i den bortkylda överskottsvärmen bestämmas. Från Linköpings universitet fanns tillgång till nödvändig mätutrustning. När preliminärbokning av mätinstrumenten gjordes fanns en ultraljudsflödesmätare tillgänglig på universitetet. Oklarheter rådde dock om vem som äger denna utrustning men en preliminärbokning för mätning gjordes. Kort innan mätningen skulle utföras visade det sig dock att Linköpings universitet inte ägde utrustningen och att ägaren behövde den för den aktuella perioden. På grund av den korta tidsperioden innan mätningarna skulle utföras fanns inte möjlighet att hitta alternativa sätt att tillhandahålla utrustningen på. Linköpings universitet konstaterade att en liknande utrustning behövde köpas in, men beslutsprocesser och offerterhållande gjorde att de nya instrumenten inte var ett alternativ för mätningarna som skulle utföras. Istället fick andra alternativ för mätning undersökas. Efter diskussion med driftansvarig framgick att liknande mätningar var gjorda tidigare när utrustningen var nyinstallerat och skulle testas. Protokoll från dessa tester kunde erhållas och därigenom fastställdes flödet. Denna metod blev inte lika säker som en egen mätning hade varit eftersom det var ca 4 år sedan 18

23 dessa mätningar utfördes och ingen hänsyn till eventuella förändringar i systemet har tagits. Troligt är att utrustning som levererar flödet slits och körs in och att flödet därför inte är exakt samma idag som för 4 år sedan. På grund av problemen med att få tillgång till nödvändiga mätinstrument ansågs dock denna metod vara den bästa tillgängliga. När överskottsvärmen från Woodyhallen bestämts antogs det att den kunde tillföras borrhålslagret. Denna del av undersökningen var väldigt komplex. Mycket litteraturstudier och faktasökande låg bakom bestämmandet av hur mycket energi som kan tas upp i borrhålet av det som tillförs. Borrhålslager är ett relativt nytt system för utnyttjande av spillvärme eller överskottsvärme och beräkningarna av dess verkningsgrad är komplicerade och specifika för varje anläggning. Några faktorer som påverkar verkningsgraden är längden på hålen, hålens täthet, bergart och grundvattenflödet i borrhålsområdet. Att simulera värmeflödet i borrhålslagret i detalj ansågs ligga utanför detta projekt. Sådana räkningar hade varit nödvändiga för att exakt bestämma detta borrhålslagers verkningsgrad. Istället fördes diskussion med driftansvarig och företaget som levererat borrhålslageret. Även litteraturstudier för att undersöka om det fanns simuleringar av liknande borrhålslager tillgängliga. Genom litteraturstudierna hittades verkningsgrader för liknande borrhålslager och genom diskussion med uppdragsgivare fastställdes att dessa liknande verkningsgrad kunde ansättas och användas även för detta borrhålslager. När nödvändiga energiflöden fastställts och total tillgänglig energi i borrhålslagret bestämts kunde ekonomiska räkningar påbörjas. När denna fas inleddes identifierades några ekonomiska storheter knutna till systemet som var väldigt komplicerade att fastställa. Storheterna var investeringskostnader och driftkostnader. Svårigheterna att fastställa dessa storheter låg i att kapacitet för att transportera överskottsvärmen redan var existerande så problemet var ett allokeringsproblem. Hur kostnaderna för detta system borde allokeras från hela systemet visade sig vara väldigt komplext. Önskvärt för att få en exakt siffra på driftkostnader för det nya systemet hade varit att undersöka hur mycket el pumpen för hela systemet drar. Sedan undersöka hur flödet i systemet är fördelat över olika delar av systemet. Efter detta skulle det vara möjligt att räkna ut en procenthalt av hur mycket flöde som går åt till det nya systemet och därmed hur mycket elen till denna del kostar. En sådan metod hade gett ett mer underbyggt resultat men användes inte i detta projekt. Istället diskuterades kostnaden fram med driftansvarig. En relativt hög driftkostnad antogs för att resultatet inte skulle bli missvisande. Investeringskostnaderna anknutna till systemet var också komplicerade. Eftersom författarna av rapporten inte är kunder utan enbart studenter har offerter från leverantörer varit svåra att få tag på. Även det faktum att denna del sträcker sig utanför gränsen som är uppsatt för detta projekt har gjort denna del komplicerad. För att begränsa projektets omfattning drogs systemgränsen från början vid Backavallen/Woodyhallen. Eventuella övriga investeringar och undersökningar skulle inte undersökas. Detta gjordes för att kontrollera projektets storhet och göra det genomförbart på den givna tiden. Investeringar kommer att behöva genomföras i andra byggnader för att kunna ta tillvara på tillgängliga värmen i borrhålslagret. Framför allt vid ersättning av eluppvärmning behövs en hög investeringskostnad eftersom en omställning av en lokals totala värmesystem behöver genomföras innan borrhålslagrets värmeenergi kan utnyttjas till ändamålet. Eftersom detta går utanför den givna systemgränsen lämnades dessa kostnader ute från beräkningarna. Ur en strikt ekonomisk synvinkel bör kostnaderna för alla investeringar, oavsett när de gjorts, tas med som investeringskostnader. Men eftersom uppdragsgivaren är intresserad av förutsättningarna för att göra nya investeringar i systemet har tidigare investeringar utelämnats ur beräkningarna. 19

24 Dessa förenklingar i bestämmandet av de ekonomiska storheter gör att resultatet av investeringen bör ses som en fingervisning av hur kostnadsbesparingarna knutna till investeringen ser ut, inte exakt hur stora de är. Storheter som inte är exakta har valts till en hög nivå för att få ett worst case scenario. Ekonomiska analyserna kan alltså ses som ett minimum sparande av kostnader, det är troligt att besparingarna blir högre i verkligheten. Mätutrustningen som använts anses vara bra och kan ge ett trovärdigt värde. En osäkerhet i mätningarna ligger i det faktum att fluiden i sig inte kunnat mätas utan att mätningen skett på rören som transporterar fluiden. Visst värmeutbyte kommer ske med omgivningen. Detta förbisågs eftersom det intressanta i mätningen är skillnaden i temperatur i fluiden mellan tillopp och retur vid de båda mätningar, varför tempereraturavvikelser som sker pga. att mätningen sker utanpå röret kan försummas. Denna avvikelse från den faktiska temperaturen borde i det närmaste bli densamma för båda temperaturer, eftersom rören är av samma typ och storlek, och således inte ha någon inverkan på resultatet när skillnaden i temperaturen mellan fluiden före och efter avkylning. Likaså visar tidigare analys av ekv. (3) och (4) att temperaturdifferensen är mycket liten. Ett märkligt fenomen som upptäckts när mätresultaten undersökts har varit att temperaturskillnaden ibland varit negativ. Det innebär att temperaturen innan värmeväxlingen är lägre än temperaturen efter. Detta är mot syftet med värmeåtervinningen vars syfte är att kyla fluiden och ta tillvara på värmen. Rimlig förklaring till denna skillnad är att temperaturerna jämförs rakt mot varandra utan tidskorregering. Alltså att temperaturmätningen av till och från flöde till värmeväxlingen sker momentant. Detta gör att resultatet visar temperaturskillnaden men inte nödvändigtvis temperaturskillnaden på fluiden efter värmeväxlingen. För att ta hänsyn till detta skulle en undersökning av hur lång tid det tar för fluiden att transporteras från tilloppsmätpunkten till frånloppsmätpunkten behöva utföras. Sedan skulle mätinstrumenten ställas in så att de reglerar för transporttiden. Alltså att frånloppsmätningen sker med en förskjutning med den tid det tar för fluiden att transporteras mellan mätpunkterna. Detta har inte gjorts vilket är en osäkerhet kopplat till temperaturmätningen. Temperaturmätningen hade antagligen visat på en större differens om mätningen tagit hänsyn till denna skillnad, varför också detta gör att resultatet kan vara bättre i praktiken än vad denna rapport kommer fram till. Temperaturmätningarna är genomförda under en vecka men slutsattser är dragna för 25 år. Detta är en svaghet med rapporten. Mätningar över längre tid skulle ge ett mer exakt resultat. En kontinuerlig mätning och loggning av fluidens temperaturskillnad över en hel säsong skulle vara önskvärt och bidra till att ett säkrare resultat. Sådana mätningar har inte varit möjligt att genomföra i detta projekt på grund av tiden som krävs och kostnader för utrustning och installation av utrustning. Önskas ett säkrare resultat för att investeraren ska investera i nya systemet är detta en undersökning som relativt enkelt skulle stärka resultatet och göra det säkrare. Känslighetsanalysen som genomförts visar att temperaturskillnaden har stor inverkan på resultatet. Som synes i Figur 7 så ger spannet 0,75-2,25 C en skillnad på break-even från 1.7 år till 0.77 år. Känslighetsanalysen visar även att resultatet inte är lika känsligt för variationer i elpris som för temperaturskillnaden. Största förändringen vid ett ökande elpris är att totala besparingen under brukstiden blir väldigt mycket högre. Den går från strax under två miljoner till nästan fyra. Detta är dock baserat på att elpriset nästan 20

25 fördubblas innan ett nytt system är i drift vilket anses vara orimligt. Däremot kan man dra slutsatsen att man kommer dra mer nytta av investeringen ifall elpriset ökar. Noterbart i mätdatan är att medelvärdet av returtemperaturen från kylmedelskylaren är 0,4 C högre än det inställda värdet på 26 C. Om en värmeväxlare sattes in som är mer effektiv och noggrann i sin kylning av kylmediet kan än mer överskottsvärme återvinnas. Det ska dock beaktas att mätdatan endast gäller för en vecka och under en längre mätperiod kan denna avvikelse minska men även öka. Att värmeväxlaren kan ha en mer noggrann process som säkerställer en mer jämn returtemperatur som når det inställda 26 C beror på att denna värmeväxlare skulle sitta inomhus och därmed inte vara lika känsliga för utomhusklimatets påverkan som kylmedelskylaren idag. Med tanke på alla förenklingar som gjorts och osäkerheterna förknippade med mätningarna bör resultatet inte tolkas som en prognos för återbetalningstid och livscykelkostnad. Istället bör resultatet ses som en grundligt genomförd undersökning och uppskattning av den tid det tar för investeringen att betalas av och besparingar förknippade med investeringen. Risken att resultatet visar för bra resultat är liten eftersom alla storheter som uppskattats har valts på ett vis som inte skönmålar resultatet. Alltså kan resultatet ses som en längsta tid och en minsta besparing som investeringen innebär. 21

26 8 Slutsats Sedan borrhålslagringen installerats har det tillförts mer värme i lagret än vad som tillvaratagits. Det finns alltså ett nettoöverskott av tillförd värmeenergi till borrhålslagret. Överskottsvärmen från isproduktionen i Woodyhallen är betydande och kan användas på ett mer effektivt sätt än vad som sker idag. Tas överskottsvärmen tillvara på kan detta generera stora besparingar. Att investera i system som kan ta tillvara på överskottsvärmen från Woodyhallen och pumpa ner det i borrhålslagret och ett system som kan ta tillvara på nettoöverskottet i borrhålslagret, betalar tillbaka sig över en relativt kort tid om energibäraren som ersätts är direktverkande el. Görs denna investering genererar detta en betydande besparing. Ersätts en billigare energibärare blir avbetalningstiden betydande längre och besparingarna inte lika stora. 22

27 7 Källförteckning Acerinox (2013) Hämtad 3 december 2013 från: Andersson, Olof et. al. Geoenergi underlagsrapport Vägval energi, 2009, Geotec, Höör Carlstedt, Christer. Hållbarhetsaspekter på tillvaratagande av spillvärme i borrhålslager - ur ett företagsoch samhällsperspektiv, 2010, Institutionen för geovetenskaper och ITT Water & Wastewater, Emmaboda Cengel, Yunus A., Tuner, Robert H., Cimbala, John M. Fundamentals of Thermal-Fluid Sciences, 2008, New York, McGraw-Hill. Energimyndigheten, (2011) Hämtad från: https://www.energimyndigheten.se/foretag/energieffektivisering-i-foretag/finansiering-ochinkop/livscykelkostnad/ Engineeringtoolbox. (2013) Hämtad: 26 november 2013 från: Kabona. (2013) Hämtad 21 oktober 2013 från: Kabona WDC (WebbDatorCentral), (2013) Hämtad 21 oktober från: Karlsson, Annelie et. al. Borrhåls och grundvattenslager praktisk handbok om geoenergi, 2012, Geo- Power Hämtad 4 november 2013 från: Katrineholms kommun, Näringslivsnytt 05, Juni Hämtad 21 oktober från: Mileson, J, Abrahamsson, E. Geoenergilager Xylem Visualisering och lönsamhet, 2013, Växjö Nordpoolspot. (2013) Hämtad 1 december 2013 från: Rogstam, Jörgen & Prakash, John. Drifterfarenheter från ishallen vid Backavallen säsongen 2006/2007, 2007, Sveriges Energi- & Kylcentrum AB SEEC (Scandinavian Energy Efficiency Co). (2012) Hämtad 21 oktober 2013 från: Yard, Stefan. Kalkyler för investeringar och verksamheter, 2001, Studentliteratur, Lund 23

28 Bilaga 1 LCC med ersättning av el Figur 10: Livscykelanalys av investering för ersättning av el. (10) Där ( ) (8) (Engergimyndigheten, 2011), (Yard, 2001) 24

29 Bilaga 2 LCC med ersättning av fjärrvärme Figur 11: Livscykelanalys av investering för ersättning av fjärrvärme. (10) Där ( ) (8) (Engergimyndigheten, 2011), (Yard, 2001) 25

30 Bilaga 3 Payback med ersättning av el Figur 12: Payback-analys med ersättning av el. I månad 0 görs investeringen. Därefter ske en besparing knuten till investeringen. Besparingarna är framtagna på årsbasis. Kostnadsbesparingarna är uträknat enligt: Under raden betalningar redovisas den besparing som sker varje år. Under raden nuvärde multipliseras årliga besparingen med nuvärdesfaktorn för att beskriva hur mycket besparingen är värd idag. (11) Nuvärdesfaktorn är som tidigare: ( ) (8) Under raden ackumulerat adderas besparingen för varje år. Genom detta kan utläsas när break-even punkten uppnåtts och vilken total besparing investeringen genererar. Den exakta break-even punkten är beräknad enligt: Där: p= kalkylräntan G=investeringskostnad a=årlig besparing (Yard, 2001) ( ) ( ) (9) 26

31 Bilaga 3 Payback med ersättning av fjärrvärme Figur 13: Payback-analys med ersättning av fjärrvärme. I månad 0 görs investeringen. Därefter ske en besparing knuten till investeringen. Besparingarna är framtagna på årsbasis. Kostnadsbesparingarna är uträknat enligt: Under raden betalningar redovisas den besparing som sker varje år. Under raden nuvärde multipliseras årliga besparingen med nuvärdesfaktorn för att beskriva hur mycket besparingen är värd idag. (11) Nuvärdesfaktorn är som tidigare: ( ) (8) Under raden ackumulerat adderas besparingen för varje år. Genom detta kan utläsas när break-even punkten uppnåtts och vilken total besparing investeringen genererar. Den exakta break-even punkten är beräknad enligt: Där: p= kalkylräntan G=investeringskostnad a=årlig besparing (Yard, 2001) ( ) ( ) (9) 27

32 Bilaga 5 Variabler Tabell 3: Variabler knutna till energi och drifttid. Uppmätt effekt från borrhålslager: Elpris: Fjärrvärmepris: Utrustningens brukstid 42 kw 1,06 kr/kwh 0,56 kr/kwh 25 År Kalkylränta 5 % Investeringskostnad Kr Drifttid h/år Driftkostnad SEK/år Drifttid, uppvärmning Kapacitet borrhål: kwh/år Total verkningsgrad hel cykel, borrhål 0,65 Verkningsgrad, borrhål 0,80 Energi från borrhål: kwh/år Tabell 4: Variabler gällande beräkningar av överskottsvärme i Woodyhallen. Q (=densitet*volymflöde*cp*delta_t): 71, kw Densitet glykol: 1110 kg/m^3 Densitet vatten: 998 kg/m^3 Andel glykol: 0,4 x100 % Densitet: 1042,8 kg/m^3 Volymflöde: 0, m^3/s Specifik värmekapacitet glykol 2430 J/(kg*K) Specifik värmekapacitet vatten 4181 J/(kg*K) Specifik värmekapacitet 3480,6 3600,6 Verkningsgrad, värmeväxlare: 0,8 Delta T 1, C Effekt till borrhål: 57, kw/år Energi till borrhål: kwh/år 28

33 Bilaga 6 Mätresultat Tabell 5: Resultat från temperaturmätningar utförda i Woodyhallen : : ID1 [ C] ID2 [ C] ID1 [ C] ID2 [ C] Medel 28, , , , , ,76672 Max 31, ,06 30,19 27,68 3,43 Min 25,09 24,62-2,06 26,03 25,15 0, mätningar, loggning varje minut över en vecka, ligger till grund för dessa resultat. Den undre grafen i Figur 15 visar temperaturskillnaden som idag kyls med kyltorn och som i rapporten antas kunna tas tillvara på genom att lagras i borrhålslagret. Figur 14: Grafer över temperaturdifferensen av mätproberna. Den övre grafen visar temperaturerna för tillopp och retur vid kylmedelskylaren. Den undre grafen visar temperaturdifferensen över de två ovan presenterade temperaturerna. 29

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet 1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Energieffektivitet i Ishallar

Energieffektivitet i Ishallar Energieffektivitet i Ishallar 1 Kylhistoria 2000 år f Kr sparade man is från vintern i Mesopotamien. Man grävde gropar och la is i för att hålla maten färsk Stefan Håkansson 2 Skridskohistoria På Vikingatiden

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Konkreta verktyg och energitips

Konkreta verktyg och energitips Konkreta verktyg och energitips Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling AB Bild 1 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink Bild 2 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande

Läs mer

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Rapport för Projekt Kylskåp

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP 769604-3863 Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 KALLELSETILLFÖRENINGSSTÄMMA MedlemmarnaiBRFHjälmaren Sköntorpkallashärmedtillordinarieföreningsstämma.

Läs mer

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Lämpöässä Vm allt du behöver Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Finlands starkaste 1983-2013 Lämpöässäs Vm-jordvärmepump värmer, kyler och producerar varmvatten för ditt hem enkelt, förmånligt och miljövänligt

Läs mer

Malungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.

Malungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr. Malungs IF Skidor En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium Jörgen Rogstam Mattias Dahlberg jorgen.rogstam@ekanalys.se mattias.dahlberg@ekanalys.se Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ

blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ där blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ rapportstudie & konferens: Drivkrafter och hinder Kärt barn har många namn: Spillvärme, överskottsvärme eller restvärme. Allt syftar dock till

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

LIVING. Återvinning av värme i flerbostadshus med frånluftsventilation - En lönsam investering!

LIVING. Återvinning av värme i flerbostadshus med frånluftsventilation - En lönsam investering! Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar LIVING Återvinning av värme i flerbostadshus med frånluftsventilation

Läs mer

Värmelagring. Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling. Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17

Värmelagring. Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling. Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Värmelagring Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Vä rmelägring Under vinterhalvåret är värmebehovet stort i regionen. Samtidigt

Läs mer

TA REDA PÅ FAKTA AGERA DÄREFTER GRUNDFOS PUMP AUDIT

TA REDA PÅ FAKTA AGERA DÄREFTER GRUNDFOS PUMP AUDIT TA REDA PÅ FAKTA AGERA DÄREFTER GRUNDFOS PUMP AUDIT pumputvärdering TA REDA PÅ FAKTA GÖR SEDAN NÅGOT ÅT DEM DE GJORDE EN PUMP AUDIT NU GÖR DE STÖRRE VINSTER Många pumpsystem slösar energi och pengar dag

Läs mer

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08 Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: RAPPORT Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 Kund SABO Konsult WSP Systems 121

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. 1 FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. UTREDNING 10.4.2013 BESTÄLLARE: Teknologicenter Merinova. Energiexpert Markus Nyman,

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

Värmepumpar. Kombinationer med förnyelsebar energi. Promotion of efficient heat pumps for heating (ProHeatPump) EIE/06/072 / S12.444283.

Värmepumpar. Kombinationer med förnyelsebar energi. Promotion of efficient heat pumps for heating (ProHeatPump) EIE/06/072 / S12.444283. Värmepumpar Kombinationer med förnyelsebar energi Promotion of efficient heat pumps for heating (ProHeatPump) EIE/06/072 / S12.444283 ProHeatPump The sole responsibility for the content of this document

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster Spara energi i din tryckluftsanläggning Energiförbrukning Tryckluftsproduktion Svensk industri använder 3% = 1,7 TWh av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. 8% = 0,6 TWh av verkstadsindustrins

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kortrapport Totalmetodik BELOK 2013-10-23. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Kortrapport Totalmetodik BELOK 2013-10-23. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Fastigheten Lidköpings ishall Lidköpings kommun Wikström VVS-Kontroll AB Mats Nyberg/031-707 23 22 Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Byggår:

Läs mer